DEMOKRATI I
SAMHÄLLSKUNSKAPEN
En kvalitativ studie om hur lärare förankrar demokrati i samhällskunskapen
ANNA SANDBERG OCH ELIN EGERSAND
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete
Handledare: Kamran Namdar Examinator: Olle Tivenius
kultur och kommunikation
Kurskod: OAU094
15 hp
Termin: VT20 År: 2020
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________
Anna Sandberg & Elin Egersand
Demokrati i klassrummet
En kvalitativ studie om hur lärare förankrar demokrati i samhällskunskapen
Democracy in the social sciences
Årtal 2020
Antal sidor: 25
_______________________________________________________
Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen.Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en
samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.
_______________________________________________________
Nyckelord: demokrati, samhällskunskap, lärare, elever, demokratifostran och
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 1
2 Bakgrund ... 1
2.1 Begrepp och definitioner ... 2
2.2 Forskningslitteratur ... 2
2.2.1 Skolans demokratiuppdrag under historien ... 2
2.3 Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet ... 3
2.3.1 Syfte ... 3 2.3.2 Centralt innehåll ... 3 2.3.3 Kunskapskrav ... 4 3 Teoretiskt perspektiv ... 5 4 Metod ... 5 4.1 Metodologi ... 5 4.2 Genomförande ... 5 4.2.1 Urval ... 6 4.2.2 Datainsamling ... 6 4.2.3 Databearbetning ... 6 4.2.4 Tolkning av empiri ... 7 4.3 Etiska överväganden ... 7 5 Resultat ... 8 5.1 Empirin ... 8 5.1.1 Läroplanen ... 8 5.2.2 Tiden ... 9 5.2.3 Språkbarriärer ... 10 5.2 Tolkning av empiri ... 11 5.2.1 Kunskapsuppdraget ... 11 5.2.2 Kommunikation ... 12 5.3 Resultatsammanfattning ... 13 6 Diskussion ... 14 6.1 Resultatdiskussion ... 14 6.1.7 Slutsats ... 18 6.2 Metoddiskussion ... 18
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 18
6.3 Fortsatt forskning ... 18
Referenser ... 20
Bilaga 1 Informationsbrev ... 21
1 Inledning
Det svenska skolväsendet är uppbyggt efter ett demokratiskt synsätt och enligt Skolverket (2019) ska undervisningen både förmedla och förankra de demokratiska värderingar som finns i samhället. Skolans demokratiuppdrag innebär att fostra eleverna till att bli
demokratiska medborgare. Under vår verksamhetsförlagda utbildning inom
grundskollärarutbildning F – 3 fick vi ta del av yrkesverksamma grundlärare och deras olika syn på demokratiundervisning, vilket väckte ett intresse hos oss.
Begreppet demokrati är både brett och har ett stort tolkningsutrymme vilket kan resultera i olika tolkningar av begreppet. Enligt Sveriges Riksdag (2018) kan demokrati definieras som folkmakt eller folkstyre. Sveriges Riksdag (2018) fortsätter med att grundtanken med demokrati är att individer som bor i samhället ska ha möjlighet till att kunna vara med och påverka hur samhället ska fungera, styras och vem som ska styra. Därför är det angeläget att undersöka omyrkesverksamma grundlärare arbetar demokratiskt i samhällskunskapen. Det finns således ett behov av att forska om fenomenet demokrati vidare eftersom det förändras i relation till samhället. I läroplanen utgör demokrati en liten del av
kunskapskraven men om man tolkar syftet och skolans uppgift ur ett demokratiskt synsätt kan man se att skolans uppgift är stor när det kommer till att skapa demokratiska
medborgare (Skolverket, 2019). Det är därför angeläget att utforska fenomenet vidare för att kunna urskilja dess bakomliggande syfte och hur samhället driver den framåt.
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Demokratiuppdrag är innehållsrikt och är centralt i läroplanen. Demokratiuppdraget i helhet är för stort för oss att undersöka i denna studie därför har vi begränsat till
demokratiundervisningen i samhällskunskapen.
Vårt problem är: Förankrar grundskolelärare sina handlingar och sin undervisning om demokrati i läroplanen?
Studiens syfte är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen.
För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor:
1. Hur föreställer sig sex lärare i F – 3 att de främjar demokrati i samhällskunskapen? 2. På vilket sätt stödjer sex F – 3 - lärare sin demokratiundervisning i
samhällskunskapen?
Forskningsfrågorna besvaras med kvalitativa intervjuer och sociokulturell teori.
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras först i avsnitt 2.1 Begrepp och definitioner, där tydliggör vi ett par begrepp. Därefter presenteras avsnitt 2.2 Forskningslitteratur, där vi presenterar representativ litteratur. Slutligen presenteras avsnitt 2.3 Läroplanen för grundskolan,
2.1 Begrepp och definitioner
• Demokrati - Demokrati är ett brett begrepp med ett stort tolkningsutrymme vilket
resulterar i att det förekommer olika tolkningar av begreppet. Enligt Sveriges Riksdag (2018) definieras begreppet demokrati som folkmakt eller folkstyre. Grundtanken med demokrati är att individer som bor i samhället ska ha möjlighet att kunna vara med och påverka hur samhället ska styras eller fungera. I skolan används begreppet demokrati för att tillåta alla elever föra sin talan och vara med till att påverka sin egen undervisning.
• Mediering - Mediering innebär att människan använder sig av redskap för att förstå
omvärlden och agera i den.
2.2 Forskningslitteratur
Vi har utifrån vår valda litteratur gjort ett urval utifrån att det berör våra aspekter demokrati i samhällskunskap.
Den första artikeln Lärare blir till i talet om demokrati i SO-undervisning (2017) är skriven av Anna Henriksson Persson och Sara Irisdotter Aldenmyr (2017). Artikeln beskriver
samhällskunskapslärarens roll och vikt i elevers demokratiundervisning. Henriksson Persson et al. (2017) har intervjuat tre verksamma SO-lärare som beskriver demokratiuppdraget i olika termer av förhållningssätt och strategier. Det är läraren själv som ansvarar för elevers framtida medborgarkompetenser och därför är det angenämt att läraren arbetar med demokratiuppdraget i relation till kunskapsuppdraget i samhällskunskapen.
Den andra litteraturen är en doktorsavhandling vid namn Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ didaktik (2007) och är skriven av Kent Larsson (2007). Doktorsavhandlingen beskriver demokratiska dimensioner i skolans samhällskunskap och analyserar även vikten av elevers möjlighet att argumentera och uttrycka sina åsikter. Den belyser även vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas för elever att lära sig om samhället och demokratin genom samtal och diskussioner i
samhällskunskapen.
Den tredje litteraturen är skriven av Cecilia Eriksson (2006) och är en doktorsavhandling vid namn Det borde vara att folket bestämmer. Doktorsavhandlingen beskriver skolans roll i elevernas demokratiundervisning och om skolans betydelse i elevernas föreställningar om vad demokrati innebär. Eriksson (2006) har i doktorsavhandlingen valt att inte separera grundskole- och gymnasieelever då hon anser att eleverna blir präglade av hela sin skolgång.
2.2.1 Skolans demokratiuppdrag under historien
Demokrati har funnits i skolan under en lång period. Laila Gustavsson (2008) menar att skolan har varit uppdelad i två olika skolformer: läroverket och folkskolan. Skillnaderna mellan dessa två faktorer är att folkskolan innebar undervisning om tillsyn och uppsikt mer än kunskapsutbildning. Vilket innebär att elever uppfostrades när de gick i folkskolan och inte utbildades i ämneskunskap. Man tog dock inte hänsyn till den enskilda individens behov eller förutsättningar utan man såg eleverna som en grupp med samma möjligheter.
