Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL II:6
Examensarbete
10 poäng
Vad betyder tidsanvändningen för
elever på naturvetenskapsprogrammet?
Känner man sig mindre stressad om man är nöjd?
The Importance of Time Planning for Students of the
Natural Science Programme
Are Stress Levels Affected by Task Satisfaction?
Anna Axelsson
AUO 60 p
SAMMANFATTNING
För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige.
I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt långa tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall kunna använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete.
Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda. Jag mötte båda kategorierna i mina intervjuer. Om vi som lärare gav mer tips kring studieteknik och samverkade mer kring prov och arbeten för att underlätta elevernas tidsplanering, skulle detta komma alla elever till gagn. Skolan, som helhet, skulle kunna bidra genom att se till att det finns lämpliga lokaler tillgängliga så att de elever som vill kan använda tiden i skolan på ett effektivt sätt utifrån sina behov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
8
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
10
BAKGRUND
12
METOD
14
Metodval 14 Urval 14 Genomförande 15 Tillförlitlighet 16RESULTAT
18
DISKUSSION & SLUTSATSER
22
FRAMTIDA FORSKNING
26
KÄLLFÖRTECKNING
28
BILAGOR
Bilaga 1
Bilaga 2
INLEDNING
Många elever i gymnasieskolan upplever att de blir stressade av sitt skolarbete. I samma veva som jag skulle skriva det här arbetet hörde jag på radion att två tredjedelar av flickorna i gymnasieskolan är stressade, speciellt på de studieförberedande programmen.
Detta känner jag igen från den skola där jag arbetar, en mindre gymnasieskola i södra Sverige. Varje år genomförs en elevenkät och de senaste fyra åren har 60-80% av eleverna på de studieförberedande programmen angett att de känner sig stressade av undervisningstempot. I den senaste enkäten, för läsåret 2005-2006, uppgav 69% av eleverna på naturvetenskapsprogrammet att de kände sig stressade och hela 75% av dessa uppgav att det var de själva som ställde högst krav.
Dessutom genomförde några elever på min skola en enkätundersökning under vårterminen 2006 kring vad elever på skolan gjorde på sin fritid. I enkäten uppmanades eleverna också att uppge om de var nöjda med sin prioritering. Resultatet var att eleverna på studieförberedande program studerade 19% av sin fritid, medan eleverna på yrkesförberedande program studerade 8%. För övrigt var det ganska likartade resultat och ”att sitta framför datorn” dominerade i båda grupperna med ca 30% av tiden. En intressant aspekt av deras undersökning var dock att 79% av de eleverna på yrkesprogrammen var nöjda med sin prioritering medan enbart 54% av eleverna på studieförberedande program kände sig nöjda. Eleverna fick också tala om hur de skulle vilja prioritera och då skulle eleverna på de studieförberedande programmen studera 43% av tiden medan eleverna på yrkesprogrammen skulle studera 17% av sin fritid. Båda grupperna skulle alltså mer än fördubbla sin studieinsats. Skillnaden mellan den tid man faktiskt ägnade åt studierna och den tid man skulle önska att man använde var, i mina ögon, väldigt stor. Är detta måhända en anledning till att eleverna känner sig stressade? Detta inspirerade mig till att undersöka hur det förhåller sig med tidsanvändning, stress och förmågan att känna sig nöjd med sin prestation bland elever på naturvetenskapsprogrammet vid en mindre gymnasieskola. För att få en bättre uppfattning om hur eleverna ser på dessa faktorer så valde jag att göra kvalitativa intervjuer.
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
Jag vill studera om elevernas uppfattning om sin tidsanvändning påverkar om de upplever sig stressade och hur vi som lärare respektive skola kan underlätta elevernas arbetssituation. För att undersöka detta kommer jag att arbeta med följande frågeställningar.
1. Hur använder eleverna sin tid i skolan respektive hemma?
2. Vilka yttre faktorer, t. ex. lokaler, kamrater, lärare, betygsmål, påverkar hur eleverna använder sin tid?
3. Upplever eleverna mindre stress om de är nöjda med sin tidsanvändning? 4. Kan lärare och skola underlätta elevernas arbetssituation?
BAKGRUND
Tid uppfattas på olika sätt i olika situationer, även om tiden ur ett objektivt perspektiv alltid går lika fort, så uppfattar man den ur ett subjektivt perspektiv ibland som oresonligt långsam och ibland som omotiverat kort. Skolan är en organisation där tiden styr verksamheten och eleverna förväntas hantera tidspressen genom att skaffa sig en effektiv tidsanvändning med siktet inställt på framtiden. För tid anses idag vara en resurs som man bör använda effektivt och planera väl. Kanske är det dock så att ungdomar idag har massvis med möjligheter, men ingen tid till allt detta (Westlund, 1998). I många sammanhang talas det om stress och tidspress bland unga människor. Som exempel kan nämnas att tre av fyra elever på Palmcrantzskolan i Östersund upplever stress, speciellt elever på de studieförberedande programmen. Målet att komma in på högskolan och kravet på bra betyg i kombination med tidspress upplever många elever som betungande (Östersundsposten 25 maj, 2002).
