1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Självständigt arbete
avancerad nivå, 30 högskolepoäng
Intersektionalitet och ledarskap i
förskolan
En studie om hur förskolebarn styr och väljer ledare i leken.
Intersectionality and leadership at preschool
A study about how preschool children negotiate with each other to control
and choose leader during their play time
Soodabeh Einhärjar
Masterexamen i Pedagogik, 120hp
Handledare: Johan Dahlbeck Examinator: ThomAxelsson Slutseminarium: 2016-09-27
2
I början vill jag passa på att tacka min familj som har haft tålamod med mig under tiden jag skrev detta arbete. Min man Markus och vår dotter Ronja och även min mamma och svärmor som har hjälpt mig mycket.
Jag vill även tacka min handledare för sina hjälpsamma produktiva kommentarer och konkreta vägledning under denna resa.
4
Abstract
The present study examines how four to six-years-old children chose one or several leaders during their play time and what factors affected children's choice/ choices using an intersectional perspective. The purpose of this study is to explore how children negotiate with each other to control the play and choose one or several leaders of the group. The methods used were observations along with shorter interviews with the participating children. The study group consisted of preschool children, four to six years old in two different classes. The observations took place during the time the children were playing. I used a thematic analysis with the following variables: gender, age, language development, children's special needs / disability and ethnicity.
One of the variable that influenced the children's choice of leaders was the children's ethnicity. Those children who had non-Swedish parents (although they spoke fluent Swedish) were not elected as leaders of the group. Disability was also among the factors that made children have less power when they played. Age and gender were also factors that created the power relationships in the group. The result also showed two new categories that could affect how the children chose their leaders. The first category was that most leaders had better knowledge about the play than the other children who participated in the play. It turned out that being new to the preschool could be counted as the second new category that created the power relationship between the children. As a result of being new to the preschool, the newcomers were considered by the children to know less about the rules of the play which may be related to the first variable, knowledge of the play.
In answer to the question concerning the number of leaders in the group, I could tell that there was only one who was the leader and who had the most influence during the play. There could be two who decided the rules and who had knowledge about the play, but in the end there was just one leader.
The study shows that there is an interaction between the different categories / variables that create power relations in the group. According to the intersectional perspective the interaction between different categories such as gender, age, ethnicity, language, disability would create such power relations. The study concludes that knowledge about the play and being new to the group/preschool could also be regarded as two new categories important for setting up and balancing power relations.
5
Keywords: ethnicity, disability, gender, intersectionality, leader, power relationships, being new in the group/at the preschool, language and age.
6 Abstract ... 4 Inledning ... 8 1 Problemformulering ... 10 1.1 Syfte ... 10 1.2 Preciserade frågeställningar ... 10
2 Historisk bakgrund, vetenskapsteoretisk utgångspunkt och tidigare studier ... 12
2.1 Feministisk teori ... 12
2.1.1 Historisk utgångspunkt/ den feministiska idéutvecklingen ... 12
2.1.2 Feministisk könskonstruktionism ... 14
2.1.3 Feministisk marxism ... 16
2.2 Intersektionalitet och feminism ... 16
2.3 Makt ... 18
2.3.1 Maktanalys ... 18
2.3.2 Makt och ojämlikhet ... 19
2.3.3 Makt och kunskap ... 19
2.3.4 Makt, feminism och intersektionell teori ... 20
2.3.5 Är underordning en könsrelaterad fråga? ... 21
2.4 Tidigare forskning ... 22 3 Metod ... 26 3.1 Metodval ... 26 3.2 Undersökningsgrupp ... 27 3.3 Genomförande ... 28 3.4 Analysbearbetning/ Analysmetod ... 29 3.5 Etiska avvägningar ... 30
4 Resultat och analys ... 32
7
4.1.1 Vem bestämmer? ... 32
4.1.2 En ny lekkamrat? ... 34
4.1.3 ”Jag får inte säga någonting”... 35
4.1.4 Det är inte allas röst som hörs ... 36
4.2 Leka i sandlådan ... 37
4.2.1 Bron ... 37
4.2.2 Iman kan vara ledare för nya kamraten ... 39
4.3 Skylanders ... 39
4.3.1 En rättvis ledare? ... 40
4.3.2 Får alla uppmärksamhet?... 41
4.4 Kurragömma, Datten och Bolldatten ... 42
4.4.1 Förutbestämd ledare? ... 42
4.4.2 Barnen är inte överens om vem som är ledare ... 43
4.4.3 Byta lekens regler ... 44
4.5 Sammanfattning ... 45
5 Diskussion ... 49
5.1 Metoddiskussion ... 51
5.2 Förslag till fortsatt forskning ... 51
Källhänvisningar ... 53
8
Inledning
Från tidig ålder vägleds och följer barn en ledare, den som styr leken mest. Hur barnen väljer en lek, vem som väljer den samt vem som styr leken speglar hur barn förhandlar och utövar makt sinsemellan. I denna studie kommer jag att tolka samt analysera barnens ledarskap i leken och maktrelationer utifrån ett intersektionellt perspektiv1. Leken skapar en naturlig relation
mellan barnen där barnen reproducerar relationer med sina kamrater. Därför valdes leken för att studera ojämlikheter och maktrelationer mellan barnen. Jag läste vidare om maktförhållanden och genus för att fördjupa mig i ämnet och för att skapa en förståelse för hur barnen väljer sin ledare. Finns det alltid en ledare, finns det flera? Jag ställde mig först frågan om vilka medverkande omständigheter som påverkar vem/vilka som vinner kampen om att bli ledare.
