”Tycker fan synd om dig asså, Sveriges mest avskydda person.” : En kvalitativ studie om uppfattningen av identitetskonstruktion i bloggen Kissies.se

”Tycker fan synd om dig asså,

Sveriges mest avskydda person.”

En kvalitativ studie om uppfattningen av

identitetskonstruktion i bloggen Kissies.se

Jasmin Erhorn

C-uppsats 61–90 hp Handledare

Inom Medie- och kommunikationsvetenskap Madielene Wetterskog

Examinator

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping C-uppsats Höstterminen 2010

SAMMANFATTNING

Jasmin Erhorn Antal sidor: 30

”Tycker fan synd om dig alltså, Sveriges mest hatade person!”

En kvalitativ studie om uppfattningen av identitetskonstruktion i bloggen Kissies.se

Bilden individen har om sin identitet har förändrats och gått från att ha varit en stadig tanke om jaget till en rörlig, modern identitet (Jenkins, 2004) som anpassas beroende på situation. Syftet med denna uppsats är att visa hur identitetskonstruktion sker i en blogg; den undersöker hur bloggskribenten påverkas av läsarnas kommentarer i bloggen Kissies.se. Detta har undersökts med en hermeneutisk Närläsningsmetod med fokus på bloggkaraktären Kissie och hennes bloggläsare. Utgångspunkten för tolkningen av materialet är teorin om Intrycksstyrning av Erving Goffman (2000), som är del i hans Dramaturgiska perspektiv och behandlar

maskerna vi bär och människors skådespel i sociala sammanhang. Intrycksstyrning appliceras på den digitala kommunikationsprocessen i bloggsfären, och går ut på att författaren försöker styra uppfattningen läsaren får genom det hon skriver. Undersökningen fokuserar på läsarnas respons och hur denna påverkar inläggen i bloggen.

Resultaten visar att det är möjligt att presentera multipla identiteter via bloggen Kissies.se, men inte utan att de spelar in i varandra. Kissie och bloggskaparen Alexandra smälter ibland ihop till en persona i blogginläggen. Detta skapar förvirring och visar sig i kommentarfältet. När den tuffa masken är lagd åt sidan, är det troligt att det är bloggarens känsliga sida som kommer fram i det hon publicerar. Detta försvårar läsarens möjlighet att identifiera bloggidentiteten Kissie, som de är vana att läsa om. Vidare kan för denna studie konstateras, att det är läsarnas respons och ett kommunikativt samspel mellan skribent och läsare som avgör om möjligheten till identitetskonstruktion och såmed bloggkommunikationens kvalitet. Hänger inte läsarna med i bytet mellan Kissie och Alexandra, faller kommunikationsprocessen och hela identitetskonstruktionen med den.

Sökord: Blogg, Jenkins, identitetskonstruktion, Kissie, Goffman, Intrycksstyrning

Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036101000 Fax 036162585

SCHOOL OF EDUCATION AND COMMUNICATION (HLK) Jönköping University Bachelor Thesis Fall Semester 2010

ABSTRACT

”I freaking pity you, Sweden’s most hated person!”

A qualitative approach concerning the perceived identity construction occurring in the blog Kissies.se

Aim and purpose of this thesis is to show how a young Swedish blogging professional, engages in displaying multiple identities online, how these constructed identities are perceived by the readers in the commentary field under the blog entries and affects the ongoing writing process. The chosen focus is on a blogger called Kissie. A hermeneutical Close reading method is used. The theoretical framework is based on Erving Goffmans (2000) thoughts on Impression management within his Dramaturgical perspective theory, about the figurative masks we wear in social contexts. Impression management is applied on the digital communication process in the blogsphere, where the blogger Kissie directs the perceiption of the readers on her page Kissies.se, by writing in a certain way. The study centers on the reactions of the blog readers and how they influence the blog entries on Kissies.se.

Conclusions show, it is possible for the blogger to handle multiple personas, but they interfere with each other and their occurrence confuses the readers. Results show that the persona Kissie and the creator Alexandra at some points partly morph into each other and both show in the blog entries. A lack of understanding on how to separate the different texts in the blog entries splits up the readers’ and their responses, because of their unsureness of who to associate the text with. The blog posts might be published by the blog identity Kissie, but the feedback goes straight to Alexandra, the creator of the blog and she is the one who gets the criticism. When her tough mask is put aside, it is likely her sensitive self is exposed in the delicate posts which she publishes. This challenges the reader’s ability to identify the personality of the blog identity Kissie with whom they are familiar with and the whole identity

construction process. The crucial part in this case, is the blog readers’ feedback; without their interaction, the identity construction and whole blog communication process is destroyed.

Keywords: Jenkins, identity, Sweden, Kissie, Goffman, Impression management

Postal adress

School of Education and Communication (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING SWEDEN Street Adress Gjuterigatan 5 Phone +46 36 101000 Fax +46 36162585

Innehåll

2.3 LÄSARE OCH RESPONS ... 4

2.4 POPULARITET OCH KRITIK ... 5

3 TIDIGARE FORSKNING ... 6

3.1 INTERNETBRUK OCH SOCIALA MEDIER IDAG ... 6

3.2 BLOGGAR OCH IDENTITETSSKAPANDE ... 7

3.3 MULTIPLA BLOGGIDENTITETER ... 7

4 TEORI ... 8

4.1 SOCIALKONSTRUKTIONISM ... 8

4.2 IDENTITET SOM EN SOCIAL KONSTRUKTION ... 9

4.3 MODERN IDENTITET I ETT UTBYTE MED BLOGGLÄSARNA ... 9

4.4 INTRYCKSSTYRNING I SAMHÄLLET ... 9

4.5 INTRYCKSSTYRNING I DEN VIRTUELLA VÄRLDEN ... 10

4.6 KRITISK TEORIGRANSKNING ... 11

4.7 SAMMANFATTNING AV TEORIERNA ... 11

5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 12

5.1 DISPOSITION AV FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12 5.2 UPPLYSNINGAR ... 12 5.2.1 Definitioner ... 13 5.2.2 Avgränsningar ... 13 6 METOD ... 13 6.1 VETENSKAPLIG UTGÅNGSPUNKT ... 13

6.2 DEN HERMENEUTISKA FORSKNINGSPROCESSEN ... 14

6.2.1 Närläsning ... 15

6.3 MOTIV OCH FÖRSVAR AV METOD ... 15

6.4 MATERIALINSAMLING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 16

6.5 KRITISK GRANSKNING ... 16

7 RESULTATANALYS... 17

7.1 IDENTITETSKONSTRUKTION I KISSIES BLOGG ... 17

7.2 BLOGGLÄSARE OCH BLANDADE KOMMENTARER ... 18

7.3 MER ÄN BARA KISSIE I KISSIES.SE ... 19

8 DISKUSSION... 23 8.1 SLUTSATS ... 25 9 VIDARE FORSKNING ... 26 10 KÄLLFÖRTECKNING ... 26 10.1 BÖCKER ... 26 10.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 27 10.3 ÖVRIGA KÄLLOR ... 28

1

1 Inledning

I vårt postmoderna samhälle har synen på identitet förändrats. Den ses inte längre som något konstant, vilket tidigare utgåtts ifrån, utan tanken har skiftat till att det istället är

individens personlighet, sociala omgivning och olika livssituationer som påverkar utformning och uppvisande av identiteten. Den moderna identiteten är rörlig (Jenkins, 2004) och

förändras och förnyas i en ständig process som pågår så länge vi lever i vår sociala vardag och utbytet med andra (Baumann, 2001:171). Människor är narcissister och reflexiva, det vill säga att de vill bli sedda, de ser sig själva i ett utifrånperspektiv och förändrar sig sedan till den de vill vara (Thorstensson, 2007).

”Om webb 2.0 har lärt oss någonting alls, så är det att vi är väldigt sociala. Vi är voyeurister och narcissister. Vi vill titta på och bli tittade på (…) möten och relationer som inte går ut på detta ger oss inget och blir (…) irrelevanta för oss.” – What social media really is about (2010)

Idag utgör Internet en stor del av den sociala vardagen och en ny värld för det personliga identitetsskapandet har uppenbarat sig med uppkomsten. Sociala medier har öppnat upp för nya sätt att presentera jaget när individen skapar sin digitala identitet. Den skapas antingen i likhet med, eller med möjlighet till oberoende av den egna personligheten och användningen av dessa online-identiteter, i kommunikationsprocessen med andra i den digitala världen, sker med ett väldigt flexibelt behov av autencitet mot vår offline-identitet. Utöver traditionella kommunikationssätt definierar unga vuxna jaget via den digitala kommunikationsprocessen och gör sig hörda genom olika kanaler på webben, däribland bloggar.

