Den retoriska verktygslådan: En fallstudie kring socialdemokratiska partiledares användning av retoriska verktyg för att tala och berätta

Examensarbete 15hp

Den retoriska verktygslådan

En fallstudie kring socialdemokratiska partiledares

användning av retoriska verktyg för att tala och

berätta.

Författare:Besarta Jusufi & Ida

Andersson

Handledare:Håkan Sandström Examinator: Maria Elliot Termin:VT15

Ämne: Medie- och

kommunikationsvetenskap

2 Abstrakt

Titel: Den retoriska verktygslådan - En fallstudie kring socialdemokratiska partiledares förmåga att använda retorik för att övertyga sin publik.

Författare: Besarta Jusufi & Ida Andersson Nivå: Kandidat Plats: Linnéuniversitetet Språk: Svenska Antal sidor: 43 Period: VT15. Syfte

Få en förståelse kring hur politiker använder sig av retoriska strategier och verktyg för att förmedla ett budskap.

Metod

Kvalitativa retoriska analyser av ett tal vardera från fem socialdemokratiska partiledare.

Resultat

Huvuddrag från resultatet är att samtliga politiker tenderar att använda sig av retoriska verktyg så som ethos, logos, pathos samt av retoriska stilfigurer så som metaforer samt anaforer. I många situationer använder politikerna de retoriska verktygen för att antingen styrka sitt argument eller för att lyfta fram en fråga som de vill belysa.

Slutsats

Det går genom denna undersökning att konstatera att det finns retoriska verktyg som tenderar till att återkomma i socialdemokratiska partiledares tal. De mest använda retoriska verktygen är ethos, logos samt pathos. Även de retoriska stilfigurerna metaforer samt anaforer har varit återkommande verktyg hos politikerna.

Nyckelord

Politisk kommunikation, retorik, partiledare, Socialdemokraterna, retoriska verktyg, stilfigurer

3

Förord

För ett halvår sedan satt vi i skolans korridor och försökte komma

fram till ett ämne som vi ville skriva vår C-uppsats om. Vägen hit

där vi står idag har inte på långa vägar varit rak men här står vi nu

med en färdig C-uppsats.

Vi skulle vilja ge ett stort tack till vår fantastiska handledare

Håkan Sandström som aldrig tröttnade på våra oändliga frågor och

som alltid peppat oss vid tillfällen som vi själva trott att allt runt

omkring är ett oändligt mörker där det inte går att se något ljus.

Växjö, 2015-08-20

Besarta Jusufi

Ida Andersson

4

Innehållsförteckning

3.1 Svensk retorisk kommunikation 9

3.2 Politisk retorik utanför Sveriges gränser 9

3.3 Framställning i form av partipropaganda 9

4. Teoretiskt perspektiv 11

4.1 Politisk kommunikation 11

4.2 Strategisk politisk kommunikation 11

4.3 Retoriska verktyg 12

5. Metod 14

5.1 Kvalitativ retorisk analys 14

5.2 Analysschema 14

5.3 Språkkompassen 16

5.4 Politikerna 18

5.5 De politiska talen 19

5.6 Självkritisk diskussion 19

6. Resultat och analys 21

6.1 Tematik 21

6.2 Ethos, logos, pathos 24

6.3 Retoriska stilfigurer 27 6.4 Språkkompassen 31 6.5 Sammanfattning 36 7. Slutdiskussion 37 7.1 Frågeställning 1 37 7.2 Frågeställning 2 38 7.3 Slutsats 39 7.5 Vidare forskning 39 8. Referenslista 41 8.1 Litteratur 41 8.2 Vetenskapliga artiklar 42 8.3 Avhandling 42 8.4 C-uppsats 42 8.5 Digitala källor 42

5

1. Inledning

“Retorik är konsten, att vad det än gäller, finna det som är bäst ägnat att övertyga” - Aristoteles (född 384 f.Kr.) 1

Denna uppsats grundar sig i vårt intresse att få en förståelse för hur retorik kan användas i det moderna samhället. För att kunna få en förståelse kring hur retorik kan tillämpas i det

moderna samhället har vi valt att undersöka utvalda tal från några socialdemokratiska partiledare. Syftet för denna uppsats blir därför att undersöka: Hur använder politiska ledare retoriska strategier och verktyg för att förmedla ett budskap.

Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv är denna studie relevant då denna undersökningen grundar sig i att få förståelse kring hur retorik kan komma att användas i den politiska kommunikationen som befinner sig i samhället, vilket vi inte kan hitta många tidigare studier kring och blir därmed relevant att undersöka. Inom den politiska

kommunikationen kan bland annat retoriska verktyg förekomma och det blir därför av intresse för oss att få en förståelse kring vilka verktyg som förekommer samt hur de används. Hur retoriken används i politikers tal anser vi är intressant ur ett medie- och

kommunikationsvetenskapligt perspektiv för att få kunskap kring hur politiker bygger upp sina tal samt hur retorik kan användas för att exempelvis lägga fram ett argument. Enligt Jesper strömbäck är det en viktig faktor att inom politiken besitta den retoriska kunskapen och förmågan att övertyga sin publik.2Detta är något som vi upplever även kan vara en viktig kunskap och förmåga att besitta som framtida kommunikatörer då vi kan komma till att arbeta med att just förmedla ett budskap som exempelvis är till för att rekrytera nya kunder till ett företag.

Anledningen till att vi valt att undersöka socialdemokratiska partiledare för att samla in material till denna uppsats är för att de besitter ett offentligt yrke där de har uppgiften att förmedla sitt partis budskap med tanken att övertyga sin publik att rösta på dem istället för på deras konkurrerande partier

1.1. Problemformulering

Sverige är ett av många länder som styrs med hjälp av demokrati. För att Sverige ska kunna bibehålla demokratin går Sverige vart fjärde år till val. I dessa val röstar svenska folket om vilket/vilka av de politiska partier i Sverige som ska få sitta i regeringen. Regeringen är sedan det organ som kan ses som Sveriges motor och arbetar för att få Sverige att gå runt. 3

För att de olika partierna ska kunna vinna röster vid dessa val arbetar partierna ständigt med att förmedla den politik som de bedriver och den politik som de vill att Sverige ska bedriva. Partierna kan förmedla sina budskap på flera olika sätt, de kan skriva en debattartikel, de kan gå ut i tidningarna, de kan skriva ett inlägg via sociala medier och de kan hålla ett tal framför en publik. Oavsett kommunikationskanal är det därför av stor vikt att partierna vet hur de ska

1 _{Jostein Gripsrud (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 65.} 2 _{Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk kommunikation. 1 uppl.}

Stockholm: SNS Förlag, 30.

6 kommunicera för att nå ut med sitt budskap på ett övertygande sätt. Detta för att de ska kunna nå ut med sitt budskap på ett sätt som får medborgarna att vilja rösta på just dennes parti. Den politiska kommunikationen blir där av en väldigt viktig aspekt i det politiska arbetet och blir därför en viktig sak för partierna att kunna bemästra. Konsten om att tala har sedan antikens tid använts för att kunna påverka andra och har kommit till att kallas för retorik.4 Genom att kunna bemästra retoriken kan politiker på så sätt veta hur de ska kommunicera för att kunna övertyga sin publik och blir på så sätt ett viktigt verktyg för samhällets politiker. Retorik hjälper politiker att framföra sina åsikter på ett sätt som kan förstås av publiken och på ett sätt som kan påverka, mer än tal där retorik inte används målmedvetet.5

Eftersom att retoriken utgör en betydande del i om politiker lyckas förmedla sina politiska budskap samt övertyga sin publik finner vi intresset att undersöka politikers retorik mer närgående. För att kunna få en större förståelse och en större inblick i hur svenska politiker arbetar med retoriken i dessa avseenden så vill vi därför undersöka hur de använder sig av retoriken samt se om politiker genom tiderna har använt sig av retoriken på liknande sätt. Då detta är en undersökning som ska utföras på ett begränsat antal veckor har vi valt att begränsa oss till ett svenskt parti och i det paritet enbart undersöka de politiker som har varit partiledare. Det parti som vi valt att undersöka är det socialdemokratiska partiet.

