VTI notat 27-2005 Utgivningsår 2005
www.vti.se/publikationer
Basstatistik över olyckor och trafik samt
andra bakgrundsvariabler
Version 2005-06-30
Förord
På uppdrag av Vägtrafikinspektionen har VTI tagit fram denna ”basstatistik” som kan användas av planerare, forskare, media m.fl. för att bedöma och granska utvecklingen och nuvarande tillstånd för trafiksäkerheten.
Undertecknad har ansvarat för projektet och sammanställningen av data samt den skrivna texten. Jan Ifver har varit kontaktman för Vägtrafikinspektionen.
Linköping juni 2005
Ulf Brüde
300 000 personer omkom i flodvågskatastrofen julen 2004
1 200 000 personer omkommer varje år i trafikolyckor sett över hela världen 3 000 personer omkom i 11 september-katastrofen i USA
40 000 personer omkommer i trafikolyckor varje år i USA
40 000 personer omkommer i trafikolyckor varje år i EU15-länderna 600 personer omkommer i trafikolyckor varje dag i Kina
500 svenskar omkom i flodvågskatatrofen 500 svenskar omkom i Estoniakatastrofen 500 svenskar omkommer varje år i trafikolyckor
Innehållsförteckning
1 Utvecklingen i stort för antalet trafikdödade sid 5–12
Antal invånare i Sverige och antal som dör eller dödas Definitioner
Antal dödade, antal fordonskm och dödsrisk 1950–2004 Trafiksäkerhetsbeslut m.m. 1960–2005
Jämförelse med antal omkomna i arbetslivet 1955–2003 Internationella jämförelser 1970–2003
Nordiska jämförelser 1985–2003
2 Minibasstatistik över utvecklingen 1996–2004 sid. 13–18
Dödade
Svårt skadade enligt polisen Lindrigt skadade enligt polisen Dödade och skadade enligt polisen Anmälda skadefall i trafikförsäkring Svårt skadade enligt patientstatistiken Trafikarbete Fordon i trafik Trafikarbete Körkortshavare Bilbältesanvändning Cykelhjälmsanvändning Alkohol Hastighet 2+1-väg och motorväg Automatisk hastighetsövervakning
Dödade, trafik, bilar, invånare och risk samt skadade enligt polisen 1935–2004 Dödade i olika länder
Dödade per 100 000 invånare
3 Kommentarer till utvecklingen förr, nu och framåt sid. 19–24
Antal dödade m.m.
Svårt skadade enligt polisen Lindrigt skadade enligt polisen
Totalt antal skadade och dödade enligt polisen Trafikförsäkringen
Svårt skadade enligt patientstatistiken Trafikdödade barn, ungdomar och äldre Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad Dödade i singel- och mötesolyckor
Dödade för olika vägtyper och för olika hastighetsgränser
Dödade per månad
Dödade i korsningar, mörker, halka m.m. Dödade i Sverige jämfört med i andra länder Vägen, fordonet och trafikanten
Befolkningsprognos
4 Bilagor med kompletterande statistik sid. 25–55 Trafikarbete, dödade och dödsrisk 1950–2004
Trafiksäkerhetsbeslut m.m. 1960–2005 Omkomna i trafiken och i arbetslivet
Dödade efter trafikantslag, ålder och kön 1994–2004 Dödade efter ålder 1972–2004
Dödade efter trafikantslag 1970–2004
Svårt skadade efter trafikantslag 1970–2004 Lindrigt skadade efter trafikantslag 1970–2004 Dödade och skadade efter trafikantslag 1970–2004 Månadsutfall för antal dödade 1956–2004
Dödade fördelade efter vägtyp 1996–2002
Dödade fördelade efter hastighetsgräns 1996–2004 Dödade fördelade efter olyckstyp 1996–2004
Dödade fördelade efter vägtyp och olyckstyp 1996–2002 Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad 1996–2003
Svårt skadade enligt Socialstyrelsens patientstatistik 1988–2002 Personbilsförartrafikarbete efter ålder 1981–2001
Personbilsbeståndets ålder och vikt Alkohol i trafiken
Polisens alkoholutandningsprov
Hastigheter
Bilbältesanvändning Cykelhjälmsanvändning
1
Utvecklingen i stort för antalet trafikdödade
Antal invånare i Sverige och antal som dör eller dödasI Sverige finns det för närvarande ca 9 000 000 invånare (SCB) och ungefär lika många män som kvinnor. Ena hälften av antalet invånare är 25–64 år medan andra hälften fördelar sig ganska jämnt mellan åldrarna 0–14, 15–24 och 65 år eller äldre.
Folkmängd (tusental) 0–14 år 15–24 år 25–64 år 65– år Summa Män 814 561 2 424 669 4 468 Kvinnor 772 536 2 357 882 4 547 Summa 1 586 1 097 4 781 1 551 9 015
Drygt 90 000 eller ca 1 %, hälften män och hälften kvinnor, dör på ett eller annat sätt under ett år (SCB, 2001). 80–90 % är 65 år eller äldre. De vanligaste dödsorsakerna är hjärt-/kärl-sjukdomar och tumörer, 45 respektive 25 % (Dödsorsaker 2001,
Socialstyrelsen.) Antal döda år 2001 0–14 år 15–24 år 25–64 år 65–år Summa Män 283 319 7 671 37 158 45 431 Kvinnor 239 105 4 650 43 327 48 321 Summa 522 424 12 321 80 485 93 752
År 2001 orsakades 4 659 dödsfall av skador (Olyckor i siffror, En rapport om
olycksutvecklingen i Sverige, 2004 års utgåva, Räddningsverket 2004). Dessa dödsfall
fördelar sig på: 2 861 olycksfall 1 196 självmord 86 våld 356 oklar avsikt 160 medicinska komplikationer m.m. 4 659 totalt
Fler män än kvinnor dödas i olycksfall i åldrarna 15–24 och 25–64 år. Bland de yngre och bland de äldre dödas ungefär lika många män som kvinnor i olycksfall.
Antal dödade i olycksfall år 2001 0–14 år 15–24 år 25–64 år 65–år Summa Män 25 145 721 827 1 718 Kvinnor 20 37 184 902 1 143 Summa 45 182 905 1 729 2 861
Antalet dödade i olycksfall år 2001 fördelar sig enligt följande: 559 vägtrafik 46 annan transportolycka 543 fall (känt olycksförlopp) 306 förgiftning 154 drunkning 101 brand 41 stark kyla 101 kvävning 22 fallande föremål 10 annat föremål 3 skjutvapen 13 maskinolycka 2 heta ämnen 5 elektricitet
4 djur, insekter och giftiga växter 8 främmande föremål
943 annat olycksfall (merparten, ca 75 %, utgörs av fallolyckor enligt gjorda skattningar) 2 861 totalt.
Dödade i fallolyckor är flest till antalet (förekommer i två av grupperna enligt ovan). Vägtrafikolyckor är helt dominerande bland transportolyckor. Även här gäller att det dödas fler män än kvinnor i åldrarna 15–24 och 25–64 år. Ungdomar 15–24 år är överrepresenterade (i förhållande till befolkning och alla dödade) bland dödsfallen i vägtrafikolyckor. Antal dödade i vägtrafik-olyckor år 2001 0–14 år 15–24 år 25–64 år 65–år Summa Män 9 96 215 84 404 Kvinnor 12 22 69 52 155 Summa 21 118 284 136 559
Definitioner
Som vägtrafikolycka räknas händelse på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört person- eller egendomsskador (se t.ex. Trafikskador 2003, SCB). Dödad i trafiken. Före 1994 togs inte personer som, enligt polisens uppgifter, dött av sjukdom eller pga. självmord med i den officiella statistiken över trafikdödade. Under åren 1994–2002 har dock sådana fall ingått i den officiella statistiken. Per år handlar det om ca 20–40 sjukdomsfall (i första hand äldre bilförare) och ca 5 självmordsfall. Från och med 2003 medtas självmord men inte sjukdomsfall i den officiella statistiken. Avgörande skall vara om dödsfallet skett pga. krockvåldet eller inte (utifrån obduktionsprotokoll eller liknande).
Såväl VTI, Vägtrafikinspektionen som Vägverket har under de senaste åren i flera sammanhang använt statistik över antal dödade exklusive sjukdomsfall, för samtliga år. Detta för att så långt möjligt få jämförbara tal.
I föreliggande rapport redovisas genomgående antal dödade exklusive sjukdom. Olycksdatasystem. Fram t.o.m. 2002 hade Vägverket ett olycksdatasystem kallat OLY/VITS (Vägverkets olycksregister/Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet). Till och med 1993 fanns samtliga olyckor på statliga vägnätet med i systemet, såväl egendomsskadeolyckor som personskadeolyckor. Från och med 1994 medtogs i systemet även olyckor på övrigt vägnät. För det statliga vägnätet fanns möjligheter att samköra olycksdata med väg- och trafikdata i vägdatabanken VDB. År 2000 upphörde registreringen av egendomsskadeolyckor. 2003 övergick Vägverket till ett nytt olycks- och skadesystem STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). I dagsläget är det inte möjligt att göra samkörningar med väg- och trafikdata. Selektering efter väghållare (statlig eller kommunal) kan inte heller göras f.n. På Vägverkets sektion Transport och marknadsanalys förs ett manuellt register över dödsolyckor i trafiken som idag används för att knyta olyckorna till väghållare m.m. Detta register används även för att fortlöpande under året följa utvecklingen av antalet dödade.
Olyckstyper. Tidigare har Vägverket använt en olyckstypsklassificering som primärt tar hänsyn till olycksorsaken och som dessutom beaktar olyckornas allvarlighet med hjälp av undertyper. Man skiljde t.ex. på om en omkörningsolycka slutat i kollision med mötande fordon eller inte.
