BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Ett barn blir till ett barn i samspel med
andra
A child becomes child in interaction with others.
Jamila Ayubi
Förskollärarexamen 210hp 2020-06-04
Examinator: Ingegerd Tallberg Broman Handledare: Elaine Kotte
Förord
Jag vill börja med att tacka samtliga förskollärare för medverkan i min studie. Ett stort tack till Elaine Kotte för en mycket fantastisk handledning. Tack vare er kunde jag genomföra denna studie.
Jag vill även tacka min familj, min bästa vän och syster som har varit ett stort stöd under studiens gång.
Det har varit oerhört givande, spännande och framför allt lärorikt att skriva detta examensarbete. De kunskaper och erfarenheter kommer vara oerhört givande för mig i min framtida yrkesroll som förskollärare.
Ett stort tack ännu en gång till alla involverade! Jamila Ayubi
Abstract
Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas uppfattning av arbetet i förskolan utifrån ett inkluderingsperspektiv, med barn som har diagnosen autism. Jag vill även ta reda på vilka förutsättningar förskollärarna menar är av betydelsefull för att genomföra uppdraget och tillgodose det särskilda stödet för barn med autism. För att få en översikt över förskollärarnas arbetssätt och vilka metoder förskollärarna använder har jag använt mig av frågeställningarna som belyser studien. Utifrån frågeställningarna har jag valt att genomföra en kvalitativ studie genom att intervjua sju förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit den sociokulturella teorin, inkluderingsperspektiv, det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet för att få en grundlig förståelse. Det mest betydande i studiens resultat har varit förskollärarnas uppfattning kring inkludering för barn med autism samt att verksamheten ska anpassas efter varje barns behov och förutsättning.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Centrala Begrepp ... 8
2.1 Barn i behov av särskilt stöd ... 8
2.2 Autismspektrumtillstånd ... 8
3. Tidigare forskning ... 11
3.1 Samspel och delaktighet i förskolan ... 11
3.2 Organisering av särskilda stödinsatser ... 11
3.3 Lärarerfarenheter... 12
4. Teori ... 14
4.1 Vygotskijs syn på lärande ”Sociokulturellt perspektiv” ... 14
4.2 Specialpedagogik – Kategoriskperspektiv, Rationellt perspektiv och kompensatoriskt perspektiv. ... 15 4.3 Inkludering ... 15 5. Metod ... 17 5.1 Metodval ... 17 5.2 Förberedelser... 17 5.3 Tillvägagångssätt ... 18 5.4 Urval ... 18 5.5 Genomförandet av intervjuerna ... 19
5.6 Studiens tillförlitlighet slutligen ... 19
6. Analys och resultat ... 21
6.1 Uppfattning ... 21
6.1.1 Respondenters uppfattning av begreppet inkludering... 21
6.1.2 Tidigare arbete med barn som har diagnosen autism... 22
6.2 Respondenternas arbetssätt ... 23
6.2.1 Barnens deltagande ... 23
6.2.2 Verksamhetens miljö ... 24
6.3 Förutsättningar ... 24
6.3.1 Utbildning och erfarenhet ... 25
6.3.2 Samarbete och samverkan med övrig personal och hemmet ... 26
6.3.4 Planering och reflektion ... 28
6.4 Sammanfattning ... 28
7. Diskussion ... 30
7.1 Resultatdiskussion och egna reflektioner... 30
7.2 Vidare forskning ... 32
7.3 Metoddiskussion ... 32
Referenslista ... 33
6
1.Inledning
Skolverket (2015) konstaterar att mängden barn och elever med diagnoser autismspektrumtillstånd har ökat under senare decennier. Ehlers och Gillberg (1993) poängterar att allt fler barn är i behov av särskilt stöd samt att det är först under de senaste åren som barn med diagnoser med autismsspektrumtillstånd diskuteras mera allmänt (Ehlers & Gillberg, 1993). Autismspektrumtillstånd är medfött och innebär att det förekommer avvikelser i vissa delar av det centrala nervsystemet. Detta påverkar hjärnans kognitiva funktioner, det vill säga tankeprocessen samt förmågan att bearbeta och förstå information. Inom autismspektrumtillstånd påverkas även funktionerna som utvecklar en social och språklig kommunikation samt föreställningsförmåganoch flexibilitet” (Socialstyrelsen, 2010, s 10).
Skolverket (2015) beskriver målsättningen för hur verksamheten ska bedrivas med hänsyn till barns behov av stöd. Förskolan ska ”särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd” (s. 6). Vidare står det att ”barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar” (s. 6). I de nationella målen, beträffande normer för likvärdighet, anges dessutom att”arbetslaget ska uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling” (Skolverket, 2015, s. 15)
Socialstyrelsen (2010) poängterar att ”det är viktigt med tidigt upptäckt av barn med någon funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd. Tidigt samordnat stöd och andra habilitering insatser som ges i hemmet, förskola/skola och på fritiden har en stor betydelse, både för det enskilda barnet och för hela familjen. För att kunna upptäcka problemet tidigt och ge rätt stöd måste dock personalen ha kunskap om autismspektrumtillstånd kan visa sig hos barn i olika åldrar” (ibid., s. 10).
Genom Salamanacadeklarationen (Svenska Unescorådet, 1996) uppmärksammas dessutom att barn, som är i behov av extra stöd, bör undervisas tillsammans med andra barn i samma miljö med så få begränsningar som möjligt, för att en inkluderande verksamhet ska kunna genomföras. Det vill säga i ”en skola för alla”. Deklarationens grundläggande principer för den inkluderande
7
skolan är således att ”alla barn, närhelst så är möjligt ska undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader” (ibid., s.16)
Jag valde att fördjupa mig inom ämnet autism och inkludering eftersom jag troligtvis kommer att möta barn i behov av särskilt stöd i min framtida yrkesroll som förskollärare.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, i detta fall gällande autism. Min intention är även att granska hur de uppfattar utformningen av verksamhetens lärmiljö med hänsyn till barnets behov utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien har följande frågeställningar:
• Hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med barn som har autism?
• Vad anser förskollärarna vara betydelsefullt när debemöter barn med autism? • På vilket sätt upplever förskollärarna att de bör bidra till inkluderingen av dessa
8
2. Centrala begrepp
I detta kapitel redogör jag för studiens centrala begrepp: Barn i behov av särskilt stöd och autsimspektrumtillstånd som är betydande att nämna för att få en förståelse i denna text. Även begreppet inkludering är betydelsefullt och är i fokus i den kommande studien. De olika begreppen kommer att presenteras i inledningen sedan kommer en fördjupning på dessa begrepp i teoridelen.
2.1 Barn i behov av särskilt stöd
Skollagen (2010) poängterar följande:
”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges de stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna” (Skollag, 2010 kap 8, 9§).
Gunnel Larsson-Swärd (1994,1995) menar att alla barn har lika mycket behov men att vissa barn är i behov av ”särskilt stöd”. Författaren menar att barn som är i behov av särskilt stöd ofta får någon form av svårigheter inom det fysiska, psykiska, intellektuella eller sociala utveckling.
