N E L L I K O P O L A
Lika eller olika?
Kvinnoorganiseringen i Algeriet och
Tunisien
Under vilka former och inom vilka
strukturer har kvinnor i Tu nisien och Algeriet
bedrivit en kvinnoorienterad politik ? Kan liknande
faser mellan länderna särskiljas ? Kan existerande kvinnogrupper
anses representera ett allmänt kvinnointresse'? Legitimeras denna
represen tation av ett massdeltagande eller på andra grunder ?
Kan kvin noorga niseringens framgångar tolkas på
samma sätt i bägge länderna ? Mot vad
formerar sig motståndet ?
K v i n n o r i Algeriet o c h T u n i s i e n h a r u n d e r oli-ka t i d s p e r i o d e r p r o t e s t e r a t politiskt m o t sina livsvillkor. D e h a r b i l d a t f ö r e n i n g a r , samlat u n -d e r s k r i f t e r o c h k o m m i t s a m m a n u n -d e r själv-valda b e t e c k n i n g a r s o m d e m o k r a t e r , feminis-ter o c h islamisfeminis-ter. H u r b ö r dessa aktivitefeminis-ter tolkas? Vilka b e g r e p p är b e h j ä l p l i g a vid e n analys av k v i n n o o r g a n i s e r i n g ? I e n snäv defin i t i o defin i defin r y m s e defin d a s t d e t kollektiva h a defin d l a defin -det, m e n i e n vidare s å d a n i n k l u d e r a s även a n d r a f o r m e r av politiskt h a n d l a n d e , där-i b l a n d d e t enskdär-ilda.1 O f t a p r e s e n t e r a s k v i n n o r s h a n d l i n g a r m e d h j ä l p av b e g r e p p e t " f o r m e l l t d e l t a g a n d e " . An-d e l e n k v i n n o r i T u n i s i e n s o c h Algeriets parlam e n t var u n d e r 1987 5,6 respektive 2,4 p r o -cent. I medeltal har kvinnors deltagande i p a r l a m e n t e n hållit sig u n d e r 3 p r o c e n t . " D e n -n a statistik är i o c h f ö r sig ett m å t t p å k v i -n -n o r s politiska d e l t a g a n d e , m e n k a n i n t e f ö r k l a r a hur, var o c h n ä r k v i n n o r a g e r a r politiskt o c h m e d vilka konsekvenser. D e t b e h ö v s alltså a n d r a analytiska b e g r e p p eller d i m e n s i o n e r g e n o m vilka k v i n n o r s politiska h a n d l i n g a r k a n förstås.
Syftet m e d d e n n a artikel är i n t e b a r a att
j ä m f ö r a Algeriet o c h T u n i s i e n , f ö r att u t r ö n a o m k v i n n o o r g a n i s e r i n g e n m e l l a n l ä n d e r n a är lika eller olika, u t a n också att lyfta f r a m d e beg r e p p m e d vilka vi förstår k v i n n o o r beg a n i s e -ring. Ytterligare e n d i m e n s i o n f ö r s in d å kvin-n o o r g a kvin-n i s e r i kvin-n g e kvin-n ävekvin-n i kvin-n r y m m e r islamister. Analysen k o m m e r att väga l i k h e t e r o c h skillnader b å d e i n o m o c h m e l l a n l ä n d e r n a . U n d e r vilka f o r m e r o c h i n o m vilka s t r u k t u r e r h a r k v i n n o r i T u n i s i e n o c h Algeriet bedrivit e n k v i n n o o r i e n t e r a d politik? Kan l i k n a n d e fa-ser m e l l a n l ä n d e r n a särskiljas? Kan existeran-d e k v i n n o g r u p p e r anses r e p r e s e n t e r a ett all-m ä n t kvinnointresse? L e g i t i all-m e r a s d e n n a re-p r e s e n t a t i o n av ett m a s s d e l t a g a n d e eller re-p å a n d r a g r u n d e r ? Dessa f r å g o r l e d e r i sin t u r vid a r e till b e g r e p p såsom f r a m g å n g o c h m o t s t å n d . Kan k v i n n o o r g a n i s e r i n g e n s f r a m g å n g -ar tolkas p å s a m m a sätt i b ä g g e l ä n d e r n a ? M o t vad f o r m e r a r sig m o t s t å n d e t ? V i d a r e blir e n j ä m f ö r e l s e m e l l a n dessa l ä n d e r intressant av
att m å n g a algeriska k v i n n o r hänvisar till Tuni-sien s o m ett f ö r e g å n g s l a n d . I e n av m i n a in-t e r v j u e r säger e n kvinna: "Ak in-till T u n i s i e n , d ä r får d u b o i f r e d . . . k v i n n o r n a h a r sina rättighe-ter".3 I vilka a v s e e n d e n vill k v i n n o r i Algeriet
k ä m p a för att nå Tunisiens f r a m g å n g a r o c h i vilka a v s e e n d e n anser feminister i Tunisien att f r a m g å n g a r n a inte är tillräckliga?
Statsfeminismen
Familjelagen är speciellt viktig f ö r l ä n d e r n a i M e l l a n ö s t e r n . Den kodifierar familjens plats och värde, likaväl som kvinnors rättigheter och plikter. Tunisiens n u v a r a n d e familjelag i n f ö r d e s 1956. D e n följde ijtihad-p r i n c i p e n
(nytolkning) som var förenlig m e d statens m o d e r n i s e r i n g s p o l i t i k . Algeriets f a m i l j e l a g f r å n 1984 var d ä r e m o t konservativ, n å g o t som b l a n d a n d r a d e n algeriska d o m a r e n Leila As-laoui p å p e k a t . I d e n tunisiska lagen fastställ-des tunisiska kvinnors rättighet att ingå äkten-skap u t a n m e d v e r k a n av f ö r m y n d a r e . Mång-gifte f ö r b j ö d s o c h skilsmässa k u n d e begäras av b å d a p a r t e r n a . M a n n e n s ställning bevarades d o c k som familjens överhuvud, enligt artikel 23, d ä r h u s t r u n påtvingades lydnad g e n t e m o t m a n n e n . Lagen i Algeriet tillät m å n g g i f t e , ko-d i f e r a ko-d e olika rättigheter att b e g ä r a skilsmäs-sa för m ä n o c h kvinnor, o c h g r u n d a d e famil-j e n s rätt på kvinnors minoritetsstatus. Trots
att d e t tog 22 år att e n a s o m lagen var d e n in-te ens speciellt n y d a n a n d e .
Båda s t a t e r n a g r u n d a d e vid självständighe-ten nationella k v i n n o f ö r e n i n g a r . Det natio-nella k v i n n o f ö r b u n d e t i Algeriet, UNFA, o c h d e t nationella k v i n n o f ö r b u n d e t i Tunisien, UNFT, syftade till att vara m o d e r n i s e r i n g e n behjälpliga. I b å d a l ä n d e r n a g j o r d e m a n un-d e r 1960- ocli 1970-talen e n e n o r m satsning p å m o d e r n i s e r i n g , industrialisering och ut-b i l d n i n g . De ut-b å d a p r e s i d e n t e r n a , H o u a r i B o u m e d i e n n e i Algeriet o c h H a b i b B o u r g i b a i Tunisien, b a s e r a d e l ä n d e r n a s respektive mo-d e r n i s e r i n g s t ä n k a n mo-d e p å en mekanistisk syn. Folket, även k v i n n o r n a , skulle utbildas till lan-dets f r o m m a . De g r u n d l ä g g a n d e värderingar-n a fick d o c k ivärderingar-nte f ö r ä värderingar-n d r a s . Islam skulle vara statsreligion och s a m h ä l l s m o r a l e n baseras p å muslimska v ä r d e n . De två r e g e n t e r n a h a r vid olika tillfällen beklagat sig över kvinnors kläd-sel och offentliga b e t e e n d e . Bourgiba för-d ö m för-d e t ex viför-d ett av sina tal k o r t a kjolar, och föreslog att ogifta skulle gifta sig och skaffa b a r n .4 På så sätt, blir kvinnors kläder en f r å g a
o m m o d e r n i t e t k o n t r a tradition och m o r a l k o n t r a lösaktighet. K v i n n o r n a blir d e n natio-nella i d e n t i t e t e n s m a r k ö r e r g e n o m att d e för-bjuds att gifta sig m e d icke-muslimer. Na-tionsstatens identitet anses riskeras o m kvin-n o r gifter sig u t a kvin-n f ö r religiokvin-nekvin-ns gräkvin-nser. Kvinnor blir m e d a n d r a o r d inte b a r a i fysisk m e n i n g k o o p t e r a d e av staten, u t a n även d e r a s rätt till s j ä l v b e n ä m n i n g tas ifrån d e m . I och m e d att kvinnor b a r a får agera i n o m statens k v i n n o f ö r b u n d sugs d e också u p p i statens strukturer.
