Blev det som du tänkt dig? – en studie av nyutbildade studie- och yrkesvägledares syn på sin karriärväg

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Blev det som du tänkt dig?

–

en studie av nyutbildade studie- och yrkesvägledares syn på sin karriärväg

Did it turn out as you hoped?

– a study of newly educated study- and career counsellors´ view on

career advancement

Birgitta Jacobsson

Katarina Torstensson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03

Examinator: Malin Mc Glinn Handledare: Peter Håkansson

Sammanfattning

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete då det på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningar visar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsade karriär- och utvecklingsmöjligheter.

Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examen ser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget, men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande för studie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer med yrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien. Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer som arbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll då arbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns en medvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns en viss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.

Förord

Det mesta i vårt examensarbete har vi skrivit gemensamt. Information har sökts på varsitt håll men vi har stämt av och delat med av oss av den information vi funnit. Inledning, syfte och frågeställningar har formulerats gemensamt och vi har vidare även diskuterat såväl forskning som teorier samt tagit gemensamma beslut om vad som passar att ta med i studien. Intervjuerna har vi gjort tillsammans men transkriberat var för sig och sedan bearbetat resultatet av dem gemensamt. Resultat, analys och diskussion har skrivits gemensamt efter att vi inledningsvis jämfört våra tolkningar för att komma fram till en gemensam bedömning. I vissa delar har vi dock delat upp huvudansvaret, även om vi sedan gått igenom materialet tillsammans.

Vi vill rikta ett varmt tack till vår handledare som har agerat bollplank och kommit med konstruktiva och goda råd under arbetets gång. Vi vill även tacka våra informanter för att de så frikostigt delat med sig av sina erfarenheter, tankar och reflektioner samt alla respondenter i vår enkätundersökning. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete.

Innehållsförteckning

Innehåll

1.1Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Begrepp ... 8 1.3 Disposition ... 9 2. Bakgrund 10 3.Tidigare forskning 12 3.1 Etablering på arbetsmarknaden ... 12 3.2 Karriärutveckling ... 13 3.3 Sammanfattning ... 15 4. Teori 17 4.1Systemteori ... 17 5. Metod 19 5.1Metodval ... 19 5.2Urval ... 19 5.3 Datainsamling ... 21 5.4 Analysmetod ... 22 5.5Etiska ställningstaganden ... 22 6. Resultat 24 6 .1 Presentation ... 24 6.2Upplevelsen av yrkesrollen ... 25

6.3Faktorer som påverkat val av arbetsplats ... 27

6.3.2 Geografiskt läge 28

6.3.3 Arbetsuppgifter 30

6.4Förväntan på yrket ... 31

6.5Sammanfattning... 33

7. Analys 34 7.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit sin examen sitt yrke och sin yrkesroll? ... 34

7.2 Vilka faktorer är avgörande för de studie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats? ... 35

7.2.1 Lön, geografiskt läge och arbetsplats 36 7.3 Hur väl stämmer deras förväntan på yrket? ... 37

7.4 Sammanfattning ... 38 8. Diskussion 41 8.1 Resultatdiskussion ... 41 8.2 Metoddiskussion ... 43 8.3 Teoridiskussion ... 44 8.4 Avslutande reflektioner ... 44 9. Referenslista 45 Bilaga 1 ... 48 Bilaga 2 ... 50 Bilaga 3 ... 52

1. Inledning

Det är och har varit stor brist på utbildade studie- och yrkesvägledare på arbetsmarknaden under de senaste åren och då framförallt inom utbildningsväsendet (SOU 2019:4, 27, SACO 2018). Även Arbetsförmedlingens prognos bedömer att Studie- och yrkesvägledare är ett fortsatt bristyrke både på ett år och fem års sikt (Arbetsförmedlingen 2018, 26).

Utbildning till studie- och yrkesvägledare ges vid universiteten i Umeå, Stockholm och Malmö. Alla tre lärosäten beskriver hur de inriktar utbildningen till många olika arbetsområden inom yrkets profession. Den främsta arbetsmarknaden för en utbildad studie- och yrkesvägledare finns inom utbildningsväsendet, såsom i grundskolan, gymnasieskolan, Komvux, folkhögskolor, högskolor och universitet (SACO 2018). Andra verksamhetsområden för studie- och yrkesvägledare kan vara inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller någon extern aktör som arbetar med till exempel coachning eller Stöd och matchning (Lärarnas riksförbund 2019, Framtid.se 2019).

Flera studier visar att de med universitets- och högskolexamen har mycket goda möjligheter att snabbt etablera sig på dagens arbetsmarknad (UKÄ 2018, SCB 2017, SACO 2018). Personer med examen från högskola eller universitet har generellt sett lättare att få jobb än personer med en kortare utbildning, men chanserna till att få ett jobb påverkas också av många andra faktorer samt personliga egenskaper (SACO 2018, 7).

I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund (2019) upplever studie- och yrkesvägledare sina karriär- och utvecklingsmöjlighet mycket begränsade, oavsett om det är en skolform eller i annan verksamhet. Undersökningen visar att möjligheterna till utveckling inom yrket har en avgörande betydelse för studie- och yrkesvägledarna och att brist på karriärutveckling kan leda till att många av de som främst arbetar inom skolan överväger att sluta. Undersökningen visar också att de tillfrågade upplever en ansträngd arbetssituation genom att mycket tid går åt till arbetsuppgifter som inte tillhör kärnuppdraget såsom mycket administration vilket uppfattas som en otydlighet och

spretighet när det gäller studie- och yrkesvägledares uppdrag (Lärarnas riksförbund 2019, 9-13).

Trots att arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter visar undersökningen från Lärarnas riksförbund (2019) att upplevelsen för studie- och yrkesvägledare är att deras karriär- och utvecklingsmöjligheter är begränsade. Vi är nyfikna på att studera hur nyutbildade studie- och yrkesvägledare ser på sin karriärväg och hur de resonerat kring val av arbetsplats.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examen ser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats.

Våra frågeställningar är:

 Hur upplever studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit sin examen sitt yrke och sin yrkesroll?

 Vilka faktorer är avgörande för studie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats?  Hur väl stämmer deras förväntan på yrket?

1.2 Begrepp

I denna studie har vi valt att använda begreppet karriär utifrån Patton & McMahons tolkning vilken definierar karriär som en livslång process med mönster och relationer mellan arbete och andra områden i livet som byggs inom individen på ett fortlöpande sätt (Patton & McMahon 2006, 215). I utredningen Framtidsval -karriärvägledning för individ och samhälle föreslås också benämningen på Studie- och yrkesvägledare ändras till karriärvägledare (SOU 2019:4, 15). Den föreslagna ändringen motiveras med argumentet att karriär är ett känt begrepp både nationellt och internationellt kopplat till olika vägledningssammanhang både i och utanför skolan, vilket kan lyfta skolans vägledning som företeelse (SOU 2019:4, 16). Karriär ska alltså i denna studie förstås som en helhetsbild av individens livslånga utveckling inom både arbete och andra områden i livet.

1.3 Disposition

Uppsatsens första kapitel börjar med en inledning där det redogörs för problemområde, syfte och frågeställningar. Sedan följer ett kapitel om yrket Studie- och yrkesvägledare ur ett historiskt perspektiv. Därefter följer ett kapitel som behandlar relevant tidigare forskning inom ämnet och följs av ett kapitel innehållande redogörelse av de teorier som används för att senare analysera det empiriska materialet. I det nästföljande metodkapitlet beskrivs genomförandet, datainsamling och analys av empirin för studien. I resultatkapitlet skildras det empiriska materialet och sedan analyseras materialet utifrån de teorier och tidigare forskning som presenterats i tidigare kapitel. Avslutningsvis presenteras uppsatsens diskussionskapitel.