1.2 Mål och Syfte

Målet med denna undersökningen är att se hur politiker använder olika retoriska verktyg för att föra fram sina politiska åsikter. Politiken avgör hur det svenska samhället ser ut och styrs och det är därför ett allmänintresse att förstå hur retoriken används inom politiken.

Det är därför genom denna undersökning intressant att förstå hur de retoriska verktyg används i politiska tal eftersom att de kan komma till att påverka människor i politiska val, vilket i sin tur kan bidra till både små och stora skillnader i samhället.

Syftet är därför att få en förståelse kring hur politiker använder sig av retoriska strategier och verktyg för att förmedla ett budskap.

Denna undersökning har därför till uppgift att få en förståelse kring hur politiker använder retoriska verktyg för att övertyga sin publik.

För att kunna uppnå syftet med denna undersökning kommer vi att ta hjälp av två stycken frågeställningar:

- Finns det några retoriska verktyg som återkommer bland de politiska ledarna? - Hur arbetar politikerna med de retoriska verktygen?

1.3 Disposition

I nästkommande kapitel kommer tidigare forskning inom det berörda ämnet att upplysas och som har varit en hjälp till denna rapporten samt en beskrivning till varför de har varit

relevanta för denna rapport. Efter tidigare forskning kommer det kapitlet där vi presenterar kring de teoretiska perspektiv som har kommit att vara intressanta för denna rapport. I nästkommande kapitel presenteras metoden. Under metod beskrivs vad det är för metod som

4

Göran Hägg (2012). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström Widstrand, 9.

7 har lagt grunden för undersökningen samt hur materialinsamlingen har gått till. I kapitlet resultat och analys presenteras de retoriska analyser som vi har gjort på de utvalda

politikernas tal samt en analys av det resultat som framkommit under de retoriska analyser. I det avslutande kapitlet slutdiskussionen kommer det att diskuteras kring de slutsatser som går att dra utifrån de resultat som presenteras i kapitlet innan.

8

2. Bakgrund

Politiken är en viktig del i samhället och vilket gör det till ett intressant fenomen att

undersöka. Politik är något som går hand i hand med kommunikation och det är omöjligt att bedriva politik utan att kommunicera. En neutral kommunikation existerar heller inte i den politiska sfären. Man kommunicerar mer eller mindre genom medvetet val av fakta, perspektiv, aspekter och vinklar.6

När man förstår innebörden av den politiska kommunikationen för att politiken ska kunna fungera så är retoriken en viktig koppling till detta. Retorik har länge använts. Redan under antikens Grekland använde man retorik och idag talar man om bland annat Aristoteles som en stor användare av retorik. 7Retorik ger upphov till verktyg som kan användas för att påverka och övertala. 8Retorikens funktion som ett medel för att påverka och övertala gör det därför inte minst använt inom politik och den politiska kommunikationen.

Dessa retoriska verktyg ger möjlighet för politiker att i större utsträckning påverka och bilda opinion bland medborgare i samhället. Dessa verktyg ser man att politiker tenderar till att användas alltmer och det präglar den politiska kommunikationens funktion och utseende.9 Användningen av retoriken är under en ständig utveckling och den blir allt viktigare inom politiken. I samband med att den politiska retoriken blir viktigare för politiker att kunna bilda opinion i samhället så sätts det även större krav på politiker att kunna använda denna typ av verktyg.

6

Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk kommunikation. 1 uppl. Stockholm: SNS Förlag, 9.

7_{Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 207.} 8_{Karlberg, Maria &Mral, Birgitte (1998). Heder och påverkan – att analysera modern retorik. 3 uppl.}

Stockholm: Natur och kultur, 10.

9

3. Tidigare Forskning

3.1 Svensk retorisk kommunikation

Utöver att det är viktigt för en politiker att veta hur hen ska använda sin retorik för att vinna röster är det lika viktigt för politikern att kunna använda sig av sin retorik i krissituationer. Konsten att kunna forma sin retorik så att folket behåller sin tillit till politikern och dess parti är med andra ord någonting som är av ytterst vikt enligt den vetenskapliga artikeln Frame, Set, Match! :Towards a model of successful crisis rhetoric. Artikeln är skriven av Lars W. Nord samt Eva-Karin Olsson och de skriver om hur den svenska regeringen arbetade med sin kommunikation under den ekonomiska krisen 2008. Enlig författarna beror utkastet på den politiska kommunikationen genom en kris på en process i tre delar. Dessa delar är:

politikernas förmåga att använda ramar, deras förmåga att sätta allt i ett bildsammanhang samt hur väl de kan matcha den politiska bilden mot medias bild av krisen.

Allt är annorlunda. Alltid - Den politiska debatten är en komplex retorisk situation, En vetenskaplig artikel skriven av Erik Bengtson som belyser ämnet om effektiviteten av politikers retorik vid valrörelser. Vid en valrörelse befinner sig politikern i en retorisk situation som består av tre delar, exigence, audience och constraints.Exigence utgörs av ett påträngande problem, en aspekt av verkligheten som påkallat talarens uppmärksamhet. Audience är publiken som går att påverka och constraints är de omständigheter måste ta hänsyn till, till exempel vad som måste lyftas fram, hur lång tid man har och dylikt.

Omständigheterna kan betraktas som hinder, men i vissa fall kan det vara stora möjligheter för den politiska retoriken, Genom krissituationer kan den retoriska situationen ändras till ens fördel för politiker genom att man använder krisen och retoriskt belyser den på ett sätt som gynnar en skriver författaren Erik Bengtson.

I boken Praktisk Retorik skriven av Göran Hägg kan du läsa om hans tankar kring retorik. I sin bok säger Hägg att retorik kan användas för att föra fram ett budskap men även i form av exempelvis argumentation. Utöver att du kan läsa det i Göran Häggs bok om retorik kan du även läsa liknade i den vetenskapliga artikeln Situating Speech: A Rhetorical Approach to Political Strategy som är skriven av James Martin vid London University. I denna artikel tar författaren upp liknande drag som Hägg tar upp i sin bok, Martin vill sig kunna påstå att om politiker kan använda sig av retorik på bästa sätt kan ett tal förvandlas till en dynamisk process för att kunna föra fram sina budskap och även sätta det man vill få igenom i rullning. 3.2 Politisk retorik utanför Sveriges gränser

Första damen - vapen i valet, En retorisk studie av Michelle Obamas och Ann Romneys tal under presidentvalet i USA år 2012, en C-uppsats skriven av Nevena Filipovic, student vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. I C-uppsatsen gör författaren en retorisk studie av två tal, ett av Michelle Obama och ett av Ann Romney. Författaren studerar hur dessa talare med hjälp av retoriska verktyg såsom ethos, pathos, logos påverkar människor genom sina tal. Uppsatsen belyser skillnaderna mellan deras sätt att tala och konstaterar att talarna skiljer i självsäkerhet. Nevena Filipovic beskriver att Michelle Obama talar med stark känsla och självsäkerhet vilket resulterade i att hon vann auktoritet och trovärdighet medans Ann Romney som inte var lika säker i sitt talande förlorade både sin auktoritet samt

10 3.3 Framställning i form av partipropaganda

I många undersökningar kan du läsa om hur forskare har undersökt hur ett parti framställs i dess partipropaganda samt hur partiets partipropaganda har förändrats genom tid.

Vart fjärde år är det valår i Sverige vilket innebär att Svenska folket får möjligheten att rösta fram vilka partier de tycker ska sitta i den svenska regeringen och vilka som kommer att sitta i riksdagen. Vid varje val får de svenska partierna chansen att ställa upp i olika debatter och även framföra tal för att vinna folkets röster. Då det är vid dessa val det avgörs vilka partier som kommer att få sitta i regeringen respektive riksdagen blir det av största vikt för partierna att veta hur de ska kommunicera samt hur de skall använda sin retorik för att få så många röster som möjligt då kommunikationen är ett medel för att nå och upprätthålla makt. I avhandlingen Valretorik, om politiskt språk i valpropaganda, skriven av Nicklas Håkansson, universitetslektor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet beskrivs det hur valretoriken har förändrats i Sverige. Enligt avhandlingen har inte partiernas partipropaganda förändrats direkt enligt åren och han menar att politikerna inte heller har känt sig tvingade att förändra sin retorik även att det har skett en medialisering och politikerna har mer eller mindre tvingats ut på arenor som de tidigare inte var vana vid.

