Students' interest for the subject mathematic

Examensarbete

Elevers intresse för ämnet matematik

Students’ interest for the subject mathematic

Lina Truong

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2011-11-12

Examinator: Åse Piltz

Handledare: Vanja Lozic Lärarutbildningen

3

Abstracts

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1. Disposition ... 8

2. Syfte och frågeställningar ... 9

2.1. Frågeställningar ... 9

3. Forskningsöversikt och teoretisk förankring ... 10

3.1. Lust att lära ... 10

3.2. Tilltro till sin förmåga ... 12

3.3. Relevans ... 13

4. Metod ... 14

4.1. Metodval och metoddiskussion ... 14

4.2. Urval, genomförande och forskningsetiska övervägande ... 15

4.2.1. Urval och genomförande ... 15

4.2.2. Genomförande ... 16

4.2.3. Forskningsetiska övervägande ... 17

5. Resultat och analys ... 18

5.1. Resultat av intervjuer ... 18 5.1.1. Intervjuperson 1 – Rocky ... 18 5.1.2. Intervjuperson 2 – Peter ... 19 5.1.3. Intervjuperson 3 – Sarah ... 20 5.1.4. Intervjuperson 4 – Olle... 21 5.1.5. Intervjuperson 5 – Sammy ... 21 5.1.6. Intervjuperson 6 – Alexander ... 22 5.2. Resultatanalys ... 23 5.2.1. Utmaning ... 23 5.2.2. Matematikens relevans ... 23

5.2.3. Tilltro till sin förmåga ... 24

6

5.2.5. Skolmiljö/Arbetsro ... 25

5.2.6. Undervisningsinnehåll ... 26

6. Slutsats och diskussion ... 28

7

1. Inledning

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevers intresse för ämnet matematik, ur ett elevperspektiv, och hur matematikintresset kan påverka deras prestation i matematik. Att intervjua elever är nödvändigt för att få kunskap om hur de resonerar kring olika fenomen (Bergius & Emanuelsson, 2000, s.146). Vad är det som gör att eleverna tappar intresset för matematik? Att ha kunskaper inom ämnet matematik kan ge förutsättningarna att förstå vardagliga matematiska uttrycksformer (Skolverket, 2010, s.31). Intresset för matematik hos olika individer skiljer sig åt. Elevers intresse för ämnet matematik kan påverka hur de lär sig och använder sin kunskap (Bergius & Emanuelsson, 2000, s.146).

Jag har alltid varit intresserad av ämnet matematik, men ända sen min egen skolgång till mina lärarerfarenheter har jag mött många personer som på olika sätt visat ointresse för matematik, även hos flera lärarstudenter. Många som har negativa erfarenheter av matematik upplever ämnet som meningslöst och svårt att förstå. Vuxna med sådana negativa erfarenheter av matematik kan överföra dem till nästa generation (Skolverket, 2003, s.10).

Jag genomför en kvalitativ undersökning och intervjuar sex elever i årskurs fem och sex i en skola som är belägen i en storstad. Intervjufrågorna berör elevernas uppfattning av ämnet matematik. Jag jämför elevernas svar och presenterar skillnader och likheter mellan svaren i uppsatsen. Intentionen med uppsatsen är att försöka skapa större förståelse för vad som är grunden till elevernas matematikintresse eller ointresse. I den nya kurplanen för matematik i grundskolan (Lgr 11) presenteras de olika kunskapsområden inom ämnet

8

matematik, bland annat taluppfattning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt problemlösning.

Ämnesområdet är intressant eftersom matematik är ett av skolans viktigaste ämnen och ett kärnämne i gymnasieskolan (Aasa & m.fl., 1995, s.7). Matematik är det enda ämne som finns på schemat i alla årskurser, upp till nionde eller tionde skolåret, i världens alla skolor. Därför har ämnet matematik en mycket hög status (Unenge, Sandahl & Wyndhamn, 1994, s.22).

1.1. Disposition

Första delen inleds med inledning, där jag beskriver varför jag har valt att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers intresse för matematik. Därefter följs det upp med studiens syfte och frågeställningar, samt vad studien kan bidra till lärare som jobbar med elevers matematikinlärning. I kapitel 3 tar jag upp tidigare forskningar och teorier om elevers attityder till, intresse för och lust att lära matematik. I kapitel 4 beskriver jag den kvalitativa undersökningen som jag har valt att genomföra och sex intervjuer som utgör det empiriska underlaget. I kapitel 5 beskriver jag först resultat från intervjupersonerna för att därefter förklara vilka skillnader och likheter det finns mellan elevernas svar. Kapitlet avslutas med en analys av elevernas svar med koppling till tidigare teorier. I sista kapitlet presenterar jag vilka faktorer som kan påverka elevers intresse för matematik.

9

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för vad som är grunden för elevers matematikintresse eller ointresse, genom att ta reda på vilka faktorer eleverna själva anser kan påverka deras intresse för matematik. ”Elevers värdering av och intresse för matematik har stor betydelse för hur de lär sig och använder kunskap.” (Bergius & Emanuelsson, 2000, s.146) Lozic (2010) tar upp den ämnesdidaktiska pyramiden i sin bok. Den ämnesdidaktiska pyramiden visar att det finns ett samspel mellan eleven, undervisningsinnehållet och lärarens metodologiska val. Mitt mål är att ge lärare som undervisar i ämnet matematik en inblick på hur deras val av lärarstoff och undervisningsutformning kan påverka elevers intresse för ämnet matematik. Utifrån syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.

