Jugendornamentik feat. Vectorestetik
-Utemöbler för Berga Form ABSarah Grönvall Möbeldesign
Carl Malmsten
Centrum för Träteknik & Design
REG NR: LITH-IKP-ING-EX-??/??-SE Juni 2006
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet - eller dess framtida ersättare - under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och
administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsmann i den omfat-tning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköpings University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circum-stances.
The online availability of this document implies permanent permission for anyone to readm to download or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for noncommercial research and education purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of this document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law tha author has the right to be mentioned when his/hers work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its website:
http://www.ep.liu.se
Sammanfattning
Denna rapport presenterar det examensarbete på 10 poäng jag gjorde på möbeldesignpro-grammet vid Carl Malmsten CTD våren 2006. Syftet med denna rapport är att beskriva och klargöra processen av detta examensarbete samt formgivningen av produkterna som styrts av mitt koncept.
Rapporten grundar sig på dokumentation från processens gång och jag har valt att redovisa mitt arbete i denna rapport i fyra kapitel. Den första inledande delen beskriver bakgrunden till projektet, den andra redovisar insamlingsetappen i form av bild, skissmaterial och kon-ceptbeskrivning, den tredje handlar om skissetappen och själva designprocessen och den sista visar dokumentationen av gestaltningsarbetet av prototyperna. Avslutningsvis kommer en resultatanalys och kommentarer till arbetet och produkterna.
Bakgrunden till valet av mitt examensarbete var att jag var nyfiken på hur möbler för utemiljö kan se ut och vilka funktioner de eventuellt kan ha. Utemöbler är något som inte går ur tiden, om vädret tillåter kommer vi alltid att vara utomhus, och då behöver vi produkter för den miljön. Jag ville tillföra något som utstrålade något nytt, men som inte förlorat sina kvalitativa egenskaper i fråga om hållbarhet och problemfritt underhåll.
Med dessa ideér kontaktade jag Berga Form AB eftersom min uppfattning var att de, liksom jag, värderar kvalité och omsorg för detaljer högt, dessutom har de sin huvudsakliga produk-tion på Java, Indonesien. Och det var just i denna miljö jag vistades i när jag kontaktade Berga Form första gången. Jag gjorde tre månaders praktik i Singapore/Java höstterminen 2005 när jag fick idén för mitt examensarbete.
Resultatet är ett bord och en sittbänk för utemiljö i gjuten aluminium och massiv ask. Produk-ternas funktion underlättar transport, lagerhållning och vinterförvaring hos kund. Estetiken är exlusiv och stilfull för att passa i Berga Forms nuvarande sortiment.
Formspråket som sammanfattar stämmningen för mitt kandidatarbete är;
“svart & vitt, prunkande ornamentik, inspirerat av jugend & vectorestetik, samt massivt trä i strama former.”
Abstract
This report presents the graduation project worth 10 points that I completed in the Furniture Design Program at Carl Malmsten CTD, spring 2006. The purpose of this report is to describe and explain the process of this graduation project and the design of the products that has shaped the form of my concept.
The report is based on the documentation from the process. I have choosen to present my work for this report in four chapters. The first and opening chapter describes the background of the project, the second one shows the research, using pictures, and the concept for the project. The third, is about the design and sketching process, while the last one presents the prototyping. The final part is an analysis of the result and some comments on the work and the products.
The reason I chose this as my graduation project was beacuse I was curious about outdoor furniture and the possible functions they can have. These types of furniture will not go out of date, as long as the weather permits, as we will always spend time outdoors and will always have a need for products in this environment. I was looking to provide something new in this area, without losing the inherent properties to outdoor furniture.
I presented these ideas for Berga Form AB, because my understanding was that they, just like me, value quality and care for details. Furthermore, they produce the majority of their products in Java, Indonesia. I was in this area when I contacted Berga Form the first time. I did a 3 months internship in Singapore/Java the autum semester of 2006, when I thought up the idea for my graduation project.
The result if this project is a table and a bench for outdoor environments. The material is cast aluminum and solid Ash tree. This product has a function that will ease transport for Berga Form and winter storage for the customer. The furniture posesses an aesthetic that is exclusive and stylish to match Berga Form´s present collection.
The design concept for this graduation project is;
“black & white, dazzling patterning, inspired by Jugend and Vector aesthetically and solid wood reserved shapes”.
Förord
Det har varit intressant att fördjupa mig i ett nytt material och utmana mig själv att tänka i nya banor och fomer som detta projekt har inneburit.
Jag hade inte kunnat göra ett så omfattande arbete på egen hand och vill därför tacka min han-dledare och programansvarige, Leó Jóhannsson för hans synpunkter och råd i detta projekt. Jag vill även tacka min andra handledare Karl Malmvall för hans tid och skarpsynta sinne ifråga om tekniska detaljer och erfarenhet av produktion av möbler i Indonesien. Tack till Mårten Cyrén för hans optimism och kunskap om gjutteknik som kickade igång mig och mitt projekt.
Framförallt vill jag tacka Andreas Prabe med familj på Berga Form AB för deras generositet och entusiasm inför detta projekt.
Stockholm 22 maj, 2006 Sarah Grönvall
Innehållsförteckning
1. Inledning... s.1. 1.1 Bakgrund... s.1. 1.2 Syfte... s.1. 1.3 Målsättningar... s.2. 1.4 Avgränsningar... s.2. 1.5 Metod och källor... s.2. 1.6 Struktur... s.3.2. Insamlingsetapp... s.3.
2.1 Fördjupning av möbler för utemiljö... s.3.
2.1.1 Berga Forms sortiment... s.3.
2.1.2 Befintliga utemöbler och detaljer för inspiration... s.5. 2.2 Konkretisering av material, form och atmosfär ... s.6.
2.2.1 Jugend & Vektorgrafik... s.6.
2.2.2 Vad vill vi se i våra trädgårdar?... s.8.
2.3 Resultat av insamlingsetappen... s.8.
2.3.1 Sammanställning av detaljer ur insamlingsetapp... s.8.
2.3.2 Nyckelord för projektets koncept... s.9.
2.3.3 Uppdragsbeskrivning... s.9.
3. Gestaltning- Skiss/idéeetapp... s.11.
3.1 Skissetapp 1: Funktion och form?... s.11. 3.1.1 Analys och sammanställning av Skissetapp 1... s.13. 3.2 Konceptpresentation för Berga Form... s.14.
