Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 17, 15 hp
HT 12
Kulturkompetent sjuksköterska
sökes!
Sjuksköterskans upplevelser av den
transkulturella vårdrelationen - en litteraturstudie
Culture competent nurse wanted!
Nurses' experiences of the transcultural nurse-patient relationship
- a literature study
Suna Eriksson och Elin Malmquist
Handledare:
Examinator:
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman
språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning,
Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i
transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader
Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses.
Nyckelord: sjuksköterskans upplevelse, transkulturell omvårdnad, kulturkompetens och vårdrelation.
ABSTRACT
Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language
difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's
views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and
being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results
confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.
Keywords: nurse experience, transcultural nursing, cultural competence and nurse-patient relationship.
INNEHÅLL
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
Sverige idag ... 2
Sjuksköterskans profession ... 2
Förutsättningar för en god vårdrelation ... 3
Bemötande och kommunikation i vårdrelationen ... 3
Transkulturell omvårdnad ... 4 Kulturkompetens ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 6 SYFTE ... 6 METOD ... 7 Design ... 7 Urval ... 7 Datainsamlingsmetod ... 7 Dataanalys ... 9 ETISKA ASPEKTER ... 10 RESULTAT ... 11
Hinder för att kunna utföra god omvårdnad ... 11
Språksvårigheter ... 11
Känslor och dramatik ... 12
Organisatoriska faktorer ... 13
Närstående – en utmaning ... 14
Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad ... 16
Avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad ... 16
Att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader ... 17
DISKUSSION ... 18
Metoddiskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 19
Hinder för att kunna utföra god omvårdnad ... 19
Närstående – en utmaning ... 21
Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad ... 21
Slutsats ... 22
Klinisk betydelse ... 22
Förslag på vidare forskning/utveckling ... 23
REFERENSER ... 24
INLEDNING
Under verksamhetsförlagd utbildning har vi reflekterat över hur det har uppstått situationer där sjuksköterskan känt sig osäker i mötet med patienter med andra kulturella bakgrunder än sin egen. Vi har noterat att det ibland finns en okunskap om andra kulturer och att denna kunskapsbrist kan leda till missförstånd i vårdrelationen vilka orsakar onödigt vårdlidande för patienten. Dessa erfarenheter tillsammans med ett intresse för andra kulturer och egna kulturella erfarenheter har gjort att vi har reflekterat över vad som påverkar den transkulturella vårdrelationen och hur den påverkas av sjuksköterskan kulturkompetens. Vårt intresse har därmed väckts att studera hur sjuksköterskan beskriver sina upplevelser av den transkulturella vårdrelationen.
BAKGRUND
Sverige idag
Sverige är ett samhälle som är och blir alltmer mångkulturellt. År 2011 hade 20 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Statistiska centralbyråns definition av en person med utländsk bakgrund är en person som är utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Under första halvåret 2012 invandrade 45 270 personer till Sverige. Med invandrare menas en person med utländskt medborgarskap som blivit folkbokförd i Sverige (Statistiska centralbyrån [SCB], 2012). Utvecklingen mot ett alltmer mångkulturellt samhälle gör att sjuksköterskan utmanas till att hela tiden vara kulturellt medveten i det dagliga arbetet (Gustafsson, 2005). Utrikes födda personer är en av de grupper som rapporterats ha sämre hälsa jämfört med andra i åldern 18–64 år (Socialstyrelsen [ SoS], 2011a).
Sjuksköterskans profession
Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad. Att ge god omvårdnad till alla människor är sjuksköterskeyrkets högsta prioritet (Jakobsson & Lützén, 2010). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) står det att sjuksköterskan ska ”tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga” (s.11). Vidare kan utläsas att sjuksköterskan ska ha förmåga att få patienten att känna sig delaktig i sin behandling och se till att patientens behov av information och undervisning blir tillgodosedda. Sjuksköterskan ska visa lyhördhet och empati gentemot patient och närstående (a.a.). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall ett respektfullt bemötande, värdig vård och likabehandling alltid ges inom vård och omsorg (HSL, SFS 1982:763: § 2). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor kan utläsas att:
”I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, till värdighet och till att behandlas med respekt. Omvårdnaden är därför respektfull och begränsas inte av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, funktionsnedsättning eller sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, etnisk tillhörighet eller social status”(s.3).
Det är av stor vikt att sjuksköterskan följer den etiska kodens innehåll då allmänhetens förtroende för sjuksköterskeyrket påverkas av detta (Jakobsson & Lützén, 2010).
Förutsättningar för en god vårdrelation
En vårdrelation beskrivs som ett möte mellan två människor, en människa i egenskap av patienten och en professionell vårdare (Björck & Sandman, 2007). Det är relationen som är kärnan i vårdandet och nödvändig för att god omvårdnad ska kunna ges. Det är alltid patientens perspektiv på sin hälsa, ohälsa och livssituation som ska prioriteras (a.a.). Vårdrelationen är betydelsefull för vårdandet eftersom den ger möjlighet att lindra lidande, främja hälsa och ger utrymme för patientens välbefinnande. Den som bär ansvaret för att relationen ska fungera är vårdaren och vårdarens engagemang för patienten bör vara givet (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg, 2003). Det är patientens berättelse som ger näring till vårdrelationen, det krävs dock att vårdaren är närvarande och har en önskan om att vilja bli berörd av patientens berättelse för att kunna bli delaktig i mötet (Dahlberg, 2002). I mötet mellan vårdare och patient kan det uppstå ömsesidig förståelse om relationen bygger på öppenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Då vårdaren inte är närvarande i sitt möte med patienten utvecklas en negativ vårdrelation som skapar ett onödigt vårdlidande för patienten. Det uppstår oftast då vårdaren inte har tillräcklig med kunskap om patienten, utför en omedveten handling eller inte reflekterar över sitt handlande (Dahlberg, 2002). Det är av stor vikt att vårdaren är medveten om att vårdrelationen är ojämn då patienten är den behövande. En professionell vårdrelation bygger på att vårdaren ständigt reflekterar över sitt handlande (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).