K o o p t e r i n g e n av UNFA och U N F T g ö r att d e r a s aktivititeter måste ses som e n del av "statsfeminismen". Båda o r g a n i s a t i o n e r n a var h å r t styrda via m o d e r p a r t i e r n a . D e n n a styr-ning, u t f o r m a d som ett n o g g r a n t m a r k e r a t m a n d a t , i n r y m d e ett flertal motsägelser. I Tu-nisien skulle U N F T m o t a r b e t a b å d e d e n fri-g j o r d a kvinnan och d e n bakåtsträvande.5
Fa-miljen som d e t p r i m ä r a b å d e för stat och mo-ral befästes o c h politiken i b å d a l ä n d e r n a blev allt m e r konservativ. I Algeriet uteslöts på lik-n a lik-n d e sätt o m e d e l b a r t d e kvilik-nlik-nor som bröt m o t statens målsättning.
Trots s å d a n a motsägelser b ö r j a d e u n d e r d e n n a p e r i o d tusentals flickor gå i skola o c h p å universitet. Kvinnor b ö r j a d e också yrkesar-beta i allt h ö g r e grad.1' Zakya D a o u d , en
ma-rockansk kvinnoforskare, m e n a r att d a g e n s fe-minister i Tunisien f r å g a r sig o m inte kvin-n o r s krav trots allt blev åsidosatta p å g r u kvin-n d av att d e a c c e p t e r a d e att m e d v e r k a i b y g g a n d e t av staten. Khalida Messaoudi, l e d a r e f ö r kvin-n o g r u p p e kvin-n Associatiokvin-n ikvin-ndepekvin-ndekvin-nte pour la triomphe des droits des femmes i Algeriet, AITDF, f r å g a d e likaså d e kvinnliga k r i g s v e t e r a n e r n a i Algeriet, varför d e inte a r b e t a d e för kvinnors r ä t t i g h e t e r u n d e r 1960- och 1970-talen.' De h ä v d a d e att d e r a s d e m o n s t r a t i o n e r inte h a d e u p p m ä r k s a m m a t s av media, samt att m å n g a kvinnor h a d e väntat på att ledarskapet skulle ge d e m d e utlovade r ä t t i g h e t e r n a . De kvinnor som h a d e varit m e d i kriget k o n c e n t r e r a d e sig n u på att leva. En av d e m m e n a d e att d e t grad-visa tvånget av kvinnor tillbaka till hemlivet s k e d d e r e d a n f ö r e självständigheten.8
Den tunisiska feministen Amel Ben Aba påp e k a r att även k v i n n o r n a i Tunisien var u påp påp -t a g n a m e d a-t-t skapa familj, b ö r j a
förvärvsår-T l e m c e n , Algeriet. Foto: Kerstin W S h a n d s .
b e t a o c h s t u d e r a , vilket f ö r k l a r a r b r i s t e n p å s j ä l v s t ä n d i g o r g a n i s e r i n g u n d e r 1 9 6 0 - o c h 1970-talet.'1 D e n n a e r f a r e n h e t delas av ett
fler-tal av d e l ä n d e r s o m g e n o m g å t t ett frihetskrig. E f t e r kriget v ä n t a r k v i n n o r n a p å att d e l ö f t e n s o m gavs u n d e r kriget ska infrias. Samtidigt f a n n s i T u n i s i e n ett m o t s t å n d m o t k v i n n o r s d e l t a g a n d e s o m h ä r bäst illustreras m e d e n tu-nisisk p a r t i p o l i t i k e r s o r d å r 1989 o m att välja in k v i n n o r i p a r t i e r n a : "Aldrig, o m vi g ö r d e t k o m m e r alla att säga att vi i n t e h a r tillräckligt k o m p e t e n t a m ä n b l a n d oss s o m k a n vara re-p r e s e n t a n t e r " .1 0 D e n u r s p r u n g l i g a n o r m e n
o m k v i n n o r s u n d e r o r d n i n g f ö r ä n d r a s alltså inte, u t a n stärks ytterligare u n d e r statens u p p -b y g g n a d g e n o m d e n politik som organisatio-n e r s o m U N F A o c h U N F T för.
Parallell organisering
Parallellt m e d d e n statsstyrda f e m i n i s m e n h a r e n a u t o n o m f e m i n i s m existerat i b å d a l ä n d e r na. D e n första s p o n t a n a k v i n n o d e m o n s t r a t i o -n e -n i Algeriet hölls p å 1960-talet." D o c k var m a r s c h e r o c h d e m o n s t r a t i o n e r få. D e n
över-v ä g a n d e d e l e n aöver-v a r b e t e t s k e d d e i h e m l i g a k v i n n o g r u p p e r . M å n g a av d e k v i n n o r s o m stu-d e r a stu-d e u n stu-d e r stu-d e f ö r s t a stu-d e c e n n i e r n a av Alge-riets självständighet b i l d a d e e g n a g r u p p e r , s o m syftade till " m e d v e t a n d e h ö j n i n g " . Louisa H a n o u n , l e d a r e f ö r a r b e t a r p a r t i e t o c h i d a g d e n e n d a kvinnliga p a r t i l e d a r e n i Algeriet, b e r ä t t a r att k v i n n o r u n d e r 1970-och 80-talet s t a r t a d e f i l m k l u b b a r , d ä r d e såg filmer o c h d i s k u t e r a d e . G r u n d e r n a f ö r Algeriets kvinno-rörelse byggdes b å d e i s a m v e r k a n m e d , o c h s e p a r a t f r å n , s t a t s f e m i n i s m e n . UNFA:s a r b e t e l e g i t i m e r a d e k v i n n o r s n ä r v a r o i d e t offentli-ga, skolor, universitet o c h p å arbetsplatser, nå-g o t s o m nå-gav k v i n n o r m ö j l i nå-g h e t e n att ornå-ganise- organise-ra sig sepaorganise-rat.
D e t i n t r e s s a n t a är att dessa två f o r m e r av o r g a n i s e r i n g h a r existerat samtidigt. Statsfe-m i n i s Statsfe-m e n h a r i viss Statsfe-m e n i n g b å d e skapat o c h f ö r h i n d r a t e n o b e r o e n d e o r g a n i s e r i n g g e n o m att dels h j ä l p a till att l e g i t i m e r a k v i n n o r s i n t å g i d e t o f f e n t l i g a , dels att samtidigt m o t v e r k a or-g a n i s e r i n or-g or-g e n o m att b e f ä s t a t r a d i t i o n e r . M å n g a k v i n n o r v ä g d e U N F T : s o c h UNFA:s ak-tiviteter m o t d e t m o t s t å n d d e själva fick utstå,
o c h k o m f r a m till slutsatsen att statsfeminis-m e n i n t e var ett svar p å d e r a s krav. D ä r statsfeminis-m e d blev d e t också viktigt att skapa a n d r a u t r y m m e n o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r e n k v i n n o o r g a n i -sering.
