Forumspel

Forumspel

En empirisk studie i etik kursen under temat konflikt och

konflikthantering

Uppsats

Azam Edalatjow

Pedagogiskt drama

21-40 poäng Handledare: Tina Palm Vårterminen 2006

Sammanfattning

Under mina verksamma år som lärare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhållas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhällets nytta. Faktakunskap måste kunna upplevas genom att studerande får möjlighet till tillämpning och därmed utveckla sin förståelse. Lärares roll i dagens skola är inte enbart vara kunskapskälla utan också möjliggöra förutsättningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. Läraren har huvudrollen till att med sitt arbetssätt skapa ett sammanhang där det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina känslor och tankar i förhållande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen. Mitt syfte med min fempoängsuppsats är att förstå vuxna studerandes (n=9) upplevelse av pedagogiskt drama i form av forumspel under temat konflikt och konflikthantering i den obligatoriska kursen Etik på omvårdnadsprogrammet.

I bakgrunden försöker jag ger en bild av omvårdnadsprogrammet och kursen Etik, omvårdnadsprogrammet i ett privat företag. Därefter beskriver jag med hjälp av aktuella litteraturer begrepp pedagogiskt drama, forumspel- en del av pedagogiskt drama och slutligen konflikt som begrepp och process.

Min uppsats bygger på forumspel som är en del av pedagogiskt drama. Efter utförande fick studerande tid att diskutera kring konflikt och konflikthantering med forumspel. I samband med att de studerande redovisade sina resultat av forumspel förde jag anteckningar över vad de studerande sade. Jag försökte också observera deras kroppsspråk. Mina anteckningar bearbetade jag med kvalitativ metod i form av en fenomenografisk ansats.

Avsikten var även att filma hela lektionspass eller att spela in enbart diskussionsdelen samt genomföra analys från studerandes skriftliga reflektion med en kombination av djupintervjuer. Studerande gav dock inte sitt samtycke

varken till film, ljudinspelning eller skriftlig inlämning av sina reflektioner med en djupintervju uppföljning.

Resultatet från min studie visas under sex teman. Det visade att studerandena hade negativa upplevelser i frågan om konflikt och konflikthantering. Makt, ansvar och inflytande är centrala begrepp i deras diskussion. De ansåg att den som har makt missbrukar sin position och tar inte sitt ansvar för ett demokratiskt förhållningssätt som har sin grund i att alla får inflytande. Samtliga tog exempel från den verkligheten de hade erfarenhet av, vilket innebär från arbetslivet eller skolans värld. Det kom fram tydligt att samtliga kände sig maktlösa, hopplösa och besvikna inför makthavarna i en konfliktsituation. Samtliga var överens om att en konflikt inte alltid kan hanteras med det förnuftiga samtalet utan kan lösas genom maktutövning i bemärkelsen att den som har makten vinner och dominerar övriga i gruppen. Alla upplevde att i en beroendesituation där makthavaren missbrukar sin makt är anpassning den enda lösningen. Denna upplevelse bygger på studerandes tidigare erfarenhet av lagarbeten inom vården samt grupparbeten i skolan. Samtliga ansåg att begreppet samarbete egentligen är att lyda order och inte vara kritiskt. Att vara kritiskt ansågs av alla ledde till konflikt, där den kritiskt tänkande individen få höra att han/hon har samarbetsproblem. Modet att kunna säga ifrån i en konfliktsituation upplevdes som väldigt farligt och svårt. Deras motiv var att den modige bemötts med straff för sina åsikter. Forumspel upplevdes positiv för att studerande upplevde att de får större förståelse av faktakunskap.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING……….…………5

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING……….……..5

Avgränsningar……….………6

3. BAKGRUND……….………7

Omvårdnadsprogrammet och kursen Etik………..……….7

Omvårdnadsprogrammet i ett privat företag……….…………..8

Pedagogiskt drama……….………...………..9

Forumspel- en del av pedagogiskt drama……….………….10

Konflikt som begrepp och process………11

4. METOD……….13

Kvalitativ metod – Fenomenografi………...……….13

Urval………..14

Etiska övervägande………16

Genomförande av forumspel……….17

Anteckningar under diskussionsfasen………..……….…………21

Bearbetning av anteckningar……….………21

5. RESULTAT………..22

Roller ………...…………22

Bemötande och kommunikation……….………..23

Ansvar………..……….23 Maktlöshet………..………..24 Kunskap………...………….24 Gruppdynamik………..25

6. DISKUSSION………..……….25

7. REFERENSLISTA………...………33

1. INLEDNING

Jag har arbetat i tre år som vårdlärare på ett privat företag i Skåne. Jag har läst pedagogiskt drama 21-40 poäng under år 2005 - 2006. Utbildningen ska avslutas med en fem poängs examensarbete. Jag har valt att fördjupa mig i pedagogiskt drama i form av forumspel som innebär att med hjälp av rollspel reflektera över en verklig konfliktsituation.

I mitt arbete mötte jag vuxna studerande. Alla hade en sak gemensamt, de ingick i arbetsförmedlingens åtgärdsplan. Det innebär att arbetsförmedlingen tillsammans med kommunen och Region Skåne samarbetar för att långtidsarbetslösa ska kunna få möjlighet att studera på omvårdnadsprogrammet för att skaffa sig formell kompetens. Kommunen och Region Skåne står för arbetsplatsgarantin och arbetsförmedlingen betalar för utbildningen. Många av eleverna var missnöjda över att de uppfattatatt de hade blivit behandlade som objekt från makthavarna. Makthavarna var i detta fall arbetsförmedlare, blivande arbetsgivare, ansvariga lärare/coach och samordnare/projektledare i utbildningen. Det pågick ständigt konflikt mellan studerande och ovanstående aktörer. Därför låg det i mitt intresse att studera konflikt och konflikthantering med forumspel i mitt examensarbete för att ta reda på de studerandes upplevelse av pedagogiskt drama i form av forumspel. Förutom att fånga upp studerandes upplevelse vill jag veta om forumspel är användbar i undervisningssyfte.

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Grunden för mitt examensarbete är att människors upplevelse och tidigare erfarenhet är avgörande för hur de möter sin omvärld. Det är en subjektiv uppfattning som står för vad upplevelse av verklighet och sanning står för. Det i sin tur påverkar i stora drag människans förväntningar om sig själva och andra. Inom vården möter personalen olika etiska situationer, där det ständigt pågår konflikt inom varje vårdpersonal, mellan vårdpersonalen och mellan vårdpersonal och patient eller närmaste anhöriga. Var aktör har sin personliga uppfattning och syn på

saken som bygger på upplevelse i just det konkreta etiska dilemmat. Det finns inte rätt eller fel utan det finns en gråzon, vilket betonas i Etik och kursen.

Syftet med min uppsats blir därför att ta reda på vuxenstuderandes upplevelse av konflikt och konflikthantering genomfört med forumspel i den obligatoriska kursen Etik på omvårdnadsprogrammet. Resultatet är ämnat att användas som stöd i mitt arbete som lärare i kursen Etik under temat konflikt och konflikthantering.

Med utgångspunkt från syftet ställs följande frågor:

• Hur upplevdes forumspel av studerande i frågan om konflikt och konflikthantering?

• Hur upplevdes samspelet mellan forumspel och den abstrakta texten från kurslitteraturen i undervisningssyfte?

Avgränsningar

Min avgränsning är att utföra forumspel vid ett tillfälle. Anledning är att jag måste följa upp skolans koncept, där kursen Etik ska läsas under sex veckor. Konflikt och konflikthantering ingår som en delkurs.

