DEN POPULÄRA BLOGGEN

(1)

Uppsala universitet

Institutionen för informationsvetenskap

Enheten för medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2006

DEN POPULÄRA BLOGGEN

- OM UPPDATERINGSFREKVENSEN AV BLOGGAR OCH

DESS INVERKAN PÅ BESÖKSSTATISTIK

(2)

Abstract

:

Title: The popular blog – on updating and its effects on visitor statistics

Number of pages: 35

Author: Wilhelm von Sydow

Tutor: Else Nygren

Course: Media and Communication Studies C

Period: Autumn 2006

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/Aim: To examine to which, if any, extent the update frequency of blogs affects their visitor statistics.

Material/Method: Quantitative method, Swedish blogs, visitor statistics and updating frequency.

Main results: No results could prove the causal effects of the relation between visitor

statistics and updating frequency. A noticeable connection between the two variables could, however, be identified.

(3)

Innehåll

Abstract 2

1. Inledning 5

1.1 Centrala begrepp, definitioner och begreppsförklaringar 6

1.2 Syfte 7

2. Bakgrund 10

2.1 Habermas om det offentliga rummet 10

2.2 Matt Haig om reguljär uppdatering av företagssajter 13

2.3 Else Nygren om intranät och uppdatering av förstasidor 14 3. 16 3.1 Urval 16 3.2 Insamling av data 17 3.3 Sammanställning av data 18

3.4 Validitet och reliabilitet 19

(4)

4.4 De 20 mest och de 20 minst uppdaterade bloggarna 27

4.4.1 De 20 minst uppdaterade bloggarna 28

4.4.2 De 20 mest uppdaterade bloggarna 28

4.5 Sammanfattning av resultaten 28

5. Diskussion 29

5.1 Teoretisk anknytning 29

5.1.1 Habermas om det offentliga rummet 29

5.1.2 Matt Haig och Else Nygren om uppdatering 31

5.2 Källkritik

32

5.3 Diskussion kring studiens resultat 32

5.4 Avslutande sammanfattning & diskussion 33

Sammanfattning 34

(5)

1. Inledning

Blogg. Vid första anblicken tycks ordet nästan löjligt - rena rappakaljan. Ordet härstammar dock från det betydligt mer begripliga webblogg (eng. web log1) och innebär kort och gott en online-logg alternativt dagbok. Bloggen som sådan är alls inget nytt fenomen. Den allra första websidan kan sägas ha fungerat som en blogg. Upphovsmannen, Tim Berners-Lee, använde nämligen sidan till att, genom inlägg på sidan uppdatera sina besökare om alla nya websajter – vilket vid den tiden endast omfattade ett mycket begränsat antal2. Mycket har hänt sedan dess, men det var dock inte förrän under valrörelsen inför det amerikanska presidentvalet 2004 som bloggar fick någon större uppmärksamhet i medierna och

bloggtrenden spred sig3. Det var i första hand politiska bloggar som uppmärksammades, men fenomenet spred sig som en löpeld och snart skulle alla ha bloggar – från politiker, företagare och journalister till dagisfröknar, småbarnsföräldrar och modeintresserade universitetsstudenter. Innan bloggtrenden tog fart 2004 räknar man med att det fanns cirka fem millioner bloggar världen över. Året där på uppskattades siffran till mellan 50 och 100 millioner med mellan 200 och 500 millioner läsare4. Ökningen kan åskådliggöras genom figuren nedan.

Figur 1 Bloggfenomenets explotionsartade utveckling5

Så vad är det då som lockar så många människor att besöka dessa otaliga bloggar – och omvänt; varför besöks vissa bloggar nästan aldrig? Det finns naturligtvis en mängd olika

1 http://en.wikipedia.org/; sökord: blog

2 Wright, Jeremy, Blog Marketing: The Revolutionary New Way to Increase Sales, Build Your Brand, and Get Exceptional Results, McGraw-Hill Inc., New York, 2006

3 Ibid 4 Ibid

(6)

faktorer som spelar in och svaret kan med största sannolikhet inte begränsas till endast en sådan. Att definiera dem, skilja dem åt och rangordna dess betydelse för att en blogg ska bli välbesökt kan dock vara av intresse - inte minst idag då så många företag6, men även privatpersoner, satsar stort på att locka läsare till sina bloggar.

Den faktor som här behandlas är uppdateringsfrekvens, det vill säga hur ofta bloggen uppdateras i fråga om nya inlägg. Den aspekt på uppdateringsfrekvensen som här står i fokus är dess inverkan på besöksstatistiken, det vill säga den mängd besökare som de undersökta bloggarna har haft under den tiodagarsperiod som den kvantitativa studien, på vilken denna uppsats vilar, omfattar. Förhoppningen är att läsaren ska få en första inblick i de bakomliggande mekanismerna som ligger till grund för den populära, välbesökta, bloggen.

1.1 Centrala begrepp, definitioner och begreppsförklaringar Blogg

En blogg (webblogg i ursprungsform) är en användargenererad websajt som oftast skrivs i dagboksform och publiceras i omvänd kronologisk ordning7. Många bloggar fyller just en dagboksfunktion medan andra är mer intresse- eller ämnesorienterade. Gemensamt för de allra flesta bloggar är att man som besökare i bloggen kan lämna kommentarer till varje inlägg (se nedan). Vissa väljer att låta kommentarerna publiceras i realtid medan andra vill godkänna dem först. På så sätt kan konversationer och diskussioner pågå bloggens

besökare emellan eller mellan själva bloggaren (det vill säga den som skriver bloggen) och hans/hennes besökare. En av de stora skillnaderna mellan bloggar och vanliga websidor eller forum på internet är att bloggar kan verka som del av ett föränderligt,

internetomfattande socialt nätverk som skapas av länkar olika bloggar emellan. Bloggosfären

Bloggosfären är det begrepp som används som en samlande term för det virtuella samhälle av bloggar som vuxit fram på internet under de senaste åren. Begreppet

användes först något skämtsamt men har med tiden kommit att bli det vedertagna. Att ha en föreståelse för konceptet bloggosfär är av betydelse för förståelsen av bloggar som sådana. En enskild blogg är i sak bara en text som författaren till denna har valt att publicera på internet, medan bloggosfären är ett både socialt och medialt fenomen Inlägg

Ett blogginlägg motsvarar en anteckning i din dagbok. I bloggen är varje ny notering du publicerar – hur kort eller långt det än må vara, ett inlägg8. Det kan var en text, bild, videoklipp eller länkar – eller en kombination av dessa.

Bloggportalen

6 Ibid

7 http://en.wikipedia.org/; sökord: blog

(7)

Bloggportalen är en websajt som katalogiserar svenska bloggar och fungerar även som ett slags sökmotor för dessa. Websajten grundades hösten 2005 av författaren Sigge Eklund och köptes i februari 2006 upp av Aftonbladet9. Sajten omfattar i dagsläget drygt 4100 registrerade bloggar.

Besöksstatistik

Den besöksstatistik som ligger till grund för en del av denna studie avser antalet besökare i de olika bloggarna under en tiodagarsperiod. Besöksstatistiken är hämtad från websajten Bloggportalen och förfarandet av datainsamling kommer att beskrivas närmare i

metodkapitlet. Besöksstatistiken som hämtats från Bloggportalen baseras på antalet besökare i en blogg räknat från aktuell timme och sju dagar bakåt. Besök definieras10 som unika besök i en blogg per IP-adress och timme - detta för att räkna in i vilken grad

besökarna återkommer till en blogg under en given vecka. Anledningen till att man på Bloggportalen mäter en IP-adress en gång per timme är för att begränsa möjligheten att medvetet påverka statistiken för sin blogg. Med detta system kan man högst påverka statistiken för sin blogg 1 (besök) x 24 (timmar) x7 (dagar) = 168 besök / vecka (förutsatt att man var vaken dygnet runt i 7 dagar).

Uppdatering

Att uppdatera avser här att bifoga ett nytt inlägg i en blogg. Uppdateringsfrekvens innebär följaktligen frekvensen av nya inlägg i en blogg.