2.1. Frågeställningar

 Vilka faktorer kan påverka elevernas intresse för matematik enligt eleverna själva?

 Vilka likheter och skillnader finns det mellan elevernas svar, om vad som kan påverka deras intresse för matematik?

10

3. Forskningsöversikt och teoretisk

förankring

I följande avsnitt kommer jag att ta upp vad tidigare forskning har kommit fram till gällande elevers intresse för inlärning av ämnet matematik. Dessa frågor står nämligen i fokus för denna undersökning.

Matematik är ett av de populäraste skolämnena under den tidigare skoltiden. Magne (1998) hävdar att vi vet för lite om betingelserna för lustkänslor, tillfredsställelse, glädje och självkänsla. Hur uppstår positiva upplevelser inför matematikinlärandet? Faktorer som kan påverka elevernas lärande är bland annat deras lust för lära, motivation, tilltro till sin egen förmåga, intresse, undervisningens innehåll och arbetssätt samt matematikens relevans.

3.1. Lust att lära

Det finns flera olika faktorer som kan påverka elevers inställning till ämnet matematik och ett av dem är lusten att lära. Begreppet lust att lära har definierats som ”den lärande har en inre positiv drivkraft och känner tillit till sin förmåga att på egen hand och tillsammans med andra söka och forma ny kunskap” (Skolverket, 2003, s.9) Att känna att man kan och förstår matematik kan påverka ens lust att lära positivt. Hur dessa tankar genomsyrar de intervjuade elevers ord skall jag återkomma till i analysen, men det är viktigt att understryka att under åren i grundskolan förändras matematikundervisningen radikalt och elevernas lust att lära förändras också (Skolverket, 2003, s.16). Arbetet med lärandet i förskoleklassen och tidigare skolår utgår från barnens intressen och omvärld samt

11

läroplanens övergripande mål. I grundskolans senare år dominerar ämnes- och kursmål. ”Det är få elever som finner ett intresse inför en alltför formellt utformad matematikundervisning.” (Gran, 1998, s.21) Under de tidigare skolåren fyller lek, temaarbeten och språkstimulerande aktiviteter skoldagarna, innehållet är konkret och arbetssättet är varierande (Skolverket, 2003, s.17).

Yngre elevers lust att lära förändras under åren i skolsystemet (Skolverket, 2003). Det är viktigt att elever under tidigare skoltiden utvecklar positiva attityder till lärande och utbildning (SOU, 2004). Ansvaret ligger inte endast hos läraren. Det är ett samspel mellan lärare och elev som kan skapa en optimal matematikundervisning. Skillnaderna mellan elever som finner matematik meningsfullt och elever som inte ser någon relevans med matematik har ökat genom åren (Skolverket, 2003). Ett av skolan uppdrag är att främja alla elevers lust att lära.

Begreppet motivation definieras som strävan mot ett personligt mål, en riktning mot något som känns angeläget för den enskildes liv och utveckling nu och i framtiden. (Skolverket, 2003, s.8) ”Motivation är viljan att nå ett handlingsmål.” (Magne, 1998, s.70) Olof Magne tar också upp motivation som en förutsättning som kan gynna elevers lärande. I den psykodynamiska forskningstraditionen talar man om en inre och en yttre motivation. Inre motivation kommer från den enskilde individens vilja och behov att uppnå något. Yttre motivation är när man vill uppnå något, det kan till exempel vara att uppnå ett visst betyg (Magne, 1998).

Enligt Magne (1998) har elever som lyckas i ämnet matematik oftast starkare inre motivation än matematiksvaga elever. Han hävdar att elevers inre motivation för matematik påverkas av framgång eller misslyckanden i matematik. När en elev får en matematikuppgift som är för svårt och eleven inte kan lösa den kan dennes självförtroende och motivation sjunka (Magne, 1998, s.73). För att inlärning av innehållet i en undervisning skall ske måste eleverna sättas i en situation som motiverar och stimulerar till inlärning, där eleverna känner att de vill lära sig innehållet. Det krävs motiv och intresse för att skaffa sig matematikkunskaper (Unenge, Sandahl & Wyndhamn, 1994, s.9). Om motivation är något

12

som de intervjuade eleverna lyfter fram återstår att se längre fram i detta arbete men låt mig understryka att forskning visar att tilltron till sin egen förmåga också är en faktor som påverkar elevernas intresse för matematik.

3.2. Tilltro till sin förmåga

Hos en del elever finns det en lust för matematik och tycker att matematik är kul. Men många har negativa erfarenheter av matematik och upplever matematik som meningslös och svår att förstå. Många elever med negativa känslor för ämnet matematik tenderar att bära dessa känslor med sig in i vuxenlivet. Vuxna med negativa erfarenheter av matematik kan lätt överföra dessa till nästa generation, och onda cirklar skapas. (Skolverket, 2003, s.10). Alla har olika attityder till matematik, det kan vara positiva eller negativa, beroende på vilka tidigare erfarenheter man har haft av matematik. Somliga älskar matematik och tycker att matematik i skolan var för det mesta roligt och spännande, även om det ibland var svårt att förstå allt. Men det finns de som avskyr matematik, och hos dem kan matematik till och med framkalla ångest. Elever som lyckas får bekräftelse på sin skicklighet genom rätta svar, medan elever vars svar inte stämmer påminns om sina misslyckanden. Detta kan påverka elevernas självförtroende och risken finns att de som misslyckas hamnar i en ond cirkel och känner svag tilltro till sin egen förmåga i matematik (Olsson, 2000). Att ha ett starkt självförtroende kan leda till en högre inre motivation (Magne, 1998, s.73). ”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” (Skolverket, 2010, s.11) Jag vill belysa att det är varje lärares ansvar att tillämpa en adekvat matematikundervisning, som kan fånga elevers intresse och stimulera lusten för lärande.