Dessutom ska antalet studerande inte vara mindre än nio med tanke på gruppdynamiken. I min undervisning använder jag mig av olika pedagogiskt drama metoder, varav forumspel är ett. Jag tar inte upp begreppet pedagogiskt drama och forumspel under lektionen. Detta blir en avgränsning till min studie. Jag presenterar för studerande lektionens upplägg som bygger på olika pedagogiskt dramametoder. För genomförande av lektionens upplägg är det viktigt att de studerande ge sitt samtycke.

3. BAKGRUND

Under denna rubrik redovisas omvårdnadsprogrammet och kursen Etik, Pedagogiskt drama, omvårdnadsprogrammet i ett privat företag, Forumspel – en del av pedagogiskt drama och konflikt som begrepp och processen.

Omvårdnadsprogrammet och kursen Etik

Omvårdnadsprogrammet är en treårig yrkesförberedande utbildning på gymnasial nivå. Programmet förbereder för att arbeta inom vården eller studera vidare på högskolenivå. Programmet kan läsas även av vuxna studerande på Komvux, Liber Hermods, Lernia eller liknande privata företag som bedriver

gymnasieutbildningar för vuxna. Längden på vuxenutbildningen varierar men kan vara mellan ett år och ett och ett halvt år. I vuxenutbildningen läses inte

kärnämnen och valbara kurser kan bestämmas av deras blivande arbetsgivare. En kommun köper till exempel kursen Lindrande vård, men en annan kommun köper kursen Hemsjukvård. Arbetsgivaren har totalt inflytande till vilka valbara kurser deras studerande skall läsa.

Omvårdnadsprogrammet består av gemensamma och valbara kurser där Etik ingår som en gemensam kurs (Omvårdnadsprogrammet, 2000:15). Kursen Etik har som mål att ge insikt i etiska frågor och konflikthantering och i att förstå grunden till olika människosyner/handlingar för att kunna tillämpa olika omvårdnadsåtgärder genom att känna, tänka och handla. Det speglas i nedanstående citat.

Kursen skall ge kunskap om etiska riktlinjer och centrala etiska begrepp samt värden och värdekonflikter inom verksamhetsområdet.

(Omvårdnadsprogrammet, 2000:15, S. 87).

För att kunna nå detta mål är det av största betydelse att läraren som pedagog kan skapa en atmosfär med hjälp av processutveckling. Det är här det kan ske en koppling och förståelse mellan faktakunskap och den verklighet de studerande kommer att möta i framtiden. (Erberth & Rasmusson, 1996).

Ellmin (1998) betonar att en meningssökande kunskap sker genom att läraren låter studerande söka, tolka och skapa mening på egen hand. Han menar vidare att kunskap inte längre är att studerande ska Kunna – Redovisa – Betygsättas utan dagens människosyn inom pedagogik bygger på att studerande ska Kunna – Förstå – Tillämpa.

Omvårdnadsprogrammet i ett privat företag

Skolan eller utbildningsanordnaren har idag stor frihet att planera och genomföra utbildningen inom ramen för målbeskrivningar. Vuxna studerande får läsa omvårdnadsprogrammet under ett och ett halvår. Gemensamma kurser läses av alla studerande oavsett vilken profil de har i sin arbetsgaranti. Studerande delas in i profil efter kommun respektive USIL (Universitet Sjukhuset I Lund).

Kommunprofilen har garanti för att få arbete inom kommunen. USIL har garanti för att få arbete på Lunds lasarett. I programmet ingår också arbetsplatsförlagda utbildning mellan tolv till femton veckor beroende på vilken profil, kommun och tidigare arbetserfarenheter de studerande har. Utbildningen är på distans. De studerande ska dock närvara på skolan åtta timmar varje dag, enligt

arbetsförmedlingens direktiv. Studerande får ofta studera på egen hand med hjälp av studiehandling och svara på uppgifter som skicks vidare till en Webb – lärare. Efter avslutad kurs görs en skriftlig prövning på hela kursen, som bedöms av Webb - lärare. Personal som arbetar på fältet/skolan behöver inte nödvändigtvis ha någon formell utbildning. Detta innebär att inte alla lärare har arbetserfarenhet som vårdpersonal i form av sjuksköterska eller pedagogisk kompetens som vårdlärare. Lärarens uppgift är mer i form av personlig coach för att ge stöd och hjälp till de studerande samt ge undervisning i olika kurser. De studerande har frihet att delta vid olika lektionstider i olika kurser. Kursen Etik är den enda kurs som är obligatorisk för samtliga studerande efter begäran av arbetsgivaren.

Kursen är 100 poäng och varje vecka räknas som 25 poäng. Kursen ska helst läsas under fyra sammanhängande veckor på grund av arbetsgivarens krav på ekonomi. Då etik är grunden för all omvårdnadsarbete, blev det godkänd att kursen bedrevs under sex veckor. Kravet för att starta kursen var att minst sex studerande deltog

med tanke på att kunna föra diskussioner. Intag till utbildningen sker en gång i veckan och antalet sökande varierar mellan fem till tio studerande. Under de första två åren av utbildning togs det emot mellan fem till tio studerande varje vecka. Under det tredje året hade arbetsförmedlingen inte längre lika god

ekonomi, samt kommunen hade inte lediga tjänster/vikare, vilket gjorde att intag av studerande minskade till mellan en och fem per vecka.

Pedagogiskt drama

Det är i många år som olika forskare och författare försökt ge en beskrivning på pedagogiskt drama. Det är inte så lätt att beskriva pedagogiskt drama med ett enda ord. Det är en metod som används inom skolans värld för att studerande ska få en känsla av att utveckla sin förmåga till att skapa och utveckla sin

kreativitetsförmåga, komma i kontakt med sina egna känslor, kunna se ett

fenomen från olika perspektiv, se sig i ett sammanhang, och utveckla sin förmåga till att samarbeta och förändra sin tillvaro. Pedagogiskt drama skiljer sig från teater där processen är i fokus och inte slutarbetet (Erberth & Rasmusson, 1996).

Under pedagogiskt drama tränar både individ och grupp sig stegvis till att blir mer medvetna personer, vilka kan våga ta ansvar för sina handlingar, känna solidaritet med sina medmänniskor, uppfatta och uppleva abstrakta faktakunskaper genom praktiska tillämpningar och utveckla sin verbala och icke – verbala förmåga i konsten att samtala och argumentera med andra människor (Hägglund & Fredin, 2001).

Pedagogiskt drama möjliggör utveckling av självkänsla och självförtroende hos individen för att kunna söka kunskap på egen hand ochbearbeta den i grupp med hjälp av olika drama övningar. Därmed kan individen få en helhetsbild över kunskap som beskrivs fakta, förståelse, förtroende och förtrogenhet (Läroplan för de frivilliga skolformerna, 1994).

Individen får möjlighet till utveckling med hjälp av pedagogiskt drama både på personnivå respektive gruppnivå vilket innebär att låta individen känna, tänka och handla. Där varken logiskt tänkande eller emotionella känslor väger mer eller mindre i förhållande till varandra utan individen utvecklar sin förståelse med olika dramaövningar att just han eller hon är unik som människa och har unika

egenskaper (Johnstone, 1991; Erberth & Rasmusson, 1996; Hägglund & Fredin, 2001).