RSS

RSS står förr Really Simple Syndication11 alternativt Rich Site Summary12. Man kan säga att RSS är ett enkelt sätt att följa många webbsajter samtidigt. Ungefär som ett mejl, får man en uppdatering i en speciell nyhetsläsare, när något nytt lagts ut på sajten man prenumererar på. Det är praktiskt både om man följer sajter som ofta lägger ut nytt material och sajter som uppdateras mer sällan. Speciellt användbart är det för den som surfar med modem, eftersom feeden (det vill säga dataformatet) inte innehåller en massa annonser som tynger ner sidan. För att du ska kunna prenumerera på ett flöde krävs det att man har en nyhets-läsare. Den läser sedan av vad som är nytt på sidan du prenumerar på och genererar ett flöde, en feed, från sajten. Man kan jämföra det med ett nyhetsbrev som uppdateras i realtid. Idag finns det också webbaserade och browserbaserade läsare vilket gör det ännu lättare att lägga till flöden.

1.2 Syfte och frågeställning

Bloggar är en ny form av kommunikationsmedel, ett nytt medium – åtminstone om man ser till i vilken utsträckning bloggar användes och omtalades före den stora hypen för ett par år sedan. Forskningen på området är tunn och de antaganden som hittills gjorts omkring vilka faktorer som spelar in i fråga om vad som gör en blogg populär tycks tämligen godtyckliga

9 Larsson, Johan, Aftonbladet storsatsar på bloggar – köper Bloggportalen, Internetworld, 2006 (2006-02-23) 10 Eklund, Sigge, 2007: skriftl.E-post, (2007-01-02)

11 Ibid

(8)

och ovetenskapliga – och återfinns i första hand bland bloggentusiaster, och inte i vetenskapliga texter.

I forskningen om nya medier finns alltså ett tomrum att fylla. Den svårighet som inledningsvis möter den intresserade forskaren blir kanske i första hand att finna en självklar utgångspunkt för forskningsstudierna. Upprinnelsen till denna uppsats var min egen förvåning över det gränslösa intresset för bloggar. Varför skriver så många bloggar – och vem orkar läsa dem? Svaren på dessa frågor är alltför omfattande för en studie som denna, men uppkomsten av blogg-boomen gör gällande att en stor mängd av det oändliga antal bloggar som publiceras inte blir lästa – en insikt som många entusiaster redan har blivit alltför varse. Så vad är det då som skiljer den populära bloggen, som får många läsare, från den impopulära, obesökta? Även här torde frågan skapa en stor mängd olika infallsvinklar att utgå ifrån, men för egen del riktades mitt intresse åt just entusiasten – bloggaren som uppdaterar ofta. Får dessa bloggare fler besökare än den mer

återhållsamme eller late? På detta sätt uppkom alltså frågeställningen för denna uppsats: påverkar uppdateringsfrekvensen besöksstatistiken?

Min egen utgångspunkt har hela tiden varit att besökstatistiken påverkas positivt av en hög uppdateringsfrekvens. Däremot är sambandet med största sannolikhet inte linjärt, det vill säga, ju fler inlägg som görs desto fler besökare får man. Uppdateringsfrekvensen är ju bara en av många tänkbara faktorer som kan påverka besöksstatistiken. En annan tänkbar faktor är till exempel bloggens ämnesområde; med risk att låta fördomsfull kan det ju tänkas att fler intresserar sig för en designerblogg än för en blogg som avhandlar knyppleri. Även språket kan tänkas påverka antalet besökare i bloggen. Om bloggaren använder sig av ett ovårdat språk med mycket fel eller svordomar är det ju inte helt otänkbart att läsare söker sig vidare. Det finns med andra ord en mängd anledningar till varför en blogg får många besökare och säkert ännu fler anledningar till varför de inte får det. Uppdateringsfrekvensen är dock en relativt enkelt mätbar faktor och förefaller därför lämplig för en studie av denna omfattning. Att uppdateringsfrekvensen påverkar

besöksstatistiken tycks även rimlig som hypotes, inte minst ur intressesynpunkt; en blogg som aldrig eller mycket sällan uppdateras torde – hur intressant ämnesområdet och hur välskriven bloggen än må vara – slutligen förlora sina läsare som ett resultat av att de tröttnat på att vänta på nya inlägg.

Ur egen synpunkt har målet, åtminstone inledningsvis varit att söka bättre förståelse för varför bloggandet har kommit att bli ett sådant fenomen. Internet är inte längre en ny företeelse och att man efter en förhållandevis lång tid uppmärksammar en så pass grundläggande typ av websajt som bloggen ändå är har gäckat mitt intresse. Vidare har det förbryllat mig att somliga bloggar har fått en sån oerhörd respons. I skrivande stund kan en blogg få tiotusentals besökare på en och samma dag samtidigt som den även uppmärksammas och citeras flitigt i de olika etermedierna.

Förhoppningen, ur ett vidare perspektiv än mitt personliga är i första hand att väcka ett större allmänt intresse. Inte i första hand för bloggar som sådana – därvidlag är behovet som bekant inte direkt skriande – utan för det faktum att det råder en sådan brist på

forskning på området. Med den exponentiella tillväxt av bloggar som väntas torde intresset för ett nytt medium som detta vara betydligt större ur vetenskaplig synpunkt sett. Att

(9)

(10)

2. Teoretisk ram

För att göra vetenskapliga antaganden behövs en teoretisk grogrund att odla ifrån. Bloggosfären, det vill säga den kommunitet som bloggarna, dess läsare och skapare utgör, är som bekant ett mycket nytt territorium, inte minst som forskningområde. Få böcker på ämnet har ännu publicerats och det finns endast ett mycket begränsat antal studier som har genomförts. Därigenom finns må få eller (i det närmsta) inga teorier som är direkt anknutna till mediefenomenet bloggar – än mindre av den specificerade karaktär som här avses; det vill säga uppdateringsfrekvensens inverkan på besöksstatistik.

Habermas teori om det offentliga rummet, som här utgör ett ramverk för mina antaganden, är dock av en sådan karaktär att den är applicerbar på en mängd olika mediala och

kommunikativa fenomen. Således kommer den väl till pass för att underbygga de antaganden på vilka studien för denna uppsats vilar.

Vissa teoretiker hävdar att uppdatering och popularitet – i fråga om besöksstatistik, står i tät relation till varandra. Dessa teoretikers studier baseras förvisso inte på just bloggar utan på andra informationsvetenskapliga områden. Teorier av detta slag kommer därför att belysas och jämföras med resultaten för studien här nedan.

2.1 Habermas om det offentliga rummet

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas skolades i enlighet med

västeuropas marxistiska tradition, en skola han skulle komma att vända ryggen genom sitt verk The Structural Transformation of the Public Sphere - som i första hand utgjordes av en avhandling som hade refuserats av hans marxistiska läromästare. Tanken bakom verket var, enligt senare kritiker13, att söka förklaringar till hur det hade kunnat gå så oerhört fel för Tysklands federala republik. Om så var fallet blev utkomsten av en avsevärt större betydelse då ”The Structural Transformation of the Public Sphere” kom att ingående utforska den allmänna opinionens uppgång och fall inom de representativa demokratierna i Västeuropa – ett ovärderligt bidrag till de demokratiska teorierna.

Sedan 1962 då verket utgavs för första gången har han kommit att bli sånär som på synonym med begreppet ”det offentliga rummet”, the public sphere. Denna offentlighetens sfär, omkring vilken en stor del av hans forskning kretsade, definierade han som en

imaginär och icke påtaglig eller fysisk företeelse, vilken han menade fick sin grogrund under 1700-talet och upplysningstiden, främst i Storbritannien och Frankrike14, genom den

13 Rutherford, Paul, Endlesss Propaganda: The Advertising of Public Goods, University of Toronto Press, Toronto, 2000

(11)

utökade pressfriheten, och den borgerliga kulturen15 som växte fram inom litterära sällskap och på så kallade coffee houses där livliga samtal omkring politik och samhälle fördes. Det offentliga rummet, som under ideala förhållanden ”utgörs av privatpersoner som går samman som en offentlighet för att uttala samhällets behov”16 formar på så sätt den allmänna opinionen, som, förutsatt att demokrati råder, i sin tur påverkar makthavarna att fatta beslut som överensstämmer med denna17.