Den nya olyckstypsklassificeringen i STRADA grundar sig på själva skadeorsaken. Exempelvis klassas olyckor där fordon väjt för (ej kolliderat med) mötande fordon, fotgängare, cyklist eller vilt och sedan kört av vägen som singelolyckor. Om jämförelser skall kunna göras tillbaka i tiden fordras att man bibehåller den tidigare klassificeringen.
Antal dödade, antal fordonskm och dödsrisk 1950–2004
Antal trafikdödade i Sverige och antal miljoner fordonskm (årsvisa procentuella förändringar)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Antal dödad e 40 1 950 1 960 1 970 1 980 1 990 2 000 År 0 10000 20000 30000 000 50000 60000 70000 80000 Miljoner fordonskm
Trafikdödade Miljoner fordonskm
15,5% per år 6,6% per å 3,9% per år 2,4% per år 0,4% per år 2,1% per år 6,3% per år 2,8% per år -3,0% per år -0,1% per år -6,3% per år -0,2% per år
Trafikarbetet (antalet fordonskm) har ökat kontinuerligt. Störst var ökningen under 1950- och 1960-talet. År 1970 och framåt har ökningen i genomsnitt varit ca 2 % per år. År 1950 omkom 595 personer i trafiken. Åren 1965 och 1966 uppnåddes de högsta dödstalen, 1313. Året därpå (1967) genomfördes högertrafikomläggningen. Alltsedan 1970 har antalet dödade minskat med i genomsnitt ca 3 % per år. Under 1980-talet skedde dock ingen minskning. Åren 1999–2004 har antalet dödade legat på högre eller ungefär samma nivå som 1996–1998.
Antal trafikdödade och antal dödade per 1000 miljoner fordonskm (årsvisa procentuella förändringar)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 A n tal trafikdödade 1 950 1960 1970 1980 1990 2000 År 0 20 40 60 80 100 120 140 D ödsr isk Trafikdödade Dödsrisk - 3,5% per år - 6,5% per år - 2,5% per år - 6,7% per år - 2,3% per år - 8,0% per år
Utvecklingen för antal dödade och trafikarbete under 1950- och 1960-talet misstolkas ofta. Visserligen ökade såväl antal dödade som antalet fordonskm under nämnda
årtionden men den relativa ökningen för trafikarbetet var flera gånger större. Den årliga dödsriskminskningen var lika stor då som under senare år. 1970 och framåt har dödsrisken (antal dödade per miljon fordonskm) minskat med i genomsnitt ca 5 % per år.
Anm.: Angivna årsvisa procentuella förändringar i de två figurerna ovan avser genomsnittsvärden för 1950-talet, 1960-talet, 1970-talet, 1980-talet, 1990–1998 och 1999–2004. Se även bilaga 1.
Som komplement till ovanstående redovisas här även antalet trafikdödade för åren 1935–1950: År Trafikdödade 1935 331 1936 420 1937 443 1938 547 1939 568 1940 283 1941 283 1942 301 1943 268 1944 257 1945 299 1946 461 1947 527 1948 531 1949 517 1950 595
Anm.: År 1911 fanns ca 1 000 bilar i trafik, 1935 ca 160 000, 1940 ca 80 000, 1950 ca
350 000 och idag ca 4 500 000.
Trafiksäkerhetsbeslut m.m. 1960–2005
Mycket har skett under åren 1950 och framåt och som har påverkat utvecklingen. Lagar har tillkommit, regler har ändrats, kampanjer har genomförts, olika myndigheter har haft det övergripande ansvaret för trafiksäkerhet o.s.v. År 1996 presenterades Nollvisionen och 1997 togs beslut om Nollvisionen i riksdagen. År 1998 fastställde riksdagen att antalet omkomna 1996 skulle halveras till år 2007 (högst 270 dödade). I bilaga 2 redovisas översiktligt vad som gjorts.
Jämförelse med antal omkomna i arbetslivet 1955–2003 Dödsfall i vägtrafiken och i arbetslivet
(procentuella förändringar per år)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 D ö d a de i v ä gt ra fi k e n 195 0 196 0 197 0 198 0 199 0 200 0 År 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 O m kom n a i arbets olyckor
Dödade i vägtrafiken Omkomna i arbetsolyckor
-3,3% per år -1,7% per år -6,6% per år -2,2% per år -5,5% per år -0,9% per år 6,3% per år 2,8% per år -3,0% per år -0,1% per år -6,3% per år 1,6% per år
Ofta görs jämförelser och dras paralleller mellan dödade i vägtrafiken och omkomna i arbetslivet. Omkomna i arbetsolyckor (Arbetsmiljöverket 2004) omfattar omkomna arbetstagare (bilaga 3). Fordonsolyckor finns med i statistiken men färdolyckor till och från arbetsplatsen är inte medräknade.
Antal omkomna i arbetslivet har genomsnittligt minskat under hela perioden 1955–2003. Dödade i vägtrafiken hade en sämre utveckling än arbetsolyckorna under 1950- och 1960-talet. Under 1970- och 1980-talet började dock vägtrafiken komma ikapp och 1990–1998 var årliga procentuella minskningen av antalet dödade faktiskt något större för vägtrafiken än för arbetslivet. Under de senaste åren har arbetslivet på nytt haft en något gynnsammare utveckling.
Internationella jämförelser 1970–2003 VTI/UB/2005-03 rev. Förändr. Förändr. Förändr. Förändr. 1970 - 1990 - 1970 - Mv 9903 -1970 1980 1990 1990 1994 1995 1996 1997 1998 Mv 96-98 Mv 96-98 Mv 96-98 1999 2000 2001 2002 2003 Mv 99-03 Mv 96-98 Australia 3798 3274 2337 -38% 1938 2013 1970 1768 1755 1831 -22% -52% 1763 1824 1737 1723 1633 1736 -5% Austria 2574 2003 1558 -39% 1338 1210 1027 1105 963 1032 -34% -60% 1079 976 958 956 931 980 -5% Denmark 1208 690 634 -48% 546 582 514 489 499 501 -21% -59% 514 498 431 463 432 468 -7% Finland 1055 551 649 -38% 480 441 404 438 400 414 -36% -61% 431 396 433 415 379 411 -1% France 16445 13672 11215 -32% 9019 8891 8541 8444 8918 8634 -23% -47% 8487 8079 8160 7655 6058 7688 -11% Germany 21653 15050 11046 -49% 9814 9454 8758 8549 7792 8366 -24% -61% 7772 7503 6977 6842 6613 7141 -15% Hungary 1627 1630 2432 49% 1562 1589 1370 1391 1371 1377 -43% -15% 1306 1200 1239 1429 1326 1300 -6% Ireland 540 564 478 -11% 404 437 453 472 458 461 -4% -15% 413 415 411 376 339 391 -15% Japan 21795 11388 14595 -33% 12768 12670 11674 11254 10805 11244 -23% -48% 10372 10403 10060 9575 8877 9857 -12% Netherlands 3181 1996 1376 -57% 1298 1334 1180 1163 1066 1136 -17% -64% 1090 1082 993 987 1028 1036 -9% New Zealand 655 597 729 11% 580 581 514 540 502 519 -29% -21% 509 462 455 404 461 458 -12% Norway 560 362 332 -41% 283 305 255 303 352 303 -9% -46% 304 341 275 310 280 302 0% Poland 3446 6002 7333 113% 6744 6900 6359 7310 7080 6916 -6% 101% 6730 6294 5534 5827 5640 6005 -13% Portugal 1615 2579 2646 64% 2196 2377 2394 2210 2126 2243 -15% 39% 1995 1860 1671 1675 1546 1749 -22% Spain 5456 6522 9032 66% 5615 5751 5483 5604 5957 5681 -37% 4% 5738 5776 5517 5347 5399 5555 -2% Sweden 1307 848 772 -41% 545 531 508 507 492 502 -35% -62% 536 564 551 532 529 542 8% Switzerland 1643 1209 925 -44% 679 692 616 587 597 600 -35% -63% 583 592 544 513 546 556 -7% United Kingdom 7771 6239 5402 -30% 3807 3765 3740 3743 3581 3688 -32% -53% 3564 3580 3598 3581 3658 3596 -2% United States 52627 51091 44529 -15% 40716 41817 42065 42013 41501 41860 -6% -20% 41717 41945 42196 43005 42643 42301 1% Total 148956 126267 118020 -21% 100332 101340 97825 97890 96215 97310 -18% -35% 94903 93790 91740 91615 88318 92073 -5% Exkl. USA 96329 75176 73491 -24% 59616 59523 55760 55877 54714 55450 -25% -42% 53186 51845 49544 48610 45675 49772 -10% 3598 för UK = Gr. Britain + N. Ireland
Källa: IRTAD, Vägverket Exklusive sjukdomsfall för Sverige för alla år
Att göra internationella jämförelser kan vara vanskligt pga. olika definitioner och kvalitet. Beroende på vilka år som jämförs osv. kan jämförelserna bli mer eller mindre positiva eller negativa för olika länder.
Enligt tabellen ovan hör Sverige till de länder som haft den allra bästa utvecklingen för antalet dödade alltsedan 1970 och fram t.o.m. åren 1996, 1997 och 1998. Därefter har Sverige istället haft en jämförelsevis mycket dålig utveckling. Under de allra senaste åren har inte minst Frankrike uppvisat en mycket bra utveckling.