I början av 1900-talet fokuserade skolan på att uppfostra eleverna till att kunna ta
1992). Samhällskunskap infördes som ämne (Gunilla Modigh och Fredrik Zackari, 2000) för att eleverna skulle utveckla sin medvetenhet, få en insikt och kunna reflektera över den utvecklingen som sker i vårt samhälle och vad det för med sig. Samhällsutvecklingen som sker resulterar i att demokratin som finns också utvecklas.
Skolan utvecklades vidare och år 1946 infördes alla elevers rätt till samma utbildning vilket var en stor utveckling. I den nya skolan blev målet att skapa demokratiska
samhällsmedborgare. Genom olika händelser under 1900 - talet utvecklades skolan i relation till detta. Demokratiuppdraget i skolan lägger fokus på barns rättigheter och under 1900 - talet lades det stort fokus på just barns rättigheter vilket möjliggjorde skolans uppdrag. Demokrati har alltid funnits med i skolans värld och läroplaner men genom att samhället utvecklas har demokratin även gjort det (Modigh et al., 2000). Eftersom det svenska samhället bygger på en demokratisk grund så är det naturligt att demokratin utvecklas i relation till den samhällsutveckling som ständigt sker. Modigh et al. (2000) menar att
demokratiuppdraget har en lägre status i skolor än vad kunskapsuppdraget har. Modigh et al. (2000) menar vidare att demokratiuppdragets status har varierat beroende av en
samhällsutveckling som skett och den syn på kunskap som funnits. Idag är det lärarna själva som bär ansvaret över hur målen ska uppnås. Lärarna har lokala måltolkningar, kursplaner och styrdokument som talar om vad eleverna ska kunna efter en viss tid. Det är sedan upp till läraren om hur eleverna ska uppnå dessa kunskapskrav. Modigh et al. (2000) betonar vikten av demokratiuppdraget och menar att det uppdraget är grunden till en fungerande
verksamhet och ett fungerande kunskapsuppdrag.
2.3 Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet
I detta avsnittredovisar vi läroplanens (Skolverket, 2019) intentioner för att skapa en bild om vad lärarens uppdrag inom demokratiundervisningen är utifrån samhällskunskapen.
2.3.1 Syfte
I inledningen beskriver vi hur komplext demokratibegreppetblir när många människor tolkar detta olika. När vi granskar läroplanen läser vi den med våra värderingar och
erfarenheter. Det kan därför granskas olika av en annan individ med andra värderingar och erfarenheter.
Demokrati kan synliggöras på många olika sätt i samhället från att handla om att ställa sig upp på bussen till förmån för en äldre människa till att aktivt rösta i riksdagsvalet. I syftet ur samhällskunskap (Skolverket, 2019) står det att undervisningen ska ge eleverna verktyg till att se helhetssynen på samhället ur flera aspekter. I syftet framgår det att eleverna ska undervisas till att bli demokratiska medborgare med ett bra rättspatos. De ska se på världen som en jämställd plats för alla individer. Eleverna ska utveckla kunskap och verktyg om hur de kan verka i samhället demokratiskt.
2.3.2 Centralt innehåll
Vi har valt att lyfta ur delar från det centrala innehållet i läroplanen som vi anser är relevant för demokratiundervisningen i samhällskunskapen.
”Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer” (Skolverket, 2019, s. 225).
Detta centrala innehåll utgör en stor del av undervisningen som kan vara kopplad till
samhällskunskapen men även i andra ämnen och bör diskuteras kontinuerligt med eleverna. Det är därför problematiskt att skriva att detta endast är relevant i samhällskunskapen. ”Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang” (Skolverket, 2019, s. 225).
Den digitala utvecklingen förnyas hela tiden och eleverna lever i digital värld som påverkar deras vardag. Vi kopplar detta centrala innehåll till andra ämnen som tillexempel idrott där eleverna får bekanta sig med sportsammanhang.
”Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs” (Skolverket, 2019, s. 226). Detta centrala innehåll är något som läraren kan arbeta med under samhällskunskapen med eleverna när de själva får uppleva hur man arrangerar möten.
”Aktuella samhällsfrågor i olika medier” (Skolverket, 2019, s. 226).
Lärarens roll är att själv vara påläst om samhällsfrågor och förmedla dessa på ett begripligt sätt till eleverna. Vi anser även att det är viktigt att ha ett filter om vilka samhällsfrågor som är viktigt för eleverna från förskoleklass upp till årkurs 3.
2.3.3 Kunskapskrav
Kunskapskrav beskriver vad eleverna ska kunna när de går ut årkurs tre. Eleverna ska ha kunskapen och sedan bedömas utifrån detta. Vi anser att detta kan vara problematiskt då en lärare ser eleverna på lektionerna och inte utanför skolan och därför kan det vara svårt att bedöma elevers kunskaper om demokrati. Vi har valt ut kunskapskrav som vi anser har en koppling till demokrati. För att förtydliga har läraren andra uppgifter att undervisa om i samhällskunskapen men vi har begränsat till det vi anser är demokrati och
demokratibegreppet kan tolkas olika beroende på betraktare.
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad det kan innebära i skolan och hemma. […]
Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför det kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras” […] Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära
samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor (Skolverket, 2019, s. 229f).
3 Teoretiskt perspektiv
I förarbetet till vår studie granskade vi läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav i samhällskunskapen med inriktning demokrati. Under granskningen framgick det tydligt att det sociokulturella perspektivet är en bärande grund i läroplanen. Därför har vi valt
sociokulturella perspektivet som teori.
Den sociokulturella teorin grundar sig på att vi lever tillsammans med andra individer och genom detta utvecklar ett socialt samspel. Vi lär oss tillsammans med andra och vi lär oss hur vi ska interagera med varandra. Vygotskijs (Roger Säljö, 2017) föreställning är att språket och tanken är två viktiga komponenter som tillsammans arbetar för att skapa en förståelse och ett sammanhang. Utifrån dessa två komponenter ska eleverna ges möjlighet till att tänka fritt och uttrycka sina tankar.
Människan ingår alltid i en process av att utvecklas (Säljö, 2017), vilket är en del av
människans naturliga utveckling. Men lärande har inte en tidsbegränsning utan för att den individuella utvecklingen ska ske behöver individen ha en mer kompetent människa till exempel en lärare i sin närhet som kan vägleda. Den sociokulturella teorin står för att
”interaktion och kommunikation blir nycklar till lärande och utveckling” (Säljö, 2017, s. 262). Centralt inom den sociokulturella teorin är att människan använder sig av redskap för att förstå och agera i sin omvärld, vilket kallas för mediering. Människan använder sig av språkliga redskap dagligen vid kommunikation. Människan både tänker och kommunicerar med kulturella redskap för att förstå och analysera omvärlden. Därför menar Vygotskij att människan tänker i omvägar.
4 Metod
I detta kapitel behandlas studiens metod. I avsnitt4.1 Metodologikommer vår
metodologiskt resonemang att redovisas. I avsnitt4.2 Genomförandekommer vi beskriva hur genomförandet av de valda metoderna gick till. I avsnitt4.3 Forskningsetikkommer vi redovisa för hur vi har arbetat med forskningsetiska principer för att respondenterna ska känna sig väl bemötta.
4.1 Metodologi
Den metodologi som använts är huvudsakligen beskriven av Denscombe (2017). Då studien syftar till att fördjupa kunskapen om lärares tolkningar och hänvisningar till
samhällskunskapens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i demokratiundervisningen. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer för att samla in en fyllig datamängd som fångar upp lärares syn på demokrati. I en kvalitativt ansats ligger fokus på informationen som
informanterna förmedlar via intervjuer och detta skapar en datainsamling. Efter insamlingen och tolkningen gick vi vidare till nästa steg som är databearbetningen. Tivenius (2015)
beskriver tolkningen som skild från databearbetningen eftersom den innebär ett nytt steg i processen.