Tid är en viktig faktor för den totala arbetsbördan och speciellt hur man använder sin tid, eftersom det ju är så att vi faktiskt totalt sett har mer tid nu än man hade för 100 år sedan, som Bodil Jönsson framhåller i sin bok i tid och otid (Jönsson, 2002). Till detta skall läggas det som Giogio Grossi framhåller i sin bok, att de flesta av oss är uppfostrade till att vara dugliga, punktliga och konkurrensinriktade, d.v.s. vi belönas efter prestation och har en massa inbillade krav att leva upp till. Ett sådant osunt borde/måste-tänkande gör att en del människor sätter ribban för högt, vilket leder till ständiga misslyckanden och dålig tidsanvändning (Grossi, 2004). Vidare kan man läsa i Jönssons bok att hon menar att det är bra att om det är skillnad mellan natt och dag, mellan fest och vardag och framförallt mellan arbete och fritid. Idag tenderar vi att sudda ut gränserna, förlora kontrasterna och därmed möjligheten till avkoppling och vila (Jönsson, 2002). För att få balans i tillvaron behöver vi komma ifrån fixeringen vid tid och prestation, bl. a. genom att göra en tidsplanering, där vi lär oss att prioritera det viktiga och tänka på att en hel del av alla ”måsten” kan sorteras bort (Grossi, 2004).
Rimliga krav är en annan faktor som har betydelse för hur eleverna uppfattar sin situation, vilket Christer Claesson och Peter Löfquist visar i sitt examensarbete. Lärarens förståelse för elevernas situation, i kombination med rimligt ställda krav och en lagom stor arbetsbörda har stor betydelse. Studiemotivationen minskar när eleverna får en för svår uppgift eller har för många prov och uppgifter samtidigt (Claesson & Löfquist, 2003).
Förmågan att kunna hantera sin arbetsbörda blir därför en viktig faktor för dagens elever. Enligt Malin Björsing och Carina Ljungsten så anser många gymnasieelever att stress beror på bristande tid, men deras undersökning visar också att många ungdomar har skaffat sig strategier för hur de skall hantera sin stress och sin pressade situation. Många elever önskade sig dock mer tid till lugn och ro i skolan och det framkommer också i undersökningen att betygshetsen skapar stress hos eleverna. I arbetet framförs bl. a. funderingar kring om bättre studieteknik skulle hjälpa eleverna att använda tiden bättre och därmed bli mindre stressade (Björsing & Ljungsten, 2005). Elevernas på Palmkrantzskolan föreslog hur man kunde göra deras arbetssituation bättre bl. a. genom att lärarna skulle samverka kring prov och arbeten samt att mängden hemuppgifter skulle minska (Östersundsposten 25 maj, 2002).
Hur mycket tid gymnasieeleverna lägger ner har bl. a. undersökts i den nationella studien av tid för lärande. Där framgår det att gymnasieeleverna på NV-programmet i genomsnitt använde 5 h/vecka till läxläsning utanför skolan och bara 8% av elverna på NV använde mer än 10 h/vecka. I undersökningen framgår det också att 29% av gymnasieeleverna anser att rasterna är så korta så man inte hinner vila upp sig mellan lektionerna, men 64% uppger att de hinner umgås med andra på rasterna. I samma undersökning är det 48 % av eleverna på gymnasiet som menar att det finns lokaler tillgängliga om man vill studera under håltimmarna. De två sista siffrorna till trots så är det mindre än en tredjedel av eleverna på gymnasiet som anser att de hinner med sitt skolarbete på ett bra sätt (Skolverket, 2003).
METOD
Metodval
Jag vill med mitt arbete studera elevernas uppfattningar om sin tidsanvändning, om begreppet stress samt vilken betydelse vi som skola och lärare har för deras upplevelse av sin situation. För att kunna göra detta så övervägde jag olika metoder.
En kvantitativ undersökning innebär att man undersöker förhållandet mellan två eller flera mätbara egenskaper (Hartman, 2004). En kvantitativ enkätundersökning skulle kunna omfatta ett stort antal elever och därmed ge en bred faktabas. Den skulle kunna ge mig upplysningar om hur mycket tid eleverna lägger ner i skolan och hemma och den skulle också kunna ge mig upplysningar om hur många elever som känner sig stressade på vår skola (Johansson & Svedner, 2001). Denna faktabas skulle sedan t. ex. kunna ge mig en möjlighet att jämföra elever på olika program.