Ett av de mest populära sociala medierna vi har idag är bloggar (Våge, Stattin, Nygren, 2005). I artikeln ”Sociala medier lika stort som traditionella medier” anger internetsidan

Internetstatistik.se att 65 procent av Sveriges 15 till 24-åringar en genomsnittlig dag ägnar

sig åt sociala medier som Facebook. 37 procent av Sveriges unga vuxna i samma ålder läser bloggar (Internetstatistik, 2010). Bloggsfären erbjuder skribenterna nya sätt att kommunicera, på professionell eller personlig nivå.Stor uppståndelse har uppkommit kring de personliga bloggarna där skribenten inte bara berättar för sina läsare, utan målmedvetet planterar särskilda meningar och åsikter med flit. Undersökningspersonen i denna uppsats är

bloggidentiteten av en av de främsta provocerare. Kissie är känd för att hacka på andra och fokusera på extrem ytlighet i sin blogg. Hon visar upp sig i synbart redigerade bilder,

förskönar skönhetsoperationer i tonåren genom att demonstrera sina opererade bröst, läppar och näsan; hon förklarar det som norm för hur unga tjejer och kvinnor bör se ut för läsarna.

2 Kissies blogg lockar till sig läsarna i en sorts hatkärlek, där läsaren antingen hejar på

elakheterna eller återkommer på grund av nyfikenhet, utan att hålla med skribenten. I denna uppsats undersöks identitetskonstruktion på Kissies.se, samt hur läsarnas respons i

kommentarfältet påverkar bloggarens skrivande.

”Folk säger vad dom vill om dig för att du säger vad du vill om andra. Du har snackat så mycket skit, sagt så elaka saker och hängt ut så mycket folk (även en person som jag känner och du ljög så inåt helvete om honom), så om du tänker efter så får du igen bara. What goes around comes around. Tycker fan synd om dig asså, Sveriges mest avskydda person.” – signatur Marre

1.1 Disposition av uppsatsen

Denna uppsats är indelad i tio kapitel. Som avslutning på introduktionen, kapitel ett, kommer nu en närmare översikt över hur disponeringen kommer att se ut i uppsatsen.

Kapitel två redogör för bakgrunden till temat och undersökningsobjektet introduceras. Den

tidigare forskningen, som de olika delarna i arbetet kan ledas tillbaka till, presenteras i kapitel

tre. Kapitel fyra introducerar den teoretiska referensramen via Socialkonstruktionism och

redogör för de utvalda teorierna om dels identitet och dels Intrycksstyrning, samt granskar dessa. Kapitel fem rymmer syfte, frågeställningar samt definitioner och avgränsningar som anses relevanta för förståelsen av denna uppsats.

Metoddelen följer i kapitel sex och uppvisar vetenskaplig utgångspunkt, metodval, tillvägagångssätt, försvar och kritisk granskning av denna, såväl som ett förtydligande av användningen av metoden. Kapitel sju presenterar resultaten av arbetet i en analys av materialet som inhämtats och tolkats via en Närläsningsmetod. Kapitel åtta avrundar resultatanalysen med en diskussion.

I både kapitel sju och åtta kopplas analysens till uppsatsens frågeställningar och de använda teorierna; slutsatser dras och slutligen spelar även egna tankar in i diskussionen. Kapitel nio ämnar ge idéer till Vidare forskning inom det forskningsområde som behandlats och kapitel

3

2 Bakgrund

Här redogörs för internetbruk, den moderna kommunikationen online i sociala medier och bloggsfären. Undersökningsobjektet Kissie introduceras och faktorerna som formar

förhållandet mellan bloggskribent och bloggläsare presenteras för att visa en bakgrund för bloggkommunikationen som undersökts i detta arbete.

Datorns fängslande kraft exemplifieras av att användandets natur ofta beskrivs genom att hänvisa till att det ursprungliga ordet för användare, user, främst tas till för att beteckna antingen knarkberoende eller just datoranvändare (Turkle, 2000). Sedan uppkomsten har den högteknologiska, digitala världen fångat många och idag har Internet blivit till en parallell, virtuell realitet. Det har förändrat vårt sätt att tänka och öppnar upp för nya möjligheter att kommunicera med varandra. Datoranvändandet har gått ifrån att utspela sig mellan en människa och en maskin och istället utvidgats till ett nätverk där miljontals människor tillsammans formar och deltar i den digitala kommunikationen.

Kommunikationsprocessen har globaliserats, spritt sig till digitala, sociala medier på webben och där även intagit bloggar och den tillhörande bloggsfären. Vi kan se varandras profiler och visa upp oss själva på Internet, bland annat genom sociala medier (Beaumont, 2005; Turkle, 1995). Sociala medier kan beskrivas som Internetbaserade tjänster där användarna kan skapa nya kontakter och kommunicera med varandra. Till skillnad mot traditionella medier så skapas innehållet i sociala medier av användarna själva (Carlsson, 2009). Feedback sker via den som läst, i bloggar sker det via kommentarfältet nedanför inläggen. I sociala medier kan vi välja att visa oss på ett visst sätt, det förändrar inte oss som person, men det riktar fokus på det vi väljer att framhäva och kan så med bidra till att de som ser det begränsade utbud av vår person, tror att det är allt vi är (Jenkins, 2004).

2.1 Bloggarna

En blogg är som en öppen dagbok på webben. En typisk blogg består av regelbundna

skriftliga inlägg med personligt hållna iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, ibland med bilder och/eller videor. Varje blogginlägg har datumangivelse och bloggens läsare har möjlighet att publicera kommentarer i anslutning till dessa (Nationalencyklopedin, 2009; Thorstensson, 2007).

De som bloggar kan antigen ha valt det som ett intresse och en flykt från vardagen eller helt enkelt för att visa upp resultaten av ett jobb eller en hobby de har; som fotografi eller

4 teckning, matlagning, mode etcetera. Andra väljer att istället förmedla sin livshistoria och bloggar därför i dagboksform. (Våge, Stattin, Nygren, 2005)

I artikeln Bloggens superstjärnor befattar sig Svenska Dagbladet (2010) med bloggare och deras framgång i Sverige. I en intervju med Louise Bratt, chefredaktör för Veckorevyn som är en av Sveriges största tidningar för unga kvinnor, talar hon om unga tjejer, som de mest representerade bland de framgångsrika bloggarna med läsarantal som toppar

bloggrankningarnas förteckningar.

”De [unga kvinnor] är först med att anamma den nya tekniken och hänger på Internet, umgås socialt. De följer varandras bloggar och är duktiga på att lyfta fram varandra i bloggvärlden”. – Louise Bratt

2.2 Kissie

Bland dessa finns unga tjejer och kvinnor som mestadels blivit kända för sitt kontroversiella sätt att uttrycka sig, både när de förtydligar sina åsikter skriftligt eller i bildform. De utmanar och provocerar för att få en reaktion av läsarna. En av dem är 19-åriga Stockholmstjejen Alexandra Barbara Nilsson. Hon är skaparen bakom bloggidentiteten Kissie på Kissies.se.

Alexandra startade bloggen Kissies i januari 2007 på sidan Blogg.se som är en av Sveriges främsta offentliga bloggplattformar. När bloggen under år 2009 blev uppmärksammad och kritiserad och efter kritiken länkad av en annan bloggare, började läsarantalet skjuta i höjden (Finest.se, 2009).

Kissie provocerar sina läsare, bland annat genom att publicera uppenbart retuscherade bilder på sig själv och förhärligar skönhetsingrepp i tonåren när hon pratar om och visar upp sina opererade kroppsdelar. Hon har förstorat brösten, gör regelbundet injektioner i läpparna, har ändrat formen på sin haka, näsan och pannan, samt fyllt ut kindbenen (Nyheter24, 2010). Kissie porträtterar en självbelåten ung kvinna som inte bryr sig om vad andra tycker. Hon är kaxig, ytlig och tuff, klankar ner på andra, kallar dem fula och har bestämda åsikter:

”Lår ska inte gå ihop! Nej, 2 separata ben och de ska inte nuddas vid när man går! Samma sak

kommer till magen när man sätter sig ner, viker det ihop sig är man fet” (Kissies, 2009)

2.3 Läsare och respons

Det var bland andra Kissie som bidrog till att media skapade begreppet vulgo-blogg för att beskriva denna kategori av bloggar(e) (Metro, 2010). När bloggens skapare Alexandra belyser till synes vanliga vardagsämnen i sin blogg sker detta alltid vinklat ifrån Kissies

5 personlighets perspektiv, vilket betyder att det verkar överdrivet, provocerande. Alexandra själv väljer att beskriva det som ironiskt och responsen på Kissies inlägg är väldigt blandad. Alla som inte håller med avstämplas genast som avundsjuka, dock inte alltid utan gensvar.

