Strategier och förutsättningar för teamarbete ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. En kvalitativ intervjustudie.

Strategier och förutsättningar för

teamarbete ur ett arbetsterapeutiskt

perspektiv

En kvalitativ intervjustudie

Strategies and conditions for teamwork

from an occupational therapy perspective

Författare: Katarina Larsson och Sabina Persson

Vårterminen 2020

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Märta Kjellvi, Universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, Professor, Örebro universitet

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel: Strategier och förutsättningar för teamarbete ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv – en kvalitativ intervjustudie

Engelsk titel: Strategies and conditions for teamwork from an occupational therapy perspective – a qualitative interview study

Författare: Katarina Larsson och Sabina Persson Handledare: Märta Kjellvi

Datum: 2020-05-21 Antal ord: 5872

Sammanfattning:

Bakgrund:Att arbeta i team kan definieras på olika sätt, att två eller flera olika personer arbetar tillsammans eller som en grupp människor som samordnar och arbetar mot ett gemensamt mål. Hälso- och sjukvården kräver idag att olika professioner samarbetar i team, där ett välfungerande teamarbete är en förutsättning för att patienten ska få en trygg och säker vård. En profession som ofta ingår i team är arbetsterapeuten.

Syftet är att beskriva arbetsterapeutens strategier och vilka förutsättningar arbetsterapeuten anser behövs för ett fungerande teamarbete.

Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där 7 yrkesverksamma arbetsterapeuter deltog, som arbetar i team med minst två andra professioner.

En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod

Resultat visar att flertalet olika strategier och förutsättningar behövs för att ett teamarbete ska fungera, samtliga med fokus för patientvården. Enligt arbetsterapeuterna är det

kommunikation som är det centrala för ett gott samarbete. Att sitta nära varandra och att ha ledningen med sig i teamet ansågs som viktigt för ett välfungerande teamarbete.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Teamarbete i hälso- och sjukvård ... 1

2.1.1 Definition av team ... 1

2.1.2 Externa förutsättningar som påverkar teamarbetet ... 1

2.1.3 Interna Förutsättningar som lyfter teamarbete ... 2

2.1.4 Teamets värdegrund ... 2

2.1.4 Olika former av teamarbete ... 2

2.1.5 Arbetsterapeutens roll i team ... 3

2.1.6 Problemformulering ... 3 3. Syfte ... 4 4. Metod ... 4 4.1 Design ... 4 4.2 Urval ... 4 4.3 Datainsamling ... 5 4.4 Dataanalys ... 6 5. Etiska aspekter ... 7 6. Resultat ... 8 6.1.Kommunikation ... 9

6.2. Strategier som bidrar till ett öppet klimat ... 9

6.3. Förutsättningar för teamarbete ... 10

6.4. Arbetsterapeutens strategier för sin roll i teamet ... 11

7. Diskussion ... 12 7.1. Metoddiskussion... 12 7.2. Resultatdiskussion ... 13 7.3 Vidare forskning ... 15 9. Referenser: ... Bilaga 1: Intervjuguide ...

1. Inledning

Vid de verksamhetsförlagda utbildningarna uppmärksammade författarna att teamarbete ibland kan leda till utmanande situationer bland professionerna. Författarna kunde identifiera att i en stressig arbetsmiljö uppstod det missförstånd och en otydlighet mellan professionerna, där författarna kunde identifiera en obalans i arbetet mot patienten, vilket påverkade

kommunikationen och samarbetet.

Idag kräver hälso- och sjukvården att olika professioner måste klara av att samarbeta i team för att möta människors mångfacetterade vårdbehov. För att kunna möta de olika

vårdbehoven och kunna erbjuda en bra och god vård, krävs det att varje profession känner till varandras yrkeskompetens och kan samverka tillsammans i team (Ponzer, Faresjö &

Mogensen, 2009).

Arbetsterapeuter förväntas ha kunskap i att samarbeta i team efter avslutad examen. Därför vill författarna undersöka vilka strategier arbetsterapeuter använder och vilka förutsättningar arbetsterapeuter anser är viktiga för ett välfungerande teamarbete, för att delge dessa

strategier och förutsättningar till yrkesprofessionen och för att lyfta den arbetsterapeutiska professionen i team.

2. Bakgrund

2.1 Teamarbete i hälso- och sjukvård 2.1.1 Definition av team

Det finns olika definitioner av team, Johansson, Eklund och Gosman Hedström (2010) definierar ordet team som två eller fler personer som arbetar tillsammans medan Sandberg (2016) skriver att ett team kan definieras som en grupp människor som samordnar och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.

I Sverige börjadeuttrycket team användas omkring 1970 talet för att organisera välfärdsarbete inom hälso- och sjukvården. Inom habiliteringen, rehabiliteringen och psykiatrin upplevdes behovet av att arbeta i team tidigt, där önskan av flertalet yrkeskompetenser fodrades i arbetet kring patienten (Sandberg, 2010).

2.1.2 Externa förutsättningar som påverkar teamarbetet

För att ett team ska fungerar behövs ett flertal olika faktorer, som är kopplade till den

omgivande organisationen. Lundgren & Molander (2008) beskriver ekonomiska, ideologiska och övriga organisatoriska förutsättningar som tre faktorer som påverkar teamarbete. I de ekonomiska förutsättningarna påverkas personalresurser, lokaltillgångar och möjligheter till att ägna tid åt processtid, det vill säga tid för planering av tematräffar. I de ideologiska förutsättningarna beskrivs ledingens engagemang för teamet, Där ledningen skapar förutsättningar och förmågor till teammedlemmarna genom uppskattning och erforderliga resurser. Den tredje förutsättningen handlar om teamets befogenheter och ansvar samt organisationens traditioner och går under begreppet övriga organisatoriska förutsättningar.

