Sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer

(1)

C - U P P S A T S

Sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer

Klas Gustafsson Andreas Törnberg

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Omvårdnad

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad

2010:061 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/061--SE

(2)

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer

- en litteraturstudie

Nurses’ experiences after taking care of seriously injured people

- a literature study

Klas Gustafsson Andreas Törnberg

Kurs: Examensarbete 15 hp Omvårdnad C

Höstterminen 2009

Handledare: Ingalill Nordström

(3)

Sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer.

- en litteraturstudie

Nurses´ experiences after taking care of seriously injured people.

-a literature study

Klas Gustafsson Andreas Törnberg Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att

sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva

sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ

innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier; Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara

kompetent. Sjuksköterskor som omhändertog svårt skadade personer upplevde känslor som var svåra att hantera och att dessa negativa

upplevelser kunde inverka på sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa som kunde få sociala konsekvenser. Förberedelser, erfarenheter och hur de agerade i arbetet hade betydelse för sjuksköterskors upplevelser efter att omhändertagit svårt skadade personer. Posttraumatisk stress var vanligt förkommande. Avlastningssamtal visade sig ha god effekt för att fortare kunna återgå till sitt jobb och att upplevelserna av att omhänderta svårt skadade personer därigenom lindrades.

Nyckelord: Svårt skadade, sjuksköterskor, omvårdnad, upplevelser, innehållsanalys

(4)

I samarbete med andra sektioner har Svensk sjuksköterskeförening (2009) formulerat kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor med specialisering inom olika områden. Men det saknas dock en komplett beskrivning för dem som tjänstgör inom akutsjukvården och deras krav på kompetens. Den närmaste kompetensbeskrivning för en sjuksköterska som arbetar inom akutsjukvården är det som finns beskrivet för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. I den

kompetensbeskrivningen finns det rekommendationer som ger vägledning och underlag för att ge patienter en trygg och säker vård och stödja närstående i vårdprocessen (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). Med detta som bakgrund kommer i föreliggande

litteraturstudie, begreppet sjuksköterska att användas oavsett var inom akutsjukvården och oavsett vilken specialitet sjuksköterskan besitter. Enligt Socialstyrelsens (2009a) kompetensbeskrivning för sjuksköterskor beskrivs en helhetssyn och ett etiskt

förhållningssätt som utgår från en humanistisk människosyn. Patienten skall behandlas med värdighet så att autonomi och integritet bevaras. För att främja helhetssynen på patienten krävs ett samarbete mellan all vårdpersonal (Socialstyrelsen 2009a).

Det finns sjuksköterskor på akutmottagningar och inom ambulanssjukvård som arbetar under andra förhållanden än övriga sjuksköterskor inom sjukvården. Dessa andra

förhållanden kan vara att arbeta utomhus, mörker och i kyla. Det finns heller ingen gräns för antalet besökare eller hur stor samling människor som finns runt omkring som kan försvåra situationen för sjuksköterskor. Inom akutsjukvård och ambulanssjukvård utgör svårt skadade personer ett brett spektrum beträffande ålder, symtombild, kön och även social och kulturella skillnader förekommer (Nyström, 2003). Sjuksköterskor ska ta vara på det som är friskt hos patienten och självständigt kunna arbeta efter

omvårdnadsprocessen. Momenten är observation, bedömning, omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientomvårdnaden.

Sjuksköterskan bör även uppmärksamma det kroppsliga, psykiska, sociala, kulturella och andliga som även de är de grundläggande behoven hos alla patienter. Detta innebär i praktiken att oavsett arbetsplats och behandlingsform ska sjuksköterskor arbeta efter

(5)

beprövad erfarenhet som bygger på vetenskap, riktlinjer samt författningar (Socialstyrelsen, 2009a).

Vid omhändertagande av svårt skadade personer är det flera faktorer som spelar en stor roll för att personen skall känna sig välbemött, säker och behandlad som en hel individ.

Atmosfären skall skapa tillit, trygghet och lugn. Personer som blir omhändertagen har önskan om att behandlas som en individ, med värdighet och integritet (Olive, 2003). Alla patienter som anländer och blir intagna på sjukhus upplever mer eller mindre att deras integritet kränks och patienten tvingas att delvis ge upp sin egen autonomi. Upplevelse av att vara en allvarligt skadad person är subjektivt och reaktionerna blir därmed

individuella (O'Mahoney, 2005). Sjuksköterskor har en viktig roll beträffande

kommunikation och att ge stöd till de svårt skadade personerna (Haire 1998; O'Mahoney 2005). Att identifiera de svårt skadade personernas outtalade och omedvetna behov förutsätter att sjuksköterskan är lyhörd. Lyhördhet handlar om att vara öppen och vaken.

Att ha ett känsligt sinne och ha lätt att uppfatta olika företeelser samt att lyssna och respektera andras behov. Detta innefattar också ödmjukhet, varsamhet och empati. Dessa är viktiga kvaliteter i omhändertagandet och innebär att man ser människan bakom patienten (Frisdal, 2001).

Mer än hälften av alla anmälningsfall har med kommunikation att göra (Socialstyrelsen, 2009b). Att sjuksköterskor ser sambandet mellan patienttillfredsställelse, omsorgsfullt uträttade vårdåtgärder och lyhördhet för den enskildes behov är av yttersta vikt.

Sjuksköterskor kan också genom sin utbildning och position i organisationen säkerställa en god kommunikation inom hela vårdteamet, till läkare, undersköterskor och andra sjuksköterskor (Haire 1998). På grund av akutsjukvårdsorganisationens konstruktion är sjuksköterskor ofta de första som möter de svårt skadade personerna både på olycksplats och på akutmottagningarna där de både bedömer och hanterar dessa personers

brådskande skador innan de undersökts av en läkare (O'Mahoney 2005).