Det var i s a m b a n d m e d f a m i l j e l a g e n s till-k o m s t s o m e n m e r u t b r e d d o c h h ö g l j u d d k v i n n o r ö r e l s e i Algeriet b ö r j a d e . På d e n int e r n a int i o n e l l a k v i n n o d a g e n år 1979 d e m o n -s t r e r a d e k v i n n o r m o t d e n h e m l i g a k o m m i t t é s o m h a d e tillsatts att u t a r b e t a ett förslag till ny lag. De v ä n d e sig till U G T A ( d e t n a t i o n e l l a ar-b e t a r f ö r ar-b u n d e t ) o c h UNFA, o c h k r ä v d e att f å veta vilka s o m satt i k o m m i t t é n , m e n m ö t t e s av tystnad.1 2 P å d e n i n t e r n a t i o n e l l a k v i n n o d a
-g e n å r e t d ä r p å p r o t e s t e r a d e k v i n n o r m o t ett nytt direktiv o m k o n t r o l l e r a d u t r e s a f ö r kvin-n o r . " D e t t a direktiv krävde f ö r m y kvin-n d a r e s ukvin-n- un-d e r s k r i f t (av f a un-d e r n , m a k e n , eller s o n e n ) i passet. R e p r e s s i o n e n i l a n d e t var vid d e n n a t i d p u n k t h å r d , m e n n ä r m ä n såg att k v i n n o r d e m o n s t r e r a d e ville d e a n s l u t a sig till d e m . De h i n d r a d e s d o c k av polisen som m e n a d e att d e t t a var e n k v i n n o d e m o n s t r a t i o n . M o n i q u e G a d a n t , e n av d e f r ä m s t a e u r o p e i s k a Algerietf o r s k a r n a , Algerietf o r m u l e r a d e två slutsatser o m d e n -n a h ä -n d e l s e . H o -n m e -n a d e att polise-n i -n t e vil-le att o r o n skulvil-le s p r i d a sig, o c h att d e a n s å g att så l ä n g e d e t var f r å g a n o m k v i n n o r s age-r a n d e f a n n s i n g e n a n l e d n i n g till o age-r o h o s m a k t h a v a r n a . '4
I m o t s a t s till Algeriet h a r T u n i s i e n s kvin-n o o r g a kvin-n i s e r i kvin-n g r ö t t e r i t i d e kvin-n f ö r e självstäkvin-n- självstän-d i g h e t e n . M e l l a n 1930 o c h 1956 b i l självstän-d a självstän-d e s fle-ra f ö r e n i n g a r , o c h s e m i n a r i e r hölls i ä m n e t "Kvinnor o c h f e m i n i s m " . F r a m t r ä d a n d e pers o n l i g h e t e r persom T a h a r H a d d a d o c h M a n o u -bia O u e r t a n i p u b l i c e r a d e b ö c k e r o m kvinno-frigörelse. D e n n a skillnad m e l l a n l ä n d e r n a h a r u p p k o m m i t d ä r f ö r att T u n i s i e n aldrig var så h å r t styrt av F r a n k r i k e s o m Algeriet, vilket g j o r d e att b e f o l k n i n g e n även u n d e r kolonia-lismen s k a p a d e ett e g e t u t r y m m e f ö r d e b a t t . I T u n i s i e n bygger d a g e n s k v i n n o o r g a n i s e r i n g p å aktiviteterna h o s s t a t s f e m i n i s t e r n a , m e n också p å d e d e b a t t ö r e r s o m v e r k a d e strax ef-ter sekelskiftet. Att f a s e r n a m e l l a n l ä n d e r n a d ä r f ö r ä r n å g o t olika, f ö r h i n d r a r i n t e k v i n n o r att vid s a m m a t i d p u n k t b r i n g a s att o r g a n i s e r a sig självständigt f r å n s t a t s s t r u k t u r e r n a . Således s k e d d e e n u t b r y t n i n g u r U N F T : s g r e p p i T u n i s i e n vid s a m m a t i d p u n k t s o m i Algeriet, d å e n l i k n a n d e m e d v e t a n d e h ö j n i n g s -p r o c e s s -p å b ö r j a d e s år 1979. D e t t a k a n förklaras av att r e v o l u t i o n e n i I r a n h a d e å t e r u p p -väckt r e l i g i o n e n s o m n å g o t s o m k u n d e använ-das s o m a r g u m e n t m o t k v i n n o r s frigörelse. S t a t e r n a s m o d e r n i s e r i n g s p o l i t i k h a d e vid s a m m a t i d p u n k t n å t t vissa f r a m g å n g a r . Kvin-n o r o c h m ä Kvin-n f a Kvin-n Kvin-n s på alla Kvin-nivåer av utbildn i utbildn g o c h k v i utbildn utbildn o r utbildn a h a d e b ö r j a t f ö r v ä r v s a r b e -ta i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g . D e t t a i n t å g av k v i n n o r p å a r b e t s m a r k n a d e n o c h i s a m h ä l l e t l e d d e till ett o m e d e l b a r t m o t s t å n d f r å n d e konservativa k r a f t e r n a i l a n d e t .
A m e l Ben A b a b e r ä t t a r o m ett kvinno-se-m i n a r i u kvinno-se-m s o kvinno-se-m hölls i T a b a r k a 1979, o c h s o kvinno-se-m blev d e n v a t t e n d e l a r e s o m fick h e n n e att e n -g a -g e r a si-g m e r f ö r k v i n n o r s rätti-gheter. Till d e t t a s e m i n a r i u m , s o m var a r r a n g e r a t av m ä n , i n b j ö d s inte e n e n d a tunisisk kvinna. T v ä r t o m lät m a n j o u r n a l i s t e r n a , inklusive B e n Aba, ve-ta att k v i n n o r i T u n i s i e n h a d e n å t t sin f r i h e t . S a m t i d i g t h i n d r a d e m a n d e kvinnliga j o u r n a -lister s o m var p å plats att f ö r a f r a m e n m o t s a t t åsikt. En a n n a n tunisisk f e m i n i s t b e r ä t t a r att lokalpolitiker p å s a m m a m ö t e b ö r j a d e beskyl-la k v i n n o r f ö r lösaktighet. D e ville s t ä m m a k v i n n o r s o m p r a t a t m e d f r a n s m ä n p å stran-d e n , o c h p u b l i c e r a stran-d e r a s n a m n i pressen.1'' D e t t a e x e m p e l illustrerar tydligt d e n gräns-d r a g n i n g s o m finns i l ä n gräns-d e r n a s familjelagar. Att k v i n n o r i första h a n d d e f i n i e r a s s o m m ö d -rar, t i l l s a m m a n s m e d d e t p å f ö l j a n d e tvånget till l y d n a d g e n t e m o t m a k e n , är e n g r ä n s d r a g -n i -n g vad gäller k v i -n -n o r s rätt till si-n e g e -n sex-ualitet o c h rätt över sin e g e n k r o p p . K v i n n o r k a n inte tillåtas s a m r ö r e m e d m ä n f r å n ickc-m u s l i ickc-m s k a länder. N ä r så sker, slår ickc-m o t s t å n d e t h å r t tillbaka. D e t i n t r e s s a n t a m e d d e t t a e x e m -p e l är, enligt d e n h ä r k v i n n a n , att e f f e k t e n av m o t s t å n d e t blev d e n m o t s a t t a : k v i n n o r orga-n i s e r a d e sig ä orga-n m e r e orga-n e r g i s k t .
Enskilda kvinnor en resurs
-kvinnogruppen ett hot
Kultur-och d e b a t t k l u b b e n T a h a r H a d d a d start a d e s a m m a å r m e d cirklar f ö r m e d v e start a n d e -h ö j n i n g . S a m m a n k o m s t e r n a blev m e r
regel-b u n d n a m e d tiden och r e s u l t e r a d e i diskus-s i o n diskus-s g r u p p e r p å olika t e m a n , diskus-som t ex "diskus-sexu- "sexu-alitet"."' Även i d e t t a fall bildades ett tydligt m o t s t å n d m o t kvinnors organisering. Kvin-n o r Kvin-n a b r u k a d e a v r u Kvin-n d a siKvin-na diskussioKvin-ner m e d att gå på café, m e n n ä r T a h a r H a d d a d k l u b b e n s aktiviteter h a d e pågått ett tag börja-d e m ä n på cafét trakassera k v i n n o r n a . Vissa m ä n f ö r b j ö d sina f r u a r att delta i s a m m a n -k o m s t e r n a .1' Detta illustrerar h u r m o t s t å n d e t
u p p k o m m e r n ä r k v i n n o r o r g a n i s e r a r sig. Statsvetaren M a u d E d u a r d s m e n a r att h o t e t m o t o r d n i n g e n avläses dels f r å n identifiering-en av k ö n som politik o c h dels f r å n d e t kol-lektiva e l e m e n t e t av k v i n n o r g a n i s e r i n g e n . E d u a r d s m e n a r att enskilda kvinnor ses som en resurs, m e n att k v i n n o r i g r u p p ses som ett h o t . 's I d e n t i f i e r i n g e n av kön bryter m o t
tan-k e n o m polititan-k som d e t rationella samtalet m e l l a n individer. I m o t s t å n d e t m o t kultur-k l u b b e n s kultur-k v i n n o r var d e n n a dynamikultur-k synlig. Dels skulle g r u p p e n brytas s ö n d e r g e n o m att kvinnor inte fick fortsätta samverka, dels skul-le d e k v i n n o r som fortsatte m e d aktiviteterna få k ä n n a att d e b r ö t m o t t r a d i t i o n e n s regler.