2. Bakgrund

I detta kapitel kommer yrkesrollen för studie- och yrkesvägledare att beskrivas i ett historiskt perspektiv som har betydelse för vägledningens utveckling och koppling till samhällsutvecklingen. Vi anser att det är relevant för vår studie att beskriva hur yrket och yrkesrollen har förändrats då det finns en viss okunskap och en förlegad syn om yrkets bakgrund som de intervjuade studie- och yrkesvägledarna i denna studie upplever i sin yrkesroll i möten från omgivningen som till exempel på arbetsplatsen.

Anders Lovén (2000, 32–33) beskriver att det är en grundförutsättning för vägledningens existens att individen har möjlighet att göra ett val. Ur ett historiskt perspektiv har yrket studie- och yrkesvägledare alltid befunnit sig i en skärningspunkt mellan samhällets krav och förväntningar men också från individens behov och önskningar. Yrkesrollen studie- och yrkesvägledare har påverkats av olika tidsperioder och samhällsstrukturer vilket haft inflytande på vägledningens betydelse och innehåll.

Behovet av yrkesvägledning ökade under 1900-talets första årtionden då yrkesutbildning efterfrågades även utifrån samhällets och statens synvinkel. Yrkesvägledning betraktades som ett sätt att handskas med en ny situation av ökad urbanisering och förändrade arbetsvillkor. Yrkesvägledningen fick nu en praktisk användning och utveckling genom den framväxande psykologin som utmärktes av positivism och naturvetenskaplig vetenskapssyn vilket i sin tur utvecklade yrkesvägledning till en vetenskaplig legitimitet där vetenskap hade en hög status (Lovén 2000, 34). Vägledaren ansågs vara någon form av expert som genomförde tester av intelligens, anlag och intresse, som kom att få långtgående konsekvenser. Individens intelligens ansågs vara statisk och endast i undantagsfall utvecklingsbar. Diagnosen som ställdes förväntades gälla för resten av livet. Då yrkesvalet var en engångsföreteelse var vägledning för vuxna individer begränsad. Unga individer skulle matchas mot arbetsmarknadens krav och yrkesvägledarnas roll var att diagnostisera och styra individen, till skillnad mot idag då yrkesrollens uppgift handlar mer om att

Det dröjde fram till 1940-talet innan den professionella studie- och yrkesvägledningen organiseras när grunden till verksamheten etablerades genom inrättandet av statens arbetsmarknadskommission, SAK 1939. Det som präglade vägledningens arbetsätt och innehåll redan från 1940-talet var matchningstänkandet. Den dominerande huvudfrågan var anlagstänkandet där exakt anpassning av individens anlag och yrkeskrav matchades till varandra i termer av egenskaper och fakta-teori. Målet för dåtidens studie- och yrkesvägledning sammanfattas med uttrycket ”rätt man på rätt plats” (Nilsson 2005, 177– 179).

Studie- och yrkesvägledningens mål och innehåll diskuterades av Skolöverstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsgivareföreningen i mitten av 1960-talet i samband med reformeringen av gymnasiet och införandet av fackskolan. Studie- och yrkesvägledningens karaktär skulle vara saklig och informationen skulle vara objektiv och betraktas som information om arbetsmarknad och fortsatta utbildningsmöjligheter.

Utbildningsdepartementet utsåg en arbetsgrupp år 1969 där Kommunförbundet, Arbetsmarknadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen bildade en helt ny organisation där hela ansvaret av skolans syo-verksamhet placerades på skolan och en ny befattning utan undervisande uppgifter inrättades (Nilsson 2005, 180). För de nya syo-funktionärerna föreslogs en särskild 1-årig högskoleutbildning. En försöksverksamhet genomfördes från läsåret 1974/75 med en gemensam organisation för studie- och yrkesorientering där skolan nu fick hela ansvaret och det tidigare ansvaret som delats med arbetsförmedlingen upphörde. En särskild befattningshavare, Syokonsulent med syo-uppgifter skulle finnas på varje grundskola med högstadium och på gymnasiet. Yrkesvalslärarutbildningen upphörde och ersattes med en 1-årig högskoleutbildning av Syokonsulenter. Nilsson (2005, 181–182) beskriver att satsningen som skedde i Sverige i början av 1970-talet ses som en brytpunkt i studie- och yrkesvägledningens korta historia.

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare är sedan 1983, 3 år på högskolan, 180 hp och finns med olika påbyggnadskurser där möjlighet till forskarstudier erbjuds och då huvudsakligen inom det pedagogiska området (Lovén 2000, 12).

3.Tidigare forskning

I detta kapitel följer en redogörelse för forskning och utredningar som är relevanta för denna studie. Kapitlet tar bland annat upp undersökningar som gjorts om nyutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden, om förväntningar på yrket efter en tids arbete samt en undersökning om hur studie- och yrkesvägledare ser på sin utveckling och karriärmöjligheter. För att tematisera kapitlets innehåll sorteras undersökningarna in under rubrikerna: Etablering på arbetsmarknaden och Karriärutveckling.

3.1 Etablering på arbetsmarknaden

Tommy Törnqvist (2008) har gjort en intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden som handlar om akademikers övergång från sin utbildning till arbete. Med att “etablera sig” på arbetsmarknaden menar Törnqvist (2008, 104) att det handlar om att hitta sin plats i arbetslivet och att utvecklas i sitt yrke, sin kompetens och att få en försörjning och att bygga upp sitt liv och planera för ett mer långsiktigt livsprojekt. Etablering handlar inte bara om hur lång tid det tar att få ett jobb efter examen utan många andra sociala processer spelar in. Att inte vara etablerad på arbetsmarknaden kan tolkas som en form av utanförskap i samhällets trygghetssystem. Då en högskoleutbildad satsat både tid och pengar på sin utbildning handlar det också om att förvalta sin investering på bästa möjliga sätt. Detta gör att etableringsprocessen kan bli en slags ödesfråga där det verkligen blir viktigt att lyckas (Törnqvist 2008, 105). Författaren menar också att etableringsprocessen på arbetsmarknaden har ett janusansikte med två sidor, å ena sidan en situation med många möjligheter och alternativ och andra sidan kan det uppfattas som en särskilt utsatt situation med otrygg försörjning, svag förankring i arbetslivet och svårigheter att bli sedd. Detta kan göra att etableringsprocessen ses som en kritisk period. Törnqvist ser tre utvecklingstendenser på dagens arbetsmarknad som påverkar individen under etableringsfasen: ökad flexibilitet, individualisering och osäkerhet (Törnqvist 2008, 104-105).

I studien görs också en viktig iakttagelse gällande att åldersspridning bland nyexaminerande från högskolan är stor, vilket då innebär att de som kommer ut på arbetsmarknaden från högskolan har mycket olika erfarenheter och befinner sig i olika livssituationer (Törnqvist 2008, 38).

En annan studie på samma tema är The role of social networks in teacher job search som är en studie baserad på intervjuer av 27 lärarstudenter och hur de använt sig av sina sociala nätverk för att hitta jobbmöjligheter, få jobb och samla information om olika skolor. Resultatet visar också att lärarna antog att de hade större sannolikhet att få ett jobb på platser där de redan hade kontakter och att detta påverkat deras process för att söka arbete (Cannata 2011).

3.2 Karriärutveckling

Bergmo-Prvulovic (2013) undersöker i sin studie olika karaktärsföreställningar av begreppet “karriär” bland en grupp människor med förändrade arbetsförhållanden. Med anledning av att det finns så många olika tolkningar av just karriär och även hur vi ser på karriär idag jämfört med tidigare är detta av intresse att ta reda på mer om. För att svara på teoretiska och metodologiska behov i studien användes SRT, social representationsteori. Den insamlade empirin gjordes med fria associationer för att få de 21 informanterna att svara så fritt som möjligt. Resultatet av forskningen delas upp och resulterade i olika synsätt att se karriär på, varav det ena där karriär kan ses som ett enskilt projekt genom självförverkligande och som social/hierarkisk klättring och det andra handlade mer om att se karriär som ett spel om utbyte och ett osäkert resultat. Respondenternas kännedom om karriär verkade återspeglas och förankras i tidigare arbetsvillkor och i vetenskapliga perspektiv som inte längre motsvarar de som nu dominerar på strukturell nivå.

