Ätande utan mål

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Ätande utan mål

- barns matvanor, en fråga om ansvar

Eating without purpose

- children’s eating habits, a question of responsibility

Nina Warngård

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2006

Handledare: Examinator:

Anna Sandell Pia Lundahl

Förord

Jag vill härmed tacka de intervjupersoner som medverkat till denna undersökning. Ett stort tack vill jag också framför till Eva Wugk, som med sina erfarenheter, tankar och stöd inspirerat mig.

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 1

1.1SYFTE... 2

2 UTGÅNGSPUNKTER ... 3

2.1BARNS MATVANOR... 3

2.1.1 Barns matvanor idag ... 3

2.1.2 Ett mer stillasittande liv... 4

2.1.3 Risker med dåliga matvanor... 4

2.2.1 Övervikt ses som brist på kontroll ... 5

2.3MATEN I SKOLAN... 5

2.3.2 Mat som livskunskap ... 6

2.3.3 Skolmaten ... 7

2.4 Hem och skola ... 7

3 PROBLEMPRECISERING... 9 4 METODBESKRIVNING ... 9 4.1METODVAL... 9 4.1.1 Vetenskaplig ansats ... 10 4.1.2 Intervju ... 11 4.2URVAL... 11 4.2.1 Presentation av undersökningsgrupp ... 11 4.3GENOMFÖRANDE... 12

4.3.1 Platser och tidpunkter ... 12

4.3.2 Analysbeskrivning ... 13

4.4FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE... 13

5 RESULTAT... 14

5.1SUNDA MATVANOR I HEMMET... 14

5.2SUNDA MATVANOR I SKOLAN... 15

5.2.1 Skolans hälsoprofil... 15

5.3ANSVAR... 16

5.3.1 Maten i skolan och hemmet lika viktiga ... 16

5.3.2 Ansvarsfördelningen kring barns matvanor... 17

5.3.2.1 Vad skolan anser...17

5.3.2.2 Vad föräldrarna anser...17

5.3.3 Samarbete ... 18

5.4ORSAKER TILL OSUNDARE LIV... 19

5.4.1 Tid – en central faktor... 19

5.4.2 Tillgång till mat ... 20

5.5SLUTSATSER... 20

6 DISKUSSION... 22

6.1ANSVARSFÖRDELNINGEN... 22

6.2GRANSKNING... 23

6.3SAMARBETET OCH NYA FRÅGOR... 23

REFERENSLISTA ... 25

A BILAGA... 27

Abstract

- barns matvanor, en fråga om ansvar (Eating without purpose

Children’s eating habits, a question about responsibility)

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta. I mitt föreliggande arbete har jag undersökt hur ansvarsfördelning och samarbetet, som gäller mellan föräldrar och skola vad avser barns matvanor, sett ut på en skola i Malmö. Föräldrar, skolledning och skolkökspersonal har blivit intervjuade. Vidare har jag satt samarbete i fokus och resultat visar bland annat att de intervjuade föräldrarna anser att det stora ansvaret för deras barns matvanor och hälsa ligger på föräldrarna själva.. Föräldrar ansåg dock att skolans betydelse för maten och hälsan är stor. Resultat från föräldrarna visar också att tidsbrist var den största faktorn för barns idag osundare liv. Brister i kommunikation och samarbetet mellan föräldrar och skola är ett faktum. Ingen av föräldrarna hade något intryck att skolan arbetade för att främja betydelsen av mat och hälsa. Varje part kämpar vidare med sina problem, utan att ta hjälp av övriga, vilket är mycket otillfredsställande.

1 Introduktion

Observation, i en andraklass, 21/9 2006.

Barnen i klassen sitter på golvet i en ring. Efter att lektionen pågått i 20 minuter börjar några barn skruva på sig. En del vänder sig till den som sitter bredvid och pratar medan andra är delaktiga i diskussionen. Kalle är den som verkar veta mest om grönsaker och frukt. Han berättar för de andra barnen om att det inte alls är nyttigt att dricka Cola light. Cola är gott säger Lisa. Cola light är inte alls bra för kroppen säger kalle lite högre och strängare i tonen. Kalle fortsätter att berätta om vad aspartan är och hur det kan skada kroppen. Några av barnen tittar koncentrerat på Kalle medan andra inte alls hör på. När Kalle är färdig med att prata är det Johans tur. Kalle suckar väldigt högt och avbryter Johan och säger att han inte alls har fattat vad man skulle göra. Du skulle ju skriva det på en lapp säger Kalle. Våra flingor är det nyckelhål på säger Johan. Ja, men oftast innehåller flingor socker och då är det inte alls nyttiga säger Kalle i en ansträngd ton. Därefter avbryts lektionen.

Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen har jag lyssnat på och observerat barnen i olika sammanhang. Barnen och jag har under olika tillfällen haft samtal om just frukt och grönt. Det är ett ämne som återkommer vid flera tillfällen under barnens dag. I denna andraklass, som observationen ovan är ifrån, har barnen varje dag en fruktstund på dagen då alla tillsammans äter frukt. Barnen leker friskt på rasten och svetten rinner i pannan när det är dags att gå in igen. Då blir barnen påminda om att dricka vatten efter rasten. Varje dag går denna klass och övriga klasser på skolan morgonpromenader. Aktivt och hälsosamt fortsätter dagarna i detta tempo.

Intresset för mat och hälsa har hela tiden funnits för mig, men under min sista termin på vft har det blivit mer och mer intressant. Jag har upplevt barn som under varje dag har med sig en frukt eller flera. Men jag har också upplevt barn som aldrig eller sällan har med sig någon frukt, oftast är det samma barn. I början cirkulerade mina tankar mycket kring skolans mål och inriktningar i jämförelse med föräldrarnas. Jag funderade mycket på vad barnen tänkte och tyckte kring övervikt och hur denna eventuellt skulle kunna påverka deras inlärningsförmåga. Det vi vet idag är att barn äter onyttigt på fel tidpunkter och att de rör sig alldeles för lite (Marcus, 2006). Deras hälsa påverkar deras trivsel och resultat i skolan. Hela samhället är berört av att barn idag mår allt sämre och inte växer upp med en sund livsstil. Hälsoprogram, konsultering och medicin är bland

annat hjälpmedel för familjer som har barn som lider av övervikt och detta kostar otroligt mycket pengar.

I början av 1990-talet sammanställde Claude Marcus, barnläkare, professor och chef för centrum för överviktiga barn vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, och hans medarbetare hälsodata på alla sjuåringar i Stockholm. När de gjorde uppföljningar ca 15 år senare var resultaten skrämmande (Marcus, 2006).

Efter att ha läst olika artiklar och böcker kring barn med övervikt är det ett faktum att problematiken kring barn med övervikt inte blir mindre utan snarare växer för varje år. Samhället måste reagera och alla måste ta sitt ansvar (Marcus, 2006; Carlsson, 2003). I Lpo-94 beskrivs hur barn i grundskolan ska få kunskaper om sin egen hälsa, bygga en förståelse för miljön samt den allmänna hälsan. För att arbeta med dessa kunskaper och mål i skolan är det viktigt att skolan och föräldrar har ett bra samarbete. Rapporter har dock inte kunnat fastställa om det är i hemmet eller i skolan som brister kring matvanor sker (t. ex Livsmedelsverket, 2003). Vem har det stora ansvaret för att barn idag ska få en så sund livsstil som möjligt? Hur ser skolan i jämförelse med föräldrar på mat och hälsa? Vem känner ansvar för vad? Arbetar skolan och föräldrar åt samma håll?