2.2 Autismspektrumtillstånd
Socialstyrelsen (2010) beskriver att Autismspektrumtilltånd, (AST) innebär funktionsnedsättningar och inte specifika sjukdomar. Vidare påpekar Socialstyrelsen att Autismspektrumtillstånd medför hinder vid social kommunikation och socialt samspel samt begränsade repetitiva beteende, intressen och aktiviteter. Den tidiga funktionsnedsättningen, som finns vid födsel eller uppstår tidigt i livet, påverkar barnets utveckling. Socialstyrelsen påpekar även att förståelsen kring hur man på bästa möjliga sätt ger stöd och andra habiliterade insatser till personer med funktionshinder har blivit tydligare: ”Habiliterande insatser ska bidra till
9
utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga och skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Socialstyrelsen, 2010, s. 11).
Socialstyrelsen förklarar att autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för olika diagnoser. Dessa olika diagnoser kan vara:
• Autistiskt syndrom/ autism i barndomen- Autism. De är vanligt att barn med autism även har en utvecklingsstörning.
•
Aspergers syndrom – barn med Aspergers syndrom visar oftast inte avvikelser i den språkliga och kognitiva utvecklingen.•
Atypisk autism/ genomgripande störning i utvecklingen – innebär stora svårigheter i ömsesidig socialt samspel•
Desintegrativ störning/ Hellers syndrom – är ett tillstånd som innebär att barnet plötsligt går tillbaka i utvecklingen och får symtom som är identiska eller liknar autism. Detta tillstånd är sällsynt men kan uppkomma då barnen är i två-tre års ålder.•
Autistiska drag – är ingen diagnos och påminner om autismspektrumtillstånd. Det används som ett tillägg till andra diagnoser som till exempel ADHD.Socialstyrelsenuttrycker att socialt samspel oftast bygger på att kunna förstå en annan människas, tankar och känslor samt förstå andras perspektiv och förutse vad som sedan händer. Barn som diagnostiseras med autismspektrumtillstånd har svårt att umgås med jämnåriga barn och vänder sig helst till vuxna eller till barn som är yngre. Många barn med autismspektrumtillstånd har ett starkt socialt intresse, men på grund av den nedsatta förmågan får de svårt att behålla sina vänner. Socialstyrelsen (2010) framhåller att brister i den språkliga kommunikationen är en av svårigheterna. Talutveckling är oftast försenad för barn med autism, vilket kan betyda att många aldrig börjar prata. Vissa barn använder ett fåtal ord och förstår inte meningen med kommunikationen och haroftast svårt att använda språket på ett korrekt sätt.
Socialstyrelsen nämner även att många barn med diagnosen autism har specialintressen det vill säga områden där det finns faktakunskaper som de lär sig utantill, till exempel om dinosaurier, tåg, bilar och så vidare. Specialintresse tar oftast mycket tid från barnen och begränsar deras möjligheter till vidare utveckling. Socialstyrelsen upplyser även om att strikta rutiner och ritualer underlättar vardagen för dessa barn. Vid eventuella rutinavbrott blir dessa barn oftast oroliga,
10
vilket leder till frustration, effektutbrott och självskadande beteende. Även Dillner & Löfgren (2013) tar upp att barn med autism brukar fördjupa sig i särskilda ämnen som de blir kunniga inom. Vidare menar författarna att miljön har en stor betydelse för barn med autism i deras utveckling.
11
3. Tidigare forskning
Alvehus (2013) poängterar vikten av att nämna tidigare forskning som är av betydelse för undersökningens intention. I detta kapitel behandlar jag således tidigare forskning som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Följande studier handlar därför om förskollärares uppfattningar kring barn med autism samt förskollärares förutsättningar kring arbetet med inkluderingen av barn som är i behov av stöd.
3.1 Samspel och delaktighet i förskolan
Luttropp (2011) utförde två projektstudier i Mälardalens högskola. Projektets syften är att undersöka funktionshindrade respektive normalutvecklad barns samspel och delaktighet i den svenska förskolan samt att få en förståelse för pedagogernas uppfattning kring frågan och deras arbetssätt i verksamheten. Luttrupps studie är indelad i två delar, den första delen handlar om barns samspel och den andra handlar om barns delaktighet i förskolans. Beträffande barnens samspel menar Luttropp att barn med funktionsnedsättning samspelar helst med pedagogerna även om flera barn vistas i samma miljö. Pedagogerna uppfattas även som mer delaktiga i samspelet med funktionshindrade barn. Författarens studie om delaktighet visar även att barn med funktionsnedsättning inte blir uteslutna av sina kamrater men blir inte heller bekräftade som fullständiga kamrater av barngruppen. Luttropp (2011) menar således att barn med funktionsnedsättning behöver extra stöd gällande det sociala samspelet och gemenskapen i barngruppen.
Studien visar på vilket sätt barn med funktionsnedsättning samspelar och är delaktiga i förskoleverksamheten. Det visar även förskollärarnas arbetssätt gällande inkludering för barn med autism. Då detta är betydelsefullt för min studie kändes det relevant.
3.2 Organisering av särskilda stödinsatser
Giota och Lundberg (2007) menar att det är svårt att bevisa generella positiva effekter av särskilda stödinsatser. Forskarnas studie visar att barn som har fått specialpedagogiskt stöd når målen, jämför med barn som inte har fått det. Barn med specialpedagogiskt stöd har även haft sämre
12
utgångsläge än andra barn. Forskarna menar att utifrån studiens resultat dras slutsatser om att specialpedagogiskt stöd kan ha en positiv effekt. Gotia och Lundberg menar att effekterna av stödinsatserna varierar för olika individer. Barn som uppfattas ha någon form av svårigheter får vanligen hjälp av en speciallärare eller specialpedagog. Stödet sker oftast individuellt men kan även ges i mindre grupper, tillsammans med andra barn som också har svårigheter (Isaksson, 2009). Även Persson (2008) bekräftar detta och menar att åtgärdsprogram, som fastställer ett individ fokuserat synsätt dominerar i skolor, vilket även framgår i utformningen av individrelaterade stödinsatser. Däremot kan stödinsatserna även handla om erkännandet för barnen och att bli delaktiga i gruppen (Isaksson, 2009). Ett ytterligare resultat (Giota, Lundborg & Emanuelsson, 2009) visar exempelvis att stöd inom det inkluderande perspektivet resulterar i högre grad av lärande än exkluderande typer av specialundervisning, framför allt om stödet pågår i längre tid. Persson (2008) menar vidare att tidiga svårigheter kan leda till alternativt exkluderande skolgång. Skolverket (2009) hänvisar till både nationell och internationell forskning där exempelvis kamrateffekter, lärarkompetens, lärarförväntningar samt hur undervisning organiseras har starkt samband med barnens resultat. Idén om att kunna ge alla barn en likvärdig och god grund för en utvecklande skolgång är således målsättningen, enligt Skolverket.