Yan & Lam (2011) har i sin studie Beginning teachers’ job satisfaction: the impact of school-based factors intervjuat 11 stycken lärarstudenter i två omgångar, första omgången när de precis skulle börja arbeta som lärare och nästa intervjutillfälle när de arbetat som lärare i två år. Studien syftar till att undersöka vad nyutbildade lärare har för förväntningar när de efter sin utbildning ska ut i arbete och hur de trivs med att arbeta som lärare när de arbetat i två år. Intervjuerna med de nyutbildade lärarna var uppdelade i tre olika teman

såsom motivation att undervisa och tidigare erfarenhet, orientering av olika undervisningsmetoder samt deras karriärplan. I den uppföljande intervjun, efter deras två-åriga lärarupplevelse fick de svara på om huruvida deras orientering hade förändrat och varför, om det fanns någon förändring i karriären och varför samt om de var nöjda med sin arbetslivserfarenhet i skolan och isåfall varför. Resultatet från studien visar att alla deltagare ansåg att det de mest var nöjda med i yrket handlade om att undervisa studenter, se dem växa och utvecklas. För de intervjuade handlade deras tillfredsställelse i yrket inte bara om undervisningen utan också om de fått en bra balans mellan arbete och fritid och hur de kunnat hantera arbetsbelastning samt en bra lön. I denna studie framkommer också att skolmiljön är avgörande för hur läraren trivs. Det kan handla om hur en skola drivs och förvaltas och om skolmiljön upplevs negativ av läraren kan det göra det svårt för läraren att fokusera på undervisningen och om den upplevs gynnsam kan det istället utveckla lärarnas motivation för arbetet och undervisningen. Studiens resultat visar på att det är viktigt att lärarna får fokusera på kärnverksamheten och inte lägga tid på administration och övriga sysslor. I studien föreslås stöd från resurspersoner för att på så sätt kunna minska arbetsbördan för lärarna och på så sätt ge dem utrymme och tid till att undervisa, vilket studien menar skulle göra lärarna mer benägna att stanna i yrket.

I artikeln Is career guidance for the individual or för the market? Implications of EU policy for career guidance beskriver författaren Bergmo-Prvulovic (2014) att övergången till ett kunskapssamhälle utmanar den traditionella synpunkten på karriär eftersom yrkes- och utbildningsvägar inte längre kan ses som linjära, förutsägbara eller stabila. En analys av EU:s politiska handlingar och etiska deklaration visar att betydelsen av karriär är under omarbetning och dokumenten klargör inte betydelsen eller redogör för alla perspektiv på karriär som finns. I de olika policydokumenten läggs också större vikt på karriärvägledning som utförs av samhället, snarare än individen. I resultatet av analysen menar Bergmo-Prvulovic att etiska spänningar inom yrkesvägledningen ser ut att ha ökat och yrket utmanas i sin profession av motsättningar och bredda områden, aktiviteter och funktioner. Det kan till exempel yttra sig genom att yrkesvägledarna, som är utbildade att företräda de sökande istället skulle behöva skifta fokus och företräda andra intressenter och därmed begränsa de sökandes beslut, vilket är helt emot de yrkesetiska riktlinjerna för studie- och yrkesvägledare (Bergmo-Prvulovic 2014, 389).

I analysen av de olika policies görs flera intressanta iakttagelser om hur texterna blivit mer generella och bredare genom att yrket har breddats från enbart skolan till att omfatta den privata sektorn. Sedan görs kopplingen till vems intresse som ska styra över vägledningen – är det samhällets, vilket då kan göra att den sökandes intressen begränsas eller ska det vara utifrån individens intresse.

En nyligen utkommen utredning, Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle, har haft i uppdrag att ta fram förslag för att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv (SOU 2019:4, 13). I utredningen beskrivs hur yrket är ett bristyrke och att det är svårt att rekrytera utbildade studie- och yrkesvägledare till skolan, vilket leder till att många söker sig istället utanför skolväsendet. Vägledarna i skolan upplever sig ofta ensamma i sin roll, med ett stort ansvar och utan tydlig styrning från huvudman. Vägledarna upplever också att det är svårt att skapa relationer och få förtroende hos kollegor och elever (SOU 2019:4, 247). I utredningen anges också att löneläget inte utvecklats i samma takt som till exempel lärarnas löner trots en stor efterfrågan av utbildade studie- och yrkesvägledare.

Huvudpunkterna för förslagen av utredningen består i: ett förtydligande av vad vägledning är och att den ska benämnas karriärvägledning, förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning samt krav på att det ska erbjudas vid vissa tillfällen, förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen samt ett nytt obligatoriskt inslag som benämns framtidsval och ska införas i grundskola, särskola och specialskolan (SOU 2019:4,15). De förslag som utredningen kommer fram till ska sammantaget stärka karriärvägledarnas roll i skolan och deras profession (SOU 2019:4, 366).

3.3 Sammanfattning

I redogörelsen ovan har vi använt studier om hur akademikers etableringsfas ser ut, hur lärare som utbildat sig upplever sitt yrke efter ett par års arbete för att vi anser att målgrupperna ligger nära vårt urval i denna studie och att det därför finns många likheter. Studier visar att det går förhållandevis bra för akademikerna att ta sig ut i arbete då arbetsmarknaden är god för de som investerat i en utbildning. När det sedan gäller

förväntan efter en tid i arbetet kan det se annorlunda ut än vad studenten tänkt sig innan. Det handlar främst om hur väl individen trivs på arbetet och hur mycket utrymme och tid som finns att lägga på det som uppfattas som huvuduppdraget för yrket.

I studien där Bergmo-Prvulovic analyserat olika policydokument som för studie- och yrkesvägledningen, ges en bakgrund till yrket och dess komplexitet samt hur arbetslivet förändrats över tid både för den enskilde individen men också för vägledarens arbete. I den statliga utredning som gjorts, och som syftar till att stärka studie- och yrkesvägledningen, föreslås, bland annat att studie- och yrkesvägledning istället ska benämnas karriärvägledning, att ett nytt skolämne kallat framtidsval ska införas i alla skolformer samt att kraven på individuell handledning ska bli tydligare. Vi upplever all ovan tidigare forskning som relevant för vår studie och vi kan se att det saknas en djupgående studie av hur nyutbildade studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärväg från utbildning till arbete.

4. Teori

I detta kapitel redogörs för den teori och begrepp som vi använt oss av i analysen. Den teori som vi valt att utgå ifrån är Patton & McMahons systemteori System Theory Framework (STF).

4.1 Systemteori

Vi har valt att använda oss av en systemteori då vi anser att det är viktigt att både förstå vad som påverkar individen internt och vilka externa påverkansfaktorer som spelar roll i individens omgivning. Patton och McMahons teori, System Theory Framework (STF) är en metateori som är en sammanvägning av flera andra karriärteorier. Teorin kan förstås som olika interagerande delar som är beroende av varandra och tillsammans bildar en helhet. De olika delarna är uppdelade i ett individuellt system (the individual system) och ett kontextuellt system (the contextual system) som också innefattar ett socialt system (the social system) och ett miljö- och samhälleligt system (the environmental-social system) (Patton och McMahon 2006, 197). Det är individen som är i centrum och teorin har fokus på de påverkansfaktorer (influences) som finns i de system som individen är en del av under sin karriärutveckling (Patton och McMahon 2006, 196). De olika påverkansfaktorerna finns inom och mellan de olika systemen och visar också att tillfälligheter (chance), och påverkan över tid (change over time) spelar in när individer fattar beslut som rör deras studie- och karriärval. När det gäller just processen för beslutsfattande om karriärval beskriver Patton & McMahon att det inte går att förklara i modeller som kan appliceras på alla människor utan karriärval är helt unikt för varje individ. Istället beskriver de hur information ständigt tas emot både genom medvetna och omedvetna processer. Genom att sammankoppla de olika faktorerna från de olika systemen och genom dåtid, nutid och framtid kan det bidra till att identifiera och lära om hur den enskilde individen fattar beslut (Patton & McMahon 2006, 215).