Lundgren och Molander (2008) skriver att: ”en viktig faktor som påverkar ett teams arbete är att teamet inte bara ger ansvar för den uppgift teamet ska lösa, utan också de befogenheter och resurser som krävs för att rå i land med uppgiften”

2.1.3 Interna Förutsättningar som lyfter teamarbete

För att en bra vård och omsorg ska fungera finns behovet av samverkan mellan olika professioner, där varje teammedlem har ett personligt ansvar för att bringa arbetsglädje och välbefinnande på arbetsplatsen (Rosengren, 2014). Ett välfungerande teamarbete är en förutsättning för att patienten ska få en trygg och säker vård (Lundgren & Molander, 2008). Enligt Johansson et al. (2010) består teamet av flera olika medlemmar med olika definierade roller. Varje medlem har sin särskilda kompetens för att utföra arbetsuppgiften och

tillsammans i teamet är medlemmarna beroende av varandras kompetenser, för att lära och utvecklas, allt för att uppnå synergieffekter (Rosengren, 2014). Ordet synergi kommer från grekiskans synergein och betyder samarbete, vilket innebär att det finns ett mervärde i att mötas och samarbeta. Enligt Sandberg (2010) blir effekten av att samarbeta starkare än om professionen agerar individuellt. Sandberg (2016) menar att kommunikationen är grunden för arbetsklimatet i teamet, en välfungerande kommunikation där varje teammedlems kompetens har betydelse, bekräftas via kommunikation och är resultatet för teamarbetets synergier. En annan förutsättning som kännetecknar ett team är att medlemmarna “har en tydlig

uppfattning om målet med arbetet” vilket innebär att teammedlemmarna ska ha en vetskap om vart arbetet ska leda, för patienten, teamet och teammedlemmarna själva (Sandberg, 2010). Enligt Sandberg (2010) är det dessa två funktionella egenskaperna som skiljer teamarbete och individuellt arbete från varandra.

2.1.4 Teamets värdegrund

Sandberg (2006) har skapat begreppet värdebas som en synonym till begreppet värdegrund, det som utgör teamets värdebas är målet, visionerna, uppgifterna och en övergripande uppfattning om hur arbetet ska bedrivas inom teamet. Det är viktigt att teammedlemmarna delar upp rollerna, om vem som ska ansvara för vad (Sandberg, 2006). Teamet behöver även bestämma ett grundläggande förhållningssätt hur de ska agera mellan varandra (Lundgren & Molander, 2008). Värdebasen kan även innebära hur teamet förhåller sig till patienter och anhöriga och synen på hälsa inom hälso- och sjukvården. Om medlemmarna i teamet har olika syn på värdebasen kan det leda till ett försämrat samarbete i teamet (Sandberg, 2006). 2.1.4 Olika former av teamarbete

Arbetsterapeut är en profession som ofta ingår i olika former av team och beroende på

uppdrag och arbetsplats kan teamets övriga professioner variera. Ett team består vanligtvis av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, undersköterska samt kurator, alla med patienten i fokus (Lundgren & Molander, 2008).

Lundgren och Molander (2008) skriver att teamarbete skiljer sig genom samordning,

målformulering, uppföljning av gemensamma mål samt arbetsfördelning beroende på vilken teammodell teamet tillhör. Olika teammodeller som litteraturen tar upp är bland annat det multi- och det interdisciplinära teamet (Sebrant, 2005) (Johansson et al., 2010). I det

multidisciplinära teamet är samarbetet minimalt, varje profession utgår från sina

vårdhandlingar självständigt och patientens roll är begränsad (Johansson et al., 2010). I det interdisciplinära teamet frångås det hierarkiska tänkandet och arbetet är klientcentrerat. Patienten är delaktig i behandlingen och professionerna arbetar tillsammans för att nå målen (Sebrant, 2005). Johansson et al. (2010) skriver att teamets samarbetsförmåga, varje

professions kunskapsgrad och erfarenhet påverkar teamets utveckling. Sebrant (2005) anser att det interdisciplinära teamet ses som den framtida modellen inom hälso- och sjukvården, vilket i sin tur stämmer överens med det Körner (2010) presenterar i sin studie, att

teamarbetets effektivitet är störst i det interdisciplinära teamet. 2.1.5 Arbetsterapeutens roll i team

I den etiska koden för arbetsterapeuter står det att arbetsterapeuten har en skyldighet att bemöta människor på ett värdigt sätt och eftersträva en rättvis användning av de resurser som står till förfogande. Arbetsterapeuten har en skyldighet att respektera personers integritet och självbestämmande samt att respektera kollegor och andra yrkesutövare (Sveriges

arbetsterapeuter, 2018).

Kielhofner (2009) menar att arbetsterapeuten måste ha förståelse för sin unika yrkesroll och sin professionella identitet gentemot andra professioner. Enligt Kielhofner (2009) är det tre typer av kunskap som styr arbetsterapeuten i sin yrkesroll: paradigm, konceptuella

praxismodeller och relaterad kunskap. Paradigm ger arbetsterapeuten en känsla av professionell identitet, som definierar arbetsterapeutens perspektiv och värderingar,

konceptuella praxismodeller tillhandahåller arbetsterapeuten med detaljerad/specifik kunskap och relaterad kunskap har ursprung från andra områden (medicin, psykologi) som används tillsammans med paradigm och vald praxismodell (Kielhofner, 2009). Enligt Kielhofner (2009) växer arbetsterapeuten i sin yrkesroll genom professionella och personliga erfarenheter.

Det finns flera modeller och teorier för arbetsterapeuten att utgå från i sin yrkesprofession, vilka baseras på paradigm inom arbetsterapi, bland annat Kielhofners Model of Human Occupation (2012).

2.1.6 Problemformulering

Enligt Fridén och Olsson (2018) har tidigare studier visat, att ett välfungerande teamarbete på en interprofessionell nivå, ökar vårdkvaliteten och patientsäkerheten och personalen är mer tillfreds med sitt arbete.

I en studie av Kinn och Aas (2009) tar arbetsterapeuter upp strategier som de utvecklat för att klargöra och synliggöra sin roll i teamet. Valet av strategier var relaterade till

arbetsterapeutens yrkeserfarenhet. De yngre arbetsterapeuterna var mer aktiva och marknadsförde sin profession till andra teammedlemmar, medan de äldre litade på sin yrkeserfarenhet och var mer kortfattade för att nå fram med sitt budskap. Ytterligare en strategi som arbetsterapeuterna använde, var att vara extra medvetna om sitt ordförråd vid dokumentering, vilka ord de använde och hur de uttryckte sig i skrift.

När olika professioner sammanförs i team är det inte självklart att teamarbetet är

välfungerande och leder till samarbete. För att ett teamarbete ska fungera behöver de olika professionerna etablera “ett brett spektrum av mänsklig dynamik” (Fridén & Olsson, 2018). Atwal (2001) skriver i sin studie att problem i det interprofessionella teamet kan delas in i

fyra kategorier. Grundläggande ideologiska skillnader mellan professionerna, jämlika maktförhållanden mellan hälso- och sjukvårdspersonalen, kommunikation mellan

yrkesgrupperna samt rollöverlappning och -förvirring. Atwal (2001) hävdar att en mindre tydlig bild över den professionella, funktionella rollen och ansvarsområde kan leda till sämre kommunikation och därmed drabba patienten negativt.