Nordiska jämförelser 1985–2003
År Sverige Finland Norge Danmark
1985 808 541 402 772
1986 844 612 452 723
1987 787 581 398 698
1988 813 Mv 88-90 Index 653 Mv 88-90 Index 378 Mv 88-90 Index 713 Mv 88-90 Index
1989 904 829,7 100 734 678,7 100 381 363,7 100 670 672,3 100 1990 772 649 332 634 1991 745 90 632 93 323 89 606 90 1992 759 91 601 89 325 89 577 86 1993 632 76 484 71 281 77 559 83 1994 545 66 480 71 283 78 546 81 1995 531 64 441 65 305 84 582 87 1996 508 61 404 60 255 70 514 76 1997 507 61 438 65 303 83 489 73 1998 492 59 400 59 352 97 499 74 1999 536 65 431 64 304 84 514 76 2000 564 68 396 58 341 94 498 74 2001 551 66 433 64 275 76 431 64 2002 532 64 415 61 310 85 463 69 2003 529 64 379 56 280 77 432 64
Antal trafikdödade 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sverige Finland Danmark Norge
Index för antal trafikdödade
0 20 40 60 80 100 120 1988-90 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sverige Finland Danmark Norge
Sverige och Finland uppvisar ett liknande mönster över utvecklingen. Även Danmark och Norge har ett sinsemellan likartat utvecklingsmönster.
Sverige och Finland uppvisar den bästa utvecklingen bland de nordiska länderna fram t.o.m. 1998. Därefter har Finland haft en något bättre utveckling. Danmark uppvisar en successiv minskning av antalet dödade under hela den redovisade perioden. Norge har legat på en relativt konstant nivå alltsedan början av 1990-talet.
2
Minibasstatistik över utvecklingen 1996–2004
Minibasstatistik framtagen av VTI på uppdrag av Vägtrafikinspektionen (6 sidor)
Version: 2005-06-30
DÖDADE (exkl. sjukdom) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 (Vägverket/SIKA/SCB) TOTALT 508 507 492 536 564 551 532 529 480 502 BILFÖRARE 218 241 236 238 276 251 266 268 210 232 BILPASS. 109 98 73 115 115 121 116 110 92 93 MC FÖRARE/PASS. 41 36 40 36 39 38 37 47 56 39 MOPEDIST 14 12 12 12 10 8 12 9 18 13 CYKLIST 48 41 55 41 47 42 37 35 27 48 GÅENDE 75 72 69 86 73 87 58 55 67 72 ÖVRIGA 4 7 7 8 5 7 6 5 10 MÄN 346 370 374 382 416 407 396 391 364 363 KVINNOR 160 136 118 154 149 147 136 138 116 138 män bilförare 170 205 201 201 224 210 226 214 178 192 män bilpass. 50 46 33 52 68 56 64 61 47 43 män MC förare/pass. 38 33 35 34 37 35 35 43 50 35 män mopedist 12 12 11 10 9 7 11 8 17 12 män cyklist 34 25 41 30 37 34 23 29 22 33 män gående 39 43 46 47 37 58 32 32 41 43 män övriga 3 6 7 8 4 7 5 4 9 kvinnor bilförare 47 36 35 37 52 41 40 54 32 39 kvinnor bilpass. 57 51 40 63 47 65 52 49 45 49 kvinnor MC förare/pass. 3 3 5 2 2 3 2 4 6 kvinnor mopedist 2 0 1 2 1 1 1 1 1 kvinnor cyklist 14 16 14 11 10 8 14 6 5 15 kvinnor gående 36 29 23 39 36 29 26 23 26 29 kvinnor övriga 1 1 0 0 1 0 1 1 1 MF-SINGEL 131 140 127 147 163 152 143 133 MF-MÖTE/OMK 128 145 134 147 176 165 165 136 MF-GCM 117 116 118 113 111 114 92 117 ÖVRIG 6 5 4 1 1 A 133 106 113 129 115 123 132 117 0-17 51 38 41 53 35 40 38 44 33 43 18-24 67 67 76 73 102 100 100 93 78 70 25-44 115 152 129 136 163 156 153 147 135 132 45-64 109 102 121 124 128 127 120 127 95 111 65-74 70 59 54 53 44 50 35 44 48 61 75- 97 89 71 97 93 81 86 74 91 86 bilförare 0-17 2 0 0 2 4 5 3 4 2 bilförare 18-24 34 31 46 41 52 46 55 56 42 37 varav män 29 25 40 32 42 39 49 44 35 31 varav kvinnor 5 6 6 9 10 7 6 12 7 bilförare 25-64 121 150 142 141 171 156 163 153 116 138 bilförare 65- 61 60 48 54 49 44 45 55 50 56 bilpass 0-17 29 14 9 34 16 21 18 24 13 bilpass 18-24 14 18 17 17 32 31 26 17 17 16 bilpass 25-64 33 41 26 36 42 45 46 43 31 33 bilpass 65- 33 25 21 28 25 24 26 26 31 26 övriga 0-17 20 24 32 17 15 14 17 16 18 25 övriga 18-24 19 18 13 15 18 23 19 20 19 17 övriga 25-64 70 63 82 83 78 82 64 78 83 72 övriga 65- 73 63 56 68 63 63 50 37 58 64 STATLIGT 400 389 369 382 422 409 402 386 KOMMUNALT, ENSKILT 109 118 123 154 143 145 130 117 NORR 34 41 40 33 37 42 50 46 42 38 MITT 99 77 62 78 79 72 54 91 60 79 STHLM 40 44 53 47 69 68 68 64 59 46 1 6 17 VÄST 123 133 126 134 132 130 144 120 118 127 MÄLARDALEN 89 60 75 80 70 89 80 64 57 75 SYDÖST 74 83 79 89 95 96 83 65 73 79 SKÅNE 50 69 57 75 83 57 53 79 71 59 JANUARI 26 41 46 38 39 26 39 31 25 38 FEBRUARI 32 45 34 38 38 36 41 29 29 37 MARS 33 31 24 36 39 43 42 36 26 29 APRIL 41 30 37 31 44 41 36 41 36 36 MAJ 45 43 46 41 54 51 50 43 37 45 JUNI 44 38 33 48 40 43 66 55 64 38 JULI 59 53 59 58 41 65 59 55 45 57 AUGUSTI 52 52 58 51 68 47 60 54 57 54 SEPTEMBER 49 37 37 50 42 67 32 42 39 41 OKTOBER 42 42 44 46 53 52 36 39 47 43 NOVEMBER 37 48 34 56 56 44 39 42 29 40 DECEMBER 48 47 40 43 50 36 32 62 46 45
SVÅRT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 TOTALT 3837 3917 3883 4043 4103 4058 4592 4664 4022 3879 BILFÖRARE 1504 1549 1656 1762 1802 1827 2047 2024 1826 1570 BILPASS. 825 838 889 888 910 897 1047 1095 881 851 MC FÖRARE/PASS. 243 274 215 274 299 298 394 400 318 244 MOPEDIST 161 183 153 182 194 213 238 251 259 166 CYKLIST 643 675 538 532 468 431 441 420 350 619 GÅENDE 433 364 403 368 402 347 381 417 359 400 ÖVRIGA 28 34 29 37 28 45 44 57 29 30 MÄN 2294 2360 2277 2448 2486 2498 2802 2891 2474 2310 KVINNOR 1527 1507 1569 1543 1576 1514 1711 1762 1537 1534 Okänt 16 50 37 52 41 46 79 11 11 män bilförare 1017 1056 1098 1199 1222 1241 1394 1 390 1 216 1057 män bilpass. 353 370 351 364 383 378 435 498 406 358 män MC förare/pass. 216 232 183 238 262 257 342 343 276 210 män mopedist 129 145 133 151 152 170 183 197 192 136 män cyklist 340 354 276 293 245 246 240 230 183 323 män gående 215 180 210 181 201 176 170 189 178 202 män övriga 24 23 26 22 21 30 38 44 23 24 kvinnor bilförare 484 484 549 545 559 570 629 629 604 506 kvinnor bilpass. 460 439 515 501 512 493 565 596 475 471 kvinnor MC förare/pass. 27 37 31 31 35 41 50 55 42 32 kvinnor mopedist 32 38 20 31 42 43 54 54 67 30 kvinnor cyklist 302 316 258 235 222 184 198 189 165 292 kvinnor gående 218 182 193 186 201 169 209 226 178 198 kvinnor övriga 4 11 3 14 5 14 6 13 6 0-17 558 575 540 516 574 551 650 688 608 558 18-24 713 733 643 725 722 802 852 899 787 696 25-44 1244 1290 1237 1373 1353 1276 1602 1580 1 287 1257 45-64 773 803 906 838 923 862 999 1013 893 827 65-74 270 244 290 313 252 273 211 229 222 268 75- 264 252 254 258 262 276 245 243 215 257 Okänt 15 20 13 20 17 18 33 12 10 16 STATLIGT 2199 2295 2308 2510 2407 2355 2746 2267 KOMMUNALT, ENSKILT 1638 1622 1575 1533 1696 1701 1846 1612
LINDRIGT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 TOTALT 16973 17363 17473 17921 17929 18272 20155 22439 22560 17270 BILFÖRARE 8344 8719 9023 9204 9395 9509 10340 11554 11621 8695 BILPASS. 4098 3987 4400 4413 4257 4441 5116 5636 5757 4162 MC FÖRARE/PASS. 554 578 509 546 559 622 846 814 744 547 MOPEDIST 548 573 479 582 711 853 882 1182 1303 533 CYKLIST 2293 2467 2068 2046 1919 1734 1796 1857 1812 2276 GÅENDE 1028 948 931 1027 1013 1029 1071 1201 1223 969 ÖVRIG 6 A 108 91 63 103 75 84 104 195 100 87 MÄN 9945 10075 10046 10419 10425 10793 11770 13064 13021 10022 KVINNOR 6900 7010 7171 7243 7301 7264 8066 9332 9454 7027 Okänt 128 278 256 259 203 215 319 43 85 män bilförare 5443 5678 5861 6046 6046 6268 6770 7469 7450 5661 män bilpass. 1703 1567 1737 1747 1738 1866 2077 2408 2391 1669 män MC förare/pass. 482 489 436 448 479 520 692 695 639 469 män mopedist 448 467 389 479 557 648 688 846 906 435 män cyklist 1273 1318 1108 1098 1070 918 938 951 961 1233 män gående 516 484 468 547 477 514 539 570 589 489 män övriga 80 72 47 54 58 59 66 125 85 66 kvinnor bilförare 2885 2969 3095 3090 3280 3175 3495 4 069 4137 2983 kvinnor bilpass. 2302 2264 2513 2514 2407 2457 2844 3 226 3365 2360 kvinnor MC förare/pass. 69 81 60 89 73 97 146 117 101 70 kvinnor mopedist 98 103 90 94 152 199 185 330 394 97 kvinnor cyklist 1016 1121 944 935 843 806 839 899 828 1027 kvinnor gående 507 454 453 472 530 506 520 622 614 471 kvinnor övriga 23 18 16 49 16 24 37 69 15 19 0-17 2308 2257 2184 2263 2424 2638 2970 3310 3380 2250 18-24 3187 3206 3195 3295 3361 3412 3987 4393 4510 3196 25-44 5942 6099 6453 6439 6369 6488 7056 7993 7816 6165 45-64 3656 3822 3880 4026 3976 3978 4238 4887 4849 3786 65-74 1010 1026 947 1027 883 864 947 997 1090 994 75- 750 793 738 769 811 785 775 809 830 760 Okänt 120 160 76 102 105 107 182 50 85 119