”Om du nu tycker att du är snygg som du är varför och åter igen varför redigerar du dina bilder som du gör?” – undrar signaturen Göran i sin kommentar undertill hennes inlägg.

Mycket av det publicerade materialet inom bloggsfären blir aldrig läst eftersom många användare bloggar men aldrig får sin egen publik som följer inläggen (Fill, 2004). Alexandra Nilsson är medveten om att hon skiljer sig från mängden av bloggare och påpekade under början av sin bloggtid på Kissies.se, att det finns ett flertal anledningar till att mängden av läsare infinner sig, stannar och återkommer till hennes blogg varje dag. Hon nämner fyra anledningar i inlägget ”Varför läser folk min blogg” (Kissies, 2009) och listar dem:

Uppdatering - hon skriver att hon uppdaterar minst sex gånger per dag.

Underhållning - hon är mindre förutsägbar än andra bloggare som enligt henne skriver inom

samma ramar och aldrig varierar sig.

Provocerande texter - Kissie beskriver sig som ytlig för att det säljer.

Inte ute efter att vara politiskt korrekt - Kissie skriver om vad hon vill, delar gärna med sig av

sina åsikter till alla om vilket tema som helst och ber inte om ursäkt för någonting.

De sätt som listats upp har tydligt uppfattats av medbloggarna och läsarna. När måsten och tankar på normer från samhället kan tämjas i den virtuella världen kan det skapa väldigt extrema och intressanta karaktärer och dessa vill läsarna veta mer om, det är därför

besökssiffrorna stiger. Behovet av att följa någons vardag som verkar så olikt den egna, men egentligen inte behöver vara mer än versionen av en vanlig vardag där alla normaliteter eller tråkigheter klippts bort, visar sig i de enorma läsarsiffrorna i Sveriges populäraste, enligt bloggtopplistornas högst rankade, bloggar.

2.4 Popularitet och kritik

Kissies.se har cirka en miljon träffar på Internet (Bloglovin, 2010) men det var Katrin

Zytomierska som uppmärksammade Kissies ovanliga sätt att blogga och hänvisade till hennes blogg i första taget. Den 24 augusti 2009 publicerade hon ett inlägg i sin blogg på

Finest.se, som riktade sig till Kissie och kritiserar både henne och hennes likas inverkan på

6

”Jag inser att de största bloggarna i vårt land är småbrudar med silikontuttar och Restylane-fyllda läppar som smeker sitt blekta hår och pratar som mössen hos Askungen på julafton. Jag inser även att det är vårt fel att de får så mycket uppmärksamhet så att de tjänar pengar (...) Är det här vad vårt samhälle efterfrågar? (…) Jag vill uppmuntra tjejer till att vara självständiga och oberoende. (...)” ”Vi kommer aldrig att leva i ett jämlikt samhälle om vi ska fortsätta att uppmuntra det här. Uppmuntra unga flickor att operera sig till bimbos för att behaga männens sexfantasier. (…) Det finns inget seriöst företag som vill associera sig med den här typen av produkt. (...) Verkligheten är inte som de här tjejerna målar upp den (...) Tjejer! Plugga och satsa på en karriär först. Sen kan ni porra er på fritiden.”

Vid insamlingstillfället hade inlägget lästs 103 951 gånger. Strax efter denna händelse bytte Alexandra bloggplattform och fortsatte sedan att blogga på Finest.se och deras server tills hon började blogga på den egna domänen, Kissies.se (2010).

3 Tidigare forskning

Detta kapitel fokuserar på den forskning som finns tillgänglig inom forskningsområdet. För att förtydliga läsarens situation i ämnet börjar genomgången med en grund för

internetanvändning och sociala medier. Sedan tillspetsas ämnet mot området bloggar, skapandet av den moderna identiteten och identitetskonstruktionen i bloggar.

Inom det Medie- och Kommunikationsvetenskapliga fältet finns en viss mängd material som behandlar identitet och digitala medier. Inom bloggsfären är studier om Intrycksstyrning, samt identitetskonstruktion och dess följder i allmänhet, en bristvara och spelar så med in positivt för denna studies relevans.

3.1 Internetbruk och sociala medier idag

Modern Identity är ett begrepp som kommer ifrån Richard Jenkins bok Social Identity (2004)

om social identitet som behandlar tankar om samhället och modern identitet. Den fokuserar på den rörliga identiteten som människan numera gör bruk av, beroende på vilken social situation hon befinner sig i. Det gäller att anpassa sig för att fungera.

I bloggvärlden kan detta appliceras på att bloggare måste tjäna sina läsare på så sätt att de inte kommenterar om de inte känner sig animerade till det och att de helt uteblir om de inte är intresserade av det innehåll som postas eller det inte lyckas fånga dem på annat vis. I

gengäld tar skribenten till sig av sina läsare, till den grad att de inspireras av dem att fortsätta skriva så eller ändra på sig, att anpassa sin bloggidentitet. Det intressanta är om de olika

7 identiteterna uppfattas och genomskådas som ett spel eller om de uppfattas och förbises.

3.2 Bloggar och identitetsskapande

I bloggar sker konstruktionen av identiteten via det som skribenten önskar att kommunicera utåt, samt genom materialet som publiceras, där skribenten alltid försöker framstå som sitt bästa jag (Våge, Stattin & Nygren, 2005). Det vill säga att blogginnehavaren i enlighet med bloggsyftet kan ”mata” läsarna med information genom att välja ut text och bild som sedan publiceras på webben, helt utifrån vilken del av vardagen, de egna tankarna och den önskade, personliga identiteten som ska förmedlas till de som följer bloggen. Responsen sker direkt i bloggen och postas med hjälp av bloggens kommentarfunktion under inläggen.

Reflexivitet är ett begrepp ur Socialkonstruktivism och kan ses som ett ”utifrånperspektiv” där

identiteten konstrueras och förändras i ett socialt sammanhang. Identitetskonstruktionen sker i kommunikation med andra och identiteten förändras ständigt i takt med omvärlden (Billig, 2008; Hepburn & Jackson, 2009). Genom modern teknik har denna reflexiva kommunikation även överförts till webben och så med de kommunikationsprocesser som sker där. Individen riktar sig visserligen efter beteenderegler på webben, mer känt som netikett eller netiquette, när hon är online men är inte lika bunden till sitt fysiska sammanhang som offline.

Giddens och Bauman (1999 & 2004) förklarar identitetsskapande som en medveten reflexiv konstruktion där användaren har ett eget ansvar och inflytande över sin identitet.

Användaren har nu mycket fler valmöjligheter när det gäller presentationen av jaget och kan omforma sitt liv eller sin identitet. På så sätt möjliggörs att skifta uppfattningen av jaget för medkommunikatörerna på webben, utan samma typ av granskning som sker offline. Möjligheten att ha flera identiteter uppstår och genom användarens handlingar kan de hela tiden förändras.

3.3 Multipla bloggidentiteter

I boken Blogging (Retterberg, 2008) tar författaren upp hur bloggar skrivna i pseudonym, som exempelvis bloggen Kissies som undersökts här, leker med sin identitet i en sorts peek-a-boo lek, de visar alltså en del av sin vardag och en viss sida av sig själv, men inte allt och fokuserar på den sida som tjänar den persona de försöker att visa upp i sin blogg.

Utifrån forskning inom identitet och beteende i online-spel möjliggörs här, i likhet med bloggar skapa en önskad identitet. Det går att se sammanhang mellan skaparen och

8 Berger och Luckmans (1966) teori om multipla identiteter, som går ut på att offline-identitet och online-identitet efter en tid delvis, men aldrig helt, kan flyta ihop. Deras forskning kan appliceras på bloggsfären genom att ta hänsyn till att man även där förhåller sig som spelare (skribent) med sin avatar (bloggidentitet) till motspelarna (bloggläsaren). Alltså kan den konstruerade identiteten och ursprungsidentiteten vid en tillfällig kollision av båda identiteter med bådas personliga egenskaper bilda en ny online-identitet i respektive aktivitet, spel eller blogg, inom den digitala kommunikationen.

I bloggar tas denna kommunikation dock ett steg längre, nämligen till att det ges möjlighet till respons på denna kreation av sin online-identitet. I bloggar sker detta via kommentarfältet, där läsarna kan skriva sina svar på tal under varje inlägg i bloggen. Vid skapandet av en bloggidentitet, kan den hållas ifrån den identitet som en gång skapat bloggen eller så smälter de olika personas ihop vid de tillfällen då kommunikation med den skapade identiteten sker.

4 Teori

Här redogörs för den teoretiska referensram jag utgått ifrån i min forskning. Först utreds Socialkonstruktionism som lett mig till identitetsuppfattning i det moderna samhället och vidare till identitetskonstruktion applicerat på Internet och bloggsfären. Senare följer en kritisk granskning och för översiktlighetens skull en sammanfattning av teorikapitlet.