D ä r e m o t visar polisens f ö r b u d m o t m ä n -n e -n s d e l t a g a -n d e i k v i -n -n o d e m o -n s t r a t i o -n e -n i Algeriet, att d e inte k u n d e förstå kvinnors po-litiska h a n d l i n g a r i g r u p p som ett hot. D e n n a oförståelse, som faktiskt är ett m o t s t å n d i sig, och som skulle k u n n a kallas för ett proto-mot-stånd, kan förklaras u t i f r å n d e n o r d a f r i k a n s k a staternas retorik. I r e t o r i k e n d e f i n i e r a s kvin-n o r som sikvin-ngularis-kvikvin-nkvin-nor: "dekvin-n algeriska" el-ler "den tunisiska kvinnan". G e n o m d e n n a f o r m u l e r i n g blir inte heller en g r u p p av sing-ularis-kvinnor farlig, u t a n k a n f o r t f a r a n d e u p p f a t t a s som resurs. M a r n i a Lazreg, en alge-risk feminist, m e n a r att d e n algealge-riska staten u p p m a n a d e kvinnor efter kriget att ge u p p al-la sina guldsmycken till statens kassa. Kvinnor o m b a d s att b i d r a m e n inte att delta.1 9 Att
kvinn o r träffas kvinn å g o kvinn g å kvinn g u kvinn d e r ekvinn g r u p p b e -t e c k n i n g orsakar inge-t m o -t s -t å n d , m e n n ä r k v i n n o r n a f o r t f a r a n d e hävdar v ä r d e t av det kollektiva, f o r m e r a r sig m o t s t å n d e t . Möjligtvis h a r d e n l ä n g r e d e b a t t r a d i t i o n e n o m kvinno-f r å g o r bidragit till att T u n i s i e n är i en a n n a n fas j ä m f ö r t m e d Algeriet. I Algeriet b i d r o g bristen p å d e b a t t o c h o r g a n i s e r i n g till att
g r u p p i d e n t i f i k a t i o n inte vid d e t h ä r tillfället h a f t n å g o t genomslag. M e d d e t t a kan förstås att i d e n t i f i k a t i o n e n k ö n som politisk identitet faktiskt förvägras k v i n n o r n a . Dock h a r d e n n a fas n u f ö r länge sedan sprungits förbi i Alge-riet av ett allt starkare m o t s t å n d .
Likväl n ä r kvinnor f o r m u l e r a r sina krav un-d e r e g n a b e t e c k n i n g a r blir un-d e ett h o t m o t orun-d- ord-n i ord-n g e ord-n , d ä r f ö r att d e r a s krav h o t a r att avslöja d e n r å d a n d e k ö n s k a t e g o r i s e r i n g e n . Politik i Algeriet eller Tunisien kan inte förstås enligt t a n k e n o m det rationella samtalet. Motstån-d e t m o t kvinnorörelsen utövas s o m r e n poli-tisk repression, kvinnor kan fängslas f ö r sina offentliga och kollektiva handlingar. Familje-lagsförslaget i Algeriet drogs exempelvis till-baka, m e n u n d e r d e n fortsatta k a m p e n fängs-lades f e m kvinnor, och n ä r dessa h a d e släppts fria år 1984, h a d e d e n nya lagen r e d a n anta-gits.20 Att m y n d i g h e t e r n a valde att skicka h e m
d e kvinnor som var gifta, o c h sätta d e som var ogifta i fängelse illustrerar att staten n e k a r kvinnor d e r a s självbenämning. Motståndets m e d e l blir att hävda kvinnors tillhörighet uti-f r å n d e r a s civil status, s n a r a r e än deras e g e n b e n ä m n i n g som g r u p p . Detta kan k o p p l a s in-te b a r a till olika faser i tid, m e n också till frå-gan o m representativitet. Går d e t u n d e r såda-n a f ö r u t s ä t t såda-n i såda-n g a r att f ö r v ä såda-n t a sig att kvisåda-nsåda-no- kvinno-g r u p p e r ska uppfylla ett statistiskt värde f ö r att vara representativa? D e t kollektiva h a n d -l a n d e t b-lir h ä r ytterst ett enski-lt stä-l-lningsta- ställningsta-g a n d e som kvinnor individuellt får svara för. M o t s t å n d e t f o r m a r sig desto m e r kvinnor or-ganiserar sig. J u fler kvinnor som lyckas iden-tifiera k ö n som politik g e n o m g r u p p e n s arbe-te, desto m i n d r e krav på r e p r e s e n t a t i o n kan ställas, d ä r f ö r att k o n s e k v e n s e r n a av allt d e t t a för d e n enskilda kvinnan blir f ö r h å r d a .
1985 b i l d a d e Louisa I l a n o u n tillsammans m e d Khalida Messaoudi Association pour Véga-lité dans la loi entre femmes et hommes, o c h sena-re d e n första k o m m i s s i o n e n f ö r mänskliga rät-tigheter i Algeriet. I d e n s e n a r e s a m a r b e t a d e d e m e d manliga f ö r e t r ä d a r e för icke-registre-r a d e paicke-registre-rtioicke-registre-rganisationeicke-registre-r. H a n o u n m e n a icke-registre-r att b i l d a n d e t av e n organisation för mänskliga r ä t t i g h e t e r var en säkerhetsåtgärd. I ett l a n d d ä r föreningslivet är f ö r b j u d e t måste m a n ar-b e t a p å ar-b r e d ar-basis för kvinnors rättigheter.
M a t m a t a , Tunisien. Foto: Kerstin W S h a n d s
Som ett svar p å f r å g a n o m d e t kollektiva kon-tra d e t enskilda h a n d l a n d e t ställer h o n följand e fråga: h u r skulle följand e t a n n a r s gå att b e h e m -m a f r u a r s a -m a r b e t a n ä r inget skydd -m o t deras f ä n g s l a n d e går att säkerställa?"'1
Strategier och sönderfall
Vid d e n n a t i d p u n k t i Algeriet h a d e också mö-tesplatserna förflyttats f r å n filmsalarna till res-t a u r a n g e r d ä r m e d l e m m a r res-träffades och dis-k u t e r a d e strategier. Det f a n n s flera dis-kvinnor som samverkade över nya gränser, m e n p å g r u n d av d e t m o t s t å n d som h a d e b ö r j a t bildas blev d e t v u n g n a att p l a n e r a in s a m m a n k o m s t -e r n a o r -e g -e l b u n d -e t . I Tunisi-en d ä r -e m o t h a d -e k v i n n o r n a s s a m m a n k o m s t e r på T a h a r H a d -d a -d - k l u b b e n resulterat i en ti-dning. M e -d a n
k v i n n o r n a i Algeriet var t v u n g n a att r ä k n a m e d en politisk repression som k u n d e resul-tera i fängelsestraff, k u n d e k v i n n o r n a i Tuni-sien befästa sina e r f a r e n h e t e r i diskussions-k l u b b a r n a . 1985 b ö r j a d e d e ge ut t i d n i n g e n Nissa (kvinnor). I d e t första n u m r e t som hette "Kvinnor, våldtäkt o c h d ö d s h o t " , r a p p o r t e -rades o m k v i n n o g r u p p e r som bildats u t e i lan-det, och att s t u d e n t e r f ö r första g å n g e n h a d e givit sitt stöd för kvinnor på k v i n n o d a g e n 1983.22 Detta var viktigt d å d e t visade att
kvin-n o o r g a kvin-n i s e r i kvin-n g e kvin-n ikvin-nte b a r a s p r e d sig, u t a kvin-n också fick stöd av a n d r a typer av intressearti-kulering.