DÖDADE OCH SKADADE ENLIGT POLISEN Medel (Vägverket/SIKA/SCB) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 TOTALT 21318 21787 21848 22500 22596 22881 25279 27632 27062 21651 BILFÖRARE 10066 10509 10915 11204 11473 11587 12653 13846 13657 10497 BILPASS. 5032 4923 5362 5416 5282 5459 6279 6841 6730 5106 MC FÖRARE/PASS. 838 888 764 856 897 958 1277 1261 1118 830 MOPEDIST 723 768 644 776 915 1074 1132 1442 1580 712 CYKLIST 2984 3183 2661 2619 2434 2207 2274 2312 2189 2943 GÅENDE 1536 1384 1403 1481 1488 1463 1510 1673 1649 1441 ÖVRIGA 140 132 99 148 108 136 154 257 139 124 MÄN 12585 12805 12697 13249 13327 13698 14968 16346 15859 12696 KVINNOR 8587 8653 8858 8940 9026 8925 9913 11232 11107 8699 Okänt 144 328 293 311 244 261 398 54 96 män bilförare 6630 6939 7160 7446 7492 7719 8390 9073 8844 6910 män bilpass. 2106 1983 2121 2163 2189 2300 2576 2967 2844 2070 män MC förare/pass. 736 754 654 720 778 812 1069 1081 965 715 män mopedist 589 624 533 640 718 825 882 1051 1115 582 män cyklist 1647 1697 1425 1421 1352 1198 1201 1210 1166 1590 män gående 770 707 724 775 715 748 741 791 808 734 män övriga 107 101 80 84 83 96 109 173 117 96 kvinnor bilförare 3416 3489 3679 3672 3891 3786 4164 4752 4773 3528 kvinnor bilpass. 2819 2754 3068 3078 2966 3015 3461 3871 3885 2880 kvinnor MC förare/pass. 99 121 96 122 110 141 198 176 149 105 kvinnor mopedist 132 141 111 127 195 243 240 385 462 128 kvinnor cyklist 1332 1453 1216 1181 1075 998 1051 1094 998 1334 kvinnor gående 761 665 669 697 767 704 755 871 818 698 kvinnor övriga 28 30 19 63 22 38 44 83 22 26 0-17 2917 2870 2765 2832 3033 3229 3658 4042 4021 2851 18-24 3967 4006 3914 4093 4185 4314 4939 5385 5375 3962 25-44 7301 7541 7819 7948 7885 7920 8811 9720 9238 7554 45-64 4538 4727 4907 4988 5027 4967 5357 6027 5837 4724 65-74 1350 1329 1291 1393 1179 1187 1193 1270 1360 1323 75- 1111 1134 1063 1124 1166 1142 1106 1126 1136 1103 Okänt 135 180 89 122 122 125 215 62 95 135
ANMÄLDA SKADEFALL I TRAFIKFÖRSÄKRING (tusental) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98
Anmälda skadefall 306 302 321 342 336 354 366 368 390 310
därvid skadade personer 39 38 41 41 41 43 49 48 45 39
Källa: Försäkringsförbundet
SVÅRT SKADADE ENLIGT PATIENTSTATISTIKEN (Socialstyrelsens patientstatistik, VTI/Jörgen Larsson 2005-02-03) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 TOTALT 12362 12587 11249 12835 13046 13364 13663 12066 BILISTER 4275 4344 4333 4922 5111 5521 5596 4317 MC/MOPEDIST 1402 1592 1456 1707 1849 1863 2082 1483 CYKLIST-MF 946 826 638 699 688 552 622 803 CYKLIST-EJ MF 3267 3516 2767 3275 2975 2994 3112 3183 GÅENDE 751 929 887 903 960 940 865 856 OSPEC 753 155 146 140 179 170 141 351 ÖVRIGA 968 1225 1022 1189 1284 1324 1245 1072
Anm: Gående-singel ingår ej.
bilister 0-17 413 391 355 447 479 527 532 386 bilister 18-24 881 877 846 984 1048 1223 1226 868 bilister 25-64 2383 2412 2469 2764 2892 3053 3168 2421 bilister 65- 598 664 663 727 692 718 670 642 cyklister 0-17 1491 1367 1130 1398 1231 1157 1305 1329 cyklister 18-24 290 372 272 254 252 239 213 311 cyklister 25-64 1668 1797 1419 1642 1551 1498 1518 1628 cyklister 65- 764 806 584 680 629 652 698 718 övriga 0-17 1161 1247 1130 1297 1383 1528 1533 1179 övriga 18-24 666 609 479 578 572 569 559 585 övriga 25-64 1611 1619 1479 1641 1898 1818 1876 1570 övriga 65- 436 426 423 423 419 382 365 428 alla 0-17 3065 3005 2615 3142 3093 3212 3369 2895 alla 18-24 1837 1858 1597 1816 1872 2031 1998 1764 alla 25-64 5662 5828 5367 6047 6341 6369 6562 5619 alla 65- 1798 1896 1670 1830 1740 1752 1733 1788
TRAFIKARBETE (personbil, lastbil, buss och MC) (SIKA/Vägverket 2004-2005) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Miljoner fordonskm 66469 66668 67400 69558 70601 71590 73952 75358 76112 66846
Index 100 100 101 105 106 108 111 113 115 101
FORDON I TRAFIK (tusental) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Personbilar 3655 3703 3792 3890 3998 4019 4045 4078 4116 3717 Lastbilar 312 322 338 354 374 396 409 422 440 324 varav lätta 245 249 264 278 297 319 333 346 365 253 varav tunga 67 73 75 76 77 77 76 75 75 71 Bussar 15 15 15 15 14 14 14 14 13 15 Summa bil 3981 4039 4145 4259 4387 4428 4468 4513 4570 4055 Motorcyklar 122 130 137 150 167 182 202 217 235 130 Mopeder klass I 9 19 30 48 Mopeder, klass II 115 112 107 107 112 116 113 114 111
Anm: Antal fordon vid årets slut, mopeder per 30 juni fr.o.m. 2000 Källa: Vägverket, Trafikregistret, Försäkringsförbundet
TRAFIKARBETE (miljoner fordonskm) (VTI/SIKA/Vägverket 2005) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Personbil 57123 57206 57660 58926 59652 60243 61961 62542 62957 57329 Lätt lastbil ≤ 3,5 ton 4023 4112 4266 4496 4705 5002 5412 5656 5907 4134 Tung lastbil 3533 3543 3648 3808 3894 3963 4095 4117 4163 3575 varav 3,5 - 16 ton 575 558 543 539 534 530 531 516 503 559 varav > 16 ton 2958 2984 3105 3268 3360 3433 3564 3601 3660 3016 Buss 981 982 978 975 945 919 927 913 890 980 Motorcyklar 368 384 404 433 471 515 578 633 683 385 Mopeder 166 175 161 194 229 285 326 359 389 167 Anm: Totalvikter
KÖRKORTSHAVARE (tusental) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 TOTALT 5418 5456 5475 - 5530 5571 5614 5662 5699 5450 18-19 82 76 78 - 76 74 75 81 88 20-24 402 383 364 - 339 337 336 339 343 393 25-44 2105 2098 2086 - 2073 2064 2053 2044 2038 2102 45-64 1896 1940 1970 - 2035 2064 2092 2114 2132 1918 65-74 554 566 562 - 569 579 592 607 624 560 75- 379 393 415 - 438 453 466 477 474 386 MÄN 2980 2990 2987 - 2995 3009 3025 3040 3050 2986 KVINNOR 2440 2467 2487 - 2536 2561 2590 2622 2647 2465
Anm: B-körkort. Ingen statistik tillgänglig för 1999 Källa: Trafikregistret, Vägverket
BILBÄLTESANVÄNDNING Medel
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Personbilsförare (%) 89,0 88,3 89,4 90,4 90,1 90,3 91,2 91,3 91,8 88,9
Anm: För åren 1992-1995 noterades 87,1, 87,9, 88,7 respektive 88,2 % Källa: VTI, Hans-Åke Cedersund
CYKELHJÄLMSANVÄNDNING Medel
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Totalt (%) 15,2 16,1 17,7 16,1 16,0 15,4 17,1 18,0 21,0 16,3
Anm: För åren 1990-1995 noterades 6,4, 7,2, 7,4, 8,6, 10,7 respektive 13,5 %. Källa: VTI, Sixten Nolén
ALKOHOL Medel
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Alkoholrattfylleribrott 15023 13551 12127 12356 12718 14254 14924 15351 15549 13567
Anm: För åren 1990-1995 noterades 25508, 26100, 24563, 24298, 21011 resp. 17078 Källa: BRÅ
Kört bil, mer än lättöl (%) 7,4 9,0 9,7 8,7 8,6 7,2 7,4 8,7 8,7
Anm: För åren 1990-1995 noterades 12,4, 11,8, 10,2, 11,6, 10,2 resp. 9,0 Källa: Vägverkets enkätundersökning
HASTIGHET (andel trafikarbete över tillåten hastighet på statligt vägnät) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98
Personbilar utan släp (%) 53 52 53 52 53 56 56 57 55 52