Författarna ställer sig då frågan vad det är som gör att ett teamarbete blir välfungerade? Vilka är de yttre förutsättningarna som behövs? Utifrån detta anser författarna det relevant att intervjua arbetsterapeuter om vilka strategier de använder och vilka förutsättningar de anser behövs för ett välfungerande teamarbete. För att kunna utveckla den arbetsterapeutiska professionen i team och för att belysa de viktigaste strategierna och förutsättningarna som arbetsterapeuterna använder. Frågeställningen är därför: Vilka strategier använder

arbetsterapeuten och vilka förutsättningar anser arbetsterapeuten behövs för ett välfungerande teamarbete?

3. Syfte

Syftet är att beskriva arbetsterapeutens strategier och vilka förutsättningar arbetsterapeuten anser behövs för ett fungerande teamarbete.

4. Metod

För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie för att få en kunskap om vilka strategier arbetsterapeuten använder och vilka förutsättningar arbetsterapeuter anser behövs för ett välfungerande teamarbete. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod av den insamlade datan. 4.2 Urval

För att rekrytera deltagare till studien användes ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att deltagarna själva får anmäla sitt intresse för att delta i studien (Polit & Beck, 2016). Ett informationsbrev sändes ut via e-post till sex enhetschefer inom rehabilitering och habilitering på tre olika sjukhus i mellansverige med information om studien och varför vi ville genomföra den. I mailet bifogades även ett informationsbrev till arbetsterapeuten som vi bad enhetschefen att vidarebefordra till de anställda. Efter fem dagar kontaktades

enhetscheferna via telefonsamtal för återkoppling om de mottagit e-postmeddelandet och förfrågan om de hade några intresserade. Efter telefonkontakter med enhetschefer hörde fyra arbetsterapeuter av sig och ville delta i studien. De fyra arbetsterapeuterna kontaktade författarna via telefon eller e-post för bokning av tid till intervju.

På grund av bristande gensvar från tänkta deltagare postades även ett inlägg på sociala medier för arbetsterapeuter. Där beskrevs studiens syfte och att deltagare söktes till studien. Inlägget via sociala medier genererade ytterligare tre deltagare. Informationsbrev sändes via mail till de intresserade och efter mailkontakt bokades tid för intervju.

Totalt medverkade sju arbetsterapeuter med en yrkeserfarenhet mellan två till nitton år. Inklusionskriteriet för att delta i studien var att arbetsterapeuten skulle ingå i ett team med minst två andra professioner. Två av arbetsterapeuterna arbetade inom kommunal verksamhet och resterande fem arbetade inom olika regioner. De två kommunalt anställda deltagarna representerade två olika kommunala verksamheter och deltagarna inom regionerna kom från mellan- och södra Sverige och representerade områdena habilitering och rehabilitering. Ingen av studiens deltagare har någon personlig eller professionell koppling till författarna.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. För att svara på studiens syfte utformades en intervjuguide, enligt Kristensson (2014) är det ett bra sätt för att skapa struktur i intervjun. Intervjuguiden användes som ett stöd vid intervjuerna och innehöll frågor som är i linje med studiens syfte (se bilaga 1). Enligt Polit och Beck (2016) ska en intervjuguide innehålla samma huvudfrågor men följdfrågorna kan variera utefter svar på huvudfrågan och för att få ut mer ingående information från deltagaren.

Intervjuerna hölls via telefon på grund av de rådande omständigheterna med Covid -19. Inför intervjun ombads arbetsterapeuten att ordna en avskild plats för intervjutillfället så att

arbetsterapeuten kunde prata ostört. Olsson och Sörensen (2011) tar upp vikten av att intervjun ska ske på en ostörd plats, så att inte andra personer hör vad det talas om. De två första intervjuerna genomfördes som pilotintervjuer, för att ge författarna varsin pilotintervju. Dels för att praktiskt träna på att hålla intervjuer via telefon och för att

säkerhetsställa intervjuguidens frågor. En pilotintervju görs för att kontrollera intervjuguidens utformning och frågor (Kristensson, 2016). Arbetsterapeuterna ombads att ge feedback på hur frågorna upplevdes och om det var någon fråga som ansågs som otydlig under

intervjutillfället. Båda arbetsterapeuterna upplevde frågorna som bra, att de var lättförståeliga och båda ansåg att ingen fråga behövdes omformuleras eller förtydligas, vilket medförde att pilotintervjuerna inkluderades i resultatet.

I början av varje intervju informerades arbetsterapeuten om studiens syfte och att de kunde avbryta studien utan att ange orsak samt hur den insamlade data kommer hanteras.

Samtyckesbrev skickades via mail till arbetsterapeuterna som skrevs ut och signeras innan intervjun, dessa skickades tillbaka till författarna via mail eller post.

Författarna deltog vid samtliga intervjuer, vilket gav båda samma helhet av intervjun och möjligheter att ställa följdfrågor. Författarna turades om att hålla i intervjuerna, en intervjuade och en förde anteckningar och bidrog med tankar och följdfrågor, för att inte gå miste om relevant data. Intervjuerna spelades in med en diktafon för att få med samtliga ord från arbetsterapeuten. För att eliminera tekniska problem spelades intervjun även in med en mobiltelefon, detta med ett godkänt muntligt samtycke. Intervjuerna varade mellan 18 - 40 minuter.

4.4 Dataanalys

För att kunna bearbeta den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen analyserades med en induktiv ansats som innebar att texten bearbetades strukturerat för att hitta mönster, likheter och skillnader (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). En kvalitativ innehållsanalys är baserad på intervjupersonens erfarenheter och är användbar för att tolka och granska inspelade texter (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Efter samtliga intervjuer delades materialet upp mellan författarna och transkriberades

ordagrant för att få en helhetsbild av vad arbetsterapeuterna sagt. Detta är enligt Polit och Beck (2016) viktigt, att transkriberingen sker ordagrant, så att allt som sägs i intervjun blir nedskrivet.

