Flerspråkighet i förskolan: Pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

Självständigtarbete

Flerspråkighet i förskolan

Pedagogers synsätt på flerspråkiga barns

språkutveckling i förskolan.

Författare: Alexzandra Andersson & Nathalie Hult Christoffersson Handledare: Linda Reneland- Forsman

Abstrakt

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten. Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten. Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare. I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

Nyckelord

Arbetsätt, Flerspråkighet, Interaktion,Samspel, Språkutveckling.

Tack

Vi vill tacka vår handledare Linda Reneland- Forsman för all hjälp och stöd under arbetets gång.

Innehåll

3 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 4 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 5 4.1 Språkutveckling _________________________________________________ 5

4.1.1 Flerspråkighet en tillgång _______________________________________ 5 4.1.2 Hur barn kan ta till sig ett språk __________________________________ 5

4.2 Bemötande av flerspråkiga barn ____________________________________ 6

4.2.1 Pedagogers förutsättnigar att möta barn ___________________________ 6 4.2.2 Kommunikation med barn _______________________________________ 6 4.2.3 Sociala interaktioner och samspel _________________________________ 6

4.3 Vårdnadshavare _________________________________________________ 7

4.3.1 Kontakt med vårdnadshavare och förskollärare ______________________ 7

4.4 Arbetssätt i verksamheten _________________________________________ 7

4.4.1 Aktiviteter i förskolan __________________________________________ 7 4.4.2 Flerspråkig litteratur ___________________________________________ 7 4.4.3 Förskollärares kompetens _______________________________________ 8

4.5 Sammanfattning av tidigare forskning _______________________________ 8 5 Teorianknytning _____________________________________________________ 9 5.1 Språk __________________________________________________________ 9 5.2 Proximala utvecklingszonen _______________________________________ 9 5.3 Lek och Samspel _________________________________________________ 9 6 Metod _____________________________________________________________ 11 6.1 Val av metod ___________________________________________________ 11 6.2 Urval _________________________________________________________ 11 6.3 Genomförande _________________________________________________ 11 6.4 Etiska överväganden ____________________________________________ 12 6.5 Metodkritik ____________________________________________________ 12 7 Resultat ____________________________________________________________ 13 7.1 Pedagogers synsätt på flerspråkighet _______________________________ 13

7.2 Pedagogers förutsättningar att möta flerspråkiga barn ________________ 13

7.2.1 Brist på utbildning om flerspråkighet _____________________________ 13 7.2.2 Olika strategier för att möta flerspråkighet ________________________ 13 7.2.3 Digitala verktyg och TAKK _____________________________________ 14

7.3 Barnets nätverk ________________________________________________ 14 7.3.1 Vårdnadshavarnas roll ________________________________________ 14 7.4 Pedagogisk kommunikationssituation ______________________________ 15 7.4.1 Barn lär språk i lek ___________________________________________ 15 7.4.2 Modersmålspedagoger ________________________________________ 15 7.4.3 Planerad verksamhet __________________________________________ 16 8 Analys _____________________________________________________________ 17 8.1 Pedagogers synsätt på flerspråkighet _______________________________ 17

8.1.1 Flerspråkighet på olika sätt _____________________________________ 17

8.2 Pedagogers förutsättningar att möta flerspråkiga barn ________________ 17

8.2.1 Vidareutbildning för pedagoger _________________________________ 17 8.2.2 Litteratur en föruttsättning för flerspåkighet _______________________ 17

8.3 Barnets nätverk ________________________________________________ 18

8.3.1 Kommunikation med vårdnadshavare _____________________________ 18 8.3.2 Betydelse av involvering av vårdnadshavare _______________________ 18

8.4 Pedagogisk kommunikationssituation ______________________________ 18 8.4.1 Kommunikation i vardagen _____________________________________ 18 8.4.2 Bemötande i verksamheten _____________________________________ 18 8.4.3 Olika kommunikationssätt ______________________________________ 19 8.4.4 Språkväxling ________________________________________________ 19 9 Diskussion __________________________________________________________ 20 9.1 Metoddiskussion ________________________________________________ 20 9.2 Belastning på förskollärarna ________________________________________ 20 9.3 Pedagogisk behörighet ___________________________________________ 21 9.4 Språkutbildning ________________________________________________ 21 9.5 Involvering av vårdnadshavare ____________________________________ 22 9.6 Förslag till fortsatt forskning _____________________________________ 22 Referenser ___________________________________________________________ 23 Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A Brev inför intervju ___________________________________________ I Bilaga B Intervjufrågor ______________________________________________ II

1 Inledning

Vi har valt att undersöka flerspråkighet i förskolan då det är ett relevant ämne idag när många barn i förskolan är flerspråkiga och i dagens samhälle är det en tillgång att kunna tala flera språk. Bakgrunden till vårt val är att vi stött på flerspråkiga barn i förskolan men vi har inte sett hur pedagogerna har arbetat specifikt med dessa barn för att stödja deras språkutveckling. Tar pedagogerna tillvara på att det finns flerspråkiga barn i verksamheten, om så på vilket sätt? Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar för att stimulera flerspråkiga barn i deras språkutveckling?

I förskolans läroplan Lpfö 98 (rev 2010) så står det att:

”Språk och lärande hör ihop likaså språk och identitetsutveckling.

Förskolan ska se till så att barns språkutveckling stimuleras samt uppmuntra barnets nyfikenhet för språk. Barn behöver få utveckla sitt modersmål för att enklare kunna lära sig svenska”.

Detta citat valde vi för att anser att det är viktigt med språk och att barnen får lov att använda sina modermål i verksamheten samt att barnens flerspråkighet tas till vara på. Det är så vi hoppas att det kommer att gå till i verksamheten när vi själva ska ut och arbeta. Det vi kan utläsa från citatet är att varje barn ska få möjlighet till att utveckla sina språk och som förskollärare ska man finnas där och stödja barnen i sin språkutveckling oavsett språk. Eftersom vi själva inte sett det här ute i verksamheterna eller fått med oss från vår utbildning hur vi ska stötta flerspråkiga barns språkutveckling väcktes ett intresse om att göra en studie. Där för kommer vi att undersöka pedagoger synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling.

2 Bakgrund

Här presenteras vad som är bakgrunden till studien vi kommer belysa aspekter så som 1) dagens samhälle, 2) styrdokument, 3) flerspråkighet och 4) förhållningssätt.

2.1 Dagens samhälle

Dagens samhälle är både flerspråkigt och mångkulturellt. Det finns forskning som visar att barn som får möjlighet att lära sig skriva och läsa på sitt modersmål har en positiv påverkan både på skriv och läsförmågan på majoritetsspråket på förskolan. Det är av stor vikt att förstaspråket och majoritetsspråket går hand i hand i utvecklingen, eftersom det ena språket inte utesluter det andra (Bara, 2015). Samhället har genomgått en förändring till följd av invandringen som har påverkat skolan. I varje klass finns det någon eller några barn med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska. Detta ändrar förutsättningarna för undervisningen och det borde tvinga skolpolitiker, skolledare och lärare att granska och ta ställning till förhållningssätt, inlärningsmål, pedagogik och undervisnings metoder (Otterup, 2005).

2.2 Styrdokument

I läroplanen för förskolan lpfö98 (rev, 2010) står det att språk och lärande hör ihop vilket även språk och identitetsutveckling gör. Det är av stor vikt att förskolan tillgodoser varje barns språkutveckling genom att uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för det skriftliga språket. Barn som har en utländsk bakgrund och som får möjlighet att utveckla sitt modersmål ges bättre förutsättningar att lära sig svenska samt utveckla sina kunskaper inom andra områden (Skolverket, 2010:7). I Läroplanen för förskolan finns riktlinjer för hur förskollärarna ska få vårdnadshavarna delaktiga i det som sker i förskolan. Vårdnadshavarna och barnen ska få en god introduktion till förskolan. Vårdnadshavarna ska få möjlighet att vara delaktiga i utvärdering av verksamheten (a.a.).