Lastbilar med släp (%) 65 68 72 72 73 73 74 74 76 68
Källa: Vägverket
2+1-VÄG OCH MOTORVÄG (totalt antal mil vid årets slut) Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98
2+1-väg 0 0 1 3 18 45 68 95 113
Motorväg 136 143 144 148 149 151 153 158 160 141
Källa: VTI och Vägverket
AUTOMATISK HASTIGHETSÖVERVAKNING Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98
Antal mil vid årets slut 0 0 0 1 1 23 27 59 95 0
Källa: RPS, VTI Jörgen Larsson
0
79
DÖDADE (exkl. sjukdom), TRAFIK, BILAR, INVÅNARE OCH RISK SAMT SKADADE (enligt polisen) 1935-2004
Dödade År Dödade Trafik Risk* Bilar Risk** Invånare Risk*** Svårt Lindrigt och
(mnfkm) (årets slut) (årets slut) skadade skadade skadade
1935 331 159 083 208,1 6 250 506 5,3 5058 1936 420 173 294 242,4 6 266 888 6,7 5912 1937 443 191 947 230,8 6 284 722 7,0 6391 1938 547 219 201 249,5 6 310 214 8,7 7896 1939 568 248 854 228,2 6 341 303 9,0 8706 1940 283 81 334 347,9 6 371 432 4,4 7656 1941 283 74 375 380,5 6 406 474 4,4 7542 1942 301 79 098 380,5 6 458 200 4,7 7919 1943 268 78 114 343,1 6 522 827 4,1 8153 1944 257 81 239 316,4 6 597 348 3,9 4999 1945 299 95 967 311,6 6 673 749 4,5 5233 1946 461 202 678 227,5 6 763 685 6,8 8783 1947 527 238 131 221,3 6 842 046 7,7 9855 1948 531 262 426 202,3 6 924 888 7,7 9114 1949 517 280 971 184,0 6 986 081 7,4 9495 1950 595 5143 115,7 344 953 172,5 7 046 920 8,4 11178 1951 708 6429 110,1 410 362 172,5 7 098 740 10,0 11948 1952 750 7251 103,4 465 779 161,0 7 150 606 10,5 13596 1953 921 8640 106,6 542 334 169,8 7 192 316 12,8 15954 1954 942 10286 91,6 652 321 144,4 7 234 664 13,0 17905 1955 902 11674 77,3 754 895 119,5 7 290 112 12,4 18952 1956 889 13114 67,8 855 148 104,0 7 341 122 12,1 20109 1957 946 15069 62,8 986 952 95,9 7 392 872 12,8 20880 1958 941 16817 56,0 1 097 837 85,7 7 436 066 12,7 21800 1959 1000 18669 53,6 1 215 886 82,2 7 471 345 13,4 22475 1960 1036 20413 50,8 1 324 021 78,2 7 497 967 13,8 22572 1961 1083 21514 50,3 1 438 947 75,3 7 542 028 14,4 23981 1962 1123 23429 47,9 1 561 814 71,9 7 581 148 14,8 23561 1963 1217 24157 50,4 1 695 687 71,8 7 627 507 16,0 24617 1964 1308 26847 48,7 1 809 536 72,3 7 695 200 17,0 26243 1965 1313 29332 44,8 1 934 520 67,9 7 772 506 16,9 24931 1966 1313 31234 42,0 2 033 313 64,6 7 843 088 16,7 22743 1967 1077 32433 33,2 2 126 106 50,7 7 892 774 13,6 22078 1968 1262 33689 37,5 2 222 642 56,8 7 931 193 15,9 6111 16917 24290 1969 1275 35267 36,2 2 349 815 54,3 8 004 270 15,9 6529 16670 24474 1970 1307 37065 35,3 2 446 483 53,4 8 081 142 16,2 6614 15616 23537 1971 1213 38854 31,2 2 513 089 48,3 8 115 165 14,9 7031 14841 23085 1972 1194 40730 29,3 2 603 958 45,9 8 129 129 14,7 6657 14599 22450 1973 1177 44831 26,3 2 666 763 44,1 8 144 428 14,5 7264 15287 23728 1974 1197 42625 28,1 2 809 165 42,6 8 176 691 14,6 6982 13920 22099 1975 1172 43342 27,0 2 930 978 40,0 8 208 442 14,3 6632 14081 21981 1976 1168 46733 25,0 3 059 703 38,2 8 236 179 14,2 6679 15164 23011 1977 1031 48989 21,0 3 039 086 33,9 8 267 116 12,5 6529 14387 21947 1978 1034 50277 20,6 3 041 639 34,0 8 284 437 12,5 6431 14142 21607 1979 928 51249 18,1 3 058 825 30,3 8 303 010 11,2 6036 13516 20480 1980 848 51573 16,4 3 077 323 27,6 8 317 937 10,2 6064 13182 20094 1981 784 51231 15,3 3 092 567 25,4 8 323 033 9,4 5984 12570 19338 1982 758 51863 14,6 3 142 726 24,1 8 327 484 9,1 5950 13327 20035 1983 779 52709 14,8 3 222 020 24,2 8 330 573 9,4 6063 13740 20582 1984 801 53222 15,1 3 304 567 24,2 8 342 621 9,6 6068 14567 21436 1985 808 54888 14,7 3 382 637 23,9 8 358 139 9,7 5814 14857 21479 1986 844 55291 15,3 3 497 297 24,1 8 381 515 10,1 5804 15810 22458 1987 787 58639 13,4 3 626 147 21,7 8 414 083 9,4 5423 15044 21255 1988 813 61763 13,2 3 764 043 21,6 8 458 888 9,6 5869 16969 23651 1989 904 65052 13,9 3 887 473 23,3 8 527 036 10,6 5790 17741 24435 1990 772 64310 12,0 3 924 633 19,7 8 590 630 9,0 5501 16996 23269 1991 745 64867 11,5 3 945 459 18,9 8 644 119 8,6 4832 16225 21802 1992 759 65537 11,6 3 905 589 19,4 8 692 013 8,7 4705 16022 21486 1993 632 64135 9,9 3 882 034 16,3 8 745 109 7,2 4334 15407 20373 1994 545 64905 8,4 3 912 023 13,9 8 816 381 6,2 4221 16862 21628 1995 531 66138 8,0 3 953 046 13,4 8 837 496 6,0 3965 17208 21704 1996 508 66469 7,6 3 981 424 12,8 8 844 499 5,7 3837 16973 21318 1997 507 66668 7,6 4 037 318 12,6 8 847 625 5,7 3917 17363 21787 1998 492 67400 7,3 4 143 592 11,9 8 854 322 5,6 3883 17474 21848 1999 536 69558 7,7 4 259 321 12,6 8 861 426 6,0 4043 17921 22500 2000 564 70601 8,0 4 387 253 12,9 8 882 792 6,3 4103 17929 22596 2001 551 71590 7,7 4 428 472 12,4 8 909 128 6,2 4058 18272 22881 2002 532 73952 7,2 4 467 905 11,9 8 940 788 6,0 4592 20155 25279 2003 529 75358 7,0 4 513 318 11,7 8 975 670 5,9 4664 22439 27632 2004 480 76112 6,3 4 569 674 10,5 9 011 392 5,3 4022 22560 27062 2005 2006 2007
Risk* = antal dödade per miljard fordonskm Risk** = antal dödade per 100 000 bilar Risk*** = antal dödade per 100 000 invånare Källa: SCB, SIKA, Vägverket
DÖDADE I OLIKA LÄNDER Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Australia 1970 1768 1755 1763 1824 1737 1723 1621 1831 Austria 1027 1105 963 1079 976 958 956 931 1032 Denmark 514 489 499 514 498 431 463 432 378 501 Finland 404 438 400 431 396 433 415 379 370 414 France 8541 8444 8918 8487 8079 8160 7655 6058 8634 Germany 8758 8549 7792 7772 7503 6977 6842 6613 8366 Hungary 1370 1391 1371 1306 1200 1239 1429 1326 1377 Ireland 453 472 458 413 415 411 376 376 461 Japan 11674 11254 10805 10372 10403 10060 9575 8877 11244 Netherlands 1180 1163 1066 1090 1082 993 987 1028 1136 New Zealand 514 540 502 509 462 455 404 461 519 Norway 255 303 352 304 341 275 310 280 258 303 Poland 6359 7310 7080 6730 6294 5534 5827 5640 6916 Portugal 2394 2210 2126 1995 1860 1671 1675 1546 2243 Spain 5483 5604 5957 5738 5776 5517 5347 5399 5681 Sweden 508 507 492 536 564 551 532 529 480 502 Switzerland 616 587 597 583 592 544 513 546 600 United Kingdom 3740 3743 3581 3564 3580 3598 3581 3658 3688 United States 42065 42013 41501 41717 41945 42196 43005 42643 41860 Totalt 97825 97890 96215 94903 93790 91740 91615 88343 97310 UK = Gr. Britain + N. Ireland Källa: IRTAD
DÖDADE PER 100 000 invånare Medel 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996-98 Australia 10,8 9,5 9,5 9,3 9,5 9,4 8,8 8,2 9,9 Austria 12,9 13,9 11,9 13,4 12,0 11,9 11,9 11,5 12,9 Denmark 9,8 9,3 8,5 9,7 9,3 8,1 8,6 8,0 9,2 Finland 7,9 8,5 7,7 8,4 7,7 8,4 8,0 7,3 8,0 France 14,7 14,4 15,2 14,4 13,6 13,8 12,9 10,2 14,8 Germany 10,7 10,4 9,5 9,5 9,1 8,5 8,3 8,0 10,2 Hungary 13,4 13,7 13,6 12,9 11,9 12,1 14,0 13,1 13,6 Ireland 12,5 12,9 12,4 11,0 11,0 10,7 9,6 9,6 12,6 Japan 9,3 8,9 8,6 8,2 8,2 7,9 7,5 7,0 8,9 Netherlands 7,6 7,5 6,8 6,9 6,8 6,2 6,1 6,3 7,3 New Zealand 13,8 14,4 13,6 13,4 12,1 11,8 10,3 11,5 13,9 Norway 5,8 6,9 8,0 6,8 7,7 6,1 6,9 6,1 6,9 Poland 16,5 18,9 18,3 17,4 16,3 14,3 15,3 14,8 17,9 Portugal 25,4 23,4 22,4 21,0 19,6 17,6 16,1 14,8 23,7 Spain 14,0 14,3 15,2 14,6 14,6 13,8 13,2 12,8 14,5 Sweden 5,7 5,7 5,6 6,0 6,3 6,2 6,0 5,9 5,3 5,7 Switzerland 8,7 8,3 8,4 8,2 8,3 7,6 7,1 7,5 8,5 United Kingdom 6,4 6,4 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,1 6,3 United States 15,9 15,7 15,3 15,3 15,2 14,8 14,8 14,7 15,6 Källa: IRTAD
3
Kommentarer till utvecklingen förr, nu och framåt
Antal dödade m.m.Sverige har långsiktigt haft en mycket bra trafiksäkerhetsutveckling. Kanske den allra bästa i hela världen (sid. 11 och sid. 18).