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta.

2 Utgångspunkter

2.1 Barns matvanor

Det finns många faktorer som påverkar vår hälsa. En helt ny attityd till sötsaker har vuxit fram. Dygnet runt går det att få tag i något sött eller fett att stoppa i munnen. Både barn och vuxna småäter mer än förr. Detta leder till att kroppens känsliga system för viktkontroll inte fungerar lika bra. Stress är något som människan allt mer känner av och våra matvanor förändras därigenom. Måltiderna blir mer oregelbundna och blir mer onyttiga. Snabba kalorier gör att man snabbt känner hunger igen och då köper något onyttigt eftersom det är det som är mest tillgängligt.

2.1.1 Barns matvanor idag

Barn och ungdomar idag rör sig för lite och fastnar gärna framför tv:n eller datorn. De äter skräpmat, väljer att skippa frukost och äter större portioner till lunch istället. I en studie från Livsmedelsverket (2003) visades att barn har en bra fördelning av protein, kolhydrater och fett i kosten. Däremot är typen av kolhydrater och fett inte tillfredsställande. Man fann stora halter av salt, socker och mättade fettsyror men för lite fibrer. De största sockerkällorna var saft och läsk följt av godis. Smaksatta mejeriprodukter och bullar, kex och kakor hörde också till de största sockerkällorna. Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2-5 gånger per dag. Grönsak och fruktintaget var mycket dåligt. Enligt det rekommenderade intaget ska barn äta upp till 400 gram per dag. Studien visar att barn äter knappt 200 gram. Barn äter i regel mer korv och för lite fisk. Ungefär 25 % av barnens dagliga energi kom från livsmedel som godis, läsk, bakverk, snacks och efterrätter. 13 procent av barnen åt godis varje dag och drack mer än i genomsnitt 2 dl läsk eller saft varje dag. Dessa livsmedel svarade tillsammans för de största källorna av tillsatt socker, fett, mättade fettsyror och transfettsyror.

Enligt Livsmedelsverkets undersökningen (2003) fanns inga stora skillnader på livsmedelsval och näringsintag bland barn från olika socioekonomiska grupper. Detta kan dock ifrågasättas då jag längre fram i uppsatsen finner det motsägelsefullt. Några skillnader i Livsmedelsverkets undersökning (2003) kunde dock skönjas. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund åt mer frukt och grönt men drack mindre mjölk. Barn

till föräldrar med högskoleutbildning konsumerade mer frukt och grönt och hade en något större näringstäthet i sin kost, än barnen med utländsk bakgrund. Livsmedelsverkets undersökning (2003) visar att barns näringsintag påminner mycket om vuxnas. De barn och föräldrar som medverkade uttryckte en önskan om större matvaneförändringar, en minskad konsumtion av godis, läsk, bakverk och snacks medan en större konsumtion av frukt och grönt.

2.1.2 Ett mer stillasittande liv

Livsmedelsverkets undersökning visar på att barn idag äter för mycket socker och för lite grönsaker. Dess undersökning är fokuserad på matvanor i skola och hemmet, därför vill jag nämna ännu en undersökning som också tar upp matvanor men också den fysiska och sociala delen i barns liv. 4000 ungdomar har ingått i en studie, gjord av Statens folkhälsoinstitut (Danielson, 2006) kring matvanor, fysisk aktivitet, självkänsla och övervikt. Resultatet visar starkt samband mellan sociala faktorer, dåliga matvanor och stillasittande framför tv:n. En annan studie visar också hur övervikt förknippas med brist på kontroll. Att vara mager förknippas å andra sidan med överdriven kontroll (Liukkos, 1996). Vi människor åker mer bil och buss och tar till exempel hiss istället för trappor. Vi har ett biologiskt system för kontroll av kroppsvikten som inte fungerar bra. Det rubbas lätt hos vissa individer. Han säger också att vi måste satsa på förebyggande arbete. Hela samhället måste samverka för att hejda fetmaepidemin. (Marcus, 2006) menar att det egentligen är en helt onödig epidemi som vi helt enkelt måste stoppa. Liknade resultat finns i en undersökning (Andersson, & Ågren, 2005) där man bland annat redogör hur en stillasittande livsstil bidrar till utvecklingen av övervikt och fetma. Faktorer som TVs och datorers intåg och den tilltagande automatiseringen i arbetslivet har lett till en minskad energiförbrukning. Vidare beskrivs hur man som individ i samhället måste ta varje tillfälle i akt att röra på sig. Samhället måste också göra medvetna satsningar för att skapa en vardagsmiljö som inbjuder och möjliggör fysisk aktivitet för alla grupper i samhället.

2.1.3 Risker med dåliga matvanor

Övervikt och för lite motion ökar risken för att få bland annat diabetes. Det som skyddade barn förut mot diabetes räcker inte idag (Marcus, 2006). Forskare misstänker att barns osundare livsstil slår ut de gener som förr skyddade mot diabetes (American

Diabetes Association, 2002). Allt fler och allt yngre svenska barn drabbas av sjukdomen. Personer med vissa sorters gener löper förhöjd risk att drabbas, medan andra hittills har haft genuppsättningar som skyddat dem mot sjukdomar. Idag har där skett en förändring och även de med genotyper som tidigare gjort dem immuna insjuknar (Carlsson, 2003).

2.2 Övervikt

1992 gjordes en undersökning där ovannämnde Marcus tillsammans med sina medarbetare gjorde hälsodata gällande samtliga sjuåringar i Stockholm. 8 procent var i medicinisk mening överviktiga eller feta. År 2006 har Marcus gjorts en uppföljning och har kommit fram till att 18-23 procent är överviktiga eller feta. På fjorton år har alltså de barn som har problem med vikten blivit mer än dubbelt så många (Marcus, 2006). En rapport från Livsmedelsverkets (2003) kan man inte fastslå var bristen i matvanorna sker, om det är i hemmet eller skolan. Resultat visar att vart femte barn lider av övervikt.

2.2.1 Övervikt ses som brist på kontroll

Barn som lider av övervikt mår dåligt. De blir diskriminerade och har svårt att hitta sin plats i samhället. I Anneli Liukkos avhandling (1996) visas resultat som innebär att vara tjock, är ett tecken på bristande kontroll. Kraftig övervikt förknippas med sjukdomar, psykiska problem och brist på självdisciplin. Samtidigt förknippas mager också med negativa begrepp som sjukdomar och överdriven kontroll. De normalviktiga personerna strävar hela tiden efter en bättre passform och har ständigt en rädsla för att bli överviktiga. Liukko beskriver det som om det vore en plikt att vara smal. Att bli tjock förknippas med att tvingas in i en social identitet som färgas av depression, sjukdomar, vantrivsel, passivitet, förlust av frihet, nöjen, och sociala relationer.

2.3 Maten i skolan

Eftersom skolan är den plats där barnen spenderar mest tid, och för att min undersökning ska bli så verklig som möjligt, är det viktigt att ta fasta på vad som sker i utvecklingen i skolan och vad hittills genomförda undersökningarna samt forskning visar.