(6)

Trafikolyckor, fallolyckor, penetrerande skador, andnings- och hjärtstopp är exempel på orsaker till att personer skadas svårt och hamnar i ett medvetslöst tillstånd (Patient, 2007). En del svårt skadade personer upplevde ibland att deras psykologiska behov försummades och att sjuksköterskor verkade känslolösa (Wiman & Wikblad, 2004).

Det har stor betydelse för den kommande omvårdnaden av svårt skadade personer, att utföra litteraturstudien och därigenom öka förståelsen för sjuksköterskors upplevelser.

En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskors upplevelser efter att ha

omhändertagit svårt skadade personer kan ge audiens för framtida utbildningsbehov och eventuellt andra behov som sjuksköterskor har efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer.

Metod

Litteratursökning

Vi gjorde litteratursökningar i databaserna Cinahl och Medline. Sökord som användes var experience, emergency care, critical care, nursing, emergency nursing, trauma,

traumatized, traumatologic, multiple trauma, triage, stress, stressful situation, debriefing, nurse attitudes, debriefing och qualitative studies. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle vara vetenskapligt granskade. Publikations år på de valda artiklarna var mellan 1995-2008. Vi läste igenom alla abstrakt och utifrån dem gjorde vi sedan ett urval och läste dessa artiklar i sin helhet för att få en uppfattning om de var relevanta att använda. Utifrån litteratursökningarna valdes sju artiklar som svarade mot syftet i vår litteraturstudie. Utöver dessa fann vi ytterligare fem artiklar från de utvalda artiklarnas referenslistor som också svarade mot vårt syfte. Artiklarna utvalda för analysen var kvalitativa. En av artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ, där enbart den kvalitativa delen analyserades. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) menar att de vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet skall kvalitetsgranskas (Willman, et al., 2006). Artiklarna har vid kvalitetsgranskningen rangordnats utifrån hög, medel och låg kvalitet beroende på typ av studie, huvudfynd, syfte, deltagare, datainsamlingsmetod, analysmetod, resultat och hur etiska riktlinjerna är beskrivna (tabell 1). Utifrån detta klassificerades artiklarna utifrån ett poängsystem. Varje frågeställning som besvarats har fått en poäng, medan en

(7)

obesvarad har fått noll poäng. Poängsumman i varje artikel har sedan räknats om till procent och sedan räknats i relation till den maximalt möjliga poäng en artikel uppnått.

För att en artikel ska uppnå högt kvalitetsbetyg, ska den ha en klart beskriven kontext, en väldefinierad frågeställning, en välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod,

transkriberingsmetod och analysmetod. Det ska vara en medveten och metodisk

diskussion och det ska finnas en diskussion om trovärdighet och tillförlitlighet (Willman, et al., 2006). I analysen har vi till största delen använt oss av artiklar som bedömts som hög eller av medelkvalitet, förutom en artikel som bedömts ha låg kvalitet. Till analysen valde vi endast artiklar som överensstämmande med syftet.

Tabell 1. Procentindelning vid kvalitetsbedömning Procentindelning Kvalitetsbedömning

80-100% Hög

70-79% Medel

60-69% Låg

Tabell 2 Översikt av litteratursökning

________________________________________________________________________

Syftet med sökning: Sjuksköterskors upplevelser efter att omhändertagit svårt skadade personer

PubMed 090225

Söknummer *) Söktermer Antal ref.

________________________________________________________________________

1 FT Emergency care, trauma, nursing 18

2 FT Emergency care, trauma, nursing, experience 3

3 FT Experience, trauma, critical care, nursing 22

4 FT Critical care, nursing, experience, trauma 53

5 FT Emergency nursing, stress 68

6 FT Trauma nursing, stress 4

________________________________________________________________________ Cinahl 090225 ________________________________________________________________________ 1 FT Experience, trauma, nursing 136

2 FT Experience, trauma, nursing, emergency care 11

3 FT Experience, trauma, nursing, critical care 22

4 FT Experience, debriefing, nursing 31

5 FT Emergency nursing, stress, qualitative studies 10

6 FT Emergency nursing, nurse attitudes, qualitative studies 27

* FT – Fritext sökning

(8)

Dataanalys

Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats inspirerad av Downe-Wamboldt (1992). Målet var att skapa en detaljerad och systematisk samling av de kategorier som intervjutexterna behandlar och att tillföra ny kunskap och förståelse för studiens fenomen. Genom att integrera narrativ och kvalitativ information organiseras informationen med hjälp av olika kategorier (Downe-Wamboldt, 1992).

Vi valde 12 artiklar som motsvarade syftet. Dessa granskades av båda författarna. Efter att artiklarnas resultat lästs, valdes textenheter ut som svarade mot syftet. Textenheterna översattes till svenska. Textenheterna lästes igenom upprepade gånger för att få en djupare förståelse för innebörden i texterna. För att textenheterna inte skulle blandas ihop kodades alla textenheter, detta för att kunna gå tillbaka till ursprungskällan. I nästa steg kategoriserades textenheterna genom att alla textenheterna lästes igenom flera gånger och liknande textenheter bildade preliminära kategorier. Genom att sammanföra de kategorier som hade liknande innehåll skapades nya kategorilistor och därmed minskades antalet kategorier. Detta utfördes i flera steg för att till slut bilda kategorier fristående från varandra. Under processen har vi strävat efter att vara textnära utan egna tolkningar.

Tabell 3 Översikt över analyserade artiklar (n=12) Författare,

år. Land

Typ av studie

Deltagare Datainsamling/

Analys

Huvudfynd Kvalite t Gunther,

M.