Dock u t k o m Nissa endast m e d åtta n u m -m e r u n d e r två år. S e d a n s ö n d e r f ö l l redaktio-n e redaktio-n på g r u redaktio-n d av o e redaktio-n i g h e t i f r å g o r o m strate-gi. Ben Aba kallar d e t t a för
kvinnoorganise-r i n g e n s "auto-destkvinnoorganise-r aktion".2' Val av strategi
splittrade g r u p p e n helt g e n o m att vissa ville h a starkare f o r m u l e r i n g a r och en identifika-tion av d e s t r u k t u r e r som var kvinnoförtryck-a n d e . A n d r kvinnoförtryck-a ville kvinnoförtryck-att t i d n i n g e n skulle vkvinnoförtryck-arkvinnoförtryck-a me-ra försiktig och d ä r m e d taktisk. Det var vik-tigt, enligt Ben Aba, att k v i n n o o r g a n i s e r i n g e n inte skulle r e p r o d u c e r a varken vänsterorien-t e r a d eller vänsterorien-tradivänsterorien-tionell polivänsterorien-tik. D e n h å r d a kri-tiken m o t separatism som strategi ifrågasätter h o n m e d f ö l j a n d e beskrivning: "Klubben var inte l ä n g r e e n ö eller e n asyl, m e n ett o m r å d e f ö r k a m p , ett a r b e t e f ö r att k o m m u n i c e r a och k o n s t r u e r a tillsammans".2 4 Det är enligt Ben
Aba viktigt f ö r kvinnor att k u n n a p r a t a u t a n m ä n , m e n a r b e t e t blir aldrig av sin e g e n n a t u r separatistiskt. Ben Abas r e s o n e m a n g visar ock-så p å t ä n k b a r a faser i n o m kvinnoorganiser i n g e n . N ä kvinnoorganiser pkvinnoorganiserocessen m e d m e d v e t a n d e h ö j -n i -n g i-nleds, agerar kvi-n-nor f r ä m s t u t f r å -n e-n vilja att förstå. N ä r d e n n a sedan glider in i e n aktiv o r g a n i s e r i n g för d e f i n i e r a d e mål, baseras strategierna f ö r att n å dessa på skilda u p p -f a t t n i n g a r o m d e t bästa sätt p å vilket - förtryck-et kan omkullkastas.
I Algeriet gick också Messaoudi u r g r u p -p e n "Jämlikhet" o c h registrerade e n e g e n or-ganisation: Association independente pour la triomphe des droits des femmes. I d a g r å d e r e n u p p m ä r k s a m m a d fejd m e l l a n Messaoudi och H a n o u n . M o t s t å n d a r n a m e n a r att kvinnor in-te kan hålla sams o c h d e t t a ställs som bevis för att kvinnorörelsen inte h a r e n legitim bas. S n a r a r e skulle det k u n n a a r g u m e n t e r a s för att ju fler g r u p p e r d e t finns, b a s e r a d e på olika strategier, desto b ä t t r e vad gäller d e n folkliga f ö r a n k r i n g e n . K v i n n o r n a b a k o m Nissa i Tuni-sien gick vidare till a n d r a o r g a n i s a t i o n e r o c h bildade också nya. På så vis b r e d d a d e s basen o c h alternativen blev fler f ö r a n d r a kvinnor. N å g r a av d e m b i l d a d e F ö r e n i n g e n f ö r Kvinn-liga D e m o k r a t e r i Tunisien, a n d r a b i l d a d e e n k v i n n o a v d e l n i n g till d e n tunisiska organisa-t i o n e n för mänskliga räorganisa-torganisa-tigheorganisa-ter, LTDH.2 6 l i k
h e t e r n a mellan Algeriet och Tunisien f r a m -går h ä r av d e n n ä r a k o p p l i n g e n m e l l a n kvin-n o r ä t t s o r g a kvin-n i s a t i o kvin-n e r och mäkvin-nkvin-niskorätts-or- människorättsorganisationer. D e n repression m o t m e d b o r g a r -nas delaktighet s o m sker i auktoritära stater gör d e t n ö d v ä n d i g t att som H a n o u n m e n a d e
skydda m e d b o r g e r l i g a r ä t t i g h e t e r parallellt m e d en kvinnoorganisering.
Representativitet
och enskilda kvinnor
N ä r d e t sedan gäller f r å g a n o m r e p r e s e n t a -tion, finns d e t en del skillnader m e l l a n b a s e n och t o p p e n i k v i n n o o r g a n i s e r i n g e n . Även o m tusentals kvinnor h a r m e d v e r k a t i d e m o n s t r a -t i o n e r n a i Algerie-t, h a r a r r a n g e m a n g e n s-tyr-ts av ett femtiotal k v i n n o r av medelklassbak-g r u n d . Som en konsekvens av d e t t a kan en-h e t l i g en-h e t e n i rörelsen bli ifrågasatt. H a n o u n delar in kvinnorörelsen i två riktningar; e n au-t o n o m som agiau-terade f ö r en fullsau-tändig om-skrivning av lagen, o c h en UNFA-trogen, som e n b a r t krävde s m ä r r e f ö r ä n d r i n g a r . Enligt H a n o u n h a r d e t aldrig f u n n i t s b a r a "en kvin-n o k a m p i Algeriet" u t a kvin-n flera.2 7 Samtidigt kan
e n s t ö r r e massrörelse skönjas, exempelvis k u n d e Messaoudi ö v e r l ä m n a 10 000 u n d e r skrifter m o t familjelagsförslaget till p a r i a m e n -tet. 8
K v i n n o r n a i d e m o n s t r a t i o n e r n a k o m m e r f r å n e n betydligt b r e d a r e bas. Dessa består av u t b i l d a d e och o u t b i l d a d e , arbetar-och medel-klass, o c h r e p r e s e n t e r a r så gott som alla gene-rationer. Oftast ställs d e äldsta veterankvin-n o r veterankvin-n a i f r ä m s t a ledet u veterankvin-n d e r m a r s c h e r veterankvin-n a . Det-ta h a r e n stor symbolisk betydelse. Syftet är att p å m i n n a l e d a r n a o m " f ö r r ä d e r i e t " m o t kvin-n o r kvin-n a u kvin-n d e r d e trettiotal år som gått sedakvin-n f r i h e t s k r i g e t . F r å g a n är h u r r e p r e s e n t a t i v kvinnorörelsen kan f ö r v ä n t a s vara m e d det h ö g a antalet analfabeter, och d e stora skillna-d e r n a m e l l a n staskillna-d o c h lanskillna-d. Vaskillna-d anser skillna-då kvinnor o m kvinnor i politiken? I en tunisisk e n k ä t 1984 angav h ä l f t e n att k v i n n o r inte re-p r e s e n t e r a s tillräckligt i n o m d e n f o r m e l l a re- po-litiken, och ca 40 p r o c e n t m e n a d e att d e rös-tar för kvinnor d å dessa delrös-tar i val. Endast k v i n n o r över 60 år sa att d e inte skulle rösta f ö r e n kvinna. G e n e r a t i o n s s k i l l n a d e r före-k o m m e r alltså utöver d e ovan n ä m n d a . Mes-saoudi n ä m n s ofta som d e n mest radikala av feminister i Algeriet o c h beskylls f ö r att inte k u n n a r e p r e s e n t e r a a n d r a kvinnor. Messaoudi själv m e n a r att h o n inte förstår varför h e n -nes minoritetsstatus skall u p p f a t t a s som ett
be-vis f ö r b r i s t a n d e legitimitet: "Sedan n ä r i sam-hällens historia h a r en åsikts legitimitet definierats på basis av antalet av dess a n h ä n g a -re?"30
Ramarna för handling under 1990-talet
Även o m d e m o n s t r a t i o n e r sporadiskt s k e d d e u n d e r hela 1980-talet, var d e t inte f ö r r ä n del stora u p p l o p p e t 1988 som d e n algeriska kvin-n o r ö r e l s e kvin-n k o m ikvin-n i e kvin-n kvin-ny fas. Dekvin-n kvin-nya öpp-n i öpp-n g e öpp-n i politikeöpp-n tillät ett trettiotal kviöpp-nöpp-no- kvinno-g r u p p e r att rekvinno-gistrera sikvinno-g som föreninkvinno-gar. Par-tibildning tilläts, m e n H a n o u n m e n a r att d e n ideologiska r a m e n förblev d e n s a m m a . Partila-g e n f r å n 1989 f ö r b j u d e r partier b a s e r a d e p å etnisk b a k g r u n d , kön eller religion, vilket h a r f ö r h i n d r a t kvinnor att bilda partier. I en säre-get ö p p e n politisk k o h a n d e l tilläts dock d e t religiösa partiet Front Islamique d e Salut, FIS, att bildas trots att det stred m o t f ö r f a t t n i n g e n . Vid s a m m a t i d p u n k t b ö r j a d e Tunisiens nya p r e s i d e n t Ben Ali föra en politik som skulle f ö r h i n d r a e n separat o r g a n i s e r i n g av religiösa g e n o m att i n r y m m a dessa i d e n officiella po-litiken. Detta f u n g e r a d e bara som ett stöd f ö r dessa g r u p p e r och 1988 krävde d e att familje-lagen skulle o m f ö r h a n d l a s . Vidare f ö r d e d e f r a m åsikten att kvinnors rätt till a r b e t e skulle tas u p p till ny behandling.5 1 Vid d e n n a
tid-p u n k t b ö r j a d e k v i n n o r kräva att d e traditio-nella p a r t i e r n a b ä t t r e skulle i n r y m m a kvinno-krav o c h att stat och religion måste åtskiljas.1"
F ö r e n i n g e n för kvinnliga d e m o k r a t e r i Tuni-sien är också aktiva. I n o v e m b e r 1995 krävde d e att sekularism i n f ö r d e s som bas för jämlik-h e t mellan k ö n e n ocjämlik-h i m a r s 1996 krävde d e lagar som k u n d e h a n t e r a våld m o t k v i n n o r . "
Kravet på partiers a g g r e g e r i n g av kvinno-politik kan också ses i valet av strategier hos k v i n n o r n a . I d a g finns en flora av f ö r e n i n g a r i b å d a l ä n d e r n a . I Tunisien finns t ex: Före-n i Före-n g e Före-n för TuFöre-nisieFöre-n kviFöre-nFöre-nliga d e m o k r a t e r ATFD, Tunisiska kvinnors f ö r e n i n g för forsk-n i forsk-n g och utveckliforsk-ng AFTURD, Natioforsk-nella för-samlingen för a r b e t a n d e kvinnor, F ö r e n i n g e n för f r ä m j a n d e av kvinnors e k o n o m i s k a pro-jekt. Kvinnor ingår även i a n d r a f ö r e n i n g a r
som t ex, F ö r e n i n g e n Tunisiens m ö d r a r . Tu-nisiska kvinnor väljer i allt h ö g r e g r a d b å d e att
ingå i i n t e r n a t i o n e l l a rörelser o c h bilda kvin-n o a v d e l kvin-n i kvin-n g a r som ekvin-n del av partier eller or-ganisationer. Så t ex finns kvinnoavdelningar-n a i kvinnoavdelningar-n o m o r g a kvinnoavdelningar-n i s a t i o kvinnoavdelningar-n e kvinnoavdelningar-n för Mäkvinnoavdelningar-nskliga rättig-heter, R ö d a korset, j u r i s t e r n a s f ö r b u n d , och B o n d e k o p e r a t i o n e n som e x e m p e l .