Efter transkriberingen lästes samtliga intervjuer igenom enskilt ett flertal gånger av

författarna, för att få en övergripande uppfattning om vad intervjuerna handlade om. Tankar, intryck och tolkningar av texten skrevs ner och därefter träffades författarna för att

gemensamt diskutera dessa. Detta kallas för forskartriangulering (Kristensson, 2014). Analysarbetet av det insamlade materialet påbörjades sedan utifrån analysprocessens olika steg enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017).

Författarna tog var för sig ut meningsenheter. En meningsenhet är en meningsbärande del ur texten, som svarar till studiens syfte (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).

Meningsenheterna diskuterades sedan mellan författarna för att säkerställa likheter. Meningsenheterna kondenserades, det vill säga att texten kortas ned samtidigt som innebörden i texten bevarades (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Därefter

abstraherades den kondenserade texten och tilldelades koder. En kod är en sammanfattning, som kort beskriver innehållet som tas ut från studiens syfte (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Koderna som liknade varandra parades ihop i grupper, dessa grupperades ytterligare in i underkategorier som bildade tre olika huvudkategorier. Genom att sammanbinda de

underliggande kategorierna skapades ett tema för att lyfta innehållet till ny nivå (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Analysprocessen resulterade i femton underkategorier fördelade i tre huvudkategorier som tillsammans bildade ett tema. Nedan presenteras exempel på hur analysprocessen gick till (Se tabell 1).

Tabell l: Utdrag ur analysprocessen

5. Etiska aspekter

Hänsyn har tagits till det grundläggande individskyddskravet som är uppdelat i fyra

huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet utifrån de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet).

Informationskravet tillämpades genom ett informationsbrev som sändes ut till

arbetsterapeuterna, i informationsbrevet upplystes arbetsterapeuterna om studien och studiens syfte. Genom samtyckeskravet informerades arbetsterapeuterna både skriftligt och muntligt om att deltagandet i studien var frivilligt och om rätten att avbryta sin medverkan utan

Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori

Jag säger vad jag tycker och tänker, jag syns och hörs och tänker på grunden i arbetsterapi att stå på sin grund som

arbetsterapeut och vad som är viktigt för oss arbetsterapeuter

Säger vad jag tycker och tänker och litar på arbetsterapeuti ska professionen Stå upp för sin profession Lita på sin profession Arbetsterapeutens strategier för sin roll i teamet

Hur man är som person, jag är inte den som pratar hela tiden, utan det är ju något som jag jobbar med själv hela tiden, just att ta för mig.

Att våga prata och ta för mig, att säga min åsikt

Att ta för sig Ta plats i teamet

Arbetsterapeutens strategier för sin roll i teamet

Att vi sitter nära

varandra, att det är lätt liksom att rapportera och kommunicera och analysera ihop, så man inte sitter i olika

byggnader. Det är den största framgångsfaktorn Sitter nära varandra lätt att kunna kommunicera och analysera ihop Sitta nära varandra underlättar samarbete Närhet mellan professioner Förutsättningar för teamarbete Vi har en fantastisk MAR*, som är engagerad och närvarande. Vi kan alltid vända oss till henne med frågor och funderingar. Hon går till grunden med saker och ting och vägleder oss i teamet.

En engagerad och

närvarande MAR som vi kan vända oss till, som vägleder oss om vi behöver Hjälp från ledning som kan vägleda teamet framåt Närvaro av ledningen Förutsättningar för teamarbete

anledning. I informationsbrevet framgick även att intervjun kommer att spelas in och att datainsamlingen hanteras konfidentiellt samt att arbetsterapeuterna kommer att avidentifieras i resultatet, i enlighet med konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet tillämpades genom att enbart använda insamlat material till den aktuella studien.

Samtliga deltagare fick signera ett samtyckesbrev om att de hade tagit del av ovanstående information om studien och studiens syfte.

6. Resultat

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens strategier och vilka förutsättningar arbetsterapeuten ansåg behövdes för ett fungerande teamarbete.

Resultatet utgick från svar från sju arbetsterapeuter, sex kvinnor och en man. Arbetsterapeuterna representerade kommunal verksamhet samt habilitering- och

rehabiliteringsavdelningar inom olika regioner i Södra- och Mellansverige. Yrkeserfarenheten varierade mellan två till nitton år.

För att stärka trovärdigheten i resultatet användes citat från arbetsterapeuterna, vilket visar att texten är baserat som en helhet (Kristensson, 2014). Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) tydliggör citat att det är deltagarens röst som kommer till tals i resultatet.

Vid dataanalysprocessen identifierades femton underkategorier som fördelades inom tre huvudkategorier som svarade mot syftet, dessa kategorier sammanbinder temat:

Kommunikation. Detta presenteras nedan i tabell 2.

Tabell 2: Tema, Huvudkategori och Underkategori

Tema: Huvudkategori Underkategori

Kommunikation Strategier som bidrar till ett öppet klimat

Kommunikation mellan professioner Lyhördhet och öppenhet i teamet Att vara flexibel

Diskutera mellan gränserna

Förutsättningar för teamarbete

Närhet mellan professioner Närvaro av ledningen Samverka tillsammans Våga testa nytt

Välja sina konflikter Arbetsterapeutens

strategier för sin roll i teamet Eget ansvar Ta plats i teamet Vara aktiv Vara tydlig Arbetsterapeutisk grund Lita på sin profession

6.1.Kommunikation

I studien framkom, att flertalet olika strategier och förutsättningar behövdes för att

teamarbetet skulle fungera, samt att vikten av samarbetet i teamet med patienten i fokus var betydelsefullt. Samtliga arbetsterapeuter belyste att en bra och öppen kommunikation är den centrala strategin som bildar grunden för ett gott samarbete, “kommunikationen är a och o” och “man måste ha en öppen kommunikation” för att samarbetet ska ske på ett positivt sätt. 6.2. Strategier som bidrar till ett öppet klimat

I samtliga intervjuer uttryckte arbetsterapeuterna att det var viktigt att använda strategier som kan bidra till ett öppet klimat, strategier som nämndes var att ta hänsyn till varandra och lyssna in vad professionskollegorna hade att säga.

Att bidra med ett öppet klimat eller att man, alla får möjlighet att tycka eller säga, ja att alla ska få möjligheter att säga sin åsikt

…det gäller att diskutera, prioritera och vara öppen och lyhörd

Det framkom även av arbetsterapeuterna hur viktigt det är att ha kännedom om målet med teamarbetet, varför de var där. Vikten av att varje profession tog sitt ansvar i teamet ansågs som en strategi.