Thomas, S.

P.

(2006) USA

Kvalitativ 46 sjuksköt. Semistrukturerad intervju,

innehållsanalys

Upplevelser av återkommande tankar kring omhändertagan det av svårt skadade.

Känslor av ensamhet.

Hög

Jonsson &

Segesten (2003) Sverige

innehållsanalys

Upplevelser och känslor vid omhändertagan den i

traumatiska sammanhang

Hög

(9)

år. Land

Typ av studie

Analys

Huvudfynd Kvalite t Jonsson &

Segesten (2004) Sverige

innehållsanalys

Erfarna sjuksköterskor kan också må dåligt samt visa tecken på post traumatisk stress. I

jämförelse med mindre erfarna sjuksköterskor

Hög

Jonsson, A.

Halabi, J.

(2006) Jordanien

Kvalitativ 25 sjuksköt. Intervjuer, innehållsanalys

Att vara ensam och gömma sina känslor.

Upplevelser och oförmågor att lämna känslorna bakom sig

Hög

O'Brien &

Fothergill- Bourbonna is

(2004) Kanada

innehållsanalys

Sjuksköterskans förhållningssätt Beteendet och kontakten med patienten är av stor vikt.

Låg

Scott, Hirschinge r &Cow (2008) USA

innhållsanalys

Att vem som helst kan drabbas av posttraumatisk stress och hur man kan stödja dessa drabbade

Medel

Sterud &

Ekeberg, Hem (2006) Norge

Kvalitativ 50 sjuksköt. Intervjuer,

innehållsanalys

Ambulanssjuks köterskor lider av mer

hälsoproblem än andra sjuksköterskor

Hög

Suserud (2002) Sverige

innehållsanalys

Sjuksköterskors traumatiska upplevelser av att må dåligt efter katastrof

Medel

(10)

år. Land

Typ av studie

Analys

Huvudfynd Kvalite t Svensson

& Fridlund 2008 Sverige

innehållsanalys

Hur erfarenhet minskar

upplevelser vid traumatiska händelser

Hög

Sörlie, Larsson- Kihlgren &

Kihlgren (2005) Sverige, Norge

innehållsanalys

Sjuksköterskorn as upplevelse av att må dåligt över etiska dilemman på en akutvårdsavdeln ing

Hög

Wireklint Sundström (2005) Sverige

Kvalitativ 11 sjuksköt. SemistruktureradI ntervju,

innehållsanalys

Sjuksköterskans förhållningssätt och bedömning av situationer har stor betydelse i ett omhändertagan de

Medel

Young (1995) England

Kvalitativ och kvantitati v

119 sjuksköt. Intervjuer, innehållsanalys, statistik

Coping- stategier Ambulanssjuks köterskor lider mer av

stressrelaterade åkommor än andra yrken.

Medel

(11)

Resultat

Ur alla artiklar som analyserades framkom fem kategorier (se tabell 3) som svarade mot studiens syfte.

Tabell 4 Översikt av kategorier (n=5)

________________________________________________________________________

Kategorier

________________________________________________________________________

Att det medför nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet Att inte kunna slappna av

Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk Att förberedelser och erfarenheter är viktiga

Att vara kompetent

Att det medför nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet

Många sjuksköterskor beskrev en minskad tro på sig själv och nedsatt självkänsla vilket ledde till ångest (Sörlie, Larsson-Kihlgren & Kihlgren, 2005). Några sjuksköterskor beskrev i två studier att de upplevt känslor som att inte längre ha kontroll över sitt eget liv (O'Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004; Suserud, 2002). Negativa känslor gjorde att sjuksköterskor gick djupare in i sig själva. Vissa sjuksköterskor som upplevt en

traumatisk händelse hade efteråt en ändrad bild av sig själv. En sjuksköterska kände inte alls igen sig själv längre. De hade en önskan att träffa andra men känslan av att inte vara densamma längre förhindrade detta (Suserud, 2002). I en studie beskrev sjuksköterskor motstridiga känslor om att önska, men att inte kunna delta i sociala sammanhang vilket innebar även en integritetskränkning. Detta gjorde att de förlorade tron på att vara sig själva i relation till andra, detta ledde till känslan av utanförskap (Scott & Hirschinger, 2008). Utanförskap upplevdes som ett hinder för välbefinnande. Att vara utanför upplevdes som ett lidande och sociala relationer undveks för att inte bli påmind om tidigare upplevelser (Suserud, 2002). I samma studie beskrev sjuksköterskor att sociala relationer var av vikt beträffande deras välbefinnande (Suserud, 2002).

Det beskrevs av sjuksköterskor som upplevelser av utanförskap, att känna sig misslyckad och otrygg. Att inte kunna träffa andra människor utan att bli påmind av en händelse skapade utanförskap och övergivenhet. Rädslan att inte klara sitt arbete och att inte kunna

(12)

försörja sig och sin familj på grund av att inte längre känna sig duglig eller vilja byta arbete skapade en känsla av misslyckande (Scott & Hirschinger, 2008).

Many resolve their victimization and personal conflict by leaving the profession (Scott & Hirschinger, 2008 s. 42).

Sjuksköterskor med traumatiska upplevelser visade ofta tecken på både ökad aktivitet och känslor av att vara otrygga. En stark oro och möjligheten att kunna delta i enkla nöjen i det dagliga livet kändes problematiskt (Jonsson & Segesten, 2003). I två studier beskrevs att leva med detta påverkade sjuksköterskans familjer vilket fick dem att känna ännu mer skuld. Förtroende och stöd mot sin partner uteblev. Det skapade frustration och ilska hos partnern vilket satte press på att förändra sig (Jonsson & Segesten, 2003; Scott &

Hirschinger, 2008).