För vår studie avser vi att genom STF-modellen kunna se och analysera hur de olika påverkansfaktorerna haft betydelse för karriärvägen från utbildning till arbete samt för val av arbetsplats. De påverkansfaktorer som finns i det individuella systemet kommer vi att benämna som interna faktorer och de faktorer som finns i det sociala samt det samhälleliga systemet benämns som externa faktorer vidare i uppsatsen. I modellen (se figur 1) används flera påverkansfaktorer än vad vi använder oss av. De interna faktorer för individen som vi kommer ta upp är till exempel: intresse, personlighet, värderingar och förmåga. De externa faktorer som vi anser mest relevanta för resultatet i vår studie och därmed främst kommer ta upp är arbetsmarknad, geografi och arbetsplats.

Nedan bild visar hur metateorin illustrerats av författarna:

5. Metod

I detta kapitel redogörs för metodval, urval och datainsamling. Dessutom beskrivs användning av analysmetod och en genomgång av de etiska ställningstaganden som varit vägledande.

5.1 Metodval

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare ser på sin karriärväg, hur de resonerat kring val av arbetsplats och deras förväntan på arbetet inom yrkets profession. Vi önskar få en bredare helhetsförståelse av våra frågeställningar och valde därför metodtriangulering (Larsen 2009, 28), det vill säga att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod för att kunna få svar på uppsatsen frågeställningar. Genom att använda både en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning samt kvalitativ metod i form av intervjuer kan en djupare förståelse och en ökad kunskap i ämnet nås. Vi gjorde två djupintervjuer innan vi startade igång med den kvantitativa metoden. Genom enkätundersökningen fick vi fler informanter till våra intervjuer. En fördel med att använda metodtriangulering var att informanterna som deltog i båda undersökningarna först fick svara på enkätundersökningen och sedan svara på frågorna om igen i en djupintervju men mer utförligt och då även ha möjlighet att berätta om hur de resonerat kring de olika svaren.

5.2 Urval

Till vårt urval av informanter för intervjuer tog vi hjälp av snöbollsmetoden, en metod som enligt Larsen (2009, 78) innebär att forskarna, i detta fall vi, kontaktar individer i sitt eget kontaktnät först. Denna metod blev väldigt tidskrävande och vi fick lägga ner mycket tid på att försöka få tag på informanter. Genom enkätundersökningen och ett urval som (Larsen 2009, 77) benämner som självselektion, vilket innebär att respondenter själva får anmäla om de vill vara med fick vi sedan ytterligare fyra stycken personer att intervjua.

För att kunna svara på studiens syfte har således totalt sex stycken yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare intervjuas. De har alla tagit examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen de senaste fem åren. Vi har inte gjort någon avgränsning vad gäller kön, ålder eller geografiskt område.

Under arbetet med intervjuerna har vi ändrat på frågorna efter hand då vi märkte att de inte var viktiga för studiens frågeställningar. Genom att frågor ändras under arbetets gång, som Larsen (2009, 81) beskriver som en flexibel process, kan det bidra till en högre validitet, alltså en högre giltighet och relevans för studien.

Att säkerställa hög reliabilitet det vill säga, tillförlitlighet, är något Larsen (2009, 81) menar inte är helt enkelt att uppnå genom intervjuer eftersom informanterna kan påverkas av situationen och intervjuaren. För att uppnå hög reliabilitet under processen har vi varit noggranna med att hålla ordning på intervju- och observationsdata. Vi har varit med på intervjuerna båda två, där en har intervjuat och den andre har observerat genom att lyssna och anteckna. Efter intervjuerna har vi samtalat och därefter har båda två tagit del av ljudinspelningarna och en av oss transkriberat intervjun. Vi har döpt filerna efter namn och nummer i ordningsföljd på intervjun och sparat ner de i enskilda dokument för att inte blanda ihop vem som har sagt vad. Enligt Larsen (2009, 81) kan också högre validitet och reliabilitet uppnås genom just metodtriangulering. Dokumenten innehållande de transkriberade intervjuerna kommer att raderas efter examinationen.

För den kvantitativa metoden skapade vi en enkätundersökning med 10 frågor baserade på studiens syfte och frågeställningar och publicerade på två olika forum på Facebook som är till för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Urvalet kan ses som sannolikhetsurval, som enligt Larsen (2009, 38) är representativt för hela populationen och urvalet ska göras slumpmässigt. Denna metod ansåg vi skulle vara mest effektiv för att nå ut till så många personer som skulle vara aktuella för vårt urval som möjligt på relativt kort tid. Det kan vara svårare att uppnå god validitet genom kvantitativ metod, då den information som framkommer från varje respondent är begränsad och att det finns en risk i att inte få in all den information som behövs för frågeställningen (Larsen 2009, 26). Det finns också en risk att dra felaktiga slutsatser eftersom den som intervjuar inte kan ställa

följdfrågor och underlaget kan vara för tunt men genom att vi som forskare är säkra på att vi ställer de rätta frågorna kan högre validitet uppnås (Larsen 2009, 26). Då vi gjorde två djupintervjuer innan vi fastställde frågorna till enkätundersökningen är upplevelsen att vi blev mer säkra på att vi ställde de rätta frågorna till att besvara studiens frågeställningar. När det gäller urvalets storlek hade vi satt en minimumgräns på 50 svar för att det ska vara representativt för urvalsgruppen och med reservation för felmarginal. Totalt fick vi in 130 svar på vår enkät vilket vi anser är väl tillräckligt för att kunna använda det som underlag i studien.

5.3 Datainsamling

För att samla in det empiriska materialet till djupintervjuerna sammanställdes ett intervjuformulär (se bilaga 1) med färdigformulerade frågor som sedan ställdes till alla informanter i samma ordningsföljd, med undantag för de frågor som plockades bort på grund av att de inte var relevanta för studien.

Intervjuerna startade med bakgrundsfrågor som enligt Larsen (2009, 86) kan beskrivas ge en mjuk öppning av intervjun. Därefter följde frågor om utbildningen, karriärvalet, arbetsplatsen och till sist arbetsmarknaden. Frågorna formulerades så öppna som möjligt för att ge informanterna möjlighet till att tala fritt och välja sina egna ord men ändå hålla sig inom ämnet. Det gav oss också möjlighet att ställa följdfrågor om något var oklart i svaret eller om vi önskade en djupare tolkning.

Datainsamling för den kvantitativa metoden gjordes som nämnts tidigare i form av en enkätundersökning (se bilaga 2). Frågorna till enkäten utformades utifrån våra frågeställningar om karriärväg, arbetsplats samt syn och förväntan på yrket och utifrån de viktigaste frågorna i vårt intervjuformulär. Enkäten startade med några inledande frågor om hur länge och hur många olika arbetsplatser respondenterna haft. Därefter används skalfrågor för att låta respondenterna svara på hur viktigt till exempel lön är och sedan hur väl detta stämmer med nuvarande arbetssituation. Målet med enkäten var att enbart ha med de frågor som belyser våra frågeställningar. För att testa enkäten kontaktades några kurskamrater som fick agera pilotpersoner och svara på enkäten och därefter ge oss feedback. Vi använde inga öppna svarsalternativ utan det fanns fasta svarsalternativ på alla frågor. Detta för att minska merarbetet med databearbetning och enklare att jämföra svaren

(Larsen 2009, 48). Om enbart en kvantitativ metod använts i arbetet skulle öppna svarsalternativ kunnat användas för att låta respondenterna få utrymme att få förklara, fördjupa eller lägga till (Larsen 2009, 48).