13

3.3. Relevans

För många är matematiken osynlig i samhället. Många anser ämnet matematik som ett meningslöst skolämne, och att det är onödigt att lära sig. Utbildningen skall visa ämnets värde och betydelse samt skapa förståelse för eleverna om matematiks olika sammanhang i och utanför utbildningen. Förmågan att förstå och använda matematik i vardagen är en del

av varje människas allmänbildning (SOU, 2004). Det är viktigt att

matematikundervisningen har en kontext, det vill säga ingå i ett sammanhang som elever känner igen. När eleverna känner att det är meningsfullt, kommer de att känna att det är relevant att ta till sig matematikkunskaper. ”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.” (Skolverket, 2010, s.11) Undervisning skall ge elever förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet, samt förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas i vardagliga och matematiska sammanhang (Skolverket, 2010, s.31). Det är relevant att förstå hur eleverna uppfattar och ser på ämnet matematik och matematikundervisningen som undervisas i skolan.

Magne (1998) påpekar att matematikinlärning är att tänka. ”Det matematiska tänkandet kan ske i sociala livssituationer.” (Magne, 1998, s.149) Det är viktigt att undervisningen utgår bland annat utifrån elevernas egna erfarenheter. Det är en nödvändig förutsättning för en optimal inlärning. Matematikundervisning skall bland annat ge eleverna bättre kunskaper för att hantera olika vardagssituationer. Arbete med vardagssituationer kan vara en inkörsport för ämnet matematik (Unenge, Sandahl & Wyndhamn, 1994). Att arbeta med olika vardagskontext som eleverna kan koppla till kan främja deras lärande, matematiken blir synligt och mindre abstrakt. Det kan leda till att eleverna känner att det finns en nytta av matematikkunskaperna.

14

4. Metod

4.1. Metodval och metoddiskussion

För att kunna besvara mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ undersökning, eftersom frågorna utgår från elevernas egna uppfattningar. Eleverna fick större möjlighet att reflektera och utveckla sina svar och tankar. Jag kunde ställa följdfrågor till eleverna utifrån deras egna svar, vilket man inte har någon möjlighet att göra vid en kvantitativ undersökning. En rad faktorer hos enskilda elever påverkar deras tolkning och uppfattning av undervisningens innehåll. Eleverna jag har intervjuat uppfattar och bearbetar innehållen olika, även om de är i samma ålder. Alla elever tolkar det vi försöker förmedla utifrån sina egna personliga referensramar (Evenshaug & Hallen, 2001, s.19).

Valet av metoden utgick från studiens syfteformulering och frågeställningar. För att ta reda på elevers åsikter, tyckanden, uppfattningar och kunskaper har jag valt att intervjua eleverna (Ejvegård, 2009, s.49). Fördelen med intervju som arbetsmetod är bland annat att den ger ”[f]ylligare och fullständigare svar, möjlighet att omedelbart ställa frågor som forskaren inte har tänkt på tidigare och reda upp missförstånd samt att ingen obehörig påverkar informanten.” (Ejvegård, 2009, s.63)

I samband med intervjuerna har jag använt semistrukturerade intervjuteknik, med hjälp av en intervjuguide. Beroende på hur intervjufrågor är formulerade, kan informanten besvara med öppna eller bundna svar. Med öppna svar menas att informanten får svara fritt. Med bundna eller givna svar menas att det finns ett antal svarsalternativ som informanten får välja emellan, de brukar vara till exempel ja, nej och vet ej (Ejvegård, 2099, s.51). Eftersom eleverna inte svarade likadant och jag behövde ställa följdfrågor till eleverna utifrån svaren

15

de har lämnat, för att få fylligare svar, har jag försökt att ställa frågor med öppna svarsmöjligheter. Vid början av varje intervju fick eleverna rita en tankekarta där de fick skriva ner det första som kommer upp i tankarna när de hör ordet matematik. Syftet var att se vad eleverna associerar matematik med innan jag började ställa intervjufrågorna.

Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes i slutet av augusti. Det var vid skolstarten och eleverna hade inte fått nya matematikböcker ännu. Jag behövde samtycke från elever och deras föräldrar innan jag kunde börja genomföra intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2002). Därför påbörjades förarbetet redan veckan innan intervjuerna genomfördes, då jag skickade ut informationsbrev till föräldrarna för deras samtycke.

4.2. Urval, genomförande och forskningsetiska

överväganden

4.2.1. Urval

Jag genomförde undersökningen i en mångkulturell skola i en storstad där jag har haft min verksamhetsförlagda tid. Ordet mångkultur kan tolkas på olika sätt, men i detta sammanhang handlar det om etnicitet. Det innebär att eleverna har olika etnisk bakgrund (Zaslavsky, 1996, s.4). Anledningen till att jag valde att intervjua elever från denna skola var för att jag känner dem och förhoppningsvis vågar de uttrycka sina tankar under intervjuerna. Mohl (ref. i Thomsson) belyser några nackdelar med att intervjua personer man känner. Det kan hända att man inte får med hela berättelser i intervjun, intervjupersonen kanske förklarar inte ordentligt det denne vill förmedla utan har den självklara känslan av att intervjuaren redan känner till det osagda. Ett annat problem kan vara att intervjuaren undviker att ställa vissa frågor eller undviker att söka djupare förklaringar till vissa saker, för att relationen mellan intervjuaren och intervjupersonen inte

16

skall förändras före och efter intervjun (Thomsson, 2010, s.126). Dessa faktorer var jag medveten om när jag genomförde min undersökning.