Först och främst måste man vara medveten om vilka mål som man har tillsammans i teamet och vad vi planerar för

Flertalet arbetsterapeuter tog upp strategier som att ifrågasätta eller att ställa krav på varandra som viktigt, arbetsterapeuterna beskrev att hierarkin inom vården hade förändrats genom åren, framförallt hierarkin angående läkarens roll hade ändrats vilket har lett till ett mer öppet klimat.

Min strategi är ju också att ta ett eget ansvar, jag är inte så rädd för att gå och knacka på läkarens dörr och fråga eller ifrågasätta eller att ge information om det är något som jag tycker är viktigt

samtidigt framkom det att kommunikationen var öppnare över alla professionsgränser.

vi bollar ju hela tiden och jag är ju inte så rädd för att gå in till sjuksköterskan och chefer för att lägga fram vad jag tycker

Ett öppet klimat där alla professioner fick komma till tals, där möjligheterna att framföra sin åsikt poängterades, allas åsikter värderades lika mycket oavsett yrkesprofession.

Ett annat sätt att kommunicera mellan varandra inom vården är att dokumentera efter ett patientbesök. Arbetsterapeuterna uppgav att det kunde vara svårt efter en patientbedömning att journalföra, så att någon annan profession visste vad arbetsterapeuten hade gjort eller sett.

Vi som arbetsterapeuter kanske ser saker som inte alltid är helt lätt att få ner i text för att få någon annan att förstå

…just när det handlar om kognitiva svårigheter så kan det vara lättare att ibland prata och beskriva än att skriva det i text, sen så måste det naturligtvis finnas i journal också

Ibland upplevde arbetsterapeuterna att det inte räckte med att bara journalför det som setts och gjorts, att komplettera det med bra kommunikation mellan kollegorna var viktigt, En

nyckelstrategi, för att göra sig så tydlig som möjligt.

…prata är ju viktigt att man inte bara sitter på sin kammare utan man liksom rapporterar och dokumenterar hela tanken så att alla förstår hur man tänker

6.3. Förutsättningar för teamarbete

Förutsättningarna för att arbeta i team kunde identifieras hos arbetsterapeuterna. Bland annat är tillgängligheten en framgångsfaktor för alla i teamet. Närheten till varandra, att sitta i samma korridorer, underlättade kommunikationen mellan professionerna.

Att vi sitter nära varandra, att det är lätt liksom, att rapportera och kommunicera och analysera ihop

…tidigare när jag jobbat i team så har vi suttit lite mer utspridda men nu sitter vi tillsammans under samma lokaler

Arbetsterapeuterna beskrev även att tillgängligheten mellan professionerna möjliggjorde ett närmare samarbete gentemot varandra. Att kunna hjälpa varandra och lättare kommunicera över gränserna beskrevs som positivt.

…att vi är i samma lokaler man ses och kan gå in och fråga under tiden också olika professioner att vi är mer tillgängliga i teamet och ta hjälp av varandra nu än tidigare

Att ha kontinuerliga teamträffar där arbetsterapeuterna kunde lyfta frågor och ta upp ärenden tillsammans med de andra professionerna ansågs viktigt.

Vi träffas en gång i veckan och har en teamkonferens på tre timmar där vi tar upp våra ärenden Vi har teamträffar en gång i månaden då vi tar upp olika frågor kring patienter som det har varit mycket kring och då kan man lyfta, att nu har det blivit så här och hemtjänsten kan ju säga att nu är det lite tungt skulle vi kunna få en vårdsäng och då sitter ju alla sköterskor och chefer där så det är ju jättebra

Arbetsterapeuterna uttryckte betydelsen av att ha chefens- och ledningens förtroende med sig i teamet. Tryggheten av att ha någon i ledningen, som är involverad, lyhörd och som kunde vägleda arbetet och som arbetsterapeuterna kunde vända sig till och bolla olika tankar och idéer med.

…att vi har chefen sitter med på våra team som också kan gå in och vägleda om vi kör fast Vi har en fantastisk MAR, en engagerad och närvarande och henne kan vi diskutera med, hon är strategiskt, ordning och reda och tar reda på vad det är som grundar sig i det här, hon går alltid tillbaka, vad är grunden, vad vill patienten

För ett välfungerande samarbete krävdes det att professionerna hade en förståelse för varandras kompetenser. Samtliga medlemmar behövde ett intresse av att vilja arbeta i team, där synsättet och värderingarna överensstämde. Det krävdes även en kännedom om varandras yrkesområden vilket ledde till ett bättre klientcentrerat arbete.

Min strategi är nog bara att blotta mig själv, och alltså bara, jag har ingen kunskap eller jag vet inte hur jag ska bete mig nu, eller och be om hjälp utav de andra professionerna för att vi tillsammans kan hjälpas åt, man får hela tiden tänka vad blir bäst för patienten

…att man får upp ögonen för vad vi olika professionerna kan, kan bidra med när det gäller kring patienten

Även synsättet på varje professions yrkeskompetens hade förändrats. Varje professions kunskaper togs tillvara och värderades i arbetet. Arbetsterapeuterna betonade vikten av att varje profession utgick från sina kunskaper och tillsammans i teamet utvecklades ett starkare samarbete.

…att man värdesätter varje profession lika mycket att det inte är läkarens eller

sjuksköterskorna som är viktigare längre, utan man tänker väldigt mycket på arbetsterapeutens bedömningar, fysioterapeutiska förflyttningsbedömningar man respekterar liksom våra

bedömningar och litar på att vi kan vårt jobb liksom

Arbetsterapeuterna tog upp att de ibland behövde lyssna på en annan profession för att hitta den bästa lösningen för patienten, att inte vara rädd för att kringgå sitt invanda arbetssätt. Genom att lyssna på andra professioner och våga lita på att det fanns flera olika lösningar än den man hade tänkt sig från början var betydelsefullt. Arbetsterapeuterna uppgav också att de ibland behövde lägga ner sin åsikt och välja sina strider om oenighet uppstod.

…att man kan tänka på olika sätt, att man inte behöver göra lika varje gång utan man kan testa något nytt eller fundera och testa en ny väg alltså till målet, att våga testa nytt

6.4. Arbetsterapeutens strategier för sin roll i teamet

Strategier som arbetsterapeuterna använde för att lyfta den arbetsterapeutiska rollen i teamet var att lita på sin kompetens och den arbetsterapeutiska grunden.