4.1 Socialkonstruktionism

I boken The Social Construction of Reality (Berger and Luckmann, 1966) introduceras

Socialkonstruktionismens verklighetsbegrepp som en historisk produkt, som skapas och hela tiden förändras genom våra handlingar. Utifrån Socialkonstruktionism ser den moderna människan annorlunda på bilden om den tidigare fast etablerade tanken om den absoluta sanningen som ledsagare och förebild till hela samhället. Hon utformar istället sina egna, individuella sanningar och lever efter dem. I teorin innebär detta att hon lever och låter andra leva så som det passar dem, samtidigt som hon utgår ifrån att alla andra gör likadant. Varje person har sin egen sanningsuppfattning och vårt beteende styrs av vår världssyn. Det talas om verkligheten som socialt betingad (Burr, 1995:4-5 & Angelöw & Jonsson, 1990:52). Det handlar om egen tolkning av det som omger en. Verklighetsbilden har förändrats och synen på verkligheten vi lever i är numera beroende av vår syn på kulturen vi lever i och vår livssituation (Burr 1995:4).

9

4.2 Identitet som en social konstruktion

Identitet kan beskrivas som individens medvetenhet om sig själv, sin kropp, sin personlighet och sin förmåga till självbestämmande (Nationalencyklopedin, 2010). Identitet är enligt denna definition bland annat vår egen bild av vår personlighet. Socialkonstruktionismen talar om identitet som något föränderligt och något som hela tiden skapas och utvecklas i det sociala livet. Den identitet vi tilldelar en viss person får sitt utlopp just i interaktionen med andra människor, det är i det sociala utbytet som vår identitet blir synlig. Sociala värderingar och normer spelar in och formar samhällets kognitiva beteende. Vår identitet bildas utifrån de personliga intryck vi tar till oss och de interpersonella möten som sker i vårt liv. Det är vad social konstruktion av identitet innebär – att identitet är något som uppkommer, och hela tiden omformas, i våra relationer med andra människor (Burr 1995:27). Problemet med konstruktionen av en personlighet är enligt Socialkonstruktionister att den leder fram till ett cirkelresonemang, där vår personlighet sägs orsaka vissa beteenden och där våra

beteenden sägs avslöja den personlighet vi har.

4.3 Modern identitet i ett utbyte med bloggläsarna

Modern Identity är ett begrepp som kommer ifrån Richard Jenkins bok om social identitet

(2004) och behandlar tankar om samhället och modern identitet. Den fokuserar på den rörliga identiteten som människan numera gör bruk av, beroende på vilken social situation hon befinner sig i. Det gäller att anpassa sig för att fungera. I bloggvärlden kan detta

appliceras på att bloggare måste tjäna sina läsare på så sätt att de inte kommenterar om de inte känner sig animerade till det och att de helt uteblir om de inte är intresserade av det innehåll som postas eller det inte lyckas fånga dem på annat vis. I gengäld tar skribenten till sig av sina läsare, till den grad att de inspireras av dem att fortsätta skriva så eller ändra på sig, att anpassa sin bloggidentitet. Det intressanta är om de olika identiteterna uppfattas och genomskådas som ett spel eller om de uppfattas och förbises. Vid skapandet av en

bloggidentitet, kan den hållas ifrån den identitet som en gång skapat bloggen eller smälter de olika personas ihop.

4.4 Intrycksstyrning i samhället

I boken The Presentation of Self in Everyday Life som i Sverige är känt under namnet Jaget

och maskerna (2000) introducerar Erving Goffman Det dramaturgiska perspektivet som en

metafor för att interpretera det sociala interagerandet människor emellan. Han tyder livet som ett skådespel där varje individ spelar en roll som strategiskt byggs på och om beroende på hur han vill uppfattas i en social situation; likt masker tas på och byts ut inom dramateatern, beroende på vilken position skådespelaren befinner sig i.

10 Som en del av denna teori myntade Goffman begreppet Impression management som använts under begreppet Intrycksstyrning (Persson 2000; Giddens 2003) i Sverige.

Intrycksstyrningens grundtanke syftar på vårt medvetna eller omedvetna sätt att bestämma hur vi visar upp oss inför andra och så med kontrollerar eller försöker att styra deras sätt att ta till sig vårt beteende och vår person. Det handlar alltså om att förmedla en sorts integritet och duglighet till motparten i ett socialt interagerande.

4.5 Intrycksstyrning i den virtuella världen

Traditionellt sett är vår identitet definitionen av vårt jag utifrån de omständigheter vi ser att vi lever i, de gärningar vi gör och erfarenheter vi har samlat på oss. Vår image är den bild utomstående gör sig av vår person, utifrån det intryck de får av att möta och bemöta oss. Den består av de samlade delade erfarenheterna med oss, och inställningen till dessa utifrån vårt agerande, och deras uppfattning om sin egen roll i dessa skeenden. Den virtuella

identiteten på webben byggs istället upp av de egenskaper en person väljer att visa upp. Användaren ges ett utrymme att censurera sig själv och måla upp ett annat jag.

Tillsammans med andra människor försöker man alltid att prestera en bestämd bild av sig själv, det vill säga styra det intryck andra får av en. Målet med Intrycksstyrning är inte bara att presentera sig själv i ett allmänt fördelaktigt ljus (även Våge, Stattin & Nygren, 2005) utan också att framställa sig själv på ett sätt som ligger i linje med de normer och regler som gäller för den situation man befinner sig i och med den roll man spelar. Aktörer spelar olika roller i olika sociala situationer (Brante 2003:139).

Bloggare påpekar ofta att vi inte känner dem egentligen utan bara den person de är i bloggen. Detta kan dels hänvisa till det faktum att blogginnehavaren väljer att censurera sin egen vardag på så sätt, att endast det läsvärda eller spektakulära som finns i bloggen och det så med ger sken av att denna person aldrig har tråkigt (Våge, Stattin, Nygren, 2005). I bloggar skapas uppfattningar om en persons image via det som publiceras och åsikter om den som har publicerat materialet. För användaren ligger fokus mer på att få ut sin egen åsikt, tillgänglig för läsarna, på webben och bemötas utifrån denna, än att söka tillhörighet genom att anpassa sig som det sker i vardagliga situationer (Våge, Stattin, Nygren, 2005).

Normen passar inte alla, inte i samhällets vardag och än mer tydligt inte i den virtuella världen, speciellt inte då internet underlättar en konstruktion av den önskade identiteten (Jenkins, 2004). Personen som skriver bloggen kan välja att visa ett helt annat jag, i syfte att provocera eller känna av hur det är att få respons för att vara någon annan än den personen

11 är offline. Så sker i fallet Kissies.se där skribenten Alexandra provocerar såsom fascinerar läsarna att följa bloggkaraktären Kissie i sin vardag.

4.6 Kritisk teorigranskning

Goffman (2000) förtydligar det sociala mötet med hjälp av metaforer och säger att vi spelar olika roller i vårt umgänge med andra människor. Livet blir enligt honom till en teater där vi möts och antingen uppträder eller agerar åskådare i olika situationer för ett spel där vi medvetet styr de intryck andra ska få av oss. Det kan idag kännas onödigt kritiskt att se på alla sociala situationer som oärliga och Goffmans teorier sägs ta varje spår av autencitet ifrån de som agerar (Brante 2003:61) i de strategiska, sociala skådespelen. Goffman säger dock att de roller vi spelar reflekterar verkliga sidor hos oss och därför är autenciteten garanterad. Även om aktörerna ofta arbetar hårt för att upprätthålla en viss självbild, så är det inte för att dölja ett djupare och sannare jag (Brante 2003:61).

Så med bör sociala och strategiska beteenden avvägas mot varandra och kunna komplettera varandra, istället för att utgå ifrån att allt antingen är uppdiktat eller allt är äkta. Alla grundar inte ständigt sitt beteende i manipulativa försök att styra uppfattningen om jaget i en grupp, men tendensen är alltid närvarande, eftersom vi kontrollerar synen på vår identitet och vårt sätt att visa upp oss inför andra.

4.7 Sammanfattning av teorierna

De nämnda teorierna utgör grunden för arbetet i denna uppsats. Sammanfattningsvis kan påpekas att vi lever i ett postmodernt samhälle där tron på en absolut sanning och, enligt Socialkonstruktionismen, en absolut personlighet har upphört och istället gjort plats för tanken om en individuell sanning och en individuell syn på jaget, som beroende på situation anpassas för och av varje individ själv, i form av en rörlig, modern identitet (Jenkins, 2004). Den fortlöpande identitetskonstruktionen sker både i sociala processer och hela tiden i vår vardag och strävan är, att uppnå den identitet som eftertraktas mest för stunden. Alla människor spelar, mer eller mindre medvetet, olika roller i sin vardag. Det som skiljer människan åt, är att hon antingen spelar för att hon vet att det tas emot på ett visst, önskat sätt eller också för att hon verkligen är övertygad om att hon är den hon låtsats vara och så med alltid lever med masken som återspeglar jaget utan att egentligen komma ihåg att den sattes dit en gång i tiden (Goffman, 2000).