Denna uppsats är begränsat till elevers perspektiv på olika faktorer som kan påverka deras intresse och därigenom deras lärande, genom att försöka ta reda på deras uppfattning om och upplevelse av matematik. I arbetet analyserades inte hur elevernas kön, etnicitet eller samhällstillhörighet eventuellt kunde ha påverkat deras intresse för matematik. Jag är medveten om att dessa samt andra faktorer kan påverka elevernas inställning till ämnet matematik, men med tanke på den korta tiden jag hade till mitt förfogande så är det nödvändigt att begränsa ämnet. För att avgränsa undersökningen intervjuade jag endast sex elever i årskurs fem och årskurs sex. Jag försökte skapa ett samtalsliknande intervjuklimat för att eleverna inte skall känna som om de blev förhörda. Den intervjuade tillåts i viss mån själv påverka vad som tas upp under intervjun, men det kan tendera att diskussionen i allt för hög grad lämnar studieområdet. Därför har jag använt en intervjuguide som hjälp, och försökt få samtalet att kretsa runt de ämnen som är relevanta för problemställningen (Hartman, 1998).

Eleverna som ingick i undersökningen valde jag ut efter att jag har fått rekommendationer från matematikläraren om vilka elever hade lättare för samtal vilket jag strävade för, att ha ett samtalsliknande intervju, samt för att skapa förståelse för vad elevers matematikintresse kan ha för påverkan på deras lust att lära, har jag valt att intervjua elever som befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt. För att få ett så stort informationsinnehåll som möjligt har jag försökt att försäkra mig det största möjliga variationsbredd i urvalet.

4.2.2. Genomförande

Jag skickade ut förfrågningar till 34 elever. 18 av dem svarade att de var villiga att ställa upp för en intervju. Sedan valde jag ut sex av dessa elever som skulle ingå i min undersökning. Veckan därpå började jag intervjua de sex utvalda eleverna. Samtliga intervjuer genomfördes på en och samma dag. Varje intervju varade i cirka 15 till 25

17

minuter. Transkriberingsarbetet tog cirka en vecka att genomföra, det tog oförväntat längre tid än vad jag hade planerat.

4.2.3. Forskningsetiska överväganden

Jag har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och skyddar elevernas integritet genom att använda fingerade namn i uppsatsen, få samtycke från elevers vårdnadshavare samt meddelar dem hur materialet kommer att användas (Vetenskapsrådet, 2002). Eleverna som ingår i studien kommer att vara anonyma och inte kunna identifieras eller spåras. Inspelade intervjuer kommer inte vara tillgänglig för utomstående samt kommer att raderas när uppsatsen är färdig.

Jag skickade hem informationsbrev med information om arbetet och förfrågan om samtycke för deltagande till föräldrarna. Jag förklarade vad som är syftet med studien och vad det handlar om och att svaren från eleverna skulle bilda det empiriska underlaget för uppsatsen.

18

5. Resultat och analys

Resultatet från intervjuerna med eleverna redovisas nedan var för sig, och sedan analyserar jag resultatet och kopplar resultatet från elevernas svar till olika teorier.

5.1. Resultat av intervjuer

Under intervjuerna fick eleverna besvara intervjufrågor från intervjuguiden samt följdfrågor som uppstod under varje enskilt intervju. Varje elev fick rita en tankekarta om vad de associerar matematik med.

Intervjuperson 1 – Rocky

Rocky är tolv år gammal och går i sexan. I hans tankekarta skrev han m3, m2, division, x och addition och subtraktion. Rocky älskar matematik och tycker att det är kul. Frågan om

varför han tyckte om matematik så mycket, svarade han: ”Det är så roligt. Man har det i blodet. Det är så enkelt.” Rocky förklarade att hela hans familj var bra på matematik samt tycker om det, något som har påverkat hans eget intresse för matematik. Rocky säger att matematiklektionerna är stökiga och att det leder till att han har svårt att koncentrera sig. Han erkänner också att han blir distraherad och påverkad av andra som stör och erkänner att han tar efter deras beteende och börjar störa andra i omgivningen. Enligt Rocky så tror han att det är fel av platsplaceringar i klassrummet som bidrar till denna atmosfär, och lösningen är att byta platser på eleverna som har en tendens att störa när de sitter bredvid varandra.

19

Det skulle va bra. Ett tips till dig om du blir lärare, sätt inte flera killar bredvid varandra. Det blir lite stökigt […] Åh tjejerna på andra sidan också viktigt. Tjejerna, du vet… de bästa kompisarna sitter bredvid varandra. Så blir det alltid dom börjar pratar om en dålig person jag inte gillar, Justin Bieber. Så börjar de rita honom istället. Japp, istället för mattelektionen.