Löpande observationer skulle kunna ge mig upplysningar om hur eleverna faktiskt agerar i skolan. Att observera elevernas beteende kräver mycket tid och skulle innebära att jag måste göra ett urval av vilka elever jag vill studera (Johansson & Svedner, 2001).
En kvalitativ undersökning innebär att man försöker få förståelse för individens syn på ett begrepp (Hartman, 2004). En kvalitativ undersökning skulle kunna ge mig möjlighet att fördjupa mig i några elevers attityder till sin tidsanvändning och till begreppet stress (Johansson & Svedner, 2001).
Jag valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom jag anser att den bäst stämmer överens med syftet för mitt arbete. Det mesta av den information som jag skulle kunna få genom en kvantitativ enkät har jag redan utifrån den enkätundersökning kring trivsel, mobbning, med mera som årligen genomförs i skolans regi.1 Att göra löpande observationer
skulle ge en bild av elevernas beteende i skolan, men det skulle vara svårt att få en realistisk bild av deras beteende hemma.
Urval
Jag bestämde mig för att intervjua elever på det naturvetenskapliga programmet, eftersom det är inom detta program som jag har min huvudsakliga tjänst och slutsatserna från intervjuerna skulle därför kunna vara användbara för mig och mina kollegor i vårt dagliga
attityder så fick alla elever på naturvetenskapsprogrammet erbjudande om att delta. Jag bad att få träffa eleverna klassvis och i det sammanhanget berättade jag lite om planerna för mitt examensarbete. Efter den inledande bakgrundsinformationen på ca. 5-10 minuter, så delade jag ut en lapp till var och en av eleverna, där de som var intresserade av att delta fick möjlighet att anmäla sig, se bilaga 1, genom att lägga lappen i mitt postfack vid ett senare tillfälle. Genom att inledningsvis vända mig till alla elever på naturvetenskapsprogrammet och låta intresserade lägga lappen i mitt postfack har jag försökt ge eleverna anonymitet, gentemot andra lärare och elever, även om det är svårt på en mindre skola ( Johansson & Svedner, 2001).
Genomförande
Intervjuerna var planerade till de två första veckorna på sommarlovet, dels för att underlätta möjligheten till anonymitet och dels för att de elever som ställde upp inte skulle vara pressade av prov eller inlämningsuppgifter. Det var viktigt för mig att eleverna skulle ha tid att dela med sig av sina uppfattningar. Sju elever anmälde sitt intresse. De kom från alla tre årskurserna och det var både pojkar och flickor. När sommarlovet kommit igång så tog jag kontakt med eleverna per telefon eller via e-post, utifrån elevens önskemål. Vi avtalade en tid och en plats som passade eleven, och jag lyckades fördela eleverna så att jag inte hade mer än två intervjuer per dag. Vid de tillfälle då jag hade mer än en intervju under en dag, så hade jag minst tre timmar mellan starttiderna så att jag inte skulle behöva sitta och tänka på nästa intervju, det skulle alltid finnas gott om tid. För att en intervju skall bli bra måste man kunna vara närvarande och fokusera på den man intervjuar (Widerberg, 2002; Bell, 2000). Innan eleverna kom till intervjutillfället fick de i uppgift att fundera på hur de använde sin tid och vad som påverkade detta. Utifrån elevernas önskemål så genomfördes intervjuerna på skolan, i ett tomt klassrum, där vi kunde vara ostörda. Eleven fick sätta sig och sedan satte jag mig på andra sidan bordet, fast inte mitt emot, detta föll sig ganska naturligt eftersom borden är ganska smala och enligt Karin Widerberg bör man undvika att sitta precis mitt emot varandra (Widerberg, 2002). För att få med allt som sades under intervjun så bad jag att få spela in intervjuerna på band, vilket alla elever godkände (Widerberg, 2002; Bell, 2000; Johansson & Svedner, 2001). Intervjutillfället inleddes med lite allmänt småprat, kanske 5-10 minuter, innan jag påbörjade intervjun och satte igång bandspelaren. Som inledning på alla intervjuerna fick eleverna beskriva en vanlig skoldag och därefter fortsatte intervjun mer individuellt utifrån elevernas svar och beskrivningar, men centrerat kring frågemallen, se
bilaga 2. Tiden för intervjuerna varierade mellan 30-60 min. Efter den avslutade intervjun småpratade vi återigen lite om ditt och datt, ca 15 min., ibland relaterat till intervjun, ibland inte.
För att ytterligare försäkra mig om att eleverna förblir anonyma så använder jag inte deras namn i arbetet utan refererar till eleverna som elev 1 o.s.v. Dessutom är elev 1 inte samma elev som den först intervjuade eleven.
Tillförlitlighet
Jag har valt att intervjua elever som jag träffar i min vardag och som jag under perioder undervisat i en eller flera kurser. Att jag har varit lärare för eleverna kommer att påverka resultatet av intervjuerna, men jag har haft detta i åtanke när jag har genomfört undersökningen och jag tycker att fördelarna överväger.