2.3.1 Information om ansvar

NCFF1är beläget på Örebros Universitet. Johan Tranqvist är med och startar upp olika

projekt runt om i Sverige angående fysisk aktivitet i skolan. Det finns mycket information till lärare och praktiska exempel att prova i klassrummet för att främja barns fysiska aktivitet. Eftersom Tranqvist arbete är att stödja skolors hälsoarbete hittar man naturligtvis mycket information kring det. En del information finns också till föräldrar men inte alls i samma grad. När jag letar runt på NCFF:s hemsida hittar jag ingen forskning eller några rapporter om vem som ska eller har tagit något ansvar för den övervikt vi har bland barn i dag. Jag hittar heller inga direkta förslag eller information om hur föräldrar och skola arbetar tillsammans för att främja barns fysiska aktivitet i skolan (NCFF, Informationssida, 2006).

2.3.2 Mat som livskunskap

NCFF har många viktiga ansvarsbitar när det handlar om att stödja skolors hälsoarbete. En av dessa är att tillsammans med Myndigheten för skolutveckling visa på lärande skolexempel samt sprida aktuell forskning inom maten i skolan. Det finns en tydlig koppling om förbättrad inlärningsförmåga mellan goda matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och lärande. NCFF menar att en bra måltidssituation handlar både om maten i sig och om den miljö den serveras i. Maten är ett lärande i sig, en sorts livskunskap som barnen bär med sig hela livet. Väl sammansatta måltider, både närings- och energimässigt jämt fördelat på hela dagen ökar koncentrationsförmågan och gör att eleverna orkar med hela skoldagen (Bergholm, 2006)

Nedan följer förslag från NCFF (2006): Lärtillfällen om goda matvanor, inom ramen för hela skoldagen, kan vara:

• Utomhuspedagogik

• Undervisning i ämnet hem och konsumentkunskap • Integrera ämnet mat och hälsa

• Informationsmöten med föräldrar

<http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____19323.aspx>

1

Nationella centrum för främjande av god hälsa för barn och ungdom med ansvar för att stödja skolornas hälsoarbete

2.3.3 Skolmaten

En undersökning av 1000 skolbarn i åldrar 14-16 år spridda över hela Sverige visade att eleverna vill vara mer delaktiga i skolmåltiden och att de vill ha mer valfrihet när det gäller skolmaten (Servera, 2006). Miljön i matsalen styr i stor utsträckning hur mycket barnen äter i skolan. Enligt denna undersökning skapar man matglädje genom valfrihet, medbestämmande och miljön. 92 procent tycker att bra och god skolmat är viktigt för att kunna prestera i skolan. Det sämsta med skolmatsalen är att det är för trångt och att ljudnivån är för hög. 81 procent tycker att det är viktigt med nyttig mat i skolan. Endast 31 procent upplever maten som nyttig. Skolbarnen i Stockholm och Göteborg ansåg deras mat mer nyttig än de barn som var från Malmö. Avslutningsvis tycker 77 procent att skolmåltiden är viktig för att man ska trivas i skolan.

2.4 Hem och skola

Som avslutning på detta kapitel vill jag ta upp några faktorer som påverkar de samtal som pågår mellan hem och skola. Tidigare har jag nämnt undersökningar som innefattar den fysiska hälsan och maten i barnens vardag. I de olika undersökningarna finns inga stora fotspår som leder till vem som har ansvaret för att barn får en hälsosam start i livet, endast små fotspår som pekar på att alla i samhället måste ta sitt ansvar.

Det finns en stor önskan mellan föräldrar och skola om att alltid vara överens. Som lärare är det viktigt att vara tydlig och klar över sitt budskap till eleverna. Samarbete och motstånd är båda ord som man i skolan upplever, både positivt och negativt. Vad är ett problem? Hur kan vi tillsammans i skolan lösa detta på bästa sätt? Sådana frågor är viktiga att ställa tillsammans med barnen och involvera föräldrarna i. Enligt flera socialpsykologiska forskare utspelar sig alla mänskliga möten i spänning mellan behovet att känna sig som en fristående individ och att känna sig delaktig i andras liv. Känslor som att känna samhörighet eller känslor av oberoende spelar också in i de möten man gör med andra människor. Alla har vi sedan strategier för att balansera dessa krav. Antingen orienterar vi oss mot intimiteten eller integriteten (Adelswärd & Evaldsson, 1997). Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo-94) har i nuläget grundskolan ansvar för

"...att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."s10

Thomas Östros, utbildningsminister år 2002-2004, talar i en intervju med NCFF att barn behöver röra sig mer. Det är en uppgift som angår hela samhället. Eftersom barn spenderar mest tid i skolan har skolan en central roll i detta. Idrottslektionerna räcker inte till utan det är nu upp till varje skola att införa hälsa och fysisk aktivitet som en vardag för barnen. Regeringen har infört ett tillägg i läroplanen för att betona skolans ansvar för att erbjuda fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Det är dock upp till varje skola att själv ta ansvar för detta, utifrån egna förutsättningar.

<http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____37696.aspx>

I skollagen står att skolan ska ”meddela kunskaper, öva färdigheter” men också fostras till ”harmoniska människor och dugliga, ansvarskännande samhällsmedlemmar” (Adelswärd, & Evaldsson, 1997). Redan här kan man se oklarheter i vad och hur mycket ansvar skolan respektive föräldrar ska ta. Skolan och hemmet är de två parter som bär ansvaret för barnets fostran, men det är hemmet som bär huvudansvaret menar Adelswärd & Evaldsson (1997). Det goda hemmet är ett hem som erkänner och stöder de mål och riktningar som skolan sätter upp. Den ideala eleven kommer alltså från ett hem som vilar på samma värderingar som skolans undervisning gör. Adelswärd & Edvalsson (1997) menar att i deras samtal mellan lärare, föräldrar och elev finns det många gånger svårigheter i att hitta en balansgång mellan dessa målsättningar.

3 Problemprecisering

Det finns idag mycket forskning om mat och hälsa för barn och ungdomar. Det som forskningen utelämnar eller inte forskar om är vilket ansvar föräldrar och skola tar i dessa avseenden. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i denna fråga.

Huvudfråga:

• Hur ser skolan respektive föräldrar på ansvarsfördelningen vad gäller barns matvanor?

Underfrågor:

• Hur ser samarbetet ut mellan hem och skola angående mat och hälsa? • Arbetar skola och föräldrar åt samma håll?

• Hur ser skolan, i jämförelse med föräldrar på mat och hälsa?

4 Metodbeskrivning

Inför metodvalet och genomförandet har jag i min process följt olika steg. En grundlig planering följt av ett genomförande, efterarbete och slutligen en analys.

4.1 Metodval

Kvantitativa metoder genererar data som kan kvantifieras och som sammanställs och analyseras med hjälp av tabeller eller diagram. De kvalitativa metoderna försöker istället att skapa en djupare förståelse för ett fenomen. Kvalitativa metoder används, och är mer inriktade, mot mer svårhanterlig data som exempelvis föreställningar, attityder och värderingar (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991; Merriam, 1994). När det gäller den kvalitativa metoden skriver Repstad, (1999) att texten och arbetsmaterialet är det centrala uttrycket medan arbetsmaterialet är tal och siffror vid användning av kvantitativa metoder. Med hjälp av ovanstående text och resonemang har jag valt en

kvalitativ metod för mitt arbete. För övrigt förklarar Repstad, (1999) också hur man skiljer informantintervju från respondentintervju. Med en informantintervju får man bland annat information om faktiska förhållanden och uppfattningen om andras åsikter, till skillnad från respondentintervju där man får information om en individs egna åsikter, uppfattningar och känslor. I Liukkos avhandling, (1996) beskrivs mycket noggrant motivering till hennes metod. I hennes avhandling vill hon få kunskap om det som hon kallar socialisationsprocesser i samband med mat, ätande och synen på kroppsvikt. Hon har använt sig av intervju som datainsamlingsmetod. När jag läst hennes motivering till metodval blev jag inspirerad och kände att intervju är den metod som bäst skulle passa mitt arbete. Repstad (1999) skriver att man kan kombinera olika metoder och därigenom få ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkningen. Man ska samtidigt vara klar över att datamängden kan bli för stor och ohanterlig och så tidskrävande att det praktiskt sett blir orimligt. Med hänsyn till detta har jag valt att endast använda en metod som datainsamling. Maten och hälsans betydelse ser olika ut för olika människor. Jag ville gärna kunna se människor jag intervjuar för att kunna läsa deras kroppsspråk och för att de samtidigt skulle kunna se mig och få ett förtroende för de intervjufrågor jag ställt.