Det han särskilt tyckte om var prov och matematiktävlingar. Det tycker han är spännande och kan tänka sig att ha prov på varje matematiklektion. När han får bekräftelse för sina matematikkunskaper blir han överlycklig. Rockys intresse för matematik har successivt ökat under åren, han tycker att matematikuppgifters svårigheter och utmaningsnivå har ökat successivt parallellt med hans egen förmåga. Matematikböckerna har varit för enkla för honom, han har ännu inte fått en lärobok som är anpassad till hans kunskapsnivå. ”Den är för enkel. För enkel. Den vi har nu är absolut för enkel. Vi har haft två stegtest, sexan och sjuan. Jag har inte haft fel, så de ändå för enkelt.” Just nu håller han på med olika stegtest för att hitta en lämplig lärobok som han kan räkna i. Rocky ser många aspekter av vad matematik är och vad det kan användas till, samt matematikens nytta i framtiden. Rocky nämner också att han tycker om utomhusmatematik som till exempel tipsrundor.

Intervjuperson 2 – Peter

Peter är elva år gammal och går i sexan. I hans matematiktankekarta skrev han Jag kommer

klara detta, Detta kommer bli svårt samt Svåra tal. Peter har matematiksvårigheter och

tycker själv att han inte är särskilt bra på matematik samt tycker att det är ett svårt ämne. ”Svårt. För jag är inte så duktig på det. Alltså talen är så […] det är ett ämne som är svårt för mig.” Han tycker att matematik är rolig när han förstår det och när han har löst en svår matematikuppgift. Även om han tycker att matematik är svår så vill han ha matematikuppgifter som är lagom svåra, utmanande och som är anpassad för hans egen kunskapsnivå. Peter berättar att han har svårt för att koncentrera sig och lyssna på läraren, men att det är något som han jobbar med och försöker att vara mer lyhörd. Hans intresse för matematik varieras från vecka till vecka, beroende på hans egen inställning till ämnet. Peter säger att ”[…]sen när man har positiva tankar så tänker man att man ska klara det och, så blir det ju kul men.” Peter tror att om man har en positiv inställning till matematik, då kan

20

det främja ens lust för lärande. Ibland får Peter tillsammans med en annan klasskamrat räkna med pengar eller klossar och det tycker han är kul. Personligen får han stöd och uppmuntran hemifrån och därigenom skapar dessa positiv tankar om matematik. Peter tycker om att få hjälp med sina läxor från sin mamma, men han föredrar professionell hjälp från matematikläraren. I synnerhet när matematikläraren hjälper honom att testa olika strategier som är möjliga att räkna ut olika tal, och hitta det tillvägagångssätt som är mest passande för honom. Peter har inte fått någon lärobok ännu, men uttrycker att han har varit nöjd med de tidigare läroböcker som han har haft. Han tror att han kommer att ha användning av sina matematikkunskaper i framtiden när man jobbar och att det är kunskap som alla självklart behöver.

Intervjuperson 3 – Sarah

Sarah är tio år gammal och går i årskurs fem. Hon skrev mattebok, plussa och räkna i sin tankekarta. Sarah tycker att det är roligt att lära sig matematik. På fritiden brukar hon till och med be sin mamma att skriva upp några olika tal som hon sedan får lösa. Det Sarah inte tycker om är när genomgångar är långvariga eller när matematikläraren går igenom något som hon redan har kunskap om. Hon tycker om att räkna självständigt i matematikboken, och tycker att matematikboken är rolig och att det finns en röd tråd genom hela boken. Sarah tycker att matematikuppgifterna är förståndiga och det finns ett sammanhang. När Sarah var yngre så var hon inte särskilt förtjust i ämnet matematik, för hon tyckte inte att hon lärde sig så mycket under lektionerna. Att bara sitta och lyssna var väldigt tråkigt. När hon blev äldre och hennes inlärningsförmåga successivt förbättrats samt hennes kunskaper blev bättre och bättre, då började hon tycka att matematik var roligt. När jag frågade varför man läser matematik i skolan svarade Sarah: ”För att när man i framtiden så kommer man lära sig. Det är bra att lära sig matematik eftersom då kan man handla i affärer och […] det är bra för framtiden. När man bakar.” Hon är medveten om matematikkunskapens nytta i vardagen.

21

Intervjuperson 4 – Sammy

Sammy är 11 år gammal och går i årskurs fem. När Sammy skulle rita tankekartan så skrev han multiplikation, addition och subtraktion. Under tiden han skrev så berättade han att han tycker att matematik är roligt, och att han längtar till matematiklektionerna. Båda av Sammys föräldrar gillar matematik och de hjälper honom när han behöver hjälp med matematikläxorna. Sammy tycker mest om utomhusmatematik, framförallt när de får mäta olika saker i närmiljön. Till skillnad från när de mäter inne i klassrummet, så använder de andra måttsystem eller större mått och mäter konkreta saker. Sammy anser själv att han är ganska duktig på matematik och att övning ger färdighet. Han tycker om att lösa problemlösningar, men anmärker att de inte får vara för svåra. Angående matematikens betydelse så säger Sammy att: ”Man kan inte klara sig utan matematik. Alltså, klart att man använder matematik hela tiden.”, och nämner att det används i olika situationer som till exempel när man lagar mat och bakar.