När eleverna erbjöds delta i min undersökning var alla kurser avslutade och betyg redan meddelade. Alla elever på det naturvetenskapliga programmet erbjöds delta och de elever som var intresserade av att delta fick lägga en lapp i mitt fack vid ett senare tillfälle. På så vis hoppas jag att de elever som valde att ställa upp inte kände sig utvalda av mig och därmed pressade att delta, utan att de valde att delta för att de tyckte att ämnet var intressant. Anmälningsförfarandet underlättade också för eleverna att förbli anonyma gentemot övriga lärare och elever.
Fördelen med att intervjua elever på min egen skola och inom det program där jag är verksam, är att de resultat som jag kom fram till verkligen skulle kunna komma både andra lärare och elever inom skolan till del.
RESULTAT
Mitt resultat har jag valt att kategorisera utifrån mina frågeställningar. Under intervjuerna använde jag mig av en intervjumall, se bilaga 2.
Min första frågeställning handlade om hur eleverna använder sin tid i skolan respektive hemma. Här har jag framförallt använt mig av elevernas svar på den fösta frågan i min intervjumall, den som handlade om en vanlig skoldag. Några av eleverna beskriver att man sitter med böckerna eller med uppgifter så fort man inte har lektion, att man verkligen försöker använda all tid som finns tillgänglig till skolarbete. ”Jag går på lektionerna och försöker ta vara på rasterna. --- Jag hade gärna tagit mer tid av den onödiga rasttiden vi har till att sitta med en bok.”(Elev 3) Motivet till att sitta med skolarbetet i skolan är, i vissa fall, att man vill slippa att göra det hemma och att det är mycket som behöver göras. ”Om jag kan göra saker på skoltid som jag sedan slipper göra hemma så kan man ägna sig åt andra saker på fritiden.”(Elev 6) Ett par elever beskriver att man ibland sitter med böckerna, speciellt om man skall ha prov eller om det är ett grupparbete som snart skall lämnas in. Vid tillfällen då man har prov är motivet ofta att alla andra elever sätter sig med böckerna. ”Håltimmar och sådant det använder jag och nästan alla i min klass till att göra skolarbete i någon form.”(Elev 2) Är det inget som måste göras så snackar man med kompisar istället, tar vara på pauserna. Avslutningsvis så finns det en grupp elever som nästan aldrig sitter med skoluppgifter under raster eller håltimmar. De motiverar detta med att de inte kan koncentrera sig i skolan eller med att de behöver pauserna. ”Jag har aldrig varit bra på att plugga i skolan, jag måste verkligen sitta hemma och vara isolerad.”(Elev 4)
När eleverna kommer hem från skolan så beskriver de flesta i undersökningen att man tar en liten paus, på mellan 15 minuter och ca 1 timme, för att sedan sätta sig med läxor, arbeten och provplugg. ”När jag kommer hem från skolan så sätter jag mig ofta och pratar med mamma --- eller framför TV:n eller vid datorn.”(Elev 7) Några elever beskriver att större delen av kvällen sedan används till pluggande. ”Sen måste man sätta sig igen och sen sitter man där tills man inte orkar mer.”(Elev 1) En annan elev beskriver att det finns en tydlig tidsplanering och att man slutar när den avsatta tiden är slut. ”--- då har jag fyra timmar per dag. --- Då slutar jag plugga.”(Elev 4) Några elever beskriver att de inte sitter så mycket på kvällarna, de är helt enkelt för trötta efter de långa skoldagarna. ”Kommer man hem sent och sen äter man något och sedan vill man också ta det lugnt lite grand.”(Elev 5)
med det som måste göras. Att använda helgerna är dock inte begränsat till dem som inte sitter på kvällarna, helgerna tar man till vid behov och vissa beskriver det som att nästan alla helger går åt. ”Denna terminen har det ju blivit rätt så mycket pluggande på helgerna.”(Elev 1) Alla elever beskriver någon typ av prioriteringsordning bland läxorna. Någon elev beskriver att man prioriterar utifrån det som är mest bråttom, andra elever att intresset får avgöra vad man börjar med och en tredje variant är att man börjar med de ämnen som är viktigast för det man skall göra sedan, för framtiden. ” Jag lägger upp allting. --- Så vet man vad som är viktigast, så kör man på det tills man inte orkar mer.”(Elev 3)