4.1.1 Vetenskaplig ansats

När man observerar ett verkligt fenomen kallas det för en induktiv ansats. Empirisk data samlas in och analyseras av forskaren som därefter formulerar en hypotes. Med en deduktiv ansats har man istället sin utgångspunkt i ett existerande sammanhang som man väljer att insamla relevant empiri till. Ett tredje alternativ är abduktion och denna ansats är en kombination av de båda ansatserna. Den sist nämnda ansatsen är en flexibel undersökningsprocess, med utgångspunkt i empirisk data, blandat med teoretisk studie, och empirisk insamling (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991). I min undersökning har jag valt att använda mig av det tredje alternativet, abduktion, vilket innebär att jag använder mig av redan befintliga teorier samtidigt som jag drar egna slutsatser om något som är okänt sedan tidigare (Davidson, 1994).

4.1.2 Intervju

En intervju är en gemensam konstruktion som förändras under samtalets gång. För att få en lyckad intervju krävs ömsesidigt förtroende och samarbete. Mötet mellan intervjuaren och den som skall intervjuas kan innehålla osäkerhet och misstro och ett behov av försvar kan väckas (Liukko, 1996). I min tanke var det helt förståligt ifall människor kände ett obehag när en främling ställde direkta frågor om deras privatliv. Repstad, (1999) beskriver hur man blir en god lyssnare och stödjande samtalspartner. Han skriver om gester, nickningar och att leenden kan få samtalet till att bli så naturligt som möjligt. Den som intervjuar ska reagera när svarspersonen talar och förhålla sig till det på ett naturligt sätt. Han skriver också vidare om hur man inleder och avslutar en intervju, som också är viktiga moment för en lyckad intervju. I vissa fall kan en gruppintervju bli mer effektiv än en enskild sådan. Att känna in sin roll som intervjuare kräver tid och övning, (Liukko, 1996; Doverborg & Pramling, 1985).

4.2 Urval

Totalt intervjuades sex föräldrar, två av kökspersonalen i skolan och en person från ledningen. Fyra av föräldrar var av det kvinnliga könet medan två var män. De båda från kökspersonalen var kvinnor, likaså personen från ledningen. Alla, förutom personalen från skolköket, som deltagit i undersökningen, har blivit intervjuad en och en. Syftet med undersökningen är inte att jämföra olika skolor i en stad. Därför har undersökningen genomförts på en enda skola. Anledningen till valet av endast en skola är att jag specifikt och koncentrerat ville göra min undersökning på just en skola och med föräldrar och den ledning som tillhör samma skola. Undersökningen är gjord på en grundskola, belägen i de mera välsituerade delarna av Malmö. Valet av föräldrar som

deltar i undersökningsgruppen är relevant, då alla föräldrar har barn som går på samma skola och alla har barn som äter maten i skolan.

4.2.1 Presentation av undersökningsgrupp

I både Liukko (1996) och Andersson, (2006) framkommer det att det finns stor skillnad i hur olika människor, beroende på var de bor och kommer ifrån, tänker omkring mat, hälsa och övervikt. Undersökningar visar också att det idag har betydelse för barns matvanor vilken klass i samhället man tillhör, vilken ekonomi familjen har- och föräldrars yrke (Andersson, Fannin, 2006). Med hänsyn till bland annat detta

resonemang har jag valt att fråga intervjupersonerna om deras yrken. Intervjupersonernas yrken är inget jag kommer att behandla i min analys men jag anser att det är av visst intresse att nämna detta upplysningsvis.

Föräldrar

1. Kerstin, Projektledare 2. Eva, Förskolelärare

3. Johanna, Personlig assistent 4. Johan, Pilot 5. Lena, Arbetslös 6. Per, Datakonsult Ledning 7. Annika Kökspersonal 8. Anna 9. Britta

4.3 Genomförande

Innan intervjuerna gjordes samlade jag sekundärdata för att bygga en förståelse för problemområdet, både för min egen skull och för intervjupersonernas. För att ge intervjupersonerna förkunskap och möjlighet till diskussion, summerade jag Livsmedelsverkets undersökning (2003) på ett papper, ett slags informationsblad (Bilaga 1). Det fanns möjlighet för intervjupersonerna att själva läsa den korta texten. Inga förberedelser var nödvändiga från intervjupersonernas sida. I de intervjuer som gjordes med kökspersonalen och personen från ledningen användes samma frågor som till föräldrarna. Informationsbladet var ett underlag för mina intervjufrågor och till de diskussioner som uppstod i de olika sammanhangen. Vid alla tillfällen blev informationsbladet en start på en diskussion där jag efter hand ställde öppna frågor som gjorde att diskussionen fortlöpte.

4.3.1 Platser och tidpunkter

Intervjun med en person från ledningen ägde rum i hennes arbetsrum. Intervjun med kökspersonalen ägde rum i deras arbetsrum. Inför de nu nämnda intervjuerna hade jag avtalat en tid. Intervjuerna med föräldrarna var inte förbestämda. Jag uppehöll mig på

skolgården under två eftermiddagar då föräldrar kom för att hämta sina barn. För min undersökning var det av mindre betydelse vilka föräldrar som deltog, utan det som betydde något var att det var föräldrar som hade barn som gick på den aktuella skolan. Jag har som intervjuare valt att förhålla mig till urvalet på ett strategiskt sätt då jag

visste att föräldrar skulle komma till just den aktuella skolan jag uppehöll mig på.För

att förebygga obehagliga känslor som lätt kan uppstå vid intervjutillfällen (Liukko, 1996) användes skolgården, en bänk nära lekplatsen som intervjuplats för föräldrarna. För att göra intervjuplatsen till en behaglig plats bjöds det intervjuade på kaffe och pepparkaka.

4.3.2 Analysbeskrivning

I min undersökning är jag intresserad av att få kvalitativ data som jag kan analysera och arbeta med på ett djupare plan. För att kunna skaffa mig en överblick över vad de olika intervjupersoner sagt utifrån frågeställningarna valde jag att göra ett slags schema. I schemat utgick jag ifrån varje fråga och klistrade in intervjupersonernas olika svar. På det sättet fick jag en klar syn på hur de olika personerna svarat och kunde koncentrera mig på textens djup istället för antalet gemensamma svar eller liknande. Bearbetningen av de intervjuer jag gjort på skolan, med ledning och personal från skolköket, har sett lite annorlunda ut. I mina intervjuer med föräldrarna och personen från ledningen gjorde jag stödanteckningar. Eftersom jag var ensam om att intervjua hade det varit svårt att föra en diskussion med intervjupersonen om jag skulle föra grundliga anteckningar just i det tillfället. Det är viktigt att man som intervjuare visar med sitt kroppsspråk att man följer samtalet, och har ögonkontakt med den man intervjuar (Repstad, 1999). I intervjun med kökspersonalen var det enklare att i samma stund göra mer utförliga anteckningar eftersom de var två stycken. Kökspersonalen var också mycket pratglada och diskussionslystna. Efter varje intervju renskrev jag mitt material. Där efter använde

jag mig att ovannämnda schemaför att kunna fastställa resultat.