3.3 Lärarerfarenheter
McConcey och Bhlirgri (2003) utförde en studie i Belfastområdet, där de forskade om förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar kring barn med autismspektrumtillstånd i förskolan. Deras resultat visar att personalen var intresserade av att få erfarenheter kring barn med autism, få kännedom om hur de ska gå tillväga i bemötande av dessa barn samt ta del av olika former av hjälp och stöd, vilka de kan ha nytta av i verksamheten. Det framkom även hur personalen, på bästa möjliga sätt, ska samverka med vårdnadshavarna. Cirka 60 procent av respondenterna uppskattade vårdnadshavarnas råd och tips som hjälpmedel i arbetet med barnen. Forskarna menar att respondenterna har en positiv inställning till inkludering för barn med autismspektrumtillstånd och att de flesta av förskolepersonalen har erfarenheter kring ämnet. Alla 56 verksamma personal, som blev intervjuade, menar dessutom att de har stöd av speciallärare och psykologer, men att stödet är begränsat. Resultatet i studien visar även att personalen arbetar
13
aktivt med språkterapeuter, psykologer och socialarbetare för att få kunskap och stöd för både personalen och barnen i verksamheten. Personalen uttrycker att inkludering är betydelsefull men att det skulle behövas en extra personal för att hinna med barnet med autism. I studien förekommer det även att personalen känner att deras kunskaper och färdigheter är otillräckliga för att kunna stödja barnet och tillgodose deras behov av särskilt stöd. Många av deltagarna menar att de inte har någon utbildning kring barn med autismspektrumtillstånd. (McConcey & Bhlirgri, 2003)
14
4. Teori
Alvehus (2013) menar att resultatet av en studie kan upplevas olika beroende på de teoretiska utgångspunkterna som forskaren använder sig av. Inkludering av barn i behov av stöd är ett komplext ämnesområde och kan därför behöva förstås utifrån skilda synsätt. Studien tar således avstamp i det sociokulturella perspektivet för att vidare analyseras utifrån de kategoriska och relationella perspektiven samt den inkluderande uppfattningen. Dessa skilda tolkningar och synsätt är betydelsefulla för min studie på grund av att verksamheten kan se olika ut i förskolorna. Det breddar även min uppfattning om inkludering och dess innebörd för min blivande roll som förskollärare.
4.1 Vygotskijs syn på lärandet ”Sociokulturellt perspektiv”
Det sociokulturella perspektivet anses ha sin utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskij teorier (Säljö, 2012). Vygotskij som levde på 1800-talet i Ryssland, var psykolog och filosof. Han engagerade sig för människans utveckling och lärandeprocesser. Vygotskij delar upp elevens utvecklingsförmåga i olika nivåer, eller zoner. Den första utvecklingszonen handlar om vad barnen klarar av att hantera, utan de vuxnas hjälp. Det vill säga sådant som barnet har lärt sig via tidigare erfarenheter. Den andra utvecklingszonen handlar om vad barnen klarar av att lära genom att få vägledning och stöd. När barnet exempelvis får en uppgift att lösa bör denna uppgift vara över barnets kunskapsnivå för att det ska kunna hämta nya kunskaper och färdigheter. Denna nivå kallades enligt Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Med tillräcklig träning och stöd kan barnet själva lära sig att använda nya kunskaper och färdigheter. Risken att inte få tillräcklig med hjälp och stöd i den proximala utvecklingzonen innebär att barnet riskerar att få en dålig självkänsla eftersom de upplever att de inte klarar av att lära sig nya saker. Vygotskij använder sig av begreppet scaffolding, som tyder på att individer stegvist lär sig att hantera komplicerade förhållanden och situationer. Vidare menar Säljö (2012) att läraren ska ta hänsyn till elevers individuella nivå, det vill säga att hon/han bör ta hänsyn till barnets utvecklingsnivå och genomföra lagom stora utmaningar i undervisningen. Säljö (2012) menar dessutom att samspel och interaktion mellan individer har stor betydelse för barnens utveckling och lärande och
15
förklarar vidare att, enligt det sociokulturella perspektivet kan barnen så småningom själva hantera de inlärda kunskaperna på egen hand.
4.2 Specialpedagogik – kategoriskt perspektiv, relationellt
perspektiv och kompensatoriskt perspektiv.
Persson (1998) menar att det finns olika synsätt för hur skolsvårigheter ska betraktas. Han tar upp två olika perspektiv: kategoriskt och relationellt. I det kategoriska perspektivet ses svårigheterna som individuella brister såsom medfödda svårigheter och eller andra individrelaterade faktorer. Det kategoriska perspektivet innebär således att åtgärderna inriktas endast mot det enskilda barnet. Emanuelson, Persson och Rosenqvist (2001) menar att det kategoriska perspektivet uttrycker att barnet är med svårigheter och menar att svårigheterna kan bero på funktionshinder, kognitiva svårigheter och hemmiljö. Barnet ses som ett barn med behov av särskilt stöd. Den relationella perspektivet innebär däremot att ett barn ses som barn i behov av stöd där fokus ligger på relationer, kommunikation och interaktion. Även den omgivande lärmiljön har en stor betydelse inom det relationella perspektivet. Vidare menar författaren att vi bör fokusera på lärarens undervisning, undervisningsmiljö och skolans organisation för att få en slutsats om varför barnet är i behov av särskilt stöd. Haug (1998) menar att skillnaden mellan specialpedagogik och ”vanlig” pedagogik bör uteslutas, det vill säga att alla lärare bör ha den kompetensen för att undervisa alla barn. Nilholm (2007) beskriver det kompensatoriska perspektiven som ovanstående perspektiven, fokuset är på elevens brister och problem som till exempel om en elev är rullstolsburen ska skolan göras tillgänglig eller om en elev har läs och skrivsvårigheter ska denne erbjudas kompensatoriskt hjälpmedel. Med detta menar författaren att eleven ska få den stöd denne behöver och har rätt till.
4.3 Inkludering
Under 1990-talet växte begreppet inkludering fram, som ett alternativt begrepp (Tossebro, 2004). Inkludering bygger på en idé som handlar om hur skolan och samhället bör se ut men också vad skolan ska uppnå. Inkludering bör ses som en vision, en rörelse och en process” (Booth & Ainscow, 2003; Tony m.fl., 1998. s. 11).