5.4 Analysmetod

För att analysera och tolka det insamlade materialet ifrån både kvalitativ och kvantitativ metod har informationen grupperats och kategoriserats för att lättare kunna tolka informationen (Larsen 2009, 101). Det kvalitativa materialet bearbetades utifrån innehållsanalys som enligt Larsen (2009, 101) har syftet att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader.

När det gäller det kvantitativa materialet i form av svaren från enkätundersökningen, gjordes en datareduktion för att förenkla materialet. För att analysera en överskådlighet av svaren utifrån matrisen skapades korstabeller av respektive fråga från enkäten som innehåller både antal personer som svarat samt värdet i procent. Vidare har vi utifrån de frågor som innehöll skalfrågor redovisat frekvenser från datamaterialet där vi delat upp hur respondenterna ser på sin önskade situation på arbetsplatsen och hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats.

5.5 Etiska ställningstaganden

Under arbetet med insamling av det empiriska materialet har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). För djupintervjuerna uppfylldes Informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7) genom att det i såväl i första kontakten med informanterna och vid intervjutillfället gavs information om syftet med intervjuerna. Vi informerade att medverkan var frivillig och att de hade rätt att avbryta sin medverkan. Inför varje intervju informerades respektive informant om att samtalet skulle ljudinspelas och att materialet sedan enbart skulle användas av författarna till denna uppsats. Information gavs också om att den information som lämnats skulle behandlas med sekretess samt att vi kommer radera den inspelade intervjun efter att arbetet är klart. Genom Samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9), upplystes samtliga informanter om att de hade rätt att när som

medverkan, inte skulle ifrågasätta avhoppet då de själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 12) innebär att informanternas identitet ska skyddas och att personuppgifter och intervjumaterial förvaras oåtkomligt för obehöriga. Vi har valt att benämna informanterna med fingerade namn för att på så sätt säkerställa deras anonymitet. Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14) som är den sista av de fyra allmänna huvudkraven, handlar om att all information som samlats in under intervjuerna endast får användas i samband med det aktuella fördjupningsarbetet. Vi erbjöd alla informanter möjligheten att få en kopia av det slutliga arbetet för att kunna ta del av våra slutsatser och resultat.

När det gäller den insamlade empirin för den kvantitativa metoden var deltagandet helt anonymt via ett webbformulär där det inte går att spåra de som har svarat. I den sista frågan i enkäten fick respondenterna helt frivilligt ange sin e-mailadress om de även kunde tänka sig att delta i en djupintervju. Dessa e-mailadresser är raderade då de inte har något ytterligare syfte efter att de personer som anmält sig kontaktats utav oss.

6. Resultat

I detta kapitel redovisas delar av det insamlade empiriska material som vi anser är relevant för uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin har vi fått fram under genomförandet av vår enkätundersökning med 130 respondenter och intervjuer med sex informanter. Nedan visas resultatet uppdelat i tre teman som är baserade på våra frågeställningar. Varje kapitel inleds med en kortare presentation.

6 .1 Presentation

Intervjuer har gjorts med sex stycken Studie- och yrkesvägledare som samtliga har tagit examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö Universitet (tidigare högskola) samt Stockholms Universitet inom de fem senaste åren. För att bevara informanternas anonymitet har vi valt att använda oss av fingerade namn, där informant ett har ett namn som börjar på A, informant två har ett namn som börjar på B och så vidare. Fyra stycken av de intervjuade arbetar idag inom skolväsendet och två av dem arbetar med andra uppgifter och har inte titel som Studie- och yrkesvägledare på sina nuvarande arbetsplatser. De sex informanterna benämns med följande namn i texten: Anette, Bea, Cecilia, Diana, Eva & Fanny.

När det gäller respondenterna från enkätundersökningen är det 130 personer som svarat, varav 30 stycken av dem har arbetat som studie- och yrkesvägledare i mindre än ett år, 99 stycken har arbetat som studie- och yrkesvägledare från ett år till mer än tre år och en har angett att hen inte arbetar som studie- och yrkesvägledare. Av respondenterna uppger 67,4% att de endast arbetat inom kommunal verksamhet. Merparten av respondenterna uppger att de har arbetat i 1-3 år som studie- och yrkesvägledare och 77 % av de svarande uppger att de någon gång under denna period har bytt arbete. Av respondenterna uppger 36,9 % att det inte alls är troligt att de kommer byta arbete inom det närmsta året. Samtliga svar som redovisas nedan finns även i form av korstabeller, se bilaga 3.

6.2 Upplevelsen av yrkesrollen

Studie- och yrkesvägledare beskriver i denna studie sin upplevelse av yrkesrollen genom att tala om hur de upplever yrkets uppdrag och sin roll i arbetet. Gemensamt för alla informanter i den kvalitativa undersökningen är att de uttrycker att deras personlighet spelar stor roll i yrkesrollen och att studie- och yrkesvägledaren måste våga ta plats och visa ett driv. Cecilia uttrycker att:

“mycket läggs på personlighet, att man är driven och engagerad. Har ett intresse! Jobbar man på en kommunal skola så är just ett intresse för ungdomar och en förståelse för att alla är olika och grunden är att vi tar emot alla elever” (Cecilia)

Hon berättar vidare att de trycker ganska mycket på detta vid intervjuerna att ha den inställningen och att “vi är en skola för alla” (Cecilia). Samtliga informanter uppger att de genom sin yrkesroll vill visa att de vill vara med och påverka och att det är viktigt att synas. Eva beskriver en egenskap som hon tycker är viktig att ”syv:are är lite mjuka i sättet och att viljan att hjälpa människor utvecklas och se dem komma vidare i livet är en förutsättning för yrket”.

Informanterna beskriver att organisationen på arbetsplatsen har en betydande roll och att en arbetsbeskrivning av yrkesrollen bör finnas. Eva berättar att ”hon fick slåss för sin existens på en grundskola som ensam studie- och yrkesvägledare”. Hon arbetar nu på en arbetsplats där hon känner att studie- och yrkesvägledare lyfts som något positivt och att hennes bakgrund värdesätts. Den kunskap som arbetsplatsen har om studie- och yrkesvägledarens kompetens menar flera av informanterna kan ha betydelse för hur yrkesrollen kan utvecklas. Bea berättar att hon är väl medveten om att det är beroende på vilken organisation jobbet finns i så finns möjligheten att driva ganska mycket själv. Bea menar att ”om det finns ett högt tak och öppet klimat på den arbetsplatsen man är, så kan man ju driva att få ha det här lite mera kreativa och grundläggande Syv-arbetet” (Bea).

När det gäller studie- och yrkesvägledarnas utbildning upplever informanterna att det finns en viss okunskap om yrkets utbildning och yrkesroll. Flera av informanterna berättar att personer de möter oftast har dålig kunskap om utbildningen. Även kolleger på arbetsplatsen kan ha denna okunskap. Anette menar att även hennes kolleger börjar förstå att syv-utbildningen är tre-årig. Hon berättar om en syv-kollega som fick frågan:

Liknande historia berättar även Fanny att hon ofta hör: -"VA? Har du gått 3 år på högskola? Behöver man göra det?" (Fanny).