Den andra frågeställningen handlade om hur yttre faktorer påverkar hur eleverna använder sin tid. Med yttre faktorer så avser jag hur eleven, främst under skoldagen, påverkas av sin omgivning i form av tillgång på lokaler, tillgång på datorer eller påverkan från kompisar. Här har jag framförallt använt mig av elevernas svar på den andra frågeställningen i min intervjumall. Nästan alla elever beskriver att lokalerna och tillgången på datorer påverkar hur de kan utnyttja sin tid under skoldagen. En vanlig beskrivning är att man vill sätta sig, men inte hittar någon plats eller dator som är ledig. ”Det är inte alltid det finns datorer eller grupprum. --- Hittar vi ingen plats så lägger vi det på is.”(Elev 7) Flera framhåller också att bristen på sociala utrymmen gör att det rummet som är tänkt som studierum används mer som ett socialt utrymme, där folka pratar, skrattar och stimmar. ”Har inte alla prov så är det liv --- det beror på hur många killar det är (skratt).”(Elev 3) Flera elever menar att det är ett eget beslut att man inte gör något i skolan, man behöver inte, orkar inte eller har inte lust. ”Om jag är jättetrött --- så orkar man inte göra något, så gör man inget.”(Elev 5) Å ena sidan är det några elever som framhåller stressen från att många andra elever har höga ambitioner, och att den bidrar till att man sitter mycket med böckerna. ”Är man i en klass där det är mycket press och så --- så blir det att man sitter mycket.”(Elev 3) Å andra sidan så är det några elever som framhåller betygssträvandena och framtidsplanerna som drivkraften för att lägga ner så mycket arbete, i skolan och på fritiden. ”Jag man vill ju ha bra resultat, för att fixa betygen.”(Elev 4)
Min tredje frågeställning handlade om ifall eleverna upplever sig som mindre stressade om de är nöjda med sin tidsanvändning. Här har jag framförallt hämtat svar från den tredje, fjärde, femte och sjätte frågeställningen i min intervjumall. När det gäller samarbete så omfattar det både organiserat samarbete, som t. ex. grupparbete, och självvalt samarbete, d.v.s. att man till exempel pluggar tillsammans. Begreppet nöjd relaterar här till elevernas egna upplevelser av
om de känner sig nöjda med sin tidsanvändning, oberoende av hur mycket tid de faktiskt lägger ner på skolan. Begreppet stress relaterar även det till elevernas egna upplevelser.
Alla elever i undersökningen beskriver samarbete med kompisar i skolan som mer eller mindre tidsbesparande. En av fördelarna som framkommer är att om andra än läraren förklarar det som man inte har förstått så blir det lättare att begripa det. ”Det är ju något annat om det är en annan person som förklarar det än om det bara är läraren.”(Elev 5) En annan fördel är att man genom att förklara för andra lär sig mer och när man diskuterar så breddar man sina kunskaper genom att utbyta tankar och idéer. ”Sen så tycker jag om att hjälpa och förklara för andra och man lär sig väldigt mycket på det.”(Elev 6) Nackdelarna upplevs inte som lika många, men det kan ju bli lite för mycket pladder om man sitter många tillsammans. ”Nackdelen är ju om man är två, så blir det lite mer pladder vid sidan om, det blir det ju klart alltid.”(Elev 7).
På frågan om att känna sig nöjd med sin tidsanvändning så framkommer det å ena sidan att det är fem elever som säger att de är nöjda med hur de använder sin tid och flera av dessa elever beskriver att de kan planera sitt arbete på ett bra sätt. ”Har vi prov på torsdagen i nästa vecka så är jag inställd på att börja ta tag i det på lördagen.”(Elev 4) Två elever beskriver å andra sidan att de inte är nöjda med sin tidsanvändning ”Nej, ibland är jag nöjd, ibland är jag det inte --- är man inte på humör orkar man inte använda tiden, inte ens på lektionerna.”(Elev 3) och samma två elever beskriver att de nästan alltid är stressade av skolarbetet. ”Jag blir stressad, för jag vill göra något bra, men det känns som att när det är så himla mycket så gör man allting halvdåligt istället.”(Elev 1) Övriga elever beskriver också att de är mer eller mindre stressade, men inte hela tiden, utan de blir framförallt stressade av extra uppgifter som plötsligt dyker upp, skolrelaterade eller privata saker, som de inte kunnat planera för. ”Det är mest att det kan hända saker, det behöver egentligen inte vara andra saker som man behöver plugga på, --- det kan vara saker på ens fritid”(Elev 6)
Alla elever beskriver olika strategier för att hantera sin mer eller mindre stressade situation. Flera stycken beskriver att man tar pauser även när man har mycket att göra eller känner sig stressad. Någon framhåller att det är viktigt att göra något annat, några att det är viktigt med en hobby som rensar hjärnan. ”Man känner ju när man pluggar så mycket så kommer men till en punkt där man inte kan koncentrera sig längre --- och då gjorde jag paus.”(Elev 5)