Algeriet h a r i d a g ett trettiotal f ö r e n i n g a r . Dock verkar d e t som att ö k n i n g e n n u h a r av-stannat. De kvinnor som o r g a n i s e r a d e sig 1989 h a d e väntat länge på d e n m ö j l i g h e t e n och nytillkomna kvinnor till rörelsen h a r u p p -tagits som m e d l e m m a r i d e e x i s t e r a n d e orga-n i s a t i o orga-n e r orga-n a . SOS F e m m e s eorga-n Detresse (kviorga-n- (kvin-n o r i (kvin-n ö d ) är e(kvin-n av få h j ä l p o r g a (kvin-n i s a t i o (kvin-n e r för kvinnor som är h e m l ö s a eller i a n n a t b e h o v av hjälp. D e n n a organisation b i l d a d e s 1991 av kvinnliga krigsveteraner.H I Algeriet finns d e t
få k v i n n o f ö r b u n d i n o m a n d r a f ö r e n i n g a r el-ler partier, kvinnor väljer i stället att organise-ra sig sepaorganise-rat.
Internationell samverkan
I n f ö r d e n f j ä r d e k v i n n o k o n f e r e n s e n i Peking e t a b l e r a d e s 1991 ett s a m a r b e t e m e l l a n N o r d -afrikas kvinnor. Bland d e m e d v e r k a n d e återfinns AFTURD, F ö r e n i n g e n kvinnliga d e m o -krater i Tunisien, o c h AITDF, b l a n d a n d r a . Collectif 95 Maghreb Egalité u t k o m e f t e r Peking ( H u a i r o u ) m e d två d o k u m e n t : ett som lägger f r a m 100 p a r a g r a f e r till en ny familjelag, ett a n n a t d ä r m a n som p r e m i s s hänvisar till CE-DAW (FN:s senaste plan för u t r o t n i n g av kvin-noförtryck).3 5 1994 a r r a n g e r a d e k v i n n o r f r å n
Tunisien, Algeriet, M a r o c k o o c h S p a n i e n e n k o n f e r e n s i T u n i s i e n på t e m a t "Kvinnor och våld", en k o n f e r e n s som r e s u l t e r a d e i e n de-klaration: Déclaration de Tunis. I d e n krävde k v i n n o r n a ö k a d respekt för i n t e r n a t i o n e l l a traktat o m mänskliga r ä t t i g h e t e r och kvinnors rättigheter. De i d e n t i f i e r a d e tystnaden o m vål-d e t m o t kvinnor i samhället, h e m m e t , politi-ken och j u r i d i k e n som ett sätt att upprätthål-la patriarkaupprätthål-la t r a d i t i o n e r i samhällen. Dekupprätthål-la- Dekla-r a t i o n e n vaDekla-r u n d e Dekla-r t e c k n a d e n b a Dekla-r t av FöDekla-re- Före-n i Före-n g e Före-n för TuFöre-nisieFöre-ns D e m o k r a t i s k a KviFöre-nFöre-nor, i syfte att skydda d e algeriska kvinnorna.3 1'
1996 hölls ett symposium i Tunisien arran-g e r a t av d e n tunisiska f o r s k n i n arran-g s arran-g r u p p e n , C e n t r u m f ö r f o r s k n i n g o c h d o k u m e n t a t i o n
o m kvinnor, CREDIF. Symposiet h a n d l a d e o m kvinnors o f f e n t l i g a liv o c h f o k u s e r a d e på A r a b f ö r b u n d e t s m ö j l i g h e t e r att f ö r b ä t t r a kvinnors villkor. Kvinnor f r å n Tunisien, Ma-rocko, Palestina, J o r d a n i e n o c h Syrien bevis-tade k o n f e r e n s e n . De ö n s k a d e att ett nätverk m e l l a n arabiska kvinnor skulle etableras m e d m å l s ä t t n i n g e n att f ö r b ä t t r a kvinnors offentli-ga status. Kvinnoforskare o c h feminister i Tu-nisien h a r större m ö j l i g h e t e r att bedriva forsk-n i forsk-n g o c h s a m a r b e t e i forsk-n t e r forsk-n a t i o forsk-n e l l t äforsk-n kviforsk-n- kvin-n o r kvin-n a i Algeriet. Det kvin-n u v a r a kvin-n d e ikvin-nbördeskri- inbördeskri-get försvårar ytterligare algeriska kvinnors m ö j l i g h e t e r till i n t e r n a t i o n e l l a kontakter.
Demokrater och islamister
U n d e r 1989 gick 100 000 kvinnor i Algeriet ut i en m a s s d e m o n s t r a t i o n till stöd för Islam. Detta visar att f r å g a n o m e n kvinnorörelse i Algeriet aldrig kan vara e n f r å g a o m entydig f e m i n i s m . K v i n n o r n a t ex i d e n islamistiska o r g a n i s a t i o n e n El Irchad (inriktning) anser att familjelagen till stora delar är k o r r e k t . En an-n a an-n f ö r e an-n i an-n g som i viss m e an-n i an-n g faller m e l l a an-n d e religiösa o c h d e sekulära är F ö r e n i n g e n för kvinnors f r ä m j a n d e o c h försvar.5' D e n är
ba-serad i O r a n och leds av B a n h a m z a Saadia. Det sägs att d e n n a f ö r e n i n g bildades m e d h j ä l p av vänsterpartiet. Trots d e t t a m e n a r Saa-dia att "muslimska kvinnor fick sina rättighe-ter tillgodosedda o c h sin frigörelse i s a m b a n d m e d Islams uppkomst".3 8
Det religiösa m o t s t å n d e t i Algeriet och Tu-nisien h a r f o r m e r a t sig m o t feministers orga-nisering. F e m i n i s t e r n a s identifikation av k ö n som politik h o t a r t o l k n i n g e n av Islam på två sätt. Kvinnors e g e n b e n ä m n i n g b r y t e r m o t bå-d e i n n e h å l l e t i bå-d e n religiösa t o l k n i n g e n , o c h g r u n d e n i d e n t o l k n i n g e n . D e n patriarkala o r d n i n g e n d e f i n i e r a r kvinnor som u n d e r o r d -n a d e m ä -n -n e -n m e d h j ä l p av r e l i g i o -n e -n o c h kan d ä r f ö r inte i n r y m m a kvinnors e g e n be-n ä m be-n i be-n g . Deras krav p å sekulära lagar, liksom d e r a s förslag till nytolkning, lyfter f r a m d e t ur-val av religiösa p r i n c i p e r som l a g a r n a är base-r a d e på. Kvinnobase-rs o base-r g a n i s e base-r i n g i Algebase-riet och Tunisien h o t a r att avslöja att d e t h a n d l a r o m just en tolkning.