12 Intrycksstyrning går ut på att styra och kontrollera andras uppfattning av jaget i ett socialt sammanhang genom att individen anpassar sitt uppträdande till hur han vill bli uppfattad av sin publik. Referensen till teatern sker genom en metaforisk liknelse av en skådespelare som tar på sig en mask beroende på vad för bild han vill förmedla av sin karaktär (Goffman, 1974). Så sker i samhället men också i den digitala världen på webben. Bortsett från sociala situationer kan Goffmans perspektiv alltså kännas väldigt praktiska i arbetet med att försöka förstå individers framställning på internet. På Internet erbjuds vi möjligheter att vara de vi önskar vara. Vi kan gestalta oss själva på ett sätt som inte nödvändigtvis stämmer överens med den person vi är när vi är offline.

Teorierna kan, alltså även långt efter utgivningsdatum, uppfattas som väldigt användbara inom den digitala världen och blir så med relevant för studier om identitetskonstruktionen i det sociala mediet bloggar, där det finns möjlighet att skapa sig en extrem identitet utan vardagliga tråkigheter. Detta är precis vad Alexandra Nilsson har gjort i konstruktionen av sitt alter ego Kissie.

5 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka medveten identitetskonstruktion i en blogg. Fokus kommer att ligga på undersökningsobjektet Kissies representation i sin blogg utifrån Goffmans teorier om Intrycksstyrning, samt hur hennes blogginlägg påverkas av gensvaret hon får av sina läsare. I enlighet med syftet ska följande frågeställningar besvaras:

– Hur kommunicerar Alexandra ut bloggpersonan Kissie i sin blogg kissies.se? – Vilken respons får bloggen och den skapade identiteten i kommentarfältet? – Vilken betydelse har läsarna och deras uppfattning för bloggkommunikationen?

5.1 Disposition av frågeställningar

Den första frågan ämnar besvara hur Alexandra ger liv åt Kissie via personlighet och åsikter i sin blogg. Fråga två behandlar identitetshärkomsten och responsen på den. Fråga tre har för avsikt att besvara huruvida läsarnas respons påverkar identitetskonstruktion, alltså om identiteterna klarar av en parallell existens.

5.2 Upplysningar

13

5.2.1 Definitioner

Ordet offline kan här definieras som skeenden och kommunikation utanför den digitala världens ramar, medan online står för skeenden och kommunikationen inom den digitala världen. När jag talar om Alexandra hänvisar jag till Alexandra Nilsson, skaparen av bloggen; är det tal om Kissie menas hennes skapade bloggpersona och yttranden som rör denna.

Identitetsskapande används här som processen som sker utifrån att varje individ påverkas i

den vardagliga kommunikationsprocessen, offline utanför webben eller online och digitalt, medan Identitetskonstruktion syftar på ett medvetet agerande, för att styra uppfattningen av sin person inför de som är mottagare inom en kommunikationsprocess. I denna uppsats menas läsarens uppfattning och skribentens sätt att försöka styra denna, i bloggmediet.

5.2.2 Avgränsningar

Valet att avgränsa mig till undersökningsobjektet online-beteende kändes naturligt, eftersom det inte är möjligt att tyda vad som sker offline, där undersökning av eventuella flertalet identiteter inte kan ske. Vidare är responsen grundat i bloggläsarnas inlägg i bloggens kommentarfält. Kommentarerna används för att förtydliga den tvedelade responsen undersökningsobjektet delvis provocerande åsikter får, men inte för att framställa läsares åsikter generellt, det är inte syftet med denna uppsats.

Genom att endast använda material som härrör från Kissie själv, skrivet i bloggen genom Alexandra eller som svar på dessa inlägg, försäkrar jag mig om minsta möjliga

feltolkningsmarginal. Genom att endast använda inlägg, kommentarer och material som direkt återger Alexandras eller hennes läsares åsikter, undviker jag att använda feltolkningar via tredje källa till min analys.

6 Metod

I detta kapitel presenteras metoden jag valt att använda mig av i denna uppsats och vidare de motiv som ligger till grund för beslutet. Kapitlet inbegriper även en kritisk granskning av den valda metoden. Mot slutet förtydligas valet genom en metoddiskussion.

6.1 Vetenskaplig utgångspunkt

Kunskap om en människas uppfattning av sig själv och sin omvärld, kan inte uppnås genom olika typer av mätning för att kunna generalisera. Istället behöver den aktuella personens handlingar och beteenden studeras och sedan tolkas, på ett sådant sätt att vi som

14 undersökare försöker sätta oss in i den aktuella personens situation. I detta syfte är den hermeneutiska utgångspunkten ultimat (Hartman, 2004:106).

Metoden som används för att tolka identitetskonstruktionen som sker i bloggen Kissie, samt uppfattningen av denna från mottagarnas sida, är ämnad att undersöka skeendet i just denna blogg. Framförda tolkningar är tolkningar av en viss situation som slutsatser sedan dras ifrån, men är inte ämnade att användas för att generalisera för dessa skeenden i allmänhet.

6.2 Den hermeneutiska forskningsprocessen

Den hermeneutiska cirkeln grundar sig i betydelsen av samspelet mellan detaljerna och

helheten av undersökningsobjektet. Detta gäller dels samspelet mellan förståelse och

förförståelse, dels det mellan del och helhet samt dialogen mellan text och kontext (Alvesson & Sköldberg, 1994:165).

Tolkningsprocessen utgörs av att först ta till sig hela bilden och dela upp den i småbitar. För en text betyder detta, att helheten bryts ner i bitar av meningar, ord och tankar bakom dessa för att greppa helheten, så att varje ny läsning ger förbättrad förståelse. I dessa processer skapas, omformas och utvecklas forskningen så med kontinuerligt. Det tolkningsmönster som undersökningen startade med, har genom studier av och en dialog med texten, lett till en uttolkning, som sedan ligger till grund för ett nytt tolkningsmönster (Alvesson & Sköldberg 1994:174). Metoden illustreras med cirkeln i figur 1.

15 Enligt detta resonemang vore det rimligare att beteckna den hermeneutiska processen som en spiral. En cirkel är statisk och sluten, för att betona att processen hela tiden utvecklas och tas till nya nivåer med ny förförståelse och nya tolkningar, passar bilden av en spiral bättre (Ödman 2007:83). När forskaren vandrat första varvet i spiralen, fortsätter han att samla material, tolka och skapa nya tolkningsmönster, ända fram till att ingen ny information framkommer. Det är först då, när vi har uppnått slutet av spiralen, en sammanfattning av studiens slutsatser och resultat möjliggörs (Alvesson & Sköldberg, 1994:174).

6.2.1 Närläsning

Utan att sätta delarna i relation till helheten kan inte fakta komma fram. På samma sätt måste helheten belysas ur det som de mindre delarna förmedlar (Alvesson & Sköldberg, 1994:166). Detta växelspel mellan förförståelse och förståelse, respektive del och helhet, är något som genomsyrar hela den hermeneutiska processen och alltså är grundläggande för att kunna dra slutsatser och göra tolkningar.

Med utgångspunkt i hermeneutiken lämpar sig Närläsning som den mest relevanta metoden att tolka bloggmaterialet med, utifrån den planerade teoriramen. Begreppet grundar sig i engelskans close reading och innebär att en text analyseras genom detaljstudier av den. Centrala delar av texten plockas ut och belyses sedan utifrån aktuellt tema (Lundqvist 1987:8ff).

När vi studerar en text försöker vi att förstå innehållet. Vi har alla ett bagage med oss av föreställningar, referensramar, värderingar etcetera, vilka vi använder när vi försöker förstå texten. Viktigt att betona är, att fakta inom hermeneutiken aldrig kan ses som något objektivt, utan snarare som den aktuella personens tolkning av texten i fråga (Alvesson & Sköldberg, 1994:165). Det är någonstans mellan vår så kallade förförståelse och förståelsen av texten som fakta kommer fram.

6.3 Motiv och försvar av metod

Den hermeneutiska metoden är i detta fall ett självklart val, eftersom den tillåter att inte begränsa sig till vissa empiriska data, utan går ut på att ta samtlig information som går att ta reda på om undersökningspersonen och använda den.