Genom att ta arbetsterapeutiska saker i teamet och diskutera det och även när någon annan tar upp någonting, att man är med och diskuterar och att just se till att just att man ser saker ur en arbetsterapeutisk synvinkel

Att ta sitt ansvar, vara tydlig och våga ta plats framkom som viktiga strategier, men även att stå upp för det som observerades vid patientmötet lyfte arbetsterapeuterna som sin roll i teamet.

…att ta eget ansvar att jag faktisk läser igenom de patienter som ligger på min sektion och faktiskt tittar att jag, om jag har någon egen ide om vad jag kan bidra med

Det gäller att ta plats i teamet och säga att det här är vi duktiga på som arbetsterapeuter, och också säga jag vill träffa patienten i de här ärendena för det här kan vi

7. Diskussion

För att på bästa sätt besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie att genomföras. Målet med studien var att undersöka vilka strategier arbetsterapeuter använder och vilka förutsättningar de anses behövs för ett fungerande teamarbete.

Tiden för studien var begränsad och för att rekrytera deltagare användes ett

bekvämlighetsurval. Enligt Polit och Beck (2016) är ett bekvämlighetsurval ett effektivt sätt att finna deltagare, men anser dock, att det inte är den bästa metoden, för att finna deltagare som kan delge bäst information. I vårt fall ser vi ett bekvämlighetsurval som en vinst då tiden var begränsad att rekrytera deltagare och att det under studiens gång pågick en pandemi med Covid -19.

Författarna kontaktade i första hand avdelningar som har rehabiliterande- och habiliterande vård för att söka deltagare till studien. Enhetschefer kontaktades via mail och telefonsamtal, för att få godkännande om arbetsterapeuters deltagande i studien, gensvaret var svagt, därför beslutade författarna att sprida ett inlägg på sociala medier. Information om studien skrevs och publicerades på en sida för arbetsterapeuter, för att rekrytera fler deltagare, vilket gav resultat. Målet var att ha tio deltagare i studien, men på grund av den rådande situationen med Covid -19 fanns inte möjligheten för fler än sju arbetsterapeuter att delta. Om fler avdelningar på valda sjukhus eller ytterligare sjukhus kontaktats tidigare, hade eventuellt gensvaret blivit annorlunda. Vårt inlägg på sociala medier nådde arbetsterapeuter, oavsett arbetsplats. Detta resulterade i att gensvaret vidgades och ledde till ett bredare deltagande. Hade vi från början valt att skicka ut information om studien till fler enhetschefer/sjukhus och i kombination med sociala medier hade vi eventuellt fått ett snabbare gensvar från intresserade deltagare till studien.

Inklusionskriteriet var att arbetsterapeuten skulle arbeta i team med minst två andra professioner. Detta valdes, för att författarna ville att arbetsterapeuten ingick i team för att kunna besvara intervjufrågorna på bästa sätt. Författarna ansåg att inga exklusionskriterier behövdes.

Semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide användes. För att få teoretisk kunskap om intervjumetodik fördjupade författarna sig i Kristenssons (2014) intervjuguide. Ingen av författarna hade erfarenhet av att göra en kvalitativ studie eller av att utforma en intervjuguide som leder till innehållsrika svar, därför kan utformningen av intervjuguiden påverkat

resultatet. På grund av Covid -19 beslutade författarna att intervjuerna skulle utföras via telefonsamtal, därför valde författarna att utföra två pilotintervjuer. Författarna fick

möjligheten att träna på sin roll att utföra intervjuer via telefon samt att ställa varierande typer av följdfrågor. Författarna anser att risken med att utföra två pilotintervjuer kunde vara, att författarna blev tvungna att utesluta båda intervjuerna till resultatet om arbetsterapeuterna hade uppgett att frågorna behövde omformuleras. En risk fanns även med att ha intervjuer via telefon, genom att intervjupersonen och arbetsterapeuten inte ser varandra. Risken är att intervjupersonen avbryter arbetsterapeuten i en mening eller att intervjupersonen och arbetsterapeuten ”pratar i munnen på varandra”.

Författarna upplevde att intervjutekniken utvecklades positivt efter varje intervju, de sista intervjuerna upplevdes ha bättre kvalitet än de första då författarna lärde sig att fråga bättre

följdfrågor vid intervjuerna. Författarna valde att inte delge intervjuguiden till

arbetsterapeuterna innan intervjutillfället, för att få oförberedda berättande svar. I efterhand har författarna insett, att om arbetsterapeuterna fått intervjuguiden och haft möjligheten att förbereda sig på frågorna, hade det kunnat påverka resultatet, genom mer innehållsrika svar. Samtliga arbetsterapeuter fick samma frågor men varierande följdfrågor utifrån respektive svar. Det var svårt att intervjua arbetsterapeuterna via telefon, att inte se ansiktsuttryck eller kroppsspråk kan enligt Polit och Beck (2016) vara en nackdel. Att avgöra om personen hade svarat klart på frågan eller om personen fortfarande funderade på svaret, var svårt att avgöra när författarna inte såg arbetsterapeuten. Det är möjligt att resultatet hade påverkats om intervjuerna skett i fysisk miljö tillsammans med arbetsterapeuten.

Författarna deltog vid samtliga intervjuer vilket upplevdes som en trygghet då författarna kunde stötta och komplettera varandra. Enligt Kristensson, (2014) är det energikrävande att intervjua och många tankar och känslor kan dyka upp. Därför valde författarna att intervjua varannan gång, för att kunna reflektera över upplägget inför nästkommande intervju.

För att utföra dataanalysen utgick författarna ifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) beskrivning hur man utför en analysprocess. Författarna upplevde detta som en svår process men de olika stegen underlättade analysarbetet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). En utmaning var att ta ut meningsbärande enheter som svarade mot syftet, författarna tog flertalet gånger ut för stora meningsenheter som visade sig hade flera innebörder, vilket gjorde att materialet behövdes bearbetas ytterligare.

För att bedöma trovärdigheten i studien utgick författarna från begreppen tillförlitlighet, giltighet, verifierbarhet och överförbarhet enligt Lincoln och Guba (Polit & Beck, 2016) Tillförlitligheten stärks genom att tillvägagångssättet har presenterats i metoden. Genom triangulering, har författarna tillsammans analyserat och tolkat materialet. Tillförlitligheten stärks ytterligare genom att författarna redovisar delar av analysprocessen i olika tabeller. Giltigheten stärks genom att intervjuerna skedde under en kortare tidsperiod. Genom att använda en intervjuguide, som innehöll samma öppna frågor och som svarade mot vårt syfte stärks ytterligare giltigheten. En intervjuguide gav arbetsterapeuterna samma förutsättningar att kunna svara på intervjuguidens frågor.