D e m o k r a t e r eller f e m i n i s t e r är inte heller
e n s a m m a o m att kräva en nytolkning. En isla-mistisk aktivist, Asma Ben Kadar, m e n a r att d e t är dags för en n y t o l k n i n g av Islam f ö r att tillåta kvinnors fulla delaktighet i d e t muslim-ska samhället.3 9 Eeila Aslaoui, d o m a r e , håller
m e d o m a n d e m e n i n g e n i Ben Kadars krav på nytolkning. Vid ett symposium i Paris 1990 o m kvinnors rättigheter i N o r d a f r i k a m e n a d e h o n att h o n k u n d e hitta passager i sharia'h som k u n d e bistå en n y t o l k n i n g av familjela-gen.4" Dialog m e l l a n kvinnor som tillsynes
ut-g ö r m o t p o l e r n a är möjliut-g i Alut-geriet. Även i Tunisien m e n a r vissa k v i n n o r att religiösa och d e m o k r a t i s k a föreställningar inte b e h ö v e r va-ra oförenliga.
En av l e d a r n a i n o m d e n tunisiska religiösa o r g a n i s a t i o n e n Ennahda, Saida Akremi, me-n a r att " [ m ] å l e t för oss kvime-nme-nliga islamister ime-n- in-te är oförenligt m e d k v i n n o r n a i F ö r e n i n g e n f ö r kvinnliga demokrater".4 1 H o n m e n a r
vida-re att d e t f a k t u m att h a n d l i n g a r n a är olika in-te nödvändigtvis b e h ö v e r betyda att målsätt-n i målsätt-n g a r målsätt-n a är olika. Emålsätt-n av k v i målsätt-n målsätt-n o r målsätt-n a i Före-n i Före-n g e Före-n f ö r kviFöre-nFöre-nliga d e m o k r a t e r m e Före-n a r å siFöre-n sida att d e t är n ö d v ä n d i g t att lära sig lyssna även till islamisterna, trots att d e enligt h e n n e är i fullständig o p p o s i t i o n till varandra.4 2
Fe-minister o c h islamister k a n f ö r e n a s så länge f e m i n i s t e r n a inte kräver att staten o c h religio-n e religio-n skiljs åt. N ä r f e m i religio-n i s t e r a c c e p t e r a r ereligio-n religio- ny-t o l k n i n g av religionen i e n familjelag, f ö r e n a r d e sig m e d vissa islamska k v i n n o g r u p p e r . De-m o k r a t e r väljer oftast e n sekulär väg b å d e i Tunisien och Algeriet, o c h är d ä r f ö r i mot-satsställning till d e religiösa.
Slutdiskussion
Algeriets o c h Tunisiens k v i n n o o r g a n i s e r i n g skiljer sig åt p å flera p u n k t e r . Vad gäller för-ståelsen av faser, strategi o c h m o t s t å n d f i n n s stora skillnader l ä n d e r n a e m e l l a n . I strategivalet h a r kvinnor i Algeriet valt att d e m o n -strera i mycket större o m f a t t n i n g än i Tunisi-e n , d ä r k v i n n o r i första h a n d h a r valt att sam-a r b e t sam-a m e d sam-a n d r sam-a orgsam-anissam-ationer. L i k h e t e r n sam-a består i att 1980-talets våg av kvinnoorganise-r i n g i b å d a l ä n d e kvinnoorganise-r n a h a kvinnoorganise-r fökvinnoorganise-regåtts av medvet a n d e h ö j a n d e a r b e medvet e b l a n d kvinnor i g r u p -per.
K r o n o l o g i s k t sett f i n n s skillnader i f a s e r n a m e l l a n Algeriet o c h T u n i s i e n . Bristen p å tidi-g a r e d e b a t t o c h d e n h e l o m f a t t a n d e kolonia-lismen k a n f ö r k l a r a v a r f ö r d e algeriska kvin-n o r kvin-n a väljer a kvin-n d r a strategier. Det ö p p kvin-n a mot-s t å n d e t i A l g e r i e t h a r h j ä l p t k v i n n o r att iden-tifiera e n tydlig fiende. D e m o n s t r a t i o n e r o c h u n d e r s k r i f t e r h a r d ä r m e d varit e n d i r e k t o c h aktiv strategi m o t f ö r t r y c k f ö r d e n algeriska k v i n n o r ö r e l s e n . Att T u n i s i e n s k v i n n o r h a r u p p l e v t e n l ä n g r e t r a d i t i o n av diskussion o c h p r o b l e m a t i s e r i n g h a r å sin sida b i d r a g i t till m y t b i l d n i n g e n i T u n i s i e n o m att k v i n n o r h a r u p p n å t t frigörelse.
F r a m g å n g e n b ä r l i k n a n d e d r a g i d e två län-d e r n a . D e n b e s t å r f r ä m s t i att län-d e n s e p a r a t a k v i n n o o r g a n i s e r i n g e n faktiskt h a r f u n n i t s o c h f o r t f a r a n d e finns. D ä r m e d skapas institutio-n e r o c h e institutio-n bas f ö r e institutio-n f r a m t i d a o r g a institutio-n i s e r i institutio-n g . Kvinnors o r g a n i s e r i n g i f ö r e n i n g a r o c h g r u p -per, s a m t d e r a s i n t å g i a n d r a s a m m a n h a n g bil-d a r sålebil-des e n bas f ö r f r a m l i bil-d e n . Samtibil-digt h a r d e n a u k t o r i t ä r a staten b i d r a g i t till att k v i n n o r h a r i n g å t t allianser m e d m ä n n i s k o rättsorganisationer. D e n n a strategi k a n k o m m a att vara speciellt betydelsefull i d e n o r d a -f r i k a n s k a s t a t e r n a . Tunisiska k v i n n o r s mål är l i k a d a n a s o m d e algeriska k v i n n o r n a s . Kvin-n o r i d e Kvin-n t i f i e r a r b å d e islamisterKvin-nas o c h stats-m a k t e r n a s t o l k n i n g av r e l i g i o n e n s o stats-m ett sätt p å vilket k v i n n o r förtrycks. Algeriska o c h tu-nisiska k v i n n o r h a r fått b e k ä m p a statens o c h d e religiösa r ö r e l s e r n a s bild av sig själva, m e n d e h a r också fått h a n t e r a dessa b i l d e r i sina e g n a g r u p p e r . D e m o k r a t e r , f e m i n i s t e r o c h k ä m p a r för m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r k a n inte låt-sas s o m att d e islamistiska k v i n n o r n a i n t e finns. B ö r j a n till e n d i a l o g h a r inletts, o c h i d e n n a finns ett alternativ f ö r e n b r e d d n i n g av b a s e n för d e n n o r d a f r i k a n s k a k v i n n o r ö r e l s e n . O m b r e d d n i n g e n ä r av g o d o eller o n d o k a n b a r a f r a m t i d e n utvisa. L i k h e t e r n a m e l l a n länd e r n a valänd gäller m o t s t å n länd , t r ö g h e t i f ö r ä n länd -r i n g o c h k o o p t e -r i n g e n av d e statliga kvinno-r- kvinnor-n a , visar också att T u kvinnor-n i s i e kvinnor-n k a kvinnor-n s k e i kvinnor-n t e ska ses s o m ett f ö r e g å n g s l a n d . T r o t s att m e d l e n skilj e r sig n å g o t är m å l e n f ö r k v i n n o o r g a n i s e -r i n g e n d e s a m m a i b å d a l ä n d e -r n a . D e gälle-r r ä t t e n att o r g a n i s e r a sig, r ä t t e n att b e n ä m n a sig själv o c h r ä t t e n att b e s t ä m m a över sig själv.
NOTER
I T a n k e n o m d e n snävare o c h d e n vidare d e f i n i t i o n e n
f i n n s u n d e r "feminism" i Statsvetenskapligt lexikon, Uni-versitetsförlaget, skrivet av M a u d E d u a r d s ( k o m m e r ut 1997).