Forumspel- en del av pedagogiskt drama

Forumspel är en pedagogisk metod som bygger på att spela upp en konkret och verklig konfliktsituation, där deltagarna visar olika personer i det som har varit aktuellt i den hämtade situationen. Fokus i forumspel baseras på att deltagarna skall prova och känna en roll så som att vara förtyckt eller förtryckare. Syftet är också att deltagarna inte ska se sig själva som offer utan att alla har makt att förändra sin situation (Byreu´s, 2001).

Tanken bakom forumspel kommer ursprungligen från en grupp skådespelare som spelade för och med vanliga människor. Det kallades för forumteater och

kännetecknades av tre grundläggande principer. Dessa principer är att det inte finns en publik utan åskådare som på ett aktiv sätt kommer in i spelet, att situationen som spelas är en verklig händelse och till sist att händelserna slutar i kris/konflikt. Forumteater vänder sig till människor i olika yrkesgrupper som berättar om sin dagliga arbetssituation, där de känt sig utnyttjade av sina chefer och var missnöjda över sina arbetsförhållanden. Skådespelarna spelar upp de konkreta händelserna/upplevda situationer med ett slut i konflikt. Skådespelarna frågar därefter om olika förslag för att prova att lösa situationen. Alla förslag spelas upp både av professionell teaterskådespelar och åskådarna. Filosofin bakom detta bygger på att människor ska ta aktivt ställningstagande och inte se sig som offer (Boal, 1977).

Forumteater är ett begrepp som omvandlades till forumspel för skolans värld i undervisningssyfte. Forumspel uppskattades av många pedagoger och spred sig fort som en metod i skolan där elever/studerande fick spela upp olika situationer, där de kände sig orättvis behandlade och det rådde konflikt. Syftet med forumspel är att de studerande kan få större förståelse och inte minst insikt över makt – förtryckare – förtyckt – konflikt – konfliktlösning – värdering – attityder – ansvar – frihet – tolerans – solidaritet – samarbete - ställningstagande – argumentering och kommunikation - empati – sympati - självinsikt – lyhördhet – kreativitet – fantasi – handling som kan resultera i att både påverka och förändra (Byreu´s, 2001).

Konflikt som begrepp och process

Konflikt beskrivs som något naturligt och oundvikligt fenomen bland människor. Om konflikter hanteras på personnivå där alla inblandade känner sig bekräftade kan det leda till utveckling. Svedberg (2003) beskriver konflikt på följande sätt i sin bok Gruppsykologi;

Ingen levande varelse kan helt undvika konflikter………Ordet konflikt kommer från latinets conflictus som betyder sammanstötning. Begreppet definieras i litteraturen på flera olika sätt, men gemensamt för de flesta

definitioner är att de tar fasta på svårförenliga mål och intressen. (s.226)

Motsatsen till detta kan leda till att de inblandade känner hinder och blockering av sina tankar. Det i sin tur påverkar människans hälsa på det fysiska och på det psykosociala planet. Individen känner hot mot sitt egen värde och kan tvivla på sin förmåga att bidra till utveckling. En konfliktsituation handlar alltid om

maktfördelning och om de olika roller som parterna har. Vem ska bestämma över hur arbetet ska fördelas i en grupp är en väldigt väsentligt orsak till konflikt och det berör medlemmarnas djupa känslor. Dessa känslor bygger på att vara delaktig, låta sig påverkas, blir sedd och bekräftad (Svedberg, 2003). Människor har ett oerhört behov att få bekräftelse och uppskattning för den han/hon är och gör. I

annat fall kommer känslor så som hopplöshet och värdelöshet att stå i centrum i individens emotionella intelligens som i fortsättningen kan visa sig i form av passivitet, depression och aggressivitet. Detta kan både skada individen själv och andra människor i omgivningen. I en arbetsgrupp uppstår ibland konflikter och det leder oftast till svårigheter för att kunna samarbeta. Olösta konflikter kan göra att arbetsgruppens medlemmar kan motarbeta varandra genom primitiva metoder genom att t.ex. hitta en enda person som bär ansvaret och därmed få fram en syndabock (a.a). Det framkommer i nedanstående citat.

Gruppen söker en ofarlig syndabock eller fiende som kan avleda uppmärksamhet och undviker på så sätt att ta itu med det verkliga problemet. (Svedberg, 2003,

s.145)

Syndabocken kommer troligen att stötas bort med hjälp av direkt eller indirekta mobbningshandlingar. Direkt mobbning är verbal som baseras på anklagelser eller påstående. Indirekt mobbning är mycket vanligt i vuxen relation. Det förekommer i form av att nedlåtande/avvikande icke – verbal kommunikation. Medlemmar i arbetsgruppen utseren icke – formell ledare samt bildar små undergrupper för att skapa trygghet hos sig själva. Misstänksamhet kan komma att stå i centrum i arbetsgruppen och till slut kan arbetet blir en plåga i stället för glädje. Konflikt kan uppstå när en grupp består av olika personer som har olika värderingar, bakgrund, tankar, lösningar, människosyn och uppfattning och upplevelser av ett och samma fenomen. Det som gör att gruppmedlemmar kan arbeta med varandra är förmåga till hantering av oliktänkande (a.a).

………..värna om gruppmedlemmarnas olikheter är att värna om gruppens livsnerv: Medlemmarna i en arbetsgrupp är inte lika. Det vore inte bara fatalt och odemokratiskt, utan också kränkande, att försöka få dem lika……….I en grupp som däremot kan härbärgera olikheter i känslor, åsikter och tankar finns det förutsättningar för ett klokt beslutsfattande. (Svedberg, 2003, s. 224)

4. METOD

Under denna rubrik tas kvalitativ metod upp– fenomenografin, urval, etiska övervägande, genomförande av forumspel, anteckningar under diskussionsfasen och bearbetning av anteckningar.

Kvalitativ metod – Fenomenografin

Med tanke på mitt syfte och frågeställning väljer jag kvalitativ metod i form av fenomenografin (Alexandersson, 1994a; Polit & Hungler, 1999). Denna metod har sin fokus på individens subjektiva upplevelse utan att värdera denna men den tillåter tolkning vid bearbetning av data som kan vara intervjumaterial/filmspelning/ljudinspelning/dagbok eller forskarens anteckningar av sin observation. Grundtanke för min uppsats har varit att människor har olika upplevelser och erfarenheter från sitt liv och yrkeserfarenheter. Mitt intresse är hur den subjektiva upplevelsen/uppfattningen av omvärlden beskrevs, i denna uppsats är studerandes omvärld. Studerande har olika upplevelser, uppfattningar, erfarenheter och inte minst förväntningar med sig när de deltar i den obligatoriska Etik kursen vilket i sin tur påverkar deras inlärningsprocess. Under kursen möter studerande mig som lärare med mina pedagogiska metoder som bygger på pedagogiskt drama. Därför har mitt arbete en kvalitativ ansats, som har till syftet att beskriva ett fenomen. Kvalitativ ansats i form av fenomenografin ansågs vara den metod som svarar till mitt syfte och frågeställning (a.a).

Fenomenografin (Alexandersson, 1994a) är en metod som används i kvalitativ undersökning med fokus på inlärning och undervisning. Med hjälp av denna metod kan forskare undersöka individens upplevelse/uppfattning av fenomen i sin omvärld. I denna metod ligger intresse för det som visar sig för människans medvetande och dennes sinne. Det innebär att hur människor uppfattar/upplever/känner/tänker om något som framträder för henne/honom, det som kallas för verkligheten. Enligt denna metod är verkligheten beroende av människans uppfattning/upplevelse och dennes tidigare erfarenheter. Individens uppfattning/upplevelse av verklighet är inte en spegling av hela verkligheten utan han/hon betraktar delar av verkligheten så som det framträder för henne/honom i

sitt sammanhang. Det är därför som denna metod bäst svarade på min undersökning där studerandes uppfattningar/upplevelse av ett fenomen som i detta fall är konflikt och konflikthantering med forumspel står i fokus.