Räknat från 1970 och framåt har antalet trafikdödade minskat med i genomsnitt ca 3 % per år samtidigt som trafikarbetet (antalet fordonskm) ökat med i genomsnitt ca 2 % per år. Detta innebär också att dödsrisken (antalet dödade per uträttat trafikarbete) har minskat med i genomsnitt ca 5 % per år (bilaga 1).
Åren 1970–1982 minskade antalet dödade från toppnivån 1 307 (högre har bara noterats 1965 och 1966 med 1 313) till 758. År 1989 hade dock antalet dödade åter kommit över 900 (904). Detta sedan trafiken ökat kraftigt under flera år i sträck. Samtidigt gällde att såväl unga (18–24 år) som äldre bilförare (65 år eller äldre) då svarade för en stor andel av personbilsförartrafikarbetet (bilaga 17). Tillgängliga siffror för alkohol i trafiken var också rekordhöga (bilaga 19).
Åren 1989–1998 minskade antalet trafikdödade från 904 till 492. Detta under en period med måttlig trafikökning (ca 0,5 % per år). De unga bilförarnas och de äldre bilförarnas andel av personbilsförartrafikarbetet avtog. Alkoholen i trafiken minskade kraftigt enligt tillgängliga siffror. Dessutom ökade såväl bilbältesanvändningen som inte minst användningen av cykelhjälm (bilaga 22 och 23).
År 1996 presenterades Nollvisionen. År 1997 fattades beslut om Nollvisionen i riksdagen och 1998 togs beslut i riksdagen om det nuvarande etappmålet högst 270 dödade år 2007.
Redan då Nollvisionen beslutades var Sverige ”världsbäst” vad gäller trafiksäkerhet mätt i antal dödade per invånare (eller motorfordon) tillsammans med England och Holland (sid. 18).
Åren 1999–2003 har årliga dödstalen i Sverige hela tiden legat högre än antalet dödade 1998 (492). Högst var antalet år 2000 (564). År 2004 minskade antalet dödade till 480. Totala trafikökningen har varit normal även under dessa år, i genomsnitt ca 2 % per år. Tunga lastbilar >16 ton har dock haft en större ökning, i genomsnitt ca 3 % per år (sid.
16). Trafikarbetet för motorcykel och mopeder har nära nog fördubblats under denna
period. Det finns dock inga siffror som pekar på att personbilsförartrafikarbetet för unga bilförare skulle ha ökat. Inte heller har körkortsinnehavet för unga (18–24 år) ökat (sid.
16). Siffrorna för alkohol i trafiken visar på en ökning även om det fortfarande handlar
om klart lägre siffror än för 1989. Bilbältesanvändningen har ökat något. Den ökningstakt som gällde tidigare för cykelhjälm mattades av betydligt 1999 men 2004 skedde en förbättring av användningen. Antalet hastighetsöverträdelser har ökat för såväl personbilar som lastbilar (bilaga 21). Jämfört med åren 1996–1998 har hastigheten för personbilar ökat på 110-vägar. För lastbilar med släp har hastigheten ökat på i första hand 70-vägar.
Eftersom Nollvisionen infördes under 1996–1998 och eftersom det är antalet dödade 1996 som skall halveras och högst uppgå till 270 år 2007 har flertalet jämförelser här gjorts med lägen och tillstånd under nämnda år.
I stort (Minibasstatistiken sid. 13–18) är antalet dödade i trafiken de senaste åren fortfarande lika många som 1996–98. Detta gäller mestadels också för olika undergrupper även om vissa skillnader kan noteras.
Svårt skadade enligt polisen
Totalt antal svårt skadade (enligt polisen) antar sina lägsta värden åren 1996–1998 (räknat från 1970 och framåt) för att sedan öka något under efterföljande år (sid 17). Detsamma gäller för svårt skadade bilförare, bilpassagerare, motorcyklister och mopedister (bilaga 7). Antal svårt skadade cyklister har dock fortsatt att minska även efter 1998 medan antal svårt skadade gående legat kvar på samma nivå.
Det skall noteras att täckningsgraden för polisens rapportering av svårt skadade är låg (ca 60 %) och ännu lägre för lindrigt skadade (SIKA/SCB). Lägst är täckningsgraden för cyklister. Övergången till STRADA (sid 7) har sannolikt påverkat polisens rapportering och klassificering av trafikskador de senaste åren.
Lindrigt skadade enligt polisen
Totalt antal lindrigt skadade enligt polisen har varit tämligen konstant från 1970-talets början fram till mitten av 1990-talet (sid 17). Under de senaste åren har dock antalet ökat för att år 2003 och 2004 anta de största värdena någonsin under modern tid. Mönstret varierar dock för olika trafikantkategorier (bilaga 8). Antal lindrigt skadade bilförare har successivt ökat mera under åren. Det största antalet lindrigt skadade bilförare kan noteras för år 2003 och 2004, vars antal är drygt 30 % högre än för åren 1996–1998. Även antal lindrigt skadade bilpassagerare uppvisar sina högsta värden någonsin åren 2003–2004.
Totalt antal skadade och dödade enligt polisen
Utvecklingen för antal dödade och skadade (svårt eller lindrigt) enligt polisen uppvisar ett likartat mönster med antal lindrigt skadade (bilaga 9). Sålunda kan även här noteras att år 2003 och 2004 registrerades såväl det största totala antalet dödade och skadade som det största antalet dödade och skadade bilförare.
Trafikförsäkringen
Antal anmälda skadefall och skadade personer i trafikförsäkringen (sid. 15) har alltsedan 1996-98 ökat i ungefär samma omfattning som totalt antal skadade (och dödade) enligt polisen.
Svårt skadade enligt patientstatistiken
Totalt sett är antalet svårt skadade enligt patientstatistiken 3 gånger fler än antalet svårt skadade enligt polisen (sid. 14–15). Skillnaden är ännu större vad gäller svårt skadade cyklister, ca 7–10 gånger fler enligt patientstatistiken.
Svårt skadade bilister enligt patientstatistiken (bilaga 16) minskade från ca 5 300 år 1988 till ca 4 300 per år 1996–98 men därefter har antalet (år 2002) stigit till ca 5 600. Antalet svårt skadade cyklister i olyckor mot motorfordon är den enda gruppen som uppvisar en minskning, från ca 1 200 år 1988 till ca 800 per år 1996–98 och ca 600 år
2002. För antal svårt skadade motorcyklister/mopedister kan man notera en ökning de senaste åren.
Trafikdödade barn, ungdomar och äldre
Vad gäller trafikdödade har barn, särskilt de yngsta, haft den bästa utvecklingen sett i ett längre tidsperspektiv (bilaga 5). Ungdomar (18–24 år) hade en mycket bra utveckling fram t.o.m. åren 1996–1998 men sedan har dödstalen vänt uppåt. Det senare gäller inte minst unga bilförare (sid. 13). Gruppen 65 år eller äldre uppvisar en förhållandevis bra utveckling.
Dödade i olyckor med tung lastbil inblandad
Antalet dödade i olyckor med tung lastbil inblandad uppvisar en ökning under senare år
(bilaga 15). Det gäller i första hand dödade i mötes- och omkörningsolyckor, vilka
svarat för en ca 50 %-ig ökning alltsedan mitten av 1990-talet. Dödade i singel- och mötesolyckor
För såväl singelolyckor som mötes-/omkörningsolyckor (bilaga 13) skedde en ökning i antalet dödade under perioden 1996–2002.
Dödade för olika vägtyper och för olika hastighetsgränser
Sett över olika vägtyper (bilaga 11) har det under perioden 1996–2002 skett en minskning i antal dödade på motortrafikled vilket förklaras (bilaga 14) av ett minskat antal mötes- och omkörningsolyckor på nämnda vägtyp. För övriga vägtyper syns inga förändringar i antalet dödade. En förklaring till den påvisade minskningen i antal dödade är förstås ombyggnaden till mötesfria 2+1-vägar. Med det antal mil som färdigställts fram t.o.m. årsskiftet 2004–2005 (ca 115 mil) inbesparas enligt VTI:s beräkningar ca 26 liv sett över ett år.
