Lärares uppfattningar om
motivationens betydelse
En kvalitativ studie om det motiverande arbetet i skolan
Anne Harvisalo
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik 61-90
Kandidatuppsats i Pedagogik, 15 hp.
Handledare: Erik Hjulström Examinator: Dan Tedenljung År 2020
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att ta reda på vad lärare såg för hinder och möjligheter i sitt arbete med att skapa intresse och motivation hos sina elever. En kvalitativ metod valdes för att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar om det som både hindrar och möjliggör intresset och motivationen. I analysarbetet söktes efter teman som framkom i intervjuerna. Resultatet visade att samverkan, goda relationer med föräldrar och elever sågs som bra möjligheter till att stötta eleverna att bli motiverade. Deltagarna i studien ansåg att i sitt arbete som lärare behövs ett positivt och öppet bemötande av eleverna. Tydliga ramar och krav på eleverna sågs som viktiga möjligheter för motivationen och intresset. De
huvudsakliga hindren som beskrevs i studieresultatet var resursbrist och tidsbrist, där även samverkan med kollegor också upplevdes som hinder. Informanterna beskrev kommunikationen med föräldrarna som begränsande, dels genom föräldrars attityder till skolan och språkliga hinder. Hinder som lärarna redogjorde för kunde förstås med stöd av ramfaktorteorin. Resultatet visade att god samverkan och ett fungerande nätverk runt eleven är viktigt för elevens utveckling. Det framkom även att om elever ska motiveras och intresseras måste skolan få de resurser som krävs för att läraren utan hinder ska kunna motivera och intressera sina elever. Resultatet visade även att de ramar som finns idag är för snäva eftersom många lärare utsätts för så mycket stress på arbetet att de till sist blir sjukskrivna.
En studie om motiverande metoder för motiverade elever Anne Harvisalo
Årtal 2020 Antal sidor 21
Innehåll 1 Inledning ... 1 1.1 Problemformulering ... 2 1.2 Syfte ... 2 1.3 Forskningsfrågor ... 2 1.4 Tidigare forskning ... 2
1.4.1 Inre och yttre motivation ... 2
1.4.2 Delaktighet och samverkan ... 3
1.5 Sammanfattning av tidigare studier ... 4
2 Teori ... 4
2.1 Ramfaktorer ... 4
3 Kvalitativ forskningstradition ... 5
3.1 Metod ... 6
3.2 Urval och tillvägagångssätt ... 6
3.3 Databearbetning ... 6
3.4 Trovärdighet och pålitlighet ... 6
3.5 Forskningsetiska överväganden... 7
4 Resultat ... 7
4.1 Presentation av informanterna ... 7
4.1.1 Tematisering av möjligheter och hinder som framkom i intervjuerna ... 7
4.1.2 Samverkan och goda relationer till föräldrarna ... 7
4.1.3 Individanpassade metoder ... 8
4.1.4 Tydliga ramar och krav ... 8
4.1.5 Lärarens positiva attityd och inställning ... 8
4.1.6 Att använda mångfalden produktivt ... 9
4.2 Beskrivning av de upplevda hinder som finns i arbetet med att motivera elever ... 9
4.2.1 Stora elevgrupper ... 9
4.2.2 Resursbrist ... 9
4.2.3 Tidsbrist ... 10
4.2.4 Elever och andra lärares negativa attityd till vissa ämnen ... 10
4.2.5 Bristande samverkan och kommunikation med föräldrarna ... 10
4.2.6 Elevernas negativa attityd till skola ... 11
4.2.7 Betygen och bedömningarnas negativa inverkan och skolarbetet på motivationen ... 11
4.3 Sammanfattning av möjligheter och hinder som framkommit i resultatet ... 11
5 Analys ... 11
5.1 Analys av möjligheter med hjälp tidigare forskning ... 12
5.1.1 Analys med hjälp av ramfaktorer ... 12
6 Diskussion ... 15
6.1 Resultatdiskussion ... 15
6.2 Metoddiskussion ... 16
6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 16
6.4 Slutsats ... 16
Referenslista ... 17
Bilaga 1 ... 19
1
1 Inledning
Den idag ledande intresseforskaren Susanne Hidi (2006) har på ett liknande sätt som exempelvis John Dewey (2013/1916) gjorde redan i början av det förra seklet betonat att intresset utgör grunden till människans förutsättningar till lärande, och särskilt i en demokratisk skolform har elevens intresse tolkats som en viktig garant för dess egna fria vilja till lärande och bildning (Grue-Sörensen, 1976). Enligt både Dewey och Hidi har intresset en karaktär av uppmärksamhet, koncentration och fördjupning. En viktig pedagogisk definition av begreppet intresse är en sorts fascination, eller
attraktion av ett visst ämne som man själv som elev vill fördjupa sig i. Det är denna personliga vilja till bildning som föds genom intresset som gjort att man inom pedagogikens tradition länge har tolkat det som att en demokratisk utbildning behöver bygga på elevernas eget intresse som en central och viktig drivkraft i både undervisningen och skolans socialisationsuppdrag (Husén,1956). Den här principen för en demokratisk utbildning berörs även delvis i den svenska grundskolans läroplan där det står skrivet att:
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (Skolverket, 2011a, s.1).
Men hur väl lyckas dagens skola med detta krav på en utbildning som bygger på elevens intresse och där alla elever får känna sig som en intresserad deltagare istället för det Dewey (2013/1916) i sin pedagogik och teori om intresset, beskrev som en betraktare? Med betraktare avsåg Dewey en elev som inte har något eget intresse för ämnet och där det därför kan sägas ha uppstått ett hinder mellan ämnet och eleven. Ett hinder som exempelvis skulle kunna vara att inte få sina individuella behov tillgodosedda och att därigenom själv få vara en aktiv del i sin utbildning. Effekten av det blir ofta enligt Dewey att eleven blir likgiltig inför skolarbetet. I motsats till eleven som en passiv betraktare, beskrev Dewey även den typ av elev han benämnde en deltagare. En deltagare är engagerad för sitt lärande. Engagemang för ett ämne skapar intresse. När en elev ges möjligheten att vara en deltagare är intresset för ämnet det som driver eleven framåt i lärandet. Detta skapar en vilja att fördjupa sig i ämnet och ha en aktiv roll i de frågor och problem det gäller. Eleven tar ett personligt ansvar. I lärandeprocessen strävar eleven därför efter den personliga bildningen, fördjupningen och förståelsen Dewey (2013/1916) se även Hidi (2006).
Trots att den svenska skolan idag ska vila på demokratiska principer om delaktighet, ansvar och ett personligt intresse finns det elever som inte enbart blivit det Dewey beskrev som betraktare istället för deltagare i sin egen utbildning, utan som blivit så totalt omotiverade av skolan att de helt slutat att gå dit. En artikel författad av Nicole Gustavsson Aftonbladet (2019, 13 september) beskriver ett allt mer alarmerande fenomen kring det som där lyfts fram som ”hemmasittare.” Hemmasittare är elever som inte vill närvara i skolan alls, som valt att stanna hemma helt och hållet. Det handlar om elever som inte känner någon som helst motivation eller intresse att vara i skolan. Artikeln i Aftonbladet belyser framförallt en elev som tillsammans med sina föräldrar tagit beslutet att stanna hemma och att inte gå till skolan. I artikeln framkommer det att Vadstena kommun beslutat att straffa föräldrarna till en elev som inte vill gå till skolan. Straffet som denna elevs föräldrar fått, är att betala vite femhundra kronor i veckan. I skollagen står det nämligen i 7 kap §23 att hemkommunen har rätt att förelägga vite om vårdnadshavaren ej fullgjort sina plikter när det gäller elevens frånvaro. Vårdnadshavaren är skyldig att vidta åtgärder för att få eleven att fullgöra sin skolplikt enligt 7 kap § 20. (Skollagen, 2010:800). Den här artikeln berörde mig utifrån mitt intresse för både utmaningen kring att motivera elever till lärande i skolan, men även i förhållande till de demokratiska principer om delaktighet som både den svenska skolan vilar på och som finns inom pedagogikens tradition. Skolan är en demokratisk plattform som speglar hela samhället. När det är tvång och straff inblandat i elevens problematik med skolan, tänker man, kommer den åtgärden verkligen få eleven att vilja gå till skolan och väcka dess vilja till deltagande?
Vilka möjligheter och hinder finns i dagens skola som lärarna arbetar med, samtidigt bidra till elevers intresse och vilja att delta i skolarbetet? Hur ser lärare själva på intresset och motivationens betydelse
2
för inlärningen? Vilka hinder, utmaningar och problem för att lyckas med detta ofta svåra arbete uppfattar lärarna finns i dagens skola? Den här uppsatsen handlar om just detta.