Intervjuperson 5 – Olle

Olle är 11 år gammal och går i årskurs fem. I tankekartan skrev han räkna, tänka och

dötrist ibland. Olle tycker att matematik är tråkigt när matematikuppgifterna är för svåra

och när de har prov, vilket han tycker att det kan bli oerhört påfrestande. ”Och det är tråkigast när vi har prov. På tid. Så måste vi stressa och sånt.” Olle tycker att under en del genomgångar så går matematikläraren igenom olika saker som han redan känner till, då lyssnar han inte på vad läraren säger. Han tycker att vissa saker de gör på matematiklektionerna kan vara roliga som till exempel geometri och utomhusmatematik. Vidare påpekar han att han är nöjd och tycker om alla sina tidigare matematikböcker. Olle berättar att under det senaste utvecklingssamtalet fick han reda på att han har nått över målen, i kursplanerna och i de alla andra ämnen förutom matematik. Men inom matematik har han endast nått de grundläggande målen. Han har möjligheten att höja sitt omdöme om han lägger mer tid och jobbar med sina matematikuppgifter, men snarare prioriterar han hellre sin fritid till att göra några andra saker. Olle är mycket medveten om matematikens

22

betydelse i vardagen och goda matematikkunskaper är bra att ha till hand, till exempel när man räknar ut tider och när man handlar i affärer.

Intervjuperson 6 – Alexander

Alexander är 11 år gammal och går i årskurs fem. I hans tankekarta står det plus, minus,

multiplikation, division, räkna och tal. När Alexander var yngre så hatade han matematik

för att han tyckte det var för svårt, men nu tycker Alexander att matematik är rolig, speciellt när han jobbar med multiplikation. Ibland så kan han tycka att matematik är tråkig, då handlar det om att talen är för svåra för honom.

Ibland så kan det vara roligt och ibland så kan det vara tråkigt. För att ifall man jobbar med något svårt så kan det bli tråkigt. Och sen när man till exempel gillar multiplikation så kan det vara kul att arbeta med det och sådana grejer.

Han vill prestera bra i matematik, bland annat för att få bra bedömning i ämnet matematik. Alexander berättade att hans pappa var bra på matematik som barn. Han ser upp till sin pappa, som även inspirerar och uppmuntrar honom. På lektionerna tycker han om att räkna själv och titta på videoklipp som handlar om matematik på YouTube med hela klassen, men det är en aktivitet som de gör ibland och inte så ofta. Ibland när Alexander är hemma och har inget att göra så händer det att han väljer att titta på liknande videoklipp på Youtube. ”Ja, inte mattefilmer direkt så men det är inblandat matte och sådant. Så man typ får räkna och man kan lära sig lite och sådant.” Han tycker om genomgångar som inte är alltför långa och han är väldigt nöjd med matematikboken han har haft. Han tyckte att den hade bra förklaringar och var lätt att förstå. När matematiklektionerna blir stökiga och många pratar, så har Alexander svårt att koncentrera sig. Han tycker att när läraren skickar ut elever från klassrummet för att det ska bli lugnare kan vara en lösning samt byta platser på eleverna. Alexander vet att matematik används i många olika vardagssammanhang, till exempel när man handlar, bakar eller lagar mat, och att man kan ha mycket nytta av matematikkunskaperna i ens framtida jobb.

23

5.2. Resultatanalys

Alla intervjupersoner förutom Olle har en generellt positiv inställning till ämnet matematik. Alla upplever vissa kunskapsområden inom matematik som roligt, men vilka kunskapsområden som anses vara roliga varierar mellan eleverna. När eleverna försöker lösa en uppgift och möter hinder och tycker att det är för svårt, då tycker de att matematik är tråkigt. Till exempel när Sarah, Peter, och Alexander lyckas att lösa en uppgift känner de tillfredsställelse och glädje, det stärker deras självförtroende och ökar deras lust för att lära. Ett generellt mönster i elevernas svar är att för alla elever så finns det något matematikmoment som de ogillar respektive gillar.

5.2.1. Utmaning

Eleverna berättar att de får göra ett så kallad stegtest. Utifrån resultaten från stegtesten bedömer matematikläraren vilken mattebok som är lämplig för varje elev. För att kunna utforma en bra undervisning skall läraren känna sina elever. Läraren arbetar utifrån elevernas olika förutsättningar och anpassar till exempel innehåll och förmedlingsmetod efter respektive elev för att få en individualiserad undervisning. Förutsättningarna kan variera stort mellan eleverna inom samma klass och att så kan vara fallet visar även mina intervjuer. (Evenshaug & Hallen, 2001, s.19).

5.2.2. Matematikens relevans

Alla elever ser matematikkunskapers praktiska nytta i vardagslivet. De kunde koppla praktisk användning av matematik till olika vardagssituationer, som till exempel när man mäter olika slags enheter, lagar mat, bakar och mäter tid, samt när man handlar. Rocky nämnde att man behöver matematikkunskaper för att till exempel bli en mattelärare samt

24

andra jobb och att det behövs när man skall handla. Olle kopplade matematik till olika vardagssituationer som till exempel när man handlar och räknar tider, men däremot så sade han inget om det kan behövas i något framtidsyrke. I likhet med Olle kunde Sarah bara koppla det med vardagssituationer som till exempel lagar mat, bakar och handlar. Till skillnad från Olle och Sarah så kunde Peter se kopplingen mellan matematik och framtida yrkesval men nämnde inget om vardagsmatematik. När jag ställde frågan när har man nytta av matematik svarade Sammy: ”Hela tiden nästan.”, men jag bad honom att ge någon exempel och han sade till exempel när man bakar. Senare sade han: ”Man kan inte klara sig utan matematik. Alltså man använder matematiken hela tiden.” Alexander ser matematikens relevans i framtida jobb samt i vardagen såsom när man handlar, lagar mat eller bakar. Alla intervjuperson fick rita en tankekarta som handlar om matematik, men ingen av dessa elever skrev detta i deras tankekarta. Barn möter och upplever olika aspekter av implicit grundläggande matematik i sin vardag (Ahlberg, 2000, s.12). Eleverna som inte upptäcker matematikens användbarhet kan kanske lättare förlora intresset än andra elever som inser att de använder matematik på olika sätt i vardagslivet (Ahlberg, 2000, s.39).