4.2 Genomförande
I detta avsnitt beskrivs hur metodologin operationaliseras för denna studie i fyra
underavsnitt. Underavsnitten visar hur vi har arbetat, samlat in data, skapat kategorier, hur urvalet har gått till och analysprocessen för hur empirin har tolkats.
4.2.1 Urval
Urvalet till denna studie är gjord utifrån lärare från tre skolor i Eskilstuna kommun och medverkan har varit frivillig. Urvalet är riktat mot lärare med en bredare erfarenhet kring demokratiuppdraget. Vid urvalet efterlystes särskilt lärare som kunde samtala om demokrati i klassrummet för att kunna samla in en fyllig datamängd. Sammanlagt har sex lärare från förskoleklass till årskurs tre intervjuats. För att hitta dessa skolor och lärare användes huvudsakligen personliga kontakter.
4.2.2 Datainsamling
För att få en fylligare empiri har vi valt att intervjua sex förskoleklass - årkurs tre lärare. Intervjuerna grundade sig i lärares syn på demokrati i undervisningen och hur dess används. När vi gjorde urvalet respondenter utgick vi från Denscombe (2017) som anser att urvalet omfattning ska vara lämpligt. Omfattningen ska varken vara för stor eller för liten. Innan intervjuerna har vi skickat ut ett informationsbrev (se bilaga 1) där det framgår vad intervjuerna ska användas till och vilka som tar del av resultatet. Intervjuerna kommer att ske enligt Vetenskapsrådet (2017). Respondenterna var anonyma då vi anser att identiteten inte är väsentligt i studien. Respondenterna gavs möjlighet att avbryta intervjun när som helst under intervjun om deltagandet inte längre känns bra.
Processen började med att vi mejlade aktuella respondenter och bestämde en tid som passade att träffas. Vi informerade om syfte, utförande och deras rättigheter. Eftersom Covid-19 är en pandemi i världen valde vi även att intervjua lärare på arbetsplatsen för att minska smittspridningen. Intervjufrågorna besvarades av lärare samtidigt som vi antecknade och spelade in innehållet. Inspelningarna raderas efter vi hade granskat och antecknat det som vi ansåg var till hjälp för att besvara våra forskningsfrågor.
4.2.3 Databearbetning
För att sätta oss in i intervjuerna och skapa data lyssnade vi på intervjuerna och
transkriberande samtidigt. Sedan lyfte vi ut utsagor som bestod av flera meningar som vi kunde koppla samman med intervjufrågorna. Sedan skapade vi koder för att lätt kunna identifiera vilken informant som hade sagt vad. För att fånga upp kärnan av kontexten valde vi att skapa nyckelord till utsagorna. Efter detta värderade och diskuterade vi nyckelorden och skapade preliminära kategorikoder. Nästa steg var att använda oss av det teoretiska perspektivet som en grund och hålla fokus på rätt saker som var relevant för vårt arbete och skapa kategorier utifrån kategorikoderna. För att fånga upp det viktigaste i kategorierna utifrån forskningsfrågorna läste vi genom allt flera gånger och diskuterade fram vilka kategorier som skulle bildas permanent till arbetet. Nedan visar vi hur en av kategorierna bildades, kategorin som skapades varLäroplanen.
• Utsaga 5: ”Jag har lätt att prata om demokrati med mina elever men det kan vara en svårighet att hålla sig till läroplanen och inte sväva iväg” (I2 [Informant 2]) Initial kod: Demokrati; Demokratiarbete och svårigheter med läroplanen.
• Utsaga 10: ” Det är kul att arbeta med demokrati med eleverna för att de är
intresserade och det utgör en stor del av läroplanens syfte och även under det centrala innehållet i samhällskunskap” (I5) Initial kod: Demokrati kopplat läroplanen.
Med dessa två olika utsagor får vi se olikheten som lärare känner i samband med läroplanen och demokrati. Den första informanten anser att det är svårt att hålla sig till läroplanen och den femte informanten ansåg att det var lätt att koppla till läroplanen.
• Utsaga 15: ”Vi arbetar ofta med frågor som handlar om demokrati i alla ämnen, jag tycker att demokrati finns i flera delar av läroplanen” (I4) Initial kod: Demokrati i alla ämnen.
Informant fyra berättar att hen arbetar med demokrati ämnesövergripande eftersom läraren kan se demokrati i flera delar av läroplanen.
Flera utsagor har påvisat att läroplanen är viktigt i läraryrket och att demokratiuppdrag är stort men samtidigt tolkningsbart. Vidare har kategorin läroplanen skapats efter ett flertal utsagor som berört läroplanens roll i demokratiundervisingen i klassrummet ur flera aspekter. Med hjälp av de initiala koderna blev det lätt för oss att identifiera
begreppet Läroplanen som en kategori i arbetet. Det är en kategori som vi kommer fördjupa oss i under empirin.
Utifrån utsagorna har flera kategorier vuxit fram med hjälp av de initiala koderna.
Kategorin Tiden har varit ett återkommande begrepp från utsagorna och även detta går att avläsa i utsaga 5 där lärare påpekar att det är lätt att flyta iväg. Vi tolkar detta som att läraren inte har tiden att låta lektionerna flyta iväg på annat än det som lärare måste göra utifrån läroplanen. 60 andra utsagor har påvisat samma sak. Den sista kategorin som växte fram från 50 utsagor var Språkbarriär. Vi analyserade att många lärare ansåg att språket kan vara svårt att hålla till en konkret nivå. Demokrati kan uppfattas som abstrakt av eleverna samt att flerspråkigheten kan sätta käppar i hjulet för flera elever. Vi valde att endast använda oss av kategorin Språkbarriärer för att kunna koppla samman alla aspekter som handlar om språkets betydelse och vikt i arbetet om demokrati.
4.2.4 Tolkning av empiri
Tivenius (2015) har flera sanningskriterier som vi har valt att belysa genom att helheten ska framstå som rimlig, koherent och vara allmänt formulerad. Vi har tolkat och analyserat meningen av empirin med stöd av det sociokulturella perspektivet.
Empirin utgörs av fyra kategorier som visar hur informanterna har svarat och hur vi har valt ut det väsentliga av deras utsagor. Efter vi har analyserat kategorierna och jämfört med det sociokulturella perspektivet för att kunna besvara forskningsfrågorna.
4.3 Etiska överväganden
I studien kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådet (2017) etiska principer.
Varje respondent informerades om informationskravet vilket innebär att vi förmedlade syftet med vår forskning och att deltagandet alltid är frivilligt och respondenten får när som helst avbryta eller ta tillbaka sin medverkan utan konsekvenser. Respondenternas identitet
kommer inte att skrivas ut och man kommer inte kunna identifiera någon av respondenterna genom texten. Vidare informeras respondenterna om konfidentialitetskravet vilket innebär att intervjumaterialintekommer att spridas vidare till obehöriga. Genom att grunda vår studie på konfidentialitetskravet kan respondenterna uttala sig fritt med förtroende i sina
intervjuer. Genom att arbeta efter Vetenskapsrådet (2017) etiska principer visar man en god forskningssed. Detta innebär att studien blir mer trovärdig då hanteringen av våra kvalitativa intervjuer hanterats korrekt.
5 Resultat
I detta kapitel beskrivs först i avsnitt 5.1 Empiri, studiens empiri vilken utgörs avtre kategorier. I avsnitt 5.2 Tolkning av empiri, beskrivs hur vi tolkar denna empiri för att kunna besvara våra tre forskningsfrågor. Sist i avsnitt 5.3 Resultatsammanfattning, där vi sammanfattar resultatet med allt som vi tar med oss till resultatdiskussionen.
5.1 Empirin
I tre underavsnitt beskriver vi först vår empiri som utgörs av tre kategorier, Läroplanen, tiden och språkbarriärer. Dessa utgör den empiri som vi går vidare med och presenteras under rubriker som fångar upp kärnan i dem. Kategorierna representerar inte grupper av personer, utan är generaliserad av dem attityder och värderingar som framträder i dem 322 utsagor som utgör studiens data.