1.1 Problemformulering
Utifrån de resurser som finns måste lärarna synliggöra elevernas individuella behov och göra skolarbetet roligt och intressant. Att ha de verktyg som behövs för att möjliggöra att alla får ta del av de demokratiska rättigheterna alla individer i skolan har. Undervisningen ska formas på en
demokratisk grund. Detta väcker frågor hos mig kring vilka möjligheter lärare har att motivera, skapa delaktighet och undervisa på ett sådant sätt att elevernas nyfikenhet väcks. Det finns elever som tappat intresset för att gå i skolan. De saknar motivation till lärande. Lärarna i skolan är kunniga på
motivationsgenererande metoder och att skapa delaktighet. Denna uppsats är ett bidrag för att samla ihop erfarenheter som lärare/pedagoger har i sitt arbete.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att ta reda på vad lärare ser för hinder och möjligheter i sitt arbete med att skapa intresse och motivation hos elever.
1.3 Forskningsfrågor
i. Hur beskriver lärarna utvecklandet av motivation och intresse hos eleverna?
ii. Vilka hinder beskriver lärarna finns i arbetet med att motivera och intressera eleverna? iii. Hur kan lärarnas erfarenheter och tankar om möjligheter och hinder i arbetet med sina elever
förstås med stöd av ramfaktorteorin och tidigare forskning?
1.4 Tidigare forskning
För att skapa en grundläggande förståelse för mitt valda problemområde, har tidigare studier med relevans sökts. De databaser som användes var Diva, Eric och Google Schoolar. De sökningar som gjordes skedde i september och i oktober 2019. Under sökningsprocessen var det centrala att försöka hitta begrepp som kan kopplas samman med mitt intresseområde omotiverade elever och lärares syn på arbetet med att försöka motivera de. De begrepp som hittades blev även mina sökord i denna studie och dessa är: motivation, inre och yttre motivation, intresse, samverkan och interaktion.
Sökord: motivation, inre och yttre motivation, intresse, samverkan, interaktion
1.4.1 Inre och yttre motivation
I en studie av Andreas Krapp (2005) förklaras att intresse relateras till erfarenheter och grundläggande behov, som människan har. I studien beskrivs intresse med tre behov, det första behovet är kompetens, där eleven har en önskan om att kunna påverka i relation med andra människor. Kompetens sker via interaktion med andra människor och i olika miljöer. Kompetensmotivation menar Krapp är när resultaten ökar sker en ökning av kompetensen automatiskt, effekten blir då att eleven når de mål som är satta. Andra behovet är autonomi, betyder självbestämmande, när människans handlingar sker i samklang med den egna självkänslan. Denna skapar en frihetskänsla där inre och yttre krav inte finns. I en lärande situation är behovet av självbestämmande kopplat till elevens upplevda nivå av
kompetens. Eleven vågar ta sig frihet att agera om kompetens för uppgiften finns. Tredje behovet visar hur närstående kan ge en känsla av acceptans och tillhörighet i gruppen. För att människan ska må bra måste det sociala behovet vara uppfyllt. För att motivation ska utvecklas på ett positivt sätt, måste de sociala relationerna fungera. Det Krapp förklarar i texten, visar att elever som beslutar sig för att stanna hemma från skolan, saknar stora delar av erfarenheter och grundläggande behov, grunden till att intresse finns. Upplevelsen av att inte få vara med att påverka, och bestämma över sig själv och att ens familj inte är socialt accepterade. Det Krapp beskriver om närståendes roll i elevens motivation, är att anhöriga är en del av den yttremotivationen för eleven.
Liknande resultat som det Krapp kommit fram till i sin studie, framkommer även i en annan studie som Verner Gerholm (2016) gjort där han förklarar skillnaderna mellan yttre och inre motivation. Den inre motivationen är det som eleven själv ser som värdefullt och känner engagemang för; det kan vara intresse för rymden, fiske eller någon sport. Den yttre motivationen sker när yttre påverkansfaktorer såsom belöningar eller bestraffningar finns. Dessa yttre motivationsfaktorer kan vara föräldrar, pengar
3
för varje avklarad kurs eller bra betyg. Ibland kan dessa faktorer bli en känsla av skuld om eleven inte lyckas med de yttre kraven. Detta kan istället påverka den inre motivationen negativt. I studien antyds även att lärare måste ges möjlighet till kompetenshöjande utbildning i det motiverande arbetet. Detta skapar en känsla av självförtroende hos lärarna som är viktig även för eleven. Att lärare har kunskap om hur unga fungerar gör att lärare har tilltro till sin egen förmåga i arbetet med unga människor. En liknande studie har Jeff Wiesman (2012) gjort. I den studien förklaras att de är viktigt för lärare att ha kunskap om hur unga människor fungerar. Det är vanligt att unga flickor har dåligt självförtroende under tonåren poängteras i studien, det kan göra att motivationen till lärande kan vara liten. Unga människor vill skapa sig en identitet, som är starkt knutet till vilka kamrater de har. Därför påverkas elevens motivation av vilka sociala val som görs och om dessa val är godkända av kamraterna. Detta underlättar om eleven ges möjligheter att själv bestämma, samt att eleven har inflytande över sin väg till kunskap.
Ovanstående studier visar att, om eleven utifrån hur eleven identifierar sig själv får möjlighet att utforma sitt lärande kanske fler elever känner sig mer positiva till skolan. Samt vill då försöka skapa en känsla av eget ansvar för sin framtid på ett positivt sätt.
Detta förklarar även Gerholm (2016) i sin studie att den egna viljan samt eget inflytande är
ingredienser i den inre motivationen. Den handlar om den egna viljan att klara av något. Intresse för ämnet är en ingrediens i detta. I studien beskrivs hur elever som funnit sin inre motivation även studerar hemma. Att läraren har ett influerande förhållningssätt skapar en god relation och bidrar till elevens lust att läsa. I det relationella bör även det psykologiska tas hänsyn till. Där elevens rätt till självbestämmande tas hänsyn till samt att eleven har ett socialt nätverk. Viktig för lärandet och motivationen till det är miljön och att läraren tar hänsyn till kunskapsnivån som eleven har. Att hitta elevens nivå av kunskap och kompetens menar författaren av studien att olika kriterier avgör om eleven tror sig klara av en viss specifik uppgift. Kriteriet är utformningen av uppgiften samt tiden uppgiften ska lösas på och vilka hjälpmedel som är tillåtna. Det är lättare för eleven att anstränga sig mer inför en problemlösning om man litar på sin förmåga. Detta är möjligt om läraren är kunnig om ovanstående kriterier.
1.4.2 Delaktighet och samverkan
Maria Norberg och Elinor Brunnberg (2008) har i sin studie intervjuat tre elever som går på ett
gymnasium för döva, dessa elever har berättat om sina upplevelser om varför de inte vill gå till skolan. De beskriver trötthet och att de är uttråkade. Att känna att man gör nytta, se resultat för stunden, precis som ett riktigt arbete. Eleverna i studien beskrev sina praktikperioder positivt, att det stärkte deras integritet, att det fanns en annan seriositet där än på skolan. Skolan upplevdes kravlös, att inga
konsekvenser blir om man uteblir från lektioner. En del lärare saknade kompetens i teckenspråk, vilket gjorde att lektionerna drog ut på tiden och eleverna tappade studiemotivationen under dessa lektioner. Eleverna i studien beskrev idrottsaktiviteter som ett tillfälle att tänka och göra någonting roligt. Dessa elever tänker jag hade en vilja att vara närvarande i skolan men de tyckte att skolan inte hade några förväntningar på dem.
Detta som beskrivs ovan är viktigt för eleven visar en studie av RobertThornberg (2016). Thornberg undersökte bland annat hur människans moral, värdegrund och normer påverkar hur människor interagerar med varandra. Elever lär sig normer när de har socialt samspel med varandra, detta är viktigt eftersom de värden som eleverna lär sig kommer från de sociala situationer hen befinner sig i. I studien beskrivs värdepedagogiken, att skolan har en fostrande roll i samhället där eleven får lära sig bli en god samhällsmedborgare. Detta både i det demokratiska samhället, men även i det civila. Att använda sig av moralpåverkan för att följa skolans regler beskrivs i studien med att ge elever möjlighet att vara delaktiga när regler upprättas. Detta föregås med utbildning i vad regler är för något och varför vi behöver regler. Målet med att upprätta dessa olika regler är att forma den perfekta eleven, en god kompis som beter sig oklanderligt mot lärare och skolkamrater. Detta önskade dessa gymnasieelever för sin egen del eftersom de trivdes på sina praktikplatser och kände att det var på riktigt. Men att skolan inte var på riktigt eftersom inga krav ställdes på dem.