Följden av denna beskrivning innebär att studerandes uppfattning/upplevelse innefattar vad just denna verklighet betyder för henne/honom, alltså vad betyder konflikt och konflikthantering för studerande? Hur förstår studerande faktakunskapen? Vilken innebörd och mening har lärarens pedagogiska metod, i detta fall pedagogiskt drama i form av forumspel?

Urval

I denna studie deltog nio studerande; åtta kvinnor och en man. Antalet studerande bestämdes med hänsyn till en avvägning mellan krav på forumspel och ett hanterbart empiriskt material. Deltagande i undersökningen utgick från följande kriterier: Att ha läst kursen Vård och omsorgsarbete samt Arbetsmiljö. Detta var viktigt för att i dessa kurser tas också upp ämnet konflikt och konflikthantering även om det sker på en väldigt ytligt nivå jämfört med kursen Etik. Jag har redan mött gruppen i kursen Vård och omsorg och även där använt mig av pedagogiskt drama i min pedagogik. De studerande vet därför vem jag är och hur jag arbetar. Därför kan mitt urvalsförfarande benämnas som strategiskt. Vid denna typ av urval handplockar forskareurvalsgruppen efter det speciella informationsbehovet där syftet är att få informationsrika utsagor som kan svara på det undersökta fenomenet. I detta fall är det studerande som läser Etik och fenomenet är konflikt och konflikthantering med forumspel i undervisningssyfte.

Vid första mötet under Etiklektion fick studerande arbeta i små grupper med kursens målbeskrivning. Under den tiden fick varje grupp till uppgift att läsa och reflektera över innebörden i varje mål i kursen och sambandet med betygkriterier. Motiv till detta är att studerande ska kunna koppla olika begrepp som är skrivet i målen till den verklighet som de har uppfattning/upplevelse/erfarenhet av. Jag anser att denna kursintroduktion är viktig då hela gruppen på så sätt kommer

överens om vad målen står för. Därefter fick alla studerande välja mellan att enskilt, i små grupper eller i en hel grupp planera olika tema som de anser att vi ska bearbeta under kommande lektionstillfälle. Min avsikt var att studerande ska ha inflytande, känna delaktighet och ta sitt eget ansvar. Gruppen bestämde att de skulle diskutera i en hel stor grupp. Teman som valdes av gruppen var Religion – Omvårdnad under ett lektionspass, Människosyn under ett lektionspass, Etik – Centrala begrepp – omvårdnad under två lektionspass och sist temat konflikt och konflikthantering under ett lektionspass.

Efter introduktionen tog jag upp om de godkänner att skriftligt lämna sin reflektion efter varje lektionspass och om de godkänner film- och ljudinspelning som ska kombineras med djupintervju. Jag berättade för de studerande att jag ska läsa vidare pedagogiskt drama 21-40 poäng och där ingår att skriva ett examensarbete. Vidare fick de veta att mitt examensarbete kommer att handla om de metoder som jag använder i mina lektioner för att kunna sätta mig in i de studerandes upplevelse/uppfattning. Studerande fick en veckas betänketid och sedan meddela sitt beslut för mig. Studerandena vill inte tänka på saken, utan svarade direkt. De gav inte sitt samtycke. Deras svar var inte överraskande för mig då jag hade gruppen även i kursen Vård och omsorgsarbete och redan då nekade de till att ge sitt samtycke till ovanstående metoder. Jag har inte ställt krav på motivering av deras val. Detta med hänsyn till att jag vill vara en auktoritet och inte auktoritär. Därmed fick jag ändra mitt genomförande för informationsinsamling genom att fråga gruppen om jag fick ta anteckningar under diskussionstiden på lektionen. Dessutom kom vi överens om att jag skulle lämna resultatet i min kommande studie till dem för att på detta sätt öka trovärdigheten i mitt resultat. Samtliga studerande gav sitt samtycke till detta. Gruppen var relativ heterogen vad gäller ålder, etniska bakgrund, yrkeserfarenhet och tidigare utbildning, vilket redovisas i nedanstående tabeller.

Tabell 1. Studerandes ålder Åldersintervall (år) Antalet 21 – 30 31 – 40 41 – 55 2 5 2

Tabell 2. Studerandes etniska bakgrund

Nationalitet Antalet Svensk födda Öst Europa Asien 5 2 2

Tabell 3. Studerandes yrkeserfarenhet inom vården

I vården Antalet 2 månader - 6 månader 1 år – 3 år 3 år – 5 år 2 5 2

Tabell 4. Studerande tidigare utbildning

Tidigare studier Antal Icke – gymnasiet Gymnasist Högskolutbildning 1 4 4 Etiska övervägande

Jag planerar alltid innehållet på lektionen med studerande. Metoden är den del som jag som pedagog ansvarar för. I metodvalen är jag noggrann med att inte utsätta deltagarna för något de absolut inte vill. Jag presenterar metoden steg för steg vid varje lektionstillfälle och ger dem möjlighet att tänka över om de vill vara med eller inte. Eller om de vill göra på ett annorlunda sätt. Alla aktörer godkände

alla steg och hade inget emot att vara med. Jag är ansvarig lärare i kursen Etik på skolan, men jag varken utformar eller bedömer provet. Gruppen är inte i någon beroendeställning till mig som kursansvarig. Därmed anser jag att jag uppfyller etiska principer i form av frivillighet och integritet.

Genomförande av forumspel

Den bygger på fyra faser; inledning, etiskt dilemma, forumspel och

diskussionsfasen. Inledningen innebär en mjukstart. Fasen etiskt dilemma grundar sig på användning av sin fantasi. Efter inledningen arbetar gruppen med

värderingsfrågor för att värma upp och skapa en atmosfär. Forumsfasen innebär att välja en konfliktsituation och arbeta enligt forumspelsregler och i den slutliga fasen får var och en diskutera kring det som de kände, tänkte, lärde. Genom nedanstående text beskrevs utförligt hela planeringen och arbetssättet. Datum; 2005, vecka 33, tisdag

KL.9.00-9.10 Jag diskuterar i stora drag dagens upplägg och får godkänt av studerande för att genomföra passet.

Fas ett; Inledning från kl.9.10 -9.20 Tolkning av nio ansikts bilder.

Syftet: Träna sig på icke – verbal språk. Dessutom får dem studerande insikt i att en och samma bild kan tolkas på många olika sätt.

Genomförande: Kopierade bilder från boken Visst är det sant av Hans Alfredson som har gjort urval av Stig Johansson ”Sticklingar”. (Stig Johansson är poet, aforistiker och författare, bosatt i Malmö). De studerande tittade på dessa bilder och skulle med hjälp av sitt kroppsspråk gestalta vad de såg eller tolkade. Fas två; Etiskt dilemma från kl.9.25 -9.40

Apelsin – hantering, det är hämtat av norsk freds och konflikt professor Johan Galtung (författare i detta examensarbete har deltagit i Johan Galtungs förläsning på Lunds universitet där han tog upp detta, dessvärre kan jag inte ange datum då det har varit långt innan denna studie).