Det offentliga rummet var på detta sätt både en historisk kvarleva och en utopi. Habermas beskrev denna sfär, både i termer av dess bakomliggande infrastruktur och de normer och bruk som fick den kritisk-politiska diskursen att växa fram. Han menade att det offentliga rummet är som mest framgångsrikt beroende på fem olika faktorer18:

1. tillgängligheten - universell är optimalt

2. graden av oberoende - medborgarna får inte leva under tvång 3. förkastandet av hierarki - deltagande i samtalet på lika villkor

4. ”The Rule of Law”19 - principen om att statsmakten bedrivs under sådana förhållanden som står i enighet med lagen

5. deltagarkvaliteten - det allmänna engagemanget

Den debattform som Habermas förespråkade benämnde han själv som rationell-kritisk och förutsattes av en mängd dygder som i samtalet skulle efterlevas20: rationalitet, jämlikhet, öppenhet, kritik, dialog, utbyte och argument. Den polske sociologen Zygmunt Bauman liknar Habermas rationell-kritiska debatt vid ett seminarium:

”I think what attracted me to Habermas, really, was his ideal of a society shaped by the pattern of a sociology seminar, that is, that there are only participants and the one thing which matters is the

power of argument.”21

- Zygmunt Bauman

Idealen kom dock aldrig att till fullo införlivas med verklighetens samhällen. Det som hade växt fram var istället det Habermas beskrev som ett borgerlighetens offentliga rum22 eftersom det inledningsvis endast inbegrep utbildade, landägande män med ekonomiska tillgångar. Genom parlamentarismens framfart efter 1700-talets franska revolution växte sig det offentliga rummet dock allt starkare och den allmänna opinionen blev en faktor att räkna med i samhället. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal luckrades sedan betydelsen av köns- och klasstilhörighet upp alltmer och man närmade sig successivt det offentliga rummets ovan beskrivna ideal.

15 http://en.wikipedia.org, sökord: public sphere

16 Habermas, Jürgen, The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society, The MIT Press, Cambridge, 1992

18 Ibid

19 http://en.wikipedia.org, sökord: Rule of Law

21 Ibid

(12)

Detta var emellertid även början på slutet enligt Habermas. Orsakerna till detta menade han främst stod i samband med framväxten av välfärdssamhället och kulturindustrin och den ökade konkurrensen på den privata marknaden. Dagspressen som alltmer drevs av profitintressen omvandlades från ett verktyg för den offentliga diskursen till en

konsumtionsvara23 och ett medel för manipulation.

”It (dagspressen) became the gate through which privileged private interests invaded the public sphere”24

- Jürgen Habermas De avgörande förändringar som Habermas menade inträffade uttryckte han genom binär logik:

medborgaren blev kund/köpare kultur reducerades till underhållning

allmänt deltagande omvandlades till masskonsumtion offentlig debatt blev förhandlingar inom samhällets elit allmän opinion övergick i ”icke-allmän opinion”25

Detta är vad Habermas menar med de strukturella förändringarna i sin titel The Structural Transformation of the Public Sphere. Den mest svidande kritiken tillägnades omvandlingen av begreppet publicitet, en företeelse som i sig inte ogillade – tvärtom, publicitet i

bemärkelsen muntligt och skrivet tal menade han var en av krafterna bakom uppkomsten av det offentliga rummetoch hade stor betydelse för den allmänna opinionen. Denna av honom ”godkända” typ av publicitet kallar Habermas kritisk publicitet26 och kan röra sig om allt från massutskick, till ledare i dagstidningar till tal, sålänge det handlar om ett uttalande som utgår ifrån ett välgrundat resonemang;

Originally publicity guaranteed the connection between rational-critical public debate and the legislative foundation of domination, including the critical supervision of its excercise. Now it makes

possible the peculiar ambivalence of a domination exercised through the domination of the non-public opinion: it serves the manipulation of the the non-public as much as legitimation before it.

Critical publicity is supplanted by manipulative publicity.27

- Jürgen Habermas

Motpolen till kritisk publicitet är alltså vad Habermas kallar manipulativ publicitet och består av propaganda som formar människors uppfattningar, ger en vinklad politisk bild och

23 http://en.wikipedia.org, sökord: Jürgen Habermas

25 Ibid

(13)

förmedlar ”auktoriserade åsikter”28. Den manipulativa publiciteten kom på så sätt att bli en av drivkrafterna bakom det som Habermas kallar refeodalisering29 – den nya och på vissa sätt återinförda auktoritära makt som utövas på konsumenterna. Visuell kommunikation såg Habermas som ytterligare ett sätt för de auktoritära krafterna att hävda sin makt över folket – vare det de medeltida lustspelen för folket eller produktioner avsedda för

massorna i vårt moderna samhälle.

”The ”suppliers” display a showy pomp before the customers ready to follow.”30 ...

”Now for the first time there emerged something like modern propaganda, from the very start of the Janus face of enlightenment and control; of information and advertising; of pedagogy and

manipulation”31

- Jürgen Habermas

Även om de sista kapitlen i The Structural Transformation ger en djupt pessimistisk bild av framtida förhållanden förhåller sig Habermas i senare sammanhang optimistisk

beträffande möjligheterna till ett samhälle med ett väl fungerande offentligt rum32. Hans utopiska samhälle skiljer sig från nutidens nationsstater med kultur- och etnicitetsbaserade värderingar. De framtida staterna ska istället utgå ifrån medborgaren och dennes

lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Ett sådant politiskt system erfordrar ett välutvecklat offentligt rum, där en kollektiv politisk vilja kan definieras, och där den allmänna opinionen är av avsevärd betydelse för den beslutsfattande processen.

2.2 Matt Haig om reguljär uppdatering av företagssajter

”Good communication has always been important in the business world; it's just that with the arrival of the internet age it has become essential.”

- Matt Haig

Matt Haig, företagare och författare till boken e-pr - The Essential Guide to Public

Relations on the Internet, vänder sig i första hand till andra företagare som önskar erövra internetmarknaden. En av hans grundtankar är att anledningen till att så många företag misslyckas med att nå fler kunder via nätet är de är för upptagna med att tänka på vad de vill få ut av internet för att se till den efterfrågan som råder på respektive onlinemarknad33. Han menar även att beroende på det faktum att Internet inte initialt var tänkt som ett forum för kommersiellt bruk avpassar företagen inte sina internettjänster på rätt sätt. Internet

28 Ibid

32 http://en.wikipedia.org, sökord: Jürgen Habermas

(14)

utformades för att fungera som ett medel för kommunikation, ett hjälpmedel för spridning av information och det är de företag som uppmärksammat detta och sedan utformat sina websajter i enlighet med denna grundtanke som lyckas på e-marknaden. Nyckelordet i sammanhanget är ömsisidighet; både beträffande värdet av förhållandet kund och företag emellan och den information de delar.

Vidare menar Haig att PR på nätet skiljer sig från PR ”verkligheten” i det att den har en större och bredare roll att spela på Internet då all internetaktivitet ett företag ägnar sig åt har förmågan att påverka förhållandet till kunden. Informationsdistributionen och -utbytet måste därför hanteras med desto större varsamhet. Internet som ett nytt medium innebär på detta sätt en helt ny form av marknadsföring i vilken kontakten mellan företaget och allmänheten står i fokus34. Denna nya form av kontakt mellan företag och konsumenter benämner han därför som e-PR.

A page called 'February Events' is no use to people visiting in April!