16
När vi pratar om inkludering handlar det om i vilka sammanhang vi verkar, när vi tänker och talar om begreppet (Göransson m.fl.,2011). Författarna menar att det handlar om värdegrunden kring sociala rättigheter, att elever ska få en förståelse och respekt för de grundläggande demokratiska värdena i skolan och i vårt samhälle. Även läroplanen för förskolan vilken ingår i skolväsendet, vilar på en demokratisk grund. Inkludering handlar dessutom om att skapa gemenskaper och att individers olikheter ska accepteras som en tillgång. Denna idé gäller för alla elever, där målet är att de ska få förutsättningar att utveckla sin potential, vara trygga och ha möjlighet att lyckas. Författarna poängterar att utbildningssystemet bör vara likvärdigt för alla elever och att skillnaderna mellan dem som anses vara normala eller avvikande bör minska. I en inkluderad miljö, där gruppen är i fokus, lär sig eleverna att integrera med varandra. Nilholm (2006). Det gemensamma resultatet innebär ett samarbete där samtliga elever deltar i undervisningen. Nilholm och Göransson, (2013) menar vidare att verksamheten ska anpassas efter varje barns behov och förutsättningar samt att inkludering för alla är en självklarhet. (Niholm & Göransson, 2013). Även Skollagen (2010:800) betonar att:
”utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.
Svenska Unescorådet (2008) utrycker att inkludering handlar om en process där alla barns olika behov tillgodoses. Den inkluderande förskolan ska präglas av att barnen befinner sig i en miljö där vi som förskollärare accepterar och försöker möta alla barn. Mångfald och barnens olikheter uppfattas som en tillgång och inte som ett hinder. På detta sätt skulle inkludering kunna ses en process i där alla elever upplever gemenskap och delaktighet.
17
5. Metod
I detta kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt under rubrikerna: Metodval, förberedelser, etiska övervägande, urval, genomförandet och studiens tillförlitlighet.
5.1 Metodval
Stukàt (2005) menar för att få en djupare förståelse av sin studie ska det ske användning av den kvalitativa metoden. Den kvalitativa undersökningen kan genomföras på olika sätt där forskaren samlar in ett antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster eller lagbundenheter. Vidare menar författaren att den kvantitativa metoden skapar en helhetssyn som bidrar med slutsatser och allmänna resultat. För att få svar på studiens syfte om hur några förskollärare uppfattar sitt arbete med autistiska barn i verksamheten genomförde jag intervjuer.
Alvehus (2013) nämner att det finns olika intervjuformer som användning inom den kvalitativa forskningsansatsen. Han nämner att de två vanligaste metoderna är: den strukturerade och den semistrukturerade intervjun. Författaren menar att i de strukturerade intervjuerna använder intervjuaren ett fastställt schema där ordningsföljden och formuleringen är bestämda. Jag valde att arbeta med den semistrukturerad intervju formen vilket innebär att intervjufrågorna är öppna. Det skapas en neutral situation mellan den som frågar och den som svarar, enligt Alvehus (2013). Med den semistrukturerade intervjun är fördelen att intervjua en stor mängd personer men också att resultatet är lätt att bearbeta. Författaren menar även att den semistrukturerade intervjuformen ger respondenterna möjlighet till att utveckla sitt svar. Denna metod ansåg jag som relevans för min studie då följdfrågor ställdes vid behov.
5.2 Förberedelser
Eftersom jag redan kände respondenterna skickade jag iväg ett mail med förfrågan ifall de ville medverka i en intervju. På grund av omständigheterna kring Covid-19 var det inte tillåtet att besöka förskolan. Respondenterna var nyfikna om vad intervjun handlade om och vi planerade att utföra intervjuerna via ett digitalt program som heter Zoom, där vi ser varandra via datorn och
18
kan diskuterafrågorna live.De första intervjuerna skedde via Zoom, de andra intervjuerna skedde på förskolan.
En av respondenterna upplevde en trygghetskänsla när hen i förväg fick veta vad som förväntades av denne under intervjun. Andra respondenter menade dock att de fick en chans att se sin verksamhet ur ett annat perspektiv, när de inte var ”förberedda”.
5.3 Tillvägagångssätt
Vetenskapsrådets (2012) forskningsetiska principer har fyra grundläggande individskyddkrav, ett av dem är informationskrav som tyder på att forskaren ska informera deltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande samt att deras deltagande är frivilligt. Samtyckekravet innebär att deltagarna skall ge sitt samtycke till att delta i studien. Konfidentialakravetat handlar om deltagares sekretess, det vill säga att deltagarens är anonyma i undersökningen och att materialet förvaras på en säker plats. Nyttjandekravet handlar om att materialet endast kommer att användas inom forskning (ibid).
De fyra grundläggande individskyddskraven har uppfyllts i studien. Respondenterna har valt tid och plats för intervjuerna efter önskemål. De informerades om studiens syfte och godkände deltagande i studien.
5.4 Urval
Syftet med urvalet var att komma i kontakt med förskollärare som har erfarenhet av att arbeta med autistiska barn. Sju utbildade förskollärare deltog i intervjuarna. Två av dem var nyutbildade, resterande hade minst tio års erfarenhet inom yrket. Jag valde att undersöka två olika förskoleområden då de första två var nyexaminerade. Detta för att få en bredare kunskap inom deras uppfattningar inom ämnet autism.
19
5.5 Genomförandet av intervjuerna
Intervjuerna via Zoom varade mellan 15–20 minuter per respondent. De två första förskollärarna som intervjuades upplevde att det var svårt att komma in på Zoom eftersom allting var nytt för dem. Veckan efter de första intervjutillfällena blev det tillåtet att besöka förskolorna. Sedan skedde intervjuerna i verksamheten och varade mellan 25 – 30 minuter. Både jag och respondenterna tyckte att det var mera bekvämt att genomföra intervjuerna på plats. Innan intervjun påbörjades blev respondenterna tillfrågade om det ville vara med på en ljudinspelning. Några av respondenterna upplevde jag som nervösa när denna fråga ställdes. Enligt Alvehus (2013) kan respondenterna därmed bli begränsade i sitt tal. Under den första intervjutillfälle antecknade jag många svar, vilket jag snabbt insåg var en dålig idé eftersom jag missade en del viktig information. Under det andra tillfället lyssnade jag på svaren samtidigt som jag endast antecknade de viktigaste orden. Detta innebar att respondenterna fokuserade på mina anteckningar. Slutligen valde jag att spela in de resterande intervjuerna, vilket blev det bästa tillvägagångssättet för att inte missa något i förskollärarnas svar.
Efter varje intervjutillfälle lyssnades ljudinspelningarna igenom och all information jag hade gått miste om skrev jag ner i anteckningarna och en transkribering skedde. Intervjuerna analyserades och kategoriserades i olika teman för att nå slutresultatet. Respondenterna kände sig bekväma med deras berättelser och förstod vikten av att materialet endast kommer att användas inom ramen för min studie.
5.6 Studiens tillförlitlighet slutligen
Alvehus (2013) menar att kvalitativ undersökning handlar om att beskriva ett ämne, via åsikter, tankar och egna erfarenheter. Målet med min studie är att få djupare kunskap kring förskollärarnas arbetssätt då det gäller barn i behov av särskilt stöd (autism). För att ta reda på det, behöver jag samla in information. Jag intervjuade förskollärarna och spelade in det med ljudinspelning och därefter transkriberades och studerades materialet som jag sedan analyserade med hjälp av olika teorier, tidigare forskning och centrala begrepp. Min studie handlar inte om
20
en specifik ”sanning” utan mer att få en förståelse för hur förskollärare själva uppfattar de olika begreppen och sitt eget agerande.