Dessa elever hade kanske tyckt annorlunda om skolan hade kunnat samverka med föräldrarna. Att en relation mellan hemmet och skolan tidigt formats och att eleven känner att det man gör är viktigt. Detta med samverkan i olika kontexter har även en annan studie som Thornberg (2017) gjort som betonar vikten av samarbete mellan olika nätverk som finns runt eleven.
4
I den studien undersökte Thornberg samverkan i ett projekt som Linköpings kommun genomfört. Projektet gick ut på att öka elevers resultat, eftersom för många elever inte fick godkända betyg i nian. Projektet bestod av ett team, med två socialsekreterare samt två specialpedagoger. Dessa professioner förväntades samarbeta över gränserna. Detta för att nå de elever och deras familjer med behov av stöd i lärandet och i hemsituationen. Helheten i elevens livssituation skulle vara grunden som teamet skulle utgå ifrån, skolan, hemmet och fritiden skulle tas med. Detta team hade även ett mål att utveckla olika metoder som skola och socialtjänst skulle arbeta efter gemensamt, med anledning av att främja samarbetet över gränserna. I studien beskrivs mångprofessionell samverkan som ett sätt att få till ett samarbete som är heltäckande, där olika synsätt möjliggör att genomtänkta beslut fattas. Deltagarna var elever som gick i fjärde till nionde klass.
Teamets arbetsmetoder var att involvera elevens nätverk som fanns i familjen. Teamet var behjälplig till skolan, eleven och elevens sociala nätverk. Att aktivt arbeta efter elevens eget behov. En
gemensamt utformad samarbetsplan med hur hjälpen ska gå till och att alla aktörer vet sin uppgift. I familjerna arbetade teamet med stödjande metoder där relationer och kommunikation var i fokus. Föräldrarna utbildades även i de normer och värderingar som finns i samhället. Thornbergs studie resulterade i att efter att ha intervjuat deltagarna i projektet så beskrev eleverna deltagandet som lyckat, de upplevde att deras motivation till studier ökat. En pojke hade ett mål att komma in på gymnasiet, som han tidigare inte trott att han kommer att lyckas med. Eleverna tyckte även att teamet lärt dem hantera känslor på ett annorlunda sätt än tidigare. De upplevde att de inte hamnade i
konflikter med andra lika lätt som innan. Föräldrarnas inställning var positiv. Det föräldrarna beskrev angående hemsituationen var att eleven börjat ta mer eget ansvar för skolan, göra läxor och hjälpa till mer hemma. Det var även mindre bråk hemma. Men skolan var mindre nöjda, en del lärare beskrev dessa elever som lika stökiga som innan när teamet inte var på plats. När teamet var på plats upplevde läraren att eleven skärpte till sig. Rektorerna ansåg att samarbetet med teamet hade brister, de kände sig inte delaktiga i teamets arbete. I studien beskriver Thornberg att vissa ramfaktorer orsakar brister i samverkansarbetet. Ramfaktorer är beslut som fattas högre upp i organisationen till exempel. Lärarna menar att tidsbrist är en orsak till att samverkan med föräldrarna inte sker. Tidsbristen hindrar lärarna till att skapa relationer och få en insyn i familjernas livssituationer.
1.5 Sammanfattning av tidigare studier
Andreas Krapp (2006) beskriver intresse med tre behov, kompetensbehov, autonomi och känsla av acceptans och tillhörighet. När dessa behov är uppfyllda kan elevens motivation och intresse öka. Detta kan kopplas med Gerholms (2016) förklaring av att elevens egna engagemang är avgörande, detta visar Krapp med att om behovet av kompetens hos eleven är uppfyllt så ökar engagemanget för skolarbetet hos eleven. När eleven får ökad självkänsla så ökar viljan till självbestämmande när eleven upplever sig vara socialt accepterad, detta ger en känsla av ökad motivation till att vilja studera. Både Gerholm och Wisman (2012) betonar vikten av lärarens kompetens och kunskaper om hur unga människor fungerar som viktiga faktorer i elevens lärande. Norberg och Brunnbergs (2008) studie visar hur eleverna saknar möjlighet till delaktighet och samverkan. Resultatet i deras studie pekar även på att lärarnas bristande kompetens orsakar att eleverna känner sig uttråkade. Thornberg (2016) och Thornberg (2017) beskriver i båda sina studier att delaktiga elever och föräldrar är viktiga för att eleven ska få bra resultat i skolan. Han menar att skolan och elevens sociala kontaktnät måste samverka med varandra.
2 Teori
Här har jag valt att använda mig av ramfaktorteorin (Dahllöf 1999). Ramfaktorteorin är värdefull eftersom den tydliggör de hinder och utmaningar som finns i skolan.
2.1 Ramfaktorer
I sin studie om Skoldifferentiering och undervisningsförlopp använde sig Urban Dahllöf (1999) av vad han där benämnde ramfaktorer, med vilka han avsåg de yttre faktorer som påverkar undervisningen. Denna studie blev inledningen på det som i svensk pedagogik kom att benämnas ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999). Denna teori utvecklade Dahllöf tillsammans med framförallt Ulf P. Lundgren.
5
Den svenska skolan influerades av den amerikanska skolan och deras lär teorier och modeller. För att få fram en modell som passade i Sverige på ett bättre sätt, utvecklade Dahlöf och Lundgren en modell som tar hänsyn till de faktorer utanför klassrummet och lärande ituationen som kan påverka elevers inlärning, inte bara begåvning och den sociala bakgrunden. Dahllöf och Lundgren skrev många artiklar om detta under denna tid, och de fick denna teori exporterad till utlandet också bland annat Amerika. Utgångspunkten som Lundgren hade var lärandemålen som fanns i kursplanen. Donald Brody (2014) förklarar att man inte bör använda denna teoris rambeskrivning som ramar traditionellt sett. Brody menar att ramarna inte ska tolkas så strikt som de gjorde från början då olika lärare är olika begränsade av ramarna. Dock finns en gräns även för lärarna. Gunnar Lindström och Lars-Åke Pennlert (2006) beskriver ramfaktorer i skolarbetet med att läraren ska ha verktyg att göra analyser av vilka
möjligheter som finns. Ramfaktorer är de faktorer som påverkar arbetet som lärarna bedriver i skolan. Dessa faktorer är till exempel hur mycket undervisningstid finns. Arbetet påverkas av den tid som är bestämd i timplanen. Lärarna har arbete att göra utanför lektionstiden, detta är planering av lektioner, utvärdering av tidigare arbeten, att reflektera och att utbilda sig kontinuerligt för att ha aktuell kompetens för alla nya krav som ställs. Hur det ser ut med personal påverkar lärarnas arbetssituation. Lindström och Pennlert (2006) beskriver vikten av att kunna upprätthålla en hög standard i
utbildningen. Då behövs välutbildade lärare. Gruppstorleken är en ramfaktor som har stor betydelse för den relationella delen i kontakten med eleverna. Stor grupp ger mindre tid per elev. Kommunens ekonomi och ekonomin på skolan det gäller påverkar all undervisning: antal lärare, undervisningsmaterial och att ha pengar till elever som behöver extra stöd. Ramfaktorer är även lokalernas utformning där skolmiljön styr hur lärarens ska kunna planera sin undervisning. Det kanske inte är möjligt att göra vissa övningar i de klassrum som finns tillhands.
Att skapa spännande och intressanta lärmiljöer ger läraren möjligheter att nå elever som inte är så nyfikna annars. Organisationens utformning styr lärarnas arbete och deras möjligheter. Skolan bestämmer lokalt hur arbetet ska organiseras, detta påverkar elevers och lärares förutsättningar. Betygssystemet är en motiverande faktor för många, men ett problem också. När det gäller påverkan på lärarens arbete så måste läraren tolka läroplanen rätt samt ha kunskapen att göra prov i ämnet med underlag för att betygen vara rättvisa. Ramfaktorer är även samhället och de olika kulturer som finns. Samhällets utformning i närområdet påverkar kulturen som är i den aktuella skolan. Denna ramfaktor är viktig i lärarens planeringsarbete, eftersom skolan och samhället speglar varandra. Den sista ramfaktorn är föräldrarna, där samarbete mellan lärare och föräldrar är en viktig förutsättning för att eleven ska lyckas. Föräldrar har en direkt påverkan på hur lärandet kommer att gestalta sig för eleven. I analysarbetet med denna studie användes ramfaktorer som stöd. Frågorna i intervjuguiden är
formulerade med tanke på de ramfaktorer som Lindström och Pennlert beskriver (2006).