- Matt Haig

Förutsättningen, fortsätter Haig, för att kunna upprätta en långvarig relation mellan en websajt och dess besökare är det han kallar ”repeat traffic”35, det vill säga att besökaren återkommer till sajten – även då besökaren i fråga egentligen inte eftersöker något särskilt så att de, vid de tillfällen då de verkligen är i behov av något websajten har att erbjuda, automatiskt tänker på just den. För att dessa återkommande besök ska ske, menar Haig att sajten måste uppdateras och, än viktigare, att besökarna således uppmärksammar att sajten uppdateras på en reguljär basis. Om sajten inte uppdateras och besökaren

återkommer för att finna att ingenting förändrats kommer denne slutligen att upphöra att besöka sidan. För att förhindra besökarbortfall uppmanar Haig till grundlig planering. Man bör i förväg bestämma vilka sidor som ska uppdateras och hur ofta – helst en sektion som uppdateras dagligen, en annan som uppdateras varje vecka och en tredje, större sektion som uppdateras varje månad. Informationen som bifogas på sajten bör lämpligtvis heller inte ha passerat sitt bäst-föredatum då det är viktigt att erbjuda besökaren nyheter som fortfarande är aktuella36.

Haig tar även upp betydelsen av uppdatering i ett annat sammanhang, närmare bestämt beträffande sökmotorer37. En sökmotor är ett system som utformats för att hitta lagrad information inom ett datasystem38. I detta fall utgörs datasystemet av den synliga delen av webben, det vill säga alla de sidor som finns registrerade av sökmotorer (även kallad surface web eller visible web39) vilket i dagsläget består av cirka 11,540 miljarder sidor. Även om den synliga webben bara utgör knappt tre procent av allt innehåll på webben är det tre viktiga procent, menar Haig. Av dem som söker information på nätet använder sig nämligen uppåt 80 procent av dessa av någon sökmotor41. Trots att dessa sökmotorer i stor utsträckning styrs per automatik föreligger en högst sorfistikerad rangordning i vilken websajterna listas vilken i sin tur styrs av den kvalitet de olika sajterna håller. En av de

34 Ibid 35 Ibid 36 Ibid 37 Ibid

38 http://en.wikipedia.org; sökord: search engine 39 http://en.wikipedia.org; sökord: surface web 40 Ibid

(15)

faktorer som spelar in beträffande kvalitet är uppdateringsfrekvensen eftersom

sökmotorerna är ”medvetna” om att det är mer sannolikt att en besökare återkommer till en sajt om den uppdateras regelbundet och är därför känsliga för sådan aktivitet42.

2.3 Else Nygren om intranät och uppdatering av förstasidor

Ett intranät är ett slutet nätverk för datorer inom ett företag eller en organisation.

Användarna inom intranätet kommunicerar via internetprotokoll och nätverksanslutningar och i vissa fall (som i de nedan beskrivna) publika telekommunikationssystem som på ett säkert sätt delar information om verksamheten till de anställda43. Ofta bygger intranäten på gränssnitt som kan liknas vid dem som används för internetsajter för att göra dem mer användarvänliga. Kort sagt, ett intranät är som ett privat internet där endast vissa användare har tillträde. Genom intranät kan information spridas snabbt och

informationssökandet blir mer lätthanterligt och effektivt för de anställda. Else Nygren, forskare och lärare i Människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, fokuserar i

Intranätboken på intranätens användargränssnitt samt de olika ambitionsnivåerna för olika intranät44.

Nygren har genomfört en studie av förstasidorna på ett hundratal företags intranät.

Förstasidorna kan vara statiska och föränderliga i olika utsträckning. Statisk information är ofta sidrubriker, presentation, kontaktinformation och så vidare medan den föränderliga är sådan information som uppdateras med mer eller mindre jämna mellanrum.

”Om användarna går in på en sida och hittar gamla nyheter, slutar de snart att gå dit”

- Else Nygren

I sin studie fann Nygren att nyhetsflödet är av avsevärd betydelse för användarfrekvensen i företags intranät. Om gamla nyheter ligger uppe för länge slutar användarna att besöka intranätets förstasida. Hennes studier visade även att förstasidor som uppdaterades mycket och ofta fick besökare som använde sig av sidorna flera gånger per dag45.

42 Ibid

43 http://en.wikipedia.org; sökord: intranet

(16)

3. Metod

3.1 Urval

Studien som ligger till grund för denna uppsats är en kvantitativ innehållsanalys46 av sammanlagt 77 bloggar som studerats under en tiodagarsperiod. Undersökningsmaterialet kan delas upp i två huvudkategorier: antal inlägg och antal besökare och

materialinsamlingen har utgått ifrån sajten http://www.bloggportalen.se som är en

samlingssajt för svenska bloggar. Där listas de mest populära av cirka 4100 registrerade bloggar.47 Popularitet mäts här i två olika kategorier: mest besökare och högst betyg. De topplistor som här har valts att användas utgår alltså ifrån popularitetslistorna som avser mest besökare. Besöksantalet utgår ifrån antalet besökare de senaste sju dagarna räknat från den aktuella timmen (se definitioner i inledande kapitel).

Strategisk urvalsmetod48 har här använts. De för studien gynnsamma förhållanden som föreligger består i att bloggarna på bloggportalen sammanställs i popularitetslistor av olika slag (se nedan). Dessa möjliggjorde ett urval av bloggar med högt antal besökare och ett urval av bloggar med lägre antal besökare så att dessa båda faktorer kunde ställas i jämförelse med uppdateringsfrekvensen på ett adekvat sätt. Förhållandena är gynnsamma såtillvida att de bloggare som registrerat sina bloggar på Bloggportalen hyser en önskan om att hålla en hög besöksstatistik – alla strävar alltså efter samma mål. Huruvida vissa bloggare inte sätter något högre värde i att få många besökare och direkt eller indirekt motverkar ett högt antal besökare i sin blogg torde vara relativt otroligt då bloggare aktivt måste registrera sin blogg till den sökmotor som Bloggportalen i första hand fungerar som. Om man ansluter sig dit lär man alltså hysa en vilja om att få fler besökare. Sättet på vilket bloggarna listas gör det även möjligt att nå besöksstatistiken samt bloggens innehåll – i detta fall uppdateringsfrekvensen – på ett snabbt och lättillgängligt sätt. Ett slumpmässigt urval hade, förutom svårigheten att hitta bloggar som presenterar besöksstatistiken på ett lika väldefinierat sätt, inneburit att man varit tvungen att söka efter bloggar, och eftersom sökresultat inte presenteras slumpmässigt utan beroende på en mängd olika kvalitativa faktorer som är förinställda i en sökmotor för websidor49, hade ett slumpmässigt urval troligtvis varit i det närmaste omöjligt att uppnå.

46 Esaiasson, Peter et al, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Nordsteds Juridik, Stockholm, 2004

47 Jerräng, Markus, Aftonbladet lanserar ny söktjänst för bloggar, Computer Sweden, 2006-09-26

48 Esaiasson, Peter et al, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Nordsteds Juridik, Stockholm, 2004

(17)

Den främsta av dessa popularitetslistor är den så kallade topplistan där de 25 mest populära bloggarna listas. Då listan ständigt uppdateras blev antalet bloggar som utgick ifrån topplistan dock fler än 25 eftersom somliga bloggar inte behöll samma höga

besöksstatistik under hela tiodagarsperioden och istället förbipasserades av andra bloggar som en eller annan anledning inte hade haft en lika stor mängd besökare.

För att studien inte bara skulle omfatta de mest välbesökta bloggarna behövde även bloggar med förhållandevis låg besöksstatistik. Eftersom det inte finns några listor för minst besökta bloggar undersöktes andra popularitetslistor från samma websajt. På bloggportalen finns nämligen även popularitetslistor på basis av vilken ämneskategori bloggarna tillhör. Dessa intresselistor, som de hädanefter här kommer att kallas, listar tio bloggar per ämneskategori. Fyra intresselistor valdes ut i kategorierna PR & Reklam, Resor, Bibliotek och Miljö. Samma sak gäller även här som för topplistorna; vissa föll bort under de tio dagarna medan nya tillkom varför antalet bloggar överstiger 40 (fyra x 10) bloggar. Visserligen är dessa listor också baserade på högst besöksantal men de allra flesta bloggar inom dessa kategorier håller en besöksstatistik långt under de bloggar som ingår i topplistan.