4.4 Forskningsetiska övervägande

I början av min uppsats finns en observation. Denna observation är bara tänkt som en inledning till min uppsats. Den bidrar inte till min senare analys eller liknande. Barnens namn i observationen är fiktiva. De föräldrar, ledning och skolkökspersonal som medverkat i min undersökning har frivilligt ställt upp. Namnet på skolan där jag gjort

undersökningen, finns inte tillgänglig i min text av etiska skäl. Alla intervjupersoner har blivit informerade om undersökningens syfte och de ska ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan. När som helst, under den empiriska insamlingen ska intervjupersonerna kunnat få avbryta sitt deltagande, utan att känna sig oroad för några negativa konsekvenser (Johansson & Svedner, 2001). För att skydda barnen och intervjupersonernas identitet, samt för att svara till de etiska regler som finns, är deras namn i uppsatsen fiktiva.

5 Resultat

I detta kapitel kommer jag, utifrån empirisk data att gå igenom och analysera intervjusvaren.

5.1 Sunda matvanor i hemmet

Livsmedelsverkets rapport (2003) visade på hur barn idag äter felaktigt, för lite grönsaker och för mycket sött. Resultaten från intervjuerna med föräldrar visar att alla hade en klar bild över vad sundhet är och borde vara. Enligt föräldrarna var det svårt att uppnå en sundhet till fullo då tidsbrist var ett faktum. Tallriksmodellen, ekologiska grönsaker och fysisk aktivitet är några av de saker som togs upp. Kerstin svarade att ”det är sånt som barnen mår bra av för att orka med en hel dag, fasta tider, rutiner och den sociala biten kring matbordet och en positiv inställning kring mat”. Johanna berättade också om vad hennes barn åt hemma och sa till en början att barnet också åt det i skolan. Johanna reflekterade snabbt över det hon sa, och bidrog med att hon nog inte alls visste vad sitt barn åt i skolan eftersom hon aldrig var med vid de tillfällena.

Resultatet tyder på att föräldrar idag har en uppfattning om vad sunda matvanor är men har svårt att leva upp till de krav som ställs. Liknande resultat finner jag i Marcus (2006) teorier och de problem han tar upp känns igen i de resultat som här blir behandlade. Alla föräldrar utom Kerstin och Johanna förklarade att fetma inte var något bekymmer i deras familjer. Därför får barnen äta godis och annat onyttigt, i lagom

mängd. Några föräldrar gav onyttig mat och godis i veckorna medan andra hade som regel att detta endast skedde under helgen.

5.2 Sunda matvanor i skolan

Utifrån min analys vill jag i detta kapitel synliggöra hur skolan på olika sätt arbetar aktivt med att förbättra barns matvanor. Kökspersonalen och personen från ledningen kunde garantera sund kost för barnen i skolan. Kökspersonalen har fått gå fortbildning kring hälsosam mat och framförallt mängden av mat anpassat till barnen i skolan. Mängden av mat, både till lunch och under mellanmålet, är relativt nytt tänkande. Anna och Britta berättade om kurser de fått gå för att mäta upp hur mycket barnen framförallt får äta till mellanmål. Mängden mat till mellanmål gäller samma för alla barn på skolan. Anna och Britta redogjorde klart och tydligt vad för slags mat barnen äter och att de barn som lider av övervikt får kostreducerad mat. Maten i skolan blir varje dag hämtad från Öresundsköket, där också många andra skolor i Malmö beställer sin mat. De båda ansåg det anmärkningsvärt att så många barn var överviktiga idag, men var inte förvånade. Anna och Britta berättade vidare om hur de nu serverar frukost på skolan. För ett år sedan var detta inte aktuellt. Nu äter 83 av 400 barn frukost i skolan istället för hemma. Detta trodde Anna och Britta berodde på att tiden på morgonen inte längre räckte till. Föräldrar som lämnade sina barn på morgonen, innan frukost har också kommenterat hur bra det är att skolan serverar frukost. Tid är här en återkommande faktor enligt min analys. Det framgår av både intervjun med kökspersonalen men också de intervjuer jag gjort med föräldrarna. Annika kommenterade också att skolan arbetar aktivt med främjande av barns mat och hälsa. ”Fortbildning för kökspersonalen och satsningar på barns matmiljö, hoppas vi från skolan, skall ge resultat”, sa Annika.

5.2.1 Skolans hälsoprofil

Annika berättade om vad skolan arbetar med för att främja barns mat och hälsa. Den fysiska aktiviteten var en central faktor. Olika aktiviteter ordnas på skoltid, såsom skridskoåkning och simning. Ämnet mat och hälsa ingick också som kunskapsämne i klassrummen där barnen lär sig bland annat om kostcirkelns uppdelning och betydelse. Skolsköterskans arbete har även en stor betydelse då hon/han gör en hälsocheck varje termin. Ombyggnaden i matsalen var ett stort steg i rätt riktning och att barnen själva fick vara med att dekorera miljön, ansåg både Annika och Anna och Britta ha stor

betydelse för barnens mat och hälsa. Belysningen i taket gjorde om och väggarna blev målade. Tavlor och målningar som barnen själva ritat dekorerar väggarna och stearinljus prydde varje bord. Enligt Servera/UnitedMinds, (2006) undersökning skapar man matglädje genom valfrihet, medbestämmande och miljön. Likheter finner jag också i Lalander & Johansson, (2002) där den pedagogiska processen ger resultat. En process byggs upp från barnens erfarenheter och där barnen är i centrum för det som skapas, i detta fall, en ny matsal. Anna och Britta tyckte också att ledningen var ett bra föredöme för barnen som varje dag åt tillsammans med barnen i matsalen.

5.3 Ansvar

5.3.1 Maten i skolan och hemmet lika viktiga

”De mål mat som barnen får i skolan är viktiga, som allt annat, men föräldrar har ett huvudansvar för sina barn”, berättade Annika. Anna och Britta ansåg att det låg ett stort ansvar på skolan, att ge sund mat, men att föräldrarna alltid hade det största ansvaret. ”Men å andra sidan är det svårt att ge föräldrarna ansvaret om barnet i fråga äter alla sina måltider i skolan”, sa Britta. Det är många barn på skolan, som endast äter ett varmt mål mat om dagen, och det är målet mitt på dagen. ”Det märks på måndagsmorgonen”, sa Anna och Britta instämde.