Bemötande och kommunikation i vårdrelationen
Bemötande är ett abstrakt begrepp som innehåller många dimensioner (Fossum, 2007). Att vara vänlig, artig, hjälpsam och behandla människor med respekt tas ofta upp för att beskriva ett gott bemötande. Bemötande handlar också om att möta den andre med värdighet. Det handlar indirekt om hur omvårdnadshandlingar utförs och vilken människosyn som innehas. Bemötande handlar slutligen om hur vi kommunicerar med andra (a.a.). Inom vården spelar kommunikationen en viktig roll i relationen till patienten. En djupare relation byggs upp genom att visa värme och ett genuint intresse. En god kommunikation handlar om att ha förmåga att kunna sätta sig in patientens situation (Finch, 2005). Språket ger många möjligheter samtidigt som det begränsar. I den transkulturella vårdrelationen är det viktigt att ha i åtanke att språket används med olika kulturella och historiska referensramar. Det som sägs på ett språk går inte alltid att översätta ordagrant (Bäärnhielm, 2007). Patienter beskriver hur olikheter i språk och kultur orsakar problem i kontakten med sjukvården. Bra kommunikation mellan
vårdpersonal och patient samt att patienterna får med sig rätt information har visat sig ha en stor del i hur nöjda patienterna är med vården (Wiking, Nulah-Stattin, Johansson & Sundquist, 2009). Enligt Bäärnhielm (2007) har även patientens förståelse och kunskap om sin sjukdom inverkan på kommunikationen i vården. För att kommunikationen mellan patient och vårdpersonal ska bli meningsfull krävs att båda parter intresserar sig för att förstå den andres perspektiv och tankar kring sjukdom. I kommunikationen handlar det om att vara medveten om att patienter kan ha med sig erfarenheter från ett annat vårdsystem med en annan organisation och andra traditioner och synsätt på hälsa och ohälsa (a.a.). Diskriminering, dåligt bemötande och kommunikationsproblem förekommer dock inom hälso- och sjukvården idag (SoS, 2011b). I nationella patientenkäter anser sig personer med invandrarbakgrund få sämre information och bemötande och de känner sig mindre delaktiga i sin vård än Sverigefödda (a.a.). Wamala, Merlo, Boström och Hogstedt (2007) beskriver hur diskriminering på grund av etniskt ursprung uppges som en av orsakerna till att inte söka vård. Vidare kan utläsas i samma studie att fler kvinnor än män kände sig diskriminerade. Däremot skiljde sig anledningarna till den upplevda diskrimineringen åt. Kvinnor uppgav könsdiskriminering som den vanligaste orsaken, medan män kände sig mest diskriminerade på grund av kulturell bakgrund och religion (a.a.).
Transkulturell omvårdnad
Det ständigt växande antalet patienter från olika kulturella bakgrunder gör att sjuksköterskan idag utmanas att ge en individanpassad vård utifrån varje patients kulturella behov. Sjuksköterskan behöver vara öppen och ha ett genuint intresse och vilja att lära sig om andra kulturer (Maier-Lorentz, 2008). Eftersom sjuksköterskan oftast är den i vårdteamet som har mest kontakt med patienten och är den som är ansvarig för att utforma vårdplaner är det en nödvändighet att sjuksköterskan har en djupare förståelse för patientens kulturella behov (a.a.). Transkulturell omvårdnad handlar om att inneha känslighet och förståelse för hur en mängd faktorer såsom socioekonomisk status, utbildning, ålder såväl som kulturell och religiös bakgrund kan komma att påverka människors sätt att reagera på omvårdnadshandlingar (Hanssen, 2007). Ett transkulturellt tänkesätt handlar om att känna till hur andra världsbilder, medicinska förklaringsmodeller, syn på sjukdom, kommunikationssätt och många andra faktorer kan komma att skilja sig åt beroende på den kulturella bakgrunden. Det handlar inte om att vårdpersonalen ska vara experter inom vart och ett av dessa områden, det handlar om att kunna se till den enskilde individens behov (Hanssen,
2007). Omvårdnadsteoretikern Madeleine Leininger tog fram begreppet transkulturell omvårdnad på 1950-talet och argumenterade för att individer tillhör väl avgränsade och givna kulturer (Leininger & McFarland, 2006). Den transkulturella omvårdnaden handlar således om att se till att omvårdnaden blir anpassad efter varje individs specifika kulturella behov. Sjuksköterskan bör sträva efter att ha ett respektfullt förhållningssätt och undvika att falla in i ett etnocentriskt tänkesätt, det vill säga att inte använda den egna kulturen som en måttstock när jämförelser görs med andra kulturer. Omvårdnadsteorin tar även upp vikten av att sjuksköterskan har ett öppet synsätt och hela tiden strävar efter att skaffa sig ny kunskap inom området (a.a.). Idag finns en kunskapsbrist inom området transkulturell omvårdnad (El-Aouri & O´Neill, 2011; Høye & Severinsson, 2009). Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur brist på kunskap i kulturella skillnader kan komma att påverka omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver få kontinuerlig utbildning inom området (a.a.).
Kulturkompetens
De kulturella faktorerna kan ha en stor betydelse då det ges vård och behandling (Kleinman & Benson, 2006). Kultur har blivit synonymt med etnicitet, nationalitet och språk, som i sin tur skapar en definition av hur en patient med en viss etnisk bakgrund ska behandlas (a.a.). Kulturella skillnader handlar om mer än bara etnisk tillhörighet, det är lika viktigt att se till religiös bakgrund, kön, social och ekonomisk tillhörighet, sexuell läggning och utbildningsnivå (Campinha-Bacote, 2002). Därför är det viktigt att den kulturella kunskapen handlar om att sjuksköterskan är lyhörd för just den enskilde individen och dennes kulturella behov. Det krävs ett intresse och engagemang för att vara öppen och flexibel i mötet med människor från en annan kultur än sin egen för att kunna respektera olikheter men också se likheter (a.a.). Att som sjuksköterska vara medveten om sina egna fördomar och antaganden gentemot andra kulturer är av stor betydelse, men också att vara medveten om sin egen kulturella bakgrund och hur den påverkar ens handlande (Jirwe, Gressish, Keeney & Emami, 2009). Utan kulturell medvetenhet är det lätt att föra över sina värderingar på andra kulturer. Sjuksköterskan bör sträva efter att bli kulturkompetent, i stället för att redan anse sig vara kulturkompetent anser Campinha-Bacote (2002). Kulturellt kunnande innebär att som sjuksköterska vara medveten om att synen på hälsa och ohälsa kan vara kulturellt betingad. Därför är det viktigt att sjuksköterskan införskaffar sig den relevanta kulturella informationen om hur patienten ser på hälsa och ohälsa. Detta för att kunna erbjuda en individuell behandlingsplan (Campinha-Bacote, 2002; Jirwe m.fl., 2009).
PROBLEMFORMULERING
Sverige är och blir alltmer mångkulturellt. Det krävs en allt större kulturkompetens av sjuksköterskan. I sjuksköterskans profession ingår att ge god, individanpassad omvårdnad till alla. Litteraturen åskådliggör att sjuksköterskan bör vara öppen, ha ett genuint intresse för andra kulturer och ha kunskap om att synen på hälsa och ohälsa kan komma att skilja sig åt i olika kulturer. Dock framkommer brister i kommunikation, kunskap, utbildning och förståelse i transkulturella möten inom vården. Det är därför viktigt att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturella omvårdnadssituationer för att identifiera eventuella hinder och få insikt i vilken kunskap sjuksköterskan behöver i kulturkompetens.
SYFTE
METOD
Design
En litteraturstudie har genomförts för att få en överblick över ett specifikt kunskapsområde eller ett problem inom det område där sjuksköterskan är verksam (Friberg, 2012a). Kvalitativa studier granskades då de har som syfte att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet genom att studera en grupps erfarenheter eller upplevelser (Friberg, 2012b).
Urval
Studierna som inkluderades i denna studie var originalartiklar som svarade på syftet, var kvalitativa, var peer reviewed, hade abstracts tillgängligt, var publicerade mellan år 2002 och 2012, var skrivna på engelska och passerade igenom uppsatsförfattarnas granskning med hjälp av Statens beredning för medicinsk utvärderings granskningsmall [SBU]. Studier som exkluderades saknade etiska överväganden, hade både patient- och sjuksköterskeperspektiv eller saknade en tydligt beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod och analysmetod.