Vidare finns det en central utgångspunkt i Närläsning som går ut på att samtliga texter har ett budskap, vilket läsaren kommer att tolka. På så sätt kan läsaren ses som medskapare till texten, fokus flyttas således från författaren och dennes avsikter, till läsaren, dennes

16 sammanhang och tolkningar (Wolf 2002:16). Detta går att applicera på både forskarens materialinsamlingsperiod samt bloggläsarens tolkning av det presenterade materialet som är användbart i tolkningen av läsarnas kommentarer och uppfattningen av det lästa materialet.

Vidare var målet att få en djupare förståelse om hur en individ fungerar i ett visst

sammanhang, snarare än att undersöka en generell trend med mätvärden från ett flertal undersökningspersoner, eller grupper inom ett fenomen eller ett forskningsområde.

De resultat som framkommer ur ett hermeneutiskt perspektiv är aldrig slutgiltiga. När

forskaren anser sig ha uppnått en mättnad av insamlingsmaterialet, utesluter inte detta att en annan forskare skulle kunna hitta mer material av intresse och således fortsätta forskningen och resan i den hermeneutiska spiralen (Alvesson & Sköldberg, 1994:167). Det material som använts, är det som var aktuellt och relevant under tiden informationen inhämtades till denna uppsats. Därför är det relevant att ta upp reservationer för eventuella liknande uppsatser med andra resultat, även om samma metod använts. Bloggar och deras material uppdateras ständigt och de som skriver dem kan ändra sin bloggstil precis när de behagar.

6.4 Materialinsamling och tillvägagångssätt

Jag har i enlighet med den hermeneutiska metoden börjat med att reflektera över den egna förförståelse om temat och i basen av informationsinhämtningen har jag läst in mig på undersökningsobjektet genom att studera Kissies blogg och responsen hennes inlägg fått.

Därefter har jag valt ut vissa symboliska textstycken ur Kissies blogg och satt dem i förhållande till min teoretiska bakgrund och gjorde sedan, utifrån de svar jag fått, vissa deltolkningar. Dessa har sedan lett till nya tankar, varpå fler textbitar och kommentarer studerades och analyserades. På detta sätt har processen fortgått ända från början fram tills ingen ny information framkom utöver de gjorda slutsatserna.

Bloggmaterialet som har använts i denna uppsats är hämtat ifrån Alexandra Nilssons bloggar

Kissies.se, kissie.blogg.se och sidor som Finest.se, som tidigare har publicerat hennes

inlägg. Insamlingen har skett under Höstterminen 2010, och rymmer inlägg som har

publicerats mellan mars 2009 och fram till inhämtningstidens slut under årsskiftet 2010/2011.

6.5 Kritisk granskning

Om en person på Internet kan undanhålla och lägga till vad hon vill, kan resultaten helt enkelt bero på att hon kände för att skriva på ett visst sätt, det kan inte styras. Däremot har

17 det utifrån teorierna gjorts bästa, möjliga granskning för att tolka den text som undersökts, för att garantera arbetssättet som tillförlitligt. Resultaten från denna uppsats härleder från det insamlade materialet, tolkningen av det har skett enligt den hermeneutiska spiralen utifrån materialet som fanns tillgängligt vid slutet av insamlingsprocessen.

6.6 Alternativ metod

Från en början var tanken att göra en semistrukturerad intervju med en vald

undersökningsperson, för att ta reda på mer om vad som driver den identitetskonstruktion som sker i bloggvärlden. Eftersom tanken var att undersöka hur Kissie försökte manipulera läsaren inom spelet med sina olika identitetsframställningar, kunde inte garanteras att hennes svar inte skulle vara ledande eller rentav planerade. Efter att ha följt hennes representation i bloggvärlden, blev detta ganska snart irrelevant arbetsfokus och tyngden lades över på responsen bland kommentarerna undertill blogginläggen.

7 Resultatanalys

Här presenteras, ges exempel på och görs användning av resultaten i en analys utifrån frågeställningar, tidigare forskning, teori och bakgrundens ursprungliga tankar om temat.

7.1 Identitetskonstruktion i Kissies blogg

Den som är ute efter att skapa en alternativ bild av sig själv, har hamnat rätt i bloggvärlden. Blogginnehavaren väljer ofta att publicera inlägg som fokuserar på det extraordinära och intressanta, snarare än de små vanligheterna som annars utgör en persons vardag. Läsarens intresse för det till synes glamourösa blogglivet väcks och denne återkommer för att ta del av vart skribentens liv tar henne härnäst.

Alexandra ser Kissie mestadels som en ironisk porträttering av sig själv, fast med mindre censurering än i vardagen. Enligt henne är Kissie inte hon själv utan en skapad karaktär och Alexandra leker med denna fullt ut. Hon skriver ett flertal gånger att Kissie, personen hon konstruerat till bloggen, inte överensstämmer med den hon är i verkliga livet. Att ungefär 70 % av allt hon skriver är påhittat åt Kissie eller att det har publicerats för att provocera fram reaktioner och det är det många som enligt henne inte förstår. Hon är online och trygg bakom sin dator, därför vågar hon vara Kissie på Internet, men det har inte samma följder som att attackera någon verbalt offline, i verkliga livet. Alexandra är medveten om detta och spelar på vetskapen av att inte behöva stå till svars inför någon, öga mot öga. I bloggen yttrar hon sig fritt om det mesta och många gånger skapar hon uppror bland läsarna.

18 Bland bloggare är Kissie den främsta som sticker ut genom att provocera, hon är bland dem som får mest uppmärksamhet, trots att hon simmar mot strömmen. Det som gör att läsare inte bara uppmärksammar, utan fastnar för Kissies blogg som inte är förebild utan snarare attraktion är, att det lockar att följa en människas liv som verkar leva utanför normen. Extrema personligheter provocerar och uppmärksammas, precis som andra bloggare, eftersom de har många läsare som följer dem och så med ligger högt uppe i blogglistorna, där de hittas av fler och cirkeln om läsarflöde sluter sig.

7.2 Bloggläsare och blandade kommentarer

Attityden gentemot läsarna är något som så, att de som söker sig till bloggen fastän de inte gillar henne, ändå bidrar till ökad besöksstatistik och pengaflöde. Så länge de kommenterar eller i alla fall fortsätter att titta in kan hon driva bloggen med sin attityd och bli rik på köpet.

Fråga i kommentarfält: ”Hur kan du vara så pass stark när folk ger dig så sjukt elaka kommentarer hela tiden? Tips till oss läsare hur vi ska tänka när vi blir utsatta för sådant?” – Anonym

Svar på kommentar: ”Många frågar det [hur jag gör när jag får elaka kommentarer] och [jag] tycker alltid det är svårt att ge någon bra förklaring för jag tror en vanlig, svag männsika inte klarar av det. Tycker att jag är mycket starkare än dom flesta, och det är tack vare bloggen. (…)

(…) sen tänker jag ur ett ekonomiskt sätt, har inte råd att bli knäckt för någon avundsjuk männsika sa “du är fet/ ful”. Hallå?! Jag tjänar pengar på detta! (…) vill ha en chanelväska nästa månad.” – Kissie

Ett motarbetande sätt vore alltså snarare att ignorera denna blogg, men så sker oftast inte.

Alexandra förtydligar dock, att hon nog inte skulle kunna driva på lika mycket i vardagen som hon gör i bloggen och tillägger att hon tror att de som lämnar hatkommentarer på webben, nog inte skulle komma fram till henne offline heller. Hon känner väldigt lite oro inför

konfrontationer på grund av just detta.

”Jag är väldigt feg. Jag är inte alls så kaxig som i bloggen. Om jag skulle vara det så skulle jag nog åka på stryk. Det är ju en del hot på bloggen men det är inget problem i verkligheten. Även andra människor är rätt fega på riktigt.” – Alexandra

Många av läsarna har fastnat för de dramatiserade utläggen och ratandet av andra bloggare och kändisar i Kissies.se, de hejar på och nästintill idoldyrkar bloggjaget och hennes

19 förskönande av plastikoperationer. Inte sällan beskylls Kissie för att vara elak och spydig, men läsarna väljer att komma tillbaka till ”underhållningen” som signaturen Erika valt att beskriva det och fortsätter att lämna kommentarer med både positiv och negativ underton.

”(…) anledningen till att jag läser Kissies blogg är för att det är underhållning. Det är vad folk vill ha. Den är inte som alla andras. Det är som att Kisse har gått över den där höga ribban som inte många vågat eller vilja göra (…) därför måste alla människor se hur det gick för tjejen som gör det dom aldrig skulle göra. Jag tror (...) bara att man läser för att det är något unikt. – signatur Erika

Vare sig det är dåliga eller positiva åsikter som uttrycks, så räcker det faktum att det skrivs en kommentar till dem, till att öka statistiken och så med chansen att driva in eventuella reklamvinster eller hög status på grund av flertalet besökare. En debatt som folk tar ställning till, har ofta ingen förlorare på skribentsidan eftersom bloggen besöks vare sig det är på grund av en positiv eller negativ agenda från läsarens sida. Kissie säger att hon visserligen bryr sig om att folk läser hennes blogg, men inte särskilt mycket om vad de tycker om den.

7.3 Mer än bara Kissie i Kissies.se

Stundtals skiljer sig texterna i bloggen, som om de vore skrivna av flera olika personer och detta förvirrar och syns bland kommentarerna. Samma situation som utspelar sig i

kommentarfältet under inläggen uppstod under informationsinhämtningen och närläsningen av bloggen. Bland frågor som rör sig inom samma område, skär sig de gruffa svaren och åsikterna som avstämplar tjejer med meningar som lår ska inte gå ihop! och killar vill ha

smala tjejer! i inläggen på Kissies.se med utrop som uppmuntrar till att man ska våga sticka ut!

Informationen som hämtas in, kan bli svårtolkad när det är oklart vem som är avsändaren av materialet. Ibland är det svårt att hålla reda på skribent och bloggidentitet. Även bland läsarna råder ibland en viss förvirring och stämningen i kommentarfältet är blandad, när ett inlägg plötsligt verkar undertecknat en känsligt Alexandra, istället för av den kaxiga Kissie.

Det kontrollerade spelet med den kaxiga bloggidentiteten verkar ske utan att de ibland

multipla identiteterna stör varandras existens. När Kissie är ledsen får hon stöd, är hon taskig mot andra, får hon påhopp. Läsare skriver antingen ärligt chockade en respons eller några elaka och då oftast anonyma kommentarer; anonymt innebär här kommentarer utan

20 av Kissie eller spåra dem via deras IP-adress1_{. Problemet med dessa, negativa kommentarer} är egentligen inget för blogginnehavaren i sig, så länge hon inte tar illa vid sig.

När Kissie publicerade inläggen Bloggvärlden finns inte på riktigt och Klart jag mår dåligt! (2010) och såmed visade upp en sårad och inte lika kaxig bloggidentitet, var det osäkert om det var bloggpersonan Kissie eller en sårad bloggskapare som vanligtvis styr Kissie, som låg bakom inläggen, men antaganden även från läsarnas sida visar tro på att det var Alexandra.

Bloggvärlden finns inte på riktigt:

”OK. Nu nådde jag min gräns, för idag. Jag skriver inte om när jag känner mig nere för det handlar inte min blogg om. Den handlar om Kissies rosa bubbla och hur fantastiskt livet kan vara. Handlar inte om vad ni har för personliga åsikter om mig och min syn på mig själv och min kropp. Jag är inte för smal, jag bantar för jag vill inte för någon har sagt åt mig. Näsan har jag haft komplex sen jag var liten, därför fixade jag den nu. (...) Dock är anledningen till att jag har knäckts (...) allt snack om det jag gör med mig själv. Det rör mig, ingen annan. Tyckte ni jag såg snyggare ut förut? Fine tyck det, jag håller inte med. Har ni något negativt att säga säg ingenting alls eftersom jag inte har frågat er om vad eran personliga åsikt om mina ingrepp (...) För som någon sa – bloggvärlden finns inte på riktigt.” – Kissies.se

Klart jag mår dåligt:

”Detta raderas troligtvis imorgonbitti såfort jag vaknar upp och insett vad jag har skrivit öppet i Sveriges största blogg. Men jag är medveten om att någon print-screanar detta i denna sekund för att skicka in till en skvallerblogg för en liten länk, men det gör ingenting. Detta måste få finnas kvar, men inte i min blogg för att det inte hör till karaktären Kissie

Men varför jag skriver detta är kanske för att jag undrar om folk förstår mig över huvudtaget? Allt det här med vad som är Kissie och vad som är jag, Alexandra Nilsson.

Alla skönhetsgrejjer jag pysslar med, är det också Kissie? Nej det är det inte, det är JAG för det är så jag ser ut! Tror ni jag vill känna behov av att operera mig? Tror ni inte jag önskar att jag föddes med en perfekt näsa och läppar? Tror ni också seriöst att jag vill se FEJK ut? Nej klart som f*n att jag inte vill det, vill vara N-Ö-J-D. Vill efter alla operationer låtsas som att det var såhär jag såg ut när jag föddes och skriva att jag är en bra förebild pga det, sen ska alla applodera och peka finger åt hon som fyllde på med en liten spruta på Stureplanskliniken, för det är ju så ytligt och dumt. Slöseri.

21

Föds man med stora läppar (som mycket väl kan se väldigt fejk ut) så är det vackert, annars är det inte det. För det kostar pengar och kommer det ut ja usch då ska man rynka näsan och säga ”nej men jag behövde inte operera mig för att vara nöjd”. NEJ MEN BRA FÖR DIG DÅ, ”FRÅGADE JAG?!”

Så tror ni jag är nöjd? Tror ni jag mår bra av att vakna på en klinik och ha ont? Nej, men jag blir seriöst glad av att jag kan ändra på det. För jag var inte heller nöjd när jag var yngre och blev retad för att jag var plattbröstad, att den tjocka killen i min klass hade större bröst än mig. Nej, fan heller att jag var nöjd då och fan heller att jag mådde bra då heller, FAST JAG

VAR NATURLIG.

Sen om ni bloggläsare faktiskt tror att ni har en syl i världen kan ni stoppa upp den

någonstans för att den jag sitta och läsa i en blogg att jag behöver operera mig, fixa det och ändra det för att det är fult, medans det står i en annan att jag inte ska göra si och så för jag blir fejk.. Ja, nej jag vet faktiskt inte. Det är mitt val

Jag uppmanar fan alla att operera sig, Gå till era föräldrar och säg att Kissie sa det. Det blir roligt.

God natt.” – Kissies.se

Det finns läsare som blir ledsna för Alexandras skull och tycker att det är synd om henne, medan andra tycker att hon får igen för det hon länge delat ut; de säger att hon får skylla sig själv.

”(…) Det är fan ett under att Kissie orkar fortsätta när hon får fan minst 1000 elaka kommentarer varje dag från små patetiska AVUNDSJUKA människor som er, hon är 100 gånger starkare än vad ni någonsin kommer bli. (…) försök med någonting eget istället för att klanka ner på andra! (…)” – signatur Anonym

”Det här börjar bli för mycket (…) fattar inte ni hur (…) ni kränker henne? Visst alla har rätt att tycka saker och ting men man behöver för fan inte skriva allting om man vet att d sårar. (…) tycker ni inte om Kissie så varför läsa hennes blogg då?” – signatur Becky

22 Bland kommentarerna går åsikterna åt olika håll. Det finns läsare som hejar på Kissie och driver fram henne och de kaxiga inläggen och vissa som tycker att hon någon gång kommer att få igen för sin attityd och att det då är rätt åt henne.

För att förtydliga den blandade responsen, uppmärksammas bland annat Erika 2 som är emot eller nästan likgiltig i fråga om det är synd om Kissie, eftersom hon ser det som att Kissie får skylla sig själv.

”Måste det finnas personer som ska försvara Kissie och tala om för hennes läsare hur hemskt det är för henne att få 500 elaka kommentarer per dag. (…) Alexandra får ju räkna med det när hon bloggar och provocerar som hon gör (...)” – signatur Erika 2

Alexandra har via Kissie och dennes åsikter skapat sig en viss image via sin blogg och för att denna ska nå fram och fortsätta locka läsarna och även driva in pengar måste den

upprätthållas. Om läsarna stannar upp i sin läsning och blir konfunderade över budskapet som gått från kaxig till sårad eller sändaren av detta material blir oklar, blir även läsarna förvirrade och bloggkommunikationen mellan skribenten och läsarna störs. Intrycken som kommuniceras ut i bloggen styrs åt den önskade, porträtterade bloggpersonens håll (Goffman, 2000). Blogginläggen är vinklade så att de visar de egenskaper som Kissie kan tänkas ha och så länge detta bevaras kommuniceras en bestående bild av denna

bloggpersona ut till läsarna och de får skådespelet de vill ha och vad de önskar att läsa om.

Bloggen skapades av Alexandra och den har förts vidare med syfte att marknadsföra Kissie, men den verkar trots allt innehålla delar från både bloggidentiteten Kissie och skaparen Alexandra själv.

Effekterna rycks från bloggens inläggssida ut till kommentarfunktionen, där somliga läsare påpekar den förändrade tonen. Bland de lästa kommentarerna fanns dock flera antaganden och speciellt en kommentar som verkligen stack ut, eftersom signaturen Elsaaa inte valde sida, utan var den enda bland många kommentarer som påpekade att allt skulle vara ett skådespel.