" S i f f r o r n a p å Tunisien o c h Algeriet h ä m t a d e f r å n Mog-h a d a m , 1993, 57 ocMog-h 13. Medeltalet för Algeriets riks-d a g h ä m t a riks-d f r å n Tlemcani, 1992, 76.
3 E g e n intervju m e d e n universitetsstuderande
algeris-ka, 1996.
4
Daoud, 1993, 55.
5 D a o u d , 1993, 54.
6 Kvinnors a n d e l p å a r b e t s m a r k n a d e n h a r ä n d å varit låg,
d e n h a r varierat mellan 4-8%.
' F ö r e n i n g e n för triumf för kvinnors rättigheter. H o n är också a n d r e o r d f ö r a n d e i Said Saadis parti RCD, Ras-s e m b l e m e n t p o u r la culture et la d é m o c r a t i e .
8 Messaoudi, 1995, 84.
9 Föreläsning av Amel Ben Aba, 1996, Statsvetenskapliga
institutionen, SU.
10 Bessisoch Belhassen, 1992, 166.
II Vissa anser att d e n första d e m o n s t r a t i o n e n s k e d d e
1963, M o n i q u e G a d a n t m e n a r att d e t inte var f ö r r ä n 1965. G a d a n t , 1990, 20. 12 Knauss, 1986, 129. 13 Messaoudi, 1995, 81. 14 G a d a n t , 1988, 321. 15 Dwyer, 1991, 194. 16 Dwyer, 1991, 197. 17 Dwyer, 1991, 196. 18 Eduards, 1993, 103 o c h 106. 19 Lazreg, 1994, 146.
20 Marie-Aimée Hélie-Lucas (1986, 13), u p p g e r att
I.oui-sa H a n o u n , Leila Souidi o c h F e t t o u m a O u z e g a n e f a n n s b l a n d d e fängslade. H a n o u n själv n ä m n e r inte Leila Souidi, m e n d ä r e m o t Ulla N e k k a c h e o c h Lila Be-nallegue, varav H a n o u n , Benallgue o c h O u z e g a n e satt fängslade i sex m å n a d e r (1996, 72).
21 H a n o u n , 1995, 79.
22 Nissa, n r 1, 1985, 29.
23 Ben Aba, 1992, 95. 24 Ben Aba, 1992, 97.
20 F ö r e n i n g e n för triumf för kvinnors rättigheter
26 la Ligue tunisienne pour la défénse des droits de ihomme. Dwyer, 1991, 145.
27 H a n o u n , 1995, 64. 28 Messaoudi, 1995, 82.
29 Bessis o c h Belhassen, 1992, 162. U n g e f ä r s a m m a
ål-derskategori för m ä n n e n angav s a m m a åsikt. M ä n n e n kring fyrtio o c h y n g r e var mest positiva till kvinnofri-görelse m e d a n 20.8% av m ä n n e n ville att deras f r u a r skulle stanna h e m m a , Bessisoch Belhassen, 1992, 148, 153. 30 Messaoudi, 1995, 97,98. 31 Granger, 1990, 28. 32 Granger, 1990, 28-29. 33 Maghreb-Machrek, 1996, n r 151, 97 o c h n r 152, 104. 34 D e n n e r l e i n , 1996, 24. 35 D a o u d , 1995, 106-109.
37 Association pour la défense et la promotion des femmes. 38 T l e m c a n i , 1992, 70. 39 Bessis o c h Belhassen, 1992, 207,211. 40 G r a n g e r , 1990, 29. 41 Bessis o c h Belhassen, 1992, 213. 42 Dwyer, 1991, 146. LITTERATUR
Ben Aba, A m e l , "Clore p o u r é c l o r e " i 2. La Moitié Entiére, (reds) B e n Said C h e r n i , Ben Aba, Triki, G r i b a a o c h En-naifer, Tunis: Cérés P r o d u c t i o n s , 1992, 67-101. Bessis, S o p h i e o c h Souhayr Belhassen, Femmes du
Magh-reb: l'enjeu, Paris: J.C.Lattés, 1992.
D a o u d , Zakya, Féminisme et polilique au Maghreb- soixante
ans de lutte, Paris: M a i s o n n e u v e et Larose, 1993.
D a o u d , Zakya, "En m a r g e d e la C o n f é r e n c e m o n d i a l e d e s f e m m e s d e Pékin la strategie d e s féministes m a g h r e -b i n e s " i Maghre-b-Machrek, n r 150, 1995, 105-119. D e n n e r l e i n , Bellina, "La difficile a u t o n o m i e d e s luttes d e
f e m m e s " i Maghreb-Machrek, n r 154, 1996, 16-24. E d u a r d s , M a u d , "Politiken f ö r k r o p p s l i g a d " i B j ö r n von
Sydow (red) Politikens Väsen - Idéer och institutioner i den
moderna staten, S t o c k h o l m : T i d e n s Förlag, 1993, 99-108.
G a d a n t , M o n i q u e , "Nationalité et C i t o y e n n e t é . Les fem-m e s a l g é r i e n n e s et leurs droits" i Peuples Méditerranéens, n r 44-45, 1988, 293-337.
G a d a n t , M o n i q u e , "Retours e n a r r i é r e " i Cahiers du
fémi-nisme, n r 53, 1990, 20.
G r a n g e r . Anne-Marie, '"Islam progressiste' o u laicité?" i
Cahiers du féminisme, n r 53, 1990, 27-29.
H a n o u n , Louisa, Une autre voix pour 1'Algérie - Entretiens
avec Ghania Mouffok, Paris: La d é c o u v e r t e , 1996.
Hélie-Lucas, Marie-Aiinée, " W o m e n ' s Struggle in Algeria d u r i n g t h e war f o r i n d e p e n d e n c e a n d a f t e r " opublice-r a d aopublice-rtikel, 1986.
Knauss, Peter, The Persistence of Patriarchy - Class, Gender,
and Ideology in Twentieth Century Algeria, New York:
Pra-eger, 1984.
Lazreg, Marnia, The Eloquence of Silence - Algerian Women
in Question, L o n d o n : R o u t l e d g e , 1994.
Messaoudi, Khalida, Une Algérienne debout — Entretiens avec
Elisabeth Schemla, Paris: F l a m m a r i o n , 1995.
M o g h a d a m , Valentine. M, Modernizing Women - Gender
and Social Change in the Middle East, L o n d o n : L y n n e
Ri-e n n Ri-e r , B o u l d Ri-e r a n d L o n d o n , 1993.
Tlemcani, R, 'The Rist of Algerian Women: Cultural
Du-alism a n d Multi-Party Politics" i Journal of Developing
So-cieties, Vol VIII, 1992.
A n d r a källor:
"Autour d e 1'avant-projet d u c o d e d e la famille - Declara-tion d e M o h a m m e d H a r b i " i Cahiers du féminisme, n r 53, 1990, 20.
"Déclaration d e T u n i s " i Projets féministes n r 3, 1994, 146-151.
Maghreb-Machrek, n r 151 o c h 152, 1996.
Nissa - Mensuel culturel et d'information générale, n r 1, 1985.
SUMMARY
For years, women in Algeria and Tunisia have come together and demonstrated or f o r m e d women's groups. They have done so under nume-rous headings; snch as, feminists, democrats and Islamists. How can these activities he understood? What criteria are required in order to understand the political activities of women in Algeria and Tu-nisia? The artide aims both at comparing the wo-m e n ^ wo-movewo-ments of Algeria and Tunisia, and to identify criteria as tools for an analysis of women's movements. How can a women's movement in North Africa be understood?
The similarities are greater between the two coun-tries than it would first seem. The myth of Tunisia as a pioneer of women's rights, among Arab coun-tries, does not hold true when w o m e n s rights are examined more closely. Women in Tunisia are struggling for the same goals as women in Algeria. However, one difference in Algeria can be identifi-ed, which also calls into question our understan-ding and differentiation of the phases of move-ments. This comes about when Algerian men are stopped by the police from joining the women who are demonstrating. It would seem that the police, at this point in time, have not recognised women as a gronp. Women's political acts are seen as non-dangerous and insignificant in such a phase. Låter on, the resistance to women's movements becomes extensive in both countries, as well as being coup-led with the repression of the one-party state in Al-geria. The final shared aspect between the two countries are the embryonic beginnings of a dialo-gue between Islamist and democrat or feminist wo-men, for better or for worse.
Nelli Kopola Statsvetenskapliga institutionen
Stockholms Universitet S-106 91 Stockholm nelli. kopola@statsvet. sn.se