Syftet: Träna samarbete, utveckla fantasi, känna på etiskt dilemma och värderingar för att lösa ett problem.

Genomförande: Studerande ska arbeta i par, får en apelsin av mig, de ska tänka sig att de är på en plats där inget annat finns än de två och en apelsin. Båda två vill ha en hel apelsin. Hur gör ni? Motivera?

Det finns en regel i denna situation som är väldigt väsentlig ”att de ska även tänka på framtiden och nästa generation”.

Paren får berätta om sin lösning och motivering efter fem minuter

Därefter lägger jag fyra alternativ som var och en studerande ska ta ställning till för att sedan samtala runt sina val

1. att dela på den (men då finns inte framtiden i bilden), 2. att en ska avstå (men då finns inte framtiden i bilden) 3. att låta bli äta upp den (men då kommer den bara att ruttna) 4. att komma med ett annat förslag

Eftersom det är viktigt att vara i par var jag med en studerande i ett par. Fyra par tog första alternativen. Ett par tog andra alternativen. Alla fick diskutera väldigt kort om sina val. Därefter lade jag fram den femte valen och diskussion fördes kring detta.

5. att pressa den och dela på saften, sedan odla på kärnor.

Samtliga tänkte genom saken och alla var överens att de skulle ta detta alternativ då de gör något även för framtiden. Samtliga var överens om dilemmat och svårigheten att lösa detta problem.

PAUS FRÅN 9.40 TILL 10.00

Fas tre; Forumspel från kl.10.00- 12.00

Att spela upp en olöst konflikt hämtat från verkligheten (Byreu´s, 2001). Syftet: De studerande kan få större förståelse och inte minst insikt över makt – förtryckare – förtyckt – konflikt – konfliktlösning – värdering – attityder – ansvar – frihet – tolerans – solidaritet – samarbete - ställningstagande – argumentering

och kommunikation - empati – sympati - självinsikt – lyhördhet – kreativitet – fantasi – handling som kan resultera i att både påverka och förändra.

Genomförande: sker på följande sätt: Del 1; Information 10.00-10.15

Ledaren/Jokern, som i detta fall är författare till detta examensarbete, ger information till studerande på följande sätt:

Studerande delades in i små grupper

Varje grupp bestod av tre personer, alltså blev det tre grupper på grund av antalet deltagande var nio.

Studerande för en kort diskussion över en situation som visas i ett rollspel. Det fanns dock viktiga regler som studerande skulle tänka på och dem skrev jag på tavlan;

1. Det ska vara en konfliktsituation mellan medlemmar i en grupp

2. Det ska vara en väldigt tydligt konflikt. Rollerna ska vara tydliga. Vem är förtryckare? Vem är förtryckt? De andra i situationen?

3. Det ska vara en olöst konflikt, fokus ska ligga på slutet. OLÖST KONFLIKT!

4. Spela inte den roll du själv har i verkligheten t.ex. om du blev förtyckt eller du var förtryckare

5. Det ska vara en speltid på max 3 -5 minuter

6. Tänk inte: Hur ska jag göra spel av utan tänk istället: vad har jag att prata om, att tillföra? vad har jag för egna erfarenheter?

7. Prata inte – utan GÖR OCH PROVA! 8. Förberedelsen är 3 – 5 minuter

9. Under denna dag ska vi enbart använda oss av just begreppet ”förtryckare”, ”förtryckta” och ”de andra”

Del 2; Spelas upp tre olika konflikter 10.15 -10.30

Alla grupper spelar upp sin situation för övriga, där åskådarna ska avgöra vem är förtryckare? Vem är förtyckt? Om konflikten är klart och tydligt? Var slutet

eländigt? Slutade det i en olöst konflikt? Tycker ni det var en Saga eller nej det är verkligt? Vilken av de spelade situationerna ska vi välja?

I spelet i grupp A + C ärarbetsförmedlingens handläggar förtryckare, förtryckt är de studerande, de andra är studerandes coach.

I spelet i grupp B där är en undersköterska förtryckare, förtryckt är vårdbiträde, de andra är chefen.

Gruppen kommer överens om att grupp A och C har likadana situationer. Därför får bara en av de grupperna spela upp sin situation.

Del 3; Från en passiv mottagare till en aktiv aktör 10.30 -10.45

Information: Ledaren/Joker gav instruktion till studerande enligt nedan:

Ni som är åskådare kan tänka på att ni är de som har huvudrollen i spelet. Det är ni som ska förändra situationen genom att inte passivt titta på! Utan förändra verkligheten. VÅGA

Ni kan betrakta spelet som ett band som kan spolas framåt eller bakåt för att stoppas.

Ni får byta ut vem som helst UTOM förtryckaren Ni går in och bryter spelet genom att ropa STOPP

Ni ropar STOPP och går in i spelet och gör det du vill göra, sedan säger du ”TACK FÖR MIG” och sedan går du och sätter dig och spelet fortsätter Ni ropar SAGA om ni tycker att spelet är overkligt.

Spelas upp 10.45 -11.30

Grupp A) spelar från kl.10.45 – 11.00 Grupp B) spelar från kl.11.00-11.15

Del 4; Diskussion 11.15-12.00

Var och en av studerande diskuterade i storgrupp om sina känslor, tankar,

upplevelser, uppfattning om konflikt och konflikthantering. Diskussionen kretsade kring de två konkreta spelet och kopplingen till kurslitteraturens innehåll. Jag

ställde öppna frågor för att de studerande skulle utveckla sina samtal och tankar och inte låta diskussionen spåras ur.

Anteckningar under diskussionsfasen

Diskussionen genomfördes i ett avskilt klassrum på skolans andra våning. Formerna för diskussionen diskuterades och de studerandena visade stort engagemang i att dela med sig av sina uppfattningar/upplevelser/tankar/känslor och erfarenheter. Studerandes diskussion var dels kopplade till deras faktakunskaper, dels kopplade till deras tidigare livs- och yrkeserfarenheter. Deras diskussion baserades även på lektionens utformning och min roll som lärare. Jag hade en vision att studerande skulle prata fritt därför lämnade jag ordet till studerande där de kunde samtala och diskutera med varandra. Vid diskussionen ställde jag öppna frågor med tanke på mitt syfte och frågeställningar. Syftet med detta var att inte påverka deras tankar med ledande frågor, hjälpa till att hålla diskussionen i gång samt att hindra den attspåra ur sitt sammanhang.

Jag hade med mig ett vanligt anteckningsblock där jag satt och skrev det som sades av var och en. Anledning till att jag tog med mig ett vanligt anteckningsblock var att det inte blir så synligt så att de studerande skulle känna sig otrygga för att diskutera. Studerande satt i sina stolar med sina bänkar framför sig i en U-form. Jag satte mig också på samma sätt då jag anser att det är viktig att hålla samma position och nivå som de studerande för att skapa trygghet och inte stå i centrum som lärare.