Johanna, Kerstin, Johan och Eva tyckte att alla målen var lika viktiga. Lena svarade att det var måltiden i hemmet som var den viktigaste. Per tyckte det var i skolan som det viktigaste målet mat serverades. Per förklarade också att det var på grund av att alla hans barn hade aktiviteter som barnen åkte direkt till efter skolan. Därför var det extra viktigt att barnen fick bra genomtänkt mat i skolan. Johan tyckte det var konstigt om han skulle behöva välja vilket mål mat som var mest viktigt. Han ansåg absolut att alla mål mat barnen äter på en dag spelar lika stor roll. I min analys ser jag tydliga paralleller mellan kökspersonalen och Pers svar. Eftersom många föräldrar har det bra ställt, ekonomiskt sett är det inte otänkbart att många barn har flera aktiviteter i veckan. Det intrycket har jag fått av dels de intervjuade föräldrar men också från intervjupersonen från ledningen. Därför drar jag slutsatsen att de tillfrågade föräldrarna tyckte över lag att skolans och hemmets mål var lika viktiga med anledning av att många barn har aktiviteter på eftermiddagen eller annat där maten de fått i skolan ska räcka länge som energi (Bergholm, 2006). Säkerligen är det nog så att de flesta föräldrar

anser att maten i skolan har en stor betydelse för barnen i skolan oavsett hur aktiva barnen är efter skoltid.

5.3.2 Ansvarsfördelningen kring barns matvanor

Annika ansåg att ansvaret kring barns mat och hälsa låg hos både föräldrar och skola. Man kunde inte ge ett svar, som pekade ut endera utan båda parter har ett stort ansvar. Skolan tar sitt ansvar genom skolsköterskan, den fysiska aktiviteten och bearbetar hälsoprofilen i klassrummet. Återgärdsprogram, i mån av behov och utvecklingssamtal är också ett ansvar skolan har. Matrådet fungerar som ett ansvarsområde som varje klass har för att förmedla information berättar personen från ledningen. Matrådet förekommer en gång i veckan. Där sitter barn med, en från varje klass och antecknar vad kökspersonalen har att framföra. Anna och Britta ansåg att matrådet kunde stramas upp en del och att all information inte riktigt kom fram till de olika klasserna. De kommenterade att informationen var viktig och att all ansvar inte borde läggas på barnen att förmedla, utan att även lärare skulle delta. Efter vidare diskussion med personen från ledningen talade Annika också om, att när det handlar om just mat och hälsa, bör vi alla ta ett steg närmare varandra. Det är ett känsligt område och skolan kan stötta på många sätt. Men det ligger ändå hos föräldrarna att ta det stora steget. Detta finner jag i enlighet med (Adelswärd & Edvaldsson, 1997) samt (Andersson & Ågren, 2005).

5.3.2.2 Vad föräldrarna anser

Johan, Eva, Johanna och Lena ansåg alla att det största ansvaret alltid ligger hos föräldrarna. Kerstin svarade att det handlar om var barnen befinner sig i sin vardag, alltså en växling mellan hem och skola. Likadant tyckte Per men tyckte också att det var en budgetfråga, där man inte kunde skilja dessa två åt. Johan började med att säga: ”Skolans främsta uppgift är en pedagogisk uppgift, att lära ut kunskap ur pedagogisk synpunkt. Föräldrar idag överlämnar mer ansvar till skolan på grund av tidsbrist”.. Alla föräldrar ansåg att maten som serveras i skolan har också fått mer betydelse då tiden i hemmet inte längre räcker till för att tillgodose barnens behov av hälsosam mat. Johan kunde relatera till de problem skolan har idag med de sociala sambanden i klassrummet och där det i matsalen säkerligen också uppstod konflikter. Lena ansåg

definitivt att det var föräldrarnas ansvar och skolan egentligen inte skulle ha så stor påverkan som skolan idag har. ”Vi lägger allt för stort ansvar på skolan idag, sa Lena.” För att man som förälder ska kunna ta det fulla ansvaret som krävs, för hälsosam mat, krävs det att samhället också tar sitt ansvar, påpekade Eva och Lena. Detta är också något Claude Marcus (2006) tar upp och där man kan dra paralleller.

Artiklar och undersökningar (Bergholm, 2006; Andersson & Ågren, 2005) visar också på att reklam präglar det sättet vi förhåller oss till mat. De tillfrågade föräldrar ansåg att ansvaret för barns matvanor ligger hos föräldrarna men att det tillkommer faktorer som man inte kan bortse ifrån. Reklam, krävande jobb och skolans riktningar och mål utifrån läroplaner spelar också en stor roll för barns matvanor. Detta var något som alla föräldrar nämnde på något vis i intervjun.

5.3.3 Samarbete

”Vi på skolan uppmanar föräldrar att ta med frukt till sina barn.” Annika menar att i skolans arbete med hälsoprofil involveras även föräldrarna. På så sätt finns där ett samarbete. Hon förklarade också hur skolan idag är mer än bara en pedagogisk verksamhet. Vi har ett uppfostringsområde som är svårt att kringgå. Eftersom barnen spenderar mycket av sin tid i skolan, kan inte allt ansvar ligga på dem utan skolan spelar en viktig roll i alla sammanhang i barnens liv. Det är detta som är problematiken. Föräldrar och skola måste hitta en balansgång kring alla ämnen i skolan. Ibland, går inte detta om man till exempel inte kommer överens. I värsta fall går det då ut över barnet berättar Annika och fortsätter. Eftersom skolan är kommunal, styrs den ifrån många håll. Detta kan både ses som en nackdel och som en fördel menade. Anna och Britta berättade om hur de hade kunnat tänka sig ett större samarbete mellan föräldrar och skolan. ”Just nu finns det inte något speciellt samarbete mer än att de har föräldrar som kommer på besök. Med föräldrar som kommer på besök visar vi barnen hur viktigt det är med en samhörighet kring matbordet. Det gläder oss också att så många vill komma hit och smaka vår mat”, sa Britta.

I mina intervjuer med föräldrarna var det ingen som kunde nämna något man i skolan arbetade med kring hälsofrågor. Det var inte heller relevant för min undersökning att föräldrarna kunde nämna konkreta saker barnen gjorde i skolan angående mat och hälsa.

Mitt mål var att se om föräldrarna hade någon form av intryck av att skolan arbetar med hälsofrågor. Alla föräldrarnas svar av hur skolan arbetar med hälsofrågor liknade varandra. ”Jag vet inte om de arbetar med det i skolan. Men de borde väl göra det. "Eftersom jag inte sett eller hört något är mitt intryck siffran noll”, sa Per. Kerstin var mycket positiv till skolmaten och själva skolmatsalens miljö men visste inget konkret man i skolan arbetat/arbetar med kring mat och hälsa. Eva svarade att hon visste att de i föräldragrupper hade diskuterat mat men att det knappast kunde svara till det omfång som mat och hälsa borde motsvara i skolan. Enligt de intervjuade föräldrarna finns det idag inget samarbete mellan hem och skola angående barns matvanor, enligt ovanstående text. Man kan tydligt se, utifrån min analys att det inte förekommer någon slags kommunikation kring mat och hälsa. (jmfr Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991).

5.4

Orsaker till osundare liv

5.4.1 Tid – en central faktor

Något som alla föräldrar kommenterade var tiden avsatt till varje klass att äta på. Tiden är alldeles för kort för att barnen ska hinna ta om mat, samtala och finna tid till det sociala kring matbordet. Kerstin ansåg ”att det sociala kring matbordet är en viktig rutin angående matvanorna. Det är sådant vi sätter i fokus hemma. Skolan och hemmet måste samverka i dessa frågor. Då kommer också resultaten för barns hälsa och matvanor att positivt förändras”, menade Kerstin. Föräldrar menade att problemet kring tiden i matsalen påverkar det sociala kring matbordet i skolan. Barnen har inte någon tid att ta om mat eller att prata med varandra. Johan och Kerstin förklarade hur viktigt det var att skolan och hemmen arbetade åt samma håll och att de sociala kring matbordet blev en del av lunchtiden i skolan. Tid är den centrala faktorn som påverkar barns matvanor, enligt dem jag intervjuat. Föräldrar anser att social samverkan kring matbordet måste synliggöras i skolan, men också sättas i fokus i hemmet. . Föräldrarna ansåg att det var stress och mindre tid för matlagning och deras allt mer krävande jobb, som påverkade negativt. Kerstin tyckte att tiden för måltider, både i matsalen och i hemmet var knappt för barnet. Dåliga rutiner skapades. Annika menade att tidsbrist hos föräldrar, vilket i sin tur kan resultera i onyttig mat var saker som påverkar barnen idag, mot ett mer osundare liv.