”(…) varför tror ni hennes blogg är så känd för? (…) Alexandra är smart, hon skriver bitchiga saker osv. och lägger ut vågade bilder (…) Finns ju en anledning till att hon är så känd? + jag är 100 % säker på att Alexandra inte tar åt sej av alla era kommentarer, det är ju trotts allt det som gör henne känd. Kissie, Alexandra, du är riktigt jäkla smart, fortsätt så! (…)” – signatur Elsaaa

23 Det är visserligen Kissies identitet som har konstruerats för att fronta Kissies.se, men ändå är det inte enbart hon som syns i inläggen på bloggen; och att Kissie inte enbart är den hon försöker föreställa, är det fler som undrar över; det framkommer när läsarna ställer frågor till henne i kommentarfältet. I de inlägg som någon annan än Kissie verkar träda fram, är

attityden och stilen annorlunda än i Kissies inlägg i resten av bloggen. Framförallt i de ledsna eller personliga inläggen, som exempelvis inlägget Bloggvärlden existerar inte på riktigt.

Det kan antas att det är Alexandra som står bakom bloggen, som träder fram här, men det kan inte bekräftas, eftersom vi inte har bevis på vem hon är offline. Vissa läsare antar i alla fall att det är Alexandra som visar sig i dessa undantagsvis inte elaka inlägg i bloggen och det får de bekräftelse för i detta, väldikt unika svar på en kommentar erkänner Alexandra att det är hon och inte Kissie som skrivit inlägg.

Fråga i kommentarfält: ”Kommer du nån gång att sluta totalt med ditt provocerande sätt och börja blogga om dig – Alexandra?” – Anonym

Svar på kommentar: ”Jag spelar inte någon roll längre, jag bloggar absolut om mig själv som Alexandra just nu. Dock tycker väll vissa att jag är provocerande som jag är. Bröstoperationen provocerar lixom fortafrande och det gjorde ju JAG, Alexandra och inte kissie...” – Kissie

8 Diskussion

På ett sätt har Alexandra lyckats att skapa flera internetidentiteter som hon spelar ut i sin blogg på webben, men inte utan att dessa ifrågasätts av läsarna. De står i vägen för varandra när det gäller att kommunicera ut Kissie som en produkt; i alla fall stundtals, när Alexandra helt plötsligt skriver ett inlägg i Kissies blogg.

I bloggsfären är möjligheten att addera och selektera fritt bland sina karaktärsdrag större än offline och bloggarens bästa sida, eller önskade framtoning syns i stort sett oinskränkt. Tills den andra delen av kommunikationsprocessen i bloggar börjar. Nämligen läsarnas respons. Den enda risken för kritik och påpekanden medförs av kommentarfunktionen, som ger läsarna chans till gensvar på det publicerade inlägget. Text, bild, layout och stämningen i bloggen, bland kommentarerna och i inläggen, är grunden till läsarens uppfattning om personen bakom bloggmaterialet. Delarna tyds som en helhet och läsaren påverkas utifrån dem och den bakgrund och de värderingar han eller hon har med sig sedan innan.

24 En påverkan sker oavsett om skribenten skriver sanningsenligt från hjärtat eller medvetet provocerande i sin text för att få respons. Det är i just denna del intrycksstyrningens styrka ligger och ens möjliggörs. Granskningen sker alltså aldrig för annat än den person författaren porträtterat i bloggen, eftersom läsarna utgår ifrån att bloggkaraktären är likadan online som offline (Retterberg, 2008). När dock bloggskaparen själv gör entré i bloggen, blir även denna granskad. Många av läsarna uttrycker sitt ogillande eller även hat i kommentarerna de lämnar på bloggen, men andra medger också sin beundran gentemot Kissie, hennes skönhetsingrepp och uttryckssätt.

När jag började ta mig an mitt tema fascinerades jag av möjligheten att ha en bloggidentitet som skiljer sig ifrån skaparen av bloggen. Jag utgick ifrån att identiteterna (skaparen av personan och den skapade personan) kunde presenteras och styras var för sig, samtidigt och oberoende av varandra, eftersom det var så jag uppfattade att Alexandra gjorde. Jag kom under analysen, utvärderingen och tolkningen av mitt empiriska material fram till att de olika identiteterna Alexandra och Kissie till viss mån påverkar varandra och slutligen även delvis flöt ihop, när Alexandra publicerar ett inlägg i en blogg som ska vara skriven av Kissie. Detta förvirrade även läsarna och visade sig i den delade responsen i kommentarfältet. Utifrån kommentarerna påverkas nya, framtida inlägg av skribenten. Alltså gör aktörerna online ett val som är medvetet eller i varje fall inspirerat av sociala mediers till synes simplare sätt att umgås. Intryck från en kommunikationssituation på webben appliceras i bloggvärlden, antingen via feedback i kommentarer av läsare, eller andra en skribent kommunicerat med, och den påverkan som detta utövar och visar sig i nya inlägg från online-identiteterna.

När Goffman talar om de så kallade maskerna vi bär, utgår han ifrån situationer vi kan befinna oss i med andra individer och han talar om vår anpassningsförmåga i dessa situationer. Alexandra har utsatts för diverse stöd eller påhopp (i form av respons från läsarna i kommentarfältet) genom bloggen, som senare fått henne att skriva inlägg, som de sårade texterna som visats som exempel tidigare, som är olika de som Kissie skrivit tidigare. Bloggens skapare Alexandra har tog på sig masken av den tuffa tjejen Kissie i sin blogg. När denna fasad ifrågasätts, skrivs ett inlägg av en sårad Alexandra, som det verkar. Detta visar endast hennes beteenden i ett utbyte med läsarna online. Hur hon hanterar läget offline, när hon kopplar ner sig, kan dock inte fastställas och är så med irrelevant för denna studie.

Med utgång i Goffmans teori om Intrycksstyrning, där vi styr den uppfattning personerna vi interagerar med får av oss, genom det vi säger och sättet vi beter oss på; och vidare tar hänsyn till Giddens och Baumans tankar om reflexiv personlighetsutvärdering i vårt

25 han vill vara; kan vi även återkoppla till hur deras teorier behandlar hur en tvådelad identitet delvis kan smälta ihop och stundtals bli till en. Då kan antas att Kissie och hennes tuffa attityd var en mask som Alexandra tog på sig i brist på att hitta denna egenskap i sin egen person vid tillfället. Det var hennes sätt att anpassa sin identitet genom sitt uppträdande. Processen drevs dock vidare av att läsarna gav henne respons och hon återigen publicerade inlägg, denna gång med en annan ton.

8.1 Slutsats

Den undersökta bloggen erbjuder skribenten att tänja gränser och möjliggör att visa upp en konstruerad identitet. Det kan sägas att bloggen är en sorts presentationsplattform för Alexandra, där hon i den kaxigare förklädnaden Kissie, påverkas av läsarnas reaktioner.

Kissies.se är hennes plattform men de bloggaren når ut till, påverkar hennes skapade

identitet och hennes skrivande i en kommunikationsprocess. Läsarna visar sig förvirrade när de inte är säkra på vem som är avsändaren av budskapet i ett inlägg, det vill säga att när ena dagen ett inlägg om en sårad ung tjej publiceras och nästa en totalt hänsynslös attack till unga tjejer och deras vikt och utseende dyker upp i bloggen, hänger de inte riktigt med.

Ifrågasätter läsarna bloggidentiteten eller attackerar Kissie efter att hon provocerat, erbjuds även konstruktören att spela in i bloggens spel med identitetskonstruktion. Hon påverkas av läsarna och det yttrar sig i form av de nya inläggen, där hon öppnar sig, eller säger ifrån. Den respons Kissie som bloggskribent får på sina inlägg och de inlägg som kommer efter denna respons utgör delarna i denna process.

Bloggen Kissies.se och personan Kissie hjälper skaparen Alexandra att presentera en mer extrem och orädd version av sig själv i den identitetskonstruktion hon bedriver via

bloggidentiteten Kissie, men den utesluter henne inte så helt och hållet som det kan verka till en början. Kommentarerna läsarna skriver i ett utbyte med bloggaren och hennes material, når faktiskt den som skapat bloggen och inte den som representeras på Kissies.se i bloggen. Den som skapat bloggidentiteten påverkas istället av dessa kommentarer och det visar sig i de känsliga inläggen, där bloggskaparen verkar träda fram, bland övriga inlägg som är skrivna av Kissie. Bloggskaparen styr läsarnas intryck via Kissie men blir även styrd av dem, hon påverkas i alla fall av deras feedback och det yttrar sig i de blogginlägg, där den tuffa masken lagts ner. Det är ett samspel mellan skribent och läsare som behöver ske för att bloggkommunikationen ska fungera och för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att bedriva styrning av intryck i bloggen, om så inte sker faller hela identitetskonstruktionen.