2.3 Flerspråkighet

En vanlig missuppfattning bland människor som är uppvuxna i Sverige är att enspråkighet är det som är det vanligaste. Ur globalt perspektiv är det ovanligt med enspråkighet, i de flesta länder talas två eller flera språk och många människor är två eller flerspråkiga (Calderon, 2006). Många barn i dagens samhälle växer upp med ett annat modersmål vid sidan av svenskan och ibland mer än så. Dessa barn lär sig svenska framför allt i förskolan. I större städer är det inte ovanligt att det finns avdelningar där alla eller majoriteten barn har flera språk än svenska. I de flesta förskolor får man dock ha i åtanke att några barn är flerspråkiga Läroplanen för förskolan belyser vikten av att stimulera varje barns språkutveckling. Det ingår i förskolans uppdrag att bidra till att flerspråkiga barn får utveckla sin språkliga kompetens vilket inkluderar barnets första språk (a.a.).

2.4 Förhållningssätt

För att pedagogerna ska kunna se till att barnen får möjlighet att utveckla en dubbel kulturell tillhörighet så borde de utveckla ett interkulturellt förhållningssätt en viktigt aspekt i det är att stimulera barnen så de får använda sina språk även i förskolan.

Pedagogerna bör vara beredda på att lära om och av barnen och deras vårdadshavare. Detta för att visa på en nyfikenhet och ett intresse av att vilja veta mer om hur barnen har det utanför förskolan. Det är av stor vikt att barnen får lov att känna att deras vårdnadshavare accepteras som de är på förskolan. Risken finns annars att barnen börjar att tvivla på sin familj samt sin självkänsla och förneka sin bakgrund för att bättre passa in i omgivningen. Flerspråkiga pedagoger i verksamheten är väldigt betydelsefullt för barns identitet och språkutveckling. Genom att ha en öppen dialog med vårdnadshavarna så ges de en möjlighet till att påverka arbetet i förskolan. Pedagogerna kan för många vårdnadshavare ses som representanter för det svenska samhället. Därför är vårt bemötande av barn och deras vårdnadshavare väldigt betydelsefullt (a.a).

2.5 Begreppsdefinition

2.5.1 Flerspråkighet:

Innebär att någon kan använda och behärska flera språk. Flerspkighet kan både gälla samhällen och männsikor. Flerspråkighet är i princip samma sak som tvåspråkighet. Definitionen flersrpåkighet beskrivs av Hyltenstam.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flerspr%C3%A5 kighet

(Hämtad 2015-12-16).

2.5.2 Modersmål:

Modersmålet är det språk som barnen tar till sig först. I familjer där det talas två språk kan barnen ta till sig två olika modersmål. Definitonen beskrivs av Håkansson.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/modersm%C3% A5l

(Hämtad 2015-12-16).

2.5.3 Interaktion:

Individer som är enskilda eller i en grupp kan ömsesidigt påverka varandra genom samverkan, samspel. Påverkan kan ske via språk, gester eller symboler.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/interaktion (Hämtad 2015-12-16).

3 Syfte och frågeställningar

Här presenterrar vi fårt syfte samt de frågeställningar som vi vill undersöka.

Syftet med den här undersökningen är att synliggöra pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i en förskoleverksamhet.

Frågeställningar

 Hur ser pedagogerna på sina möjligheter/förutsättning att möta flerspråkighet i förskolan?

 I vilken utsträckning involveras vårdnadshavre/anhöriga i förskolan?

 Hur uttnytjas den planerade verksamhet respektive det spontana bemötandet av barnen för deras språkutveckling?

4 Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning som är relevant för ämnet om pedagogers synsätt på flerspråkighet. Vi kommer att ta upp 1) språkutveckling, 2) samspel, 3) vårdnadshavare och 4) arbetssätt.

4.1 Språkutveckling

4.1.1 Flerspråkighet en tillgång

I en miljö där majoriteten är enspråkig kan flerspråkighet uppfattas som ett problem exempelvis då barn kan blanda flera språk i en mening, bli tilltalade på ett språk och svara på ett annat. Det är dock inte ett problem då hjärnan kan ta till sig flera språk och det är av vikt att barnen får möjlighet att använda alla sina språk (Ladberg, 2003). Det finns inte begränsat utrymme för hjärnan att ta till sig flera språk. För de flesta barn fungerar det att växa upp med fler språk om omgivningen är tillräckligt stimulerande för språken (Calderon, 2006). I samhället finns det olika syn på flerspråkighet vilket också gör att språken värderas olika (Ladberg, 1999). Det finns en viss okunnighet om flerspråkighet. De flesta i Sverige har vuxit upp enspråkiga och det medför en enspråkig världsbild. För att motverka att barn riktas mot enspråkigheten måste vuxna stödja flerspråkigheten. Verkligheten är inte endast enspråkig utan den är flerspråkig idag växer de flesta barn upp talandes flera språk (a.a.).

4.1.2 Hur barn kan ta till sig ett språk

Under barnens första levnadsår går barnen igenom en fas som kallas för den språkliga basen. I den språkliga basen utvecklas grammatik, flytande tal, samt uttal. Barnen kan lära sig att behärska alla dessa tre områden (Ladberg, 1999). För att ta till sig den språkliga basen så har barn i förskoleåldern en fördel då de har lättare att ta till sig fler språk. Barn som får lära sig fler språk i tidig ålder har en fördel för att senare i livet kunna bygga på sin språkliga bas ytterligare (a.a.).

Till skillnad från vuxna lär sig yngre barn språk utantill genom att memorera istället för att lära sig innebörden (Ladberg, 2003). Yngre barn har lätt för att lära sig saker utantill, de kan även på ett lekande sätt lära sig exemepelvis att rabbla alfabetet eller att räkna till tjugo, under förutsättning att de tycker det är roligt. Yngre barn som håller på att lära sig ett nytt språk tar ofta till sig hela fraser. Dessa fraser kan barnen yttra både flytande, korrekt samt med bra uttal. Dessa fraser kan barnen bland annat använda sig utav för att få nya lekkamrater (Ladberg, 1999). När både barn och vuxna försöker att lära sig något nytt så utgår de från de erfarenheter som de redan har. De kan dras slutsatser som kan vara både mer eller mindre riktiga.Vuxna frågar oftast om personen kan engelska medan små barn inte frågar utan de prövar sig fram med språket. Den stora skillnaden mellan barn och vuxnas språkutveckling är att barn har en mer begränsad erfarenhet att använda sig utav i utforskandet av språket. På så sätt blir språkinlärningen olika beroende på hur gammal man är. Om barn får möjlighet att möta ett nytt språk när de går i förskolan så finns det en möjlighet att bli fullärd i den språkliga basen. När man åldras så minskar den möjligheten (a.a).

4.2 Bemötande av flerspråkiga barn

4.2.1 Pedagogers förutsättnigar att möta barn

Det finns en mängd olika faktorer i förskolan som påverkar pedagogernas arbetssätt i verksamheten tillexempel barngruppernas storlek eller barn i behov av särskilt stöd (Håkansson & Sundberg, 2012). Det som pedagogerna väljer att göra med verksamheten är det som är av betydelse trots tidsbrist och stora barngrupper. Förskolor som har goda yttre förutsättningar har inte alltid de pedagoger som visar på stor lyhördhet och ger goda föruttsättningar för samspel till barnen. Utan de som yttre sämre föruttsättningar kan ha en högre pedagogisk kvalitet (a.a.). För att barnet ska tillägna sig ett språk är den viktigaste faktorn att det finns möjligheter för barnet att anväda språket i en meningsfull kommunikation med andra (Parszyk, 2006). Vad omgivningen har för förhållningssätt och inställning till användningen av barnens olika språk är avgörande. Det påverkar också barnens språk och identitetsutveckling och de fortsatta förutsättningarna för lärande (a.a.).