Samtliga informanter berättar att själva yrkesrollen studie- och yrkesvägledare uppfattas på olika sätt beroende på vilken person du träffar. Diana uttrycker att ”- Det är ett yrke som för med sig en hel del förutfattade meningar”. Hon menar att egna upplevelser spelar stor roll av hur yrket uppfattas och där tror hon att många har en ganska negativ bild av den yrkestiteln, studie- och yrkesvägledare. Bea upplever det är ett anonymt yrke vilket hon tycker är väldigt intressant att:

”många gånger så vet inte människor vad vi faktiskt har för kompetens och för utbildning. Många tror att en syv informerar, att en syv talar om för människor vad de ska göra, som att en syv ganska snabbt kan se att det här är en person som passar som sjuksköterska, att en syv kan antagningspoäng i huvudet (skratt) ja, en form av en datamaskin för olika behörigheter”(Bea).

Fanny beskriver att yrkesrollen uppfattas av personer som att ”studie- och yrkesvägledare är en ganska administrativ person, har koll på skollagen, är någon typ av rektorsassistent, någon typ av myndighetsperson som fattar beslut om elever får byta kurser eller inte”.

Flera av informanter beskriver också att den gamla yrkestiteln SYO fortfarande nämns. Eva berättar om ett inlägg i en facebook-grupp där en person träffat en SYO: ”Det är fortfarande så att man säger SYO. – Näe, du har inte träffat en SYO du har träffat en SYV. Hur svårt kan det vara?” (Eva). Även Fanny redogör för att hon väldigt ofta får höra att hon är en ”syokonsulent”, vilket hon menar är någon gammal förlegad bild som elever och annan personal slänger sig med.

I nedan tabell 1 redovisas de 130 respondenternas svar från enkätundersökningens första fråga: Min syn på yrkesrollen har förändrats sedan jag gick syv-utbildningen.

Resultatet från tabell 1 visar att majoriteten anser att deras syn på yrkesrollen har förändrats då 75 personer svarar på skalan 4 till 5 stämmer utmärkt att synen på yrkesrollen har förändrats medan 12 personer svarar att det inte stämmer alls. Av de tillfrågade svarar 27 personer på skala 3 vilket kan ses som ett neutralt svar att synen på yrkesrollen varken stämmer utmärkt eller inte har förändrats alls.

6.3 Faktorer som påverkat val av arbetsplats

När det gäller vilka faktorer som påverkat val av arbetsplats råder det delade meningar om hur informanterna resonerat. Genom intervjuerna togs tre faktorer upp som lön, arbetsplatsens geografiska läge samt arbetsuppgifter. Informanterna fick beskriva sin karriärväg fram tills idag och bedöma hur de tre faktorerna påverkat valet av arbetsplats. Skalans mått var satt från 1 till 10 där 1 var lägst och 10 högst. De tre faktorerna kommer att redovisas nedan var för sig.

6.3.1 Lön

Lönen är en viktig faktor för samtliga informanter och det är bara Bea som uttrycker att hon aldrig skulle avstå ett arbete som hon verkligen ville ha för att lönen inte var tillräckligt hög. Bea värderar lönen till en 5:a på skalan och motiverar det mittenläget med att det inte är vad som driver henne men på grund av att hon har familj, studielån att betala och valt att utbilda sig vidare i livet ändå gör att hon vill placera sig på en högre lönenivå. Hon anser också att en 5:a beskriver hennes löneläge idag, den hade kunnat vara högre men hon trivs så bra på sin arbetsplats att det väger upp. Diana däremot beskriver hur lönen för henne är väldigt viktig och värderar den till en 9:a på skalan och det stämmer också in med hennes nuvarande arbetsplats. Lönen var en avgörande faktor att hon bytte arbete till sin nuvarande anställning och menar att hon är i början av sin karriär och sätter stort värde i sin lön idag. Diana menar också att arbetsmarknaden är god, vilket också gör det möjligt att få en bra lön. Flera av informanterna har genom att byta arbetsplats fått upp lönen och Cecilia poängterar det är viktigt för hela professionen att få upp lönen och också statusen för yrket, inte bara för sig själv utan för dem som kommer efter. Flera av informanterna poängterar också att det är viktigt med en bra ingångslön.

I nedan tabell 2 redovisas svaren från respondenterna om hur viktig lönen är och hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats. Samtliga 130 respondenter svarade på hur viktig är lönen medan 128 respondenter valde att svara på hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats.

Tabell 2: Lön

Resultatet från tabell 2, där samtliga 130 personer svarar och deltar, är det 125 personer som svarar på de högre skalorna 6 till 10 att lönen är viktigt. Hur viktig lönen är på nuvarande arbetsplats väljer totalt 128 personer att svara, varav 100 personer väljer de högre skalorna 6 till 10 att det stämmer på sin nuvarande arbetsplats. Endast 2 personer väljer att inte svara alls på hur det stämmer på nuvarande arbetsplats. Svaren från båda frågorna visar att majoriteten svarar att lönen är viktigt och att det stämmer på nuvarande arbetsplats.

6.3.2 Geografiskt läge

När det gäller arbetsplatsens geografiska läge kopplade informanterna ihop det med sin livssituation. Två av informanterna nämner specifikt att det är främst på grund av att de har familj med småbarn som det är viktigt att arbetsplatsen ligger nära hemmet för att: “vill inte hamna i bilköer när man har barn som ska hämtas att åka hem till” (Anette). Diana som pendlar två timmar till arbetet varje dag värderar geografiskt läge som väldigt viktigt och väljer en 8:a på skalan men hur väl det stämmer in på nuvarande arbetsplats värderas bara

till en 2:a. Diana anser att det inte är hållbart i längden att pendla till arbetet men resonerar kring hur livet ser ut just nu att “Jag har inga barn, jag kan lägga den tiden just nu på att pendla. Men ge det tio år så kanske det ser annorlunda ut” (Diana). Även för Cecilia var det geografiska läget viktigt, hon valde till exempel bort jobb i andra kommuner, trots erbjudande om högre lön, för att hon värdesätter sin fritid högt och för att slippa lägga tid på pendling till och från arbetsplats.

Fanny har bytt arbetsplats flera gånger och de främsta anledningarna har varit att pendlingsavståndet har blivit för långt då hon tröttnat på att pendla och även bytt bostadsort. Eva, som bor i en storstad menar att det geografiska läget inte alls är så viktigt, utan i staden hon bor är det positivt om det bara är en timme till jobbet.

I nedan tabell 3 redovisas svaren från respondenterna om hur viktigt det geografiska läget är och hur väl det stämmer in på deras nuvarande arbetsplats. Samtliga 130 respondenter deltar i båda frågorna.

Tabell 3: Geografiskt läge

Resultatet från tabell 3, där samtliga 130 personer svarar och deltar, är det en majoritet på 119 personer som svarar på de högre skalorna 6 till 10 att det geografiska läget är viktigt. Om det stämmer på den nuvarande arbetsplatsen visar även där att majoriteten, 112 personer svarar på den högre skalan 6 till 10. Utmärkande är att 56 personer svarar 10 på skalan att det geografiska läget stämmer utmärkt på nuvarande arbetsplats, vilket motsvarar 43,1%

6.3.3 Arbetsuppgifter

Samtliga informanter värderar att arbetsuppgifterna är den främsta faktorn till val av arbetsplats att: “Arbetsuppgifter är ju jätteviktigt om man tänker rent strategiskt, taktiskt kunna komma vidare längre fram och skaffa nya erfarenheter och nya typer av jobb kanske eller liksom att bli mer konkurrenskraftig helt enkelt” (Diana). Flera av informanterna beskriver också hur viktigt det är att själv ha möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Eva beskriver hur hon fått utveckla och forma sin nuvarande roll, vilket varit väldigt betydelsefullt för henne. Både Anette och Cecilia beskriver att de fått bygga upp och ta fram arbetsbeskrivningar och SYV-planer för arbetsplatserna de är på nu, då det varken funnits en plan eller arbetsbeskrivning sedan tidigare. Men både poängterar att det viktigt att ha en chef som har förståelse för vad yrket handlar och om deras kompetens.