3.2.1 Vilka möbler valdes samt motivering... s.16.
3.3 Skissetapp 2: Vidareutveckling... s.17.
3.3.1 Undersökning; material, teknik, frakt och - produktionskostnader... s.17.
3.3.2 Slutgiltiga skisser... s.18.
3.3.3 Presentation för Berga Form, 18 april... s.21.
3.3.4 Undersökning; Ytbehandling av gjuten aluminium resp. massivträ för utebruk... s.23.
3.3.5 Modell 1:10... s.25.
4. Gestaltning av prototyp... s.27.
4.1 Produktionshandlingar... s.27.
4.1.1 Hur monterar man på gavlarna?... s.28.
4.1.2 Val av beslag... s.29.
4.2 Prototyptillverkning... s.30. 4.2.1 Gjutmodell... s.30.
4.2.2 Beckmans Gjuteri Eftr. i Nykvarn... s.31.
4.2.3 Kort historik om gjutning... s.33.
4.2.4 Kort om sandgjutning... s.34.
4.2.5 ALM Specialsnickeri, Stockholm... s.35.
5. Resultat... s.37.
5.1 Resultatanalys... s.38.
6. Källförteckning... s.41.
Bild-och figurförteckning
Figur 1 Access av Foersom/Hiort-Lorenzen, Berga Form... s.3 Figur 2. Nozib, av Nils-Ole Zib, Berga Form... s.3 Figur 3 Viken av Gunilla Norin, Berga Form... s.3 Figur 4 Kurva, Berga Form... s.3 Figur 5 Ninja, Berga Form... s.4 Figur 6. Kurva, Berga Form... s.4 Figur 7 Double, Berga Form... s.4 Figur 8. Swing, Staffan Hultgren, Berga Form... s.4 Figur 9 Utö, Berga Form... s.4 Figur 10 Parasoll, Round, Berga Form... s.4 Figur 11 Sidestep... s.5 Figur 12 Extremis, Dirk Wynants... s.5 Figur 13 Selki by Perhonen... s.5 Figur 14 Danziger Table by Richard Wrightman... s.5 Figur 15 Sessel by CST Furniture... s.5 Figur 16 Via, www.via.fr... s.5 Figur 17 Jaques Gruber, Munchner Stadtmuseum... s.6 Figur 18 Victor Horta, Tassel Bryssel... s.6 Figur 19 Unknown by www.wright20.com... s.6 Figur 20 Privat bild... s.6 Figur 21 Karl Fredrich Schinkel... s.6 Figur 22 Karl Fredrich Schinkel... s.6 Figur 23 Karl Fredrich Schinkel... s.7 Figur 24 Stockholm Exposition 1897... s.7 Figur 25 Unknown... s.7 Figur 26 Ormbunkssoffa, Byarums Bruk... s.7 Figur 27 Dagsäng, Anton Anton Lorenz... s.7 Figur 28 Vektorbaserd jugendornamentik... s.7 Figur 29 Unknown... s.7 Figur 30 Kyparn, Johannes Norlander... s.7 Figur 31 Skisser... s.11 Figur 32 Skisser... s.12 Figur 33 Skisser... s.13 Figur 34 Skisser... s.14 Figur 35 Skisser... s.14 Figur 36 Skisser... s.15 Figur 37 Skisser... s.16 Figur 38 Skisser... s.16 Figur 39 Skisser... s.16 Figur 40 Skisser... s.16 Figur 41 Solid Works skiss... s.17
Fortsättning Bild-och figurförteckning
Figur 42 Solid Works skisser... s.18 Figur 43 Solid Works skisser... s.19 Figur 44 Solid Works skisser... s.20 Figur 45 Solid Works skisser... s.21 Figur 46 Solid Works skisser... s.22 Figur 47 Solid Works skisser... s.22 Figur 48 Skalmodell 1:10... s.25 Figur 49 Bladmodeller... s.25 Figur 50 Solid Works modell... s.27 Figur 51 Ritning Bord & Bänk... s.27 Figur 52 Hur monteras gavlarna... s.28 Figur 53 Val av beslag... s.29 Figur 54 Val av beslag, forts... s.29 Figur 55 Blad för gjutmodell... s.30 Figur 56 Gjutmodell... s.30 Figur 57 Gjutmodell... s.30 Figur 58 Gjutmodell... s.30 Figur 59 Beckmans Gjuteri Eftr. i Nykvarn... s.31 Figur 60 Beckmans Gjuteri Eftr. i Nykvarn... s.31 Figur 61 Bild av prototyp... s.37
Bilagor
Bilaga 1 Konklusion & Projektbeskrivning efter TMTR 72... s.43 Bilaga 2 Projektplan... s.44 Bilaga 3 Tidsplan... s.45 Bilaga 4 Miljöbild... s.46 Bilaga 5 Miljöbild... s.47 Bilaga 6 Bilder av prototyp... s.48
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Bakgrunden till valet av mitt examensarbete var att jag var nyfiken på hur möbler för utemiljö kan se ut och vilka funktioner de eventuellt kan ha. Utemöbler är något som inte går ur tiden, om vädret tillåter kommer vi alltid att vara ute, och då behöver vi produkter för den miljön. Men utemöbelestetiken är något som kan gå ur tiden, menar jag. Den ser snarlik ut även internationellt och kommer ursprungligen ur hur sammanstättning av massivträ fungerar bäst för sådan miljö. Jag ville tillföra något som utstrålade något nytt, men som inte förlorat sina kvalitativa egenskaper i fråga om hållbarhet och problemfritt underhåll.
Ytterligare en vision har varit genomgående för detta projekt, och det har varit att involvera vissa fuktioner för att underlätta logistik, effektivisera vinterförvaring etc.
Naturligtvis är det en stor utmaning att formge möbler för en miljö som växlar mellan blött och torrt, varmt och kallt, blåsig, etc. Men svensk sommar är något magiskt som alla ser fram emot och som vi njuter av när den väl är här. Den är kort, intensiv och underbar. Därför var jag så entusiastisk inför mitt utmanande projekt.
När jag formulerat grunderna för mitt examensarbete kontaktade jag Berga Form AB1. Min
uppfattning om Berga var att de, liksom jag, värderar kvalité och omsorg för detaljer högt, dessutom har de sin huvudsakliga produktion på Java, Indonesien. Och det var just i denna miljö jag vistades i när jag kontaktade Berga Form första gången. Jag gjorde tre månaders praktik i Singapore/Java2 höstterminen 2005 när jag fick idén för mitt examensarbete.
Berga Form accepterade mitt förslag och vi kom överrens om att jag skulle, efter en grundlig analys av utemöbelmarknaden, presentera ett par ideér för dem som skulle kunna passa in i deras sortiment. Denna analys, följt av ett grundligt skissarbete och sammanställning av ett antal koncept, valde jag att använda en 5 poängskurs till, som ligger precis innan examen-sarbetet. Denna 5 poängskurs avslutades med en redovisning av ett antal koncept, följt av ett gemensamt beslut av vilket koncept jag skulle arbeta vidare med. Mina koncept skulle fylla en lucka som Berga hade i sitt sortiment, eller så skulle de lyfta sortiment genom att bredda det. Berga skulle i sin tur ge mig den information som var nödvändig för mig att träffa rätt samt bekosta en första prototyp.
1.2 Syfte
Syftet med denna rapport är att beskriva och klargöra processen av detta examensarbete samt beskriva formgivningen av produkterna som styrts av mitt koncept.
1 Berga Form AB är ett utemöbelföretag vars produkter är ritade av framstående designers.
www.berga-form.se
The Home Merchant är ett möbelföretag med administrativt kontor i Singapore och designkontor/
1.3 Målsättningar A.
Målsättningen med mitt examensarbete har varit att:
-göra en serie utemöbler som har ett nytt, individuellt uttryck, i huvudsak tänkt för den privata marknaden.
-använda traditionella material och tekniker som även lämpar sig för industriell tillverkning. -möblerna ska vara anpassade för att minska skrymmande vinterförvaring och logistik. -målsättningen har också varit att leverera en serie produkter till Berga Form, anpassad efter deras produktion, kollektion och transportsätt.
B.
Målsättningen med denna rapport är att ge en redogörelse av dokumentationen av examensar-betet (dvs. insamlingsetapp, gestaltningsetapp samt prototypframtagning). Dessutom inne-håller rapporten en avslutande del där projektet och prototyperna analyseras.
1.4 Avgränsningar
Jag avgränsar mig till att arbeta med funktionen “utemöbler”, anpassade för nordiskt klimat. Jag är även begränsad i och med förekomsten av vissa obligatoriska förhållningsregler, såsom Berga Forms produktionsmöjligheter, krav och önskemål.
Denna rapport har sin början efter konceptredovisningen den 24 april, 2006 för Berga Form. Vid det mötet presenterade jag två koncept; Bord & Sittplats samt Solsäng. Vi valde Bord &
Sittplats konceptet.