5.4.2 Tillgång till mat

I intervjun med Kerstin förklarade hon att vardagen i barnens liv har ändrats och att det är som fest en varje dag. Rutiner och det sociala kring matbordet är mindre viktigt. Godis på en onsdag och läsk var och varannan dag gör att barns hälsa försämras. Tiden efter jobbet för föräldrarna handlar mycket nu mer om saker man måste göra. Fler aktiviteter präglar eftermiddagarna och tiden för matlagning kommer på efterkälken. ”Man hinner helt enkelt inte med allt idag. "Detta påverkar barnens hälsa på ett negativt sätt”, sa Kerstin. Johan trodde att de berodde på för lite fysisk aktivitet och att kaloriintaget inte stämde överens. Lena ansåg att tillgången till dålig mat gör barn feta. Dessa faktorer är desamma som Claude Marcus (2006) tar upp. Även forskare som Anneli Carlsson (2003) menar att dessa faktorer spelar en stor roll för hälsan i barnens liv.

Något som togs upp i alla de intervjuer jag gjort med föräldrar var mellanmålet barnen fick på eftermiddagen i skolan. Alla föräldrar ansåg att storleken på detta var för liten. Alla föräldrar klagade över att deras barn var hungriga när de kom hem. Detta angavs också som en orsak till att barnen åt ytterligare mellanmål när de kom hem från skolan, då föräldrarna fortfarande var på sitt arbete, och därmed inte kunde utöva inflytande. Föräldrarna berättade att alla barn i skolan fick samma mängd mellanmål, oavsett ålder. Detta ansågs som ett problem eftersom de mindre barnen på skolan äter lunch redan klockan 10.30 och är då hungriga igen tidigt på eftermiddagen. ”En macka och en frukt samt ett glas blåbärssoppa är inte tillräckligt”, sa Lena.

5.5 Slutsatser

Resultat visar att föräldrar idag har en uppfattning om vad sunda matvanor är men har svårt att leva upp till de krav som ställs på grund av tidsbrist. Det finns också en antydan till mindre förebyggande hälsoarbete hos de flesta föräldrar då det gäller barns mat och hälsa. I de intervjuer gjorda med föräldrarna ansågs det okej att barnen åt godis och drack läsk, men i lagom mängd och på oregelbundna tider, eftersom de barnen inte led av övervikt. Detta visar på att Livsmedelsverkets undersökning (2003) stämmer överens med de resultat min undersökning visar, angående var barnen äter och i vilken mängd.

Enligt undersökningen har skolan visat på de hjälpmedel som finns att ta del av om man som förälder har barn som lider av övervikt. Undersökningen visar dock inte, om det för närvarande arbetas aktivt på skolan för att förebygga försämrad hälsa. Maten i skolan och hemmet var i stora sett lika betydelsefulla. En faktor som påverkar en hel del är antalet aktiviteter barnen har efter skolan. Det visade sig dock att föräldrar inte var nöjda med den mängd mellanmål som serveras till barnen under skoltid. Anledningen till detta var att barn inte hann äta hemma innan aktiviteterna började eller att de snabbt fick ta något hemma innan de sedan åkte iväg på aktivitet. Föräldrarna ansåg då att de hade mindre koll på vad barnen åt eftersom de var på tidpunkter de inte var hemma och kunde hjälpa till med mellanmål eller liknande.

Föräldrarna har det stora ansvaret för att ge barn sunda matvanor. Men skolan har också en betydelsefull roll då en del barn endast får lunchen som det dagliga varma skolmålet. Personen från ledningen trodde att maten i skolan skulle spela en allt mer större roll i barnens liv på grund av den tilltagande stressen i hemmet och kring matvanorna. Dock är det inte sagt att föräldrarna har det enda ansvaret. Samhället spelar också en stor roll för främjande av barns hälsa och matvanor förklarade föräldrarna. Detta står i överensstämmelse med de teorier som Claude Marcus (2006), Carlsson, (2003) och Andersson, Ågren, (2005) för fram.

Resultat i min undersökning visar på att det från skolans sida finns ett samarbete med föräldrar kring barns hälsa och matvanor, men att föräldrarna inte uppfattar det så. Kökspersonalen anser att ett större samarbete behövs för att främja barns hälsa och matvanor. Inga informationsblad, möten eller projekt kring hälsa och mat hade föräldrarna sett till.

Livsmedelsverkets rapport (2003) kan inte fastställa om det är i skolan eller hemmet som bristerna kring matvanorna finns. Utifrån min undersökning kan jag heller inte fastställa detta. Däremot visar mina resultat att de finns stora brister i kommunikation och samarbetet kring mat och hälsa mellan skola och föräldrar. Skolan menar att det finns ett samarbete, medan föräldrarna ger det omvända intrycket

6 Diskussion

Tid är den centrala faktorn som påverkar barns matvanor, enligt denna undersökning. Föräldrarna anser att den sociala samverkan kring matbordet måste synliggöras i skolan men också sättas i fokus i hemmet. Skolan har ett pressat tidsschema som alla klasser måste följa för att alla barn ska få tid till att äta. Detta problem var ett faktum redan på min skoltid, för 10 år sedan. Skolan sätter idag fokus på att alla barn i den aktuella skolan ska hinna äta. Miljön i matsalen har förbättrats och undersökningar visar också på att miljön kring maten är en central faktor för barns mat och hälsa (Servera, 2006).

6.1 Ansvarsfördelningen

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta. De undersökningar och den forskning jag har använt mig av visar alla på försämrad aktivitet och en mer ohälsosam kost bland barn idag. Min undersökning tog sikte på ansvaret kring mat och hälsa och hur fördelningen ser ut mellan föräldrar och skolan. Resultatet visar att föräldrar ansåg sig ha det stora ansvaret, men att man i övergripande form inte kunde uttrycka det så. Föräldrar har alltid det stora ansvaret för sina barn, men påverkan utifrån kan medföra svårigheter. Den intervjuade från ledningen ansåg att man som lärare i skolan idag, har ett ansvar som sträcker sig utanför det pedagogiska området. Eftersom barn idag spenderar mer tid i skolan, läggs också där ett större ansvar. NCFF:s projekt finns för att bland annat hjälpa skolan att förbättra barns hälsa genom hälsosam mat och fysiska aktiviteter. Denna organisation riktar sig till skolan och inte till föräldrar. Thomas Östros, utbildningsminister (2002-2004) och den dåvarande regeringen med sina nya förslag och ändringar i Lpo-94 ger samma uppmaning som NCFF. Organisationer, kommuner, och lagstiftning påverkar starkt skolan och ett stort ansvar ligger på denna skola att försöka anpassa sig efter samhällets utveckling. När man pratar om ansvar i skolan är det under alla omständigheter svårt att fastställa vem som hålls ansvarig för vad, eftersom skolans personal är kommunalt anställd. För att nå målsättningar och hitta balansgång i ansvaret mellan skola, föräldrar och barn är det viktigt att analysera problematiken och försöka hitta lösningar

(Adelswärd & Edvalsson,1997). Enligt min undersökning kämpar varje part med sina problem, utan att ta hjälp av övriga, vilket är mycket otillfredsställande.