Bearbetning av anteckningar

Bearbetningen har jag gjort med hjälp av kvalitativ forskningsansats, i form av fenomengrafin. Min bearbetning av mina anteckningar av studerandes diskussion innebär både en beskrivning och tolkning av det sagda (Alexandersson, 1994a). Anteckningar skrevs ut noggrant av mig under samma dag som lektionen ägde rum. Jag läste först mina handskrivna anteckningar för att blir bekant med den texten. Därefter skrev jag allt på dator. Under tiden som jag skrev på datorn ställde jag frågan till mig, vad är huvudbegrepp i de studerandes diskussion? Dessa

markerades med fet stil för att underlätta vidare bearbetningen. Nästa bearbetning handlade om vad uppfattade studerande? Vad upplevde studerande? Vad tänkte studerande? Vad kände studerande? Hur kopplar de in sina faktakunskaper? Detta gjordes för att kunna hitta ett mönster och helhet i mina anteckningar samt hitta svar till mina frågeställningar. Dessutom för att jag ska kunna beskriva det i en löpande text under olika kategorier med tillhörande citat som tydliggör studerandes uppfattning/upplevelse av fenomen konflikt och konflikthantering med forumspel. Efter avslutad bearbetning av anteckningar framträder kategorier i form av Roller, Bemötande och kommunikation, Ansvar, Maktlöshet, Kunskap och Gruppdynamik. De redovisas under huvudrubriken resultat i min uppsats.

5. RESULTAT

Syftet med mitt arbete var att ta reda på vuxna studerandes upplevelse av konflikt och konflikthantering med forumspel. I detta avsnitt redovisar jag de upplevelser som kom fram under diskussionsfasen med hjälp av sex kategorier.

Roller

Studerande ansåg att de lärde sig förstå olika roller som vi människor har i varje konfliktsituation. De ansåg att många uppgifter mest i kursen Arbetsmiljö men även i Vård och omsorgsarbetet, baserades på att förstå olika aktörroller. Deltagarna var överens om att förståelse för de olika aktörernas roller har betydelse för att kunna handskas med en konflikt situation.

Jag förstod inte innebörden med olika roller innan Etik kursen och dagens lektionspass t.ex. formell roll, icke –formell roll, syndabock, mobbare mm. Begreppet roller tas upp väldigt mycket i arbetsmiljö kursen och det finns så många lagar omkring det. Vad har arbetsgivare för skyldighet, vad har anställda för skyldighet och rättighet. Det är viktig att kunna sätta sig i en annans tankegång.

Jag tänker mycket på höga sjukskrivningar som faktiskt är mest bland

vårdpersonal p.g.a. mobbning, konflikt med arbetskollegor samt tungt och slitsamt arbete med dålig betalt. Man känner sig maktlös inför situationen och förändring av det. Visst kan man påverka omständigheterna om man känner till sina rättigheter och förstå sin roll i det hela

Bemötande och kommunikation

De studerande var överens om att de har fått större kunskap i hur de ska samtala och bemöta den förtryckare aktören i en konfliktsituation. Alla betonar att det inte är viktig att enbart veta vad som ska sägas utan även hur de lägger fram sina tankar för att bemöta just förtyckare. Det kom fram att det var svårt att bemöta förtryckare i ett beroende läge. Den förtyckare som har en dominerade karaktär upplevdes som väldigt svår att föra ett förnuftigt samtal med.

Jag har väldigt svårt att uttrycka mig. Det blir inte enklare om man inte har svenska somt modersmål. Jag låter väldigt arg och det är det som har gjort att förtyckaren har fått mer makt i en konflikt situation där jag hamnade i.

Kunskaperna som jag har fått i kurser Arbetsmiljö, Vård och omsorgsarbetet och speciellt Etik kursen har gjort mig medveten om min svaghet i kommunikation.

Det står i kurslitteraturen att konflikt ska lösas med samtal och det är lättare sagt än gjort speciellt om man är i ett beroendeläge.

Ansvar

Deltagarna tyckte att begreppet ansvar var något som återkom i deras litteratur och inte minst i de lagar som berör allt omvårdnadsarbete. Deltagarna tog upp många fall där arbetsgruppen inom vården har hållit ihop och inte ville kännas vid det ansvar de har som medmänniskan och vårdpersonal i omvårdnadsarbete mot förtyckare. Många ger argumentation för sina tankar genom att hänvisa till sina tidigare yrkeserfarenheter inom vården.

En uppfattning var att de som tar sitt ansvar inom vården och säger ifrån i en konfliktsituation bemöts med straff. Där togs exempel om fallet Lex Marie, en

undersköterska som vågade komma ut om den vanvård som pågick på hennes arbetsplats.

Alla vet hur det gick för Maria. Efter hennes rapport till allmänhet om vanvård betraktades hon som illojal mot arbetsgivaren och stängdes av sitt arbete.

Maktlöshet

Deltagarna ansåg att begreppet makt var väldigt svårt att handskas med i en konfliktsituation.

De hade erfarenheter där chefen stod i centrum och helt och hållet bestämde och körde över anställda. En del reflekterade över sin nuvarande situation under studietiden där de har inget inflyttande över sin studieplan. En av deltagarna ansåg att människor sätter gränser och hinder för sig själv och måste våga tro på att de också har makt till att sätta stopp för dem som missbrukar sin makt. Alla angav vikten om att det var viktigt att förstå maktens mekanism och former i en konfliktsituation för att kunna hantera det.

Det är inte så svårt att inse vår maktlöshet. Titta bara på hur arbetsförmedlingen bestämmer över regler. Vi har inte eget värde och måste följa arbetsförmedlingens beslut. Det är lögligt att vår utbildning är på distans men vi ska vara i skolan varje dag åtta timmar.

Kunskap

Studerandes uppfattning var att deras förståelse utökades genom att spela upp en konfliktsituation och därefter föra diskussioner med varandra. Samtliga var överens om att de har haft roligt under uppspelningen och att göra de abstrakta faktakunskaperna levande var ett bidragande faktor i deras inlärningsprocess. En åsikt var att det var väldigt svårt att skriva om begrepp speciellt om de inte behärskade språket eller på något sätt hade läs- och skrivsvårigheter, därför uppskattades dagens uppspelning och diskussioner. En av studerandena jämförde dagens uppspelning som en lek där alla hade roligt.

Jag har fått större förståelse över beslutsmodellen, resonemangsmodellen och konflikt mellan värde och plikt i en etisk situation.

Gruppdynamik

Deltagarna lade märke till att de kunde samarbeta på ett väldigt bra sätt under lektionspasset. Att arbeta i en grupp tycktes av alla var en svår uppgift. De ansåg att de läser väldigt mycket om samarbete i en grupp, men det tycks vara

otillräckligt så länge de inte omsätter det i praxis. En tanke var att de som är utanför gruppen märker väldigt fort ifall om det finns samarbete eller intriger mellan gruppmedlemmar. Enligt deltagarnas uppfattning är en dominant gruppmedlem orsaken till en icke fungerande grupp. Samtliga hade erfarenhet från den kultur som existerade på deras vårdavdelningar där de upplevde en hierarki som är svårt att bryta.

Att arbeta på min avdelning innebär att lyda order, det finns inget Lagarbete och inflyttande.