Fördelningen av antalet dödade efter hastighetsgräns har inte förändrats nämnvärt
(bilaga 12). 90-vägar svarade för en mindre andel det senaste året men har likafullt
största antalet dödade. Dödade per månad
Antalet dödade för viss månad varierar kraftigt mellan olika år (bilaga 10). Något förenklat kan man säga att f.n. dödas genomsnittligt 33, 33, 33, 33, 44, 44, 55, 55, 44, 44, 44 och 44 personer under januari, februari o.s.v. och totalt ca 500 under ett år. Den slumpmässiga variationen kan beskrivas med hjälp av intervallet genomsnittsvärde ±
2 genomsnittsvärde.
Dödade i korsningar, mörker, halka m.m.
Det finns flera årsvisa uppdelningar av antalet dödade som inte följts upp i denna statistik. I stort gäller t.ex. följande:
33 % av dödsfallen sker under mörker 15 % vid issnöväglag
70 % på landsbygd 20 % i korsningar
Dödade i Sverige jämfört med i andra länder
Efter åren 1996–1998 har utvecklingen för antalet trafikdödade i Sverige varit mycket dålig jämfört med andra länder (sid. 18 och sid. 11). Medan praktiskt taget alla övriga länder haft en fortsatt minskning i antal dödade så har Sverige legat kvar på ungefär samma nivå som åren 1996–1998.
Vägen, fordonet och trafikanten
Den mest påtagliga förändringen av vägnätets utformning under senare år, åtminstone på det statliga vägnätet, är utbyggnaden av mötesfria 2+1-vägar (sid. 16). Den första 2+1-sträckan färdigställdes 1998 (Gävle–Axmartavlan). Vid årsskiftet 2004–2005 var totala färdigställda längden i hela landet nästan 115 mil.
Genomsnittliga åldern för personbilar i trafik ökade från 7,4 år 1990 till 9,4 åren 1996–1997 för att därefter successivt minska till 9,1 år 2003 (bilaga 18). Under hela 1990-talet har det skett en markant förskjutning mot allt tyngre personbilar (bilaga 18). Någon tidsserie som på ett objektivt sätt beskriver förändring av trafikantattityd-/beteende över tiden är svår att finna. Indirekta mått avseende alkohol, hastigheter, mobiltelefonanvändning under körning m.m. kan användas men utan att göra anspråk på att vara några kompletta mått.
Befolkningsprognos
Antalet ungdomar (15–24 år) i populationen kommer att öka fram till år 2010 med ca 100 000. Därefter kommer antalet ungdomar att minska. Gruppen 65–74 kommer att öka med nästan 200 000 till år 2010. Ökningen kommer att fortsätta även därefter. 2010–2020 kommer även antalet personer 75 år och äldre att öka i antal. Sammantaget kommer antalet personer i åldrarna 65 år och äldre att öka med ca 500 000 fram till 2020. Befolkningsprognos enligt SCB 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 År Fol k m ä ngd 75 - 65-74 45-64 25-44 15-24 0-14
Prognos för antal dödade år 2007
Att göra prognoser för framtida antal dödade är svårt. Beroende på val av modell, vilka förklaringsfaktorer som medtas, vilken historisk tidsperiod som väljs och vilka antaganden i övrigt som görs så kan olika resultat erhållas.
Nedan redovisas resultatet som erhållits med hjälp av följande modell:
Förväntat antal dödade = a . b År . Traf c
där År är lika med 1, 2, 3, … och där Traf är trafikindex
Modell I har anpassats till den faktiska utvecklingen 1986–2004 och för att prognostisera utfallen fram till 2007 har antagits att trafiken framledes kommer att öka med 1 % per år. De faktiska utfallen var lägre än förväntat (predikterat) åren 1994–1998. 1999 vände utvecklingen och därefter har utfallen legat högre än förväntat. För år 2004 har dock faktiskt utfall närmat sig predikterat värde. Prognosen för år 2007 hamnar på ca 400.
Modell II har anpassats enbart till utvecklingen 1986–1998. Faktiska utfall och predikterade värden överensstämmer mycket väl för hela perioden 1986–1998 men 1999–2004 ligger de faktiska värdena högt över predikterade värden. Prognosen, ca 300 för år 2007, synes mycket osannolik.
Modell III har (liksom Modell I) också anpassats till utvecklingen 1986–2004 men har kompletterats med en multiplikativ tilläggsfaktor (dummyvariabel för åren 1999–2004) för att bättre anpassa de höga utfallen fr.o.m. 1999. Tilläggsfaktorn har skattats som 1,25. Prognosen för år 2007 hamnar på ca 400, dvs. praktiskt taget samma prognos som enligt Modell I.
Prognos I utan "tilläggsfaktor" - baserat på 1986-2004
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1985 1990 1995 2000 2005
Prognos II utan "tilläggsfaktor" - baserat på 1986-1998 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1985 1990 1995 2000 2005
Död ej sjukd. Prog utan tilläggsfaktor, baserat på 1986-1998
Prognos III med "tilläggsfaktor" (för åren 1999-2007) - baserat på 1986-2004
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1985 1990 1995 2000 2005
Död ej sjukd. Prog med tilläggsfaktor, baserat på 1986-2004
Prognoserna ger inget hopp om att etappmålet högst 270 dödade år 2007 skulle kunna uppnås.
Om antalet dödade hade minskat med 3 % per år, ”lika bra utveckling som förr”, även 1997 och framåt skulle utfallet ha blivit ca 400 dödade år 2004 och ca 360 dödade år 2007.
Bilaga 1
Trafikarbete, dödade och dödsrisk 1950–2004
År Miljoner fordonskm Ändring trafikarbete Trafikdödade Ändring trafikdödade Dödsrisk Ändring dödsrisk
1950 5143 595 115,7 1951 6429 25,0% 708 19,0% 110,1 -4,8% 1952 7251 12,8% 750 5,9% 103,4 -6,1% 1953 8640 19,2% 921 22,8% 106,6 3,1% 1954 10286 19,1% 942 2,3% 91,6 -14,1% 1955 11674 13,5% 902 -4,2% 77,3 -15,6% 1956 13114 12,3% 889 -1,4% 67,8 -12,3% 1957 15069 14,9% 946 6,4% 62,8 -7,4% 1958 16817 11,6% 941 -0,5% 56,0 -10,9% 1959 18669 11,0% 15,5% 1000 6,3% 6,3% 53,6 -4,3% -8,0% 1960 20413 9,3% 1036 3,6% 50,8 -5,3% 1961 21514 5,4% 1083 4,5% 50,3 -0,8% 1962 23429 8,9% 1123 3,7% 47,9 -4,8% 1963 24157 3,1% 1217 8,4% 50,4 5,1% 1964 26847 11,1% 1308 7,5% 48,7 -3,3% 1965 29332 9,3% 1313 0,4% 44,8 -8,1% 1966 31234 6,5% 1313 0,0% 42,0 -6,1% 1967 32433 3,8% 1077 -18,0% 33,2 -21,0% 1968 33689 3,9% 1262 17,2% 37,5 12,8% 1969 35267 4,7% 6,6% 1275 1,0% 2,8% 36,2 -3,5% -3,5% 1970 37065 5,1% 1307 2,5% 35,3 -2,5% 1971 38854 4,8% 1213 -7,2% 31,2 -11,5% 1972 40730 4,8% 1194 -1,6% 29,3 -6,1% 1973 44831 10,1% 1177 -1,4% 26,3 -10,4% 1974 42625 -4,9% 1197 1,7% 28,1 7,0% 1975 43342 1,7% 1172 -2,1% 27,0 -3,7% 1976 46733 7,8% 1168 -0,3% 25,0 -7,6% 1977 48989 4,8% 1031 -11,7% 21,0 -15,8% 1978 50277 2,6% 1034 0,3% 20,6 -2,3% 1979 51249 1,9% 3,9% 928 -10,3% -3,0% 18,1 -12,0% -6,5% 1980 51573 0,6% 848 -8,6% 16,4 -9,2% 1981 51231 -0,7% 784 -7,5% 15,3 -6,9% 1982 51863 1,2% 758 -3,3% 14,6 -4,5% 1983 52709 1,6% 779 2,8% 14,8 1,1% 1984 53222 1,0% 801 2,8% 15,1 1,8% 1985 54888 3,1% 808 0,9% 14,7 -2,2% 1986 55291 0,7% 844 4,5% 15,3 3,7% 1987 58639 6,1% 787 -6,8% 13,4 -12,1% 1988 61763 5,3% 813 3,3% 13,2 -1,9% 1989 65052 5,3% 2,4% 904 11,2% -0,1% 13,9 5,6% -2,5% 1990 64310 -1,1% 772 -14,6% 12,0 -13,6% 1991 64867 0,9% 745 -3,5% 11,5 -4,3% 1992 65537 1,0% 759 1,9% 11,6 0,8% 1993 64135 -2,1% 632 -16,7% 9,9 -14,9% 1994 64905 1,2% 545 -13,8% 8,4 -14,8% 1995 66138 1,9% 531 -2,6% 8,0 -4,4% 1996 66469 0,5% 508 -4,3% 7,6 -4,8% 1997 66668 0,3% 507 -0,2% 7,6 -0,5% 1998 67400 1,1% 0,4% 492 -3,0% -6,3% 7,3 -4,0% -6,7% 1999 69558 3,2% 536 8,9% 7,7 5,6% 2000 70601 1,5% 564 5,2% 8,0 3,7% 2001 71590 1,4% 551 -2,3% 7,7 -3,7% 2002 73952 3,3% 532 -3,4% 7,2 -6,5% 2003 75358 1,9% 529 -0,6% 7,0 -2,4% 2004 76112 1,0% 2,1% 480 -9,3% -0,2% 6,3 -10,2% -2,3% 1970-1998 2,2% -3,2% -5,3% 1999-2004 2,1% -0,2% -2,3%
Anm: Förutom de årsvisa förändringarna anges (till höger om de färgade fälten) aritmetiska medelvärden för respektive markerad tidsperiod. I bilaga 1 redovisade data utgör underlag för figurerna på sidan 8.