21
6. Analys och resultat
I detta kapitel utgår jag ifrån studiens empiriska material, som har strukturerats i tre olika delar gällande respondenternas uppfattningar, deras arbetssätt samt deras förutsättningar i arbetet med autistiska barn. Här lyfter jag även fram teorier, perspektiv och centrala begrepp, vilka är grundläggande för att få en förståelse för resultaten. Alla respondenter som intervjuades är utbildade förskollärare och benämns som F1, F2, F3, F4, F5, F6, F7. Citaten från förskollärarna kommer att kunna tolkas på olika sätt för läsarna.
6.1 Uppfattning
I detta avsnitt berör jag respondenternas uppfattningar kring inkludering samt deras tankar kring barn med diagnosen autism genom underrubrikerna: respondenternas uppfattningar av begreppet inkludering samt respondenternas tidigare arbeten med barn som har diagnosen autism.
6.1.1 Respondenters uppfattning av begreppet inkludering
Intervjuns första fråga handlade om respondenternas synsätt på begreppet inkludering. Alla respondenter var eniga om att inkludering för barn med autism är viktigt men att det endast ska ske utifrån barnens behov och förutsättningar. Respondenterna betonar därför att inkludering endast bör ske utifrån barnens egna villkor och uttrycker:
Det innebär att man har ett inkluderande förhållningsätt, att man låter alla barn vara med utifrån deras förmåga. Alla barn vill inte vara med och då får man acceptera det. (F1)
Ordet inkludering för mig innebär att alla barn får vara med, som i en demokrati. Att alla får känna sig sedda, hörda och lyssnade på men även respekterade. (F4)
Respondenternas synsätt kopplas här till Nilholm och Göransson (2013) som poängterar att det är barnens rättighet att få vara med och känna sig delaktiga. De påpekade hur betydelsefullt det är att barn i behov av särskilt stöd får känna delaktighet och gemensamhet i gruppen. Nilholm och Göransson (2013) beskriver att inkludering är uppdelad i tre delar. En ”individorienterad
22
definition” handlar om att vara medveten om hur situationen ser ut för det enskilda barnet vilket respondenterna ovan således poängterar.
Forskarna nämner även ”placeringsorienterad definition” som handlar om att elever i svårigheter vistas i de ”vanliga” klassrummen där läraren tar hänsyn till problematiken. Detta kopplar jag till ett citat som respondenten uttalade:
Ett barn hade tvångstankar, alltså var tvungen till att göra vissa saker innan hen kunde komma in till avdelningen. Jag menar innan barnet hade ens klätt av sig ytterkläderna och ens gått in var barnet tvungen till att tända lampan fem gånger och krypa runt varje bordsben tio varv runt rummet på avdelningen. Det tog sin lilla tid men vi lät barnet göra det och det ser jag som en inkludering. (F4)
6.1.2 Tidigare arbete med barn som har diagnosen autism
När respondenterna svarade på andra frågan, som handlar om deras uppfattning och tankar kring diagnostisering av barn med autism menade samtliga förskollärare att diagnostiseras i tidig ålder inte behöver vara negativt utan tvärtom. En av respondenterna menade att från sina egna erfarenheter kan denne tyda på att diagnos oftast är ett hjälpmedel för barn i behov av stöd, då barnet kan få hjälp omedelbart. Tillsammans med specialpedagogen problematiserar de kring frågan och utifrån det får barnet en resurs.
Vi hade tur att få resurs till det barnet, eftersom många barn och stressig miljö samt många vuxna gör att barn med autism oftast fungerar sämre. Man vill ha det ganska tydligt och strukturerad och kanske likadant varje dag och i en rörig vardag blir det svårt. Har man en resurs så kan man göra anpassningar för att det här barnet klarar vardagen bättre. (F7)
Vi försöker anpassa verksamheten så att det ska passa alla barn och även barn med särskilda behov. Ibland får man tänka lite annorlunda med dem när man ska bemöta dem i olika situationer. Ibland får man ha special regler för barn med autism, till exempel att man gör schema för hur dagen kommer att se ut. (F3)
Respondenterna uttryckte att vuxna ska vara tydlig med barn som har diagnosen autism och att det oftast är enklare att ha en resurs till barnet för att hen ska enklare klara vardag. De menade att det mest betydelsefulla är att göra det enkelt för barnet i så många situationer som möjligt. En av respondenterna uttryckte följande:
23
Det barnet vi har med diagnosen autism idag, funkar hyfsat bra i många situationer och detta beror på att barnet oftast själv får välja om barnet skall vara med i aktiviteter tillexempelvis. Barnet tar till och med kontakt med andra i barngruppen jämfört med tidigare situationer då barnet inte alls tog någon kontakt och detta har vi fått kämpa med, även om det endast är en favoritkompis som denne tar kontakt med. (F2)
Detta citat kopplar jag till det relationella perspektivet som förklarar att tyngdpunkten ligger på sociala men även organisatoriska omständigheter, men citatet kan i sammanhanget även kopplas till det kategoriska perspektivet som handlar om att fokusen ligger hos det enskilda barnet och hens egenskaper. Respondenten uttrycker att barnet numera fungerar bra i många organiserade situationer om barnet själv får välja. Här tar förskolläraren hänsyn till barnets behov samtidigt som hen uppmuntrar barnet i den proximala utvecklingszonen.
6.2 Respondenternas arbetssätt
I detta avsnitt beskriver respondenterna hur de ser på arbetet kring barn med autism via följande underrubriker: barnens deltagande samt verksamhetens miljö.
6.2.1 Barnens deltagande
Samtliga respondenter konstaterar att små barngrupper för barn med autism är betydelsefull. De menar att lära känna barnet i första hand, det vill säga vilka behov och förutsättningar denne har för att tillgodose barnets enskilda behov. En av respondenterna uttrycker att det är viktigt att vara tydlig, uppmärksam men även förståelig.
Barnet tyckte till exempel inte om att sitta i storsamling, då hade vi en mindre också med fyra barn. Där hade vi anpassade aktiviteterna efter barnets nivå, till exempel så att det inte blev lång väntetid eller för långa aktiviteter. (F4)
Ofta funkar inte samlingar med barn som har diagnoser då får barnet tillexempel gå ifrån och duka eller hitta på något annat tillsammans med en vuxen eftersom man oftast har en extra personal. Det är dem här små stegen som räknas”. (F1)
24
Vi jobbar med mindre konstellationer, väldigt små konstellationer det vill säga bara det barnet och en till. Vilket gör att man kan jobba mycket med de barnet, är det fler så blev de svårt. Vi gjorde även anpassningar vid matbordet, vi har ett rum där man fick bara vara två tillexempel för att barnet ska få en lugn tid på dagen. (F5)
Respondenterna ser inkludering som en av de viktigaste delarna i deras arbetssätt. Respondenterna menar likaså att det är de små stegen i barnets deltagande som räknas (scaffolding). Barnets utveckling kan här även kopplas till Säljö (2012) som förklarar att det sociokulturella perspektivet handlar om att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Säljö menar dessutom att lärares pedagogiska arbete kan innebära en stor betydelse för barnens utveckling.