Verifierbarheten stärks genom att det inspelade materialet har tolkats, transkriberats

ordagrant, triangulerats och kodats. Underkategorier och kategorier samt ett tema har skapats och diskuterats med handledaren. Resultatet stärks med citat från arbetsterapeuterna för att verifiera läsaren att det inte är författarnas egna tolkningar som presenterats.

Överförbarheten stärks genom noggrann beskrivning av tillvägagångssättet i studien, vilket gör det möjligt för läsaren att bedöma om resultatet går att använda vid andra tillfällen. 7.2. Resultatdiskussion

Resultatet visade att teamarbete är betydelsefullt för hälso- och sjukvården. De mest

karaktäriserade framgångsfaktorerna hos arbetsterapeuterna för ett fungerande teamarbete var ett öppet klimat, bra förutsättningar och den arbetsterapeutiska rollens betydelse i teamet.

Arbetsterapeuterna i denna studie tar upp att kommunikationen är det viktigaste strategin och förutsättningen för ett fungerande teamarbete. Utan en bra kommunikation mellan deltagarna i teamet är det svårt att samarbeta med varandra. Att kommunikationen är en strategi för ett fungerande teamarbete framkommer även i flertalet olika studier bland annat av Molyneux (2001) och Suter et al. (2009). Båda dessa artiklar belyser att kommunikationen omfattar ett stort urval av strategier och att kommunikationen bidrar till positiva arbetsrelationer. Enligt Sharp (2012) kan kommunikation även vara det som gör att teamarbetet brister. En bristande kommunikation inom och mellan professionerna anser Sharp (2012) kan vara den vanligaste orsaken till att vårdskador inom hälso- och sjukvården uppkommer. Även Atwal (2002) skriver i sin artikel att kommunikationen mellan olika professioner påverkar

relationerna i teamet. Därför hävdar Ponzer et al. (2009), Eldebring et al. (2019) och Fridén & Olsson (2018) i sina artiklar att det är viktigt att professionerna tränas i att samarbeta och kommunicera med varandra, de betonar att det redan på utbildningsnivå saknas praktisk kunskap i att kommunicera och att samarbeta på en interprofessionell nivå.

Arbetsterapeuterna tar upp flera förutsättningar för ett bra teamarbete, att känslan i teamet är avgörande. Har man ett nära kollegial där teammedlemmarna känner varandra och kan ha roligt tillsammans ökar teamkänslan och samarbetet. Detta stämmer överens med vad Sandberg (2010) (2016) skriver att om det finns ett mervärde i att mötas och samarbeta mellan varje yrkesprofession är det grunden för arbetsklimatet i teamet. Även Rosengren (2014) tar upp att teammedlemmarna har ett personligt ansvar att bringa arbetsglädje och välbefinnande på arbetsplatsen.

Det finns flera förutsättningar för ett fungerande teamarbete. Arbetsterapeuterna uttryckte att närheten till varandra var viktig. I vår studie uttryckte arbetsterapeuterna även att

kommunikationen och samarbetet underlättades genom att olika professioner satt i samma lokaler, att de lättare kunde fråga om det var något akut som behövdes diskuteras mellan professionerna. Detta stämmer överens med det som Spang & Holmqvist (2015) tar upp i sin studie att en framgångsfaktor är, att arbetsterapeuter från olika avdelningar delade kontor. Vilket gjorde att samarbetet mellan olika avdelningarna underlättades och bidrog till att de kunde hjälpa varandra bättre.

I vår studie tog arbetsterapeuterna upp att läkaren fortfarande har det övergripande medicinska ansvaret över patienten, men att alla professioner i teamet är lika viktiga. Arbetsterapeuterna upplever att deras åsikter värderas högt och de upplever att de vågar ifrågasätta övriga professioner. Gränsöverskridningar har blivit vanligare och att den “gamla” hierarkin inom vården har delvis försvunnit, allas erfarenheter och kunskap tas tillvara och alla i teamet får komma till tals, varje professions åsikter värderas oavsett yrkesprofession. Här kan vi se en utveckling mot det Molyneux (2001) beskriver i sin studie från 2001 där deltagarna menar att läkaren har varit den dominanta i teamet och där andra yrkesprofessioner har haft det svårt att gå emot läkarens åsikter och uttrycka sina egna åsikter om de vill arbeta på ett annorlunda sätt.

I vår studie tar arbetsterapeuter upp att de ibland fick välja sina strider, när de inte hade samma åsikter som andra professioner, precis som Sharp(2012) skriver, kan

kommunikationen skapa brister i teamet. Författarna till studien ser möjliga risker med detta, om detta är en strategi som dessa arbetsterapeuter använder, när arbetsterapeuterna känner att de inte kan eller orkar argumentera för sina åsikter. Vad händer om de alltid använder denna strategi? Vilka signaler skickar då arbetsterapeuten ut till sina övriga teammedlemmar om vår

profession och hur påverkas de arbetsterapeutiska insatserna mot patienterna, om arbetsterapeuten inte vågar stå upp för sina egna åsikter?

Att ha ledningens närvaro i teamet ansågs som tryggt, där ledningen kunde bidra med vägledning inom teamet. Vilket författarna tycker stämmer överens med det Jonsson (2015) skriver, att ledningen har en viktig roll i teamet, att skapa förutsättningar för att teamet få de resurser de behöver genom stöd och vägledning både till enskilda professionen och teamet. Alla arbetsterapeuter upplevde teamarbete som ett positivt sätt att arbeta och en fördel för patienterna. Att arbeta i interprofessionella team anser Sebrant (2005) vara det som är framtiden inom vård och omsorg då patienten ska vara i fokus och en del av teamet. Det interprofessionella teamet ökar klientcentreringen. Detta gynnar arbetsterapeuten som profession eftersom klientcentreringen är en viktig del i arbetsterapipraxis.

7.3 Vidare forskning

Arbetsterapeuterna tar upp strategier och förutsättningar som enligt dem bidrar till ett fungerande teamarbete. För vidare forskning vore det intressant att intervjua fler

yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som ingår i team, för att jämföra vilka strategier andra professioner anser är framgångsfaktorer för teamarbete. Detta skulle kunna ge ett brett resultat som speglar verkligheten i vården och som kan bredda urvalet av strategier från olika professioners perspektiv och därmed ge bättre förutsättningar för ett välfungerande

interprofessionellt teamarbete.