5.1.1 Läroplanen
Kärnan i kategorin Läroplanen är hur läroplanen är tolkningsbar och hur det synliggörs i undervisningen.
När lärare ser att det finns en kunskapsbrist hos elever väljer lärare att arbeta med detta och koppla till demokratiuppdraget.
Demokratiuppdraget är uppdelat i flera aspekter, som lärare kan man då välja att lägga större fokus på vissa delar. Exempelvis om en klass är i behov av en social utveckling kan jag arbeta mer med kommunikation.
Svårigheter att beskriva demokratiuppdraget då det ansesvara komplext.
Det är svårt att beskriva demokratiuppdraget eftersom det är övergripande och är uppbyggt på flera aspekter som olika mycket belyser undervisningen.
Det krävs diskussioner och olika synvinklar på hur demokrati synliggörs i läroplanen och hur det ska bedömas.
Jag och mina kollegor brukar diskutera hur vidare vi ska bemöta eleverna med en demokratisk faktor men även hur vi ska bedöma eleverna. Vi ska bedöma eleverna på flera olika punkter som jag inte kan rabbla i huvudet men jag vet att vi i lärargruppen ofta hamnar i diskussioner kring just bedömning.
Lärare kan sällan hela läroplanen utantill ochdebehöver ofta ta upp läroplanen för att minnas hur de ska undervisa och blir då påminda om hur stor del av läroplanen som utgörs av demokrati inte bara i samhällskunskapen.
I samhällskunskapens kunskapskrav står det att vi ska arbeta, diskutera och reflektera kring massa olika saker i samhället och det ska vi göra under lektionerna. Jag
demokrati i alla ämnen inte bara i samhällskunskapen. Då blir ämnet så platt, jag kollar ofta i läroplanen för att hålla undervisningen på banan.
Demokrati i samhällskunskapen är bara en liten del av lärares uppgift med koppling till demokrati. Demokrati i skolan innehåller lärares perspektiv på sådant de anser som viktigt i undervisningen och hur de prioriterar och använder sig av demokrati. Skillnaden mellan kategorin Läroplanen och det två andra kategorierna Tiden och Språkbarriärer är att läroplanen är lärares grund att stå på samtidigt som Tiden och Språkbarriärer är två perspektiv på undervisningen som skapar hinder och i viss mån även fördelar för undervisningen.
5.2.2 Tiden
Kärnan i kategorin Tiden är att ställa sig frågan om hur stor roll den begränsade tiden i skolan har i koppling till demokratin som ska undervisas om i skolan. Är tiden avgörande för undervisningen eller finns det rymligt med tid för allt låta lärare ha den undervisning som krävs.
… Oj, oj, oj vad jag får kämpa med tiden. Det finns alltid alldeles för lite tid. Tiden är ett generellt begrepp för hur lärare anser att deras tid ska portioneras till det olika förplikterna som en lärare är befogade att uppnå. Lärare har utöver skoltiden fem extra timmar som de ska lägga på att planera, rätta och andra saker som de inte hinner med. Den tiden är lärare själva berättigade att använda när de själva vill.
Jag älskar att vara strukturerad och planerad i min undervisning men jag har så otroligt lite tid att planera mina lektioner. Jag hinner knappt kopiera papper innan lektionerna. Det kommer alltid något i vägen. Ibland är at personal på skolan som drar i mig och ibland är det eleverna som gör att jag inte hinner. Därför får många av mina kvällar gå åt till att planera.
Meningsfulla lektioner:
Det är viktigt att eleverna finner mina lektioner roliga men i nuläget hinner jag inte planera roliga uppgifter. Jag får använda mig av gammalt redan förberett material.
Demokrati ska genomsyra hela skoltiden men det finnssällan tid att göra detta.
Som jag sa innan anser jag att demokrati kan användas i alla ämnen och även ska användas i alla ämnen och med hänsyn till detta tycker jag att vi har för lite
undervisningstid på samhällskunskapen. Det kan inte vara möjligt att vi ska hinna med demokratiansvaret på samhällskunskapen när vi även ska hinna med annat som eleverna ska bedömas i. Det är förargligt att ingen har granskat tidsaspekten mer ingående med hänsyn till läroplanen kopplat till demokratin.
Det är även viktigt att se hur tiden kan ses som något positivt med hänsyn till demokrati. Det är superpositivt att demokratiuppdraget ska genomsyras i alla ämnen det gör att jag kan undervisa massor om demokrati i alla ämnen då lämnas det massa utrymme till att göra annat på samhällskunskapen. Vi behöver inte tid
att prata om demokrati på samhällskunskapen eftersom vi gör det hela tiden i alla ämnen och även ute på skolgården.
Således finns det en viss kritik mot hur lärare ska få tiden att räcka när det kommer till planering men även hur undervisningstiden kan räcka eftersom det är ett stort uppdrag. Det går även att vända på demokratins storhet och se den som något positivt då den inte behöver begränsas till samhällskunskapen. Tiden har en stark koppling till Läroplanen eftersom vi nämnde innan att läroplanen är en grund för lärare att stå på. Sedan kommer det språkliga in som en bärande aspekt i både tolkning av läroplanen samt hur tiden ska räcka för de som inte talar svenska som förstaspråk.
5.2.3 Språkbarriärer
Att vara språkligt kunnig kan definieras på olika sätt. Under den här kategorin
Språkbarriärer synliggöras olika synsätt på vilken demokratisk kompetens lärare måste besitta och vilka svårigheter som de möter i demokratiuppdraget. Att veta vad
demokratiuppdraget innebär är bara en liten del av uppgiften. Lärare ska även kunna förmedla kunskap på en begriplig nivå för yngre barn.
Jag tror att jag har en klar bild av vad demokrati för mig i koppling till skolan. Men dessvärre har jag det svårt när jag ska förklara själva begreppet för eleverna. Jag kan anamma begreppet och låta det synas i min undervisning men om en elev bad mig att förklara begreppet hade det varit svårt för mig att beskriva.
Det finns språkbarriärer mellan vuxna och barn som kan ställa till problem men det finns ytterligare en aspekt som skapar hinder för lärare i deras undervisning och det är
Flerspråkiga elever.
Många elever i min klass har svenska som andraspråk och det kan verkligen ställa till det i min undervisning eftersom jag inte kan deras modersmål och därför inte kan förklara för eleverna på deras språk.
Kulturella skillnader kan även avspeglas i skolan och kopplas till demokrati i Sverige, lärares roll är då att informera eleven om hur vi har det i Sverige.
Med erfarenheten lär man sig vilka kulturer som har ett visst tänk på tillexempel konflikter men även hur oviktigt det är att stå i kö och många andra sociala bitar som jag anser har med demokrati att göra men utanför klassrummet. Problemen tas ofta med in i klassrummet där jag ska försöka förklara för eleverna hur det funkar på vår skola. Detta är en stor utmaning både med språket och med kulturen i Sverige.
Språkligabarriärer står i anknytning till Läroplanen eftersom undervisningen ska vara individanpassad är det lärares uppgift att göra undervisningen begriplig för alla elever. Detta blir då en fråga om Tid eftersom lärarna behöver lägga mer tid på planeringen, vilket är tid som de uttryckligen har sagt att de inte har.
Jag försöker att anpassa min undervisning till flerspråkiga elever genom att använda mig av bildstöd och mycket kroppsspråk. Jag har märkt att det är en framgångsfaktor för alla elever och inte bara de med annat modersmål eftersom undervisningen blir mer
konkret och det är definitivt bra när vi arbetar med demokrati som jag anser är komplext.