Att inte kunna slappna av

Det skapade stress att aldrig kunna slappna av. Denna upplevelse ledde till att inte finna ro (Scott & Hirschinger, 2008). Sjuksköterskor hade enligt Suserud (2002) svårigheter att sova och behovet av sömn och vila tillfredställdes aldrig. Den psykiska ansträngningen över att känna ångest och oro gjorde att en del sjuksköterskor blev inåt agerande och därmed inte förmådde att hantera känslor utöver sina egna, i relation till medmänniskor.

Andra människors problem och känslor kunde inte hanteras utan blev ytterligare ett stressmoment och upplevdes av sjuksköterskor som trivialiteter (Suserud, 2002). I flera studier beskrev sjuksköterskor att efter ett omhändertagande av en svårt skadad person kunde en del ständigt bli påminda via flashbacks och mardrömmar (Jonsson & Segesten, 2003; Scott & Hirschinger, 2008; Suserud, 2002).

He described how he relived every moment of the case countless times (Scott & Hirschinger, 2008 s. 39).

He described an inability to concentrate on anything other than this patient experience, even while he was away from the hospital for almost three days (Scott & Hirschinger, 2008 s. 40).

I två studier beskrevs att flashbacks och mardrömmar gav minskat välbefinnande, sjuksköterskor levde med fysisk trötthet och fick inte vila i sin kamp mot sitt lidande

(13)

(Jonsson & Segesten, 2003; Scott, & Hirschinger, 2008). I två studier beskrev

sjuksköterskor att psykisk stress innebar att deras livsvärld präglades av oro (Jonsson &

Segesten, 2004; Sterud, Ekeberg & Hem, 2006). Ett omhändertagande av en svårt skadad person gav ett djupt trauma som sjuksköterskor upplevde prägla deras vardag (Jonsson &

Segesten, 2003; Scott & Hirschinger, 2008). En sjuksköterska beskrev en olycka som präglat hennes liv. En pappa hade amputerat sin sons ben med en gräsklippare (Gunther

& Thomas, 2006 ).

When the family brought in the bag that had the pieces of the leg and foot in it, the foot itself still had the sneaker on it (Gunther & Thomas, 2006 s 372).

Sjuksköterskor beskrev att det var svårt att återfå sitt välbefinnande. En del hittade inte vägen tillbaka, medan vissa efter en tid lärde sig hantera och leva med sina erfarenheter (Svensson & Fridlund, 2008). Diagnoser som somatiska besvär och depressioner var vanligt förekommande och gjorde vägen tillbaka svårare (Scott & Hirschinger, 2008).

Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk

Att inte bli bekräftad beskrev sjuksköterskor som känslor av hopplöshet. Upplevelserna ledde till ett tillstånd där svårigheter att tala ut förekom. Problemet låg i att det upplevdes som en kränkning av den personliga integriteten. Dessutom beskrev sjuksköterskor känslor av skam att berätta om hur de mådde (Jonsson & Halabi, 2006). Behov av att bli sedd och hörd upplevdes. Det fanns risk för missförstånd från kollegier, vilket gav lidande som följd (Young, 1995). I två studier beskrev sjuksköterskor att de haft somatiska besvär, huvudvärk, mag- och tarmkanals besvär vilket kunde härledas till upplevelsen av att omhändertagit en svårt skadad person (Jonsson & Halabi, 2006; Scott

& Hirschinger, 2008). En sjuksköterska beskrev att hon missbrukade både alkohol och droger. Detta användes för att dämpa ångest och smärta och att känna ett tillfälligt

välbefinnande. Missbruket fick sjuksköterskan att tillfälligt må bättre och klara sin vardag men samtidigt fanns förståelse att missbruket inte kommer att leda till välbefinnande på sikt (Sterud, Ekeberg & Hem, 2006).

(14)

Personnel were more likely to retire because of circulatory and mental problems, especially alcohol abuse than manual workers (Sterud, Ekeberg

& Hem, 2006).

Att förberedelser och erfarenheter är viktiga

I arbetet var sjuksköterskan medveten att oförutsedda saker händer. Under ett arbetspass kunde ett omhändertagande av en svårt skadad person när som helst ske (Wireklint- Sundström, 2005). Sjuksköterskor med lång erfarenhet av att ta hand om svårt skadade personer var mer förberedda på att traumatiska händelser inträffar än mindre erfarna sjuksköterskor (Wireklint-Sundström, 2005). I studier av Jonsson och Segesten (2003) och Svensson och Fridlund (2008) beskrev sjuksköterskor att bra förberedelser var viktigt för att hantera sina upplevelser efter ett omhändertagande av en svårt skadad person.

You have to prepare yourself as much as possible when you are on your patient. Think about different scenarios, the kind of equipment you have, the kind of measures you might to take (Svensson & Fridlund, 2008 s.39).

The longer you have worked ant he more you have experienced, the calmer you are, because you know you can manage//I think that

experience is the most important thing in this job (Svensson & Fridlund, 2008 s.39-40).

Sjuksköterskor beskrev att förberedelser och erfarenhet var viktig för att stärka

självförtroendet och minska oron inför olika situationer (Wireklint-Sundström, 2005). De beskrev sin oro och att det handlade om att känna sig otillräcklig, att bli personligt

involverad, att känna sig obekväm, att inte ha kontroll över situationen, att inte utrustning ska fungera, att lita på sin kollega och att agera rätt i arbetet (Svensson & Fridlund, 2008). Ibland kunde förberedelsen störas av att sjuksköterskor inte visste vad som väntade vid ett omhändertagande. Tre sjuksköterskor upplevde detta i samband med en diskoteks brand i Göteborg 1998. När larmet gick visste inte ambulanssjuksköterskorna vad som väntade dem (Suserud, 2002).