1.5 Metod och källor
I denna designprocess har jag använt mig av en metodik som, för mig, har utvecklats till att bli ett effektivt och kontrollerat sätt att angripa nya projekt. I korta drag har jag först och främst formulerat mitt uppdrag för mig själv och min uppdragsgivare, utarbetat en projekt-beskrivning samt en tidsplan med olika etappavslut2. Genom att arbeta efter en tydlig mall,
struktureras mitt arbete och det underlättar även för min uppdragsgivare att följa utvecklingen av det.
1.6 Struktur
Denna rapport beskriver examensarbetet i fyra olika kapitel. Det första beskriver insamling-setappen. I det andra berättar jag om gestaltning och skiss/idéetapperna och i det tredje kapit-let redovisar jag kort prototypframtagningen. I det fjärde, och avslutande kapitkapit-let, summerar jag arbetet och resultatet av det. Parallellt med dessa fyra kapitel presenterar jag även bilder som är relevanta för sammanhanget och som ger en bättre bild av hela projektet.
1 Se bilaga nr. 1.
2. Insamlingsetapp
Under insamlingsetappen, som är den inledande etappen, har jag noga tittat på Bergas nuvar-ande möbler. Det var viktigt att få en känsla för vilken kvalitetsnivå möblerna besitter, dvs hur sammansättningar är gjorta, val av beslag och dyl. Insamlingsetappen har även innefattat en grundlig undersökning av befintliga utemöbler, material och funktioner. Under denna etapp har jag samlat en mängd bilder på material, färg, struktur och atmosfär, som har varit till min hjälp att formulera konceptet för exmensarbetet.
Insamlingsetappen är ett sätt att finna inspiration för projektet, jag studerade både små och stora detaljer för att skapa en bild för mig själv och för att ge arbetet en särskild atmosfär som skulle genomsyra det.
2.1 Fördjupning av möbler för utemiljö
2.1.1 Berga Forms sortiment
Nedan följer bilder och kommentarer om Bergas möbler.
Berga använder i huvudsak odlad indo-nesisk Teak i sina produkter. Andra träslag som förekommer är ipè (se bild ovan) och ask.
Bergas möbler designas av fristående skandinaviska formgivare. Kollektio-nen består både av traditionella möbel-typer och mer vågade (se bild ovan)
Stolen Viken av Gunilla Norin har blivit något av en modern klassiker. Det är Bergas mest kända möbel och den har kopierats i ett oändligt antal.
Målade ytor som denna är ett ovanligt inslag i sortimentet. Med det tunna skiktet färg upplever man fortfarande (ask)träets struktur.
Figur 1. Figur 2.
Figur 4. Figur 3.
Under Stockholm Furniture Fair-06 lanserade Berga Form ett par produkter med en ny estetik. Det föll väl ut och blev uppskattat av återförsäljare.
Konstruktionsaspekten har varit ett viktigt element under designarbetet. En av anledningarna är att produkterna produceras i Indonesien. (logistik & sammansättning)
Bergas grafiska material ger en känsla av sommar och kvalité i form av material och detaljer men även att de tål “ögats slitage”, (citat Sven Lund grundare av Källemo).
Berga har ett antal produkter som inte är storsäljare, men som ger en tydlig bild av företagsprofilen, såsom här, en gunga formgiven av Staffan Hultgren. (skolad vid Carl Malmsten CTD)
2006 års nya produkter innehöll såväl ny estetik som material. Här i form av en aluminiumställning och ett hög-trycks laminat.
Sortimentet är i stort sett komplett med produkter som parasoller i olika format, grill med avställningsyta och möbler med olika funktioner.
Figur 5. Figur 6.
Figur 7. Figur 8.
2.1.2 Befintliga utemöbler & detaljer för inspiration.
Jag intresserade mig mycket för hur en skiva bärs upp av ben. Här är det mycket enkelt ordnat genom att ut-nytta en plywoodskivas böjlighet i ena riktningen.
Utemöbler kan egentligen se ut hur som helst. Vad som är viktigt är att tänka på hur materialen klarar av detta hårda klimat.
Utemöbelestetiken är traditionell och erkänd, men kan också se ut så här. Uppstramad och mycket enkel.
Jag hade en vision om att skapa en konstruktion som skulle, för ögat, vara enkel att förstå. Som här där skivan ser ut att ha surrats fast av benen.
Jag är sedan tidigare mycket fachine-rad av mönster, ornamentik och repe-tetiv dekoration av ytor. Här i form av ett bord med laserskuren alt. stansad plåt.
Bockben + skiva är ett uråldrigt sätt att skapa bordsyta. Variationerna på detta system är oändliga. Jag tycker om konceptet, särskilt när uttrycket blir så elegant som här.
Figur 11. Figur 12.
Figur 13. Figur 14.
2.2 Konkretisering av material, form och atmosfär.
2.2.1 Jugend & Vectorgrafik
Ornamentiken under Jugendtiden var sirlig och oregelbunden, inte sällan föreställde motiven blad och blom-mönster.
Att ytor som egentligen inte behövde dekoreras gjorde det under denna tid, inspirerar mig. Jag tror att det kan ge en produkt kvalitetskänsla när man up-plever att det inte är ett hastverk.
Denna bild var tydlig inspirationskälla
till formen av slutprodukten. Jag tilltalas av att en del av en möbel är känsligare för slitage från väder och vind än den andra, och att den vekare är utbytbar.
Detta är otroligt stiliga möbler av Karl Friedrich Schinkel (ca 1810). Vid denna tid var produktionen av gjutna utemöbler mycket begränsad. Det som gjöts hamnade på slott och i offentliga byggnader.
Schinkel var en allkonstnär som arbetade med måleri, arkitektur och möbler. Hans tavlor är detaljrika och stämmningsfulla.
Figur 17. Figur 18.
Figur 19. Figur 20.
Gjutkonst ger en fantastisk möjlighet att skapa organiskt tredimensionella mönster. Även detta är ett verk av Schinkel.
Tidsepoken (Jugend) jag lyft upp i sammanhanget utspelar sig under den-na tid. Bilden föreställer Djurgården under Stockholm Exposition 1897.
Det traditionella bockbordet härstam-mar från Wasatiden (1500-talet) Här ser man bordsvarianten i gjutgods.
Detta är vectorbaserad jugendornamentik.
Här är det ena materialet beroende av det andra för att fungera. En sådan relation är intressant.
Byarum har med denna soffa utnyttjat gjuttekniken till det yttersta.
Årens slitage kan ge patina till produk-ter av hög kvalité. Min vision är att mina produkter ska åldras på detta sätt.
Färgställningen till detta koncept är svart/vitt, något som jag valt för att produkterna ska vara tidslösa. Naturligtvis kan andra färger användas
Figur 23. Figur 24.
Figur 25. Figur 26.
Figur 27.
Figur 28.
2.2.2 Vad vill vi se i våra trädgårdar?
Min undersökning av utemöbelmarknaden visade att det finns en oändlig mängd möbler med den traditionella utemöbelestetiken och den är omåttligt populär. Vid formulering av kon-ceptet och under designarbetet, har Berga Forms målgrupp även varit målgruppen. Det är en köpkraft som är noggrann med detaljer, kvalité och design. Jag dristar mig till att sammanfatta deras resonemang så här: “Priset är snabbt glömt, dock minns ögat kvaliteén”1. Eftersom
min tänkta målgrupp är en grupp som kan lägga lite extra för att få det de önskar, anser jag att hos denna grupp det även finns en önskan att ha något litet annorlunda i sina trädgårdar. Men detta lilla annorlunda ska även kännas aktuellt när trendvindarna vänder. Alltså är det mycket viktigt att materialval och formgivning grundligt genomtänkta.