11

4. Teoretiskt perspektiv

4.1 Politisk kommunikation

Kommunikationen är en väsentlig del av den politiska processen och det är genom politisk kommunikation som politiker och partier utvidgar sina möjligheter att bli större och nå ut till människor i större räckvidd. Politiken och kommunikation hänger samman och integrerar med varandra alltså ständigt med varandra.10

Det finns olika dimensioner av makt och maktutövning.. Exempel på dessa är ord som inflytande, påverkan, auktoritet, och dominans.11

Kommunikation kan verka som ett inflytande sätt att beröra attityd och känslor.12

Kommunikation kan därför vara ett effektivt medel och av stor betydelse när man försöker generera åsiktsbildning. Att genom kommunikation försöka påverka människor till att skapa en åsikt är en fördel inom den politiska arenan. På så sätt kan den politiska kommunikationens effekt därför även verka som ett sätt att nå makt genom att använda rätta verktyg i den

planerade politiska kommunikationen,

Makt kan komma i olika former och det är en viktig aspekt för att kunna uttala sig om politiker har makt. Makt kan vara militär, ekonomisk och även politisk, men i grund och botten handlar makt om möjligheten att påverka.13

När det kommer till att använda sin retorik handlar det inom politisk kommunikation att använda sin retorik på så sätt att man lyckas övertyga sin publik. Likadant som det går att skriva en roman på flera olika sätt går det att bygga upp ett tal på fler olika sätt. Vad vill man som talare åstadkomma med sitt tal? Redan från antikens dagar har människan använt sig av retorik för att uppnå olika saker, människan har använt retorik för att få igenom sina åsikter, för att fälla brottslingar, för att skydda brottslingar eller bara för att föra en vardaglig

argumentation med sin partner.14Som ett tak behöver stöttande pelare för att hålla taket uppe menar vissa att retoriken bygger på tre grundläggande byggstenar. Dessa byggstenar kallas för ethos, logos och pathos.15 Mer om dessa byggstenar återkommer vi till under 3.3 Retoriska verktyg.

4.2 Strategisk politisk kommunikation

Grunden i strategiskt användande av politisk kommunikation ligger i att nå sina politiska mål. Dessa kan vara av olika slag, men främst handlar det om att påverka opinionen, antingen som ett mål i sig eller som ett medel för att vinna röster. Det råder alltså ingen tvivel om att strategisk politisk kommunikation är viktigt inom politik.16

10

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 29.

11_{Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 47.} 12_{Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna – en retorisk studie om underförståddheter i modern}

politisk argumentation. 2 uppl. Rhetor förlag, 7.

13_{Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 47.} 14

Hägg, Göran (2012). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström Widstrand, 20.

15_{Karlberg, Maria &Mral, Birgitte (1998). Heder och påverkan – att analysera modern retorik. 3 uppl.}

Stockholm: Natur och kultur, 31.

16

Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk kommunikation. 1 uppl. Stockholm: SNS Förlag, 197.

12 Strategisk kommunikation utgår ifrån tron om att människor är passiva individer som går att planera, styra och övertala om man använder rätt verktyg för att uppnå detta.17 När man har som uppgift att använda strategisk kommunikation för dessa ändamål är det viktigt att medvetet välja och bestämma sig för vilka opinioner man vill påverka. Man kan tala om den allmänna opinionen, men för att nå de bästa resultaten är det oftast en bättre strategi att dela in människor i olika målgrupper då politiska partier aldrig har samtliga röster av de svenska medborgarna bör man istället rikta in sig på de specifika målgrupperna för större chans att lyckas.18

Den påverkan man har för uppsikt att uppnå genom strategisk politisk kommunikation kan vara direkt eller indirekt, Direkt opinionspåverkan handlar om att vända sig direkt till dem vars åsikter man vill påverka och kommunicera med dem. Den indirekta opinionspåverkan handlar om att försöka påverka de medier som människor använder sig av och därigenom nå och påverka de vars åsikter man vill förändra.19

4.3 Retoriska verktyg

När det är dags för politiskt val i Sverige är det tid för de svenska partierna samt deras partiledare att fånga publikens intresse. Det är då dags för partiledarna att övertyga publiken, alltså de svenska medborgarna att rösta på just hens parti. För att kunna behålla gamla väljare samt konvertera nya medlemmar gäller det med andra ord att partiledarna kan argumentera för sin sak om varför de ska välja just hens parti.20 Argumentation blir där av en stor del i det politiska talet och blir därför av stor vikt för en forskare att kunna bemästra en

argumentationsanalys vid utförandet av en retorisk analys.

När det gäller att övertyga sin publik finns det tre vanliga strategier som oftast förekommer i politiska tal: ethos, logos, pathos. Samtliga strategier bygger på hur politikern vill framställas inför sin publik men även på vilket sätt politikern eller talaren vill lägga fram sina

argumentationer.21 Ethos är den strategi som oftast kallad för den övertalningsmetod som går på publikens känslor som knyts till talarens karaktär, ett slags förtroende till talaren. Ett exempel kan vara om ett företag eller ett parti använder en kändis som talare, inte för att kändisen är en duktig retoriker utan för att hen är en omtyckt karaktär bland publiken.22Efter ethos kommer strategin som kallas för logos. Till skillnad från ethos är detta en mer

intellektuell strategi som bygger på att talaren ska kunna bygga sina argumentationer på ren fakta eller att man kopplar det man talar om med något som är mer bildning, exempelvis statistik. Mer eller mindre innebär logos att talaren ska stärka sitt argument med fakta och inte enbart egna iakttagelser för att få publikens tillit.23Den tredje och sista strategin heter pathos och bygger på att talaren argumenterar på ett väldigt känslomässigt plan, nästan så att hen sätter sig i en offerroll. Pathos är mer eller mindre till för att väcka publikens känslor, de ska

17

Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2011). Strategisk kommunikation – forskning och praktik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 86.

18 _{(Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk kommunikation. 1 uppl.}

Stockholm: SNS Förlag, 198.

19_{Strömbäck, Jesper (2009). Makt, medier och samhälle – en introduktion till politisk kommunikation. 1 uppl.}

Stockholm: SNS Förlag, 198.

20_{Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 89.} 21_{Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 210} 22

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 210

13 känna med talaren och framför allt känna ett samband till talaren. Ett sätt som en talare kan involvera pathos i sina argument är att antingen berätta något personligt som kan koppla talaren med publiken, eller så kan talaren nämna ett känsloladdat ämne som exempelvis rör barn som dör till följd av svält och på så sätt väcka publikens medlidande.24

14

5. Metod

5.1 Kvalitativ retorisk analys

När man ska genomföra en undersökning gäller det att komma underfund med vilken slags undersökning som man vill göra. Det finns olika tillvägagångssätt som alla har olika för- och nackdelar. Oftast talar forskare kring att de antingen gör en kvantitativ eller en kvalitativ undersökning. När man gör en kvantitativ undersökning är man intresserad av att veta hur ofta exempelvis ett ord framkommer i en text eller mer allmän få vetskap om hur en grupp tycker och tänker. En kvantitativ undersökning lämpar sig väl i undersökningar där man behöver ett större urval för att materialet ska kunna vara representativt för populationen.25

I en kvalitativ undersökning är man mer intresserad av den kvalitativa ansatsens syfte och man vill istället kartlägga personliga upplevelser i ett ämne eller få en djupare förståelse kring en text eller liknande.26

Då vi i vår undersökning vill undersöka hur utvalda socialdemokratiska partiledare använder sig eller har använt sig av retoriska verktyg samt se om det har skett några förändringar kring användandet av retoriska verktyg över tiden så anser vi att en kvalitativ undersökning lämpar sig bäst. Vi anser att en kvalitativ undersökning lämpar sig bäst då vi kommer att gå in i olika tal för att se hur politikerna använder sin retorik. En ytterligare anledning till varför en

kvalitativ metod är mest lämpad för vår undersökning är då vi har en begränsad mängd av tid och måste därför anpassa oss till att enbart analysera ett tal från respektive partiledare för att vi ska hinna med alla delarna i vår undersökning.