Datainsamlingsmetod
Studierna valdes ut från databaserna CINAHL, MEDLINE, AMED. Dessa databaser valdes med tanke på deras relevans för omvårdnadsvetenskaplig forskning (Forsberg & Wengström, 2008). Sökorden som användes var: transcultural nursing, experiences,
cultural competence, nursing och qualitative. Sökorden valdes utifrån studiens syfte.
För att finna ytterligare studier utökades sökningen med ett sökord: multicultural
society. Sökorden kombinerades på olika sätt med hjälp av boolesk söklogik. Med hjälp
av denna sökteknik kan sökorden förenas och separeras för att komma närmare relevant litteratur. Med booleska sökoperatören AND kunde sökningen avgränsas till ett mer relevant område (Polit & Beck, 2010; Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006; Östlundh, 2012). Kombinationerna av sökorden som resulterade i de studier som valdes presenteras i en sökmatris nedan (tabell 1). Samma studier kan ha förekommit vid de olika sökningarna.
För att skapa sig en helhetssyn över det valda området lästes först titlarna i träfflistan igenom. Därefter granskades abstracts av de studier som bedömdes vara relevanta. 21 studier valdes ut för en primär granskning. Uppsatsförfattarna valde att inledningsvis
dela upp studierna mellan sig för genomläsning för att sedan diskutera innehållet tillsammans i var och en av studierna. Utav dessa 21 sorterades sju bort då de inte svarade mot syftet. SBUs granskningsmall användes för att granska de 14 kvarstående studierna mer noggrant. Granskningsmallen är framtagen för patientupplevelser och modifierades därför till sjuksköterskans upplevelser. Fem studier föll bort vid granskningen. Tre svarade inte helt och hållet mot syftet, och två hade avsaknad av etiska resonemang. Urvalsprocessen resulterade i nio användbara studier. Sökningen utökades därefter med ett sökord, multicultural socitey, vilket resulterade i en användbar studie som även den granskades med SBU:s granskningsmall. Studierna som valdes ut presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Samtliga studier som användes ansågs ha hög till medelhög kvalité.
Tabell 1. Sökningar i databaserna CINALH, MEDLINE och AMED. Sökord Begränsningar Antal
träffar Antal lästa abstracts Utvalda för genomläsning Valda studier Experiences AND Transcultural nursing Abstract availible Peer Reviewed 2002-2012 English 108 42 9 Nr6, nr8, nr9 Experiences AND Cultural competence AND Nursing Abstract availible Peer Reviewed 2002-2012 English 146 50 8 Nr1, nr 3, nr4 Transcultural nursing AND Qualitative Abstract availible Peer Reviewed 2002-2012 English 107 35 4 Nr2 nr7, nr10 Nursing AND Multicultural society AND Qualitative Abstract availible Peer Reviewed 2002-2012 English 4 1 1 Nr5
Dataanalys
De valda studierna analyserades med en analysmodell för litteraturöversikter inspirerad av Friberg (2012a):
1. Studierna lästes igenom flera gånger av båda uppsatsförfattarna var och en för sig för att få en helhetsbild och säkerhetsställa att de uppfattats på samma sätt av båda författarna.
2. Likheter och skillnader mellan studiernas metod, analys och syfte identifierades och diskuterades fram tillsammans mellan uppsatsförfattarna. Dessa likheter och skillnader sammanställdes i en artikelmatris (Bilaga 1). Studiernas resultat jämfördes därefter och likheter och skillnader identifierades.
3. Med hjälp av överstrykningspennor i olika färger strök därefter uppsatsförfattarna under dessa likheter och skillnader i studiernas resultat. I en diskussion mellan uppsatsförfattarna växte tre teman och 5 subteman fram: Hinder för att kunna utföra god omvårdnad,
språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer,
Närstående – en utmaning, Sjuksköterskans syn på den transkulturella omvårdnaden, avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och
att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader (tabell
2).
I några av studierna användes benämningen vårdpersonal. Uppsatsförfattarna har valt att benämna all vårdpersonal som ingår i denna studie för sjuksköterskor. Benämningen
patient som används i denna uppsats syftar till en patient med en annan kulturell
ETISKA ASPEKTER
Studiernas resultat har behandlats med respekt och med medvetenhet om att det vid behandling av studier på ett annat språk krävs en noggrann översättning så att inte resultatet misstolkas. Uppsatsförfattarna har reflekterat över att det vid en litteraturstudie finns risk för att författarna väljer studier utifrån den egna ståndpunkten. Studierna har därför granskats kritiskt och objektivt. Uppsatsförfattarna har olika kulturella bakgrunder och är medvetna om att egen erfarenhet och förförståelse kan ha påverkat den objektiva tolkningen av studierna. Studier som inte har tagit upp etiska överväganden har exkluderats.
RESULTAT
Resultatet presenteras i tabellen nedan under respektive teman och subtema därefter i löpande text.
Tabell 2. Sammanställning av analysen presenterad i teman och subteman. Teman och subteman Artiklar numrerade efter artikelmatrisen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hinder för att kunna utföra god omvårdnad
X X X X X X X X X X
Språksvårigheter X X X X X X X X X X
Känslor och dramatik X X X X X
Organisatoriska faktorer X X X X X X X X Närstående - en utmaning X X X X X X X Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad X X X X X X X X Avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad X X X X X X X
Att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader
X X X X X
Hinder för att kunna utföra god omvårdnad
Språksvårigheter
Kommunikationen sågs som en utmaning i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna menade dock på att det alltid fanns andra sätt att kommunicera på då det verbala språket inte räckte till (Cortis, 2004; Somerville, 2007). Det viktigaste i kommunikationen ansågs vara att genuint vilja förstå, så att språksvårigheterna till slut övervinns (Skott & Lundgren, 2009). Frustration upplevdes ofta över att hela tiden behöva fundera över huruvida patienterna hade förstått informationen (Cortis, 2004; Høye & Severinsson, 2008). Kommunikationssvårigheterna försvårade möjligheterna att bygga upp en bra och tillitsfull relation med patienterna. Relationen mellan patient, sjuksköterska och familj blev ofta spänd på grund av språksvårigheterna. Det uppstod situationer då patienterna ville dela med sig av sina problem och sjuksköterskorna upplevde att det enda de kunde göra var att nicka och le tillbaka (Halligan, 2005).
”Even speaking English there is a lot of miscommunication; verbal and non-verbal and that causes aggression and mistrust. How can you ’trust’ someone who you can’t even communicate with?” (Halligan, 2005, s1569).
Språksvårigheter hindrade sjuksköterskorna från att ge en god omvårdnad (Narayanasamy, 2003). En sjuksköterska beskrev en incident då hon skulle hjälpa en man med hans personliga hygien som ansträngande då patienten blev väldigt stressad då språksvårigheterna hindrade honom att tala om att han inte ville bli vårdad av en kvinna (Cortis, 2004). Det upplevdes som en daglig kamp att övervinna språkbarriärer för att kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov (Halligan, 2005). Sjuksköterskorna på akutmottagningen ansåg att språksvårigheterna begränsade dem i att kunna göra rätt bedömning. De upplevde även vanmakt över att inte kunna tillgodose patientens informationsbehov (Hultsjö & Hjelm, 2005). Redan i det första mötet med patienten oroade sig sjuksköterskan över huruvida patienten förstod språket. Sjuksköterskan upplevde irritation över att språksvårigheterna tog mycket tid från övriga patienter. Språksvårigheterna upplevdes vara ett större problem bland den äldre generationen (Nielsen & Birkelund, 2008).