intervjumall. Här tar jag framförallt upp elevernas svar kring tillgängligheten på lärare eftersom tillgången på lokaler redan avhandlats under min andra frågeställning om yttre faktorer. Alla elever är nöjda med tillgängligheten på lärare inom programmet och skolan som helhet. ”Ni sitter ofta i kontoret och behöver man något så är det bara att knacka och är ni inte där så är det bara att fråga någon annan.”(Elev 4) Flera elever framhåller att det är viktigt att kunna få hjälp om man har kört fast, för kommer man inte vidare så känner man större press. ”Det känns bra att man kan hitta er och få hjälp om det är något man undrar över eller så.” (Elev 6) Ett par elever framhåller också e-post som ett bra sätt att komma i kontakt med lärare, speciellt om man redan slutat skolan för dagen och sitter hemma med skolarbetet. ”Ni har sagt att man kan maila, så det tycker jag funkar fint.”(Elev 1) En elev framhåller dock att vi lärare kan bli bättre på att samverka med varandra. Eleven uppmanar oss lärare att stämma av med varandra, så att stora prov och arbeten inte krockar för eleverna. ”Så lärarna kanske skall ha en större dialog om vad de hade tänkt ge eleverna för uppgifter”(Elev 2) Avslutningsvis så framhåller flera elever att det är viktigt med trevliga lärare som ställer upp och finns till hands. ”Trevliga lärare, men det tycker jag att vi har många, och nästan alla är hjälpsamma och kan ta tid.”(Elev 3)
DISKUSSION & SLUTSATSER
Jag har i min undersökning velat ta reda på hur några elever på naturvetenskapsprogrammet ser på sin tidsanvändning och om denna påverkar ifall de känner sig stressade. Jag ville också se om det finns något som vi som skola eller lärare skulle kunna hjälpa till med för att underlätta för eleverna.
Min första frågeställning handlade om hur eleverna använder sin tid, dels i skolan och dels hemma. Här ville jag få en uppfattning om hur de såg på sin totala situation, både i skolan och på fritiden. Hos de elever som jag har intervjuat så ser jag en stor spridning. Å ena sidan beskriver elever att man sitter nästan jämt på sin fritid och knappt tillåter sig pauser eller anser sig ha tid med socialt umgänge, något som delvis går igen även under skoltiden, där just dessa elever framför att de skulle önska att de gjorde mer i skolan. Å andra sidan finns beskrivningar av att man inte sitter så mycket på kvällarna, för att man anser att man behöver pausen, att man gör det sedan. Här är det dock så att man ofta använder tiden i skolan, bland annat för att det inte finns något annat som drar och för att kompisarnas ambition bidrar till att man får saker gjorda, vilket ses som något positivt av dessa elever. Som ett tredje alternativ beskriver elever att de sköter sitt skolarbete enligt den planering som de har gjort upp med sig själva, d.v.s. man gör det man har planerat och sedan uppfattar man sig som ledig. Dessa elever ser därför det man får gjort i skolan som bonus, det behöver man ju inte göra sedan. Oavsett vilken strategi man beskriver så medger man att det händer att man sitter mer med skolarbetet än man egentligen skulle vilja, för att pressen från en själv i kombination med betygssträvandena driver på. Detta tycker jag ligger i linje med de resultat som framkommer i den undersökning som jag presenterade i inledningen. I den undersökning som mina elever gjorde så framgick det att om eleverna på de studieförberedande programmen fick prioritera om sin tidsanvändning så skulle de lägga dubbelt så mycket tid på skolarbetet. För de NV-elever som jag intervjuade så undrar jag om det verkligen vore att rekommendera och när jag under intervjuerna frågade eleverna om man alltid lär sig mer för att man pluggar mer, så var de flesta övertygade om att så inte var fallet. I den nationella granskningen framkom det att en genomsnittlig NV-elev använde 5 h / vecka till skolarbete på fritiden, och i den jämförelsen så upplever jag att flera av de intervjuade eleverna lägger ner mer tid än så (Skolverket, 2003). Som jag nämnde redan i det förra stycket så finns det yttre faktorer som påverkar om och när
man dela upp i två aspekter. Dels har vi tillgången på lokaler och datorer som rent praktiskt påverkar om man kan få något gjort under håltimmar och på längre raster. Här kan ju skolan bidra genom att tillhandahålla lämpliga lokaler i tillräcklig omfattning, både sådana som är lämpade för studier och sådana som är lämpade för socialt umgänge. Baserat på mina intervjuer så anser jag att en elev som vill sätta sig med skolböckerna bör ha den möjligheten, annars riskerar påtvingade pauser att öka tidspressen för den individen.