6.2.2 Verksamhetens miljö
Respondenterna betonar att miljön är en viktig faktor i verksamheterna. Miljön ska anpassas efter alla barns behov och förutsättningar. Alla hävdar att miljön ska anpassas efter varje barns behov och förutsättningar. En av respondenterna tydliggjorde att:
Vi har anpassat miljön och försökt minimera intryck, till exempel ha ett litet rum som vi kallar för lugna rummet.
Där har vi endast två stolar, ett bord, två kuddar och filtar och några få böcker för att barnet ska kunna varva ner under dagen och få en lugn dag eftersom hen alltid är så hyperaktiv. (F6)
Detta citat kopplas till de relationella perspektiven som redogör för att anpassa verksamheten utifrån barnens villkor. Med citaten ovan menar respondenten att ta tillvara barnets enskilda behov, genom att få denne och ”varva ner” i lugna rummet för att kunna klara av eftermiddagen men även minimera allt intryck, för att främja barnets bästa.
6.3 Förutsättningar
I detta avsnitt kommer jag att utgå ifrån från respondenternas förutsättningar om vad de anser påverkar deras arbetssätt då de jobbar med barn som har diagnosen autism. Här presenteras ytterligare underrubriker: utbildning och erfarenhet, samarbete och samverkan med övrig personal och hemmet, personalstyrka samt planering och reflektion.
25
6.3.1 Utbildning och erfarenhet
När det gäller inkludering menar flera av respondenterna att det är en betydelsefull del av verksamheten beträffande barn med autism. Respondenterna uttryckte även att kunskap inom ämnesområde om autism spelar en viktig roll i deras arbete eftersom det alltid förekommer barn med behov av särskilt stöd. En respondent uttryckte följande:
Jag och en till förskollärare gick på en fortbildning som förskollförvaltningen höll i, som handlade om autism. Den var ganska omfattande, vilket var jättebra. Vi fick med oss bra PowerPoint och hade diskussion kring två böcker som vi hade tidigare fått. Därefter höll vi en föreläsning för våra kollegor. (F6)
En annan respondent uttryckte:
Vi har genom förskolan fått webbaserade utbildningar som handlar om autism eftersom det är många personal som inte har det med sig. Man får lite med sig när man läser till förskollärare men det är många som känner att det inte är tillräcklig eftersom just specialpedagogik är väldigt brett. Ett barn är på ett sätt och ett annat är på ett annat sätt och just därför tycker jag att det är bra med denna form av utbildning. (F1)
Majoriteten av respondenterna i studien har medverkat på kurser och föreläsningar kring barn med autism. Enligt dem är det betydelsefullt med även någon form av specialpedagogisk kompetens kring barn med autism. Respondenterna menar att alla i arbetslaget inte har den kunskap som krävs för att kunna arbeta med barn som har diagnosen autism och bör vidareutveckla sig kring just det ämnet. En av respondenterna uttryckte följande:
Vi läser littertur och diskuterar i arbetslaget de litteratur och böcker vi läser. Vi utbyter tankar och idéer och får lite ny kunskap kring den”. (3)
Alla respondenter har positiva erfarenheter av ett inkluderande arbete när det gäller barn med autism. De vill gärna ha en kontinuerlig kunskapsutveckling inom ämnesområdet för att utföra ett lämpligt professionellt arbete i förskolans verksamhet. Respondenterna var även eniga om att litteratur, fortbildningar och diskussioner i arbetslaget är betydelsefulla för vidare kompetens.
26
6.3.2 Samarbete och samverkan med övrig personal och hemmet
Det gemensamma för respondenterna är att de har nära samarbete med specialpedagoger, psykologer, habilitering men även extra resurser. Respondenterna menar att specialpedagogen och habiliteringen har gett stöd i form av rådgivning, information och kompetensutveckling. Respondenterna ser samarbetet som extra hjälp för barnet med autism vilket även kan vara till nytta för hela barngruppen. Detta resonemang är i linje med både det kategoriska och det relationella perspektivet, beträffande anpassade material och lämpliga satsningar i verksamhetens didaktiska lärmiljö.
Vi har fått mycket hjälp från specialpedagogen som till exempel extra tydliga instruktioner över material och anpassat läromedel. (F7)
Eftersom vårt barn har två olika diagnoser, har vi fått stödmaterial som bidrar till vidare utveckling i verksamhetens olika områden. (F5)
Respondenterna uttrycker att det är betydelsefullt med kommunikation och samarbete i arbetslaget för att barn med diagnosen autism ska få den stöd och utveckling som de bör. Respondenterna yttrar om att:
Vi har en mall som vi utgår ifrån som hjälper oss under reflektionen, där vi utgår ifrån dem didaktiska frågorna: vem, vad, hur, när och så vidare. (F3)
Vi kommunicerar dagligen med varandra om det viktigaste under vår reflektionstid. Ibland är förste biträdande chefen med som stöd. (F2)
Majoriteten av respondenterna belyste vikten av tilliten till vårdnadshavarna, att det är betydelsefullt att ha ett tätt samarbete med hemmet. Tre av respondenterna menar följande:
Det är just det här, att man bygger upp en förtroendefull relation med vårdnadshavarna för att det är svårt för dem att lämna ifrån sig barnet och dem vet att det inte är bara deras barn vi tar hand om, utan det finns andra barn också. (F1)
Vi har dagligen kontakt med vårdnadshavarna, just det här med språket eller som barnet har gjort här på förskolan som de kan ta hem och jobba vidare med i praktiken. (F2)
27
Enligt respondenterna är det betydelsefullt med förtroende för vårdnadshavarna, de menar att samarbete med hemmet gynnar både barnen och personalen för att främja barnets utveckling och lärande. Citaten från respondenterna om samarbete med vårdnadshavarna förklarar på följande vis:
Vi försöker ha öppen rak och ärlig diskussion och just med barn som har särskilda behov ordna vi möte med föräldrarna där vi berättar för dem vad vi har uppmärksammat. Vi utrycker att vi vill hjälpa barnet samt vårdnadshavarna för att göra det bästa för barnet. Det är viktigt att ha med föräldrarna på tåget redan från början om de visar sig att barnet har diagnos så att dem förstår varför vi gör det här. (F3)
Jag har gjort överenskommelse med vårdnadshavarna, jag menar att det är viktigt att dem vet vad som sker här på förskolan men det kan också hända att det är ett barn där det händer mycket runt, det vill säga ett barn som hamnar i konflikter jämt. Då tänker jag att man gör överenskommelse med vårdnadshavarna där man inte behöver berätta allt. Att man pratar om att det händer mycket här men varje dag du kommer och hämtar behöver du kanske inte höra alla dem här sakerna för det är så tråkigt. (F5)
6.3.3 Personalstyrka
De deltagande respondenterna uppfattar att personal och resursbrist är en vanligt förekommande fråga. Deltagarna menar att det är ett ständigt aktuellt problem på förskolor och det påverkar respondenternas pedagogiska arbete. Med detta sagt menar respondera att det oftast blir mer omsorg än pedagogiskt arbete. En av respondenterna yttrade:
När det är personalbrist blir det svårt att tillgodose alla barns behov som målen i läroplanen lyfter upp men även andra styrdokument.