Kategorin språkbarriärer har formats efter att lärare har uttryckt sig att språkbarriärer kan vara ett hinder för demokratiundervising i samhällskunskapen. I detta avsnitt förekommer begreppet Flerspråkiga elever som en väsentlig del men det står i relation till
Språkbarriärer då det är ett mer allmänt begrepp för alla olika typer av språkig hinder
5.2 Tolkning av empiri
De tre kategorierna Läroplanen, Tiden och Språkbarriär är självständiga gentemot varandra. De tre kategorierna utgör den empiri somanvänds för att besvara de två forskningsfrågorna. Vårt teoretiska perspektiv som beskrivs i kapitel 3, sociokulturellt perspektiv hjälper oss att tolka empirin. Det som eftersöks i studien är hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen
5.2.1 Kunskapsuppdraget
Studiens första forskningsfråga lyder: Hur föreställer sig sex lärare i F – 3 att de främjar demokrati i samhällskunskapen? Empirin är klar i sig själv och bjuder på olika urskiljbara faktorer. Dessa är läroplanen, tiden, demokratiuppdraget och lärartilltro. Men med det sociokulturella perspektivets fokus framträder faktorer som förtydligar och nyanserar bilden.
En stark faktor i kategorin Läroplanen är demokratiuppdraget men demokratiuppdraget tycks inte uppfattas som en del i samtliga skolämnen. Snarare som en del i
samhällskunskapsämnet. Attityden mot en ”generell-spelplan” förminskas och begränsas till samhällskunskapen och bedömningen av demokrati sker då enbart i ett ämne trots att det är övergripande. Läroplanen är den kategori som presenterar demokratins betydelse i samtliga skolämnen. Därmed kan en ”generell-faktor” urskiljas.
Det framgick tydligt att man som lärare vill definiera sig som en demokratisk förebild men det framkom svårigheter med att vara en demokratisk förebild eftersom demokratiuppdraget är abstrakt i läroplanen. Det kan vara tidskrävande att ständigt i alla lektioner lägga ett stort fokus på att undervisningen ska vara demokratisk. Man kan inte alltid kan räkna med att inkludera alla elever vid varje lektionstillfälle. Därför får man lägga ett större fokus på de eleverna nästa lektion. Tiden räcker inte alltid till för att utveckla alla elever vid samma tillfälle.
Enligt sociokulturell teori leder interaktion och kommunikation till lärande och utveckling (Säljö, 2017). Med detta perspektiv på lärande växer flera synsätt på demokrati i
samhällskunskapen fram genom att vara en vägledning mot en framgångsfaktor till lärande. Elevernas personliga utveckling ska ske i vägledning av en mer kompetent människa i sin närhet, i detta fall läraren. Läraren behöver vara kompetent och medveten för att möjliggöra lärande hos eleverna. Detta kan ställa till med problem för många lärare när de själva inte vet vilken kompetens som de bör bära på för att utveckla eleverna. Hur ett demokratiskt synsätt tolkas är olika från individ till individ då det inte framgår tydligt i Läroplanen hur begreppet ska användas. Det framgår i läroplanen att lärarna inte bara ska använda sig av demokrati i samhällskunskapen. Utan det ska genomsyra hela undervisningen och även i interaktioner
utanför klassrummet. Det går att uppfylla påvisar informanterna men det är oundvikligt att demokrati ses på olika sätt. De olika synsätten står i relation till hur lärarna kommer
undervisa i demokrati.
En viktig aspekt som diskuteras är Demokratiuppdraget i sin helhet. Det diskuteras och reflekteras över i arbetslag men det går inte att komma fram till en slutsats eftersom det är tolkningsbart. När den egna individen har satt sin prägel på demokratiuppdraget ska läraren undervisa detta till eleverna på ett sätt som är begripligt för eleverna. Här kommer
Språkbarriärerna in som en svårighet till att utveckla alla elevers förståelse. Ytterligare en faktor för lärarna är Lärartilltro, lärarens eget självförtroende och självdistans till det demokratiska uppdraget som lärare har som skyldighet utifrån Läroplanen. Lärarens egen uppfattning om begreppet demokrati har en stor betydelse för undervisningen inom samhällskunskapen. Utan lärarens egen uppfattning kan eleverna inte utbildas. En framgångsfaktor som har lyfts är att föra en konversation med personal på skolan för att tillsammans skapa en bild om hur de ska uppfylla sitt uppdrag. Det går därför att dra en parallell till det sociokulturella perspektivet som har en utgångspunkt i att interaktion och kommunikation leder lärandet framåt. Interaktionen och kommunikationen bör inte endast vara mellan vuxna. För att få in demokrati i klassrummet kan eleverna ges möjlighet att vara en del i kommunikation och interaktionen till deras egna lärande av demokrati.
Läroplanen har en stor roll i elevernas demokratiundervisning i samhällskunskapen men dessa två går inte att sammankoppla utan en lärare med en egen tilltro och insikt i vad Demokratiuppdraget är.
5.2.2 Kommunikation
Med stöd av det teoretiska perspektivet söker vi svar på studiens andra forskningsfråga som lyder: På vilket sätt stödjer sex F – 3 - lärare sin demokratiundervisning i
samhällskunskapen?
Språkbarriärer verkar var ett hinder i undervisningen inom demokrati i samhällskunskapen. Det påvisar att vuxna och barn inte pratar samma språk när det kommer till begrepp samt att det finns många Flerspråkiga elever som har ett ännu sämre ordförråd. Det upplevs som en svårighet att förmedla lärarens egna kunskaper på rätt sätt till eleverna för att de ska öka deras förståelse. Detta är en aspekt som följer hela studien men för att besvara
forskningsfrågan har vi valt ut utsagor och granskat dem i relation till det teoretiska perspektivet. Detta har inneburit att det har lyft fram flera faktorer som är bra med Språkbarriärerna i klassrummet. Det innebär att läraren måste planera sina lektioner utifrån att alla elever ska förstå som kan vara tidskrävande i läraryrket. Bildstöd kan vara en hjälpande hand i undervisningen när orden inte räcker till. Det stöds från Läroplanen där det står att elever har rätt till en individanpassad undervisningen (Skolverket, 2019). Genom bildstöd ges eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse. Att kommunicera och interagera med varandra behöver endast inte göras genom tal det är även möjligt genom bilder och text. En bild kan kommunicera fram ett budskap. En möjlig nackdel är att en bild kan tolkas ur flera perspektiv och för en elev med en annan kulturell bakgrund kan det vara missvisande. Tiden kan då ha en avgörande faktor eftersom det är lärarens roll att ge eleverna den tiden de behöver för att förstå och utvecklas inom området. Tiden kan ställa till problem för en del lärare då de anser att Demokratiuppdraget är så stort att det inte går att begränsa till
samhällskunskapen och andra ser det som en möjlighet att använda sig av demokratin i alla ämnen. När det diskuteras om Tiden benämns även ett generellt begrepp för flera aspekter att ta hänsyn om som är Ramfaktorer. Det finns flera resurser som lärarna kan använda sig av för att stödja elevernas undervisning tillexempel lokaler. Om det finns möjlighet på skolan kan mindre lokaler med mindre grupper av elever främja kommunikationen mellan elever och lärande. På detta sätt kan läraren tala direkt till eleverna där det kan finnas
Språkbarriärer. Detta arbetssätt kopplat till många lärares gemensamma uppfattning av Tiden kan vara problematiskt. För att stötta elevernas utveckling inom samhällskunskapens krävs det ett samarbete mellan eleverna och lärarna där de tillsammans kan interagera med varandra för att komma vidare i arbetet. Kommunikationen kan leda till att Tiden inte känns lika begränsad och att eleverna utvecklas.