I nedan tabell 4 redovisas svaren från respondenterna om hur viktiga arbetsuppgifterna är och hur väl det stämmer in på deras nuvarande arbetsplats. Samtliga 130 respondenter deltar i båda frågorna.

Tabell 4: Arbetsuppgifter

Resultatet från tabell 4 där samtliga 130 personer svarar och deltar, visar en övervägande majoritet där 128 personer svarar på de högre skalorna 6 till 10 att arbetsuppgifterna är viktiga. Utmärkande är resultatet från denna fråga att 68 personer svarar 10, mycket viktigt på skalan vilket motsvarar 52,3% och ingen väljer att svara på skala 1 till 4. Hur viktiga arbetsuppgifterna är på nuvarande arbetsplats svarar 113 personer på skalan 6 till 10, dock

visar resultatet i denna fråga en jämnare fördelning på hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats.

6.4 Förväntan på yrket

Flera av informanterna uttrycker att bilden av yrket och yrkesrollen klarnade under utbildningstiden. Diana beskriver att det spreds en väldigt negativ bild av yrket under utbildningen, om hur svårt det skulle vara att få ett heltidsjobb och få möjlighet att utvecklas till nya roller. Men nu i efterhand upplever hon att den bilden och den förväntan inte alls stämde utan att:

“Det har varit mycket mer... positivt och utvecklande och enklare än vad jag trodde från början. Jag trodde ju som sagt att det skulle vara så himla svårt och komplicerat och knepigt. Dels då att få ett jobb men också själva jobbet…. jag trodde att det skulle vara jättesvårt. Men så fort jag började jobba med det så kände jag såhär: Jag kan ju det här! Jag vet ju vad det innebär och jag är kompetent inom det. Och det var inte svårt att få jobb och det var heller inte så svårt att få nästa jobb.” (Diana)

Flera av informanterna berättar om att det var framförallt under VFU (praktik)-perioderna bilden av vad det var som förväntades av yrkesrollen klarnade och Diana beskriver att: “Jag upplevde de som väldigt verklighetstrogna, om jag ska säga så. Jag kände att det var det enda inslaget under utbildningen som faktiskt gav mig en konkret bild av verkligheten, nu i efterhand” (Diana). Även Bea menar att det i mångt och mycket stämmer in på hennes nuvarande arbetsplats och det handlar då främst om vad hon fick med sig under VFU-perioderna och framförallt i diskussionerna med handledare och andra kursare. Hon beskriver att hon under sin utbildning hade en väldigt liten bild av vad en studie- och yrkesvägledare gör och hur VFU-perioderna gjorde att hon förstod arbetets komplexitet, genom att det hela tiden förändras och att det är viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad, Bea beskriver att: “....att nånting som gäller nu kanske inte gäller om en månad” (Bea). Bea menar också att hon upplever att hon själv måste driva och vakta så att hennes förväntningar uppfylls att: “Man behöver driva sin egen förväntning” (Bea). Detta kopplar hon ihop med sina och andra personers förväntningar om yrkesrollen, risken är att rollen

kan bli en “slasktratt” som får göra mycket sysslor som inte egentligen inte är kopplat till yrket.

Både Anette och Cecilia upplever att deras förväntningar stämmer tack vare att de har tydliga yrkesroller och befinner sig på arbetsplatser där alla vet vilka deras arbetsuppgifter är och de får det utrymme som de önskar. Fanny, som haft som mål sedan hon gick i grundskolan att bli just studie- och yrkesvägledare, beskriver hur hennes förväntningar stämde väl överens då hon läst på mycket om både yrket och utbildningen innan hon började. Alla informanter nämner att arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare är mycket god och att bredden av utbildningen gör att kompetensen är efterfrågad inom flera områden, Anette uttrycker att: “man kan ju bli så himla mycket mer!” (Anette). Som nämnts tidigare i resultatet påtalar samtliga informanter att tydligheten i yrkesrollen är viktig. Det är också viktigt att uppdraget för studie- och yrkesvägledare ska vara klart formulerat för att samarbetet med de övriga i organisationen ska fungera väl.

I nedan tabell 5 redovisas de 130 respondenternas svar från enkätundersökningens femte fråga: Mina förväntningar på yrket stämmer väl överens med hur det har blivit att arbeta som Studie- och yrkesvägledare.

Tabell 5: Mina förväntningar

Resultatet från tabell 5 där samtliga 130 personer svarar och deltar visar att 77 personer av de medverkande väljer att svara från skala 4 till 5 vilket visar att deras förväntningar stämmer med yrket, studie- och yrkesvägledare. Av de tillfrågade svarar 38 personer på skala 3 vilket kan ses som ett neutralt svar att deras förväntningar med yrket, studie- och yrkesvägledare varken stämmer utmärkt eller stämmer inte alls.

6.5 Sammanfattning

I resultatet redovisas de faktorer som varit betydelsefulla för våra informanter och respondenter i hur de ser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats.

Gemensamt för alla informanter är att de uttrycker att personlighet spelar stor roll i yrkesrollen och att studie- och yrkesvägledaren måste våga ta plats, visa ett driv och viktigt att synas. I relation till yrkesutbildningen och yrkesrollen upplever informanterna att det finns en viss okunskap om och att yrkestiteln SYO lever kvar. Informanterna har resonerat olika kring de faktorer som påverkat val av arbetsplats. De tre faktorerna var lön, arbetsplatsens geografiska läge samt arbetsuppgifter. Lönen är en viktig faktor för samtliga informanter. När det gäller arbetsplatsens geografiska läge kopplade informanterna ihop det med sin livssituation. Samtliga informanter värderar arbetsuppgifterna som den främsta faktorn till val av arbetsplats där flera av informanterna beskriver att det är viktigt att själv få möjlighet att påverka arbetsuppgifterna. Informanterna uttrycker hur bilden av yrket och yrkesrollen klarnade under utbildningstiden, framförallt under VFU (praktik)-perioderna. I den kvantitativa undersökningen deltog 130 personer (respondenter), i en enkätundersökning. 67,4% av de svarande har enbart arbetat inom skolsektorn. Merparten av respondenterna uppger att de har arbetat i 1-3 år som studie- och yrkesvägledare och ca 77 % av de svarande uppger att de någon gång under denna period har bytt arbete. Samtliga frågor i enkätundersökningen redovisas i form av korstabeller, se bilaga 3.

7. Analys

I detta kapitel kommer vi att analysera resultatet och koppla ihop det med studiens syfte, frågeställningar, bakgrund och teori som har använts i vår studie. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examen ser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Vi har valt att analysera och tolka varje frågeställning var för sig.

7.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare som nyligen

tagit sin examen sitt yrke och sin yrkesroll?

I vår studie kan vi se att det framgår i intervjuerna att flertalet av de interna faktorerna i Patton och McMahons systemteori (2006) påverkade hur studie- och yrkesvägledarna upplever sitt yrke och sin yrkesroll. De faktorer som vi främst kunnat se är personlighet, värdering, självuppfattning, färdigheter och arbetslivskunskap. Det framgår från intervjuerna att det är viktigt att synas och våga ta plats på sin arbetsplats, detta kan vi se genom att informanterna betonar att personlighet och självuppfattning är viktiga faktorer för yrkesrollen. Studie- och yrkesvägledarna betonar också att de vill vara med och påverka och visa att de är engagerade. Informanterna berättar att det är viktigt att ha förmågan att vilja hjälpa människor och visa sitt intresse. Att ha en värdering där förståelsen är att alla är olika och grunden är att alla elever ska tas emot. I intervjuerna påtalar flera informanter att arbetsgivaren fokuserar mycket på att den som söker har den inställningen vid anställningsintervjuerna för arbetet som studie- och yrkesvägledare. En självuppfattning som en informant beskriver är att studie- och yrkesvägledare är mjuka i sättet och att det är viktigt att ha viljan att hjälpa människor utvecklas och komma vidare i livet.