Respondenter fortsätter med att de blir samarbeten med andra avdelningar och väldigt mycket utepedagogik detta för att göra det bästa av barnens vardag. Respondenternas uttalande kring personalbristen är följande:
Vi har 24 barn inskrivna på papper. Jag jobbar 85procent sen har vi en som jobbar 75procent och så har vi en halvtid och resurs. Det saknas ju nästan en hel personal. Jag menar så fort någon kollega är sjuk så går vi på knäna, men vi samarbetar med de andra avdelningarna och gör så gott vi kan, men det ska väl inte vara så, eller? (F2)
28
Vi har en extra personal i huset som täcker personalbristen men jag menar det är ju alltid fler än en som är borta och det blir liksom att alla avdelningarna drar i hen för det funkar inte i praktiken annars. (F7)
6.3.4 Planering och reflektion
Respondenterna talade om att de lägger stor vikt på sina planeringar, både individuella och reflektionstiden dem har i arbetsgrupp. De menar att man ständigt ska planera och reflektera inför aktiviteterna men även efter aktivisterna. Under aktiviteterna menar en respondent följande:
”Det är viktigt att aktiviteten är anpassad efter barnens nivå, jag menar det kan ju inte vara en lätt aktivitet, vi kan ju inte blanda en tvååring och en femåring i samma aktivitet. Det blir kanske för enkelt för en äldre och svårt för de yngre barnen”. (F6)
En annan respondent menar att efter aktiviteten är utförd görs det även en reflektion som är följande:
”Jag utgår alltid ifrån de didaktiska frågorna, där man får en helhet på aktiviteten. De didaktiska frågorna kan vara: vad tyckte barnet var roligt, var aktiviteten på barnets nivå, lätt/svår? vad bör jag tänka på till nästa gång?” (F1)
6.4 Sammanfattning
Respondenterna är engagerade i sitt arbete med barn som har diagnosen autism. De lyfter att de har ett positivt förhållningsätt till begreppets innehåll i sitt arbete. De menar att inkludering handlar om delaktighet, anpassningar och tillrättaläggning i verksamheten. Respondenterna uttrycker att barnens behov tillgodoses och respekteras, de menar därför att barnens vilja går i första hand och inkludering endast bör ske utifrån deras villkor. Detta synsätt står för både ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv Respondenterna uttryckte även att alla barn är i behov av stöd, vissa barn mer och andra mindre. Utifrån resultatet av studien kan vi även se att förskollärarna är eniga om mindre barngrupper och anpassning av lärmiljön för att kunna tillgodose enskilda barns behov. Respondenterna nämnde dessutom att utbildning, erfarenheter och kunskap är betydelsefulla för att främja barnets bästa. Beträffande aktiviteterna, menar respondenterna att planering och reflektionstiden är viktiga för att få en möjlighet att studera och
29
reflektera barnet som till exempel i de planerade aktiviteterna. Respondenterna använder sig även av de didaktiska frågorna i verksamheten och menar att lägga det är betydelsefull att sätta stor fokus på vårdnadshavarna och samarbetet med dem. Respondenternas uppfattningar och arbete med autistiska barn är i linje med Nilholm och Göransson (2013) som nämner att en inkluderande verksamhet utgår från alla barns olika behov och genom det skapar vi anpassad miljö för hela barngruppen. Genom studiens resultat anser jag att mina forskningsfrågor är besvarade.
30
7. Diskussion
I detta kapitel kommer jag att presentera underrubriken resultatdiskussion. Egna reflektioner kring området kommer vara kopplade till mitt syfte samt besvara mina frågeställningar. Vidare kommer jag att redovisa en metoddiskussion utifrån de metoder som jag har använt i min studie samt relatera till tidigare forskning.
7.1 Resultatdiskussion och egna reflektioner
Jag menar att studien bidrar med kunskaper gällande förskollärarnas förutsättningar samt vad de anser vara viktigt för att tillgodose barn med autism det särskilda stöd som den är i behov av. Under studiens gång har jag fått en bredare förståelse för hur respondenterna uppfattar inkluderingsperspektivet för barn med autism samt deras individuella förutsättningar.
Forskningen i min studie markerar att det är uppenbart att barn som lider av autism behöver extra stöd i förskolan. För att kunna förbättra barnens färdigheter och kunskaper visar studiens resultat att förskollärna behöver få bättre förutsättningar än de som finns idag. I mina intervjuer med respondenterna svarar samtliga att de har ett positivt förhållningsätt till pedagogiska arbetet av att inkludera barn med autism. Samtliga respondenterna talade om att verksamhetens ska anpassas efter varje barns nivå, det vill säga att det är betydelsefullt att ta tillvara de små detaljerna i vardagen som gör skillnad för att barnen ska stegvis utvecklas. Detta kopplar jag till Nilholm och Göransson (2013) som menar att det är betydelsefullt att observera det enskilda barnets situation i förskoleverksamheten. Respondenterna var eniga om att ständigt få med barnet i de olika aktiviteterna samt betydelsen av barnets deltagande i det sociala. Detta för att främja barnets utveckling och lärande. Även Luttropps (2011) studie menar att barn i behov av särskilt stöd behöver uppleva gemenskap och samspel i barngrupper.
Samtidigt menar förskollärarna att detta kan vara svårt att genomföra om inte tillräcklig med resurs finns eftersom det går en hel personal åt de barnet och barngrupperna är stora. Denna argumentering kopplar jag till McConkeys och Bhlirgris (2013) studie, som påpekar att
31
personalbristen påverkar arbetet med autistiska barn på ett negativt sätt när personalen inte hinner tillgodose barnens behov. Respondenterna benämner även att verksamheten ska anpassas efter varje barns enskilda nivå, detta kopplar jag till Säljös (2012) syn av Vygotskij som nämner att ständigt utgå från barnets individuella nivå.
Respondenterna som medverkade menar att det är betydelsefullt att arbeta i mindre grupper för att hinna med barn med autism, det vill säga att man ska nå fram till barnet och möta barnet i den nivå som det befinner sig. Respondenterna menar att de mindre grupperna handlar om att fler barn alltid medverkar i aktiviteterna och inte endast en pedagog och barnet (med autism). Respondenterna menar att vikten av att dela upp barnen i mindre grupper fungerar bäst, både för barnet och för hela barngruppen. Vygotskij nämner detta i den proximala utvecklingszonen då barns samspel med varandra är viktig för den individuella utvecklingen. Även Säljö (2012) benämner utifrån den sociokulturella teorin att kommunikation och samspel för det egna lärandet är av betydelsefull.