Elevnära diskussioner är en framgångsfaktor i arbetet med demokrati då eleverna ska finna det intresset att lära sig mer om demokrati. Intresse är en gemensam faktor till positiv effekt av lärande i flera ämnen. Elevernas medvetenhet om demokrati sker i elevnära diskussioner och i reflektion om hur vi vill att samhället ska se ut. Säljö (2017) skriver om den kunniga personen kompetens som en viktigt faktorinlärningen. Kompetens kan vara om ämnet demokrati men det kan även vara den pedagogiska kompetensen att driva eleverna till att vilja utvecklas i samhällskunskapen. Lektionernas innehåll är en viktig faktor i ett
framgångsrikt demokratiskt klassrum men pedagogiken som läraren bemöter sina elever är minst lika viktig. Alla vuxna på skolan är förebilder till eleverna, förebilder om hur en demokratisk medborgare verkar i vårt samhälle. Lärarna kan få stöttning av Läroplanen för att veta hur de ska verka i samhället och framförallt i skolan med avseende om att utveckla elevernas kunskaper om demokrati.
5.3 Resultatsammanfattning
Kategorisering av datan som utgjordes av 322 utsagor från sex informanter genomfördes i flera steg och genererade i de tre positionerna Läroplanen, Tiden och Språkbarriär. Deras egenskaper utgörs av informanternas attityder, kunskap och tolkningar.
Typiskt för Läroplanen är att ämnet demokrati begränsas till samhällskunskapen och ges inte möjlighet att visa sin potential alla ämnen. Demokrati genomsyrar all undervisning i samtliga undervisande ämnen i skolan. Läroplanen är den enda kategorin som visar lärarens grund att stå på medan de andra två kategorierna visar perspektiv på hinder och fördelar i undervisningen.
Tiden kännetecknas av ramfaktorer och lärartilltro. Det finns inslag av oro på grund av den knappa tiden för planering, vilket kan resultera i en ”halvbra” undervisning. Viljan att ta ansvar för elevernas demokratiinlärning belyser centrala delar av kategorin Tiden. Språkbarriärer sammanfattar en tydlig uppfattning om hur viktigt språket är i demokratiundervisingen.
De olika kategorierna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet, var vid forskningsfrågorna besvarades. Svaren på forskningsfrågorna belyser varandra och tillsammans utgör det en tydlighet.
Som faktorer som påverkar hur sex lärare i F – 3 föreställer sig att de främjar demokrati och på vilket sätt de stödjer sin demokratiundervisning i samhällskunskapen framtonar ur empirin generell, ramfaktorer och lärartilltro.
Generell innebär att ämnet demokrati inte kan begränsas och centrera i samhällskunskapen utan behöver användas och belysas i alla skolämnen.
Ramfaktorer innebär att det finns externa faktorer utanför lärares direkta kontroll, vilket har en påverkan i undervisningen. Det externa faktorerna ger utrymme för olika slags
undervisnings- och lärandesituationer.
Lärartilltro innebär en tilltro till sin egen förmåga att undervisa och bedöma som lärare. Med hjälp av denna tilltro kan ångest och oro stimuleras.
De tre kategorierna med sina respektive band till demokratiundervising verkar vara etablerade på olika sätt. Läroplanen är lärarens grund i vad som ska undervisas om
demokrati och vad som ska bedömas medan Tiden och Språkbarriärer etablerar sig i olika lärandeperspektiv.
6 Diskussion
I avsnitt 6.1 resultatdiskussion, diskuteras resultat i relation till forskningslitteratur och teoretiskt perspektiv. I underavsnitt 6.1.1 slutsats, sker en slutsats av resultatet. I avsnitt 6.2 metoddiskussion, diskuterar vi den valda metoden. I underavsnitt 6.2.1 pålitlighet
och trovärdighet, påvisas studiens pålitlighet och trovärdighet utifrån sanningskriterierna.
I avsnitt 6.3 fortsatt forskning, beskriver vi hur forskningen kan utvecklas.
6.1 Resultatdiskussion
Det kan nog för många kännas underligt att samhällskunskapen inte enbart styr
demokratiundervisingen. Här måste klargöras att fenomenet ska tolkas och förstås ur flera perspektiv i samtliga skolämnen. I Skolverket (2019) ser man att en demokratisk synvinkel genomsyrar. Därför är det rimligt att arbeta med demokrati i till exempel både svenska och matematik. Modigh et al. (2000) skriver att lärare bör använda och koppla hela
verksamheten till skolans demokratiuppdrag. Genom att lärare använder ett demokratiskt synsätt hela verksamheten tydliggörs tänket hos eleverna och det faller mer naturligt för dem att använda sig av det. Modigh et al. (2000) skriver att demokratiuppdraget inte kan
begränsas till ett ämne i klassrummet utan behöver användas i hela verksamheten för att eleverna ska kunna dra paralleller mellan verkligheten och undervisningen i klassrummet. När resultatet utifrån det teoretiska perspektivet pekar ut generalitet som en
framgångsfaktor i undervisning av demokrati blir det tydligt att lärare behöver få en bredare bild över de aspekter som demokrati bär med sig. Demokratiundervisning behöver inte innebära att eleverna ska räcka upp handen utan kan vara kommunikation mellan varandra. Larsson (2007) skriver att det finns en lång tradition inom utbildningsfilosofin om
kommunikation och dialog i centrum för undervisning och lärande. Det är givande att i klassrummet föra dialoger tillsammans med eleverna för att utveckla deras kunskaper. I det sociokulturella perspektivet beskrivs interaktion och kommunikation som en nycklar i lärande och utveckling (Säljö, 2017). Därför är det relevant att i undervisningen arbeta aktivt
med interaktion och kommunikation för att möjliggöra elevers kunskapsutveckling. Kommunikation är ett sätt för människor att bli delaktiga i något gemensamt, de kan diskutera, argumentera och resonera kring samma sak och få tillgång till olika infallsvinklar av ett ämne, vilket kan stimulera och utveckla kunskaper (Larsson, 2007).
Eriksson (2006) beskriver okunskapen hos vuxna inom demokrati. Okunskapen beskrivs som en negativ faktor på elevernas demokratiundervisning. Kommunikation och interaktion mellan de vuxna och barnen behöver därför belysas och främjas för att utveckla alls kunskap om demokrati. Lärartilltron har vi hittills diskuterat som något positivt och
kunskapsutvecklade. Eriksson (2006) beskriver hur vuxna kan ha för mycket tilltro på sin egen förmåga, har ingen insikt och saknar insikt av nödvändiga perspektiv. Det är därför viktigt att ha avvägning mellan att ha en demokratiskgrund att stå på men samtidigt vara öppen för nya perspektiv och tankar om demokrati. En lärares kompetens kan anses ska vara väldigt breda och lärare ska ha svar på alla frågor men det är inte en nödvändighet eftersom en lärare kan utvecklas och lära sig mer om den är öppen för Kommunikation.
Kommunikation och Demokratiuppdraget går hand i hand utifrån det teoretiska perspektivet genom hela studien.
Resultatet antyder en stress och oro för att inte leverera givande undervisning för eleverna. Lärare vill prestera och sätter en stor press på sin egen demokratiska kompetens. Därav är faktorn Lärartilltro relevant i sammanhanget eftersom den visar vikten av tilltro till sin egen förmåga. Är lärare medvetna om sin kunskap stimulerar den oron för att misslyckas.