2.3 Resultat av insamlingsetappen
Parallelt med min analys av Berga Forms sortiment har jag studerat andra företags produkter både nationellt och internationellt. Analysen av detta är att det finns en oändlig mängd av mö-bler för denna miljö och det finns något för alla smaker i fråga om pris, kvalité och stil. Något man måste ha i åtanke när man tittar på dessa produkter är för vilket klimat de är tänkta. T ex är det nordiska klimatet tuffare mot vissa material medan det i ett land där
luftfuk-tigheten är hög kan påfresta ett annat. Berga Forms kunder finns idag framförallt i Norden och därför är det för detta klimat mina produkter ska anpassas. En annan aspekt av det hela är att ta ställning till hur mycket arbete i form av underhåll en kund kan acceptera att lägga på sina utemöbler. Alla utemöbler kräver underhåll, mer eller mindre. Jag kan tycka att det är trevligt med ett visst ansvar av underhåll för att produkterna ska få en sliten men fin patina. Därför är jag inte främmande för att mina produkter kan vara målade. Min insamlingsetapp visar flera fina exempel på detta.
2.3.1 Sammanställning av detaljer ur insamlingsetappen.
Insamlingsetappen av Berga Forms möbler gav mig ett hum om vilken kvalité mina produkter ska ha och utstråla. I och med att jag har en uppfattning om vad varje Bergaprodukt kostar och ungefär vilket påslag som görs, vet jag bättre vilka ramar jag har att arbeta inom. Därför har jag, i detta projekt, möjlighet att lägga extra omtanke vid de små detaljerna och andra element såsom virkesval och mönsterpassning.
Ur insamlingsetappen av övriga produkter för denna miljö hittade jag detaljer som tilltalade mig i form av estetik och konstruktion. Exempel på detta är mitt resonomang om hur en skiva bärs upp att ett par ben, jugendornamentik på yta och att ett material är mer förgängligt än ett annat. Dessa detaljer har gett mig en känsla för vilken atmosfär som examensarbetet ska genomsyras av.
2.3.2 Nyckelord för projektets koncept
Formspråket som sammanfattar stämmningen för mitt kandidatarbete är;
“svart & vitt, prunkande ornamentik inspirerat av jugend & vektorestetik samt massiv- trä i strama former.”
2.3.3 Uppdragsbeskrivning
En viktigt funktion i uppdraget är effektiv vinterförvaring. Utemöbler för den svenska marknaden kräver nästan att man ska kunna förvara dem på ett praktiskt vis under vintermånaderna. Denna funktion underlättar även transport från produktionsplats till lager eller återförsäljare. Detta är en av byggstenarna för konceptet.
Det andra är att involvera ett nytt material i Bergas sortiment och det är gjuten alumin-ium i kombination med massivträ. Berga har länge haft sitt starka varumärke, som är massivträmöbler för utemiljö. Att engagera sig i ett nytt material, för dem, är ett beslut som de vågar ta. I och med att detta är ett examensarbete, dvs ett undersökande arbete, har vi möjligheten att utmana formen och materialen.
3. Gestaltning- Skiss- och idéetapp
3.1 Skissetapp 1: Funktion och form?
Mitt skissarbete började en aning spretigt, jag var mycket inspirerad av Karl Fredrich Schin-kels stol i gjutjärn, se bild ovan. Men jag ville ju komma åt någonting nytt blandat med denna känsla av gammal gjutteknik och möjligheterna denna teknik ger. I skisserna ovan kan man se hur jag velat förmedla en känsla eller ett utseende där benen griper om skivan och på detta sätt också är konstruktionen som håller ihop delarna.
Bladmönstret i övre vänstra hörnet symboliserar vart jag vill komma i estetiken. Resultatet av dessa skisser, blev att jag kom fram till vad jag inte ville att mina produkter skulle resultera i. Det blev klart för mig att jag måste vara noga med formgivning och konstruktion när jag arbe-tar med dessa material för att nå önskat uttryck. Jag hade en önskan att möblerna ska utsråla elegans och kvalité.
Skisserna ovan visar en idé hur ett traditionellt bockstativ kan förnyas genom att gjutas i alu-minium. Dessa, tillsammans med en skiva som har fått gjutna detaljer (handtag) i ändarna, får ett omhändertaget utryck som ger möblemanget en stationär känsla, samtidigt som det är ett flexibelt system. I bockbenen samt i handtagen på skivans ändar kan det gjutas in ett mönster som dekoration.
Även om denna idé är något som verkligen tilltalar mig tror jag inte att det kommer att uppnå den exklusivitet som både Berga Form och jag önskar att de ska ha.
Jag provade att låta bockbenen förvandlas till rör och låta dem gå igenom skivan för att stabi-lisera konstruktionen ytterligare. Anledningen var att jag ville att möblerna skulle tydligt visa att det var ett mer stationärt än mobilt möblemang.
Eftersom det knappt går att bocka rör i den önskade radien, övergick jag till att tänka formen som gjuten. Jag var ju redan intresserad av tekniken. På så vis kunde jag få den form jag var så inspirerad av, samtidigt som jag gavs möjligheten att gjuta in bladornamentik på ytan.
3.1.1 Analys och sammanställning av Skissetapp 1
Skissetapp 1 gav mig en grundform och en önskan om hur konstruktionen skulle se ut. Eftersom jag nu hade gett mig in på ett nytt område, gjutning, tog jag kontakt med Mårten Cyrén1. Han har arbetat tillsammans med Byarums Bruk2 och har stor erfarenhet av gjutning
av aluminium. Vi hade ett givande möte och jag visade honom mina skisser och berättade om mina tankar bakom idéen. Mårten ansåg att det jag ville var möjligt. Han gav min en hel del råd och beskrev i korta drag hur sandgjutning av aluminium gick till.
Mårten Cyrén är inrednings- och möbelarkitekt och arbetar med många olika material.
http://www.byarumsbruk.se/
3.2 Konceptpresentation för Berga Form
Min presentation av idéer för Berga Form har sammanfattats i de tre skissarken ovan. Det föll väl ut att projektet innefattade gjuten aluminium, trots att det var ett nytt område för dem. Jag ville att samma gjutmodell skulle kunna användas till båda sidor av möbeln för att minska produktionskostnaden och för att det kändes naturligt att tänka så eftersom det handlade om just gjutning, en repetetiv produktionsteknik. Visserligen använder man sig av sandgjutning, dvs tillfällig gjutform, även när det handlar om större kvantiteter (upp till 100 000 ex.), men tillverkningen är då naturligtvis rationaliserad och sker med maskiners hjälp, dessom är gjut-modellen gjord av metall för att få en så konstant form som möjligt.
Min egna åsikt var att idéen där gavlarna går igenom skivan var den som var bäst. Den lilla remsan som skulle synas genom skivan skulle bli en dekorativ detalj, men framförallt skulle det så tydligt tala om för betraktaren hur konstruktionen var. Som jag nämnt tidigare ville jag att produkterna sakligt skulle redovisa konstruktionen.
Massiv trä skulle förbinda dessa gjutna gavlar och jag skissade på bord, stol och sittbänk. Vad jag fastnade mest för var ett bord tillsammans med två bänkar att sitta på. Jag tycker att det kan vara trevligt och sittandet blir inte så styrt när man kan klämma ihop sig flera stycken på bänken och om man är ensam kan man lägga sig ned för en stunds vila.
3.2.1 Vilka möbler valdes samt motivering
Med anledning av att detta är ett examensarbete innebär det inga några större kostnader eller risker för Berga Form. De tyckte att det var spännande att ta chansen och ge sig in på ett nytt område. Dessutom är de i ett skede av förnyelse, under Stockholm Furniture Fair 2006, lanse-rades möbler med en stil som skiljer sig en aning från deras ursprungliga produkter.