För att ge god kulturell omvårdnad till patienten med språksvårigheter var det viktigt att sjuksköterskan tog sig tid, hade tålamod, lyssnade, ställde relevanta frågor och använde sig av kreativa kommunikationssätt. Att ha en öppen kommunikation med patient och familj bidrog till att sjuksköterskan lättare kunde tillgodose patientens kulturella behov (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Huang, Yates & Prior, 2009).
Känslor och dramatik
Det dramatiska sättet att uttrycka känslor ansågs av sjuksköterskorna vara förknippat med kultur och de kände sig ofta osäkra i hur de skulle bemöta och trösta för att inte riskera att kränka patienten (Halligan, 2006). Patienterna upplevdes som högljudda och mer dramatiska i sina uttryckssätt och det upplevdes ibland svårt att bedöma hur sjuk patienten egentligen var. De beskrev hur patienterna hade ett mer intensivt sätt att kommunicera på både verbalt och icke-verbalt (Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008). Det upplevdes att patienterna med en annan kulturell bakgrund uttryckte smärta starkare än andra patienter. Sjuksköterskorna kände sig osäkra över
hur ont patienterna egentligen hade. De fick en känsla av att patienterna ofta överdrev sin smärtupplevelse och hade därför svårt att göra smärtbedömningar (Nielsen & Birkelund, 2009). Sjuksköterskorna upplevde att patienterna hade andra sätt att se på smärta. Dessa erfarenheter gjorde så att sjuksköterskan vidgade sina vyer och lärde sig mer om kulturella skillnader (Huang, Yates & Prior, 2009).
“I have found that they show it a little bit more easily or faster then we do. They are louder. It is often more dramatic around migrants, they tear their hair in despair and they cry with more emotion.” (Hultsjö & Hjelm, 2005, s. 280).
Organisatoriska faktorer
För att övervinna de kommunikationsbarriärer som uppstod ansåg sjuksköterskorna att det var viktigt att använda sig av en auktoriserad tolk (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Narayanasamy, 2003). Det upplevdes dock ofta svårt att få tillgång till en tolk då det behövdes (Cortis, 2004; Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005). Frustration upplevdes även över svårigheter att hitta en tolk med rätt kön och i minoritetsspråk (Hultsjö & Hjelm, 2005). Det fanns även en oro över hur tolken skulle behandla den känsliga informationen (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Somerville, 2007). De uppgav även att de försökte att inte ringa in en tolk i onödan då detta innebar stora kostnader för sjukhuset (Cortis, 2004; Nielsen & Birkelund, 2008).
” We need interpreters very often. It´s difficult to find an interpreter when you need one.” (Hultsjö & Hjelm, 2005, s.280).
Det fanns inte alltid tillräckligt med resurser för att tillgodose alla patienters religiösa behov. Det efterfrågade mer plats i sjukhusets lokaler för att alla patienter skulle kunna utöva sin religion på ett adekvat sätt (Somerville, 2007). Det uppstod situationer då de kvinnliga sjuksköterskorna kände att patienterna inte litade på dem i egenskap av kvinna (Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008). Sjuksköterskorna kände att patienterna ibland ogillande att bli omhändertagna av en person av motsatt kön. Detta kunde ställa till med problem rent organisatoriskt då det inte alltid fanns personal tillgänglig av det önskade könet (Halligan, 2006).
Sjuksköterskorna upplevde att utbudet på specialmat till patienterna på grund av deras religion var begränsat (Cortis, 2004). Sjuksköterskorna kände en osäkerhet över om patienterna talade om vad de behövde i matväg eller istället bad sina närstående ta med mat till dem (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Nielsen & Birkelund, 2009). Att tillfredsställa patienternas behov av specialkost sågs i en studie vara ett konkret exempel på hur sjuksköterskorna på ett lätt sätt kunde tillfredsställa ett av patienternas religiösa behov (Narayanasamy, 2003).
Närstående – en utmaning
Besök av närstående sågs som en utmaning i vården. Det sågs även som en viktig del av kulturen och sjuksköterskorna försökte göra sitt bästa för att respektera detta. Uppfattningar fanns dock om att närstående störde andra patienter på avdelningen då de ofta kom på besök i stora grupper (Cortis, 2004).
”I know that if annoys a lot of nurses very much and a lot of patients when Asian families have 99 relatives at the bedside …”(Cortis, 2004, s.54).
Familjen togs upp som en positiv del av omvårdnaden även om det sågs som en utmaning. Att familj och barn närvarade skapade en positiv atmosfär för patienten. Sjuksköterskorna ansåg att familjen bidrog till patientens emotionella, sociala och psykiska välbefinnande (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Halligan, 2005; Skott & Lundgren, 2009). Däremot ansågs att hänsyn inte alltid togs till patientens allmäntillstånd då besöken beskrevs som väldigt sociala med uppåt 20 besökare åt gången (Halligan, 2005). Det stora antalet familjemedlemmar som befann sig i patientens rum och att inte besökstiderna respekterades skapade en stressad situation för sjuksköterskan. Sjuksköterskan kände sig ofta tvungen att begränsa antalet besökare i rummet för att kunna ge adekvat omvårdnad och se till att de andra patienterna inte blev störda (Nielsen & Birkelund, 2009; Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008).
”Often you have to take care … of the relatives and the patient so it takes longer. People standing all over and they don’t move so you almost have to push them away. There have been a couple of times when I have had to unload people from the ambulance to make room for myself.” (Hultsjö & Hjelm, 2005).
Besökarna som ofta befann sig omkring patienten gjorde att sjuksköterskan kände att hon hela tiden var iakttagen i sitt arbete. Det upplevdes att närstående lade sig i omvårdnaden och gjorde patienten mindre delaktig (Halligan, 2005; Skott & Lundgren, 2009).
Det beskrevs hur familjen tog en mer självklar plats i samband med en patients bortgång. De delade och uttryckte sorgen tillsammans och visste exakt vad de skulle göra. De kunde ibland uppstå konflikter kring vem som skulle göra vad mellan sjuksköterskan och familjen (Skott & Lundgren, 2009).
Att låta familjemedlemmar översätta sågs som ett problem då sjuksköterskan kände sig osäker över om rätt information hade nått patienten (Cortis, 2004; Diver, Molassiotis & Weeks, 2003;Hultsjö & Hjelm, 2005).
”We’re not always able to use the family, because ... we don’t know how they are translating …It may be that we are saying one thing, the … relatives translating it as they see it, but actually the patient may be getting a totally different question …” (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003, s 348).
När tolken inte fanns tillgänglig såg sjuksköterskan ingen annan utväg än att använda sig av familj och kollegor för att hjälpa till att översätta i den dagliga omvårdnaden (Cortis, 2004; Høye & Severinsson, 2008). Sjuksköterskorna kände en frustration över att behöva tillkalla tolk, då de ansåg att patienten hade många närstående närvarande som kunde tolka. De erkände att använda sig av patientens barn som tolk inte var optimalt men att detta ägde rum (Nielsen & Birkelund, 2008).
”We spend enormous amount of money on interpreters, and therefore the family is used, since this is the cheapest. That means that if 10-15 family members show up, you’d think that they can help … that is of course one must determine whether you have to interpret about serious things.” (Nielsen & Birkelund, 2008, s.434)
Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad
Avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad
Sjuksköterskorna kände sig generellt sett oförberedda på att arbeta i den transkulturella vårdmiljön och mer utbildning om olika kulturer och religioner efterfrågades för att bättre kunna bemöta patienternas olika kulturella och religiösa beteenden i vårdsammanhang (Cortis, 2004; Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008).
”No, we didn´t [get any tranining]… I have never actually been taught, or offered to go on a study day…” (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003, s. 346).
Kunskapen och förhållningssättet till andra beskrevs även som något som bara fanns inom dem. Trots avsaknad av utbildning ansåg de sig kunna ge adekvat, individuellt anpassad omvårdnad. Även om mer utbildning skulle behövas som en bas handlade allt ändå om vilken syn på omvårdnad sjuksköterskan hade från början (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003). Sjuksköterskorna upplevde att den utbildning de fick i kulturell mångfald tillsammans med livserfarenhet hjälpte dem att få en bättre kulturkompetens (Huang, Yates & Prior, 2009; Somerville, 2007).
”I feel a lot of our knowledge that we use when working with different cultures … has been learned really from mistakes that we made; and making sure that when dealing with people from different cultures, whatever the mistakes we have made previously, that we are not repeated in making them.” (Somerville, 2007, s, 585).
Sjuksköterskorna kände att de inte hade tillräckligt med kunskap när det kom till religionsutövande och därför inte kunde tillgodose patientens religiösa behov (Cortis, 2004). Patienternas starka tilltro till religionen när det kom till deras tillstånd kunde få sjuksköterskorna att känna sig maktlösa i omvårdnadsarbetet. De upplevde att patienternas starka tro och religionsutövande ibland hindrade dem från att få sina behov av vila och återhämtning tillgodosedda (Halligan, 2006; Somerville, 2007).
”Because of their deep faith … whatever you tell them, they say everything is according to the will of God. Whether it is good or bad, they accept it with only one sentence ’Illhamdullilah (thanks be to God)” (Halligan, 2006, s.1568).
Att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader
Sjuksköterskorna beskrev hur mötet med andra kulturer gjorde så att de vidgade sina vyer. De ansågs inte vara någon större skillnad på att arbeta med patienter med samma kulturella bakgrund eller med patienter från en annan kulturell bakgrund. Mångfald sågs både som en tillgång och ett problem i förståelsen av patienten (Skott & Lundgren, 2009). Genom att bygga upp genuina relationer till patienterna kunde sjuksköterskorna övervinna de kulturella barriärerna. Detta genom att inte vara fördomsfulla, vara känsliga och respektfulla mot patienten. Att vara medveten om olikheter och respektera den andra ansåg sjuksköterskorna vara en bra start till att bygga upp en bra relation till patienten (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003; Huang, Yates & Prior, 2009; Somerville, 2007).
”… I think awarness. I mean partly self awerness, of how…if you´re to be non-judgemental… if you do have a problem then to be aware that you have a problem with certain issues” (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003, s. 346).
En medvetenhet fanns om att det fanns kollegor och andra patienter som uttalade sig fördomsfullt (Skott & Lundgren, 2009). Sjuksköterskornas beteenden visade även på att de använde sig av stereotyper. De upplevde till exempel att pakistanier hade lägre smärttröskel än andra och att de var svårmobiliserade efter en operation men kunde inte ge några konkreta exempel när de blev tillfrågade. Det fanns blandade uppfattningar om huruvida det fanns rasistiska åsikter bland sjuksköterskor. Ordet ”rasism” undveks av sjuksköterskorna som hellre använde termer som negativa attityder och fördomar. Rasistiska beteenden bland sjuksköterskorna var svåridentifierade. Det förväntas inte av en sjuksköterska att ha sådana åsikter (Cortis, 2004).
”There might be some nurses who have got sympathy with these people … I cannot deny that perhaps the care could have been better delivered to them. And things get said by nurses behind their (a patient´s) back, perhaps when things go wrong, for example, during visiting times” (Cortis, 2004, s, 55).
DISKUSSION
Det huvudsakliga fyndet i denna studie var att sjuksköterskan upplever att kommunikation är ett hinder i den transkulturella vårdrelationen. Detta bekräftar det tidigare studier har sagt (Wiking, Nulah-Stattin, Johansson & Sundquist 2009; SoS, 2011b). Utöver detta identifierades även organisatoriska faktorer, sjuksköterskans relation till patientens närstående, sjuksköterskans medvetenhet, livserfarenhet och utbildning som komponenter som påverkar den transkulturella vårdrelationen.
Metoddiskussion
Eftersom syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen valdes en litteraturstudie innehållande enbart kvalitativa studier. Fördelarna med att göra en litteraturöversikt är att en översikt skapas över det aktuella kunskapsläget (Friberg, 2012a). Kvalitativa studier studerar upplevelser och erfarenheter (Friberg, 2012b). Detta val av metod visade sig vara relevant för syftet. En av studiernas resultat baserades på både kvantitativa och kvalitativa data (Narayanasamy, 2003). Endast kvalitativ data analyserades.
Enligt urvalskriterierna behövde studierna inte finnas tillgängliga i Full text. Detta gjorde att sökträffarna blev många. Det visade sig dock vara svårt att få tag på artiklar som inte fanns i Full text, vilket gjorde att artiklar kom att exkluderades på grund av detta. Studierna som inkluderades är publicerade mellan 2002 och 2012, vilket bedömdes vara en relevant tidsperiod för att kunna ge en aktuell bild av kunskapsläget. Många av de studier som kom fram i sökningarna visade sig vara litteraturstudier. Dessa valdes bort. Uppsatsförfattarna valde därför att lägga till ett sökord.
Två av artiklarna använde sig av vårdpersonal i urvalet vilket gör att även andra yrkeskategorier än sjuksköterskor är inkluderade i resultatet. I den ena studien var den övervägande delen sjuksköterskor, 24 av 30 deltagare, varför den ansågs relevant för denna studie (Hultsjö & Hjelm, 2005). Den andra studien använde sig enbart av benämningen vårdpersonal. Uppsatsförfattarna diskuterade dock fram emellan sig att materialet speglade viktiga upplevelser av det transkulturella vårdmötet varpå studien inkluderades (Diver, Molassiotis & Weeks, 2003).
Likheter och skillnader i de olika studierna framkom tydligt. Kommunikationen framkom tydligt som en viktig aspekt och sågs övervägande som ett hinder i den
transkulturella vårdrelationen. Att närstående tog en stor plats framkom också, däremot kunde urskiljas skillnader när det kom till på vilket sätt familjens involvering mottogs av sjuksköterskorna. Hinder i omvårdnadsarbetet relaterat till patientens religion lyste igenom materialet, dessa skylldes genomgående på organisatoriska faktorer. Brist på utbildning var en annan genomgående likhet i materialet. Svårigheten i analysprocessen visade sig vara skapandet av teman som sammanfattade resultatet på ett tydligt sätt. Detta då uppsatsförfattarna inte hade tillräckligt med kunskap av analysarbete. Uppsatsförfattarna diskuterade resultatet länge och noggrant emellan sig för att slutligen få fram de slutliga temana. En av svårigheterna var att hela tiden förhålla sig objektivt till datan och undvika att generalisera. Alla studier tog upp hinder för att utföra en god omvårdnad, därav fick temat detta namn. Då materialet var omfattande och belyste olika aspekter delades detta tema in i tre subteman. Temat närstående – en utmaning sammanställdes utan subteman då dessa inte kunde identifieras. Temat sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad belyste två olika områden vilket valdes att dela in i två subteman.
Studierna som är inkluderade i denna litteraturstudie kommer från olika länder. Fyra av studierna från England, en från Saudi-Arabien, en från Australien, en från Norge, en från Danmark och två från Sverige. Fördel med detta kan dock vara att ett större perspektiv kan beskrivas då studierna inkluderar sjuksköterskor och patienter från olika kulturella bakgrunder världen över. Det breda internationella urvalet visar på att transkulturell omvårdnad är ett globalt fenomen, vilket styrker vårt val av syfte. Då sjukvårdssystemen kan skilja sig åt mellan olika länder är det dock inte säkert att resultatet är relevant för svenska förhållanden.
Resultatdiskussion
Hinder för att kunna utföra god omvårdnad
Resultat visar att sjuksköterskorna upplevde kommunikation som det största hindret i den transkulturella vårdrelationen. Att inte kunna kommunicera med patienten skapade svårigheter i att bygga upp en tillitsfull vårdrelation. Studiens reslutat styrks av Festini, Focardi, Bisogni och Mannini (2009) och Wiking, Nulah-Stattin, Johansson och Sundquist (2009) som uppmärksammade hur avsaknaden av ett gemensamt språk orsakade problem för både patienter och sjuksköterskor. En oro beskrevs om huruvida patientens informationsbehov blev tillgodosett. Att patienten fick tillfredsställande med information ansågs viktigt för patientens tillfrisknande. Finch (2005) menar att
kommunikation är en central del i vårdrelationen, då den hjälper till att bygga en djupare och tillitsfull relation mellan patient och sjuksköterska.
I denna studies resultat framkom svårigheter att bemöta starka känslo- och smärtuttryck. Sjuksköterskorna ansåg att detta ofta var kulturellt betingat. Detta styrks av Pergert, Ekbland, Enskär och Björk (2008) som beskriver hur sjuksköterskorna upplevde hur patienter med en annan kulturell bakgrund ofta hade ett annat sätt att uttrycka sorg. Sorgereaktionerna beskrevs som utåtagerande och sjuksköterskorna kände sig ofta osäkra över hur de skulle bemöta agerandet. Chang och Harden (2002) beskriver hur patienter från olika kulturella bakgrunder kan visa smärta på olika sätt och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om detta.
Resultatet visar vidare på att sjuksköterskorna ansåg att de inte alltid kunde tillgodose patienternas omvårdnadsbehov på grund av bristande resurser. Detta stöds av Hadziabdic, Heikkila, Albin och Hjelm (2011) som visar att ett av de största problemen med tolkningen var att sjuksköterskan hade svårt att få tillgång till en auktoriserad tolk när det behövdes. Festini m.fl. (2009) beskriver hur sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att tillgodose patienternas behov av att kunna utöva sin religion i sjukhusets lokaler. Denna studies reslutat visar att det var svårt att tillgodose patientens önskan av att bli vårdad av en sjuksköterska av samma kön. Hultsjö, Berterö, Arvidsson och Hjelm (2011) ansåg att en viktig del för att kunna ge god omvårdnad var att ta reda på om patienten ville bli omhändertagen av en kvinnlig eller manlig sjuksköterska och göra sitt yttersta för att tillgodose dessa omvårdnadsbehov.
I socialstyrelsen kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) framkommer att sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och få denna att känna sig delaktig i sin behandling. Vidare framkommer hur sjuksköterskan har en skyldighet att bemöta patientens andliga och kulturella behov. Sjuksköterskan har även skyldighet att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov. I denna studies resultat framkommer att dessa behov inte alltid tillgodoses. Anledningen till detta ansågs ofta ligga på en organisatorisk nivå, men resultatet visar även på en bristande kunskap om religiösa seder och bruk hos sjuksköterskorna.
Närstående – en utmaning
Resultatet visar att familjens roll hade stor del i den transkulturella vårdrelationen. Patienten hade ofta många närstående på besök vilket mottogs med blandade känslor av personalen. Detta styrks Park, Chesla, Rehm och Chun (2011) och Lundgren, Holmberg, Valmari och Skott (2011) som beskriver hur patientens närstående upplevdes visa ett stort engagemang i omvårdnaden, vilket bidrog till att patientens emotionella behov blev tillgodosedda. Genom att vara närvarande stärkte de patientens känsla av sammanhang. Familjens engagemang kunde dock även bli överdrivet och ansågs hindra patientens autonomi och återhämtning. Denna studies resultat visar på att sjuksköterskorna använde sig av närstående som tolk trots medvetenhet om att detta inte var optimalt för patienten. Detta styrks av Hadziabdic, Heikkila, Albin och Hjelm (2011) som beskriver hur användning av familjemedlemmar i tolkningen sågs som ett problem då kommunikationen blev begränsad och patientens integritet inte alltid kunde tillgodoses. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) beskrivs hur sjuksköterskan ska ha förmåga att visa empati och lyhördhet för såväl patient som närstående. Denna studies resultat visar att medvetenhet om familjens betydelse i omvårdnaden inte utesluter att sjuksköterskorna kan nå större förståelse för den enskilda patienten och dennas specifika omvårdnadsbehov, vilka ibland inkluderar familj och anhöriga.
Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad
Resultatet visar vidare på att vara medveten om sina egna fördomar och brister ansågs vara en viktig egenskap för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna kände sig oförberedda på att arbeta i den mångkulturella miljön och ansåg sig inte ha tillräckligt med kunskap. Detta stöds av Campinha-Bacotes (2002) resonemang om vikten av att vara kulturellt medveten. Att vara kulturellt medveten handlar om att vara medveten om sina egna svagheter och hela tiden ha en strävan till att bli bättre inom området. Det krävs ett genuint engagemang och förmåga att kunna se till den enskilde individen. Berlin, Johansson och Törnkvist (2006) studie bekräftar att merparten av sjuksköterskorna ansåg att de bara delvis eller inte alls såg sig som kulturkompetenta. Sjuksköterskorna menade att mer utbildning inom området skulle stärka dem i deras arbete och minska de svårigheter som de dagligen stötte på i sitt arbete. Ett fåtal av sjuksköterskorna hade med sig formell utbildning inom området. Vydelingum (2006) visar på att fördomsfulla åsikter förekommer bland sjuksköterskorna. Samtidigt menar några av sjuksköterskorna
i samma studie att rasism inte förekommer och hävdar att alla patienter behandlades lika. Detta är något som även framkommer i denna studies resultat. I kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005) beskrivs hur sjuksköterskan ska ge ett respektfullt bemötande gentemot patienter och närstående.
Slutsats
Denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. För att övervinna språkbarriärerna ansågs det viktigt att använda sig av en auktoriserad tolk. Tillgång till tolk begränsades dock av bristande organisatoriska faktorer. Sjuksköterskorna såg ingen annan utväg än att använda sig av närstående som tolk vilket inte upplevdes som optimalt. Närståendes närvaro upplevdes både som en positiv del i vårdrelationen då de bidrog till patientens välbefinnande men sågs även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Livserfarenhet, erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö, tillsammans med mer utbildning i religion och kultur behövs för att bli en kulturkompetent sjuksköterska. Utöver detta behövs förmåga att ta till rätt hjälpmedel för att kunna tillgodose patientens informations- och omvårdnadsbehov.
Klinisk betydelse
Resultat visar att det finns tydliga brister i sjuksköterskans kunskap kring transkulturell omvårdnad. Det behövs mer utbildning inom området i sjuksköterskans grundutbildning. Detta skulle kunna genomföras med att ta till vara på studenternas egna kulturella bakgrund och genomgående under utbildningen föra diskussioner kring den mångkulturella vårdmiljön som studenterna möter under sin verksamhetsförlagda utbildning. Studies resultat visar på att livserfarenhet och erfarenhet av att vistas i mångkulturella miljöer ger kulturkompetens. Möjligheter till att förlägga sin verksamhetsförlagda utbildning till andra länder, bör erbjudas i större utsträckning på framförallt sjuksköterskeutbildningar. Vidare är det är av stor vikt att tillgängligheten till en auktoriserad tolk dygnet runt ökas inom dagens sjukvård. Detta för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens omvårdnads- och informationsbehov. Genom att ta del av denna studie ges läsaren möjlighet att reflektera över sin egen erfarenhet och kunskap kring den transkulturella vårdrelationen.
Förslag på vidare forskning/utveckling
Uppsatsförfattarna anser att det behövs mer forskning inom området kulturkompetens. Gärna ur ett patientperspektiv då den forskning som finns idag präglas av framförallt sjuksköterskornas erfarenheter. Ett annat intressant område att forska vidare på är att undersöka hur sjuksköterskan upplever samarbetet med tolken i omvårdnadsrelationen.
REFERENSER
*= artiklar som används i resultatet
Berlin, A., Johansson, S., & Törnkvist, L. (2006). Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin--Primary Child Health Nurses' opinions. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 20(2), 160-168. Hämtad från databasen AMED.
Björck, M. & Sandman, L. (2007). Vårdrelation Ett försök att tydliggöra
begreppsanvändningen. Vård i Norden. 27(4) 14-19. Hämtad från databasen SweMed+. Bäärnhielm, S. (2007). Möten i den mångkulturella vården. I B. Fossum (Red).
Kommunikation, samtal och bemötande i vården. (s. 270-298). Lund: Studentlitteratur.
Campinha-Bacote, J. (2002). The Process of Cultural Competence in the Delivery of Healthcare Services: a model of care. Journal Of Transcultural Nursing, 13(3),181-184. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Chang, M., & Harden, J. (2002). Meeting the challenge of the new millennium: caring for culturally diverse patients. Urologic Nursing, 22(6), 372-377. Hämtad från
databasen CINAHL with Full Text.
*Cortis, J. (2004). Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal Of Advanced
Nursing, 48(1), 51-58. Hämtad från databasen CINAHL.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidandet – det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(1) ,4–8. Hämtad från databasen SweMed+.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
*Diver, F., Molassiotis, A., & Weeks, L. (2003). The palliative care needs of ethnic minority patients: staff perspectives. International Journal Of Palliative Nursing, 9(8), 343-351. Hämtad från databasen CINAHL.
El-Amouri, S., & O´Neill, S. (2011). Supporting cross-cultural communication and culturally competent care in the linguistically and culturally diverse hospital settings of UAE. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 39(2), 240-255. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C., & Neri, S. (2009). Providing transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. Journal Of
Nursing Scholarship, 41(2), 220-227. doi:10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x
Finch, L. (2005). Nurses' communication with patients: examining relational communication dimensions and relationship satisfaction. International Journal For
Human Caring, 9(4), 14-23. Hämtad från databasen CINAHL
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.)
Fossum, B. (2007). Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. (s. 23-40). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012 a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Fridberg (Red.), Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.,
s.133-143). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012 b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Fridberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl., s.121-131). Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, D. (2005). Transcultural nursing theory from a critical cultural perspective.
Advances in Nursing Science, 28(1), 2-16. Hämtad från databasen CINAHL with Full
Text.
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary healthcare. Nursing Inquiry, 18(3), 253-261. doi:10.1111/j.1440-1800.2011.00542.x
*Halligan, P. (2006). Caring for patients of Islamic denomination: critical care nurses' experiences in Saudi Arabia. Journal Of Clinical Nursing, 15(12), 1565-1573. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01525.x
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Huang, Y., Yates, P., & Prior, D. (2009). Factors influencing oncology nurses' approaches to accommodating cultural needs in palliative care. Journal Of Clinical
Nursing, 18(24), 3421-3429. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02938.x
*Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff's experiences. International Nursing Review, 52(4), 276-285. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Hultsjö, S., Berterö, C., Arvidsson, H., & Hjelm, K. (2011). Core components in the care of immigrants with psychoses: A Delphi survey of patients, families, and health-care staff. International Journal Of Mental Health Nursing, 20(3), 174-184. doi:10.1111/j.1447-0349.2010.00720.x
*Høye, S., & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses' encounters with multicultural families in Norway: an exploratory study. Intensive & Critical Care
Nursing, 24(6), 338-348. Hämtad från databasen CINAHL.
Høye, S., & Severinsson, E. (2009). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal Of Advanced Nursing, 66(4), 858-867. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Jakobsson, E., & Lützén, K. (2010). Omvårdnaden som profession och akademiskt ämne. I A. Edberg m.fl. (red.). Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för
sjuksköterskor. (1. uppl. s. 15-35) Lund: Studentlitteratur.
Jirwe, M., Gerrish, K., Keeney, S., & Emami, A. (2009). Identifying the core components of cultural competence: findings from a Delphi study. Journal Of Clinical
Nursing, 18(18), 2622-2634. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02734.x
Kleinman A, Benson P (2006) Anthropology in the Clinic: The Problem of Cultural Competency and How to Fix It. PLoS Med 3(10): doi:10.1371/journal.pmed.0030294 Leininger, M.M. & McFarland, M.R. (red.) (2006). Culture care diversity and
universality: a worldwide nursing theory. (2 ed.) Sudbury, Mass.: Jones and Bartlett.
Lundgren, S., Holmberg, M., Valmari, G., & Skott, C. (2011). Home care encounters in a multicultural context - a diverse space for caring. International Journal For Human
Caring, 15(1), 23-30. Hämtad från databasen CINAHL.
Maier-Lorentz, M. (2008). Transcultural nursing: its importance in nursing practice.
Journal Of Cultural Diversity, 15(1), 37-43. Hämtad från databasen CINAHL with Full
Text.
*Narayanasamy, A. (2003). Transcultural care. Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs? British Journal Of Nursing, 12(3), 185-194. Hämtad från databasen CINAHL
*Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system -A qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 23(3), 431-437. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Park, M., Chesla, C. A., Rehm, R. S., & Chun, K. M. (2011). Working with culture: culturally appropriate mental health care for Asian Americans. Journal Of Advanced
Nursing, 67(11), 2373-2382. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05671.x
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2008). Protecting professional composure in transcultural pediatric nursing. Qualitative Health Research, 18(5), 647-657. Hämtad från databasen CINAHL
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009[2010]). Essentials of nursing research: appraising
evidence for nursing practice. (7. [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/ Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763
*Skott, C., & Lundgren, S. (2009). Complexity and contradiction: home care in a multicultural area. Nursing Inquiry, 16(3), 223-231. Hämtad från databasen CINAHL. Socialstyrelsen. (2011a). Folkhälsorapporten 2011: Folkhälsan i Stockholm-Idag och
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011b). Ojämlika villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på
hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
*Somerville, J. (2007). The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries. International Journal Of Palliative Nursing, 13(12), 580-587. Hämtad från databasen CINAHL.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Granskningsmall. Hämtad 3 september, 2012, från Statens beredning för medicinsk utvärdering, http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Statistiska centralbyrån. (2012). Befolkningsstatistik. Hämtad 24 augusti, 2012, från Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/Pages/SubjectArea____1954.aspx
Svenska sjuksköterskeföreningen. (2005). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Från http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf Svenska sjuksköterskeföreningen (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svenska sjuksköterskeföreningen. Från http://www.swenurse.se/Press--Nyheter/Nyheter/Nyhetsrubriker/VARDEGRUND-FOR-OMVARDNAD-UTE/
Vydelingum, V. (2006). Nurses' experiences of caring for South Asian minority ethnic patients in a general hospital in England. Nursing Inquiry, 13(1), 23-32. Hämtad från databasen CINAHL.
Wamala, S., Merlo, J., Boström, G., & Hogstedt, C. (2007). Perceived discrimination, socioeconomic disadvantage and refraining from seeking medical treatment in Sweden.
Journal Of Epidemiology & Community Health, 61(5), 409-415. Hämtad från
databasen CINAHL with Full Text.
Wiking, E., Saleh-Stattin, N., Johansson, S., & Sundquist, J. (2009). Immigrant patients' experiences and reflections pertaining to the consultation: a study on patients from Chile, Iran and Turkey in primary health care in Stockholm, Sweden.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 23(2), 290-297. Hämtad från databasen
CINAHL.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Fridberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.,s. 57-79). Lund:
Studentlitteratu
BILAGOR
Nr Artikel Författare Tidskrift Land År
Syfte Metod Resultat Kvalité
1. Meeting the needs of minority ethnic patients. Cortis, D.J. Journal of advanced nursing England 2004 Att undersöka engelska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från Pakistan. Semi-strukturerade intervjuer N= 30 Sjuksköterskor från olika kulturella bakgrunder Sjuksköterskorna hade begränsad kunskap om den pakistanska kulturen och hade svårt att anta de utmaningar kulturmötena innebar.
Hög
2. The palliative care needs of ethnic minority patients: staff perspektives Diver, F., Molassiotis, A. & Weeks, L. International journal of palliative nursing England 2003 Att fastställa vårdpersonalens perspektiv av mångkulturell vård och utforska möjligheter och svårigheter i dessa möten. Semi-strukturerade intervjuer N=5 Vårdpersonal Deltagarna i studien visade kulturell medvetenhet och beskrev flera positiva aspekter av den transkulturella vårdrelationen. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning inom transkulturell omvårdnad. Medel hög
3. Caring for patients of Islamic denomination Halligan, P. Journal of Clinical Nursing Saudi Arabien 2006 Att utforska intensivvårdssju ksköterskors Erfarenheter av att vårda muslimska patienter i Saudi Arabien. Intervjuer N=6 sjuksköterskor, alla med annat ursprung än saudi- arabiskt.
Sjuksköterskorna upplevde att familj, religion och kultur tog en stor del i den transkulturella omvårdnaden. Medel hög 4. Factors influencing oncology nurses approuches to accommodating cultural needs in palliative care Huang, Y.L., Yates, P. & Prior, D. Journal of clinical nursing Australien 2009 Att undersöka den sociala konstruktionen av kulturella frågor i palliativ vård bland onkologisjuksköt erskor. Semi-strukturerade intervjuer N= 7 Sjuksköterskor från Australien Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter av andra kulturer och mångkulturell vård påverkade deras attityder och förhållningssätt vilket bidrog till att sjuksköterskorna ansåg sig vara kulturellt medvetna. Medel hög 5. Immigrants in emergency care: Att identifiera huruvida Semi-strukturerade Vårdpersonalen upplevde att det
Swedish health care staff´s experiences Hultsjö, S. & Hjelm, K. International Nursing review Sverige 2005 personalen inom den somatiska och psykiatriska akutsjukvården upplevde problem i vården av invandrare. intervjuer N=35 vårdpersonal Varav 24 sjuksköterskor uppstod problematiska situationer relaterat till språkhinder. Anhöriga sågs som en utmaning i omvårdnadsarbetet. 6. Intensive care nurses ´encounters with multicultural families in Norway: An exploratory stud Høye, S. & Severinsson, Intensive and critical care nursing
Norge 2008 Att utforska sjuksköterskors erfarenheter i vårdmöten med mångkulturella familjer. Intervjuer och fokusgrupper N=16 sjuksköterskor med norskt ursprung. Sjuksköterskorna upplevde att det uppstod
problematiska situationer med anhöriga och språkbarriärer. De ansåg sig få ett respektfullt bemötande och att familjerna kände tillit till dem.
Hög 7. Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs? Narayanasamy, A. British journal of nursing England 2003 Att undersöka hur sjuksköterskor tillgodoser på patientens kulturella behov. Frågeformulär N=126 Sjuksköterskor , av dessa deltagare hade 11 en annan etisk bakgrund än engelsk. Kommunikationssv årigheter sågs som ett hinder i omvårdnaden och mer utbildning i transkulturell omvårdnad efterfrågades. Medel hög 8. Minority ethnic patients in the danish healthcare system- a qualitative study of nurses experiences when meeting minority ethnic patients Nielsen, B. & Birkelund, R Scandinavian journal of caring sciences Danmark 2009 Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter i mötet med patienter från etniska minoritet Intervjuer och observationer N=4 sjuksköterskor med danskt ursprung. Sjuksköterskorna upplevde att den största utmaningen i den transkulturella vårdrelationen var språksvårigheter vilket skapade svårigheter att skapa en tillitsfull
omvårdnadsrelation. De kände sig osäkra inom området transkulturell omvårdnad och ansåg sig behöva mer utbildning. Hög 9. Complicity and contradiction: home Att beskriva sjuksköterskors Intervjuer och gruppdiskussio Sjuksköterskorna upplevde att arbetet
care in a multicultural area Skott, C. & Lundgren, S. M Nursing Inquiry Sverige 2009 erfarenhet inom hemsjukvården i ett mångkulturellt samhälle i Sverige. ner N=5 sjuksköterskor, alla med skandinaviskt ursprung inom hemsjukvården i ett mångkulturellt samhälle vidgade deras vyer. Att möta anhöriga i hemmiljön upplevdes ibland som ambivalent. 10. The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries. Sommerville, J International journal of palliative nursing England 2007 Att undersöka sjuksköterskor inom den palliativa vårdens upplevelser av att vårda patienter med olika kulturella bakgrunder. Semi-strukturerade intervjuer N=10 sjuksköterskor, 2 med brittiskt ursprung, övriga 7 med annan etisk bakgrund än brittisk. Sjuksköterskorna såg kommunikationen som en utmaning. Dessa hinder övervanns genom att lära känna patienten ordentligt. Mer resurser efterfrågades för att kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov Hög