5.2.3. Tilltro till sin förmåga

Eleverna tycker själva att matematikuppgifternas svårighet bör vara i en rimlig nivå gentemot sitt eget kunnande, det ökar elevernas motivation att fortsätta räkna vidare. Uppgifterna ska vara utmanande men inte så svåra att de känner ångest, det leder till att eleverna tappar intresset att lära sig matematik. Uppgifterna får inte heller vara alltför lätta att de känner det som meningslöst. Peter berättar att han tycker att matematik är rolig när han förstår det.

Det är bara när det är svårt så tänker man ’Shit, vad dåligt detta är’ bara för att det är svårt. Hade det varit lätt hade man bara tänkt ’Shit va kul detta va’ ja, man gör lite mer och så. Alltså klart jag vill ju ha lite svårt, så alltså man får tänka lite. Men jag vill inte ha dom för svårt […] Jag vill inte vara på en helt annan level än vad jag är på.

25

Liknande tankegångar uttrycker Sarah: ”I tvåan och ettan så gillar jag inte jättemycket. Men sen när jag blev äldre och äldre, så blev jag bättre och det blev roligare.” När eleverna har löst ett problem får de bekräftelse för sin kunskap och de känner tilltro till sin förmåga och deras självkänsla stärks. Om talen är för svåra och eleverna gör misstag, kan det leda till att eleverna gradvis blir rädda för matematik eller avskyr matematik. När eleven inte klarar av att lösa en uppgift kan det leda till att de får ett lågt självförtroende. Elever som inte tror på sin egen förmåga kan mista motivationen och arbetslusten kan sjunka. Både elevens självförtroende och inre motivation för matematik påverkas av framgång eller misslyckande i matematik. Lågt självförtroende och låg inre motivation kan hämma ens matematikprestation (Magne, 1998, s.73).

5.2.4. Lust att lära

Elevers inställning till ämnet matematik har en stor betydelse för deras lust att lära. Olle tycker att han kunde ha varit bättre i matematik om han ansträngde sig mer, men han är mer intresserad av andra ämnen och spenderar sin tid på det istället. Olle är inte särskilt förtjust i ämnet matematik, därför föredrar han att spendera sin tid på andra saker istället. För att lära och kunna matematik kräver kraftansträngning, genom hårt arbete av olika slag. Man måste tänka och anstränga sig. Det är mödosamt att tänka ut vilken metod man ska använda och hur man skall lösa olika problem (Magne, 1998, s.62). Alexander och Sarah berättar att när de var yngre så ogillade dem ämnet matematik, men nu tycker de om det och har blivit bättre på det samt lär sig mer och mer. Rocky och Sammy är väldigt intresserade av ämnet matematik och längtar till matematiklektionerna.

5.2.5. Skolmiljö/Arbetsro

Elever upplever arbetssituationen i skolan ibland lugn och ibland oroligt. Rocky och Alexander berättar att när lektionerna är lugna och tysta då kan alla jobba bra och när det är stökigt då börjar många prata. Arbetsmiljön kan påverka elevernas prestation och lust att

26

lära. Är det oroligt i klassrummet och det inte finns någon arbetsro kan detta skapa ett hinder för elevernas tänkande, eleverna blir distraherade och tänker inte matematiskt (Magne, 1998, s.8).

5.2.6. Undervisningsinnehåll

Arbetssätt och arbetsform påverkar elevernas lust att lära. Exempelvis tycker Rocky om alla matematikmoment i synnerhet matteprov till skillnad från Olle som inte är förtjust i ämnet och ogillar matteprov. Peter som har matematiksvårigheter tycker om laborativt arbetssätt. Sammy tycker om geometri och utomhusmatematik. Alexander tycker om multiplikation. Många elevers inställning påverkas av matematikuppgiftens svårighetsgrad. Precis som Sarah så tycker alla om att räkna i matematikboken. Alla elever är olika och lär sig olika. Att använda laborativt material kan konkretisera den abstrakta matematiken och ge eleverna stimulans och omväxling. Temaarbete rymmer rika möjligheter till matematiska aktiviteter (Ahlberg, 2000).

Alla elevers beskrivningar om hur deras matematiklektioner ser ut är ganska lika. Läraren börjar med en gemensam genomgång med hela klassen och sedan får eleverna räkna i sina matematikböcker. Sarah och Alexander tycker inte om när genomgångar är alldeles för långa och Olle beskriver när läraren gör upprepande förklaringar då tappar han intresset. Elever är olika och vissa som redan har stora erfarenheter av det moment som behandlas i undervisningen skall få möta utmaningar där de får vidareutveckla sitt kunnande. ”Om dessa elever inte ställs inför mer utmanande uppgifter finns en risk att de tappar intresset för matematik och tycker att det är tråkigt.” (Ahlberg, 2000, s.25)

Eleverna tyckte att matematikböckerna de har haft var bra, bland annat för att de var anpassade till deras kunskapsnivå och att eleverna har fått arbeta i sin egen takt. De använder olika läroböcker och genom stegtest får eleverna reda på vad de behöver träna på och får en lärobok som utgår och är anpassad till deras förmåga och kunskapsnivå. Magne

27

(1998) har påpekat att läraren har ansvaret att uppmuntra varje enskild elev till att arbeta efter sin bästa förmåga och utforma ett individuellt passande lärostoff.