Ett mönster som detta har ingen funktion men ger ett mervärde samt att det rimmar med min koncept om ornamentik på ytor endast för dekoration.
Vi var överens, Berga Form och jag, om att denna lösning var mest intressant.
Precis som jag tyckte de även att bänken gjorde sig bra tillsammans med bordet. En av anledningarna till detta var att bänken också fungerar för sig själv, eventuellt i offentlig miljö.
Hur konstruktionen skulle se ut under ytan var inte löst ännu, men kanske något åt detta hållet som bilden visar ovan.
Efter mötet med Berga Form hade jag mitt första möte med mina handledare Karl Malmvall1
och Leó Jóhannsson2 . Vi diskuterade utformningen av de gjutna gavlarna, skivan som skulle
ligga på dem samt om konstruktionen som sådan skulle fungera.
Karl Malmvall, verksam möbeldesigner, med IKEA, Rusta mfl. som uppdragsivare.
Leó Jóhannsson, programansvarig över Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten CTD
och verksam designer och arkitekt
Figur 37. Figur 38.
D E F C 1 2 3 4 B A 3 2 1 5 C D 4 6 7 8 A B
Sarah Grönvall gronvallsarah@hotmail.com Furniture Designer www.sarahgronvall.se
A3
Drawing by: TITLE: Further information:
MATERIAL: UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
Förslag på gjuten gavel i aluminium
Scale 1:10 Sheet 2 0f 2 Examensarbete för Berga Form 29 mars, 2006
Veneered Particle board Solid Wood 45 1136 20 20 1311 SKALA 1:15 SKALA 1:10 45
3.3 Skissetapp 2: Vidareutveckling
3.3.1 Undersökning av material, teknik, frakt-&
produktions-kostnaders.
Efter mötet med handledarna gjorde jag två varianter som jag skissade på i Solid Works. Detta för att kunna se de exakta dimensionerna på gavlarna. Jag kunde kommunisera lättare när det blev så tydligt. Och det var mycket viktigt för jag behövde ha klara besked när jag tog kontakt med ett antal gjuterier för att höra om möjligheter och begränsningar.
Förslaget ovan skickade jag ut till gjuterier för att få kommentarer om det var möjligt att gjuta något som såg ut som detta. Formen var inte alls betsämd, men jag behövde information för att kunna fortsätta arbeta.
Vad jag fick reda på var att gjutflaskorna (se kap. 4.2) cofta inte var så breda som det bredaste måttet på gavlarna, allt material som ligger ner i sandformen måste ha en släppvinkel på 2 grader och jag fick reda på att prototyper som såg ut som ovan, skulle vara mycket dyra. Den största anledningen till att det skulle bli dyrt var de två knyckarna som man ser på gavlar-na i profil. Så småningom var det så mycket som talade emot dessa “knyckar” som egentligen inte har någon funktion, att jag rationaliserade bort dem. Resultatet blev att prototypkostnaden halverades.
Jag arbetade med tre idéer. Förslag nr 1. ovan visar två gjutna gavlar och en skiva. Största utmaningen i mitt uppdrag var att lösa den sk “vinterförvaringsfunktionen”. Samtidigt som bordet måste vara stabilt då det är sammansatt, ska man kunna lossa benen med ett enkelt handgrepp. Dessutom skulle möblemanget ge sken av att vara ett stationärt sådant, trots att det skulle vara isärtagbart.
Från Berga Form hade jag även fått önskemål om att det inte skulle finnas några lösa kompo-nenter eftersom risken finns att dessa försvinner med tidens gång.
I förslaget ovan har de gjutna gavlarna en nacke som bordet vilar på. I dessa nackar finns även hål för beslagen som hänger under skivan i metallbläcket. För att montera ihop resp. isär, läg-ger man skivan på rygg, sticker i en gavel i taget och drar åt resp. lossar.
Detta kändes som en rationell lösning, men eventuellt var konstruktionen lite överdriven och även kostsam. Jag var tveksam till att alla moment behövdes.
Skivans form var en liten diffus blandning mellan regtangulär och rund. Jag tyckte att den rimmade med benens organiska form och att den kändes exklusiv eftersom den var så bear-betad.
Figur 42.
Denna idé kändes också trevlig, men jag kunde inte lösa funktionen att den skulle vara isärtagbar och vice versa. Eftersom det dock var en trevlig form och en sån enkel funktion för ögat att lösa, stannade den kvar under designarbetet. Men så småningom föll den bort eftersom jag insåg att den inte passade för just detta projekt.
Den tredje och sista lösningen var egentligen en variant av förslag nr. 1. Det var Leó Jóhanns-son som kom med iden och jag undersökte den för att se om det var en tillfredställande lösn-ing.
Den främsta anledningen till att den föll bort var att det blev fler lösa delar än önskat samt att den blir lite för komplicerad för en lekman att sätta ihop.
3.3.3 Presentation för Berga Form, 18 april
Detta är de slutgiltiga skisserna jag visade för Berga Form den 18 april. Jag hade kommit fram till att en variant av förslag nr 1 av gavlarna, var bäst. Vad som behövdes var mer tanke och undersökningar för att få en rationell lösning.
Bilden ovan visar ett bord och en sittbänk vars konstruktion är lika. Bladmönstret ska gjutas på båda sidor av gavlarna, vilket inte visas på bilden. Radien på gavlarna är kraftig, vilket under-lättar gjutning, då den är under-lättare att få upp ur formen. Skivans form har också en kraftig radie för att passa ihop med gavlarnas mjuka radie. Och vad som var nytt för Berga att se var också att “knyckarna” var borta.
Berga Form var positiv till alla förändringar, förutom att de hade synpunkter på skivans form. Det visade sig att den var kostsam att producera, vilket är förståeligt med tanke på allt bortfall av material för de kraftiga radiernas skull. Dessutom kom vi fram till att konstruktionen inte var lika stark som en där sidolamellerna går förbi ändlamellerna.
Vi diskuterade även träval. Ytan skulle ha en vit resp. svart transparent yta med en tydlig trästruktur. Eftersom Berga har en målad produkt av ask i sitt sortiment, tänkte vi att det kunde vara ett alternativ för denna skiva. En annan anledning var att ask är ett formstabilt trä. Pro-centuellt rör ask på sig minst jämnfört med de vanligast förekommande träslagen. Funktionen “sätta ihop/ta isär” kräver nämnligen att skivan inte rör sig nämnvärt med årstiderna.
Eftersom konstruktionen och idén av denna produkt hänger på att skivan är formstabil så att den är konstant, började jag undersöka bästa alternativet. Jag insåg att här fick verkligen funk-tion gå före form.
Skiva 1 blev omgående ett alternativ som inte lämpade sig för sammanhanget. Den var som sagt kostsam pga onödigt materialslöseri, samt att den med årstiderna inte skulle hålla sig i schack.
Skiva 2 blev en kompromiss som har kvar geringarna för att minska synligt ändträ samt att det ger en mer exlusiv känsla. Eftersom geringarna är ett element som kan riskera att skivan med tiden blir ostadig, valde jag bort den också.
Resultatet blev skiva 3, där sidolamellerna går förbi ändlamellerna. Lamellerna som gavlarna sitter igenom är kraftigare och har i bordet
samma mått som ramlamellerna.
Bilden intill visar den slutgiltiga konstruk-tionen av bordsskivan och slutgiltiga mått.
Figur 46.