Vi är medvetna att en kvantitativ studie kan lämpa sig lika väl som en kvalitativ i en retorisk analys, men då vi inte direkt har intresset att räkna frekvensen av hur ofta en partiledare exempelvis använder sig av ordet jag, anser vi att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för oss. För att vi sedan på bästa möjliga sätt ska kunna svara på de frågeställningar som vi har tagit fram beslutade vi oss för att genomföra en kvalitativ retorisk analys. En retorisk analys är ett sätt att undersöka hur en text är uppbyggd och därmed också ett sätt för att undersöka hur retoriken är uppbyggd i en text eller i talad form.[31]Då vår undersökning är av intresse att undersöka den politisk retorik hos de valda politikerna lämpar sig därmed en retorisk analys oss bäst.

5.2 Analysschema

För att kunna utföra de retoriska analyser som vi har avsikten att göra har vi utformat ett analysschema vars syfte är att hjälpa oss under de retoriska analyserna. För att kunna få med de delar som krävs i en retorisk analys har vi tagit hjälp av litteratur som tar upp hur man gör en retorisk analys.27 Vi har även tagit hjälp av litteratur som rör ämnen som stilistik,

stilfigurer samt stilanalys.28Vår retoriska analys ligger på två olika nivåer. På den första nivån undersöker vi innehållet i talen som tematiken, argumenten samt logos, ethos, pathos. På den

25_{Rosengren, Karl-Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5 uppl. Malmö: Liber AB, 370.} 26

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB, 339.

27_{Bergström, Göran &Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 89.}

28

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 18.

15 andra nivån undersöker vi stilen på talen. Huruvida politikerna använder sig av retoriska stilfigurer så som metaforer, anaforer och dylikt.

Här nedan ser du det analysschema som vi har utformat och vars syfte är att underlätta vid analyserna av de politiska talen:

Retorisk analys

Tematik- är den agenda som politiker använder sig av när de talar. Det kan med andra ord

beskrivas som de temat som talet är ämnad att handla om. För att göra det enklare så kan vi ta ett exempel, om en politiker i ett tal vill prata om att kvinnor har det sämre än män, är

sannolikheten stor att politikern talar om jämlikhet. Talets tematik blir därför jämlikhet.29

Argument- ett argument är ett påstående avsett att antingen stödja eller undergräva tesen eller

andra argument i ett tal.30 Vill en politiker exempelvis få sin publik att vilja legalisera kokain använder politikern argument för att ändra eller behålla publikens åsikter.

Logos, ethos, pathos - inom retoriken talas det om att man kan använda sig av tre olika

tekniker för att övertyga sin publik. Dessa tre tekniker kallas för logos, ethos samt pathos. Logos handlar om att talaren med hjälp av fakta och förnuft vill övertyga sin publik. Ethos betyder istället att talaren vill övertyga publiken med sin personlighet och att hen är trovärdig. Den sista tekniken pathos innebär att talaren med hjälp av känslor vill övertyga sin publik.31

Retoriska stilfigurer

Metaforer - metaforer är ett bildligt uttryckssätt och ett sätt för en talare att sätta in publiken i

sammanhanget.32

Ironi - I detta sammanhang står ironi för att en sak som sägs i ett tal inte nödvändigtvist måste

betyda samma sak i verkligheten som i talarens ord. Ironi behöver dock inte alltid vara humoristiskt sagt utan kan ibland ha avsikten att påpeka förakt och ett sätt att undvika konflikter öppet.33

Anaforer - en anafor är en slags stilfigur där en talare upprepar ett eller flera ord i början av

meningar eller satser.34

Epiforer - en epifor är motsatsen till anafor och är även det en stilfigur som talare kan

använda sig av i tal. Epifor är med andra ord när talare upprepar ett eller flera ord i slutet av meningar eller satser.35

Retorisk fråga - en retorisk fråga är en fråga som ställs på ett sätt utan att ett svar förväntas,

då svaret redan är givet.36

Dessa begrepp i vårt analysschema har vi använt när vi har gjort våra analyser av

undersökningens tal. När vi har studerat talen har vi gjort de i olika etapper med hjälp utav vårt analysschema. Vi har exempelvis börjat med tematiken, vi har då läst talen för att få en förståelse om vad de har för tematik. När vi har kunnat fastställa tematiken av talen har vi

29

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tematik

30_{Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig}

text- och diskursanalys. 3 uppl. Lund: Stundentlitteratur. 101

31_{Karlberg, Maria & Mral, Birgitte (1998). Heder och påverkan - att analysera modern retorik. 3 uppl.}

Stockholm: Natur och kultur, 31

32

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur och mediesamhälle. 3 uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. s.222

33_{http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ironi} 34_{http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anafor} 35

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/epifor

16 sedan gått vidare till argumentationerna i talen och läste då om talen för att huvudsakligen fokusera på talens argumentationer. Genom att läsa talen i olika omgångar och enbart fokusera på ett begrepp ur analysschemat i taget har vi kunnat hålla ett större fokus och därmed göra analysen fullt ut.

Anledningen till att vi har valt att dela upp vårt analysschema i två underrubriker är för att det skulle bli lättare att kategorisera de begrepp som vi valt att ha med i vårt analysschema. Det är dessutom dessa begrepp som vi i huvudsak kommer att söka efter samt undersöka i de tal som ingår i vår undersökning. De underrubriker som vi har valt att kategorisera de olika begreppen under är retoriska analys samt retoriska stilfigurer. Att vi valt att döpa ena underrubriken till retorisk analys är av den anledningen att de begrepp som vi har kategoriserat in under denna underrubrik är sådana begrepp som ingår i en retorisk analys enligt Göran Bergström samt Kristina Boréus.37Den andra underrubriken är retoriska stilfigurer, denna underrubrik har vi valt för att vi i vår undersökning är intresserade av att undersöka om politikerna använder sig av olika retoriska stilfigurer samt hur de använder dem.

5.3 Språkkompassen

Utöver vårt analysschema har vi använt oss av en så kallade språkkompass när vi har utfört de retoriska analyserna. Denna språkkompass upptäckte vi i boken Att analysera text - stilanalys med exempel skriven av Lars Melin samt Sven Lange.38

Språkkompassen är en pragmatisk matris som undersöker vissa poler, sammanlagt är det åtta poler som samtidigt är en motpol med en av de andra polerna.39 De poler som ingår i denna matrisen är följande:  Detaljerad - Allmän  Formell - Informell  Informationstunn - Informationspackad  Saklig - Emotiv

37_{Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 89.}

38

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 38.

39

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 33.

17 Att en text är detaljerad innebär att texten är tydlig och konkret utformad. Läsaren eller

publiken ska direkt kunna få en bild om vad texten eller talet handlar om. En text eller ett tal som är väldigt detaljerat beskrivet är med andra ord en detaljerad text. Om det istället brister i beskrivningen kallas det för en allmän text40. Ett exempel är att man enbart nämner ,jölk som en mejeriprodukt, utan att nämna att det är just mjölk man talar om. En text eller ett tal kan även anses vara formell eller motsatsen informell. Att det är formellt innebär att talaren inte använder sig av pronomen, talar eller skriver med korrekt språk och använder sig exempelvis inte utav talspråk eller av så kallade slangord. Ett tal eller en text som är formell saknar även kontakt med publiken, är enkelt och i många tillfällen rakt på sak utan att gå runt ämnet och ta upp faktorer som inte är relevanta för ämnet. Är en text eller ett tal istället informellt innebär det att det omfattar ett språk som ligger på den nivån som en person använder i privata sammanhang så som en konversation med en nära vän. I det informella språket är det mer tillåtet att ha en direkt koppling till sin publik och med detta kommunicera med pronomen som vi och ni, jag och du.41

Andra poler som finns med i matrisen är polerna informationstunn samt informationspackad. Att en text är informationstunn innebär att det inte ges mycket information om kring det ämnet som texten eller talet berör. Att det istället ingår under polen informationspackad är texten eller talet motsatsen till informationstunn. En text som är informationspackad är väldigt informerande kring de ämnen som en text eller ett tal berör.42 De sista poler som finns med i matrisen är saklig samt emotiv. Emotiva drag definieras i det här fallet om texten innehåller exempelvis retoriska drag som tillexempel retoriska stilfigurer. Att texten istället är saklig innebär då att den mer eller mindre saknar retoriska drag och håller sig med vad som ska sägas istället för att formulera det i olika retoriska drag, som exempelvis retoriska stilfigurer så som metaforer.43

När vi har använt denna matris som vi i fortsättningen kommer att kalla för språkkompassen så har vi använt den i det avseende för att se om ett tal är detaljerat eller om det är allmänt, om det är formellt eller om det är informellt och så vidare. Med hjälp av denna matris samt det tidigare nämnda analysschemat anser vi kunna samla in material nog för att kunna besvara våra frågeställningar.