Även om de interna faktorerna spelar stor roll för den egna upplevelsen är även de externa faktorerna i Patton och McMahons systemteori (2006) av stor betydelse, det handlar då främst om arbetsplats, vänner och historiska trender. Flera av informanterna menar att organisationen på arbetsplatsen har stor betydelse för hur yrkesrollen uppfattas och att det

är väldigt viktigt med en arbetsbeskrivning som förtydligar yrkets arbetsuppgifter. Det framgår i intervjuerna att kollegers värdering och kunskap om studie- och yrkesvägledarens kompetens har betydelse för hur yrkesrollen kan utvecklas. En informant betonar att det är viktigt att det finns ett högt tak och ett öppet klimat på arbetsplatsen vilket då skulle öka chansen till att studie- och yrkesvägledarna får möjlighet att visa den arbetslivskunskap och de färdigheter som finns i yrket enligt informanten. Alla informanterna beskriver att det finns en viss okunskap om yrkets utbildning och yrkesroll på arbetsplatsen och även bland vänner. Att utbildningen är 3 år på högskola/universitet är något som informanterna måste informera omgivningen om. Det framgår även från samtliga informanter att deras yrkesroll uppfattas på olika sätt beroende på vem de samtalar med och att den personens egna värderingar om yrket spelar roll. En informant menar att beskrivningen av yrkesrollen uppfattas vara en administrativ person. Flera informanter betonar att yrkestiteln SYO och syokonsulent fortfarande används av omgivningen. En yrkestitel som kopplas till år 1969 då Utbildningsdepartementet utsåg en arbetsgrupp för att diskutera skolans studie- och yrkesvägledning som resulterade i departementspromemorian Studie- och yrkesorientering och i vilken yrkestiteln SYO inrättades (Nilsson 2005, 180).

Det framgår i enkätundersökningen att respondenternas syn på yrkesrollen har förändrats sedan de genomförde sin syv-utbildning. Majoriteten svarar att synen på yrkesrollen hade förändrats medan 27 svarar på skala 3, som är neutralt. Av de 130 tillfrågade svarade 12 att synen på yrkesrollen inte hade förändrats. Vi kan dock inte analysera utfallet då svaren är högst individuella och det krävs till exempel intervjuer för att få en djupare förståelse av motiven bakom svaren. Däremot kan vi anta och spekulera i att de respondenter som svarade neutralt och att synen inte förändrats, är individer som arbetat inom skolan innan utbildningen och därmed redan haft en uppfattning om yrkesrollen.

7.2 Vilka faktorer är avgörande för de studie- och

yrkesvägledarnas val av arbetsplats?

Som nämnts tidigare är arbetsmarknaden för Studie- och yrkesvägledare mycket god då det under flera år varit brist på utbildade vägledare och är det än idag (SOU 2019:4, 27, SACO 2018). När det gäller de olika faktorerna som är avgörande för val av arbetsplats valdes lön,

arbetsplatsen geografiskt läge och arbetsuppgifter ut som faktorer som studien hade för avsikt att särskilt undersöka.

Något som vi också fick fram i intervjuerna och som påverkar när individen fattar beslut är tillfälligheter, som är av betydande roll i Patton och MacMahons systemteori (2006). Flera av informanterna ifrån intervjuerna har tagit upp, har det varit just tillfälligheter som gjort att de till exempel hamnat i nya jobbsituationer.

Samtliga informanter från intervjuerna nämner den goda arbetsmarknaden för utbildade vägledare och samtliga har bytt arbetsplats en eller flera gånger. Under intervjuerna framkommer det att informanterna redan under utbildningen fått flera jobberbjudande genom sina personliga nätverk. Samtliga nämner just nätverk som en viktig faktor för att få ett arbete. Detta framkommer också i Cannatas (2011) undersökning som visar att det är större chans att få jobbmöjligheter genom nätverk och personer som är kända för individen sedan tidigare. Det kan också skapa mer trygghet då arbetsplatsen är känd sedan tidigare både för individen och hos den som anställer.

7.2.1 Lön, geografiskt läge och arbetsplats

När det gäller resonemang kring avgörande faktorer för val av arbetsplats varierade det både från enkätundersökningen och intervjuerna. Det framgår att samtliga informanter i den kvalitativa undersökningen menar att lön är en viktig faktor men värderar att arbetsuppgifterna är den främsta faktorn till val av arbetsplats men också att det geografiska läget har betydelse. Vår studie visar att en arbetsmiljö med arbetsuppgifter som känns meningsfulla och intressanta ses som viktigare än högre lön. Det framgår dock från intervjuerna att ekonomin har varit med i beräkningen då beslutet att studera kommer att resultera i studielån som ska betalas tillbaka och därmed ses lönen som en viktig faktor för informanterna.

Genom att koppla informanternas skildringar om hur de resonerat till Patton & McMahons systemteori (2006), blir det tydligt att de interna faktorerna ställs mot de externa faktorerna och vad den enskilde individen upplever sig påverkad av och hur livssituationen ser ut. De interna faktorerna handlar mycket om intresse, värderingar och personlighet och de externa faktorerna handlar om familj, geografi och arbetsmarknad. I intervjuerna betonar flera informanter att lönen inte är en avgörande faktor om arbetsplatsen har rätt geografiska läge och det framgår att familjesituation och bostadsort

har en avgörande roll för hur de resonerar. Två av informanterna nämner specifikt att det är på grund av att de har familj med småbarn som det är viktigt att ha nära till sin arbetsplats. En annan informant menar att det geografiska läget har en annan betydelse då just pendlingsavståndet har att göra med sin nuvarande livssituation och kan därför välja en arbetsplats med högre lön och ett långt pendlingsavstånd. Informanten menar att livssituationen kan se annorlunda ut om några år och att lönen då inte är den viktigaste faktorn. Även resultatet från enkätundersökningen visar att respondenterna tycker att lönen är relativt viktig då majoriteten angett det, medan hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats visar på något lägre siffror. Resultatet är svårtolkat då det finns stora skillnader på hur löneläget ser ut på respektive ort i landet.

Majoriteten av respondenterna från enkätundersökningen svarar att det geografiska läget är mycket viktigt och att det även stämmer på nuvarande arbetsplats vilket också stämmer in på hur de intervjuade resonerande. Flera av dem hade bytt arbete just på grund av arbetsplatsens geografiska läge. Respondenternas svar på hur viktiga arbetsuppgifterna är visar även där att majoriteten svarar att det är mycket viktigt medan hur det är på nuvarande arbetsplats är svaren jämnare fördelat på skalan. Alltså kan vi se en viss diskrepans hur väl det stämmer på nuvarande arbetsplats där studie- och yrkesvägledarna inte är helt nöjd med arbetsuppgifterna. Det finns en skillnad i hur respondenterna svarat på frågan om lön kontra hur löneutvecklingen ser ut på deras nuvarande arbetsplatser. Om vi ser till Patton och McMahons systemteori (2006) kan vi se att de olika faktorerna värderas olika beroende vad den enskilde individen värderar högst i sin karriärväg just nu.

7.3 Hur väl stämmer deras förväntan på yrket?

Genom att diskutera förväntningar på yrket hade informanterna i vår studie delade meningar om detta, till exempel handlade det om vilken förväntan informanterna hade under utbildningstiden och hur deras förväntan ser ut i nuvarande arbetssituation.

Från enkätundersökningen visade det en bild av att förväntan på yrket stämmer delvis eller helt med deras uppfattning idag. Vår hela insamlade empiri visar alltså på att de flesta upplever att den förväntan de har på yrket också stämmer in med nuvarande arbetssituation.

En av de intervjuade hade en önskan om att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare redan från det första egna mötet med en studie- och yrkesvägledare på högstadiet. De andra