3.3.4 Undersökning: Ytbehandling av massivträ resp. gjuten aluminium för utemiljö
Massivträ
I och med att materialvalet var ask så kräver det tanke bakom val av ytbehandling. Ask har inget eget skydd mot röta, men om det får rätt ytbehandling skulle det kunna klara utemiljön lika väl som något annat träslag. Egentligen är vilket träslag som helst lämpligt för utemiljö, så länge ytbehandling fullständigt täcker ytan eller att träet blivit mättat av en olja. Dessutom har inte träet i denna produkt direkt kontakt med marken. Därav blir fuktupptaget väsentligt mindre om man jämnför med ett bordsben av trä, där fukten leds upp genom ändträet som står i marken.
Huvudanleningarna till att jag ville använda mig av ask var; 1. Berga Form använder ask i en av sina produkter
2. Strukturen är fin och skulle synas tydligt under ett lager av ett tunnt skikt färg 3. Ask är ett mycket formstabilt träslag, vilket är viktigt för konstruktionen.
Jag har undersökt många möjligheter av ytbehandling och hade en del förhållningsregler. Eftersom Berga Forms kunder betalar ett högt pris för sina produkter förutsätter de att mö-blerna de inskaffar är tåliga produkter. Alltså måste ytan tåla såväl mekaniskt slitage som en viss nivå av väderåverkan.
Ytbehandlingen måste även kunna sprutas på eftersom det tar för lång tid i produktionen an-nars. Alltså går alternativet ytbehandling med pigment, som inte går i fullständig lösning, bort. Detta betyder att all linoljefärg samt lasyr inte är tänkbara alternativ. Dessutom tar linolja för lång tid att torka och Berga Form har haft bekymmer med denna typ av ytbehandling och vill inte ge den ett nytt förskök.
Bets med en matt klarlack var en idé, men ljushärdig bets är ovanligt kostsam och det finns ej vit bets. Därför var detta också ett alternativ som rationaliserades bort.
Mitt önskemål var att ytan skulle vara transparant vit resp. svart med träets struktur synligt. Om det inte var lösbart, skulle jag även kunna tänka mig den polyuretanlackad, såsom Bergas Kurva. Där är färglagret såpass tunnt att det avslöjas att det är ask under.
Ett samtal till Nordsjö Akzo Nobel gav mig två realistiska lösningar. Det visade sig att de skulle lansera en ny typ av pigmenterad möbelolja för utebruk inom kort. Den skulle finnas i alla färger (även vitt) och tack vare ett unikt bindemedel (en alkydemulosion framtagen av Akzo Nobel) kan man pigmentera denna olja. Pigmenten går fullständigt i lösning, alltså går den att spruta på. Alkydemulosionen förkortar även torktiden av oljan, vilket är ytterst lämp-ligt för industriell produktion. Innan man ytbehandlar ska man tvätta träet med Trärens som lyfter ut fettet så att oljan tränger ned djupare i träet.
Det andra alternativet var en vattenbaserad polyuretanlack som ska vara lika härdig som två komponentslacken. Eftersom den vattenbaserade är mindre miljögiftig är det ett mer tillta-lande alternativ. Dessutom kommer ett WOC direktiv år 2007, som kommer att begränsa
Gjuten aluminium
De gjutna aluminiumgavlarna skulle ha en svart resp. vit yta, med ett glanstal runt 50 för att högdagrarna skulle visa det gjutna bladmönstret tydligt.
Min uppfattning om pulverlack var att den var mycket hållbar och att det pas-sade alla slags metaller. Eftersom aluminium inte rostar så behövs egentligen ingen ytbehandling, men det är viktigt med en yta som skyddar det mjuka mate-rialet som aluminium faktisk är.
Jag valde pulverlack eftersom jag ville ha en hård och tålig yta, men det visade sig att det var helt fel typ av ytbehandling eftersom det är mycket svårt för en lackerare att få ytan jämn på gjutgods. Detta blev förklarat för mig efter att lack-eraren ändå provat att pulverlacka den.
Ytan blev förskräckligt dålig och dessutom var färglagret så tjockt att bladmön-stret blev diffust och grötigt. Färgen fick sandblästras av, för att sedan våtlackas denna gång.
För just detta projekt är färgställningen svart resp. vit, men eftersom produkterna ska tåla att trendvindarna vänder, har jag förståelse för att denna färgställning kommer att ändras. Även den råa gjutna aluminiumytan är stilig, så endast en klarlack kan också vara ett alternativ.
Dessutom finns det en mängd olika varianter av ytbehandlingar som jag inte har haft tid och möjligheter att utforska under detta kandidatarbete. Men min förhoppning är att jag kan ha möjlighet att utforska detta område längre fram.
3.3.5 Modell 1:10
För att kommunicera bättre med mig själv, min uppdragsgivare samt mina handledare gjorde jag en skalmodell i 1:10. Även om det var en miniatyr i papp av bordet och bänken tyckte jag att man fick en känsla av om möblerna skulle fungera även i fullskala och i rätt material. Jag gjorde även tester på bladen i en lufttorkande lera för att komma fram till vilken form de skulle ha. Den lilla boxen överst visar det första testet som enligt mitt tycke blev alldeles för bulligt och diffust. Bladen nedanför har bättre skärpa.
4. Gestaltning av prototyp
4.1 Produktionshandlingar
Jag byggde bordet och sittbänken i Solid Works, ett CAD-programm. I programmet har man möjligheten att göra ändringar och testa om alla bitar passar ihop. Eftersom jag inte hade hit-tat vilka fästbeslag jag skulle använda, fick själva principen av idén vara det jag arbetade med. Bordet skulle passa fyra personer och bänken två. Men måtten är sådana att med lite hjärte-rum kan man sitta tre stycken på varje sida och en på varje gavel.
När jag var färdig med de slutgiltiga måtten, skickade jag ritningen på skivorna till ALM Spe-cialsnickeri, och själv började jag bygga gjutmodellen.
Figur 50.
4.1.1 Hur monterar man på gavlarna?
Genom att lägga skivan på marken och sedan låta rampamuffarna i skivan guida gaveln rätt, skruvas de enkelt på plats. Skruvarna är fästa i nacken på gavlen och uppfyller Bergas önskan om att konstruktionen inte ska ha några lösa beslag
Under skivan var det tänkt att ett metallbläck skulle monteras. Detta metallbläck skulle ha både funktionen att hålla ihop lamellerna som gaveln skruvas fast i samt att den skulle ha sty-rtappar som styr rätt gaveln när den ska monteras på plats. Dessa stysty-rtappar är även en del av konstruktionen eftersom de stadgar upp och hjälper till att stabilisera bordet resp. bänken. Dessa metallbläck visade sig vid monteringstillfället vara överflödiga. Det gladde mig efter-som konstruktionen blir mycket enklare med färre komponenter. Det vill säga mindre dyr att producera, samt simplare för brukaren att förstå och använda.
4.1.2. Val av beslag
Beslagen som gavlarna ska fästas i skivan med måste vara tillräckligt kraftiga för att göra bordet resp. bänken stadig. Enlig önskemål från Berga Form skulle det vara ett standardbeslag och inte vara av plast. Jag gjorde en grundlig undersökning av beslag och beställde hem en mängd olika prov. Jag visste i princip hur beslaget skulle se ut och fungera, men jag hade svårigheter att hitta vad jag ville ha.
Så småningom stod det mellan de två alternativen ovan som vid åtdraget läge var lika stadiga, men stjärnvredet visade sig vara svårt att skruva upp. Därav är snabblåset (till vänster) det bästa alternativet. Det är enkelt att dra åt ordentligt i och med hävarmseffekten, och låsningen den får vid detta moment, försäkrar stadigheten av bord och bänk.
Figur 53.