Dels så har vi den sociala sidan av de yttre faktorerna, t. ex. att eleverna beskriver att de måste skaffa sig bra betyg för att komma in på nästa utbildning. Några eleverna beskriver detta som en positiv drivkraft, som ger dem energi att sitta mycket med skolarbetet, medan andra känner detta som en allt tyngre börda. Här tror jag att vi som lärare kan bidra genom att ge eleverna en rimlig arbetsbörda och lagom utmanande uppgifter. Detta får stöd av Löfquist och Claessons undersökning, där det också framkommer att elevernas motivation påverkas av lärarens förståelse för deras situation (Claesson & Löfquist, 2003). Eleverna framhåller, till min glädje, att vi lärare redan är tillgängliga. Alla elever i min undersökning beskriver tillgången på lärare som viktigt för att minska tidspressen. Om man kör fast med en uppgift och kan få hjälp, så bli uppgiften utmanande, men om man inte kan komma vidare så uppfattas uppgiften istället som pressande.
Så till min tredje frågeställning, som handlade om ifall eleverna upplever sig mindre stressade om de är nöjda med sin tidsanvändning, och mitt svar på den frågan är ja. Som stöd för detta påstående vill jag ta upp tre olika exempel. Det första är de elever i mina intervjuer som beskriver att de sitter allra mest med sina läxor och arbeten är också de som beskriver att de oftast är stressade. Dessa elever känner sig sällan färdiga eller nöjda med det de har gjort, vilket också gör att de inte kan känna sig lediga när de tar paus. Jag upplever också att dessa elever delvis har haft en orimlig målbild och de uttrycker själva att nu när de har omvärderat sina mål så känner de att arbetsbördan har lättat. Mitt andra exempel omfattar de elever i intervjuerna som anger att de planerar sitt arbete mer eller mindre noggrant och de beskriver också hur de känner att de är klara när de har gjort tillräckligt mycket. Genom att vara nöjda med sin tidsanvändning så behöver dessa elever inte vara ständigt stressade. De planerande eleverna beskriver också med viss variation hur de blir stressade när deras planering inte håller, d.v.s. när de inte längre kan vara nöjda med sin tidsanvändning. Eleverna framhåller här att det kan bero både på privata saker som tillkommer och på extra uppgifter i skolan som måste göras när man hade planerat att göra något annat. Det tredje exemplet är en beskrivning av en elev som gör allting i sista minuten, vilket kan tyckas vara en usel tidsplanering, fast
som eleven själv uttrycker det ”tittar man i slutändan så bli ju allting gjort, så då kan man ju vara nöjd…”. Det viktiga i detta sammanhang, är ju om känslan av stress finns där innan man kommer igång med uppgiften, eller om man känner sig ledig då, för då fungerar ju även sista minuten upplägget. I det här fallet tror jag att det delvis är en läggningsfråga om man klarar av att ge sig själv ledigt i förväg. Jag tycker att mina intervjuobjekt visar att det inte är viktigt att göra enligt en viss modell utan att det är viktigt att individerna hittar en metod som gör att de är nöjda med sin tidsplanering större delen av tiden.
Även om man var nöjd med sin tidsanvändning och därmed uppfattade sig som mindre stressad, så redogjorde nästan alla elever i intervjuerna för att de från tid till annan kände tidspress från skolrelaterade uppgifter som gjorde att de kände sig stressade. För att minska stressen hos eleverna så kan vi som lärare underlätta för, och hjälpa eleverna på flera olika plan. Dels gäller det den individuella målbilden och tidsplaneringen. Giorgio Grossi beskriver ju i sin bok att en del människor har för många måsten och orimliga krav på sig själv och sina prestationer. För dessa individer är det viktigt att hitta en tidsplanering där man prioriterar bort en del måsten och reviderar sina krav så att man får tid för pauser och återhämtning (Grossi, 2004). Här kan mentorn ha en viktig roll i mentorssamtal och utvecklingssamtal, där man har möjlighet att intervjua eleverna om deras tidsanvändning och hur nöjda de är med den. Dels så gäller det samordning mellan lärare vad gäller planerade arbeten och prov. I likhet med eleverna på Palmkrantzskolan (Östersundsposten 25 maj, 2002) så framför även elever i min undersökning att vi lärare borde kunna ämnessamverka mer och samordna oss bättre för att på så sätt minska och fördela elevernas arbetsbörda. Detta är något som jag tror att vi bör ta till oss, för idag finns det ingen övergripande planering av arbeten och prov. De flesta lärare på skolan förlitar sig på att eleverna själva håller koll på när prov och arbeten är inplanerade. Sägas bör att vi kan ta till oss av att vi är duktiga på att försöka anpassa oss efter elevernas önskemål vid placering av prov och uppgifter, vilket också framkommer i mina intervjuer, men detta faktum innebär inte att vi som lärare inte kan ta ett större ansvar för planeringen av prov och arbeten.