3.2 Insamling av data

Då urvalet färdigställts påbörjades arbetet med att samla in data. För att besöksstatistiken och uppdatering skulle stå i rätt relation till varandra var det viktigt att datainsamlingen utgick ifrån samma tidsram, det vill säga att insamlade data under en 24-timmarsperiod avsåg samma 24 timmar för besöksstatistik som för uppdateringsfrekvens. Därför insamlades alla data i fråga om besöksstatistik vid midnatt under undersökningens tio dagar. De två faktorerna stod således i korrekt tidsmässig relation till varandra då antalet besöksfrekvensen räknades på hela dygn, till exempel: 5 december – 4 inlägg. För att besöksstatistiken, som presenteras räknat från den aktuella timmen, inte skulle hinna förändras under datainsamlingens gång togs bilder av listorna på websajten, så kallade skärmdumpar från datorns skärm, så att man i lugn och ro kunde sammanställa de olika data i tabeller.

Datainsamlingen beträffande antalet inlägg per dag, det vill säga besöksfrekvensen, utgick ifrån själva bloggarna. I dessa visas inlägg i kombination med det datum då de lades upp i bloggen Efter varje helt dygns slut, det vill säga efter midnatt, kunde denna insamling påbörjas. Här behövde skärmen inte fotograferas eftersom antalet inlägg för ett avslutat dygn inte förändras över tid.

3.3 Sammanställning av data

När så samtliga data inhämtats fördes dessa rådata in i tabeller. Tabellerna överfördes sedan till kalkylprogrammet Excel för att där skapa en mer överskådlig bild av vilka resultat som egentligen har framkommit. Därefter sammanställdes ytterligare tabeller med de viktigaste värdena för:

− Samtliga bloggar

− Samtliga intresselistor

(18)

− Var och en av intressebloggarnas listor (det vill säga miljö, pr & reklam, bibliotek samt resor)

De värden som angavs i tabellerna var följande:

Maximalt antal uppdateringar på en dag i en och samma blogg Listans medelvärde för antal uppdateringar per dag

Listans maximala medelvärde för antal uppdateringar på sju dagar

samt

Maximalt antal besökare på sju dagar för en och samma blogg Listans medelvärde för antal besökare per dag

Listans maximala medel för antal besökare per dag Listans medelvärde för antal besökare på sju dagar Dessa värden redovisas nedan under rubriken resultat.

Vidare skapades även två grafer för att åskådliggöra resutatet visuellt. Dessa bygger på sammanställningen av värdena för samtliga bloggar i undersökningen och visar

Ett linjediagram över medelbesöksstatistiken under sju dagar

En scatterplot med regressionslinje över förhållandet mellan medelbesöksstatistiken och medeluppdateringsfrekvensen under sju dagar

En scatterplott50 är en graf som genom punkter mellan x- och y-axeln i ett koordinatsystem kan åskådliggöra spridningen av två (eller flera) olika kvantitativa data. Regressionslinjen används till att påvisa sambandet, om något, mellan de två variablerna. Ett perfekt förhållande dem emellan råder när alla punkterna ligger exakt på regressionlinjen och imperfekt förhållande är när punkterna ligger som spridda skurar runtom linjen. Värdet på regressionlinjens lutning, regressionskoefficienten, beskriver i vilken utsträckning

variationen mellan de olika värdena, dess spridning – varians51, i scatterplotten orskas av sambandet mellan de olika variablerna.

Vidare gjordes även en jämförelse mellan de 20 bloggar som uppdaterades mest och de 20 som uppdaterades minst för att undersöka om det rådde någon väsentlig skillnad beträffande mängden besökare dem emellan. Även dessa värden sammanställdes i tabell enligt ovan.

3.4 Validitet och reliabilitet

3.4.1 Begreppsdefinitioner: reliabilitet, validitet och generalisering Reliabilitet52 innebär rent språkmässigt tillförlitlighet och syftar då till en undersöknings

50 http://en.wikipedia.org; sökord scatterplot 51 http://en.wikipedia.org; sökord: variance

(19)

frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel. Då data samlas in för analys är det alltså viktigt att man undviker slump- eller slarvfel för att reliabiliteten ska förbli hög. Det är således inte mätinstrumentet som sådant som är avgörande för om resultaten blir reliabla, utan användningen av det. Hög reliabilitet är alltså viktigt för att en undersökning ska kunna garantera forskningens tillförlitlighet och att samma metod och material ska kunna användas av olika forskare och fortfarande ge samma resultat.

Hög validitet53, eller giltighet innebär att en undersökning mäter det den avser att mäta. Beträffande detta begrepp skiljer man på begreppsvaliditet och resultatvaliditet.

Begreppsvaliditet innebär att det råder överensstämmelse mellan det teoretiska och det operationella begreppet vilket alltså innebär avsaknad av systematiska fel. Om bristande mätinstrument används i kvantitativa studier bidrar det alltså till att systematiska fel upprepas vilket leder till forskningsresultat som inte mäter det som avses mätas.

Resultatvaliditeten är hög då det både begreppsvaliditeten och reliabiliteten är hög, det vill säga att det råder överenstämmelse mellan den teoretiska definitionen och den

operationella indikatorn (alltså avsaknad av systematiska fel) samtidigt som det råder avsaknad av osystematiska och slumpmässiga fel. Resultatvaliditeten kan alltså inte avgöras förrän efter det att undersökningen har ägt rum medan begreppsvaliditeten är synlig då man fastställt både teoretiska och empiriska begrepp.

Man kan även skilja på validitet i termer av extern och intern validitet. Intern validitet intefattar både begreppet begreppsvaliditet och resultatvaliditet eftersom det avser hur väl en viss undersökning behandlar det den avser behandla medan extern validitet innebär hur pass väl resultaten i undersökningen går att generalisera till andra situationer och sociala miljöer.

Generalisering54 är ett begrepp som används för att beskriva forskningens strävan efter allmängiltiga tillämpningar. Forskningsidealet är, så kallat, nomotetiskt och söker i första hand frambringa resultat som är applicerbart på mer än bara det specifika. Att ett sådant ideal är viktigt att eftersträva beror naturligtvis bland annat på att forskningsresultaten ska kunna vara användbara på andra områden än i forskningssammanhang utan även kunna vara applicerbara och av nytta i vår vardag. Avgörande för huruvida man kommer att uppnå ett nomotetiskt forskningsresultat är urvalet av analysenheter.

3.4.2 Validitet och reliabilitet i studien

Beträffande reliabilitet kan resultaten för denna undersökning ha kommit att påverkas av diverse bortfall av data beträffande uppdateringsfrekvens. Dessa är slumpmässiga i det att de uppkommit beroende på att vissa av bloggarna aldrig uppdaterades under den

tiodagarsperiod då studien pågick. De bloggar denna problematik rörde sig om var dock fåtaliga varför något större hänseende till detta troligtvis inte bör fästas. Vidare valdes en kategori av intressebloggar något obetänksamt, närmare bestämt Reklam & PR, eftersom denna innehöll en blogg som även förekom i topplistan och alltså håller en förhållandevis hög besöksstatistik vilket på så sätt påverkar resultatet felaktigt. Sägas bör dock att snittvärdet för denna kategori inte påverkades i en sådan utsträckning att det fick

betydande konsekvenser för hela intresselistans resultat. Eftersom ytterligare slarv- eller slumpfel i skrivande stund inte påträffas torde reliabiliteten kunna betraktas som måttlig.

Stockholm, 2004 53 Ibid

(20)

Ett genomgående problem i undersökningen, vilket sålunda påverkar dess interna validitet negativt, är bortfallet av data beträffande besöksstatistik som uppkommit på grund av att vissa bloggar inte längre kvalificerade sig till popularitetslistornas lägsta nivå vad gäller antal besökare de senaste sju dagarna. Andra bloggar hade helt enkelt fått fler

besökareoch tagit dessas plats. Eftersom besöksstatistiken, såsom den presenteras i bloggportalens popularitetslistor, inte går att nå annat än i just dessa listor innebär detta de bloggar som faller bort helt plötsligt får ett nollvärde de dagar de inte längre befinner sig på listorna. Detta stämmer naturligtvis inte eftersom de fortfarande får besökare. Omvänt gäller samma sak för de bloggar som kommer in på popularitetslistorna i senare skeden av studien. För dem kommer besöksstatistiken säga att de inte hade några besökare innan de hamnade på listan vilket ju också är felaktigt. Då detta fel är genomgående för alla de bloggar som antingen inte höll sig kvar i popularitetslistorna eller tillkom under studiens gång torde detta påverka validiteten i viss bemärkelse. Ett sätt att för framtida studier av detta slag undvika den här typen av systematiska fel skulle vara att helt enkelt inte räkna med data för de bloggar som inte håller sig inom popularitetslistorna under hela studien. Sägas bör att de flesta av de bloggar som ingick i undersökningen faktiskt höll sig kvar i respektive popularitetslista under hela studiens gång. Det var ändast i bottenskikten som omsättningen av bloggar var relativt hög.

Ytterligare ett systematiskt fel i studien är att man inte tar hänsyn till huruvida de bloggar som undersökts är RSS-anslutna eller ej. Resultaten för studien kan ha påverkats av detta men eftersom det inte är möjligt att göra efterforskning i vilka som har besökt de olika bloggarna via RSS eller ej är det heller ingen idé att ta med mängden RSS-anslutna bloggar i beräkningen.

Sammantaget torde resultatvaliditeten hålla en måttlig nivå då få allvarligare fel både i fråga om slump- och slarvfel samt systematiska fel har påträffats med förbehåll för de ovan nämnda.

Slutligen bör även den externa validiteten omnämnas. Studien är begränsad till ett förlopp om tio dagar varför det inte går att dra några större slutsatser om hur

uppdateringsfrekvensen för bloggar påverkar besöksstatistiken för dessa utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Vidare bör även påpekas underlaget för studien endast består av svenska bloggar och det är därigenom svenska samhällsförhållanden som ligger till grund för de resultat som framkommit. Jämförelser kan därför inte göras med länder vars

(21)

4. Resultat

Tabellerna samt figurerna nedan presenterar de resultat som framkom i undersökningen. En kort innehållsdeklaration till dessa anges i kursiv stil under samtliga figurer och ovanför tabellerna i enlighet med vedertaget sätt55. Dessa kommer sedan ytterligare att behandlas i diskussionskapitlet med hänvisning till respektive tabell-/figurnummer.

Inledningsvis redovisas här i koncentrat resultaten för samtliga 77 bloggar. Detta ger i första hand en bild av de stora skillnader som råder beträffande, i första hand,

besöksstatistiken men även updateringsfrekvensen.

4.1 Samtliga 77 bloggar

Samtliga 77 bloggar Uppdateringsfrekvens

Max antal under en dag, en blogg 18

Medelvärde/dag 2,5 Högsta medelvärde, en blogg, 7 dagar 10,7

Tabell 1 Värden för uppdateringsfrekvensen för samtliga 77 bloggar

Samtliga 77 bloggar Besöksstatistik

Max antal besökare, en blogg, 7 dagar 132417

Medelvärde/dag 2031

Medelvärde 7 dagar 14214

Högsta medelvärde, en blogg, 7 dagar 16875

Tabell 2 Värden för besöksstatistiken för samtliga 77 bloggar

(22)

Figurerna nedan åskådliggör den variation av resultaten som framkommit och presenterats i tabellerna ovan. Beträffande besöksstatistiken kan vi i figur 2 se att en stor mängd

bloggar i genomsnitt inte får så många besökare medan ett fåtal får betydligt fler. En blogg har ett i synnhet högt medelvärde.

Variationen mellan dessa medelvärden, det vill säga medelvärde för besöksstatistik samt uppdateringsfrekvens, åskådliggörs nedan genom en så kallad scatterplot, figur 3, med regressionslinje. Regressionskoefficienten för linjens lutning, 0,225 (se graf ovan), påvisar att variationen mellan analysenheterna (prickarna i figuren) till 22,5% kan förklaras av sambandet mellan variabeln besöksstatistik (y-axeln) och uppdateringsfrekvensen (x-axeln). Man kan även se att många bloggar uppdateras sällan och även får få besökare.

(23)

Scatterplot med regressionslinje över medelvärden för samtliga 77 bloggars besöksstatistik och uppdateringsfrekvens

4. 2 Topplistan

Dessa tabeller avser topplistans besöksstatistik och uppdateringsfrekvens. Beträffande antalet besökare ser vi alltså, inte helt oväntat, att det dagliga medelvärdet ligger på en högre nivå än genomsnittet för samtliga bloggar. Om man dessutom ser till det maximala antalet besökare för en och samma blogg under en sjudagarsperiod, 16875 besökare i snitt per dag, så ligger det avsevärt mycket högre än genomsnittet. Av intresse här är att uppdateringsfrekvensen ligger på en högre nivå en genomsnittet – en första fingervisning om att populära bloggar med högt antal besökare håller en hög uppdateringsfrekvens. Det är även bland dessa bloggar vi finner den högsta noteringen av antal uppdateringar – hela 18 stycken på en och samma dag.

Topplistan Uppdateringsfrekvens

Max antal, 1 blogg, 1 dag 18

(24)

Tabell 3 Värden för uppdateringsfrekvensen för topplistans bloggar

Topplistan Besöksstatistik

Tabell 4 Värden för besöksstatistiken för topplistans bloggar

4.3 Intressebloggarna

Under denna rubrik presenteras resultaten för de olika intressebloggarna var för sig. Tydligt här, är att samtliga intressebloggar har ett dagligt besöksgenomsnitt som ligger under motsvarande genomsnitt för samtliga bloggar. Detta säger egentligen inte så mycket eftersom de bloggar som ligger i toppen beträffande besöksstatistik har så många

besökare att de höjer snittet avsevärt. Däremot framgår det härigenom att urvalet har skett på det sätt som avsågs – bloggarna från intressebloggarna har i regel färre besökare än topplistebloggarna. Enda avvikelsen från detta är PR- och Reklam-bloggarna bland vilka en av topplistebloggarna finns med vilket höjer snittet betydligt. Detta till trots överstiger inte genomsnittet för denna kategori det medelvärde som avser samtliga 77 bloggar varför övriga bloggar inom denna kategori torde hålla en låg besöksstatistik.

En intressant iakttagelse är dock att bloggarna inom samtliga kategorier håller ett lägre genomsnitt beträffande uppdateringsfrekvens än motsvarande genomsnitt för både samtliga 77 bloggar och topplistebloggarna.

Vidare har även en sammanställning av värdena från samtliga intressebloggar gjorts möjliggöra ytterligare jämförelser. Mer om detta under kapitel 4.3.5.

4.3.1 Bibliotek

Bibliotek Uppdateringsfrekvens

Tabell 5 Värden för uppdateringsfrekvensen för biblioteksbloggarna

Bibliotek Besöksstatistik

(25)

Medelvärde/dag 95

Tabell 6 Värden för besöksstatistiken för biblioteksbloggarna

4.3.2 Resor

Resor Uppdateringsfrekvens

Tabell 7 Värden för uppdateringsfrekvensen för resebloggarna

Resor Besöksstatistik

Medelvärde/dag 95

Högsta medelvärde, en blogg, 7 dagar 428 Tabell 8 Värden för besöksstatistiken för resebloggrna

4.3.3 Miljö

Miljö Uppdateringsfrekvens

Tabell 9 Värden för uppdateringsfrekvensen för miljöbloggarna

Miljö Besöksstatistik

(26)

Medelvärde 7 dagar 533 Högsta medelvärde, en blogg, 7 dagar 157

Tabell 10 Värden för besöksstatistiken för miljöbloggarna

4.3.4 PR & Reklam

Under denna rubrik finner vi de enda resultat som är förhållandevis höga beträffande besöksstatistik bland intresselistorna. Som ovan nämnt kan detta förklaras genom att en av de bloggar som ingår i denna lista även finns med bland topplistorna och alltså håller en i sammanhanget hög besöksstatistik.

PR & Reklam Uppdateringsfrekvens

Medelvärde/dag 2 Högsta medelvärde, en blogg, 7 dagar 5,4

Tabell 11 Värden för uppdateringsfrekvensen för PR- och reklambloggarna

PR & Reklam Besöksstatistik

Medelvärde/dag 446

Tabell 12 Värden för besöksstatistiken för PR- och reklambloggarna

4.3.5 Samtliga intressebloggar

I tabellera nedan anges värden för samtliga intressebloggar. Uppdateringsfrekvensen är, som synes vare sig särskilt hög eller låg men ligger ändå under det generella genomsnittet på 2,5 uppdateringar per dag. I jämförelse med topplistebloggarna ligger detta snitt

(27)

skillnad mellan de bloggar som ligger i topp och dem som inte har särskilt många besökare i fråga om uppdateringsfrekvens.

Samtliga intressebloggar Uppdateringsfrekvens

Tabell 13 Värden för uppdateringsfrekvensen för samtliga intressebloggar

Samtliga intressebloggar Besöksstatistik

Medelvärde/dag 196

Tabell 14 Värden för besöksstatistiken för samtliga intressebloggar

4.4 De 20 mest och de 20 minst uppdaterade bloggarna

Slutligen görs här en jämförelse mellan de 20 mest och de 20 minst uppdaterade bloggarna för att se om det råder någon betydande skillnad mellan dem beträffande besöksstatistik. Nedan ser vi att antalet besökare bland de 20 bloggar som uppdateras flitigast, oavsett värde, håller en avsevärt högre besöksstatistik.

4.4.1 De 20 minst uppdaterade bloggarna

20 minst uppdaterade bloggarna Besöksstatistik

Medelvärde/dag 739

Tabell 15 Värden för besöksstatistiken för de 20 minst uppdaterade bloggarna

(28)

20 mest uppdaterade bloggarna Besöksstatistik

Tabell 16 Värden för besöksstatistiken för de 20 mest uppdaterade bloggarna

5. Sammanfattning av resultaten

De resultat som har framkommit och redovisats ovan har varit förhållandevis samstämmiga i det avseende att topplistans bloggar håller en genomgående hög besöksstatistik i jämförelse med intressebloggarna. Detta tyder i sin tur på att urvalet gjordes på rätt grunder i fråga om besöksstatistiken – topplistebloggarna skulle ju

representera bloggar med många besökare medan intressebloggarna skulle representera bloggar med låg besöksstatistik. Ett undantag kan dock omnämnas då en av bloggarna i PR- & reklamlistan även förekommer i topplistan vilket torde ha påverkat värdena för denna lista.

Genom scatterplotten kunde vi med hjälp av regressionskoefficienten sedan skönja ett svagt, men dock befintligt samband mellan de båda variablerna besöksstatistik och uppdateringsfrekvens. Detta samband visar däremot inte på vilket orsakssamband som råder, det vill säga om det är uppdateringsfrekvensen som orsakar besöksstatistiken eller tvärtom.

Vidare visade topplistans tabeller att värdena inom denna lista, både beträffande besöksstatistik och uppdateringsfrekvens, låg betydande över medelvärdet. En första fingervisning om att det kan förhålla sig så en hög uppdateringsfrekvens även innebär en besöksstatistik med höga värden.

Tabellerna för de olika intressebloggarna visade att både besöksstatistik och

uppdateringsfrekvens låg lägre än genomsnittet och betydligt lägre, i båda avseenden, i jämförelse med topplistans. Även de sammantagna värdena för alla intressebloggar fick ett sådant utfall vilket kan sägas tyda på att låg besöksstatistik och låg

uppdateringsfrekvens går hand i hand.

Ytterligare ett belägg för detta antagande framkom i jämförelsen mellan de 20 mest uppdaterade och de 20 minst uppdaterade bloggarna. Denna visade att oavsett vilket värde man tittade på (medelvärde/vecka/dag/maximalt eller max antal besökare på en vecka för en blogg) så låg de avsevärt mycket högre bland de 20 bloggar som

(29)

5. Diskussion

5.1 Teoretisk anknytning

5.1.1 Habermas om det offentliga rummet

Habermas menar att ett väl fungerande offentligt rum beror på fem olika faktorer: tillgängligheten - universell är optimalt

graden av oberoende - medborgarna får inte leva under tvång förkastandet av hierarki - deltagande i samtalet på lika villkor

”The Rule of Law” - principen om att statsmakten bedrivs under sådana förhållanden som står i enighet med lagen

deltagarkvaliteten - det allmänna engagemanget

(30)

uppnå ett sådant, väl fungerande offentligt rum? Om man ser till de av Habermas givna förutsättningarna torde möjligheterna vara relativt goda. Internet har, inom sin omfattning, inga gränser vilket alltså innebär fullständig tillgänglighet till det offentliga rummet inom detta ”samhälle”. Medborgarna, det vill säga internets användare, kan inom ramen för sitt liv på nätet, i bloggosfärsamhället, inte sägas leva under tvång utan är fria att leva som de behager – hur livet ser ut för respektive internetanvändare utanför deras ”medborgarskap” i det virtuella samhället ska dock vara osagt eftersom många av dessa lever under verkliga samhälleliga förhållanden som är allt annat än otvingande. Beträffande hierarki är

situationen dock annorlunda. Detta beroende på att den som driver en blogg har en möjlighet att välja bort inlägg i den pågående debatten, något som bloggens besökare inte kan göra något åt – annat än att i sin egen eller andra bloggar kommentera detta. ”The Rule of Law” kan inte appliceras på bloggosfären eftersom inga allmänna lagar råder i ett sådant samhälle som bloggosfären. Någon statsmakt kan inte heller sägas råda varför detta i det närmaste kan betraktas som ett anarkistiskt samhälle. Deltagarkvaliteten kan, med utgångspunkt i de uppgifter om bloggandets framfart som står omnämnda ovan, säga vara stort. Många vill både läsa andras och skriva egna bloggar vilket alltså tyder på ut utbrett allmänt engagemang.

Förutsättningarna för ett framgångsrikt offentligt rum kan alltså, med undantag för den faktor som berör de hierarkiska förhållandena, sägas vara goda för bloggosfären. Men vad är egentligen meningen med ett offentligt rum om där inte råder någon stadsmakt?

Habermas menar ju att det offentliga rummet, utifrån ett historiskt perspektiv, skapades som ett sätt för människor att komma samman som en offentlighet för att skapa en allmän opinion som i sin tur kunde påverka de styrande krafterna i samhället. Svaret kan sägas vara att bloggosfären är ett virtuellt samhälle och målsättningen för en debatt inom ett sådant torde vara att påverka omständigheter utanför de virtuella gränserna i det vi kallar verkligheten. På så sätt skulle alltså ett offentligt rum i bloggosfären verka på ett andra sätt än det historiskt beskrivna och Habermas utopiska samhälle, men icke desto mindre finns här en betydande potential att påverka de samhälleliga förhållandena.

Om då dessa förutsättningar för att skapa ett väl fungerande offentligt rum inom bloggosfären är goda, vad säger då att detta samhälle inte redan uppnått status för ett offentligt rum? I Habermas mening har det offentliga rummet aldrig nått sin fulla potential och för att svara på föregående fråga måste vi dels se till vad som inledningsvis skapade borgerlighetens offentliga rum i Europa under 17- och 1800-talet, dels till de historiska faktorer som spelade in och frammanade det offentliga rummets fall i början på 1900-talet: Habermas beskriver hur framväxten borgerlighetens offentliga rum bidrog till de stora samhälleliga förändringar som skedde, i första hand i Storbritannien och Frankrike under industrialismen och upplysningstiden – en tid av revolution och uppror. Den politisk-kritiska diskursen som pågick i samhällets övre skikt, det vill säga människor som inte stod på barrikaderna, innebar dels ett starkt inflytande över samhällets styrande organ samt att folket underrättades om de politiska förehavande – något som tidigare varit förhållandevis dold vetskap för de lägre klasserna. Sammanfattnigsvis innebar alltså det offentliga rummet under denna tid stora politiska och samhälleliga förändringar56.