4.2 Prototyptillverkning
4.2.1 Gjutmodell
Jag modellerade upp bladmönstret
i den lufttorkande leran. Jag gjorde en modell för bänk-gaveln och en för bordsgaveln i MDF. Gjutgodset krymper 2% så jag tog en eller ett par extra milim-eter.
Gjutmodellen fick bladen påklis-trade och sprutspacklades. Skylten som syns under nacken lyder: “Made by Sarah Lovisa Grönvall”
Nacken är löstagbar och sätts på plats med stift. Detta för att kunna få ett 90ْ möte mellan nacken och klossen som går igenom skivan.
Figur 55. Figur 56.
4.2.2 Beckmans Gjuteri Eftr. i Nykvarn
Gjutformen läggs i botten av gjutflaskan och sand skyfflas över
Den svarta sanden är blandad med en lera så att den behåller sin form runt gjutmodellen
Sanden packas hårt och slätas ut
Ett lock spänns fast och flaskan vänds
Gjutaren Fredrik skrapar bort sand ner till part-linjen med sin lansett
Ingjutningar görs genom att ställa ihåliga rör i formen
Sanden blandas med sk. vatten-glas
Den övre flaskan läggs på plats
Vattenglas-sanden härdar med kolsyra som sprutas ner i sanden
Formarna är färdiga för att delas och ta ut gjut-modellen
Gjutflaskorna delas och gjutmodellen lyfts försiktigt ur sanden. Därefter sätts flaskorna samman igen och
gjutningen kan påbörjas. Figur 59.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Aluminiumet smälts i degeln till ca 700grader. Legeringen är Silumin, en seg blandning.
En natriumtablett tillsätts för att driva ur slaggprodukter ur metallen.
En skopa flytande aluminium, densitet 2,7g/cm³.
Fredrik häller aluminium i
in-gjutningshålen. När metallen stelnat delas formen... ...och modellen knackas ut.
Gavlarna ska nu
efterarb-etas och putsas På sina ställen där sanden har fallit bort, har
alumini-um flutit in. Figur 59.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
4.2.3. Kort historik om gjutning
Att gjuta metaller är en konst som människan känt till länge. I Kina för två tusen år sedan, gjöts exempelvis en hel bro i järn. Vid samma tid i Europa, kunde vi endast gjuta i brons. Exakt när vi även här i Europa lärde oss att gjuta järn är osäkert, men troligvis var det för ca tusen år sedan – kanske var vi först i Europa med järngjutning. Under mitten av 1500-talet övertog så järnet bronsets ställning som det ledande gjutmaterialet, främst därför att järn var ett billigare alternativ.
I Sverige tog järngjutningen fart på allvar när kronan på 1500-talet startade bruk för tillverkn-ing av kanoner och kanonkulor. Som komplement till gjutntillverkn-ingen av krigsmateriel gjöts hus-gerådsartiklar som pannor och grytor.
1893 bildades Svenska Gjutareförbundet, som arbetade för att förbättra gjutarnas arbetsmiljö. Miljön i gjuterierna beskrevs 1911 i en unik undersökning som blev uppmärksammad även utanför de egna leden. Den slutade med uppmaningen: ”Gjutarna äro även människor. Deras hårda lott kan och måste förbättras.”
Under 1600- och 1700-talet och fram till tidigt 1800-tal var produktionen av utemöbler, urnor och liknande ting mycket begränsad. Det som gjöts hamnade på slott och offentliga byggnad-er.
Runt 1860-talet började kundkretsen vidgas tack vare en positiv industriell och ekonomisk utveckling. Allt som överhuvudtaget var möjligt – allt från broar och kyrktorn till smycken – gjordes i gjutjärn och för de nya produkter som kom fram under seklet, blev gjutjärnet det naturliga materialet. Bland de mest blomstrande företagen fanns Ankarsrum, Bolinder, Husq-varna, Kockums och Skoglund & Olsson.
Nya köpare var exempelvis hotellen som behövde möbler till uteserveringar och
pun-schträdgårdar, prästgårdar, herrgårdar, stadsparker och järnvägsstationer. Nästan alla Sveriges gjuterier vid den här tiden tillverkade möbler och urnor och alla gjuterier hade i stort sett samma sortiment. Det fanns så kallade allmänna modeller som vanligen var starkt influerade av empir, nyrenässans, nyrokoko och jugend. Ofta importerades utländska modeller och kopi-erades av de svenska bruken.
Perioden nådde sin kulmen kring förra sekelskiftet, och vid 1930-talets slut hade de flesta gjuterier upphört med sin tillverkning av utemöbler, urnor o dyl. Den rena järngjutningen har minskat i betydelse under 1900-talet, men svenska gjuterier har inte spelat ut sin roll utan söker nya vägar – i första hand som underleverantörer till verkstadsindustrin.
Runt sekelskiftet insåg man fördelarna med att gjuta i aluminium istället för järn.Några av dem är att aluminium i kallt tillstånd är mindre sprött än gjutjärn, det är lättare och det ros-tar inte. Dessutom ger aluminium en bättre arbetsmiljö eftersom man gjuter vid 800 grader, medan järn smälter först vid ca 1300 grader. Ett av de första gjutstyckena i aluminium är Eros-statyn på Picadilly Circus i London. Den gjöts 1893 och står fortfarande kvar välbehål-len. Källa: www.byrarumsbruk.se
4.2.4 Kort om sandgjutning
För att tillverka en produkt i gjutgods behöver man: 1. en gjutmodell kring vilken formen görs
2. en formflaska som bildar en ram runt och håller samman formen och 3. formsand.
Formflaskan är oftast tvådelad och formningen börjar med att formaren placerar under respektive överflaskan på modellen, t ex en av mina bordsgavlar. Sedan fyller man flaskorna med formsand som packas kring modellen. Vid handformning, som i detta fall, görs detta med ålderdomliga handredskap, men vid maskinformning pressas sanden under högt tryck i en formmaskin, som drivs med komprimerad luft.
När sedan formen är bakad, kan man lossa flaskhalvorna från modellen. Men sandformen är skör och kan lätt brista, och formaren tvingas ibland laga formen med hjälp av sitt universal-verktyg – lansetten.
Med sin lansett gör sedan formaren ett hål i överflaskans form (s k ingjut) och lägger slutligen samman de båda flaskhalvorna. Så är formen färdig och avgjutaren kan fylla den med smält metall.
När metallen har stelnat slår uppslagaren sönder formen. Formsanden transporteras bort för att användas till nya formar medan soffgaveln går vidare till renseriet där ingjutet sågas av och gjutskägg och grader slipas bort.
4.2.5 ALM Specialsnickeri, Stockholm
Hög kavlité är något som dessa produkter ska utstråla, därför ansåg jag det vara förnuftigast att anlita möbelsnickare som utbildats på Carl Malmstens möbelsnickarprogram att tillverka bords- och bänkskivor. Jag gav uppdraget till ALM Specialsnickeri i Stockholm eftersom jag visste att jag skulle får den kvalité jag önskade. Och resultatet blev exakt så bra som jag hop-pats.
De valde virke med omsorg. Ådringen i askskivorna är radiella, vilket ökar formstabiliteten i träet. Limmningen är gjord efter mina önskemål, därför är träets rörlighet mycket reducerad. Dessutom är mönsterpassning och möten perfekta, så även utseendemässigt är det mycket tillfredsställande.
5. Resultat
Resultatet av mitt examensarbete är ett bord och en sittbänk för utemiljö i materialen gjuten aluminium och massiv ask. Produkterna har en funktion som ska underlätta transport, lager-hållning och vinterförvaring hos kund. Produkterna har en estetik som är exklusiv och stilfull för att passa i Berga Forms nuvarande sortiment.