6.2 Granskning

För att kunna ställa nya frågor och öppna möjligheter till nya tankegångar är jag här kritisk mot min egen undersökning. Om bland annat urvalsgruppen hade varit större, bland föräldrar hade man möjligtvis kunnat se större skillnader i bristerna kring matvanor och på så sätt kunna svara till de brister som bland annat Livsmedelverkets undersökning (2003) tar upp. För att få ytterligare kunskap om var brister kring matvanor sker, hade ett förslag varit att studera de hem som barnen i den aktuella skolan bodde i. Syftet skulle då vara att se hur matlagningen gick till, vem som tog ansvar för vad, och hur delaktiga barnen var i matlagningen.

6.3 Samarbetet och nya frågor

Allt som har med barns sociala förmåga, matvanor och deras hälsa att göra blir en del av skolan. Min uppfattning är, utifrån resultaten av min undersökning att ett aktivt samarbete mellan skola och hem måste ta vid. Föräldrarna i min undersökning hade ingen aning om vad skolan gjorde för att främja barns sunda livsstil. Föräldrar ansåg dock att maten i skolan var lika viktig som i hemmet. Nya frågor dyker då upp, där jag ställer mig frågande till varför ett samarbete inte finns. Denna undersökning visar också att föräldrar och skolan behöver samarbeta för att barn ska få en förbättrad kost och hälsa. Till de kommentarer jag fått angående mellanmålet i skolan ställer jag mig frågande till vad som egentligen har hänt. Meningen är inte att barn ska vara vrålhungriga när de kommer hem från skolan på eftermiddagen. Ett barn som går i första klass äter heller inte samma mängd som ett barn som går i fjärde klass. Än en gång kan man se till det samarbete som borde finnas men inte finns. Samarbete och ansvar är två tunga ord som alltid kommer att kopplas till skolans värld. Jag tror, utifrån mina resultat, att skolan kommer att spela en ännu större roll i barnens framtid framöver. Efter erfarenheter från min verksamhetsförlagda tid under min utbildning, tror jag skolor idag behöver se över ledarskap och samarbeten. Finns det idag utbildad skolledning som har en utbildning i ledarskap och vet hur man arbetar för att samarbetet mellan hem och skola skall fungera? Min erfarenhet säger mig också att om man får detta att fungera, fungerar också personalens samarbete och resulterar i nöjda föräldrar

med barn som mår bra, både psykiskt och fysiskt. Claude Marcus (2006) skriver om hur fetmaepidemin bara fortsätter medan vi har de hjälpmedel som krävs och vi vet vad som behövs göras. Efter min undersökning kretsar då mina tankar kring om skolan och vi människor är tillräckligt på att anpassa oss efter utvecklingen. Varför tar man bara inte bort plus menyerna på McDonald’s eller placerar godiset i mitten av butiken istället för vid kassorna? Är det föräldrarna som brister när de inte orkar eller har tiden till att ta diskussionen om godiset än en gång. Varför är det ingen som sätter ner sin fot och ropar, nu får det vara nog? Facit till fetmaepidemin finns att studera i USA. Något som jag själv tror är problemet till att många barn lider av övervikt idag är tillgängligheten till allt sött och onyttigt, och vem har egentligen ansvar för det? Föräldrar, skola, livsmedelsbutiken eller kanske tv-reklamen? Kanske alla måste ta ett samordnat grepp via politikerna i landet.

Referenslista

Adelswärd, Viveka; Evaldsson, Ann-Carita & Reimers, Eva. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Inger & Ågren, Gunnar. (2005). Underlag till handlingsplaner för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Uppsala & Stockholm.

Andersson, Linda & Fannin, Blair. (2006) Study Finds Parental Time to be Key in Fight

Against Childhood Obesity.

(

http://agnews.tamu.edu/dailynews/stories/AGPR/Aug1006b.htm (06-12-04)

American Diabetes Association. (2002). Diabetes Prevention Program. Tillgänglig: http://www.diabetes.org/genetics.jsp

Bergholm, Camilla. (2006). Maten i skolan. Tillgänglig:

< http://www.oru.se/templates/oruExtIntroPageLevel2____15192.aspx> (06-12-12)

Carlsson, Anneli. (2003). Diabetes prediction I Skåne. Tillgänglig:

http://www.diabetolognytt.se/detta_nummer_2_3_2003/artikel8.html (06-12-13)

Danielson, Mia (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 Grundrapport. Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig:

http://www.fhi.se/upload/ar2006/Rapporter/svenska_skolbarns_halsovanor.pdf ( 06-12-12)

Doverborg., E & Pramling, I (1985). Att förstå barns tankar-metodik för barnintervjuer: Stockholm: Liber.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001). Examensarbete i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Liukko, Anneli. (1996). Mat, kropp och social identitet. Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet.

Livsmedelsverket (2003), Livsmedel och näringsintag bland barn i Sverige. Riksmaten-Barn

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo-94, (2006), Stockholm: Fritzes.

Marcus, Claude. 2006. STOPP-Stockholm Obesity Prevention Project. Tillgänglig:

http://www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/templates/Page____57189.aspx (06-12-06)

Merriam, S.B (1994) Fallstudien som forskningsmetod: Studentlitteratur, Lund

NCFF, Informationssida. Tillgänglig:

http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____19323.aspx (06-12-06)

Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans-kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Servera/united minds. (2006). Skolmatens betydelse vid val av skola. PDF Format Tillgänglig

<http://www.kostochnaring.se/foreningen/fortbildningsdagar/2006/foredrag/skolmat_en_del_av_skolvalet.pdf>

(06-12-12)

Wiedersheim-Paul, F. & L.T. Eriksson (1991) Att utreda forska och rapportera: Liber Ekonomi, Malmö

A Bilaga

A.1 Informationsblad till föräldrar

Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har

förändrats. Fler äter ohälsosamt, för mycket och på felaktiga tider. Så många som var femte barn (20%) lider av övervikt och 30000-50000 är så feta att de riskerar att dö i förtid på grund av följdsjukdomar som diabetes, cancer eller hjärinfarkt. Samhället har fått en ny attityd till sötsaker. Det är nu helt ok att stoppa i sig godis och läsk varje dag. Barnen äter alldeles för lite frukt, men desto mer godis. Dessutom rör de sig för lite. Vi vet att det är ett problem, men varför fortgår det trots vår kunskap om riskerna med övervikt? Är det hemmen eller skolan

som brister i kunskaperna och hanteringen kring mat och matvanor? Eller ligger problemet någon annan stans?

Gert Svensson, Dagens Nyheter 21 oktober, 2004. Livsmedelsverket, 2003.

1 Vad är din spontana reaktion på detta som förälder? 2 Vad är en sund kost för barn enligt dig?

- Hur mycket arbetar ni med detta i hemmet?

3 Var tycker du att det största ansvaret för att ge barn sunda matvanor ligger? 4 Vad har du för intryck av hur skolan jobbar med hälsofrågor, som t ex mat? 5 Är det viktigare att barnen får en allsidig kost i skolan än att de får det hemma?