4.2.2 Kommunikation med barn

Hur vi talar med barn och uppmuntrar dem att använda språket spelar stor roll för inlärningen av språket (Gibbons, 2010). Det är betydelsefullt att man är medveten om hur man talar till barn eftersom det antingen kommer att vara till hjälp eller hindra deras språkutveckling. Att ständigt rätta det som sägs kan göra barnet osäkert och inte vilja använda språket. Att istället visa förståelse för vad barnet säger får barnet att våga tala mer (a.a.). Det är betydelsefullt hur språket anpassas till barn som tar till sig ett nytt språk så att den vuxna inte skiftar mellan nivåerna utan anpassar sig för att de ska uppstå en förståelse för det som sägs (Linberg, 2005).

4.2.3 Sociala interaktioner och samspel

Språkinlärning är en social process och interaktioner är en avgörande aspekt för inlärningen av ett språk (Otterup, 2005). Genom vardagliga samspel och samtal med vuxna lär sig barn att kommunicera (Westerlund, 2009). Det är av vikt att man som vuxen visar i ord och inte bara handling att man har uppfattat vad barnet vill förmedla när det talar så att barnet känner sig förstått. Det ger barnet möjlighet att både höra rätt formulering av orden samt protestera om den vuxna tolkat fel (a.a). Lärare som möter barn som blandar språk ser oftast detta som ett orosmoment istället för en tillgång. Kan inte barnet ett ord på det ena språket tar det hjälp av ett annat för att göra sig förstådd (Ladberg, 2003). När en situation uppstår där trygghetszonen tänjs på är det lämpligt att en lärare ger ett anpassat stöd för detta (Gibbons, 2010).

När barn samspelar så kommer de i kontakt med det som går att veta utifrån sin omgivning. I detta samspel så har språket en stor och viktig betydelse (strandberg, 2006). När barnen får lov att samspela språkligt så kommer barnen i kontakt med och får möjlighet att förvärva det verktyg som kallas för språk. Språkliga verktygen behöver barnen för att kunna omfamna dessa till instrument för sitt tänkande. Det är de sociala interaktionerna som förser barnen med ett språk. Genom att interagera med andra så får barnen möjlighet att förvärva sina språkliga verktyg. När det i förskolan skapas samspel mellan barn och barn och mellan barn och vuxna skapas det möjligheter för barns lärande och utveckling. När pedagogerna uppmuntrar barnen till att leta upp en kompis och leka med bidrar de till barnens utveckling (a.a.).

4.3 Vårdnadshavare

4.3.1 Kontakt med vårdnadshavare och förskollärare

Varje dag pendlar små barn mellan hemmet och förskolan och det är av stor vikt att det är ett respektfullt och positivt band mellan dessa platser (Dodge, Colker & Heroman, 2010). Barnet börjar först att tala med människor som finns nära och som barnet känner sig tryggt med. Först i treårsåldern har barnet kommit så långt språkligt att det vågar uttrycka sig mer till främmande vuxna (Ladberg, 2003). Samverkan mellan förskola och familj har visat sig ge förutsättningar för barnens inlärning och utveckling. Men inte alla förskollärare får familjemedlemmar att delta eller uppmuntrar dem att delta i barnens lärande i förskolan. En del familjer är heller inte medvetna om sin roll när det kommer till barnets lärande och utveckling i förskolan (Sheridan, Johansson, Pramling, 2009). Flerspråkigheten utvecklas olika beroende på hur ofta språken används vilket kan vara olika i olika livsområden (Ladberg, 2003). Barn har förmågan att ta till sig flera språk och därför behöver familjen inte välja bort ett språk som exempelvis barnens modersmål (Ladberg, 1999). Det är betydelsefullt att man kan tala modersmålet hemma så att inte majoritetsspråket tar över, då detta är lätt gjort om barnen i familjen ständigt kommunicerar på majoritetsspråket (a.a.). Det finns vårdnadshavare som oroar sig för att barnen inte ska lära sig majoritetsspråket som talas av barnen på förskolan och väljer därför bort modersmålsstöd. Några av de vanligaste bekymren hos en vårdnadshavare till ett barn som talar mer en ett språk i vardagen är att det ska orsaka förseningar i barnets språkutveckling. eller att språken ska blandas (Arnberg, 1988).

4.4 Arbetssätt i verksamheten

4.4.1 Aktiviteter i förskolan

Att barn som lär ett nytt språk är aktivt i olika samtal har stor betydelse för språkutvecklingen (Linberg, 2005). Ett utav syftena med aktiviteterna i förskolans verksamhet är att barn får möjlighet att vara aktiva och blir erbjudna olika tillfällen till att samspela, interagera samt kommunicera med andra i vardagen (Kultti, 2012). Sång, dans, musik, bild och kroppsspråket är olika aktiva sätt att kommunicera på i verksamheten (Westerlund, 2009). I en miljö där barn tillåts att använda sitt modersmål parallellt med det språk som talas i verksamheten visade det sig att barnen blev mer närvarande och aktivt deltagande (Naqvi, 2012). Ett sätt för den vuxna att gynna barns språkutveckling är att tolka samt upprepa det som sägs men på ett korrekt sätt (Westerlund, 2009). När man som vuxen talar med ett barn bör man ha i åtanke att tala tydligt och lite långsammare och ge talutrymme till barnet (a.a.). För att ett barn ska ta till sig ett språk är det betydelsefullt att språket får användas på ett meningsfullt sätt tillsammans med andra. I förskolan skapar barn och vuxna samt barn och barn kunskap tillsammans (Axelsson, 2006). Ett arbetssätt som främjar barnens språkutveckling innebär nödvändigtvis inte att pedagogen hittar på en massa nya aktiviteter eller speciella saker utan att använda de vardagsituationer som uppstår i förskolan på ett genomtänkt sätt tillsammans med barnen (Ladeberg, 2003). Ett annat betydande arbetssätt är om förskollärarna lyckas få ett bra samarbete med modersmålspedagogerna då aktivitet och teman kan göras på flera språk (a.a.).

4.4.2 Flerspråkig litteratur

personer som kan ett av språken flytande (Sneddon, 2009). Att använda sig av dessa böcker har visat att barn blir mer kulturellt medvetna både inom sin egen kultur och andras. Det visade sig också att dessa böcker blev väl mottagna av vårdnadshavarna då de blev som en bro mellan hemmet och skolan (Sneddon, 2008b). Barn i skolåldern som behärskar att läsa på sitt modersmål har lättare för att lära sig att läsa på ett andra språk då de redan lyckats knäcka läskoden en gång och inte behöver göra det igen (Löthagen, Lundemark, Modigh, 2008). Hur böckerna används är av vikt för att det ska främja språkutvecklingen hos barnen (Axelsson, 2006). Har förskollärarna förväntningar under sagostunden att barnen ska ställa frågor och samtala om innehållet får det en mer positiv effekt på språkutvecklingen. För att skapa ett samspel mellan förskollärare och barn krävs det att barnen får både ställa och besvara frågor samt agera medberättare vilket gör att förskollärarens intresse syns för de flerspråkiga barnens språkutveckling (a.a.).

4.4.3 Förskollärares kompetens

En aspekt som är av stor vikt för pedagogers som arbetar med flerspråkiga barn är att utveckla kunskap om både sin egen och andras kultur och vad som sker när dessa möts (Sellgren, 2006). Det är där det går att få syn på sina egna och andras attityder och värderingar om språk. Förskollärare har under sin utbildning fått med sig kunskap om enspråkigan barns språkutveckling, men när det kommer till de flerspråkiga barnen och hur de ska utveckla sitt språk saknas oftast dessa kunskaper (a.a.). Det har visat sig att pedagoger kan behöva vidare utveckla sina kunskaper om hur verksamheten ska organiseras för att främja flerspråkiga (a.a.).

4.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Av genomgången forskning ovan tar vi med oss vikten av hur man talar med barn, vilken påverkan omgivningen har, samspelets betydelse och samverkans roll mellan familj och förskola. Fortsättningsvis behandlar vi dessa områden i tre kategorier, nämligen pedagogens förutsättningar, barnets nätverk och pedagogisk kommunikationssituation.

5 Teorianknytning

Teorianknytningen är utifrån de sociokulturella perspektivet och kommer presenteras som 1) språk, 2) proximala utvecklingszonen och 3) lek och samspel.

5.1 Språk

Barn lär språk redan från tidig ålder när de börjar säga sina första ord (Vygotsky, 1987). Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Lev Semenovich Vygotskijs arbete som inkluderade utveckling, lärande samt språk. Det är genom kommunikationen med andra människor som vi kan uttrycka oss. Kommunikationen med andra människor är det som utgör grunden för vårt tänkande som sedan formar tankar, fantasier och förmågan att minnas saker. Det är Vygotskijs teori om hur det går att se samband mellan språk och tanke (Säljö, 2012). Språket är flexibelt det handlar inte bara om de olika verbala språken utan också skriftspråk och tecken räknas. Det går även att ta hjälp av bilder som stöd för att kunna kommunicera med sin omgiving (a.a.). Språk och tanke hänger ihop men de utvecklas nödvändigtvis inte paralellt med varandra (Vygotsky, 1987). Språk finns i många olika former det är inte endast det verbala språket som räknas. Barn med hörselnedsättning lär sig att läsa på läpparna för att kunna ta till sig språket (a.a.). Genom samspel kommer barnet i kontakt med det som går att se i omgivningen och där har språket en betydande roll. Det är genom språket barnet tar kontakt med sin omgivning (Strandberg, 2006).

5.2 Proximala utvecklingszonen

Barns lärande börjar långt innan deras skolgång startar allt lärande ett barn tillägnar sig i skolan har barnet tidigare varit i kontakt med på ett eller annat sätt (Vygotsky, 1987).Vygotskij är känd för att tala om begreppet och idén om den proximala utvecklingszonen. Detta är Vygotskijs sätt att se på vår närmsta utvecklingszon och att det hänger ihop med lärandet och utveckling. Tanke och språkhandling samverkar ständigt hos oss människor (Säljö, 2012). Med det så menade han att när vi lärt oss att behärska en färdighet eller ett nytt begrepp, är det nära till att vi kan lära oss och behärska något nytt. Inom räckhåll har vi nya kunskaper och färdigheter att lära oss i samspel med människor och miljö. I utvecklingszonen så anser Vygotskij att vi är känsliga för instruktioner och förklaringar. Genom att ha en kompis som kan lite mer än en själv eller en pedagog så kan man få vägledning till en ny förståelse. Lärandet kan inledningsvis ses att man är beroende av ett stöd från den som är lite mer kunnig än en själv. Den som är mer kunnig ger personen sitt stöd, detta stöd kan senare avta mer och mer när det lärande till slut har lärt sig att behärska färdigheten. Detta blir då resultatet av något som anses vara av stor vikt i det sociokutuella perspektivet gällande samspel och lärande. Det som en person i början behövde lite mer hjälp av någon annan klarar man se till slut av att göra själv utan stöd från någon (a,a). Med hjälp av frågor, problemlösning eller annan lotsning från en lärare kan barnen ta sig från den utvecklingsnivån de befinner sig i till nästa det kallas den proximala utvecklingszonen. Det som ett barn klarar av att göra med lite hjälp idag kommer det kunna klara av själv i morgon (Vygotsky, 1978).

5.3 Lek och Samspel

tillsammans med andra. Interaktion och kommunikation är det som blir avgörande för lärande och utveckling. Detta innebär att kunskap inte överförs mellan människor utan är något vi deltar i (Säljö,2012). Leken har en stor inverkan på barnets utveckling.Leken är ett sätt för barnet att förstå verkligheten de använder sig utav sin fantasi för att härma de vuxna men egentlige när det en avspegling utav något som skett i verkligeheten. Barn lär sig och utvecklas genom att imitera vuxna, ställa frågor och få ge egna svar (Vygotsky, 1978). Enligt Vygotskij Är samspelet mellan människor inte bara en metod som används för lärande och utveckling, utan samspel är lärande och utveckling (Strandberg, 2006).

6 Metod

I detta kapitel presenteras val av metod 1) val av metod, 2) urval 3) genomförande 4) etiska överväganden 5) metodkritik och 6) Metoddiskussion.

6.1 Val av metod

Vår studie är kvalitativ såtillvida att det är förskollärarnas syn på flerspråkighet samt erfarenheter som är av intresse för oss vilket Denscombe (2009) belyser vara av betydelse för en kvalitativ studie. Eftersom vi har valt att undersöka pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i en förskoleverksamhet så ansåg vi att intervjuer var ett lämpligt alternativ till att samla in data till vår studie. Vi anser att genom intervju kan vi få syn på pedagogernas attityder till flerspråkighet.

6.2 Urval

Vi har valt att intervjua förskollärare till våran studie.Vi tog kontakt med sju olika förskollärare vid sju olika förskolor som hade olika erfarenheter kring flerspråkighet i verksamheten. När vi gjorde urvalet hade vi i åtanke att vi ville att alla förskollärare skulle ha olika erfarenheter kring flerspråkighet. Eftersom vi ville se hur pedagogernas synsätt på en förskola med liten andel flerspråkiga barn såg ut samt hur synsättet såg ut på en förskola med en stor andel flerspråkighet. Kontakten togs tidigt med förskollärarna, först via telefon och sedan via mail med ett informationsbrev (bilaga, a) samt intervjufrågor (bilaga, b). De allra flesta bad om att få intervjufrågorna i förhand så vi bifogade dessa innan tillsammans med ett brev där vi hade förklart vilka vi var och vad intervjun hade för syfte samt de forskningsetiska principerna. (Vetenskapsrådet, 2011).

Förskollärarna som vi intervjuade var alla kvinnor i olika åldrar. De har arbetat olika länge i verksamheten, vissa har arbetat i bara några år medan några utav förskollärarna har många års erfarenhet. De besitter olika erfarenheter kring arbete med flerspråkiga barn. Vissa var mer nya inom ämnet gällande barns flerspråkiga språkutveckling än andra. När vi gjorde vårt urval så tog vi hänsyn till hur lång tid vi hade på oss och därefter valde vi hur många förskollärare som vi skulle ta kontakt med för att kunna hinna inom vår tidram. Denscombe (2009) nämner att det är en viss svårighet att beräkna hur stor urvalsgruppen bör vara. Men vi anser att sju förskollärare från olika förskolor ger oss tillräcklig bredd för att förhoppningsvis kunna besvara våra frågeställningar.

6.3 Genomförande

Till vår tidigare forskning så letade vi efter litteratur som berör ämnet om flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi tittade även på tidigare skrivna studier för att få lite inspiration till litteratur. Vi letade även efter vetenskapliga artiklar som vi ville ha med i arbetet. Då finns det vissa kriterier att följa så att det blir en vetenskaplig artikel och de använde vi oss utav. Vi sökte på Google, Eric, Swepub, Linnéuniversitetets bibliotek på nätet och våra lokala bibliotek. Vi valde rubriker utifrån vår tidigare forskning och svaren från våra intervjuer.

Alla intervjuer gjenomfördes enskilt med en förskollärare i taget. Detta valde vi att göra för att få så många intervjuer som möjligt. Intervjuerna gjordes när förskollärarna hade tid att gå undan från verksamheten eller slutat för dagen. Vi började intervjun med att

riktade sig mer till vad pedagogen själv associerade till flerspråkighet. För att få intervjupersonen att slappna av så kan man börja med att ställa en uppvärmingsfråga (Kihlström, 2012). Nästan alla intervjuerna spelades in vilket gjorde det lättare för oss att gå tillbaka och lyssna igenom svaren. Genom intervju blir det lättare att dels förklara våra frågor, ställa följdfrågor och reda ut missförstånd om det uppstår. Under tiden intervjuerna genomfördes hade vi i åtanke att inte vara för snabba med att ställa frågor till förskolläraren i fråga. Vi ville ge de vi intervjuade tid att tänka igenom sina svar. Tystnad är något som kan få både den som intervjuar och den som blir intervjuad att känna sig stressade (a.a.). och lyssna på sina egna frågor (a.a.).

När vi samlat in vår empiri så började vi med att tillsammans traskibera alla våra intervjuer. När vi sedan hade traskiberat skrev vi pedagogernas svar i olika färger för att lättare kunna leta upp vad som hade sagts och vad som var relevant för vår studie. Genom att sortera upp svaren så växte rubriker till vårt resultat fram. Resultatet redovisar vi med hjälp utav citat där vi har valt att benämna förskollärarna med 1-7. Detta för att inte uppge några namn på förskollärarna.

6.4 Etiska överväganden

I kontakt via telefon med förskollärarna berättade vi vad studien skulle handla om samt vilken syfte den har. I brevet som skrevs till förskollärarna som hade gått med på en intervju tog vi hänsyn till vetenskapsrådets fyra krav (Vetenskapsrådet, 2011).

Informationskravet belystes då vi informerade om varför vi ville göra studien samt vilka

vi var som skulle intervjua. Samtyckeskravet där vi berättar om att de har rätten att dra sig ur intervjun när de vill. Konfidentialitetskravet vi talar om att svaren från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt. Nyttjandekravet vi berättar att intervjun kommer att användas till vårt examensarbete.

6.5 Metodkritik

Tanken att göra intervjuerna enskilt var för att få så många förskollärares syn på flerspråkighet som möjligt. Men i efterhand så tänker vi att det förmodligen var svårare att göra dem enskilt än om vi hade gjort dem tillsammans. Detta eftersom att vi nu hade hand om intervjuer, inspelningar, fältanteckningar själva. En intervju gjordes endast med fältanteckningar eftersom vi inte fick lov att spela in den. Det finns en risk att innebörden i vår insamlade data försvinner eller förändras vid en kategorisering, detta belyser även Denscombe (2009) som promlem då ord kan lyftas ut ur sitt sammanhang. Den intervjun upplevde vi svårare att gå tillbaka till när vi skulle redovisa resultatet eftersom att vi inte kunde gå tillbaka och lyssna på svaren. Att spela in ger en fördel då allt som den intervjuade personen säger finns med och det går att gå tillbaka (a.a.).

7 Resultat

I följande kapitel presenteras studiens resultat av den empiri som har samlat in. Detta har kategoriserat som 1)pedagogers synsätt på flerspråkighet 2)pedagogers förutsättningar att möta flerspråkiga barn, 3)barnets nätverk samt 4) pedagogisk kommunikationssituation.

7.1 Pedagogers synsätt på flerspråkighet

7.1.1 Flerspråkighet är mer än det talade språket

Pedagogerna talade om flerspråkighet på olika sätt. De belyser vid flera tillfällen att flerspråkighet inte bara berör det verbala språket. Pedagogerna talar om det verbala språket men också vad flerspråkighet mer kan vara för dem. Majoritetn nämner både TAKK, kroppsspråket och bildspråk inom området flerspråkighet. Pedagogerna talar också om att någon som är flerspråkig är någon som använder flerspråk i sin vardag. Några pedagoger talar också om att barnet inte är flerspåkigt bara för att vårdnadshavarna kan flera språk. Pedagogerna nämner att barnet också måste behärska språket för att bli flerspråkig. De nämner också flerspråkighet som nyttigt för de enspråkiga barnen att få se att det finns olika språk.

”Man använder så många begrepp, modersmål, första språk… Flerspråkig är någon som pratar flera språk i vardagen. Jag ser mig ju inte som flerspråkig för att jag kan engelska för det använder jag inte dagligen.” (Förskollärare 5).

”Ja för mig så är det ju de olika språken men även de olika nationaliteterna och att använda tecken stöd, teckenspråk det är också ett språk. TAKK är något som vi använder och det finns de pedagoger som använder det hela tiden fast ände tfinns barn som inte är i behov av det på avdelnigen” (Förskollärare 4).

7.2 Pedagogers förutsättningar att möta flerspråkiga barn

7.2.1 Brist på utbildning om flerspråkighet

Pedagogerna talar om de svårigheter som kan uppstå i verksamheten om de inte får någon vidare utbildning om flerspråkighet och en del känner sig mer oerfarna än andra i ämnet. De talar också om flerspråkig personal som en förutsättning att möta barnen i vardagen. Samtliga pedagoger talar om olika möjligheter för att möta flerspråkiga barn i verksamheten. En pedagog talar om vikten av att vara öppen, nyfiken samt vara intresserade av att möta barnen då språket kanske inte alltid finns till en början.

7.2.2 Olika strategier för att möta flerspråkighet

Kroppsspråket ses som en möjlighet att kommunicera med barnen, då man kan få reda på mycket genom att titta på kroppsspråket. Med hjälp utav kroppsspråket kan barnen ändå följa med i olika rutiner som finns på förskolan. Exempelvis tvätta händerna, kissa, de kan läsa av rutinerna genom att göra som kompisen gör för detta behövs inget verbalt språk. Det är även viktigt att visa att det barnen har att säga är betydelsefullt samt att visa respekt för varandra. Pedagogerna har även lärt sig enklare ord på barnens språk för att lättare kunna kommunicera. Pedagogerna belyser vikten av att kolla så att båda har förstått varandra. Pedagogerna nämner vikten av att vara tydlig mot barnen och inte vara

“Vi fick åka på ett studiebesök på en förskola där de har många flerspråkiga barn och de fick chansen att se hur en sådan verksamhet kan se ut. Man känner sig rätt så låst om man inte får någon vidare utbildning inom detta.”(Förskollärare 6).

“Är du intresserad utav vad barnen pratar för språk eller hur dem liksom bara med kroppspråket ser man hur mycket som helst av vad barn vill, spelar ingen roll om du pratar samma verbala språk.” (Förskollärare 1 )

Ett sätt som pedagogerna använde sig av var att dela in barnen i mindre grupper dels för att det blir lättare för barnen att koncentrera sig , en del barn vågar mer i mindre grupper och alla får en större chans att komma till tals. Att låta barnen bara iaktta till en början i tillexempel en samling är viktigt för att de sedan ska våga delta men pedagogen finns ändå där som ett stöd om det behövs. Tydlighet är viktigt, att tala med barnen i nuet om vad som sker i den situationen och inte tala om vad som ska göras under eftermiddagen.

”Ringa in fokus områden, läser mycket böcker, återberättning, sånger och ramsor. Vi sätter mycket ord på saker och förklarar varför man tillexempel inte får göra något. Stökiga barn grupper betyder oftast att de inte är trygga så det gäller att samtala mycket i vardagen. ” (Förskollärare 7).

7.2.3 Digitala verktyg och TAKK

Av de tillfrågade pedagogerna så använde majoriteten hjälpmedel som surfplatta, Googletranslate och TAKK för att kunna öka sina förutsättnigar att möta barnen. Ipaden användes för att ladda hem språket, men den kan inte översätta allt. Googletranslate användes för att översätta enstaka ord för barn som inte kunde så många ord på svenska. TAKK är tecken som stöd och det användes för att stötta upp då orden inte fanns som ett extra språk.

”Vi har en kollega som användt sig utav Googletranslate för att kommunicera med en pojke som bara pratar polska och som inte säger så många ord på svenska.”

(Förskollärare 3).

7.3 Barnets nätverk

7.3.1 Vårdnadshavarnas roll

Av de tillfrågade pedagogerna var det flera pedagoger som belyste olika sätt att involvera flerspråkiga föräldrar i verksamheten. Redan vid inskolningen informeras vårdnadshavarna om vikten av att stärka modersmålet. Ett sätt pedagogerna på en av förskolorna använder sig av, är att med hjälp utav vårdnadshavare med att skriva ett ord till varje bokstav i alfabetet på barnens språk. Barn och vårdnadshavare fick en gemensam uppgift där barnen skulle få berätta om sitt favorit djur, vårnadshavarna skulle sedan skriva ner det på sitt språk för att sedan översättas till svenska. Pedagogen ansåg att detta var ett bra sätt att få vårdnandshavarna involverade och att de fick lära sig nya saker om sina barn som de kanske inte visste. Detta för att bygga grunden till det svenska språket , se det som en fördel då barnet får ett extra språk och inte som en nackdel då de ändå kommer att lära sig svenska igenom sin skolgång. Det gavs tips till vårdnadshavarna om böcker och sagostunder på deras modersmål eftersom att läsa böcker på respektive språk kan göra det lättare för barnen att lära sig svenska.

förskollärarna enklare kan kommunicera med barnen. när de är precis nya i förskolan och inte har svenska språket.

“Vårt arbete har blivit tydligare för barnen och för deras föräldrar. Föräldrarna har

fått veta vikten av att det egna modersmålet tränas. Vi hade en mamma som gick och köpte böcker på litauiska så då stod det boll så hon översatte alla litauiska ord och så skrev hon boll, så kunde jag själv sitta och uttala lätta ord. Och det var ju rätt kul när man försökte läsa det för då skratta ju barnet, att man är öppen. “ ( Förskollärare 3)

Pedagogerna talade om svårigheter i olika grad. Svårigheter som kunde uppstå var angående kommunikation i verksamheten med flerspråkiga föräldrar som inte har det svenska språket. En svårighet var att inte själv kunna föra en dialog med föräldrarna då pedagogen inte kunde tala deras språk, utan var tvungen att ta hjälp utav tolk eller annan flerspråkig personal för att de skulle kunna involveras. En annan svårighet är om vårdnadhavarna varken kan engelska eller svenska. Då har de fått ta hjälp av personal på en annan förskola för att informera om saker som berör barnen. Det hjälpte att ta in annan personal och problemet åtgärdades. Förskolläraren benämner att det är viktigt att vara ödmjuk och kunna sätta sig in i vårdnadhavarnas situation. Pedagogerna talade om att öppenhet och att själva våga visa att det är tillåtet för barnen att använda språket underlättade i kommunikationen.

” Vi jobbar mycket med att vi tagit in föräldrarna och att vi har fått det när det är nya

barn som inte kan svensak har fått lämna in ordlistor på det språk de har. Tillexempel så är inte arabiska så lätt att förstå så då har de fått skreiva hur man uttalar det för att vi ska kunna hjälpa de barn med att, nu ska vi äta. ” (förskollärare 1).

7.4 Pedagogisk kommunikationssituation

7.4.1 Barn lär språk i lek

Samtliga pedagoger nämner att barnen lär sig språk i leken tillsammans med andra barn. Barn lär sig väldigt fort. De tar till sig ord utav varandra även om de inte kan språket. Även om barnen inte talar samma språk kan de ändå förstå varanda i leken med hjälp utav kroppspråket. En del pedagoger nämner att de lär sig några få ord på barnens språk i exempelvis samling och även de andra barnen lär sig ord. Barnen får använda sitt första språk i olika situationer i förskolan tillexempel i den fria leken. De barn som får lov att sitta och leka och tala sitt första språk har lärt sig att byta språk när det kommer ett barn som de vet inte kan tala samma språk, oftast sker det då till det svenska språket eller kroppsspråket.

“De två killarna som jag har dem leker data spel ( piooo pioooo) dem har nått spelspråk den ena pratar inte bosniska och den andra pratar inte polska utan de har nått ljus så de förstår att den leken skall vi leka. “ (Förskollärare 3).

“Man kanske inte går in i deras lek men man hjälper ändå dem och samspela och oftast så lär dem sig så himla fort utav varandra och ser vad den andra vill. De leker samma lek fast på olika språk.” (Förskollärare 2)

7.4.2 Modersmålspedagoger

pedagoger som hade erfarenhet av modersmålstränare i verksamheten såg det som en fördel då de kunde hjälpa till på olika sätt med språket. Ett sätt var att modersmålstränaren läste samma böcker som gruppen gjorde fast på modersmålet, på så sätt kunde de flerspråkiga barnen få en helhet av bokens innehåll. Ett annat sätt var att även involvera de barn som inte var i behov av modersmålsträning men som fick finnas som stöd för barnet som var i behov. Barnet som stöttade det andra barnet blev stolt över att få visa vad den kunde på sitt språk. Även vid teman som skedde i verksamheten så kunde pedagogerna berätta för modersmålstränaren vad de gjorde och så kunde de göra det samma så att barnen även här fick en helhet av vad som gjordes för tillfället i verksamheten. På förskolor där de inte hade flerspråkig personal var det något som de ville ha då det skulle ha underlättat mycket för både pedagoger och barn. Eftersom barnen talar sina språk med varandra och i övrigt blev det mest svenska på förskolan även om pedagogerna försökte ta till sig enklare ord av barnens språk. För att underlätta kommunikationen pedagogerna har varit med om situationer där de tror att barnen har förstått vad de säger men sedan har det visat sig att de har lärt in rutiner av det som skett i verksamheten och inte haft förståelse för språket.

”Där jag arbetade innan hade 98% annat modersmål så där var inte svenska grunden utan det var alltid båda och, där jobbade vi med språket. Där var det mer naturligt att man jobbade med deras kultur. Vart kommer du ifrån? Hur ser din flagga ut? Man arbetade tillsammans. Då hade vi modersmåltränare då sammarbetade vi mycket med dem.” (Förskollärare 2).

7.4.3 Planerad verksamhet

Av de intervjuade pedagogerna nämner majoriteten en mer planerad verksamhet. Den planerade verksamheten innebär att de arbetar med bilder, skapar bilder och figurer tillsammans med barnen, de sjunger även sånger för att lära sig nya ord. På en förskola sjöng de födelsedagssånger på ett språk som barnet som fyllde år fick lov att välja. Pedagogerna belyser vikten av att inte enbart fokusera på språket utan att även visa intresse för barnens olika kulturer och ta in det i verksamheten. Pedagogerna talade om att man kan göra flaggor och prata om barnens olika kulturer. I de olika verksamheterna så har det använts hjälpmedel så som surfplatta Penn Pal och små resväskor. Ipaden användes för att ladda ned sagoböcker på olika språken som barnen kunde lyssna på. Penn Pal användes för att bland annat spela in egna berättelser som man sedan lägger över på surfplattan och då kan man få berättelsen på olika språk. De små resväskorna var som små rum som användes för att tala om de olika lägesorden så som på, under, över, brevid och i. Förskolläraren använde små klippdockor för att förtydliga lägesorden.

“Vi är inte rädda för att använda barnens språk och liksom uppmuntra dem till att det är inget fel med att göra det. Vi har haft väldigt många diskussioner kring det att är det okej att barnen pratar tillexempel Turkiska sinsemellan. “ (Förskollärare 1).

“Så då hade vi de små resväskorna så vi satt o jobbade så att du vet på och under, och en klippdocka "byxor, vart är byxorna?" Pojke eller flicka? Och detta gjorde vi på 90 talet. Det är fortfarande ett väldigt bra verktyg.” (Förskollärare 3).

8 Analys

I kapitlet presenteras analysen av intervjuerna. Analysen tar stöd i teman från tidigare forskning samt teorianknytning och indelas i följande kategorier,1) pedagogers synsätt på flerspråkighet 2)pedagogersförutsättningar att möta flerspråkiga barn, 3) barnetsnätverk samt 4) pedagogisk kommunikationssituation.

8.1 Pedagogers synsätt på flerspråkighet

8.1.1 Flerspråkighet på olika sätt

I resultatet gick det att utläsa att pedaogerna hade olika definitioner av vad flerpsåkighet innebär för dem vilket även Ladberg (1999) belyser är vanligt . Det förskollärarna var noga med att påpeka var att det inte bara rörde sig om det verbala språket det hade även med tecken och kroppsspråk att göra. Pedagogerna stödjer flerspåkigheten så gott de kan vilket (a.a.) säger är av vikt för att de flesta är flerspåkiga. Pedagogerna är öppna för att låta barnen använda alla sina språk i verksamheten vilket enligt Parszyk (2006) är den viktigaste förutsättningen pedagogen kan ge barnen. Pedagogerna belyser vikten av att de olika språken får talas i verksamheten vilket enligt (a.a.) är ett förhållningssätt som främjar barnens språk och identitetsutveckling.

8.2 Pedagogers förutsättningar att möta flerspråkiga barn

8.2.1 Vidareutbildning för pedagoger

Av resultatet gick det att utläsa att några pedagoger kände att de behövde vidare utbildning för att kunna stimulera flerspråkiga barns språkutveckling då de kände att detta sakandes men var en nödvändighet precis som Sellgren (2006) skriver. För att pedagogerna ska ha de bästa förutsättningarna för att möta även de flerspråkiga barnen i verksamheten behövs vidare utbildning eftersom att detta inte ges i grundutbildningen. Särskilt eftersom resultatet från de tillfrågade även visar brist på flerspråkiga pedagoger. Pedagogerna nämner tydlighet som en betydande aspekt i de vardagssituationer de samtalar med barnen om precis som Ladeberg (2003) belyser. Alltså är ett medvetet och ett närvarande förhållningssätt en betydande förutsättning i mötet med flerspråkigheten. Det krävs en viss medvetenhet för att kunna samtala med ett barn i en vardagssituation om vad som sker med flera andra barn runt omkring. Pedagogerna nämner en annan betydande föruttsättning för mötet av de flerspråkiga barnen den personal som besitter flerspråkigkompetens vilket även (a.a.) belyser som betydelsefullt. Dock går det att utläsa i resultatet att det är brist på den flerspråkiga personalen. Att ha personal som är flerspråkig är en stor tillgång för förskolans verksamhet då de med hjälp av språket ökar förutsättningarna för kommunikationen mellan barnen och pedagoger.

8.2.2 Litteratur en föruttsättning för flerspåkighet

Av vårt resultat så gick det att utläsa att en pedagog talade om att barnen får lov att höra samma böcker både på svenska och på sitt modersmål med hjälp utav modersmålspedagoger. På så sätt fick barnen en helhets förståelse av vad boken handlar om vilket även Axelsson (2006) belyser vara av stor vikt för att främja barnens språkutveckling. Även i resultatet går det att utläsa att hjälp utav modersmålspedagoger ger man barnen en god förutsättning att främja språkutvecklingen både på sitt modersmål samt det svenska språket. Pedagogerna talar dock om att möjligheteninte

flerspråkiga personal. Resultatet visar att barnen inte ges samma förutsättningar på grund av brist på pedagoger.

8.3 Barnets nätverk

8.3.1 Kommunikation med vårdnadshavare

Samtliga pedagoger vill inkludera föräldrarna men det visade sig finnas olika förutsättningar för detta. Vissa talade om svårigheter av att kommunicera med föräldrarna på grund utav språket. Det kan vara bristerna i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare som gör att de inte involveras eller inte är medvetna om sin roll i förskolan precis som Sheridan, Johansson & Pramling skriver (2009). Pedagogerna efterfrågar flerspråkigpersonal för att bristerna i kommunikationen skall undvikas. Det som går att utläsa utifrån resultatet är att det är bristen på flerspråkig personal, modersmålspedagoger som gör det svårt att involvera vårdnadshavarna i samma utsträckning som där det fanns flerspråkiga pedagoger. Förskollärarna får inte alltid familjemedlemmarna till att delta eller uppmuntrar dem att delta.

8.3.2 Betydelse av involvering av vårdnadshavare

Trots svårigheter med kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavarna på vissa förskolor så fanns ändå vilja av att involvera dem i verksamheten och det ansågs vara av vikt för barnens skull vilket även Dodge, Colker & Heroman, (2010) betonar vikten av. Pedagogerna belyser vikten av att vårdnadshavarna blir involverade och att det är ett bra samarbete mellan hem och förskola kan bli avgörande för barnets trivsel i vissa fall. Pedagogerna menar att om barnens förstaspråk också får en plats i förskolans olika aktiviteter och uppgifter kan göra att barnen känner att det är mer tillåtet att ta till det språket. I fall orden på majoritetsspråket inte räcker till. Därför belyser pedagogerna att involveringen av vårdnadshavarna är betydelsefull.

8.4 Pedagogisk kommunikationssituation

8.4.1 Kommunikation i vardagen

Samtliga pedagoger nämner vikten av att visa att man respekterar varandra. För att öka förutsättningarna för att kunna möta barnen i verksamheten försöker även pedagogerna ta del av ord och uttryck från barnens språk för att lättare kunna kommunicera och visa att det som barnen säger är betydelsefullt. Det är av vikt att pedagogen ser efter så att både barn och pedagog har förstått varandra precis som Westerlund skriver (2009). Pedagogerna talar om att en risk finns att barnen lär sig rutinmässigt vad som ska hända i verksamheten och följer dessa rutiner utan att egentligen ha ord för det som sker. För att undvika detta behöver pedagogen kommunicera med barnet på ett sätt så att man vet att barnet förstått. Av pedagogerna framkom vikten av tydlighet och av att våga kommunicera för att främja språkinlärningen precis som Otterup (2005) belyser.

8.4.2 Bemötande i verksamheten

I resultatet går det att utläsa att majoriteten av de intervjuade talade om den mer planerade verksamheten. Det skapades olika bilder och figurer tillsammans med barnen och de sjöng sånger på olika språk och intresserade sig för barnens olika kulturer vilket även Westerlund (2009) belyser vara av stor vikt. Pedagogerna belyste vikten av att inte enbart fokusera på språket utan även ha fokus på att av finns många olika kulturer i

8.4.3 Olika kommunikationssätt

Några av de tillfrågade pedagogerna använde sig av olika estetiska ämnen i verksamheten för att barnen skulle lära språk. Även de enspråkiga barnen skulle få lära sig nya ord på andra språk. Westerlund (2009) tar upp estetiska ämnen som kommunikationssätt. Att använda bild, sång och dans blir ett roligt sätt att lära sig ett nytt språk utan att pedagoger och barn bara tränar olika fraser. Flera av dessa kommunikationssätt nämner pedagogerna som sätt för att främja flerspråkighet.

8.4.4 Språkväxling

Pedagogerna talar om att barnen får lov att använda sitt första språk i olika situationer tillexempel i den fria leken. De barnen har lärt sig att växla mellan språken Naqvi (2012) påpekar att barn som har den möjligheten blir mer närvarande och deltagande i verksamheten. Pedagogerna anser att detta kan bero på att barnen inte känner sig rättade eller får uppfattningen om att de enbart måste tala det språk som är majoritet på förskolan. Att barnen kan växla mellan språken har stor betydelse för deras lek och samspel med andra barn menar pedagogerna. Förskollärarna talar om att det som går att se i verksamheten är att flerspråkiga barn som har lärt sig att växla mellan språken har lättare att ta för sig i leken.

9 Diskussion

I vår slutdiskussion så kommer vi att diskutera pedagogernas upplevda förutsättningar för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Detta kommer att tas upp i olika katergorier som 1) tidsbrist i stora barngrupper, 2) pedagogiskt behörighet, 3) belastning för förskollärare, 4) språkutbildning samt 5) involvering av vårdnadshavare

.

9.1 Metoddiskussion

Hade vi använt oss utav observationer istället för intervjuer så hade vi sett om det som sägs i teorin utförs i praktiken. Exempelvis så får vi beskrivningar i intervjun om hur pedagogergerna gör kring det spontana mötet med de flerspråkiga barnen. Hade vi gjort observationer hade vi haft möjlighet och se om dessa stategier faktiskt används i mötet med de flerspråkiga barnen. Genom observation så handlar det inte om vad människor säger att de gör utan informationen grundar sig på vad man ser (Denscombe, 2009). Detta skiljer sig från den metod vi använder då vi bara får berättat för oss om pedagogernas synsätt på flerspåkighet i förskolan. I en intervju använde vi oss utan fältanteckningar och det blev svårare för oss att använda oss utav den intervjun då vi endast hade svaren nedskrivna och inte kunde gå tillbaka och lyssna på samtalet. I några av intervjuerna användes fältanteckningar som ett komplement vilket även (a.a.) menar stärker dokumenatationen till det inspelade materialet. Där blev det mycket lättare att tolka empirin där båda dokumenationssätten användes.

Valdiditet innebär noggranhet, pressition i data. Det handlar även om forsknings frågornas lämplighet för det som undersöks (Denscombe, 2009). I studien så finns det validitet då vi hela tiden har gått tillbaka till vårt syfte och våra frågeställningar både vid insamling utav data och empiri för att syftet ska bli besvarat. Eftersom att vi var ute efter pedagogernas synsätt så ställde vi våra intervju frågor utifrån det så skulle få chans att komma åt deras synsätt.

9.2 Belastning på förskollärarna

På vissa förskolor i dag är flerspråkigheten i barn grupperna hög. Detta samtidigt som barngrupperna också blir allt större och kraven på förskollärarnas kompetens ökar. Det kan innebära svårigheter för att varje barn ska kunna utveckla sin flerspråkighet.I lärpolanen för förskolan står det att varje barn ska ha rätt till att få utveckla sina språk (Skolverket, 2010). För att undvika missupfattningar mellan pedagoger och barn är det av stor vikt att pedagogerna ser efter så att barnen har förstått det som sagts (Westerlund, 2009). Annars kan följande konsekvens bli att de flerspråkiga barnen som håller på att utveckla det språk som är majoritet på förskolan följer med i rutinerna med hjälp av de andra barnen utan att kunna sätta ord på vad de gör vilket går att se i reultatet. Det som blir problematiskt i verksamheten då är hur pedagogerna ska hinna se efter med varje barn så att de har den språkliga förståelsen när det är så många barn. Då även de barn som inte är flerspråkiga behöver få tid av pedagogerna.

I vårt resultat framkom det att modersmålspedagoger skulle försvinna allt mer ifrån förskolorna. Bristen på modersmålspedagoger kommer att bli ett problem i framtiden om det inte redan är det. Det finns också en risk att det är de yngre barnen som i första hand drabbas eftersom de är i ett tidigt stadie att lära sig språk.För att barnen ska kunna utveckla sina språk är det av avikt att de får använda det i en meningfull kommunikation med andra (Parszyk, 2006). I resultatet syns det att där det är brist på flerspåkig

finns någon som talar samma språk som barnen kan fungera som en trygghet i verksamheten, att veta att det finns någon som förstår en i de olika vardagsituationerna som kan uppstå. Detta finns som ett strävansmål i läroplanen för förskolan där förskollärarna ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den (Skolverket, 2010). Det är barnen som blir drabbade av alla nedskärningar trots att det finns med i läroplanen för förskolan att barnen skall få möjlighet till att utveckla sitt modersmål för att ha lättare för att lära sig det svenska språket (a.a). För att kunna tillgodose det som står i läroplanen är ett förslag att det borde erbjudas att få läsa ett språk under utbildningens gång samt få besöka ett visst område där språket talas.

9.3 Pedagogisk behörighet

I resultatet visade det sig att några av de pedagoger vi talade med ansåg att det var bra att det fanns flerspråkig personal i verksamheten som kunde underlätta viss kommunikation både med barnen och deras vårdnadshavare. De andra pedagogerna som inte hade någon flerspråkig kollega kunde känna att det var synd att det inte fanns någon då kommunikationen kunde bli lidande då de inte kunde förmedla allt som de ville till vårdnadshavarna eller förstå vad barnet ifråga vill säga då de inte kunde tala barnets språk.Detta blir konsekvenserna av att förskolärarna bara har fått kunskap om enspråkiga barns språkutveckling under utbildningen vilket även Sellgren (2006) belyser. I resultatet framkom det att flerspåkiga pedagoger har en positiv effekt på verksamheten. Då dessa kan stötta och täcka upp där kommunikation brister på grund av språk.Resultatet visade på att beroende på vart i landet man befinner sig så kan det se annorlunda ut med flerspråkiga pedagoger i verksamheten. I resultatet framkom det att det på vissa förskolor fanns det fler flerspråkiga pedagoger och färre på vissa förskolor.I förskollärar utbildningen borde man få kunskap i att stödja flerspråkiga barns språkutveckling eftersom det inte ges kan man ta in pensionärer, arbetslösa med språkkunskaper som ett komplement pedagogernas dagliga arbete.Sellgren (2006) hävdar att pedagoger behöver vidareutbildning inom barns flerspåkighet.En konsekvens av detta blir att samhället borde ta till vara på flerspråkiga vuxna, de behövs inom förskolan deras språkkunskaper efterlyses inom verksamheten. Dessa hade man kunnat anställa i förskolans verksamhet som ett stöd för de flerspråkiga barnen och övriga pedagoger. Det enda kravet som i så fall finns är att personen kan kommunicera både på svenska samt ett andra språk. Problemet i dagens samhälle är att det är av stor vikt att man har en pedagogiskt behörighet och det kan göra att verksamheten går miste om betydelsefull kompetens som hade kunnat vara till hjälp. Det gör att personer istället hindras från att få jobb för av att de inte har den rätta utbildning som krävs i verksamheten.

9.4 Språkutbildning

Vi läste ett intressant inlägg om ett projekt som heter Amuse (Approaches to Multilingual Schools in Europe). De har tagit fram några punkter som rekommendationer för hur man skulle kunna främja språkutvecklingen i våra skolor och klassrum. Några exempel som vi fastnade för var att lärarstudenter borde erbjudas att gå en introducerade språkkurs i olika modersmål som eleverna har. Detta anser de bör vara en obligatorisk del i utbildningen och att lärarstudenter har möjlighet att få vistas i ett område en kortare eller längre tid där det valda språket talas. De anser även att det borde utbildas fler flerspråkiga lärare och att dessa skall integreras i det ordinarie skolsystemet som vi har. De anser även att modersmåls undervisningen på olika språk bör integreras i den vanliga undervisningen. Modersmålslärarnas status bör ändras så att

de belyser och något som vi kan relatera till i det vi har skrivit om. Vikten av flerspråkig personal i förskolan. De nämner skolan i sina punkter men de är punkter som är relevanta för förskolan.

9.5 Involvering av vårdnadshavare

I våra intervju frågor så hade vi ingen direkt fråga som handlade om vårdnadshavarnas involvering. Men i vårt resultat så visade det sig att pedagogerna anser att det är av stor vikt att vårdnadshavarna involveras på olika sätt samt att de tar hjälp ut av dem för att kommunicera med barnen som har olika språk. De involverade även vårdnadshavarna till att göra saker ihop med sina barn i hemmet vilket resulterade i positiv respons från vårdnadshavarna då de fick en ny syn på deras barns intresse som de kanske inte var så insatta i.Vilket visar på respektfullt bemötande vilket även Dodge, Colker & Heroman, (2010) visar är av vikt för barnet. Det var intressant att pedagogerna belyste vikten av att vårdnadshavarna involveras utan att ha fått det som en direkt fråga utan det ledde helt enkelt bara in på det då vi talade om pedagogernas arbetssätt. Resultatet visar att pedagogerna värnar om att det finns flerspråkiga barn i verksamheten och att de vill ta tillvara på detta. På så sätt får både barn och vårdnadshavare känna sig accepterade för att de talar ett annat språk än enbart svenska och att pedagogerna ser det som en fördel i verksamheten.

9.6 Förslag till fortsatt forskning

Något som vi tycker skulle vara intressant att fortsätta med är att studera de förskolor som inte har några flerspråkiga barn i sin verksamhet. Vi undrar hur de ser på flerspåkighet samt om de har några förberedelser ifall de skulle få några flerspåkiga barn till verksamheten. Hur kommer de i så fall att gå till väga för att bemöta barnen på bästa sätt.