5.1Resultatanalys
Målsättningen med mitt examensarbete har varit att göra en serie utemöbler som har ett nytt, individuellt uttryck, i huvudsak tänkt för den privata användaren. Till min hjälp hämtade jag inspiration från en 1700-talsarkitekt och allkonstnär- Karl Friedrich Schinkel. Hans arbeten i form av bl a gjutna möbler och byggnadsverk, gav mig inspiration för examensarbetet, och vad resultatet skulle utstråla. Och bordet och bänken har faktiskt fått den atmosfär jag ön-skade. Eftersom en känsla eller sk stämmning är svår att beskriva för andra och även svår för mig själv att behålla konstant, kan man fråga sig om jag under arbetets gång omedvetet har omformulerat denna känsla till något annat. Det anser jag emellertid inte.
Jag tycker att möblerna blev mycket bra och är tillfredställd med att min arbetsmetodik fun-gerade genom hela projektet. Det ger mig ännu en bekräftelse att det är ett bra sätt att angripa nya projekt för att organisera mitt arbete, samt att uppdatera och redogöra arbetets framfart för kunden.
Jag har börjat få insikt i den uråldriga tekniken sandgjutning och även fått en förståelse för hur denna teknik kan tillämpas industriellt på ett effektivt sätt och till en låg kostnad. Min vision om att produkterna skulle involvera en gammal traditionell teknik och material föll väl ut, även om sandgjutning var ett helt nytt område för mig. Även min kunskap om trä har utmanats eftersom det var av hög vikt att konstruktionen av skivan var formstabil för att konstruktionen skulle förbli konstant.
Även om snabbspännarna som drar ihop gavlarna med skivan inte är helt tillfredställande es-tetiskt, är de ypperliga i sammanhanget. Jag har hittat ett beslag som skulle kunna fungera lika väl som detta snabbspänne, som är mer anpassat som möbelbeslag, från ett amerikanskt före-tag, Carr Lane Manufacturing, St Louis1. Jag har beställt provexemplar av detta beslag, men
det har ej hunnit fram. Alltså redovisar jag med detta avslut, endast idén som princip, även om jag vet att det finns beslag som är mer attraktiva. Jag är glad över att skivan och gavlarna är så enkla att skruva ihop resp. ta isär. Då stannar idén om att möblerna ska vara isärtagbara för vinterförvaring inte endast vid en vision om tänkbart scenario.
Vad jag under det senare skedet av prototyptillverkningen rationaliserade bort var metall-bläcken som skulle skruvas fast under skivan. Dessa föreföll vara onödiga, både storleks- och konstruktionsmässigt. Eftersom snabbspännarna fästes i gavlarnas nacke, behövdes egentligen inga “styrtappar” då både snabbspännarna och klossen, som går igenom skivan, styrde rätt. Dessutom skulle de resultera i ökad vikt samt produktionskostnad. I prototypen tog jag helt sonika bort dem utan att ersätta dem med något annat och resultatet blev lika bra.
Eftersom jag kom fram till att hålen där snabbspännarna sitter kan vara större, innebär det inte några problem om hålen i skivan flyttar sig. Detta eftersom snabbspännarna inte är fixerade vid gavlarna.2
www.carrlane.com
Fortvarande finns det en del utvecklingsarbete av detta projekt kvar att göra. Jag har utvärder-at det till tre moment.
1. Gavlarnas utformning måste förändras för att gjutningen ska bli felfri i produktion av ett större antal. Lösningen på detta är att gavlarna gjuts utan de sk nackarna, och endast med en kärna eller en markering till vart de ska sitta. Efter gjutning av gaveln skruvas en nacke av aluminiumplåt på plats. Detta skulle dra ned på kostnaden av gjutningen, dessutom skulle man få en exakt precision av de detaljer som kräver detta.
2. Bänken sviktar en aning på mitten då man sitter på den. Detta är för att det endast är den yttre ramen som är det bärande i skivan. Genom att utveckla denna skiva kan man få önskad stabilitet, tex genom att fälla in en längsgående sarg. Alternativt kan detta avhjälpas med gum-mitassar eftersom detta problem inte existerar då bänken står på ett underlag som gräs, där benen inte tillåts att glida isär.
3. Bordet har en tendens att vibrera. Detta har ingen betydelse för bordets hållbarhet eller liknande, endast ett irritationsmoment för de som är ytterst allergiska mot darriga möbler. Det är troligtvis i de gjutna gavlarna detta vibrato uppkommer. Aluminiumlegeringen i prototypen är något som kallas Silumin, och ska tydligen vara en seg blandning. Eventuellt kan en annan legering som är sprödare förminska denna rörelse.
Sammanfattningsvis är jag tillfredställd med mitt examensarbete och produkterna som kom ut ur det. Det har varit en intressant tid eftersom jag har utforskat ett helt nytt område, dvs sandgjutning. Dessutom blev resultatet så bra som jag hoppats och det utstrålar den elegans och exklusivitet som är formulerat i konceptet.
6. Källförteckning
Kerstin Wikman. 2004. Svensk Form Genom Tiderna. Svensk Form
Charlotte Mattsson. 2001. Antikboken. Bokförlaget Semic
Jan Landqvist. 2001. Vilda ideér och djuplodande analys. Om design
metodikens grunder.
Klaus Jurgen Sembach. 1991. Jugendstil. Taschen.
Internetadresser
Byarums Bruk www.byarumsbruk.se
The Home Merchant www.thehomemerchant.com
Selki- Asema www. selki-asema.fi
DesignAddict www.designaddict.com
Wright www.wright20.com
Richard Wrightman www.rwrightmandesign.com
Via www.via.fr
CST Furniture www.cst-furniture.com
Johannes Norlander www.norlander.se
Karl Malmvall www.dudukdesign.se
Muntliga källor
Leó Jóhannsson Programmansvarig, Möbeldesignprogrammet
Carl Malmsten CTD och designer och arkitekt
Karl Malmvall Möbeldesigner,
Mårten Cyrén Möbeldesigner och arkitekt
Magnus Dellerup Tekniska avd., Nordsjö, Akzo Nobel, Malmö
Konklusion & Projektbeskrivning
Efter omfattande research och skissetapp har uppdraget tagit två riktningar, dvs jag kommer att presentera två ingångs-punkter som kan appliceras på Berga Forms sorti-ment och i linje med deras företagsprofil.
Det första är Bord & Sittplats. Ett viktigt funktion som emellanåt kan förbises är effektiv vinterförvaring. Utemöbler för den svenska marknaden kräver nästan att man ska kunna förvara dem på ett praktiskt vis under vintermånaderna. Detta är en av byggstenarna för konceptet Bord & Stol. Det andra är att involvera ett nytt mate-rial i Bergas sortiment och det är gjuten aluminium i kombination med massivträ. Formspråket följer den linje som sammanfattar stämmningen för mitt kandidat-arbete; “svart & vitt, prunkande ornamentik inspirerat av jugentromatik & vectordata samt massiv trä i strama former.” Den andra linjen är Dagbädd/Solsäng. Detta koncept bygger på lata dagar i solen och ska vara en bekväm plats för en eller två personer. Den kan ha en fällbar rygg, avställ-ningsyta alt. sittplats för en gäst. Den ska fungera för öga och kropp både med eller utan dyna. Dynan är alltså avtagbar och har eventuellt en funktion som kan förändra ligg- eller sittställningen. Om möjligt ska den också kunna förvaras på ett effektivt sätt över vintern.
Både Bord & Sittplats samt Dagbädd/Solsäng har potentialen att utvecklas till varsin produktgrupp med tillhörande accesoarer.