I analysen av de tal som ingår i undersökningen har vi lagt upp det på så sätt att vi först kommer att analysera de efter vårt analysschema som vi har tagit fram för att sedan gå över till denna språkkompass. Detta upplägg har vi gjort för att underlätta vid utförandet av analysen samt för att läsaren lättare ska kunna förstå vilken del av analysen som utgår utifrån analysschemat och vilken del som utgår utifrån språkkompassen.

40

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 41.

41

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 39.

42

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 44.

43

Melin, Lars & Lange, Sven (200). Att analysera text - stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 36.

18 5.4 Politikerna

För att kunna få en så bred insikt i den politiska retoriken och hur den ser ut har vi valt att undersöka tal från sex olika politiker som är eller har varit partiledare för det svenska partiet Socialdemokraterna. De socialdemokratiska politikerna som vi har valt att undersöka när det kommer till deras politiska retorik är; Tage Erlander, Olof Palme, Göran Persson, Mona Sahlin, Håkan Juholt samt Stefan Löfven.

För att vi skulle ha tillräckligt med tid till att analysera tal från olika partiledare fick vi göra den avgränsningen att enbart analysera ett tal per partiledare. Då vi inte heller hade de ekonomiska resurser för att få tag i alla tal fick vi dessutom hoppa över åttiotalet och Ingvar Carlsson då hans tal enbart gick att beställa. Då de tal vars politiker är från olika årtionden har även gjort att alla tal inte tal från samma forum, detta då exempelvis Almedalsveckan inte fanns under den tiden Tage Erlander var partiledare.

Den partiledare som vi har valt från sextiotalet är Tage Erlander och som var

socialdemokraternas partiledare under åren 1946-1969. Tage Erlander var dessutom Sveriges statsminister under dessa åren. Det tal som vi har valt från Tage Erlander kallas för Metalltalet och hölls vid metallarbetarförbundet 1961. Erlanders Metalltal är ett exempel på ett linjetal då han talar emot ett medlemskap i Europeiska Ekonomiska Gemenskapen.

Från sjutiotalet har vi valt att analysera ett tal från Olof Palme som då var

socialdemokraternas partiledare. Sammanlagt var Olof Palme socialdemokraternas partiledare under åren 1969-1986. Olof Palmer var under åren 1969-1976 samt 1982-1986 även Sveriges statsminister. Det tal som vi valt att analysera från Olof Palme är även detta ett linjetal som han höll på Livsmedelsindustriarbetareförbundets kongress i Stockholm 1971.

Göran Persson var under 1996-2007 partiledare för socialdemokraterna och var dessutom Sveriges statsminister under åren 1996-2006. Då Göran person startade sin partiledar karriär på nittiotalet har vi valt att Göran Persson blir den person som vi vill analysera ett tal som är från nittiotalet. Det tal som vi har valt att analysera från Göran Persson är ett installationstal från 1996.

Under åren 2007-2011 var Mona Sahlin socialdemokraternas partiledare och vi har därför beslutat att vi vill analysera ett tal från Mona Sahlin. Av Mona Sahlin har vi beslutat att analysera ett tal från Almedalsveckan 2011, vi är med medvetna att detta inte är ett tal som är mellan åren 2000-2010 men av tidsskäl var det detta tal som vi kunde få tillgång till och blev därmed det tal som vi har valt att analysera.

Håkan Juholt var under året 2011-2012 socialdemokraternas partiledare. Även att han bara var partiledare för socialdemokraterna under ett vill vi ändå analysera ett av hans tal. Det tal som vi har valt att analysera från Juholt är ett tal som han höll under Almedalsveckan 2011. 2012 tog Stefan Löfven över som socialdemokraternas partiledare och är idag fortfarande socialdemokraternas partiledare och även Sveriges statsminister efter valet 2014. Även att vi med de fem tidigare nämna politikerna har ett tal att analysera från varje årtionde (förutom åttiotalet) så har vi beslutat att vi ville analysera ett tal från den socialdemokratiska

19 Trots att vi inte lyckats analysera ett tal från en partiledare som var verksam under åttiotalet anser vi att vi har tillräckligt med material för att både kunna se om det finns några retoriska verktyg som återkommer bland de politiska ledarna samt hur politikerna arbetar med de retoriska verktygen. Detta anser vi då vi har sex tal från sex olika partiledare som har varit verksamma under olika årtionden vilket innebär att vi har en stor bredd på det material som vi har valt att undersöka.

5.5 De politiska talen

De olika tal som vi har valt att undersöka är tal som har använts vid olika sammanhang och inför olika publiker vilket kan medföra att de är formade på olika sätt. Vi har bland annat undersökt två linjetal, som är ett politiskt tal avsett att lägga en viss kurs i någon viktig politisk fråga44.

Vi har även undersökt ett installationstal, vilket är ett typ av tal som hålls framför de enskilda partiet och är ett sätt för den nya partiledaren att ställa in sig hos sina partimedlemmar och få dem att förstå hur hen vill leda partiet. Ett sådant tal hålls med andra ord framför en publik som är väl insatta i partiets politik men som mer ska bli informerade och inspirerade av den nya partiledaren.

Utöver att ha undersökt tal som är antingen ett linjetal eller ett installationstal har vi valt att undersöka tre stycken tal som är så kallade Almedalstal. Almedalstal är tal som hålls under Almedalsveckan då representanter från alla svenska partier samlas i Almedalen som ligger i Visby, Gotland för att hålla tal för att representera sina partier.45 Det som gör att ett tal under exempelvis Almedalsveckan skiljer sig från ett installationstal är att ett Almedalstal är öppet för allmänheten, vem som helst kan komma och lyssna på det tal som hålls.

5.6 Självkritisk diskussion

När det kommer till att genomföra en kvalitativ undersökning som vi i vår undersökning har valt att göra är det viktigt att vara medveten om att det är svårt att generalisera de resultat som vi har fått till alla politiska tal då det inte tillåter en empirisk generalisering. Det är dock inte tanken med en kvalitativ undersökning då man mer siktar efter att få en djupare förståelse.46 Detta har gjort att vi är medvetna om att det inte går att tillämpa vårt resultat till alla politiska tal och framför allt inte till de politiska tal som kommer från ett annat parti än det

socialdemokratiska då de kan ha ett annat tillvägagångssätt. Med detta vill vi säga att vi är medvetna om att vi inte kan generalisera vårt resultat från socialdemokratiska tal till exempelvis tal från vänsterpartiet.