Ytterligare ett tema som återkommer i intervjuerna är datorer. Till exempel Alexander som talade om videoklipp på YouTube som har med matematik att göra. Han har tillgång till dator och internet hemma, vilket gör det enkelt för honom att dra nytta av denna möjlighet. ”Den ökade användningen av teknologi i samhället ställer nya krav på matematikkunskaper och det är skolans uppgift att lägga grunden till dessa.” (Ahlberg, 2000, s.88) Datorer kan vara ett värdefullt redskap i undervisningen, där de kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Datorn ger möjlighet till konkretisering och simulering, det kan öka elevernas kreativitet och intresse för matematik (Ahlberg, 2000).

28

6. Slutsats och diskussion

Studiens frågeställningar var att ta reda på vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik enligt eleverna själva och vilka likheter och skillnader det finns mellan elevernas svar, om vad som kan påverka deras intresse för matematik. Resultatet är att majoriteten av eleverna har en generellt positiv inställning till ämnet matematik, men matematikuppgifterna skall var anpassade till deras egna kunskapsnivåer och anpassade utifrån deras individuella förutsättningar. Eleverna är i vissa avseenden medvetna om matematikkunskapernas relevans i samhället och i vardagslivet. Elevernas tilltro till sin förmåga spelar stor roll för deras inställning till ämnet matematik. När de klarar av att lösa en uppgift, så kan de tycka att matematik är rolig och det kan leda till ett ökat intresse för ämnet. När eleverna är intresserad av ämnet matematik då främjar det deras lust att lära. Klassrumsmiljö påverkar också elevernas matematikinlärning, om det inte finns någon arbetsro i klassrummet kan eleverna tappa fokus i arbetet. Undervisningsinnehåll innehåller olika moment och olika elevers tyckande kan variera. Vissa elever kan tycka om ett moment mer och ett annat mindre och andra elever kan tycka tvärtom. Men i undersökningen visar det sig att alla tycker om att räkna i matematikboken, vilket är anpassad till elevernas egna kunskapsnivåer och behov.

Förslag till framtida forskning är att göra en större undersökning där man också tar hänsyn till etnicitet, kön och samhällstillhörighet, eftersom de är faktorer som också kan påverkar elevernas intresse för ämnet matematik.

När det gäller metodologiska reflektioner och de problem som jag stött på under arbetets gång, är att när man genomföra alla intervjuer på en och samma dag så hinner man inte reflektera över de genomförda intervjuerna. Det vore bra om man kan reflektera kring de

29

genomförda intervjuer och kunna förbättra sin intervjuteknik, reflektera över intervjufrågorna och se om de var lämpliga eller om ordningsföljden på frågorna var bra eller inte. Att använda intervjumetoden för att besvara ens frågeställningar kan även problematik uppstå. Eleverna säger kanske det han eller hon tror att intervjuaren vill höra, därför är det inte säkert att det eleverna säger är deras verkliga tankar eller upplevelser.

30

Referenslista

Litteratur:

Aasa, E. m.fl. (1995). Matematik – ett kärnämne. Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik, Göteborgs universitet.

Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Emanuelsson Göran, Johansson Bengt, Ryding Ronnie, Wallby Anders & Wallby Karin (red.) Matematik från

början. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Univ. Sid 9-35

Bergius Berit & Emanuelsson Lillemor (2000). Att stimulera barns intresse för och

upptäckter i matematik. I Emanuelsson Göran, Johansson Bengt, Ryding Ronnie, Wallby Anders & Wallby Karin (red.) Matematik från början. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Univ. Sid. 145-178

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gran, Bertil (1998). Matematik på elevernas villkor. I Gran, Bertil (red.) Matematik på

elevens villkor: i förskola, grundskola och gymnasieskola. Lund: Studentlitteratur. Sid.

11-22

Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa

och kvantitativa metoder. 2, [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lozic, Vanja (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i

2000-talets mångkulturella samhälle. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010

Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Olsson, Ingrid (2000). Att skapa möjligheter att förstå. I Emanuelsson Göran, Johansson

31

Bengt, Ryding Ronnie, Wallby Anders & Wallby Karin (red.) Matematik från början. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Univ. Sid. 179-214

Skolverket (2007). Fortsatt försämrade resultat i matematik och naturvetenskap i årskurs 8

enligt TIMSS Stockholm: Skolverket. Tillgänglig 2011-09-17

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.4117/2.4700/fortsatt-forsamrade-resultat-i-matematik-och-naturvetenskap-i-arskurs-8-enligt-timss-1.67049

Skolverket (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella

kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig 2011-04-18: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11 (reviderad och föreslagen 2010) Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig 2011-04-17: http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894

Skolverket (2004). Yngre elevers attityder till skolan 2003: hur elever i årskurs 4-6

upplever skolan. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig 2011-04-18: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1377 SOU (2004). Att lyfta matematiken: intresse, lärande, kompetens: betänkande.

Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Tillgänglig 2011-04-18:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/03/48/6a32d1c0.pdf

Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Unenge, Jan, Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan (1994). Lära matematik: om

grundskolans matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig 2011-05-22: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Zaslavsky, Claudia (1996). The multicultural math classroom: bringing in the world. Portsmouth, NH: Heinemann.