Flera av de faktorer som resultatet identifierar visar sig vara framgångsfaktorer, hur undervisningen bedrivs framåt. Generell och lärartilltro driver undervisningen framåt och visar på en positiv aspekt i demokratiundervisingen, den möjliggör nya utmaningar för lärare medan ramfaktorer visar hinder som uppstår i det dagliga planeringen och undervisandet. Generell visar sig tydligt i kategorin Läroplanen eftersom man sällan talar om att demokrati inte behöver vara stort. Den generalitet som demokrati erbjuder behöver lärare iaktta och bedriva sin undervisning utefter. Ramfaktorer visar sig i kategorin Tiden eftersom tid är en ramfaktor som påverkar lärares undervisning. Det är en begränsad tid man har eleverna och behöver därför erbjuda den bäst möjliga undervisningen och detta är tidskrävande. Lärare har ofta tidsbrist och hinner därför inte majoritet av tiden att resonera över sitt eget agerande. Lärare lägger ett fokus på kunskapskraven och vad eleverna ska uppnå. Men det borde även finnas tid att fundera på hur man ska få med demokrati i undervisningen. Det kan vara en svårighet att se sitt eget agerande utifrån demokratiska grunder. För att lärarna ska skapa en medvetenhet kan det vara angenämt att en annan lärare observerar och dokumenterar hur läraren arbetar med eleverna utifrån aspekter som till exempel likvärdighet och jämlikhet i gruppen.
Lärartilltro speglas i kategorin Språkbarriärer. Lärare behöver lita på sin egen förmåga att undervisa. Utifrån informanternas svar framkommer det att lärare behöver även ha en positiv inställning till undervisningen, för visar sig lärare nervösa och okunniga kan detta missgynna eleverna och deras kunskaper blir ostimulerade. Medan om läraren kommer in med en auktoritetsroll, visar sig kunniga och har en positiv inställning kan detta möjliggöra för eleverna då struktur och kunskap kan skapa ordning och trygghet. Men lärare behöver även använda sig av meningsfulla lektioner. Henriksson Persson et al. (2017) skriver om Elevnära diskussioner och dess innebörd för att göra lektionerna intressant för eleverna. Det
är viktigt att fånga elevernas intresse och skapa meningsfulla lektioner som eleverna finner attraktiva att medverka på. Henriksson Persson et al. (2017) utvecklar resonemanget om hur elevernas intresse för ämnet kan ökas om det är ett meningskapade i lektionerna. Med meningsskapande kommer elevernas kunskaper att öka och deras förståelse för samhället och samhällsfunktioner kommer att utvecklas. Det framgår i deras studie att det är svårt att lära eleverna något som det själva inte vill bli lärda, för de behöver ta ansvar över sitt eget lärande och vilja utvecklas. Frelin (2012) styrker detta i sin bok Lyhörda lärare genom att skriva att lärares inställning till den undervisande lektionen kan påverka hur mottagliga eleverna kommer att vara. Lärare behöver skapa en lustfylld känsla där man lever sig in i kunskapsinlärningen. Eleverna är fortfarande i ung ålder och kan tycka att det är spännande med ”lek” i undervisningen. Detta kan skapa meningsfullhet då eleverna kan relatera till kunskapen. Lärare som anpassar sin undervisning efter elevers behov och förutsättningar skapar en elevanpassad nivå.
I kategorin Läroplanen diskuteras demokratiuppdraget flitigt. Henriksson Persson et al. (2017) beskriver hur motsägande det kan vara för en lärare att skapa en demokratisk grund och genomföra Demokratiuppdraget samtidigt som läraren har en skyldighet att hålla sig till kunskapskraven. De beskriver fortsättningsvis att det finns oklarheten kring vad som är relativt givna mål för eleverna och vad som endast är ett arbetssätt eller metod att undervisa demokratiskt. Under studien har begreppet Läroplan varit en viktig faktor kring hur lärarna arbetar med demokrati och detta visar även Henriksson Persson et al. (2017) studie. De beskriver demokratibegreppet och kunskapsuppdraget som två spänningsförhållanden där läraren slits mellan det två uppdragen. Lärare ska låta eleverna ha inflytande i
undervisningen och får vara en del av undervisningen. När lärare ger elever utrymme till att delta och undervisar demokratiskt kan det vara en svårighet att hålla sig inom ramarna för det som elever ska lära sig kunskapsmässigt.
En svår faktor kan vara Tiden eftersom den kan vara otillräcklig. Lärare kan tänka att låta eleverna vara delaktiga genom att bli lyssnade på och få en stärkt självbild. De beskriver att detta inte påverkar Tiden som lärarna behöver lägga på kunskapsutvecklingen hos eleverna och kan därför vara ett stöd i elevernas utveckling i samhällskunskapen. Samtidigt som det finns framgångsfaktorer att ta hänsyn till och använda sig av påpekar Henriksson Persson et al. (2017) att lärare anser sig vara aktörer i ett demokratiuppdrag som inte alltid är
genomförbart. De beskriver hur lärare ska förhålla sig till styrdokumenten som innefattar lärokunskaper och kursplaner som ska tas till form i vardagliga situationer i skolan men andra distraktionsmoment som tidsramar, viljor, behov och politiska påbud. Alla dessa faktorer kan påverka till att kunskapsutvecklingen kan stanna upp och läraren behöver lägga fokus på irrelevanta saker i koppling till samhällskunskapen och demokratiundervisingen
.
Lärarens tilltro till sig egen förmåga påverkar hur läraren undervisar skriver Henriksson Persson et al. (2017). Detta har en stor relevans i arbetet då även vi kunde identifiera av kategorierna att läraren spelar en stor roll i hur demokratiundervisingen ska genomföras. De beskriver en balansgång mellan det som lärarna ”måste göra” och lärarens ambitioner till vad de vill göra. I samband med detta resonemang beskrivs hur lärarna hela tiden refererar till sig själva och vad deras skyldighet är uteslutande av alla referera inte till hela lärarkåren. Samhörigheten på skolan mellan pedagogerna kan ha en växande effekt på elevernas lärande eftersom lärarna då kan skapa en gemensam bild om hur hela skolan ska arbeta medunder samhällskunskapen, det sker även i andra ämnen och över hela skoldagen. Henriksson Persson et al. (2017) anser att det borde anammas till hela skolgången för att låta det
genomsyra hela skoldagen för att utveckla förståelsen för demokratin med alla elever. Demokratisk kompetens är ett begrepp som använts i både studien och av informanterna. Larsson (2007) skriver att detta uttryck ofta används när man talar om demokratifostran i samhällsundervisningen. Begreppet demokratisk kompetens används aktivt i samtal om demokrati men ställs sällan mot väggen. Begreppet varken diskuteras eller visar perspektiv på delar som kan vara problematiska (Larsson, 2007). Demokratisk kompetens kan vara svårtolkat eftersom begreppet kompetens redan är diffust använt. När det redan svårtolkade begreppet kombineras med ett annat komplext begrepp som demokrati så behövs det
sammansatta begreppet en tydlig ståndpunkt (Larsson, 2007). En demokratisk kompetens behövs hos lärare för att kunna fostra demokratiska elever. Begreppet kompetens kan tolkas utifrån två synvinklar, individuell och grupp. Man kan utveckla en individuell kunskap eller medvetenhet och man kan i en grupp utveckla en gemensam förmåga att förstå ett ämne. Eriksson (2006) har en utgångspunkt hos unga vuxna där de diskuterar olika aspekter om demokrati. Detta blir relevant eftersom eleverna kommer från grundskolan där vår studie har sin utgångspunkt. Eleverna bär med sig kunskapen om demokrati sedan många år tillbaka. De påvisar att demokrati alltid har funnits med dem och att deras kunskapsutveckling inom demokrati hade sin början i låg ålder. Eriksson (2006) beskriver ett scenario där eleverna har fått höra ”alla får vara med” flera hundra gånger under sin uppväxt. De beskriver hur vuxna har matat in i deras huvud hur demokrati är viktigt då alla ska få vara med om de så är under en lek eller i det stora samhället. En framgångsfaktorför att främja elevernas synsätt om demokrati är därför att upprepa sådana fraser om värdegrund hela tiden för eleverna, för till slut kommer eleverna bära med sig det synsättet. Det lilla för samhället börjar redan i de unga åldrarna beskriver Eriksson (2006).
Eriksson (2006) ger en inblick i hur de externa Ramfaktorerna påverkar eleverna bortom lärarens kontroll. Eleverna blir påverkade av inte minst föräldrar och deras tro om
demokrati. Den kulturella bakgrunden hos eleverna kan påverka Språkbarriärerna och skapa problem i hur eleverna upplever och verkar demokratiskt. De externa Ramfaktorerna kan inte läraren påverka, läraren kan stötta och främja eleverna till att bli demokratiska medborgare men ”slutprodukten” av demokratiska medborgare kan inte läraren bekräfta. Studiens syfte var att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Empirin visar olika faktorer på hur lärare arbetar med demokrati. En gemensam ståndpunkt är Läroplanen som anses som lärarnas grund att stå på. Lärarna har olika uppfattningar om hur Läroplanen ska genomsyra bara samhällskunskapen eller hela skolgången då demokrati anses vara abstrakt. Flera aspekter har en påverkan på hur lärarna kan undervisa i demokrati då de kan finnas stora
Språkbarriären och en minskad tilltro på sin egen förmåga som lärare. Detta påverkar undervisningen negativt på många sätt och många lärare uttrycker att dessa problem hade kunnat reducerats om det fanns mer Tid för lärare att både hålla i lektioner samt att planera lektioner. Lärarnas olika uppfattningar kan styras av forskningslitteraturen och av det teoretiska perspektivet får vi några framgångsfaktorer som kan stötta lärare i arbetet om demokrati. Kommunikation är en viktig faktor och även denna påvisade flera lärare som ett stöd i arbetet med demokratiuppdraget.
6.1.7 Slutsats
Slutsatsen av den föregående resultatdiskussionen är att lärare arbetar med demokrati, men att ämnet demokrati inte går att begränsa till samhällskunskapen utan behöver belysas i samtliga ämnen i skolan.
6.2 Metoddiskussion
Studien är förankrad i beprövad och accepterad metodologi. Vi har grundat vår forskning på Tivenius (2015) för att uppnå de sanningskriterier som finns och ställs på
forskningsarbeten. Forskningsfrågorna är koncist besvarade och proceduren fram till svaren är transparent beskriven. Vi lägger ingen betoning i personliga åsikter eller tankar utan vi presenterar och analyserar den empiri vi mottagit.
Forskningsetiska kraven är uppfyllda och alla källor vi använt oss av i studien är refererade. Pålitligheten och trovärdigheten är prövad enligt följande underavsnitt. I följande
underavsnitt har vi presenterat hur sanningskriterierna är uppfyllda och ett reflexitivitets kapitel finns.
Att arbeta på det sätt som vi gjort under studiens gång betraktar vi studien som korrekt genomförd.
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet
Studien är förankrad i beprövad och erkänd metodologi. Intervjuerna genomfördes med en öppen anda, en mindre struktur och med möjlighet till diskussion.
Sanningskriterierna är uppfyllda och reflexiviteten redovisad. Därför vill vi häva att resultatet är pålitligt.
Sanningskriterier
Studiens resultat är rimligt. Då det inte har uppstått stora överraskningar finns det inget skäl att ifrågasätta rimligheten. Därmed är rimlighetskriteriet uppfyllt. Resultatets delar framstår tydligt som delar av en helhet och därav uppfyller studien koherenskriteriet.
Genom kategoriseringsproceduren visar resultatet sådant som är dolt. I och med att vi använde ett teoretiskt perspektiv som tidigare använts i diskussioner om ämnet demokrati har vi kunnat analysera utifrån tidigare forskning i jämförelse med egna erfarenheter.
Reflexivitet
Vår resa genom detta projekt har varit intressant. Även om vi båda har erfarenhet själva om ämnet demokrati i samhällskunskapen hade vi ingen aning om den vidd ämnet har. Vi hade ingen uppfattning av vilka konsekvenser ämnet bär med sig. Vi har inte haft något intresse att styra resultatet åt en specifik riktning, utan vi har varit öppna och tagit till oss resultat för att komma framåt.
6.3 Fortsatt forskning
En mer omfattande undersökning kring lärares uppfattning om demokratiuppdraget skulle kunna resultera i redskap för lärare i demokratiundervisingen. Redskap skulle kunna
möjliggöra djupare kunskap hos eleverna. Det skulle även vara relevant att undersöka i vilken inlärningsmetod elever lär sig och förstår demokrati som bäst, vilket kan genomföras genom klassrumsobservationer och enskilda intervjuer.
Referenser
Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situations anpassat ledarskap, strukturerad Undervisning. Stockholm: Liber
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Englund, T. (1992): Tidsanda och skolkunskap. I Gunnar Richardsson, red: Ett folk börjar skolan. s 89–111. Stockholm: Fritzes
Eriksson, C. (2006). Det borde vara att folket bestämmer
.
Avhandling, Örebro Universitet. Diva: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:137023/FULLTEXT01Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare – professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber
Gustavsson, L. (2008): Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Doktorsavhandling inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogisk Arbete, 12.
Henriksson Persson, A. & Irisdotter Aldenmyr, S. (2017). Lärare blir till i talet om demokrati i SO-undervisning. Akademin Utbildning, Hälsa och samhället, Högskolan Dalarna
Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet
– överväganden kring en deliberativ didaktik. Doktorsavhandling, Örebro Universitet. Diva: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:135307/FULLTEXT01.pdf
Modigh, F. & Zackari, G. (2000). Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. Hämtad 2020-01-21, från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4293
Sveriges riksdag. (2018). Demokrati. Hämtad 2020-01-21, från https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U-P., Säljö, R. & Liberg, C. (2017). (red). Lärande, skola, bildning. (s. 203 – 264). Stockholm: Natur & Kultur Akademiska Säljö, R. (2000). Lärande i Praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-02-03, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Bilaga 1 Informationsbrev
Till dig som är lärare i grundskolan F – 3
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Det svenska samhället och den svenska skolan grundar sig på ett demokratiskt synsätt, Skolverket (2019) menar också på att eleverna ska bli genom undervisning demokratiskt medvetna och förberedda inför det kommande samhällslivet. Trots att flera aspekter visar på vikten av demokrati sjunker antalet aktiva samhällsmedborgare och valdeltagande.Vi vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till ökad förståelse för hur grundskolelärare i F – 3 undervisar om demokrati och hur elevernas upplevelse om vad demokrati är.
Syfte med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen
Det är sex grundskolelärare i årskurserna F – 3 som kommer att tillfrågas om deltagande i denna intervjustudie.
I denna studie är deltagandet frivilligt och du kan när som helst under studien eller efter avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras digitalt på grund av den rådande samhällssituationen med COVID – 19. Den digitala intervjun kommer att ske antingen genom zoom eller Skype. Intervjuerna beräknas att ta 30 – 60 minuter. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt. Inga obehöriga kommer att kunna ta del av det. Din identitet kommer inte heller framgå i studien utan du kommer att vara anonym och ingen person kommer kunna identifiera dig utifrån utsagorna i studien. Vi heter Anna Sandberg och Elin Egersand och går på Mälardalens Högskola i Eskilstuna och läser till grundskollärare F – 3. I utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete, vilket är anledning till denna intervjustudie kommer att utföras.
Har du några frågor så hör gärna av dig. Eskilstuna 2020 – 04 – 29 Studerande: Anna Sandberg Telefon: 072 250 33 40 Mejladress: annasandberg97@hotmail.com Elin Egersand Telefon: 076 632 25 23 Mejladress: elin.egersand@hotmail.se Handledare: Kamran Namdar Telefon: Mejladress: kamran.namdar@mdh.se
Bilaga 2 Intervjuguide
Lärarintervjuer
1. Vad är demokrati i skolan för dig?
2. Hur får du med demokratiuppdraget i din planering av en lektion? Använder du läroplanen som ett stöd i planeringen?
3. Hur gör du för att fostra demokratiska elever?