För att sedan kunna diskutera vår undersöknings kvalitet och tillförlitlighet vill vi prata i begreppen validitet och reliabilitet. Att en undersökning är valid betyder att undersökningen har undersökt det som är tänkt att undersökas, att en undersökning sen har en hög reliabilitet, det vill säga en hög tillförlitlighet innebär att undersökningen är utförd rätt.47 Tanken med vår undersökning var att få en djupare förståelse kring hur politiska talare använder sig av retorik

44_{http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/linjetal}

45_{http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/almedalsveckan} 46

Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 2). Liber AB: Stockholm, 369

20 för att föra fram ett budskap vilket även är vårt syfte, vilket även är det som vi har undersökt. Därför skulle vi vilja påstå att vår undersökning har en hög validitet. När det kommer till reliabiliteten skulle vi även här vilja påstå att vår undersök har en hög reliabilitet då vi noggrant har följt vårt analysschema samt läste på noggrant i ämnet innan vi började med att analysera våra tal. Vi är dock medvetna att vår bristande kunskaper inom ämnet innan vi påbörjade undersökningen kan vara med och påverka vår undersöknings reliabilitet. Att vi i vårt undersökningsmaterial inte har kunnat fått tag i tal från varje årtionde och inte heller fått tag i tal som är av samma karaktär, exempelvis om samtliga tal skulle ha varit ett installationstal gör det svårt för oss att påstå att politikerna använder sig av retoriken på liknande sant då målet kan skiljas från ett installationstal till ett linjetal. Det gör det även svårt att för en annan forskare att kunna replikera48 vår undersökning, det vill säga göra samma undersökning och få samma resultat. Detta då en annan forskare kan ha en annan möjlighet att exempelvis kunna få tag i liknande tal och då kunna dra likheter på ett annat sätt än vad vi har kunnat göra.

Utöver undersökningens validitet samt reliabilitet skulle vi vilja upplysa om ytterligare en faktor som kan komma att påverka vår undersöknings kvalitet. Det är med tanke på att vissa av talen var svårare att analysera än andra och med vår bristande kunskap inom ämnet innan undersökningens början är vi medvetna om att talen kanske inte har analyserats in i minsta detalj men så långt som vi kan se har vi analyserat samtliga tal på samma sätt och har därmed fått ett resultat som vi kan använda för att få svar på våra frågeställningar.

21

6. Resultat och analys

6.1.Tematik

Resultatet kring tematiken i de olika talen har kommit att varieras, både om vad talen handlar om men även hur lätt respektive svårt det var att kunna tolka talens tematik. Vissa tal har tematiken mer eller mindre stått i klartext och i vissa har vi fått utföra en djupare analys för att kunna få en förståelse kring talets tematik.

Tematiken i Erlanders tal ligger i att ta ett beslut om att Sverige inte bör gå med i EEG(EEG är förkortningen för det Europeiska Ekonomiska gemenskapen, vilket i nutida sammanhang kallas för Europeiska unionen). Det är inte förens han har gett en gedigen förklaring om historien bakom EEG och en förklaring kring hur Sveriges ekonomiska situation såg ut som han börjar att ta ställning i ämnet och börjar att argumentera kring varför ett medlemskap skulle vara skadligt för Sverige och vi kunde förstå den tematik som fanns i Tage Erlanders tal.

“Vår utrikeshandel är heller icke, såsom fallet är med Danmark och dess jordbruk, starkt anknuten till en varugrupp. Tvärtom befinner vi oss såtillvida i en lycklig position, att vi varken för export eller import är beroende av något enskilt land [...]” - Citat Tage Erlander Citatet ovan är från det stycket i Erlanders tal där han mer börjar gå in på sin ställning mot ett medlemskap i EEG. Det Erlander menar är att Sverige är ett starkare land på så sätt att vi inte är beroende av något annat land när det gäller att exportera eller importera varor. Vilket är sedan den ställning han starkt håller genom resten av talet. Att Erlander tycker att Sverige är ett starkare land än de länder som redan ingått ett medlemskap med EEG är något som han sedan starkt använder i sina argument.

Tematiken i Olof Palmes tal ligger i folkdemokratin och solidaritet samt dess nytta i

samhället. Med dessa grundämnen i Palmes tal vill han syfta på att demokratin och framförallt folkdemokratin är viktigt för att ett sådant förtryck som man har iakttagit under historiens gång.

I och med att talet hålls som ett hyllningstal för livsmedelsindustrin under arbetarförbundets kongress så är det naturligt att Palme har valt denna tematik för sitt tal. Livsmedelsindustrins arbetarförbund är ett förbund som har för avsikt att värna om sina medlemmars möjligheter att delta i den demokratiska processen i samhället och jobba för deras jämlikhet, rättvisa och lika värde.

“Den stora massan av arbetare var uteslängda från rösträtten. Men rösträtten för de besuttna ansågs inte som ett vapen i förtryckarens händer. Det var faktumet att rösträtten begränsades

till klasser som hade makt och privilegier som var målet för kritiken” - Citat Olof Palme Här talar Palme om det förtryck som fanns i Sverige under 1890-talet då livsmedelsindustri arbetarförbundet bildades. Han talar om hur segregerat samhället var och att rösträtten endast tillhörde klassen med makt. Genom en historisk återblick från innan förbundet bildades så visar Palme på vilken stor innebörd demokratin har haft för Sverige och även hur förbundet har bidragit till en positiv utveckling genom att hjälpa den arbetande klassen.

22 För att sedan kunna diskutera tematiken i Göran Perssons tal är det viktigt att ha i åtanke att hans tal är installationstal och skiljer därmed från de andras. Det skiljer sig från de andra talen då när detta talets hålls har Persson blivit statsminister och talet hålls inför partierna i

riksdagen. På grund av detta så är tematiken i Perssons tal sådant att han talar om det han tillsammans med sitt parti vill åstadkomma under sin mandatperiod.

“Vi skall göra Sverige till ett mönsterland för en ekologisk hållbar utveckling. Vi skall bygga om landet steg för steg. Att bygga ett hållbart Sverige handlar i hög grad om våra värderingar, vad vi tycker är viktigt i livet. En existentiell dimension, som behöver vår syn på

vad som är heligt och omistligt.” - Citat Göran Persson

Perssons tematik är väldigt spridd. I och med att talet är ett installationstal så är det viktigt för honom att ta upp alla delar som är väsentliga för det politiska statsskicket. Bland annat det som ingår i den svenska välfärden så som arbete, utbildning, sjukvård, äldrevård, men han tar även upp miljö, ekonomi och utrikespolitik. Tematiken som följer i det hela är hur man aktivt ska arbeta med att förbättra dessa.

Tematiken i Sahlins tal handlar om välfärden i Sverige och vad som bidrar till det. Hon talar då om de grundpelare som bidrar till ett välfärdssamhälle så som arbete och utbildning men hon talar även om de klyftor som finns i det svenska samhället.

“Jag vill minska klyftorna och öka den sociala rörligheten i samhället. Jag vill öppna fler möjligheter istället för att stänga dörrar. Jag vill att vi håller ihop Sverige. För jag hatar den över- och underordning som ökade klyftor skapar. Det handlar i grunden om frihet, jämlikhet

och solidaritet” - Citat Mona Sahlin

I sitt tal lägger Sahlin vikten i de förutsättningar som krävs för att hålla ihop Sverige. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för jobb, att förbättra utbildning och äldrevård och att förbättra sjukvård, alla de delar som är väsentliga för välfärdssamhället.

Efter Mona Sahlin tillträdde Håkan Juholt som Socialdemokraternas ledare och det är nu ett av hans tal som vi kommer att gå igenom. Det tal vi har valt att undersöka från Håkan Juholt är ett tal som hölls under Almedalsveckan 2011 och är därmed riktad åt en större publiken än de tidigare ledare vars tal vi har undersökt. Bland de tal som vi har valt att att undersöka så har Håkan Juholts tal varit det tal som varit en aning svårare att hitta den egentliga tematik då Juholt ofta går in på sidovägar och pratar om flera olika ämnen. Men det ämne som han talar om mest och också är det ämne som vi ser som tematiken i hans tal är solidaritet. Han talar bland annat om hur vi ska vara gentemot varandra men även hur viktigt det är med att ha bra arbetsmiljön för landets löntagare och att den måste förändras för att alla löntagare ska må så bra som möjligt.

Till skillnad från exempelvis Erlanders tal så tar det inte lång tid innan Juholt börjar med att prata om solidaritet vilket man kan läsa om redan i Juholts andra stycke där han börjar med att förklara vad solidaritet är och varför det är viktigt att upprätthålla en stark solidaritet i ett land.