3 Kvalitativ forskningstradition
Kunskaper sprids genom interaktion mellan den som intervjuar och intervjupersonen enligt Steinar Kvale och Svend Brinkman (2014). I denna studie söks kunskaper om lärarens arbetsmetoder när det gäller att skapa motivation och intresse hos elever. Att se möjligheter och hinder i arbetet med elever som saknar motivation. För att tydliggöra detta används ramfaktorteorin som stöd i analysen av de resultat som intervjuerna ger.
Kvalitativ studie är enligt Alan Bryman (2011) en studie där individens egen uppfattning är det centrala, samt att få svar på de forskningsfrågor som ställts. Han menar också att man endast kan göra en kvalitativ studie en gång med samma resultat. Om studien upprepas kan man inte räkna med att resultatet blir det samma som vid första tillfället. Det centrala i denna studie handlar om att få en fördjupad förståelse för lärares egna erfarenheter kring möjligheter och hinder. Därför ansågs en kvalitativ studie passa ändamålet bäst. Med hjälp av den kvalitativa metoden försöker man få fram de upplevelser informanten beskriver, som senare leder till svar på de forskningsfrågor som ställts. I en bok av Göran Ahrne och Peter Svensson (2015) poängteras att genom kreativt tänkande i
formuleringen av forskningsfrågorna, ges möjlighet att få svar på olika typer av frågor. För att använda de fyra frågor som hjälp i att välja metod i studien som Ahrne och Svensson (2015) förklarar är att bestämma forskningsfråga, att bestämma vad denna forskningsfråga handlar om, besluta vilken sorts data behövs, tänka på vilket sätt eller vilken metod kan hjälpa mig att producera denna data?
6
Metoden med de fyra frågorna som Arne och Svensson beskriver har forskningsfrågan beslutats handla om hinder och möjligheter i lärarens dagliga arbete när elever ska motiveras. Forskningsfrågan skulle handla om intresse och motivations skapande metoder. Den data som behövdes var resultat från intervjuer samt att den rätta metoden för att uppnå dessa svar var en kvalitativ metod.
3.1 Metod
I denna studie söks kunskaper om lärarens arbetsmetoder när det gäller att skapa motivation och intresse hos elever. Att se möjligheter och hinder i arbetet med elever som saknar motivation. För att tydliggöra detta används ramfaktorteorin som stöd i analysen av de resultat som intervjuerna ger. I en kvalitativ studie är enligt Alan Bryman (2011) individens egen uppfattning det centrala. Bryman menar även att forskarens roll är att försöka få svar på de forskningsfrågorna som finns. Han menar också att man endast kan göra en kvalitativ studie en gång med samma resultat. Om studien upprepas kan man inte räkna med att resultatet blir det samma som vid första tillfället. Det centrala i denna studie handlar om att få en fördjupad förståelse för lärares egna erfarenheter kring möjligheter och hinder. Därför ansågs en kvalitativ studie passa ändamålet bäst. Med hjälp av den kvalitativa metoden försöker man få fram de upplevelser informanten beskriver, som senare leder till svar på de
forskningsfrågor som ställts.
3.2 Urval och tillvägagångssätt
Martyn Denscombe (2014) poängterari sin bok att ett urval ska kunna leverera så mycket data att alla deltagare i undersökningen inte behöver svara på alla frågor. För att hitta de deltagare som fyller de kriterier för att kunna ge den information som behövs, valdes ändamålsurval. Detta urval passar denna studie eftersom den metoden inte kräver många intervjuer för att få svar. Istället söker den efter det specifika kunskaper ur den population informanterna besitter när det gäller de forskningsfrågor som är relevanta för studien.
För att se om jag får variation och spridning i materialet ville jag intervjua lärare med olika grad av utbildning och erfarenhet. Lektionerna leds av lärare vilka har en lång och gedigen utbildning och erfarenhet. Lektionerna leds även av lärare med mindre erfarenhet. Det förekommer även vikarier utan erfarenhet eller utbildning som leder lektioner.
De intervjuade lärarna arbetar dagligen med frågor som denna studie handlar om. Meningen var att med stöd av denna studie få fram information, vilket förväntas ge möjligheter till följdfrågor. Eftersom personligheten hos den som intervjuar kan ha negativ påverkan på deltagaren enligt Kvale och Brinkman (2014) så strävade jag efter deltagarens bekvämlighet i intervjusituationen. Detta bland annat genom att jag försökte vara anpassningsbar som intervjuare och låter den deltagande läraren bestämma platsen för intervjun. Intervjuerna skedde därför bland annat i lärarnas egna klassrum, på en allmänplats, samt två i hemmet hos deltagaren. Alla fem intervjuer var lättsamma och lärorika.
Informanterna var öppna och tillmötesgående under intervjun. De hade förståelse att jag som intervjuare var ovan med min roll.
3.3 Databearbetning
Enligt Kvale och Brinkman (2014) så har en kvalitativ studie som mål att fånga upp varierande beskrivningar av olika synsätt. Jag inspirerades av Kvales och Brinkmans tankar om hur man på ett bra sätt försöker få förståelse för det som deltagaren berättar om. Teman och kategorier analyserades för att försöka finna ord och begrepp som beskrivs på ett varierat sätt av de intervjuade lärarna. Följande steg i proceduren var att söka efter mönster, teman och kategorier i de olika orden och begreppen. Därefter gjordes försök att lyfta fram de övergripande faktorer och förutsättningar som lärarna beskrev som hinder eller något som kan ses som möjligheter i deras arbete.
3.4 Trovärdighet och pålitlighet
Med denna studie vill jag bidra med förståelse av lärarnas utmaningar som lärare själva upplever i sitt arbete med att stötta och motivera sina elever.
I sin bok förklarar Kvale och Brinkman (2014) att ordet validitet kräver en garanti för att det som sägs i intervjuerna stämmer helt och hållet. Därför har Jag har valt bort ordet validitet och använder ordet trovärdighet istället, eftersom jag inte har för avsikt att generalisera mitt resultat.
7
För att nå trovärdighet såg jag till att min tolkning av det lärarna säger är så tillförlitlig som möjligt, genom att ställa följdfrågor och låta dem komma till tals. Även att de förklarade lite mer om jag inte förstod vad de menade. När det gäller reliabilitet förklarar Kvale och Brinkman, att det måste gå att göra om studien med samma resultat. Det går inte att göra när metoden är kvalitativ eftersom svaren blir varierande, det kan vara så att synen på ämnet kan ha förändrats hos informanten. Genom att vara så noggrann som möjligt i denna studie om mina val så försöker jag ge möjlighet till kritisk
granskning av mitt val av metod mina tolkningar och beslut. Därför finns möjlighet att både förstå och granska studiens trovärdighet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
I denna uppsats har de fyra etiska huvudprinciperna använts som Vetenskapsrådet (2017) har som krav. Dessa fyra riktlinjer är informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll. För att informerat samtycke i denna uppsats ska vara uppfyllda skrevs ett missivbrev (se bilaga1). I missivbrevet presenterade jag mig om vem jag som forskare var, syfte med studien, samt anledning varför jag valt att studera den grupp denna person representerade och hur intervjun skulle gå till. Jag informerade deltagarna även om att den information som delgavs under intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt. De informerades även om att deltagandet var helt frivilligt och att om de av någon anledning ångrade sitt deltagande skulle deltagaren strykas från studien utan att det skulle bli konsekvenser för dem själva. Jag försökte även tänka på det Kvale och Brinkman (2014) beskriver som konsekvenskravet och att därför hade jag som ambition att vara försiktig med hur intervjun utvecklades.
4 Resultat
4.1 Presentation av informanterna
I studien ingick fem informanter som presenteras nedan med fingerade namn. Namn Yrke/ Utbildning Antal år inom
yrket
Kommentar Arbetar idag
L1 Ettan till femman
lärare
10 - Bildlärare
L2 Lågstadielärare 1 Nyutbildad Klasslärare i lågstadiet
L3 Specialpedagog 25 - Mellanstadiet
L4 Studerar till lärare 2 Outbildad
vikarie
Högstadiet
L5 Studerar psykologi 2 Outbildad
vikarie
Låg och mellanstadiet
4.1.1 Tematisering av möjligheter och hinder som framkom i intervjuerna
De möjligheter till att motivera elever som informanterna beskriver visas resultatet med citat från informanterna, de beskriver vilka möjligheter till att skapa motivation de ser i sitt arbete.