The first ambulance crew alerted, described the mission as unclear and undefined. The sound of overstrained voice of the dispatcher, and number of rescue vehicles close to the accident site, indicated that it could be a disaster." (Suserud, 2002 s. 21).

(15)

Att vara kompetent

I en studie beskrev sjuksköterskor att de ansåg det viktigt att besitta både teoretiska och praktiska kunskaper för att upplevelsen av att omhänderta svårt skadade personer skulle bli så bra som möjligt. Förutom grundläggande kunskaper utifrån utbildning och

erfarenhet, upplevde sjuksköterskorna att det var bra att uppdatera sina kunskaper.

Sjuksköterskor kunde utveckla sina teoretiska kunskaper och genomföra praktiska övningar på arbetstid. Sjuksköterskor beskrev övningarna som positiva, speciellt då de genomfördes tillsammans med andra yrkeskategorier såsom räddningstjänsten och polisen (Svensson & Fridlund, 2008).

You take part in as many exercises and training sessions as possible (Svensson & Fridlund, 2008, s.40)

Enligt Jonsson och Segersten (2003) ansåg många sjuksköterskor att det var viktigt att vara fokuserad vid ett omhändertagande. Att ha kontroll över situationen och veta vad som skall göras. Sjuksköterskor beskrev att de agerade utifrån sina kunskaper och gjorde det som skulle göras och kopplade inte samman några känslor under sitt agerande.

During the work you are so deeply emotional, committed and focused on the patient that your field of vision gets very narrowed (Jonsson &

Segesten, 2003 s.23)

I en studie (Suserud, 2002) beskrev sjuksköterskor att det hänt att de tappat kontrollen.

De beskrev att det kunde ske vid en katastrofsituation då sjuksköterskan tvingades till omvärdering av situationen och till omprioriteringar. Två sjuksköterskor beskrev att de upplevt detta då de mest svårt skadade prioriterades först och arbetet med de lindrigt skadade inte alls prioriterades. Sjuksköterskor beskrev också det mycket svårt att de tvingades prioritera bort mycket svårt skadade, som de inte kunde rädda. Sjuksköterskor beskrev att många runt omkring, såsom skadades vänner och anhöriga till de skadade, krävde deras uppmärksamhet, som gjorde att de upplevde det svårt att fokusera på sitt arbete (Suserud, 2002).

On arrival at the scene of accident I suddenly realise that this is a friend of mine and he is very badly injured (Jonsson & Segesten, 2003)

(16)

Diskussion

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att

omhändertagit svårt skadade personer. Resultatet visade att sjuksköterskor som arbetar med omhändertagande av svårt skadade personer kan uppleva nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet. De upplevde också att de aldrig kunde slappna av. De upplevde också att de inte blev bekräftade, vilket kunde leda till hopplöshet och

missbruk. Sjuksköterskor som arbetade med omhändertagandet av svårt skadade personer upplevde att förberedelser och erfarenheter är viktiga och att det var viktigt att ha behov av kompetens och vara fokuserad på arbetet.

I resultatet beskrev många sjuksköterskor att de fick en reducerad tro på sig själva och nedsatt självkänsla, vilket ledde till ångest. För att arbeta som sjuksköterska är det en förutsättning att vara empatisk. Detta är viktigt för att den omhändertagna personen ska känna trygghet och omsorg i mötet med sjuksköterskan. När gränsen mellan inlevelse och att bära med sig arbetet hem suddas ut, uppstår problem Sjuksköterskor kan inte alltid dra en gräns för närhet och distans och har svårt att släppa tankarna vid arbetets slut.

Destruktiva känslor och tankar får inte utlopp, utan ger symtom (Wiklund, 2003). Dessa symtom var både somatiska och psykiska som huvudvärk, magont, mardrömmar, sömnbesvär och panik. Tidigare erhållna resultat inom området beskriver Badger (2001) dessa symtom som post-traumatisk stress. Förloppet i post-traumatisk stress är varierande och behöver inte utbryta direkt i samband med traumat. Cullberg (1999) beskriver att debuten kan i vissa fall uppträda senare i livet när den drabbade hamnat i en livssituation som gör den påmind om den tidigare händelsen och därigenom bryta ut (Cullberg, 1999).

Hos katastrofdrabbade personer är post-traumatisk stress väl undersökt, men det är mindre studerat bland den personal som tar hand om de drabbade (Jonsson, 2005). En sammanfattande studie visade att 22 % av sjuksköterskorna som omhändertar svårt skadade personer drabbas av post-traumatisk stress (Bennett, Williams, Page, Hood &

Woollard, 2004). Denna siffra kan ändå vara i underkant, då det finns en motvilja att erkänna en psykologisk förändring i rädsla över att arbetskamrater skall ta avstånd och se detta som en svaghet (Jonsson, 2005). Detta torde vara problematiskt för sjuksköterskan själv, då en viktig del i bearbetningen är att tala ut om sina upplevelser.

(17)

Resultatet visade att sjuksköterskor hade svårt att slappna av. Sjuksköterskor beskrev att den psykiska ansträngningen gjorde att de blev inåt agerande och därmed inte förmådde att hantera känslor utöver sina egna, i relation till andra människor. Tidigare studier visar att sjuksköterskor är medvetna om att den stress de dagligen utsätts för är skadlig (Tutton, Seers & Langstaff, 2008). Det är oundvikligt för sjuksköterskor som omhändertar svårt skadade personer, att själva inte bli indirekt traumatiserade. Det finns strategier för hur detta undviks såsom att begränsa antalet traumapatienter för sjuksköterskorna per vecka, att erbjuda stöd från kollegor, att erbjuda träning och utbildning i traumatologi, att utveckla personliga coping strategier samt att bli säker i sin grundläggande tro anses hjälpa, då det oftast är dessa områden som påverkas av indirekt traumatisering (Sinclair

& Hamill, 2007). Debriefing eller samtal är en viktig del i hanteringen av upplevelsen efter att omhändertagit en svårt skadad person (Jonsson, 2005). En tidigare studie av Ohlsson & Arvidsson (2005) har visat att efter en traumatisk händelse är arrangemang av ett avlastningssamtal viktigt. Avlastningssamtal innebär att ett samtal är organiserat i en samtalsgrupp med flera inblandade parter. Detta kallas även handledning eller debriefing.

Avlastningssamtalet ger sjuksköterskorna möjlighet att reflektera, ventilera och bearbeta känslor och även få stöd och bekräftelse av deltagarna i gruppen (Ohlsson & Arvidsson 2005). En annan studie beskriver att avlastningssamtalet hjälper sjuksköterskor att reflektera över vårdhandlingar och beslut fattade i en pressad situation och är en diskussion mellan två eller flera personer (Bégat, Severinsson, 2006). I diskussionen reflekteras om vad som hänt, vad som sagts och gjorts och vilka konsekvenser det fick.

Senare kan det diskuteras vad som kunde ha gjorts annorlunda och vad det hade lett till (Jones, 2003). Samtalet kan också ske i direkt anslutning till en traumatisk händelse. Då är det i huvudsak en kollega som sjuksköterskor samtalar med. Det är viktigt att någon finns till hands för var och en och att varje person hittar sin personliga väg för att må bra.

Hammarlund (2001) styrker denna teori genom att uttrycka sig att om någon tar oss på allvar och lyssnar på oss, känner vi oss bekräftade och förstådda vilket minskar känslan av kaos. När någon lyssnar på oss upplever vi spontant någon mening i livet och det är därför viktigt att se till att ingen människa någonsin blir så ensam att den inte har någon att dela sin verklighet med (Hammarlund, 2001). Sjuksköterskor kommer att bli berörda

(18)

vid omhändertagande av en svårt skadad person, efter arbetsdagens slut eller i månader efteråt kan dessa starka känslointryck leda till problem för sjuksköterskorna själva. Den dag sjuksköterskorna inte längre blir emotionellt berörd av tragedier visar det bara att de inte tagit hand om sig själv i samband med tidigare tragiska händelser (Kock-Redfors, 2002). Avlastningssamtal hjälper sjuksköterskor som omhändertar svårt skadade personer som har utvecklat post-traumatisk stress. Detta stöds i en sammanfattande studie som bekräftade att avlastningssamtalet är av största vikt (Bennet, et al. 2004).

Vårt resultat visade att många sjuksköterskor som omhändertar svårt skadade personer har samma symtom som vid post-traumatisk stress. Detta kan enligt Badger (2001) obehandlat leda till ökat antal sjukdagar, svårigheter i problemlösning samt att personen drar sig tillbaka eller isolerar sig helt (Badger, 2001). I en studie av Maytum och Heiman Bielskis (2004) beskriver sjuksköterskor att arbetsgivaren har ett ansvar att hjälpa dem att hantera sina traumatiska minnen efter traumatiska händelser. Då dessa händelser inte är självvalda, utan en del som ingår i deras arbete och som de konfronteras med. (Maytum

& Heiman Bielskis, 2004). Sjuksköterskor beskrev ofta hur de kände sig övergivna och att de höll inne med sina känslor. En studie av Jezuit (2003) pekar på vilken unik möjlighet för chefer inom vården att hjälpa de sjuksköterskor som lider av de händelser de upplevt via arbetet. Jezuit beskriver vidare hur cheferna kan hjälpa sjuksköterskorna att få förståelse för de personliga konsekvenser som blir resultatet av att bli alltför

personligt involverad, skapa en öppen atmosfär för att diskutera de påfrestande känslorna samt hjälpa dem till att få adekvat hjälp för sitt lidande (Jezuit, 2003). Detta visar vikten av att chefer har stora möjligheter att kunna hjälpa sin personal. Att vara tillgänglig för sin personal när de varit med om traumatiska upplevelser, ta dem vid sidan och fråga hur de egentligen mår och om det är någonting de känner att de behöver kan vara ovärderligt.

Det är ändå inte bara chefernas ansvar att se till att vårdpersonalen mår bra. Det gäller att i första hand lära känna igen de egna triggerfaktorer som gör att känslorna börjar bli övermäktiga.

Resultatet beskrev att förändringar kan ske och att sjuksköterskan kan utsättas för traumatiska upplevelser. Det kan ofta vara svårt att hinna förbereda sig på vad för

(19)

situationer som sjuksköterskor kommer att stöta på under arbetspasset. En studie av Hammarlund (2001) visar att under arbetsdagen kan de utsättas för starka känslointryck där sjuksköterskors egna känslor kan vara minst lika starka som de drabbades

(Hammarlund, 2001). Förberedelse och erfarenhet är viktigt för att undvika stressfyllda situationer. Stressfyllda situationer kan avhjälpas med en bättre självkännedom, då sjuksköterskor lättare kan inse sina begränsningar och då minskar sjuksköterskans krav på sig själv (Elmcrona & Winroth, 1997). Detta styrks också i en studie som visade att förberedelse ger ett välmående och hjälper sjuksköterskor att ge en mening åt stressfyllda arbetssituationer (Bégat, et al. 2001). Skillnader märks med hur erfarna sjuksköterskorna är. En erfaren sjuksköterska är naturligtvis mer säker i sitt arbete än en nyutexaminerad.