23 “Solidaritet och idén om social demokrati bygger på att den som är frisk förstår att det inte är

något hot mot den friskes frihet och trygghet att den som är sjuk inte behöver leva i fattigdom” - Citat Håkan Juholt

Citatet från Håkan Juholts tal är ett av många ställen där han vill förklara för sin publik vad solidaritet är och att det är viktigt att alla medborgare i ett land ser på solidaritet på ett liknande sätt för att kunna bygga ett så starkt samhälle som möjligt.

Slutligen i talet från Stefan Löfven ligger tematiken i ungdomsarbetslösheten. Under talets gång refererar Löfven gärna till sina egna livserfarenheter kring ämnet och visar sin publik på så sätt att han själv har varit ung och arbetslös. Bakgrunden till Lövens tal är att Svenska Dagbladet en tid innan hade skrivit en artikel där de hade statistik om att “Sverige är sämst på att ge unga jobb”49

. Löfven menar att det är viktigt att ta detta på allvar vilket han anser att den dåvarande regeringen inte agerat på ett sätt som skulle kunna förbättra situationen. Kommande citat från Stefan Löfven är exempel på där han tidigt i sitt tal talar om att Sverige har blivit sämre på att ge unga jobb.

“För en tid sedan hade Svenska Dagbladet en artikel om ungdomsarbetslösheten i Norden. Den fick rubriken “Sverige sämst på att ge unga jobb”. Kort därpå presenterade regeringen

vad de ville göra för att minska arbetslösheten. Men det var inte nya reformer, utan nya räknesätt.” - Citat Stefan Löfven

“ Det är dags att tala klarspråk om ungdomsarbetslöshetens orsaker. Något har gått sönder i Sverige. Språngbrädan som var Sveriges stolthet, som skickade dig som ung - begåvad men

fattig, till en första chans, ett första jobb, den fungerar inte längre.” - Citat Stefan Löfven Efter att ha undersökt talens tematik kan vi fastställa att de alla har olika teman. De enda talen som har en liknande tematik är Göran Persson och Mona Sahlin som båda har valt att

fokusera sina tal om välfärd. Men hur de går in på sitt tema ser vi en skillnad på från de äldre talen till de nyare. Om vi tar Tage Erlanders tal som ett exempel så har han en utförlig

inledning om vad EEG är för något innan när skalar ner och går in på hans egentliga ställning och varför Sverige är bättre utan ett medlemskap i EEG. Går man däremot till Håkan Juholt och Stefan Löfven så går de snabbare in på sin tematik. Att de skiljer sig på hur de politiska ledarna väljer att gå in på sitt tema anser vi beror på att de talar till olika publiker. Tage Erlanders publik medverkar under en kongress och publiken är där för att de redan har ett intresse gällande Erlanders tal. Detta medverkar till att de förmodligen inte kommer att lämna under talet och Erlander får därmed mer tid att kunna diskutera bakgrunden till hans tal. Detta skiljer sig därmed med Juholts och Löfvens tal då dessa är tal under Almedalsveckan. Detta innebär att samtidigt som de talar pågår det flera aktiviteter runt om, vilket betyder att deras publik kan lättare välja om de vill stanna kvar och lyssna eller inte. Deras publik blir därför mer rörliga och det blir då talarens uppgift att snabbt fånga intresset hos publiken.

Avseende tematiken så har vi inte funnit några nämnvärda gemensamma faktorer för att kunna ge ett bra svar på våra frågeställningar. Detta på grund utav att den tematiska strukturen skiljer sig bland de olika talen samt att talarna väljer att på olika sätt gå in på sin tematik.

24 6.2 Ethos, logos, pathos

I undersökningens utvalda tal går det att se användning av alla de klassiska verktygen så som ethos, logos, pathos. Vissa av partiledarna använder samtliga medans vissa använder en mer frekvent eller enbart en utav verktygen.

I Erlanders tal går det inte att hitta något som indikerar på varken ethos eller pathos, däremot använder han sig mycket av logos. Detta går att se på just det avseendet att han kontinuerligt vill stödja sina argument med ren fakta och statistik. Erlander använder sig framför allt av logos när har diskuterar kring den svenska handelspolitiken men även vid flera ställen i sitt tal. När Tage Erlander använder sig av logos använder han det inte bara med att visa siffror utan kan även referera till exempelvis en eller liknande organisation.

“I juli hade vi 10 300 arbetslösa och 1 700 män i beredskapsarbete. Så gynnsamma siffror har inte kunnat redovisa på många år.” - Citat Tage Erlander

“ De inbördes tullarna har reducerats med 30 procent. “ - Citat Tage Erlander Att Erlander använder sig mycket av logos i sitt tal kan betyda att han vill tala till publikens innersta förnuft och få det att förstå att ett medlemskap i EEG inte skulle vara till vinst för Sverige. Huvudvikten i Erlanders tal ligger med andra ord på logos. Det är hans huvudsakliga retoriska verktyg och genom att basera sina argument på logos så skapar han ett sakligt intryck.

Erlanders tal ger alltså ett väldigt sakligt intryck genom ett starkt användande av logos. Han tenderar dock inte till att använda retoriska verktyg som ethos eller pathos. Erlander

argumenterar alltså inte på sätt som spelar på känslor eller genom att skapa känsla av trovärdighet genom att använda någon auktoritativ källa i sitt tal, som är distinkta drag för ethos och pathos.

I Palmes tal är talet är format på ett retoriskt sätt där man har lagt vikt på ethos och pathos. Logos förekommer i talet men tydligast är det att Palme använder sig av att kombinera och variera mellan pathos och logos. Logos som ett sätt att övertyga genom fakta och pathos som ett sätt att övertyga genom att påverka publikens känslor.

”Vid den tiden då Livsmedelsarbetarförbundet bildades stod arbetarrörelsen mitt uppe i vad Hjamlar Branting kallade för de våldsamma undertrycksförsökens period. Samhällets alla

maktmedel togs i anspråk för att slå ned arbetarrörelsen. Den var socialt förbisedd och föraktad, politiskt utestängd. Det hade varit förklarligt om den letat efter desperata utvägar

ur förtrycket, behärskats av tanken att möta våld med våld.” - Citat Olof Palme Palme talar upprepade gånger ur ett historiskt perspektiv i sitt tal som i ovanstående citat där han genom logos skapar förtroende för publiken. I citatet ser man dock också hur han

använder pathos genom att tala om hur alla maktmedel togs i anspråk för att slå ned

arbetarrörelsen och att den var socialt förbisedd. Genom att använda pathos så bidrar han även till att publiken kan känna empati för arbetarrörelsen och på så sätt påverka publikens känslor. I Göran Perssons tal är han mån om att tala i termer som “vi svenskar”, “vårt Sverige” och “våra mål”. Väldigt sällan talar han i jag-form, vilket ger en känsla av att publiken gemensamt

25 ska vara en del av dessa handlingar för Sverige. Detta kopplar vi till en användning av pathos då denna känsla av gemenskap påverkar människor och ger upphov till att påverka publikens känslor. I samband med att han talar om vad vi ska göra så uppmanar han även till agerande som till exempel följande:

“Nu tar vi nästa steg. Framför oss ligger Malmö, Framför oss ligger Bergslagen och Västerås. Framför oss ligger området i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Framför oss

ligger sydöstra Sverige. Det är nästa steg som skall tas. Kraftfull regionalpolitik med utgångspunkten att Sverige ska konkurrera på en världsmarknad med kunniga människor,

kompetenta forskare och de bästa produkterna. Det är strategin.” - Citat Göran Persson Denna typ av talande, där man belyser Sverige och ger en nationalitetskänsla är

förekommande i Perssons tal och är uppmaningar som tenderar till att ta över istället för att tydliga argumentationer ges. Vi vill dock återigen förtydliga att Göran Perssons tal är ett installationstal, vilket innebär att han inte argumenterar för att bli vald utan för att motivera sitt parti.

Till skillnad från Göran Persson som väljer att tala i vi-form väljer Mona Sahlin att tala i jag-form. Detta syns tydligast när hon talat om mål och de förändringar hon ämnar till att göra. Utöver att Sahlin väljer att tala i jag-form, använder hon sig av retoriska frågor oftast i samband med både logos och pathos, som i följande citat:

“Går ditt barn i skolan? Det kostar 83 000 kronor per år. [...] Födde du med kejsarsnitt? 50 000 kronor. En höftledsoperation? 100 000 kronor. En plats i särskilt boende i

äldreomsorgen? 509 000 kronor per år. Vill du att dessa kostnader ska spridas över hela livet, spridas mellan generationer och mellan människor solidariskt?” - Citat Mona Sahlin Som ovanstående citat så försöker hon genom användningen av logos i samband med pathos ge upphov till att skapa känslor bland publiken genom att tala om fakta kring ämnen som på något sätt berör majoriteten av den svenska befolkningen. Det kanske inte är frågor som berör en medborgare personligen men frågor som ändå kan komma att påverka livet för de svenska medborgarna.

Att använda pathos och ethos är väldigt starkt förekommande i Sahlins tal. Hon använder det ständigt som ett sätt att ge upphov till att påverka människors känslor genom sitt talande.

”Alla barn ska ha rätt till förskola 30 timmar i veckan! Också här på Gotland. Barn ska inte straffas för att mamma eller pappa förlorar jobbet. Storasyskon ska inte gå miste om kompisar och utveckling bara för att de har fått en lillebror eller lillasyster. Och nyblivna föräldrar kan behöva lite mer än ett par tre timmar om dagen för det nya barnet. Dessutom

ska förskolan kunna ha bättre öppettider” - Citat Mona Sahlin

Ovanstående citat är också ett exempel på hur Sahlin använder det retoriska verktyget pathos för att väcka känslor. Genom att hon betonar många argument starkt, ger det en känsla av att detta är frågor som också är personliga för henne, vilket i sin tur ger en känsla av att det inte är någon skillnad mellan henne och sin publik. Utöver att detta kan kopplas ihop med pathos, så kan det även kopplas ihop med ethos då Sahlin på detta sätt skapar en tillförlitlighet mellan henne och publiken.

26 I Håkan Juholts tal kan vi se att han främst använder sig av det retoriska verktyget

logos. Detta kan man se genom att han ofta genom sitt tal baserar sina argument eller sin information på fakta, vilket betyder att han ofta backar upp det han säger med att använda sig av statistik men även genom att referera sin fakta till ett organ som har uttalat sig kring ämnet. I samband med vissa argument där Juholt använder sig av logos så blandar han även in det retoriska verktyget pathos och använder sig då av ett ämne som kan ses som känsligt hos många men som också baseras på fakta. Ett väldigt tydligt exempel på detta är då Juholt i sitt tal talar om den barnfattigdom som finns runt om i världen och även i Sverige.

“220 000 barn lever i fattigdom i vårt land idag enligt Rädda barnen. Det beror på arbetslösheten. Det beror på den förstörda A-kassan och sjukförsäkringen. Det beror på den

bristande socialpolitiken som för att många barn blir fattiga därför att deras föräldrar är fattiga.” Citat Håkan Juholt

Då han betonar att barnfattigdom inte enbart finns i fattigare länder utan även i Sverige

bygger han en större samhörighet till ämnet då det med största sannolikhet fanns medborgare i publiken som antingen har barn eller som möter barn i sin omgivning. Detta baserar vi på att Håkan Juholts tal är ett tal från Almedalsveckan och når därmed en bred publik. Förutom att använda känsliga argument kring ämnen som barn använder han även ämnen som arbete och död.

“Och TCO visar att en av tre tjänstemän använder helger och semester för att klara av sina arbetsuppgifter.”- Citat Håkan Juholt

“Enligt statistiken så är det som så att under denna pågående Almedalsveckan så dör det en medborgare i vårt land på sin arbetsplats.”- Citat Håkan Juholt Genom att använda sig av ämnen som kan spela på publikens känslor kan talaren som i detta fallet är Juholt väcka upprördhet, hopp, förtvivlan eller ett engagemang som får publiken att lyssna med noggrannhet på det som talaren talar om. Att Juholt använder ämnen som kan väcka upprördhet som i dessa fall är ett sätt för att övertyga publiken att detta är något som måste förbättras och därför ska publiken välja att rösta på hans parti. Genom att Juholt tydligt målar upp de problem som finns i samhället skapar han en bild av sig själv hos publiken som en engagerad politiker som vill medborgarnas bästa.

I Stefan Löfvens tal går det att se alla de tre retoriska hjälpmedlen ethos, logos samt pathos. Att en talare väljer att kombinera dessa medel är inget som är ovanligt men oftast så är det ena mer tydligt än de andra, vilket i Löfvens fall är ethos. Detta går att avläsa då Löfven

kontinuerligt i sitt tal refererar till sin egna bakgrund, låter publiken få en inblick i hur det såg ut när han växte upp och även få en insyn i hur Löfven tycker och tänker personligen.

"Men jag gillade det! Trots att det var varmt och snårigt, trots att mitt enda verktyg var en slö röjkniv, [...]"- Citat Stefan Löfvens

27 Genom att personifiera sig med publiken och låta publiken få en inblick i hur Löfven växte upp och låter publiken veta hur det var för honom som ung framställer han sig själv, likt Mona Sahlin, som en vardaglig person, att de båda har börjat på samma sätt som alla andra. Att Löfven även talar med en "vi-känsla" är en annan metod för att skapa ett förtroende mellan han som talare och publiken, vilket är en del av vad ethos handlar om.

Till skillnad från tematiken anser vi oss här kunna besvara på båda våra frågeställningar. Det retoriska verktyg som vi har kunnat se mest av och som även förekommer i samtliga tal är logos, det syns tydligare i vissa men logos finns med i samtliga tal. Detta visar på att samtliga politiska ledare som vi har valt att undersöka i denna undersökning vill kunna styrka sina argumentationer i fakta samt statistik. Oftast förekommer det att de använder mer än ett retoriskt verktyg i taget, de använder exempelvis pathos i samband med logos som vi kan se i bland annat Mona Sahlins tal.

Den stora skillnaden ser vi när vi jämför talen utifrån vilken period som de togs fram. När det kommer till de retoriska verktygen ethos och pathos är skillnaderna stora mellan Tage

Erlander och Stefan Löfven. När vi började med vår analys av Tage Erlanders tal var logos det enda verktyget som vi kunde tyda, men ju fler tal vi kom att analysera såg vi att verktygen ethos och pathos blev mer och mer de märkbara verktygen som de politiska ledarna använde. När vi sedan kom fram till Stefan Löfvens tal kunde vi se att pathos fick en allt större

betydelse i talen.

6.3 Retoriska stilfigurer

Inom Tage Erlanders tal kan vi inte se något stycke där Erlander använder sig av någon av de retoriska stilfigurer som vi har valt att undersöka. Vi har med andra ord varken sett metaforer, anaforer, epiforer, uppmaningar eller något som man skulle kunna tolka som ironi. Anledning till detta tror vi kan bero på att Tage Erlander vill hålla sig så saklig och formell som möjligt utan att blanda in annat som inte ansågs vara relevant för ämnet.

I Olof Palmes tal kunde vi däremot se en användning av de retoriska stilfigurer som vi i har ämnat att undersöka. Ser man till de retoriska stilfigurerna i talet så är metaforer den mest använda men han använder sig även av anaforer. En tydlig metafor är följande:

“Glåpord om pampar bör inte hindra oss att bekämpa den pamp som kan rymmas inom var och en av oss. Tjat om byråkrati bör inte hejda oss från att lyfta näsan ur trallen.” - Citat

Olof Palme

Anaforerna som förekommer är vanligtvis relativt korta där endast två meningar inleds på samma sätt, men även vissa längre anaforer förekommer, exempelvis följande:

“Vi har byggt upp en väldigt slagkraftig offentlig sektor. Vi har förberett människor för produktionen genom en bra utbildning. Vi har skapat ett underlag för produktion genom att bygga vägar, avlopp, gator och bostäder. Vi har genom sjukvården och sjukförsäkringen tagit

hand om dem som blir sjuka.” - Citat Olof Palme

Anaforer ger en struktur i talet samt framhäver de viktiga delar i talet, som i övre citatet där Palme talar om hur socialdemokraterna har bidragit till att bygga ett starkare samhälle.