1900-talets framväxt av välfärdssamhället och kulturindustrin samt den ökade

konkurrensen på den privata marknaden, menar Habermas som bekant, innebar slutet för

(31)

det offentliga rummet. Vidare breskriver han hur dagspressen började alltmer drivas av profitintressen. Detta berodde i Habermas mening i första hand på att:

medborgaren blev kund/köpare kultur reducerades till underhållning

allmänt deltagande omvandlades till masskonsumtion offentlig debatt blev förhandlingar inom samhällets elit allmän opinion övergick i ”icke-allmän opinion”

Vi kan alltså se se att Habermas menar att ett väl fungerande offentligt rum är beroende av att viljan att delta i den allmänna debatten inte drivs av intressen bortom skapandet av en allmän opinion. Utvecklingen av massmedierna, som drivs av i första han profit, kan i en tolkning av hur Habermas definierar det offentliga rummets fall, alltså vara en starkt bidragande faktor till dessa skeenden.

Ur det historiska perspektivet kännetecknas alltså det offentliga rummet av att det har påtaglig inverkan på politik och samhälle. Utifrån denna synpunkt sett torde man inte kunna betrakta bloggosfären som ett inflytelserikt offentligt rum – även om många

uppmörsammade de politiska bloggarna under det amerikanska presidentvalet 2004, som i stor utsträckning förespråkade oppositionen57, så fick inte bloggandet några kännbara effekter vilket i detta fall torde ha varit ett maktskifte.

Internet är ett massmedium som inte står i någons direkta ägo och är såtillvida inte på profitmässiga grunder. På internet omsätts dock oerhörda mängder pengar varje dag. En del av denna omsättning beror på annonsering på websajter och allt fler bloggar sponsras idag av annonsörer som för göra reklam i dessa. Därigenom kan de bakomliggande drivkrafterna till att blogga ifrågasättas, i alla fall om man ser till Bloggosfären som ett potentiellt offentligt rum. Att folk uppdaterar sina bloggar med innehåll behöver inte nödvändigtvis bero på att de har något viktigt att förmedla och behöver heller inte bestå i bloggarens egna åsikter utan istället handla om att locka dit fler läsare och om att i eget vinstsyfte göra reklam för olika produkter.

Härvidlag blir besöksstatistiken viktig. Man måste få många läsare för att kunna inbringa några intäkter från annonseringen. Att uppdatera ofta för att bibehålla befintliga läsares intresse så att de i sin tur kan tipsa andra, nya läsare, blir således ett resultat av många nu drivs av ett vinstintresse snarare än viljan att sprida ny information och delta i den

offentliga debatten. Det allmänna deltagandet blir här istället föremål för hopp om masskonsumtion, underhållningsvärdet blir större än det kulturella då man vill locka en större publik och deltagarn, det vill säga bloggens läsare blir potentiella konsumenter till det som annonseras i bloggen. Parallellerna till Habermas beskrivning av det offentliga rummets fall är tydliga.

5.1.2 Matt Haig och Else Nygren om uppdatering

I både Matt Haigs och Else Nygrens teorier beskrivs uppdateringsfrekvens som viktig för att användningen av respektive medium ska öka. Även om ingen av teorierna direkt avser

(32)

bloggar är de medium som avses tillräkligt lika i strukturen för att kunna dra paralleller till bloggar då intranät bygger på gränssnitt som liknar internets och företagssajter som i likhet med bloggar är websidor.

Else Nygrens studie visade att en förstasida inom ett intranät som uppdateras sällan förlorade sina besökare medan de uppdaterade ofta och mycket fick många och

återkommande besök dagligen. Det som beskrivs i Nygrens teori är alttså ett mycket starkt samband mellan hög uppdateringsfrekvens och ett högt antal besökare.

Haig å sin sida hävdar bestämt detsamma – den som inte uppdaterar sin företagssajt förlorar oundvikligen sina besökare. Han menar även att uppdateringsfrekvensen är viktig eftersom den fungerar som källa för de kvalitetsmässiga krav som av sökmotorerna ställs på en websajt för att dessa ska förekomma bland de första sökresultaten vid en sökning. Haig skriver att en stor andel av de initiala mötena med en websajt beror på att besökaren gjorde en sökning i vilken sajten dök upp.

På så sätt kan dessa två teorier sägas ligga till grund för det antagande på vilket studien för denna uppsats är baserad, det vill säga att uppdateringsfrekvensen påverkar

besökstatistiken. Beskrivningen av detta förhållande är i både Haigs och Nygrens fall korta och kärnfulla och uppfattningen om att det är ett orsaksförhållande, det vill säga att

uppdateringsfrekvensen som påverkar besöksstatistiken och inte tvärtom är otvetydigt. Något som dock gör det svårt att utifrån ovan beskrivna teorier dra några större slutsatser kring förhållandet mellan dessa två faktorer är just att de båda beskrivningarna av

sambandet är så korta och kärnfulla. I båda fallen, men Haigs i synnerhet, beskrivs förhållandet såsom nästan självklart och i det närmaste i förbigående varför referenser till en mer ingående och beskrivande studie med utgångspunkt i just detta förhållande är att önska.

5.2 Diskussion kring studiens resultat

Med hjälp av scatterplotten i resultatavsnittet kunde regressionskoefficienten avslöja ett samband mellan variablerna uppdateringsfrekvens och besöksstatistik. Hur dessa två förhåller sig till varandra i fråga om orsak kan vi dock inte avgöra på denna basis. Det kan ju trots allt förhålla sig så att en hög besöksstatistik påverkar bloggaren på så sätt att denne sporras att uppdateras oftare. Men om vi dock utgår ifrån att

uppdaterings-frekvensen påverkar besöksstatistiken och inte tvärtom talar regressionskoefficienten om ett svagt samband, det vill säga anledningen till att spridningen av resultaten kan till 22,5% förklaras genom detta förhållande. Alltså borde det finnas en mängd olika orsaker som påverkar besöksfrekvensen varav en är uppdateringsfrekvensen.

(33)

Den jämförelse som torde ge den tydligaste bilden av detta var den mellan de 20 mest uppdaterade listorna och de 20 minst uppdaterade. Där visade sig de 20 mest

uppdaterade bloggarna hålla en besöksstatistik, oavsett vilket värde man tittade på, som låg avsevärt mycket högre än den för de 20 som uppdaterade minst.

Att ett förhållande mellan dessa två faktorer råder det inga tvivel om, men i vilken utsträckning uppdateringsfrekvensen påverkar besöksstatistiken torde förbli osagt

eftersom man härvidlag inte kan se några tydliga orsakssamband. Att det inte råder något linjärt samband är dock helt säkert och tur är väl det eftersom detta skulle innebära att innehållet ibloggarna fullständigt saknade betydelse.

Huruvida resultaten går att generalisera är svårt att avgöra men eftersom studien omfattar ett begränsat antal bloggar och ett i synnerhet begränsat antal dagar så torde detta bara kunna anses som ett första steg mot insikt om förhållandet mellan uppdateringsfrekvens och besöksstatistik. En fingervisning helt enkelt.

5.3 Källkritik

Habermas teori om det offentliga rummet är sedan länge en allmänt känd och

uppmärksammad sådan. Att använda den som utgångspunkt är en trygghet i det att den är applicerbar på en så stor mängd fenomen såväl politiskska som sociala och mediala. Att teorin anknyter till välkända både nutida och historiska fakta ger även tyngd bakom de hänvisningar som här har gjorts och som annars skulle kunna komma att bli ifrågasatta med motiveringen: är tanken verkligen välgrundad? Häri kan alltså den teoretiska ryggraden för uppsatsen återfinnas.

Beträffande Else Nygrens antaganden kan det sägas att hon i ett större sammanhang inte fäster något påtagligt hänseende vid just detta att uppdateringsfrekvensen påverkar besöksfrekvensen. Det omnämns vid ett flertal tillfällen i Intranätboken men endast i förbigående varför resonemanget tål att utvecklas ytterligare. Nygren grundar dock sina utlåtanden i frågan på en studie med en omfattning av ett hundratal intranäts förstasidor under ett år varför hon har klara belägg för dessa.

Haig å sin sida kan dock egentligen inte underbygga sina utlåtanden eftersom han aldrig hänvisar till någon studie eller andra teorier som talar för dessa. Att använda hans ord som underlag får därför sägas fungera mer vägledande än som teoretisk underbyggnad varför störst hänseende bör fästas vid Habermas och Nygrens teorier.

5.4 Avslutande sammanfatting & diskussion