Bilaga 2
Trafiksäkerhetsbeslut m.m. 1960–2005 2006 VTI GN/UB/JL
I nedanstående förteckning anges nationella beslut, kampanjer m.m. sedan 1960 och framåt i Sverige och som har anknytning till trafiksäkerhet. Uppgifter om lokala åtgärdsinsatser saknas.
1966 Obligatorisk kontrollbesiktning
1967 Högertrafikomläggningen
1967 Bestämmelse om bilbälte i framsätet i alla bilar fr.o.m. 1969 års modell 1968 Minsta mönsterdjup på däck 1 mm
1968 Trafiksäkerhetsverket, TSV, bildades 1971 Differentierade hastighetsgränser 1975 Lag om bilbälte i framsätet
1975 Motorcykelhjälm 1976 Särskilt förarprov mc 1976 Skolskjutsskylt 1977 Varselljus 1978 Mopedhjälm
1979 Belysning på cyklar behövs endast i mörker
1980 Största tillåtna fordonsbredd ökas från 250 till 260 cm 1981 Övningskörning tillåten även på motorvägar
1981 Ny 30-skylt, rek. hastighet i 50-områden som varning för eventuella ”farthinder” 1982 Alla långsamgående fordon skall ha röd trekantig reflekterande skylt bak
1982 Trafiksäkerhetsutredningen, TSU, 1982. Kvalitativa mål för trafiksäkerhets-arbetet
1982 Nya körkort
1983 Lag om användning av bilbälte i framsätet för passagerare i taxibilar
1984 Införande av C- i stället för B-behörighet för tung lastbil utan släp, 460 000 nya körkort
1986 Nya trafikregler. Vägrenskörning accepteras, företräde för sekundärvägstrafik vid utfart på motorväg, obligatorikt med reflexer fram, bak och på båda hjulen på cyklar m.m.
1986 Nytt MC-prov för tung motorcykel införs 1986 Kampanj ”Bilbälte i baksätet”
1986 Lag om bilbälte för vuxna i baksätet
1987 Det första trafiksäkerhetsprogrammet för kommande treårsperiod överlämnas till regeringen
1987 Skyltfonden för trafiksäkerhetsforskning inrättas 1988 Lag om bilbälte/skyddsanordning för barn i baksätet
1988 Förbud att tillverka, inneha, överlåta eller använda radarvarnare
1988 Kampanj ”Dämpa farten”
1989 Sänkning av hastighetsgränsen 110 km/h till 90 km/h under sommaren och 90 km/h även efter sommaren i storstadsregionerna på motorvägar
Bilaga 2
1990 Ny körkortsutbildning, godkänt teoriprov innan körprov kan avläggas och två års prövotid
1990 Gränsen för rattfylleri sänks från 0,5 till 0,2 promille 1990 Försök med automatisk hastighetsövervakning startar 1990 Mönsterdjupet på däck minst 1,6 mm
1990 Trafiksäkerhetsverkets sista trafiksäkerhetsprogram redovisas 1990 Skatteomläggning medför höjt bensinpris
1991 Skärpning av lämplighetsprövning efter rattfylleribrott avseende minst 1,5 promille
1992 Återgång till 110 km/h i storstadsregionerna, försöket med automatisk hastig-hetsövervakning avslutas
1992 Sista året för Trafiksäkerhetsverket som bildades 1968 efter högertrafik-omläggningen
1993 Vägverket övertar det nationella trafiksäkerhetsansvaret 1993 Bensinpriset ökar kraftigt
1993 Privat övningskörning från 16 år
1994 Ny rattfyllerilag, gränsen för grovt rattfylleri 1,0 promille 1994 Utandningsprov i trafiken fördubblas
1994 Laserinstrumentet för hastighetsövervakning införs
1994 Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet (Vägverket, Polisen och Kommunförbundet) presenteras, högst 400 döda år 2000
1995 Hastighetsgränsen för personbilar med släp och tunga lastbilar höjs från 70 till 80 km/h
1995 Vajerräcken i mittremsa på motorväg
1995 Förbud att använda dimljus/halvljus tillsammans
1996 Nollvisionen presenteras
1996 Krockkudde standard på nya personbilar 1996 Lastbilars längd höjs från 24 till 25,25 m
1997 På några få vägar i södra Sverige sänks hastighetsgränsen från 110 till 90 km/h 1997 Nollvisionen beslutas i riksdagen
1998 Vajerräcken i sidoområde introduceras
1998 Kommunerna får rätt att besluta om 30 km/h i tätort 1998 Transportpolitiskt beslut högst 270 dödade år 2007
1998 Första trefältsvägen med mitträcke invigs, Gävle-Axmartavlan
1999 Lag om bilbälte även för taxi- och lastbilsförare och lagen är nu generell 1999 Lag om vinterdäck december-mars om vinterväglag
1999 Försök med vinterhastigheter, 110 till 90 km/h och 90 till 70 km/h 1999 Försök med alkolås i AB, E och AC-län
1999 Nya trafikregler 1 oktober, t.ex. företräde bilist kontra cyklist 1999 Ny signalväxling i signalreglerade korsningar
1999 Regeringens 11-punktsprogram
2000 Permanentades vissa hastighetsgränssänkningar
2000 Högt bensinpris, 10 kr per liter för första gången (gränsen 1 kr passerades under början av 1970-talet
2000 Förarbevis för EU-moped
2000 Prioritet för fotgängare på övergångsställen, ”zebralagen”, färre övergångsställen 2000 Ökad användning av hastighetsdämpande åtgärder i tätort
2000 Ökat antal 2+1-vägar med mitträcke
Bilaga 2
2001 Digital automatisk hastighetsövervakning på ca 15 vägavsnitt startar
2002 Näringsminister Björn Rosengren tar initiativ till projektet Nationell samling för
trafiksäkerhet den 8 augusti 2002 Bilbälteskampanj
2002 Bötesbelopp för bilbälte höjs från 300 till 600 kr 2003 Vägtrafikinspektionen, VI, startar
2003 30 km/h-mopeden kompletteras med EU-moped I (max 40 km/h och förarlicens) och EU-moped (max 25 km/h)
2004 Nya bussar (ej stadsbussar) skall ha bälte på alla platser 2005 Cykelhjälmslag för barn under 15 år.
Bilaga 3
Omkomna i trafiken och i arbetslivet
År Omkomna i arbetsolyckor Förändring Dödade i vägtrafiken Förändring
1950 595 1951 708 19,0% 1952 750 5,9% 1953 921 22,8% 1954 942 2,3% 1955 425 902 -4,2% 1956 411 -3,3% 889 -1,4% 1957 328 -20,2% 946 6,4% 1958 372 13,4% 941 -0,5% 1959 361 -3,0% -3,3% 1000 6,3% 6,3% 1960 365 1,1% 1036 3,6% 1961 362 -0,8% 1083 4,5% 1962 318 -12,2% 1123 3,7% 1963 308 -3,1% 1217 8,4% 1964 331 7,5% 1308 7,5% 1965 317 -4,2% 1313 0,4% 1966 308 -2,8% 1313 0,0% 1967 285 -7,5% 1077 -18,0% 1968 294 3,2% 1262 17,2% 1969 300 2,0% -1,7% 1275 1,0% 2,8% 1970 272 -9,3% 1307 2,5% 1971 220 -19,1% 1213 -7,2% 1972 238 8,2% 1194 -1,6% 1973 180 -24,4% 1177 -1,4% 1974 223 23,9% 1197 1,7% 1975 190 -14,8% 1172 -2,1% 1976 145 -23,7% 1168 -0,3% 1977 153 5,5% 1031 -11,7% 1978 148 -3,3% 1034 0,3% 1979 135 -8,8% -6,6% 928 -10,3% -3,0% 1980 126 -6,7% 848 -8,6% 1981 133 5,6% 784 -7,5% 1982 109 -18,0% 758 -3,3% 1983 124 13,8% 779 2,8% 1984 109 -12,1% 801 2,8% 1985 94 -13,8% 808 0,9% 1986 115 22,3% 844 4,5% 1987 101 -12,2% 787 -6,8% 1988 109 7,9% 813 3,3% 1989 99 -9,2% -2,2% 904 11,2% -0,1% 1990 119 20,2% 772 -14,6% 1991 79 -33,6% 745 -3,5% 1992 81 2,5% 759 1,9% 1993 82 1,2% 632 -16,7% 1994 63 -23,2% 545 -13,8% 1995 61 -3,2% 531 -2,6% 1996 66 8,2% 508 -4,3% 1997 65 -1,5% 507 -0,2% 1998 52 -20,0% -5,5% 492 -3,0% -6,3% 1999 50 -3,8% 536 8,9% 2000 43 -14,0% 564 5,2% 2001 46 7,0% 551 -2,3% 2002 46 0,0% 532 -3,4% 2003 49 6,5% -0,9% 529 -0,6% 1,6%
Anm: Exklusive 143 omkomna i Estonia 1994 Källa: Arbetsmiljöverket 2004, dödade arbetstagare
Bilaga 4
Dödade efter trafikantslag, ålder och kön 1994–2004
Tabellen nedan (”Minibastatistik supplement”) ger en detaljerad redovisning av utvecklingen för antalet dödade 1994 och framåt med uppdelning efter ålder och trafikantkategori. Avsikten är att denna statistik, precis som ”Minibasstatistiken” (sid. 13–18) skall uppdateras årligen.