Informanterna har beskrivit sina metoder till att hitta elevernas intresse och motivation. 4.1.2 Samverkan och goda relationer till föräldrarna
Informanterna förklarade att samverkan mellan lärare och föräldrar är viktig för elevens framgång. Då skapas möjlighet för eleven att känna motivation för skolarbetet enligt informanterna. ”Att lyckas i skolan behövs samverkan mellan hem och skola, det är a och o” berättade exempelvis L1. Det informanterna särskilt betonade i sin samverkan med föräldrarna är möjlighet till bättre och djupare förståelse för eleven. Även att ha möjlighet till en annan återkoppling och inte bara elevens. L1 betonade även hur viktigt det är med att skapa goda relationer, eller som hon själv uttryckte det: ”Att vara relationsbyggande skapar en bra grund att bygga vidare på.” Föräldrarna är en bra möjlighet till att lära sig hur eleven fungerar. Att som lärare få återkoppling i arbetet med att intressera eleverna ser
8
L2 lågstadieläraren som möjligheter. ”Jag ser stora möjligheter, de känner ju sina elev bäst.”
Informanterna betonade även vikten av att bemöta föräldrarna väl och exempelvis specialpedagogen L3 beskrev att det är viktigt att exempelvis ”inte ta upp negativa händelser i kapprummet.” Istället beskrev informanterna det som att läraren alltid bör prata om eleverna på ett positivt sätt, för att skapa en god relation. När föräldrarna har en positiv syn på skolan och lärandet ger det eleven samma känsla. ”Man lyckas bäst med en elev som har föräldrarna med sig” som L3 uttryckte det.
Informanterna beskrev att det ibland finns föräldrar som har problem i livet. För eleven är det bra med andra vuxna som kan hjälpa till. L2 berättar om ett fall där mor och farföräldrar har varit dem som samverkat och allting gick bra för den eleven. ”Jag tänker på vad man har för nätverk runt om att det inte är bara föräldrarna, det kanske finns flera vuxna runtomkring.”
L2 berättade även om sina erfarenheter från skolor där möjligheter till samverkan skapas via öppet hus träffar på skolan och aktiviteter på föräldramöten i form av olika arrangemang där lärare och föräldrar kan mötas. Det ger en möjlighet till att lära känna varandra och att föräldrarna har ett ansikte på vilka som finns i elevens liv när eleven är i skolan. L2 sade så här: ”Samverkan är viktig för att undvika negativa möten, där lärare och föräldrar inte når varandra i kommunikations stunden.”
4.1.3 Individanpassade metoder
Enligt informanterna i studien ska läraren utgå från eleven för att hitta rätt metod till motivering. Läraren skapar trygghet och visar eleven hur uppgiften görs. Under bildlektionerna strävar L1 efter att skapa trygghet” att visa eleven att inget är fel, en bild kan tolkas på många olika vis.” Eleven ska känna att läraren har förväntningar, att alla gör så gott de kan ”att man har förväntningar på dem, visar att jag tror på de och att de kan det här och inte börja med att säga: ”Det här är jättesvårt, det här kommer hälften att misslyckas med” säger L1.
I intervjuerna beskrevs motivation och intresse med att det hör ihop. Om ett intresse för ett ämne är stort, då är även motivationen att lära sig så mycket som möjligt om ämnet stort. Under intervjuerna framkom det tydligt hos alla informanter, att om man vill hitta elevens motivation behöver läraren veta vilka intressen eleven har. När läraren lärt känna eleven så kan läraren utifrån det forma uppgifter som intresserar eleven. Elever som älskar fotboll eller fiske kan få matematikuppgifter som grundar sig på det. L2 sade: ”man kanske hittar matematikuppgifter som handlar om till exempel fiske, fotboll eller något sådant.”
L2 uttryckte även att det finns en skillnad mellan att lyckas motivera lågstadieelev och äldre elev. De yngre eleverna är lättare att motivera eftersom de är nyfikna av sig och tycker oftast att skolan är rolig. ”Då kan man även använda sig av drama, överraska eleven genom att skapa spännande situationer. ”De äldre eleverna söker sin identitet och är mer fokuserade på vad deras kompisar tycker de tycker det mesta är roligt, de är nyfikna och så vidare, nu när jag är på mellanstadiet så börjar eleverna söka sin identitet och är rädda att inte passa in detta gör att ibland vill en del elever inte delta på vissa lektioner som till exempel bild av rädsla för vad kompisarna ska tycka” förklarar L2.
4.1.4 Tydliga ramar och krav
Informanterna beskrev att det är viktigt att ha tydliga ramar och krav för skolarbetet. L2 förklarar detta med att det inte alltid fungerar i verkligheten eftersom eleverna även behöver ramar och krav som är strama, läraren bör undvika att gå utanför dessa ramar, eftersom det skapar osäkerhet och otrygghet hos eleverna ” men jag har lärt mig, att ju mer hårt man har den där jävla boxen, ju mer omtyckt blir man sätter rutiner och regler och det är det elev behöver mest” beskriver L2. Det framkom i studierna överlag att regler och rutiner varje dag som ser likadana ut, skapar en lugnare atmosfär i klassrummet. Resultatet visade att strama tyglar och strikta metoder är viktiga eftersom eleverna behöver en
ledargestalt att ty sig till i skolan.
4.1.5 Lärarens positiva attityd och inställning
En annan möjlighet som beskrevs av lärarna var att en positiv attityd gav eleverna en känsla av att det var roligt att göra uppgifterna. I arbetet med motivering ansågs läraren behöva visa engagemang och glädje över uppgifterna, dessa situationer skulle då skapa positivitet och goda relationer mellan lärare och elev. Informanterna beskrev ett gott klassrumsklimat med en positiv känsla där eleven skulle
9
känna sig nyfiken på uppgifterna som läraren presenterade för klassen ”att man har ett accepterande klimat, tolerant och förlåtande, det tror jag kan öka deras motivation” sade specialpedagogen L3. Informanterna tyckte även att som lärare behöver man inte alltid vara så hård mot eleven med att de ska göra sina uppgifter, ”ibland kan det finnas elever som har en tuff dag, och då kan det vara skönt att ta det lite lugnt att låta eleven bestämma vad den vill göra den veckan om det har varit jobbigt hemma eller så detta för att alla inte är på topp varje dag” förklarade L3. Att som elev få bestämma själv, vad som ska göras anser inte lärarna är bra för ofta, ”det är viktigt, det är ju roligare när man får känna att man själv får vara med att påverka sina uppgifter, men det måste finnas ramar kring det också, alla kan ju inte göra vad de vill” berättade L3.
4.1.6 Att använda mångfalden produktivt
L1 en av lärarna i studien beskrev möjligheterna med de olika kulturerna i klassrummet som goda. Hon upplevde en kreativitet i att hitta nya tankesätt i arbetet med att intressera och motivera sina elever. Även att andra elever lär sig något nytt av de nya som kommer till klassen. Att som lärare vara nyfiken och intresserad av andra människors kultur beskrevs som berikande ”det finns stora
möjligheter att bredda och vidga elevers perspektiv, att få höra och få inblick i hur det är i olika kulturer, sen så lär man sig ju själv mycket genom eleverna” tyckte L1.
4.2 Beskrivning av de upplevda hinder som finns i arbetet med att motivera elever
I texten nedan beskrivs resultatet, där informanterna i denna studie ger sin syn på de hinder som finns för att lyckas intressera och motivera.
4.2.1 Stora elevgrupper
Lärarna ansåg att stora klasser var ett hinder i arbetet med att skapa delaktiga elever. Att det är svårt att hinna se alla elever, att lära sig alla namn ”och då känner inte alla elever sig sedda” beskrev L1. De lärare som arbetar i invandrartäta skolor tyckte att de stora elevgrupperna är ett hinder. Det gällde särskilt de lärare som arbetade i de invandrartäta områdena där elever ofta har väldigt olika bakgrund, både språkligt och kulturellt. De förklarade det att svårt att hinna kontrollera att alla förstått
uppgifterna rätt. Detta orsakar brister i undervisningen, eftersom läraren inte har möjlighet att hjälpa alla elever som behöver extra hjälp med språkförståelsen. ”Att på bildlektionerna ha möjlighet att göra någonting extra kreativt som att dreja till exempel går inte eftersom det inte finns personal till det.” I och med de stora klasserna så blir det svårt att ta några elever att jobba med, att ha då arton som ska göra något annat och vara självgående och detta är inte möjligt att genomföra eftersom det inte finns personal till det” beskriver L1.