6. DISKUSSION

Diskussionsmaterialet delas upp i metod respektive resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Mitt syfte var hela tiden att forumspel ska vara så naturligt som möjligt för studerande för att de ska känna sig trygga och avslappnade. Det blev också naturligt då det i kursen Etik tas upp om makt, ansvar, analys av människans beteende samt konflikt och konflikthantering. Jag anser mig trogen i mina faktakunskaper och praktiska tillämpningar om ämnet konflikt, kommunikation, etik, filosofi och psykologi. Däremot har jag överhuvudtaget begränsade resurser i ämnet pedagogiskt drama i praktiken. Teoretiskt sätt har jag fördjupat mig i mycket litteratur för att få förståelse. Detta har varit till väldig nytta för min del för att förstå fördelar, nackdelar samt risker med metoden. Därför var jag väldigt försiktig med övningar som skulle förbereda studerande till forumspel. Under

förberedelsetiden var jag väldigt observant över hur deltagarna arbetar med varandra. Jag läste från deras kroppsspråk, om de kände obehag, för att avbryta och ändra planeringen. För att försäkra mig ställde jag också frågor ”hur känns det/det är ok att fortsätta”. Jag hade gruppen i kursen Vård och omsorgsarbetet samt i Etik, vilket gör att jag anser att de studerande kände sig trygga med mig som ledare och var också vana vid mina metoder som bygger på pedagogiskt drama i undervisningssyfte. Trygghet är en väldigt viktig faktor för att

överhuvudtaget arbeta med pedagogiskt drama. Jag har dessutom kännedom om varje deltagares bakgrund och personlighet, vilket i sin tur gav mig trygghet som ledare. Gruppen kände sig alltså trygga med mig och med varandra. Det är grunden för att gruppen ska våga ”göra bort sig”, ”visa känslor” och ”tillämpa sina tankar”.

Urvalet var vuxna som både har livs - och yrkeserfarenhet. Alla studerande hade varit arbetslösa under längre eller kortare tid. Deras kontakt med

arbetsförmedlingen och arbetsförmedlare upplevdes av samtliga deltagare som en maktlöshet, där de som individer saknade inflyttande. De har både blivit utsatta för att möta ”förtryckare” och känna maktlöshet. Samtliga studerande var också kritiska mot de koncept som skolan och arbetsgivare kommit överens om.

Konceptet gav inte någon som helst möjlighet för studerande att utöva inflyttande. Dessutom pågår ständig konflikt mellan studerande – lärare/coach, studerande – studerande och studerande – arbetsförmedlingens handläggare. Konflikten handlar om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Aktuella konflikter är en viktig faktor för att det överhuvudtaget skulle blir en koppling till verkligheten (Byreús, 2001). Med nio deltagare var storleken på gruppen en fördel. Det gav möjlighet till att alla aktivt kunde ta plats och delta i diskussionen. En väldigt positiv faktor med urvalet var att det var en relativ heterogen grupp. De delade med sig av sina egna erfarenheter.

Jag ville ha varje deltagares reflektion skriftligt för att på djupare sätt försöka förstå och tolka hur de reflekterar över sina känslor och handlingar i förhållande med konflikt och konflikthantering med forumspel (Alexandersson, 1994a). Jag

ville dessutom använda mig av film - eller ljudinspelning i kombination med djup intervju med varje studerande för att närma mig ytterligare förståelse. Ingen av deltagare gav sitt samtycke utan godkände enbart att jag som ledare tog

anteckningar. Jag ställde inte något krav på förklaring av dem utan jag antog helt enkelt att deras tid var begränsad för varje kurs. De ville helst ägna sin tid för sina studier. Det är en svaghet i mitt genomförande då jag enbart hade mina egna anteckningar. Jag skrev klart resultatet och lämnade texten till alla deltagarna. Syftet med detta var att deltagarna skulle ta ställning till innehållet i texten. Samtliga bekräftade att de kunde känna igen sig i texten. Det är en fördel i min metod för att öka trovärdigheten i min analys.

En förtjänst i min metod var att jag själv provat på forumspel under ledarskap av Bali Lelinge. Han är dramapedagog och arbetar på lärarutbildning som universitet adjunkt. Dessutom var forumspel min grupparbetsexamination i Pedagogiskt Drama 1-20 p på Lärarhögskolan. Kritiken från kurskamrater och vår ledare Kerstin Neckmar gav mig mer kunskap om fördelar och risker. Jag anser att alla övningar i pedagogiskt drama kräver att ledaren själv har provat för att få en insikt i vad övningen kan innebära för individen.

Tiden och tillfället att göra forumspel är väldigt viktig. Tiden var tillräckligt med hänsyn till gruppens storlek. Svagheten ligger i att det utfördes enbart vid ett enda tillfälle. Möjligheterna till fler tillfällen var det inte alls frågan om. Det beror på det koncept som jag måste följa. Koncepten bygger på att kursen skulle läsas på sex veckor.

Forumspel gav möjlighet till att studerande tänkte, kände och handlade. Där alla sinnen används i ett enda sammanhang. Under fasen inledning fick deltagarna uppleva att ett och samma fenomen kan uppfattas på många olika sätt. Till exempel en bild av ett ansikte tolkades av A som att vara ledsen och samma bild av B som arg. Under fasen etiskt dilemma fick deltagarna träna sig i att lösa en etisk – konflikt dilemma. Under dessa faser arbetade deltagarna både enskilt och i

grupp. De fick också använda alla sina sinnen. De hade väldigt roligt och det anser jag vara viktigt för att sedan gå till en allvarlig fas ”forumspel”. Min roll som joker upplevdes av deltagarna som positiv. Anledningen var att jag gav tid och chans att lyfta fram deras idéer. Min roll upplevdes vara viktig då jag visade både engagemang och skapa diskussion med öppna frågor. Jag anser själv att det var en väldigt känslig och svår uppgifter som låg på mina axlar. Det är väldigt viktigt att vara objektiv och inte ge en färdig mall på vad som är rätt eller fel som ledare. Dessutom hålla spelet i gång utan att det blir långdraget och deltagarna tappar intresset. En väldigt positiv del i min roll var att studerandena var glada över att jag inte tvingade dem till att ”hoppa in”. Det valet var väsentligt för att jag själv inte skulle bli ”förtryckare” som ledare, utan verkligen visa

respekt mot varje individs rätt till självbestämmande. Min roll skiftade från olika faser, vilket var en medvetande val. Stämning skulle vara lustfylld och tillåta att skoja och skratta i förberedelse fasen. Däremot under forumspel fasen var

stämning allvarlig. Det var viktigt för att skapa en atmosfär där ”konflikten” tas på allvar. Det handlar om människors känslor och tankar, som jag anser är väldigt viktigt att ta på allvar. Det också viktigt att allas förslag ska provas med lika engagemang och allvar. Det leder till ökad inlevelseförmåga och kritiskt tänkande. Det är då som individen kan bli medveten om sin egen attityd och få ett större perspektiv att se på fenomenet konflikt och konflikthantering.

Resultatdiskussion

Mitt syfte byggde på hur studerandena upplever konflikt och konflikthantering med forumspel i kursen etik. I resultatet framkom deltagarnas tidigare och nuvarande erfarenheter kring att hamna i olika situationer där alla aktörer hittar sin roll. Studerande hade också läst kursen Vård och omsorg samt Arbetsmiljö. Dessa kurser tar upp väldigt mycket om gruppdynamik och rollfördelning. Augusto Boal (1977) betonar just vikten av att människor ska ha kunskap och erfarenhet av konflikt. Gruvarbetare i Brasilien som deltog i Boals förtryckare teater hade kunskaper om att blir styrda och erfarenhet av maktlöshet inför makthavare. Jag antar att studerandes faktakunskap och erfarenheter gjorde att de fick mycket lättare att analysera olika konfliktsituationer som de hade spelat upp.

Byreús (2001) drar slutsatsen i sin bok att individen blir aktiv i sitt lärande med forumspel. Mitt resultat överstämmer med vad hon kommer fram till då

studerande i min studie upplevde att de fick ökad förståelse i sin inlärnings process av konflikt och konflikthantering.