Alla respondenterna hade mer eller mindre erfarenheter av arbete med barn som har autism. Respondenterna berättade att de kontinuerligt har medverkat vid olika kurser som handlar om autism men även tagit del av litteratur och i sina arbetsgrupper haft djupa diskussioner inom området. Respondenterna har även samarbete med specialpedagogen som ger råd och tips om hur vissa exempel ska hanteras. I en undersökning som Cockneys & Bhlirgrims (2013) genomförde framkommer det, på liknande sätt, att specialpedagogiken kan ersättas genom samarbete med kunniga personer.
Respondenterna lyfte fram vikten av personalbrist och dess betydelse för arbete med barn med autism som kopplas till McConkeys och Bhlirgris (2003) studie. I forskarnas studieresultat visas det att personalbristen kan ha negativ inflytande på förskollärarnas positiva arbete kring inkludering för barn med autism pektrumtillstånd.
Respondenterna nämner även den aktuella problematiken kring personalbristen i förskolan, att de inte försöker se de som något negativt. Utan ständigt jobba utifrån vilka förutsättningar som finns och alltid ha fokus på att främja barnets bästa. Skolverket uttrycker att ”förskollärarna ska ansvara för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva eget värde” (Skolverket, 2018).
32
Förskollärarna i studien menar att varje barn ska behandlas lika och få den stöd som de behöver. Utifrån studien kan jag antyda en förståelse för förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och syn på barn med autism. Jag har bredare kunskap kring inkludering, samt hur stor vikt inkludering har för verksamheterna. Respondenterna nämnde även om att barn snarare ska ses som en tillgång i verksamheten än ett problem. Detta kopplade jag till Nilholms (2006) tankar kring inkludering.
7.2 Vidare forskning
I studien menar respondenterna att det är viktigt med mindre barngrupper för att få en djupare förståelse med att inkludera barn med funktionsnedsättning i allmänhet samt att kunna inkludera dessa barn. Inkluderingsbegreppetär komplicerat och komplext och kan upplevas förvirrande. På grund av det menar jag att vidare forskning har inom begreppet inkludering, med fokus på barn med autism och vad det kan innebära, är mycket angelägen och kan haen stor betydelse..
7.3 Metoddiskussion
I denna studien har jag använt mig utav kvalitativa metoden vilket jag anser har uppfyllt sitt syfte då jag ville belysa hur förskollärarna uppfattar sitt arbete med barn som har autism, vad de anser vara betydelsefullt när de möter barn med diagnosen autism samt hur förskollärarna upplever att de bör bidra till inkludering. Det som har påverkat min studiens resultat är att jag har använt mig utav den semistrukturerade intervjumetoden som har fått respondenterna att formulera sig fritt. Det som hade kunnat göras annorlunda är att jag hade kunnat intervjua fler förskollärare vilket hade vidgat min kunskap kring området. Att utföra observationer hade varit intressant då resultatet troligtvis hade varit annorlunda.
33
Referenslista
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Booth, Tony & Ainscow, Mel (2003). Inklusion: handbok för ökad delaktighet och gemenskap i
skolan. [Göteborg: Specialpedagogiska institutet]
Dillner, Maggie & Löfgren, Anna (2013). Rätt att leka!: hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och i skolan. Enskededalen: Pavus utbildning
Ehlers, Stephan & Gillberg, Christopher (1999). Aspergers syndrom: en översikt. Omarb. [utg.] Stockholm: Riksfören. Autism
Emanuelsson, Ingemar (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området [Elektronisk
resurs] : en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk Gerland, Gunilla & Aspeflo, Ulrika (2009). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa
förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskededalen: Pavus utbildning
Giota, Joanna & Lundborg, Olof (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan: omfattning,
former och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för pedagogik och
didaktik
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverket Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogisk forskning: en kritisk granskning i ett
omvärldsperspektiv. Stockholm: Skolverket
Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse [Elektronisk resurs] om
skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå
universitet, 2009
34
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Larsson-Swärd, Gunnel (1994). Åtgärdsprogram: en metod i arbetet med barn i behov av särskilt
stöd inom barnomsorgen. Linköping: Linköpings universitet. Institutionen för pedagogik och
psykolog
Lindqvist, Gunilla (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola [Elektronisk resurs]. Falun: Högskolan Dalarna
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1302843/FULLTEXT01.pdf
Tillgänglig på internet: 2016-05-11
Luttropp, Agneta (2011). Närhet: samspel och delaktighet i förskolan för barn med utvecklingsstörning. Vetenskaplig uppsats för filosofie licentiatexamen. Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, Stockholm.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:446100/FULLTEXT01.pdf
Tillgänglig på internet: 2016-05-11
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
McConkey, Roy & Bhlirgi, Sonee (2003). Children with autism attending preschool facilities: The experienceses and perceptions of staff. Early child development and care, 174:4, 445-452,
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/03300443032000086926
Tillgänglig på internet: 2016-05-24
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" [Elektronisk resurs]: vad
betyder det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av
forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2017). Barn med utmanande beteende: tidiga insatser i
35
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande och konsekvenser : delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Diss. Göteborg : Univ.
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och
fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på internet:
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2008-09-01-forskning-om-villkor-for-yngre-barns-larande-i-forskola-forskoleklass-och-fritidshem.html
Skollag (2010) (2010:800). Stockholm Sveriges riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-39forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Tillgänglig på internet: 2016-05-11
Skolverket (2015). Hur anpassar skolan sin verksamhet för alla elever?
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter2015-1.229449/hur-anpassar-skolan-sin-verksamhet-for-alla-elever-1.239053
Socialstyrelsen (2010) Barn som tanker annorlunda. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-8.pdf
Tillgänglig på internet: 2010-03-08
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Svenska Unescorådets, 1996. Salamanca deklarationen och handlingsram - för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm.
Säljö, Roger (2012). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Lindberg (RED). Lärande skola utbildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.
36
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
37
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskollärare 1. Vad innebär inkludering för dig?
2. Arbetar du/ har du arbetat med barn som har diagnosen autism?
3. Hur arbetar ni för att inkludera barn med autism i barngruppen/verksamheten? 4. Precisera mer hur ni arbetar. Finns det något specifikt sätt?
5. Känner du att barnet får sina behov tillgodosedd?
6. Vilka förutsättningar har ni för att jobba med barn som har diagnosen autism, (organisationen, lokaler, kompetens, ekonomi, kompetensutveckling av personal etc.)
7. Hur tänker du/ni under de planerade aktiviteterna beroende på barnens olika förutsättningar? 8. Brukar ni utforma skriftliga handlingsplan för barn med autism?
(om svaret är ja, vem gör det, hur ser innehållet ut? har ni någon uppföljning?) 9. Hur ser kontakten med vårdnadshavarna ut?