Sedbrant (2005) anser att det interprofessionella teamarbetet är framtiden inom vård och omsorg, därför vore det intressant ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv att forska vidare om hur svenska universitet utbildar arbetsterapeuter i teamarbete på en interprofessionell nivå. I denna studie har författarna belyst vilka strategier och vilka förutsättningar arbetsterapeuter behöver för ett välfungerande teamarbete, därför vore det intressant att veta om universiteten utbildar studenter mot ett interprofessionellt lärande och om arbetsterapeutstudenter får med sig strategier som de förväntas ha kunskap om inför kommande yrkesroll. Detta kan stärkas av det som Ponzer et al. (2009), Edelbring et al. (2019) och Fridén & Olsson (2018) betonar i sina studier att det redan på utbildningsnivå saknas praktisk kunskap i teamarbete på en interprofessionell nivå.

9. Referenser:

Atwal, A. (2002). A world apart: how occupational therapists, nurses and care managers perceive each other in acute health care. British journal of occupational therapy, 65(10),446-52. doi:10.1177/030802260206501003

Edelbring, S., Allvin, R., Karlsson. K., Hjelmqvist, H., Hjelm, C., Brandt, J., & Tamàs, É, (2019). Interprofessionell simulering är engagerande och relevant. Läkartidningen, (116), 1–4 (ISSN: 0023–7205)

Friden, C., Olsson, C. (2018). Interprofessionellt samarbete i primärvården. Fysioterapi, (3), 36–41. (ISSN 1653–5804)

Kielhofner, G. (2009). Conceptual foundations of occupational therapy practice (4.th ed.), 1. Philadhelphia: F.A. Davis Company

Kinn, L., Aas, R. (2009). Occupational therapists' perception of their practice: A phenomenological study. Australian Occupational Therapy Journal, 56(2), 112-21. doi:10.1111/j.1440-1630.2007.00714.x

Körner, M. (2010). Interprofessional teamwork in medical rehabilitation: a comparison of multidisciplinary and interdisciplinary team approach. Clinical Rehabilitation, 24(8), 745-55. doi:10.1177/0269215510367538

Lundgren, C., Molander, C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber Lundman, B., Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I A. B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3. uppl., s.102-10) Lund: Studentlitteratur

Molyneux, J. (2001). Interprofessional teamworking: what makes teams work well? Journal of Interprofessional Care, 15(1), 29–35. doi: 10.1080/13561820020022855

Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber

Polit, DF., Beck, CT. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10. uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer

Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap: Att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur

Sandberg, H. (2006). Det goda teamet. Lund: Studentlitteratur

Sandberg, H. (2010). Lärande team i vård och omsorg. I A. S. Bentling & B. Jonasson (Red). Vårdpedagogiska utmaningar (s.186–208). Stockholm: Liber

Sandberg, H. (2016). Det godaste teamet. I A. J. Berlin & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg - Erfarenheter och reflektioner (2:1., s.279–99). Lund:

Studentlitteratur

Sebrant, U. (2005). Teamarbete och ledarskap. I A. K. Nilsson (RED) Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete (1:3., s.79–102). Lund: Studentlitteratur

Socialstyrelsen. (2019). Övriga legitimationsyrken. Hämtad 2020-04-17 från https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/for-arbetsgivare/ovriga-legitimationsyrken Spang, L., Holmqvist, K. (2015). Occupational therapy practice in emergency care:

Occupational therapists’ perspectives, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 225), 345-354. doi: 10.3109/11038128.2015.1033455

Suter, E., Arndt, J., Arthur, N., Parboosingh, J., Taylor, E., Deutschlander, S. (2009). Role understanding and effective communication as core competencies for collaborative practice, Journal of Interprofessional Care, 23(1), 41-51, doi: 10.1080/13561820802338579

Sveriges arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter. Hämtad 2020-04-17 från https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1461/etisk_kod_2018_webbversion.pdf

Johansson, G., Eklund, K. & Gosman-Hedström, G. (2010). Multidisciplinary team, working with elderly persons living in the community;a systematic literature review. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 17(2), 101–16. doi: 10.3109/11038120902978096 Jonsson, P. (2015). Arbeta i grupp - om konsten att skapa bra team. (3 uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning

Ponzer, I, Faresjö, T, Mogensen, E. (2009). Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen, 106(13) 929- 31.

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2009/03/framtidens-vard-kraver-interprofessionellt-samarbete/

(ISSN 0023–7205)

Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-17 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1: Intervjuguide

Inledande frågor/bakgrundsfrågor Berätta lite om dig själv….

- Vilken enhet jobbar du på?

- Hur många år har du arbetat som arbetsterapeut?

- Hur länge har du arbetat på den här enheten/arbetsplatsen?

- Har du tidigare yrkeserfarenhet inom vården? Vad har du arbetat som då/inom vilken enhet?

- Hur många års erfarenhet har du av att arbeta i Team? Teamarbete

- Kan du beskriva vad Teamarbete är för dig?

- Kan du beskriva hur teamarbetet har utvecklats under den tid du har arbetat? - Vilka olika Team ingår du i?

- Vilka olika professioner ingår i teamet? - Hur är könsfördelningen i teamet?

- Upplever du att könsfördelningen påverkar Teamarbetet?

- Kan du beskriva vilka framgångsfaktorer du anser behövs för ett bra fungerande teamarbete?

Arbetsterapeutens roll

- Kan du beskriva vilka strategier du använder för ett fungerande teamarbete? - Kan du ge ett exempel på när du använder dessa strategier?

- Kan du ge ett exempel på när det inte fungerade med dessa strategier, hur gjorde du då?

- Kan du beskriva hur du arbetar för att nå de gemensamma uppsatta målen i teamet?

- Kan du beskriva vilka strategier du använder vid tillfällen då ni i teamet har olika syn på hur problem ska lösas?

- Kan du ge ett exempel på när det fungerade med dessa strategier?

- Kan du ge ett exempel på när det INTE fungerade med dessa strategier. Hur gjorde du då?

Tydlighet i teamet

- Hur gör du din roll tydlig i Teamet? - Kan du ge ett exempel?

- Har du behövt tydliggöra din roll? - Vilka strategier använder du då?

Nu börjar vi bli färdiga med våra frågor. Har du något mer som du vill tillägga?