Tack och lov så visar alla eleverna i min undersökning prov på stress-hanteringsstrategier. Alla är medvetna om att det är viktigt med pauser och att man måste lyssna till sin egen kropp och sitt eget huvud. Jag fick exempel på hur man tar en paus i sitt arbete och går ut en timme eller att man har en hobby som rensar hjärnan, men det kan också röra sig om att man inte låter sig påverkas av omgivningen utan slutar plugga när man är klar
Ljungsten, som i sitt arbete också sett prov på hur eleverna skaffat sig strategier för att hantera sin stress. De framför också funderingar på om undervisning i studieteknik skulle kunna hjälpa eleverna att använda sin tid (Björsing & Ljungsten, 2005). Detta tycker jag hade varit intressant att utvärdera effekterna av.
I min sista frågeställning undrade jag om vi som skola och lärare kunde underlätta för våra elever på något sätt och på den här punkten har jag fått flera uppslag. Jag kommer att föreslå skolledningen att man skall se över de sociala utrymmena på skolan, så att det befintliga studieutrymmet kan användas av de elever som vill arbeta med skoluppgifter. En lösning på den bristande tillgången på datorer, som enligt eleverna förekommer ibland, skulle kunna vara ett antal bärbara datorer som eleverna skulle kunna låna när de t. ex. behöver skriva på arbeten eller rapporter. Jag kommer också att föreslå mina kollegor att vi skall bli bättre på att samordna prov och arbeten, ev. kan vi återinföra skrivschemat som fanns till för några år sedan. Jag tror också att vi kan bli bättre på att lära ut studieteknik till eleverna, ev. skulle vi kunna lägga tid på detta i samband med våra introduktionsdagar. Det är ett par dagar som inleder varje läsår, där eleverna inom naturvetenskapsprogrammet skall få bekanta sig med varandra.
Sammanfattningsvis så tycker jag att jag har uppnått mitt syfte. Jag tycker att jag har fått många exempel på hur några elever på naturvetenskapsprogrammet uppfattar sin tidsanvändning och i vilken utsträckning det påverkar deras upplevelse av stress. Jag har också fått flera idéer till hur skolan och vi som lärare kan underlätta för eleverna. De elever i intervjuerna som var nöjda med sin tidsanvändning och sin arbetsinsats upplevde sig också mindre stressade.
Vad gäller metoden, kvalitativa intervjuer, så var det mycket lärorikt och intressant att prova en ny metod. Att spela in på band var en förutsättning för att få med det eleverna sa utan att hela tiden behöva avbryta samtalet. Att anteckna under tiden ger verkligen inte rättvisa åt en kvalitativ intervju. Med facit i hand så skulle jag kunna utveckla min intervju-teknik och ibland räddades jag av att mina elever utvecklade sina svar trots att jag återföll i ja/nej-frågor. Jag är nöjd med valet av metod och tycker att jag har fått en mycket bättre uppfattning om hur eleverna som jag intervjuade uppfattar sin situation, något som i förlängningen kommer även andra elever till del.
FRAMTIDA FORSKNING
Som en tänkbar framtida undersökning så skulle jag vilja börja med att bibringa mina intervjuade elever strategier för hur just de skall lägga upp sitt arbete för att använda sin tid på ett effektivt sätt. När de har fått använda sig av metoderna under en period så hade det varit spännande att upprepa intervjuerna för att se om de upplever sig mer nöjda med sin tidsanvändning.
KÄLLFÖRTECKNING
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björsing, Malin & Ljungsten, Carina (2005). Varför är dagen gymnasieungdomar stressade? Examensarbete. Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap.
URL http://hdl.handle.net/2043/1985.
Claesson, Christer & Löfquist, Peter (2003). Gymnasielevers syn på motivationshöjande faktorer i skolmiljön. Examensarbete. Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Eriksson, Sara (2002, 25 maj). Gymnasieelever känner sig stressade av betygskraven. Östersundsposten.
Grossi, Giorgio (2004) I balans. Bonnier Fakta.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala. Jönsson, Bodil (2002). I tid och otid. Brombergs.
Skolverket (2003). Självkänsla och skolans vardag. En enkätstudie av elevers och lärares attityder till Tid för lärande. Nationell kvalitetsgranskning 2001-2002, 03:803. Stockholm: Fritzes. URL http:// www.skolverket.se.
Westlund, Ingrid (1998). Elevernas tid och skolans tid. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Till NV-elever i åk 1-3
Som avslutning på min SÄL-utbildning så skall jag genomföra ett examensarbete, och då tänkte jag undersöka hur elever på NV-programmet använder sin tid i skolan genom att göra en intervju-undersökning. Nu behöver jag alltså ett antal elever i varje årskurs som är villiga att bli intervjuade, helst någon gång under v. 25 eller 26, dvs 19-30 juni.
Är du intresserad av att ställa upp och bli intervjuad (tar ca 1 timme) så kan du väl lägga lappen i mitt postfack senast nästa onsdag 7 juni, så återkommer jag med bokning av tillfälle under början på sommarlovet.
Tack för hjälpen,
Namn:
E-post (nåbar under sommaren): Tel:
