• No results found

med anledning av skr. 2019/20:185 Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram Motion 2020/21:308 av Lars Hjälmered m.fl. (M, KD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "med anledning av skr. 2019/20:185 Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram Motion 2020/21:308 av Lars Hjälmered m.fl. (M, KD) - Riksdagen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommittémotion M

Motion till riksdagen

2020/21:308

av Lars Hjälmered m.fl. (M, KD)

med anledning av skr. 2019/20:185

Riksrevisionens rapport om

samverkansprogram och strategiska

innovationsprogram

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avhjälpa brister i regleringsbrev när det gäller de strategiska innovationsprogrammen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tydligare process för utvärdering av de strategiska samverkansprogrammen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De strategiska innovationsprogrammen och strategiska samverkansprogrammen syftar till att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft. De är även avsedda att bidra till att möta globala samhällsutmaningar. Samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig sektor är en central del av programmen.

De strategiska innovationsprogrammen består av 17 program som utgår från s.k. strategiska innovationsagendor, där aktörer från olika sektorer etablerar gemensamma mål och visioner. Samverkansprogrammen ska samordna innovationsinsatser mellan exempelvis näringsliv, akademi, civilsamhället och offentliga aktörer. Programmen utgår från några på förhand utpekade fokusområden som identifierats av Nationella innovationsrådet.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Innovation genom samverkan – statens satsningar på strategiska samverkans- och innovationsprogram (RiR 2020:6). I granskningen har Riksrevisionen lämnat rekommendationer vad gäller det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet, Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

(2)

Åtgärda otydligheter i regleringsbrev avseende de strategiska

innovationsprogrammen

Vad gäller de strategiska innovationsprogrammen framför Riksrevisionen bl.a. att det finns otydligheter i regleringsbreven till berörda myndigheter om hur myndigheterna ska välja program. Formuleringar i aktuell forskningsproposition och regleringsbrev hänger inte ihop, och detta riskerar att skicka dubbla signaler vad gäller programmets tillämpningsområden.

Riksrevisionen problematiserar också det faktum att det råder betydande otydlig-heter i regleringsbreven till respektive myndighet i fråga om samverkan mellan myndig-heterna, programportföljens sammansättning och programformen i sin helhet. Riksrevi-sionen pekar också på att det finns brister i hur uppdragen är formulerade. Det handlar exempelvis om att gränserna för myndigheternas ansvar är otydliga.

Vidare gör Riksrevisionen bedömningen att det saknas kontinuerlig dokumentation av överväganden om organisering och ansvarsfördelning inom programmen. Det för-svårar för myndigheterna att skapa sig en överblick av programmen. Dessutom riskeras det organisatoriska minnet inom de strategiska innovationsprogrammen.

Enligt Riksrevisionen är dessa brister i hög grad hänförliga till de regleringsbrev som regeringen ställer ut till de ansvariga myndigheterna. Regeringen måste säkerställa att dessa brister avhjälps i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Tydlig-görandena bör omfatta myndigheternas enskilda och gemensamma ansvar för program-formen som helhet, samverkan sinsemellan samt prioritering av innovationsområden.

Överväg utvärdering av genomförda samverkansprogram

Riksrevisionen har inte identifierat något systematiskt uppföljningsarbete vad gäller de genomförda strategiska samverkansprogrammen. Det finns ingen sammanhållen utvär-derings- eller prövningsprocess knuten till vare sig programformen eller de enskilda programmen. Det har sammanställts synpunkter från deltagande medlemmar, men ingen ytterligare utvärdering har genomförts.

Riksrevisionen anser att bristerna vad gäller utvärderingen försämrar möjligheterna till effektivitet i programformen. Det försvårar också möjligheterna att utveckla pro-grammen. Möjligheterna att genomföra återrapportering till riksdagen som håller god kvalitet försämras också.

Riksrevisionen gör därför bedömningen att genomförda samverkansprogram bör utvärderas och följas upp. Det gäller också de program som aviserades i juli 2019. Mot bakgrund av detta bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att införa en tydligare process för utvärdering och uppföljning av samverkansprogrammen i enlighet med Riksrevis-ionens rekommendationer.

Lars Hjälmered (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Lotta Olsson (M) Helena Antoni (M) Camilla Brodin (KD)

References

Related documents

Bollebygds kommun är därför positiv till att uppgifterna att godkänna och utöva tillsyn över fristående förskolor och fristående fritidshem som inte tillhör en fristående

Bräcke kommun har beslutat att inte lämna några synpunkter på Remiss U2020/00060/S Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU

Regeringen beslutar, i enlighet med Livsmedelsverkets framställning, att förlänga tiden för redovisning av uppdraget att utvärdera arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen

Regeringen uppdrar åt Universitets- och högskolerådet (UHR) att analysera konsekvenserna av att höja kraven på särskild behörighet till ämneslärar- utbildning till betyget C i

Regelrådet vidhåller tidigare bedömningar och finner att en utebliven beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning med anledning

Statskontoret tillstyrker förslaget (s. Regeringen bör vara tydlig i sin styrning av de statliga myndigheterna, företrädesvis genom förordningar som direkt riktas mot den

I utredningen framförs att förutsättningarna för att stärka kommunernas styrning i arbetet mot felaktiga utbetalningar skiljer sig åt från de förutsättningar som råder

ArkDes vill också lyfta att den offentliga upphandlingen inte bara är att verktyg för att premiera kvalitet och hållbarhet före kortsiktiga ekonomiska vinster, utan också en