4.2.2 Resursbrist
Lärarna som jag intervjuat ser brister när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för att kunna intressera och motivera elever. Särskilt på de invandrartäta skolorna upplevde lärarna att de
begränsade resurserna skapar stora hinder. Exempelvis är tolkar både dyra och inte alltid möjliga att använda sig av beskrev informanterna. Nyanlända elever ska ha tolk, men oftast har de inte det på den här skolan ändå. Tolkar är dyra och de som finns prioriteras till kärnämnen. L1 som arbetar som bildlärare förklarade att ”ett fåtal tolkar prioriteras till andra ämnen vilket gör att då kan eleverna få jättesvårt i ett sådant här ämne om de inte förstår.” L1 berättar även att på bildlektionen används händerna som hjälp i kommunikationen, ”det brukar fungera men tar mycket tid i anspråk innan eleven förstått uppgiften.” En annan resursbrist är bristen på bildsalar, som orsakar att alla arbeten måste plockas ihop och tas med när lektionen är slut inget kan ligga kvar. ”Läraren måste bära med sig allt material och tar tid i anspråk” förklarade L3.
När det gäller resurser i form av personal i skolan så är det brist på det enligt de intervjuade lärarna. När klasserna är stora och det finns elever med extra behov så är resursen viktig i klassrummet. ”Vissa elever skulle ju behöva ha en vuxen med sig som en motor som kan hjälpa en och ge direkta
instruktioner. En del elev behöver en person bredvid som visar i boken var man ska läsa” säger L3 specialpedagog.
10
4.2.3 Tidsbrist
Resultatet i intervjuerna visar att det finns nästan ingen tid över till att planera intressanta och spännande lektioner, många lärare är sjukskrivna och de som inte är sjuka får ta sin planeringstid och undervisa i de andra klasserna istället. Detta skapar stress hos lärarna. ”Lärarna är stressade och de orkar inte, det är absolut ingen bra miljö i skolan” berättar L5 som är lärarvikarie. Under intervjuerna som gjordes framkom det att flera lärare vill ha mer tid för att ge eleverna möjligheter till att komma igång med sina uppgifter fortare. Detta tar mycket tid eftersom klasserna är stora och vissa elever kommer in sent efter rasten. Detta kan orsaka att eleven endast arbetat i tio minuter och sedan är det dags att packa ihop sina saker. Att få mer lektionstid, planeringstid och tid till att skapa relationer är en viktigt för möjligheter till motiverande arbete, detta finns inte som skolan ser ut. ”Hade jag ännu mer planeringstid, färre elever och mera tid till planering, det är klart att jag skulle kunna skapa ännu bättre förutsättningar och ha lektioner med intresset med där” förklarar L2. Informanterna uttryckte en önskan om att hinna med att planera med intresset i fokus ”att ha tillräckligt med tid att planera roliga och intressanta lektioner finns inte” istället beskrev informanterna om tidsbristen att som L5 beskrev: ”de får det de får svart på vitt på tavlan, det som ska göras och börjar göra en massa annat istället. ”Läraren L2 beskriver tidsbristen: ”Jag skulle så gärna vilja i resultatet kommer information fram att tidsbrist orsakar stress hos lärarna.” Ett exempel som berättas är att det saknas tid mellan lektionerna som behövs i det förberedande arbetet innan lektionerna. Att undvika att komma in samtidigt med eleven i klassrummet, detta gör att eleven tappar sitt intresse för uppgiften mer tid men det går ju inte.”
4.2.4 Elever och andra lärares negativa attityd till vissa ämnen
Vid intervjuerna framkom det att vissa ämneslärare upplever att ämnen som slöjd, bild och hemkunskap inte har samma status som kärnämnena till exempel naturkunskap och matematik. L1 förklarar det som att ”en del av lärarkollegorna uttrycker ibland att bild är som att sitta och rita.” L1 beskriver hur kollegorna oftast sätter utvecklingssamtalen på bildlektionerna. Det händer att elever kan bli hämtade från lektionen av ämnesläraren för att vara närvarande på utvecklingssamtal. Detta skapar en stress hos bildläraren då hon måste ta hänsyn till att eleven ska hinna sina uppgifter på bilden för att nå målen. L1 beskrev känslan som att ”ett hinder är att mitt ämne inte har så hög status bland andra lärare, så kollegorna tycker inte det här är så viktigt.”
I de intervjuer som gjordes beskrev lärarna att en del föräldrar har ett motstånd mot läraren och skolan i allmänhet. Detta blir en svårighet för läraren att hantera när eleven ska motiveras till att klara sina uppgifter. L3 beskriver hur hon uppfattar föräldrars sätt att prata hemma ”den där fröken är dum, henne behöver du inte lyssna på” flera av de intervjuade lärarna beskriver sin upplevelse med att många föräldrar har ett negativt synsätt som förs över till deras elev. Eleven lär sig attityder av sin förälder. L3 berättar ett exempel om hur det kan bli när en elev påverkas negativt när föräldern hemma pratar illa om kvinnor i slöja, detta orsakade en situation i skolan där eleven inte ville undervisas av vikarier som bar slöja ” Och då fick föräldrarna följa med till skolan och vara med sin pojke, för det gick inte att ha vikarier med slöja” detta gjorde att föräldern lärde sig att vara tyst om sådana saker hemma berättade L3.
4.2.5 Bristande samverkan och kommunikation med föräldrarna
Det framkom under intervjuerna att lärarna saknade möjligheter till samverkan med föräldrar som begränsade kunskaper i svenska språket. Många gånger har det inträffat saker i skolan som lärarna inte har haft möjlighet att hantera eftersom det är stor brist på tolkar. Detta innebär att föräldrarna inte får veta vad som hänt i skolan om tolkhjälpen uteblir. L5 lärarvikarien förklarade lärarnas arbetssituation med att ” man måste ta itu med sådant som elev åstadkommer varje dag, ringa hem till föräldrar, ringa efter tolkar. ”Läraren L1 berättar hur problematiskt det kan bli när kommunikationen inte fungerar mellan skolan och hemmet. Det händer att vårdnadshavare tar med sina elever till hemlandet på semester i flera veckor utan att meddela skolan. Det skapar problem när eleven sedan inte når de mål som är uppsatta i undervisningen” Och sen kommer de tillbaka flera veckor senare och då har eleven missat jättemycket och då är det ännu svårare för den här eleven att ta igen det.”
Det framkom även att det finns elever som lever som papperslösa i skolan. Dessa elever har inga kontaktuppgifter hem, detta gör att läraren inte kan nå elevernas vårdnadshavare om någonting händer.
11
4.2.6 Elevernas negativa attityd till skola
Elevernas generella attityd till skolan upplevdes också som en brist, detta gällde högstadieelever som anser att det är töntigt att plugga. Att vissa pojkar har attityds problem och det skapar ett grupptryck på övriga klassen. En bildlärare beskrev hur ett gäng pojkar som har ishockey som sin hobby tyckte att bild är töntigt, detta gjorde att pojkarna slutade komma till bildlektionerna. ”Vi har några
hockeypojkar som tycker det är bögigt med bild, och vill inte komma till lektionen” berättar L1. Informanterna hinder där många föräldrar har en kundmentalitet, de är kunden och skolan levererar produkten. Detta orsakar svårigheter i samarbetet med att skapa bra förutsättningar till lärande för eleverna. L5 lärarvikarie önskar att ”skolan måste ha tydliga normer och ingen kundmentalitet.”
4.2.7 Betygen och bedömningarnas negativa inverkan och skolarbetet på motivationen
Några av lärarna som intervjuades i denna studie upplevde att eleverna blev stressade av betygen. I årskurs sex noterade lärarna att eleverna var oroade över om deras uppgifter verkligen skulle nå de betygskriterierna som finns. Eleverna beslutar sig ibland för att inte göra sina uppgifter när de upplever att de måste prestera någonting som de anser är svårt. ”Då kan det bli en jättestress och då kanske man lägger av och jobbar för man känner att det är för höga mål” säger L4 lärarvikarie. I Intervjuerna förklarades även att lärarna helst inte vill ge eleven betyg i för tidig ålder. L1 förklarade att hon vill undvika att sätta en negativ stämpel på eleven som hen sen kanske känner inom sig länge ”men för många blir det verkligen så här svart på vitt det här är du, det bottnar i de, det här är jag.” Många föräldrar förstår inte dagens betygssystem eftersom den är krånglig att förstå enligt läraren L4 och hon beskriver hur elev kan få kommentarer som ”fick du bara ett b? fast b är ju jättebra liksom.” En lärare tyckte att betyg skapar ingen riktig motivation och intresse, endast på ett ytligt plan.Informanterna förklarade en del elevers syn på sina betyg, när de gett upp. L4 berättar att ” Jag har haft elever som sagt att om jag har sex F, vad gör det om jag får sju?”