Språket är ett viktigt verktyg för att kunna både göra sig förstådd och kunna tolka vad andra säger. I resultatet kom fram att deltagarna hade en klar bild över betydelse av att kunna kommunicera och möta andra människor. Det kom tydligt fram att det inte alltid är med samtal en konflikt kan lösas. Byreús (2001) menar att forumspel är just en metod som ger möjlighet till att individen ska förstå sin omvärld och dess förutsättning. Det kan uppfattas att möjligheterna att påverka är väldigt begränsad för en individ som befinner sig i beroendesituation. Jag anser att den troligaste orsaken till att människor acceptera en viss situation under en begränsade tid är att detta är något som används som en medveten strategi för att kunna överleva situationen. Byreús (2001) menar just att forumspel är bra metod för att få större kunskap om begreppet kommunikation och dialog för att lära sig hantera situationer och konflikter.

Ansvar var ett laddat begrepp i gruppen. Under deras korta spel var det en tydlig bild att förtryckaren inte tar sitt ansvar. Deltagarnas upplevelse var att gruppetik inte ger plats till civilkurage och eget ansvar. Förmågan att gå ”mot strömmen” anses av samtliga väldigt farligt och kunde bemötas med ”straff”. Boal (1997) tar upp att forumspel/forumteater ökar individens medvetande om begreppet ansvar och visar hur komplext det kan vara i olika situationer när en konflikt pågår. Det kan vara troligt att människor drar slutsats av det som händer för andra i samhället och därefter tar ställning om det är rätt och klokt att säga ifrån när det pågår fel. Ett annat sammanhang är när individer med stort civilkurage blir straffade genom negativ påverkan på övriga människor som inte är direkt inblandade. Det är just därför som en förtryckare troligen antas kunna driva en förtryckande makt då han/hon skapar rädsla, för att tysta ner människor.

Forumspel bygger på att tydliggöra makt och dess betydelse för att kunna lösa konfliktsituationer. Studerande i denna studie visade klart sin besvikelse över hur de ansvariga i olika position kör över dem. Deras tidigare och nuvarande

erfarenheter var inte alls positiv. Boal (1997) menar att förtryckare ser efter att på ett systematiskt sätt trycka ner människor. Han menar vidare att hopplöshet kan motarbetas med forumspel, där individen får tillbaks sin självkänsla. Svedberg (2003) betonar att rädsla och maktlöshet är två resultat av en icke – fungerande grupp som ständigt styrs utan att medlemmar ha möjlighet till delaktighet. I resultatet kan det tolkas att forumspel gör det möjligt att samtala kring djupa och svåra psykologiska tankar och känslor. Gruppens dialog kring svåra upplevelse är troligen början till att aktivera sitt kritiska tänkande över pågående situation. Boal (1997) betonar vikten av reflektion som en början till förändring, vilket

framkommer tydligt i mitt resultat.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf, 1994) beskrivs kunskap som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet och att det måste vara samspel mellan dessa. Dessutom står det klart att de studerande ska öka sin förmåga till reflektion över faktakunskap, för att kunna kritiskt granska och till slut kunna dra egna slutsatser. Ellmin(1998) tar upp vikten av att ge möjlighet till eleven att själv bilda sin egen uppfattning av den abstrakta texten. Han betonar vidare att kunskap inte är produkt utan det ska kunna användas i elevens vardag. Eleven ska hitta mening i det som hon lär sig annars blir allt en obegriplig text som kan döda lusten att lära hos individen. Det i sin tur leder till att kreativitet och kritiskt tänkande kan försvinna i individens värld. Studerande betraktar sig som ett objekt utan egen viljan och kan lätt bli påverkad av omgivningen. I mitt resultat framkommer att deltagarna upplevde att pedagogiskt drama gjorde lektionerna både roliga samt gav möjlighet att på ett djupare sätt förstå fakta kunskap. Det kan tolkas att människan lär sig bäst när det skapas i lust och harmoni. Glädje är troligen en grundförutsättning för att uppnå kunskap, där studerande får chans att inte passivt ta emot kunskap utan via sin fantasi våga prova sina tankar. Konflikt och

hantering är väldigt komplexa fenomen. Det kan förmodligen anses vara möjligt att forumspel ger chans för individen att sätta sig in i denna komplexitet.

Deltagarna i min studie hade negativa upplevelser av att arbeta i en grupp. Svedberg (2003) beskriver kriterier för samarbetet. Dessa kriterier bygger på att det ska vara tillåtet för oliktänkande, öppen kommunikation, se problemet från ett processperspektiv och undvika att skapa syndabockar. Det kan troligen bero på mitt ledarskap som både sträva efter och uppmuntrar studerande till att stå i centrum. Att ha en tillåtande arbetsmiljö/klassrum möjliggör också säkerligen för samarbetet. Att arbeta i en grupp är inte en självklar process utan det är väldigt komplicerade fenomen. Alla som ingår i en klass eller arbetslag måste få

handledning och inte minst övning till att utöka sin förståelse för hur han/hon kan bidra till samarbete. Forumspel tycktes vara en möjlig form av handledning där individen kan se sig själv och reflektera över sin roll i första hand. Alla ändringar börjar först hos var och en. Byreús (2001) tar upp detta också som ett av

huvudsyften med forumspel, att medvetengöra varje individen för just den makt han/hon besitter. Till sist vill jag avsluta min diskussion med nedanstående dikt som egentligen speglarden verkligheten som troligen existerar än idag i skolans värld. Pedagogiskt drama och forumspel är förmodligen en början till att låta studerande tänka fritt. Dikten är hämtat från en film som heter Den inre resan.

En dikt från en far som skriver till sin 10 årig pojke! Om skolan och lärare som Aldrig frågade honom vad han vill? Eller vad han redan kan?

Tvinga inte på mig det du vet Jag vill själv utforska det okända

Och vara källa för mina egna upptäckter Låt den kända kunskapen befria mig Inte förslava mig

Din världs sanning kan vara min begränsning Led mig inte

Låt oss vandra tillsammans

Låt min blomning ta vid där din slutar Visa mig så att jag kan stå på dina skuldror

Öppna dig för mig så att jag kan vara något annat Du tror att varje människa kan älska och skapa! Jag förstår din fruktan när jag ber dig

Att leva efter din Visdom!

Du kommer inte nära mig genom att lyssna på dig själv! Det blir fel om Jag bara blev en spegelbild av Dig!

(2000-talets visdom: den inre resan/producenter: Annika Dopping & Boris Ersson)

7. REFERENSLISTA

Alexandersson, M, 1994a. Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B & Svensson, P-G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur.

Alfredson, H, 2001. Visst är det sant, Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Boal, A, 1977. För en frigörande teater, Stockholm: Gidlunds.

Byreús, K, 2001. Du har huvudrollen I ditt liv. Om forumspel som pedagogisk

metod för frigörelse och förändring, Stockholm: Liber AB.

Ellmin, R.1998. Från lärarkalender till elevportfoli, Hälsa och miljö I skolan, Nr 3.

Erberth, B & Rasmusson, V, 1996. Undervisa I pedagogiskt drama, Lund: Studentlitteratur.

Hägglund, K & Fredin, K, 2001. Dramabok, Stockholm: Liber AB.

Johnstone, K, 1991. Impro, Solna: Entre´/ Riksteatern.

Läroplan för de frivilliga skolformerna, 1994. Lpf 94, Utbildningsdepartementet.

Omvårdnadsprogrammet, 2000:15. Programmål, kursplaner, betygskriterier och

kommentarer, Skolverket.

Polit, D-F & Hungler, B-P, 1999. Nursing research. Principles and Methods. Philiadelphia: Lippincott.

Svedberg, L, 2003. Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap, Lund: Studentlitteratur.