Därför är det viktigt med handledning. Handledning är viktigt för att de nyutexaminerade sjuksköterskorna snabbt skall bli säkra i sin yrkesroll. Detta instämde de mer erfarna sjuksköterskorna i som menade att handledningen har stor betydelse i början av yrkeskarriären (Antonsson & Sandström, 2000).

Vårt resultat visade att det var viktigt för sjuksköterskor att besitta både teoretiska och praktiska kunskaper. Men även att ha kontroll över sina arbetsuppgifter och vara fokuserad. Sjuksköterskor upplever att de får ökad energi och kraft när de har kontroll över sina arbetsuppgifter. Denna kontroll lär sig sjuksköterskorna genom att strukturera sina arbetsuppgifter som exempelvis att avgränsa sig gentemot andra yrkeskategorier.

Avgränsningen klargör rollen och vad som hör till sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Tydliga avgränsningar mot andra yrkeskategorier minskade sjuksköterskornas upplevelse av stress (Ohlsson & Arvidsson, 2005).

Metoddiskussion

För att öka trovärdigheten i vår litteraturstudie, granskades den utifrån fyra olika perspektiv: pålitlighet, bekräftelsebarhet, trovärdighet och överförbarhet. Studiens

författare ska enligt Holloway och Wheeler (2002) bedöma studiens tillförlitlighet utifrån dessa fyra perspektiv. Vårt syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. För att stärka trovärdigheten har vi använt oss av citat utifrån de granskade artiklarna (Holloway & Wheeler, 2002). För att studien ska ha

(20)

hög pålitlighet är det viktigt att resultatet är exakt och noggrant återgivet. Detta är viktigt för att läsaren ska kunna följa författarnas tillvägagångssätt från början av studien till slutgiltigt resultat. Tillvägagångssättet har vi beskrivit genom att presentera sökord, databaser, översikt av artiklar och de artiklar som ingår i analysen. För att en studie ska anses som pålitlig ska författarna ha ställt sig frågan om att studien skulle kunna upprepas med liknande deltagare i en likartad situation och få ett resultat som stämmer överens.

För att stärka en studies bekräftelsebarhet ska fynden representera deltagarnas upplevelser och uppfattningar och inte vara författarnas egna tolkningar och uppfattningar (Polit & Beck, 2008).

Vi använde oss av en manifest innehållsanalys som innebär en strävan efter att inte tolka artiklarnas innehåll och att vi inte gjorde våra egna tolkningar. I resultatet kunde vi känna igen oss själva. Detta hindrade oss inte från att vara objektiva. Genom att välja kvalitativa artiklar har vi fått tillgång till sjuksköterskors tankar och känslor och därigenom kunnat uppnå vårt syfte. För att hitta artiklar om svårt skadade personer använde vi sökordet trauma. Experience och nursing var två sökord som vi ofta hade med i kombinationer av sökningar. I början av arbetet fokuserade vi på trauma och fann mest kvantitativa artiklar och artiklar som inte motsvarade vårt syfte. De artiklar vi använde oss av var enbart på engelska. Våra kunskaper i engelska är goda, men för att förhindra felaktiga

översättningar använde vi oss av översättningshjälp i form av engelsk-svenskt lexikon. Vi har varit noga med att inte kondensera textenheterna för mycket, för att inte förlora viktigt innehåll. Vi har vid handledning och seminarier fått uppsatsen granskad av andra personer, vilket har hjälpt oss att förhindra misstag och tolkningar i tillvägagångssättet.

Vi har också använt oss av tydlig referensteknik för att läsaren lätt ska kunna finna källan till texten. Enligt Holloway och Wheeler (2002) ska läsaren kunna bekräfta fynden genom att återgå till originalkällan.

Vi har arbetat så textnära som möjligt. Graneheim och Lundman (2004) påpekar att all data ska analyseras textnära och att forskaren ska se till det uppenbara när en manifest kvalitativ innehållsanalys utförs. Initialt fanns svårigheter med uppdelning av

slutkategorierna, men efter omkategorisering bildades tre nya slutkategorier. Vi upptäckte också genom att arbeta mycket textnära, att en annan slutkategori hörde samman med en av de nyskapade slutkategorierna, så dessa vävdes samman till en och samma

(21)

slutkategori. Det är dock viktigt att belysa att långtifrån alla sjuksköterskor som

omhändertar svårt skadade personer upplever alla dessa negativa känslor och utvecklar en post-traumatisk stress.

Slutsatser

Resultatet indikerar att sjuksköterskor som arbetar med att omhänderta svårt skadade personer löper en stor risk att få nedsatt självkänsla, svårt att slappna av och att inte bli bekräftade. Dessa symtom kan medföra en ökad risk för utbrändhet och sjukskrivning.

Många av dessa symtom kan liknas vid diagnosen post-traumatisk stress. För att undvika detta, kan handledning och avlastningssamtal för sjuksköterskor som omhändertar svårt skadade personer vara till stöd och hjälp i deras profession. Resultatet i denna

litteraturstudie visar även att det är viktigt för sjuksköterskor att kunna förbereda sig och ha relevant kompetens i sin profession för att må bra. Det är av stor vikt att ytterligare forskning inom området utförs, så att färre sjuksköterskor som omhändertar svårt skadade personer slipper känna nedsatt självkänsla, utanförskap, otrygghet och att inte kunna slappna av som också kan diagnostiseras som post-traumatisk stress.

(22)

Referenser

Artiklar märkta med * ingår i analysen

Antonsson, A-C., & Sandström, B. (2000). Reflektion – Kärnan i omvårdnadshandling.

Vård i Norden, 20, (4), 38-41.

Badger, J.M. (2001). Understanding secondary traumatic stress. American Journal of Nursing, 10, (7), 26-33.

Bégat, I., & Severinsson E. (2006). Reflection on how clinical supervision enhances nurses’ experiences of well-being related to their psychological work environment.

Journal of Nursing Management, 14, 610-616.

Bennet, P., Williams Y., Page N., Hood, K. & Woollard, M. (2004). Levels of mental problems among UK emergency ambulance workers. Emergency Medicine Journal, 21, (2), 235-236.

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis, method, applications, and issues.

Healthcare for Women and International, 13, 313-321.

Elmcrona, M., & Winroth Kilebrand, M. (1997). Klinisk handledning Tio sjuksköterskors upplevelser av två års processorienterad handledning. Vård i Norden, 17 (3), 4-9.

Frisdal B. (2001). Lyhördhet. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.

Graneheim, U.H., & Lundeman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 16, 105-112.

(23)

*Gunther, M., & Thomas, S.P. (2006). Nurses´ narratives of unforgettable patient care events. Journal of Nursing Scholarship, 38, (4), 370-376.

Haire J. (1998). Communication and trauma management. Emergency Nurse, 6, (5), 24- 30.

Hammarlund, C.-O. (2001). Bearbetande samtal. Stockholm: Natur och Kultur.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative Research for Nurses. Oxford: Blackwell Sciences.

Jezuit, D. (2003). Ethics in practice. JONA´s Healthcare Law, Ethics, and Regulation, 5, (2), 25-28.

Jones A. (2003). Clinical supervision in promoting a balanced delivery of palliative nursing care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 5, (3), 168-175.

*Jonsson, A., & Halabi, J. (2006). Work related post-traumatic stress as described by Jordanian emergency nurses. Accident and Emergency Nursing, 14, 89-96.

*Jonsson, K., & Segesten, K. (2003). The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service. Accident and Emergency Nursing, 11, 141-152.

*Jonsson, A., & Segesten, K. (2004). Guilt, shame and need for a container: a study of post-traumatic stress among ambulance personnel. Accident and Emergency Nursing, 12, 215-223.

Jonsson, P. (2005). Stress vid kriser. Grundläggande psykotraumatologi och praktisk krishantering. Stockholm: Nätnavet AB.

(24)

Kock-Redfors, M. (2002). Plötslig oväntad död: Att ta hand om anhöriga i akut kris.

Sävedalen: Warne förlag.

Maytum, J.C., & Heiman Bielski, M. (2004). Compassion fatigue and burnout in nurses who work with chronic conditions and their families. Journal of Pediatric Health Care, 18, 171-179.

Nyström, M. (2003a). Mötet på en akutmottagning, om effektivitetens vårdkultur.

Lund: Studentlitteratur.

*O'Brien J., & Fothergill-Bourbonnais F. (2004). The experience of trauma resuscitation in the emergency department: themes from seven patients. Journal of Emergency Nursing, 30 (3), 216-224.

Ohlsson, E., & Arvidsson B. (2005). Sjuksköterskornas uppfattning av hur

processorienterad omvårdnadshandledning kan befrämja deras psykiska hälsa. Vård i Norden, 25 (2), 32-35.

Olive, P. (2003). The holistic nursing care of patients with minor injuries attending the A&E department. International Emergency Nursing, 11, 27-32.

O'Mahoney C. (2005). Widening the dimensions of care. Emergency Nurse, 13, (4), 18- 24.

Patient L, Trauma training: a literature review. Emergency Nurse, 2007, 5, (7) 12-19.

Polit, D.F., & Beck C.T. (2008). Nursing research. Principles and methods (8^th ed.).

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

(25)

*Scott, S.D., Hirschinger, L.E. & Cox, K.R. (2008). Sharing the load. Journal of Clinical Nursing, 71, (12), 38-43.

Sinclair, H., & Hamill, C. (2007). Does vicarious traumatisation affect oncology nurses?

A literature review. European Journal of Nursing, 11, 348-356.

Socialstyrelsen, (2009a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se [2009-02-27].

Socialstyrelsen, (2009b). Patientsäkerhetsaspekter i HSAN:s ärenden. En studie av ett urval ansvarsärenden från år 2000. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se [2009- 09-14].

*Sterud, T., Ekeberg, H. & Hem, E. (2006). Health status in the ambulance services: a systematic review. BMC Health Services Research, 6 (82), 1-10.

*Suserud, B-O. (2002). Ambulance resposes at a disaster site. Emergency Nurse, 9, (10), 22-27.

Svensk sjuksköterskeförening. (2002). ICN:s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening, Swenurse, (2009). Tillgänglig:

http://www.swenurse.se/Publikationer-Remisser/Publikationer/Kompetensbeskrivningar- och-riktlinjer/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska-med-

specialistsjukskoterskeexamen-med-inriktning-mot-anestesisjukvard [2009-02-27].

*Svensson, A., & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International Emergency Nursing,16, 35-42.

(26)

*Sörlie, V., Larsson-Kihlgren, A. & Kihlgren, M. (2005). Meeting ethical challenges in acute nursing care as narrated by registered nurses. Nursing Ethics, 12, 133-142.

Tutton, E., Seers, K. & Langstaff, D. (2008). Professional nursing culture on a trauma unit: experiences of patients and staff. Journal of Advanced Nursing, 61 (2), 145-153.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wiman, E., & Wikblad, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, (4), 423-429.

*Wireklint-Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd. En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Emergency Nurse,

7 (12), 15-25.

*Young Kathryn M. (1995) Occupational stress in the ambulance service: a diagnostic study. Employee Counseling Today, 7, (5), and Journal of Managerial Psychology, 6

(7), 21-32.