Läraren L2 berättade att många av de högutbildade föräldrarna som väldigt resultat fixerade. Dessa föräldrars fokus var vilka resultat som eleven klarade, inte hur deras elev mådde i skolan.” det är ofta högutbildade föräldrar, man ser det generellt där jag har varit” I resultatet framkom det i alla fall trots ovanstående text att betygen även är bra, när man behöver mäta resultat.
4.3 Sammanfattning av möjligheter och hinder som framkommit i resultatet
Möjligheterna som framkom i resultatet visar att det motiverande arbetet är den viktigaste
ingrediensen. Samverkan, goda relationer med föräldrar ses som bra möjligheter till att forma elever som är motiverade till skolarbetet. Även att byta erfarenheter med varandra, att lära sig av varandra förklarades som möjligheter. Tydliga ramar och krav på eleverna, och positiva lärare sågs som möjligheter. Både resursbrist och tidsbrist var en verklighet som lärare och elever i skolan skulle förhålla sig till. Samverkan med kollegor upplevdes även som ett hinder i arbetet, detta eftersom det förekommer tillfällen där ämneslärare kände sig åsidosatta då ämnets status ifrågasattes.
Informanterna beskrev Kommunikationen med föräldrarna som begränsande, dels genom föräldrars attityder till skolan och språkliga hinder. Betyg bör inte elever ha tidigare än på högstadiet enligt informanterna i studien, de upplevde sexårs eleverna som stressade över betygen som ska komma till jul. Lärarna var oroade över att eleverna skulle uppleva att betygen bekräftar att de inte är bra nog. En god samverkan och ett fungerande nätverk runt eleven är viktigt för elevens utveckling i skolan tyckte lärarna i studien. Om elever ska motiveras och intresseras måste skolan få resurser, för att läraren har de rätta verktygen att utan hinder kunna motivera och intressera elever.
5 Analys
I texten nedan presenteras en analys av resultatet. För att kunna göra en nyanserad analys har bakgrundslitteratur och fem ramfaktorer ur ramfaktorteorin använts. Jag har tagit stöd av Lindström och Pennlerts (2013) vidareutveckling av ramfaktorteorin. Den behandlar de problemområden som finns i skolan som lärarna hanterar varje dag. De attityder som beskrivs i resultatet kallar jag för ”mjuka ramar” dessa finns inte i ramfaktorteorin specifikt.
12
5.1 Analys av möjligheter med hjälp tidigare forskning
I intervjuerna förklaras hur viktig samverkan mellan lärare och föräldrar är. Det beskrivs att
samverkan har stor betydelse för att eleven ska utvecklas i sitt lärande. Det gör att möjligheter skapas för eleven att känna motivation för skolarbetet. När föräldrarna har en positiv syn på skolan och lärandet, ger det eleven samma känsla. Ibland kan det hända att föräldrar har problem i livet som tar mycket energi, då är det bra med andra vuxna i elevens sociala liv som kan hjälpa till. Läraren i en intervju berättar om ett fall där mor och farföräldrar har varit de som samverkat och allting gick bra för den eleven. Dock beskrivs föräldrarna som ett viktigt bollplank, eftersom de känner eleven bäst. I arbetet med att lära känna föräldrarna samt lyckas med samverkan, behöver lärarna få möjlighet att skapa tillfällen till att detta kan ske. Till exempel öppet hus aktiviteter. Det kan vara gynnsamt för eleverna. Dessa möjligheter som beskrivs visar även tidigare forskning om samverkan som Thornberg (2006) gjort. I den forskningen framkom resultat som visar att eleverna i studien upplevde positiv påverkan på sin skolgång när det fanns samverkan runt eleven. De upplevde att uppgifterna och läxorna var roligare att göra. Elevernas föräldrar upplevde också att det hade varit ett lyckat projekt eftersom deras elev hade börjat ta mer ansvar för sitt skolarbete. Detta beskriver lärarna som en grundläggande del i arbetet med att motivera eleverna att samverkan är en möjlighet till att skapa motivation och intresse. Om eleven har en egen vilja att lära sig är stark, och att föräldrar och lärare står bakom, så klarar eleven lättare sina uppgifter. Tidigare forskning beskriver att elevens vilja är viktig, det förklarar Gerholm (2016). Han menar att motivation handlar om den egna viljan att klara av något, och att eget intresse är en viktig del i detta. För att läraren ska ha en möjlighet att lära känna sina elever och få inblick i elevernas intresse områden så behöver skolan erbjuda möjligheter till samverkan. Det som framkommit i denna studie visar att läraren lägger upp undervisningen så att elevens egna intressen finns med i lärandet, för att lättare fånga upp elevens inre motivation. Det ger en möjlighet för eleven att vilja utveckla sitt kunnande om sitt intresse på ett djupare plan. Hidi (2006) poängterar att intresse är nära kopplat till motivation. Intresset för ämnet är det som väcker elevens uppmärksamhet, fascination och attraktion. Hidi menar även att om eleven upplever att ämnet är intressant så är det lättare att komma ihåg och leder till ökad motivation. I resultatet i denna studie förklarar lärarna att en positiv attityd formar en trygg grund för att eleven ska våga prova sig fram. Krapp (2005) förklarar i sin studie att för att eleven ska känna sig trygg i skolarbetet så måste de grundläggande behoven vara uppfyllda, samt att eleven har viss erfarenhet av ämnet.
5.1.1 Analys med hjälp av ramfaktorer
Informanterna förklarar i resultatet att i det motivations skapande arbetet upplevs de yngre eleverna lättare att motivera eftersom de är nyfikna på allt nytt. Äldre elever är svårare att motivera eftersom de har ett starkt grupptryck på sig att passa in. Det är viktigt för dem att vara socialt accepterade. Dessa elever behöver känna att det är ok med bild, att det inte är töntigt. För att nå dessa elever berättar lärarna att de arbetar med att skapa relationer, för att hitta det som väcker nyfikenhet och fascination hos eleven. I det motiverande arbetet så behöver lärarna verktyg för att lära känna sina elever, hitta det som är intressant för just den eleven. Läraren måste ges tid till reflektion. Att komma fram till vilka metoder som gynnar elevens lärande på bästa sätt. Elever har individuella behov, och dessa styr över vilket stöd som passar bäst. För att läraren ska ha en möjlighet att lära känna sina elever, så behöver skolan erbjuda möjligheter till relationsskapande genom mindre grupper och mer tid med eleverna. För att kvalitet ska uppnås måste lärare ha färre administrativa uppgifter som själ tid av eleverna.
Informanterna i studien förklarade att eleverna behöver tydliga ramar att förhålla sig till och att vuxna ibland har krav på dem. Det skapar trygga elever som vet vad som gäller, de slipper undra över vilka regler som ska följas. Eftersom dessa regler finns på skolan och är lika för alla. Det framkom även att för att undvika ”lekstuga” under lektioner så krävs disciplin, detta ger arbetsro i klassen. Detta som visas i resultatet förklaras i studien som Norberg och Brunnberg (2008) skildrar, där elever beskriver viljan att känna att man gör nytta, att se resultat för stunden, precis som ett riktigt arbete. Eleverna i studien menade att skolan är kravlös, att inga konsekvenser blir om man uteblir från lektioner. Detta visar tydligt att elev och unga behöver struktur i sin tillvaro. Elever behöver känna att läraren har förväntningar på de samt att läraren visar att även eleven ha förväntningar på läraren. Detta möjliggörs med goda relationer mellan elev och lärare. Det behöver finnas ett gott arbetsklimat i skolan och i klassrummet, detta måste lärarna få redskap till. Att inte ha för stora grupper, ge tillfällen att lära
13
känna sina elever. Lärare bör ges möjligheter att låta eleverna få uppleva ”roliga stunder” med sin lärare.
5.2 Hinder i arbetet med motiverande metoder
Hinder som framkom i studien när det gäller motivation och intresseskapande är de stora
gruppstorlekarna. Dessa begränsar möjligheterna till att hinna med att undervisa alla elever enligt informanterna. Lärarna i studien förklarade att stora elevgrupper begränsar möjligheterna till att hinna med att lära känna eleverna, vilket påverkar relations skapandet negativt. Det beskrevs även att de lärare som arbetar i invandrartäta skolor har en extra stor utmaning eftersom elev med utländska föräldrar i större utsträckning behöver mer stöd i skolan. Dessa elever kan behöva tydligare och mer varierad beskrivning av uppgifterna som förväntas göras. För att undvika att gruppstorleken blir ett hinder i arbetet med att motivera eleverna, måste grupperna anpassas efter de aktuella förhållandena som råder på varje enskild skola. Lindström och Pennlert (2006) förklarar ramfaktorn gruppstorlek med att antalet elever i en klass har påverkan på elevens lärande. En aspekt är hur mycket av tiden som kan läggas på varje enskild elev. Detta orsakar att läraren måste anpassa sin undervisningsmetod för att alla elever ska inkluderas i undervisningen. Det som framkommit i denna studie visar att det finns ramfaktorer som gruppstorlek som hindrar lärarnas arbete med att motivera elever. Informanterna beskriver fenomenet anpassning av metoder som orsakar att varje elev får mindre tid till individuell undervisning när gruppen är för stor. En stor grupp hindrar även möjligheten till relationsskapande med eleverna visar resultatet i denna studie.
Det framkom i resultatet att ramfaktorer som handlar om negativa attityder begränsar lärarnas möjligheter. Som att föräldrar kan vara ett hinder i det motiverande arbetet, om de har en negativ attityd till skolan. Eleven påverkas av föräldrarnas negativa attityd och tar den till sig. Denna attityd hos föräldrar kan bero på tidigare negativa erfarenheter upplevda i skolan. Det kan handla om att ha svårt för auktoriteter och synen på skolans uppdrag kan handla om en kundmentalitet. Föräldrarna är kunden och skolan ska leverera en produkt. I studien värderas lärarnas samverkan med föräldrarna högt. Min analys av detta visar att elever med engagerade föräldrar har större chans att klara av skolan. Att som förälder bli bemött på ett respektfullt sätt skapas en positiv återkoppling. Detta ger eleven grundtrygghet i skolan. Lindström och Pennlert (2006) menar också det att det måste råda ömsesidig respekt mellan hemmet och skolan. Att det finns ramfaktorer i form av attityder som ger både möjligheter och hinder förklaras även här i denna studie. Om föräldrarna är positiva till att samverka skapas en positiv känsla hos eleven. I denna studie förklarar lärarna precis det, att om det finns ett nätverk runt eleven som är engagerade så resulterar det i goda resultat för eleven, men om eleven står ensam, utan stöd från sin omgivning så blir det svårare att klara av skolan. Konsekvensen blir den att när grupperna är för stora och samverkan med föräldrar är dålig, så riskerar elevernas motivation bli lidande istället för stärkt.
Resultatet visade även ramfaktorer i form av resursbrist, både pengar och personal.
Brister finns när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, ofta i de i invandrartäta skolorna. Detta eftersom dessa skolor behöver flerspråkig personal, tolkar som kan komma och stanna med nyanlända elever. Tolkar är en dyr resurs men de behövs, när en elev inte kan språket och behöver hjälp att introduceras i klassen. Det finns brister i kommunikationen då lärare och föräldrar inte talar samma språk, där behöver resurser in i verksamheten som pratar samma språk som eleverna och föräldrarna. Lindström och Pennlert (2006) skriver ramfaktorer i form av resurser styr över hur mycket personal, läromedel och material som kan köpas in. Varje elev har en skolpeng som skolan har till sitt
förfogande, olika skolors ekonomier kan skilja sig åt, eftersom skolorna själva får prioritera pengarna hur de vill. Detta framkommer även i den här studien där det beskrivs att de ekonomiska
förutsättningarna inte är jämställda mellan olika skolor med olika utmaningar. Men det finns
ramfaktorer som är hinder i detta arbete, det är de beslut som fattas högre upp i organisationen enligt Thornberg. Detta orsakar att dessa beslut som fattas högre upp gör att möjligheterna till relations skapande begränsas. Han beskriver att tidsbristen gör att samverkan inte hinns med. Detta orsakar att lärarna inte kan finnas som stöd åt dessa elever och familjer.
Lindström och Pennlert (2006) beskriver att elevernas inlärning av ett ämne tar tid, det har läraren begränsat med. Detta eftersom antalet timmar grundar sig på timplanen. I det dagliga arbetet finns varierande uppgifter som att planera, utvärdera reflektera. Läraren förväntas hinna med att utveckla sin egen kompetens. Många frågor att ta ställning till, till exempel hur ett schema ska utformas, avsätta tid
14
för att eleven ska hinna tillgodogöra sig kunskapen som läraren undervisar förklarar de i sin bok. Även i denna studie framkom det att det att det finns ramfaktorer i form av tid som är ett hinder för lärarna. Lärarna berättar om hur svårt det är att få lektionstiden, planeringstiden att räcka till. Samt att skapa relationer är viktigt för att kunna forma möjligheter till motiverande arbete, detta finns inte tid till som skolan ser ut idag. Tidsbristen är därför ett hinder, eftersom lärare inte hinner planera intressanta och spännande lektioner. Många lärare är sjukskrivna och de lärare som inte är sjuka får ta av sin
planeringstid och undervisa i de andra klasserna istället. När tidsbrist finns så minskar möjligheterna för läraren att synliggöra alla elever, även de tysta. Tidsbristen är en orsak till att dagens lärare inte orkar med sitt arbete, många är sjukskrivna. Detta kopplat till ramfaktorn tid, visar att om tid finns avsatt, så finns det även stora möjligheter att lyckas hjälpa eleverna. Läraren behöver tid till reflektion samt möjlighet att visa ett engagemang för eleverna och ämnet som läraren undervisar i. Men att bära på en känsla av att behöva tävla mot klockan hela tiden är inte bra varken för läraren eller eleven. Beslutsfattarna bör ta med i beräkningarna att tiden är viktig, alla individer lär sig nya saker olika snabbt. Detta måste tas hänsyn till, en stressad lärare smittar av sin känsla på eleven som också blir stressad, det blir ett hinder i lärandet.
Lindström och Pennlert (2006) menar i sin bok att betygen har en betydelse för elevers motivation. Betyg kan vara en positiv utmaning men det kan även vara begränsande. Det påverkar elevernas och lärarnas utrymme för frihet i skolan. Några av lärarna som intervjuades i denna studie upplevde även de att betygen är ramfaktorer som orsakar att eleverna blev stressade. Redan i årskurs sex noterade lärarna att eleverna var oroade över om deras uppgifter verkligen skulle nå de betygskriterierna som finns. Lärarna förklarade att eleverna beslutar sig ibland för att inte göra sina uppgifter när de upplever att de måste prestera någonting som de anser är svårt. I Intervjuerna förklarades även att läraren helst inte vill ge eleven betyg i för tidig ålder. Läraren vill undvika att sätta en negativ stämpel på eleven som kanske känner sig så länge. Betygen är ett verktyg för att se om elevens mål har uppfyllts, samt att jämföra statistik med andra skolors resultat. Samtidigt som läraren ska tolka lärandemålen så måste läraren också hitta på intressanta och roliga uppgifter till eleverna. Dessa uppgifter ska väcka
nyfikenhet och intresse hos eleverna. Ett hinder i detta kan vara att bibehålla en balansgång och god kvalitet i undervisningen. Många elever med varierande kunskapsnivåer och språkförståelse måste passa in i samma undervisningstillfällen. Detta kan skapa en sorts ofrihet, att inte elever och lärare får vara kreativa utan begränsas av olika ramfaktorer. Även visade resultatet att det fanns påverkande ramfaktorer i form av kulturer som finns representerade i skolan. Denna påverkan kan vara ett hinder i vissa sammanhang då olika kulturer i varierande grad värderar skolan olika. I detta är då utmaningen att hitta kommunikationsmöjligheter för att nå dessa personer och för att kunna påverka deras syn på skolan åt ett positivare förhållningssätt. En möjlig förklaring kan vara att alla vårdnadshavare inte förstår att skolan är en demokratisk rättighet för alla elever. Lärarna beskrev även att de kulturella skillnaderna i skolan är berikande och kreativitets skapande. Att olika kulturer kan lära varandra nya saker, nya perspektiv i skolan. En elevs kultur är en del av identiteten, den måste man värna om. Detta är något som även Lindström och Pennlert (2006) berör.
De menar att elevens tidigare erfarenheter och kultur, ska vävas ihop med skolans kultur som formats i verksamheten, tankar och hur man agerar i olika kontexter. Detta är viktig i samverkan med föräldrar och andra i skolans arbetsmiljö. Att eleverna får lära sig forma och skapa relationer med varandra, trots olikheter gynnar samhället i det stora hela. Dessa elever ska ut i arbetslivet senare och förväntas då ha en vid syn på arbetskamrater med annan bakgrund.