Vi lever i ett samhälle där det manliga anses vara normen och enligt genussystemets principer är män dominanta och överordnade (Svaleryd, 2012). Svaleryd (2016) menar att genussystemet är principer som skapas genom ojämlikheter på grund av kön och gör kvinnor till underordnade samt män till överordnade. Svaleryd skriver vidare att genusfrågor berör kulturella värderingar samt samhälleliga strukturer så som etnisk tillhörighet och samhällsklass. Till exempel kan invandrade personers position i dagens samhälle, särskilt de från utomeuropeiska länder, jämföras med arbetarklassens eller funktionshindrades position förr i tiden (De Los Reyes, Molina, Mulinari 2005).
Osynliga relationer mellan individer behöver synliggöras för att jämställdhet ska kunna studeras. Dessa oskrivna regler och normer om kön kallas för genuskontrakt (Hirdman, 1992). För att synliggöra det som är ojämlikt i relationer krävs att få syn på och visa på de förhållandena som inte syns (Svaleryd, 2010).
Intersektionalitet är ett nyckelbegrepp för att förstå genusrelaterade frågor menar De Los Reyes och Mulinari (2012). Frågor som diskuterar genus handlar inte längre bara om kön enligt författarna (jag återkommer till detta i min teoretiska bakgrund). Samspelet mellan kön och
1 Ordet intersektionalitet skandinaviserades efter det engelska begreppet intersectionality. To intersect, engelska
verbet, motsvarar på svenska att korsa eller att genomskära (Lykke, 2012). Samspelet mellan bland annat ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning och nationalitet som kan skapa maktrelationer mellan individer kan förklaras utifrån ett intersektionellt perspektiv. (ur genusforskningens terminologi, 2016; elektronisk källa)
9
andra sociokulturella kategorier så som etnicitet, ras, klass, funktionalitet och ålder är viktiga i genusforskning (De Los Reyes & Mulinari, 2005; Lykke, 2012). Till exempel har en vit, högutbildad kvinna högre status på sin arbetsplats jämfört med en man av afrikansk härkomst med motsvarande utbildning. I och med att jag vill studera ojämlikheter och maktrelationer i barnens lek bestämde jag mig för att studera ämnet genom att använda mig av ett bredare perspektiv än att enbart fokusera på kön. Intersektionalitet, som har sitt ursprung i studier om ojämlikheter i sociala relationer (Lykke, 2009; Svaleryd, 2010), kan ge en större möjlighet att studera barnens maktrelationer i leken. Val av den teorin främjar möjligheten för mig att genomföra och analysera resultat av denna studie i interaktion inte bara till kön utan även till kategorierna ras/ etnicitet och ålder.
I min undersökning kommer jag att studera ledarskap i barnens lek på förskolan och faktorer som påverkar skapandet av dessa förhållanden. I dagens förskolor i Sverige finns en mångfald av barn med olika etniska och kulturella bakgrunder och en del barn som börjar på förskolan behärskar inte svenska språket än. Det gör det viktigt för förskolepersonal att studera och känna till de olika faktorer som skapar och återskapar maktrelation i barngruppen.
10
1 Problemformulering
Kön är en av de viktigaste faktorerna gällande människornas förhållningssätt i samhälleliga situationer (Svaleryd, 2010). Men det finns även andra faktorer som påverkar individens förhållningssätt. Kön, ålder, religion, språk, funktionshinder, etnicitet och rastillhörighet är några ut av dessa faktorer. Men vad gäller för de yngsta barnen på förskolan? Hur påverkas barnens förhållningssätt gentemot andra barn beroende på till exempel kön, etnicitet och ålder? Det jag är intresserad av att belysa i min undersökning är hur de olika faktorerna påverkar barnens roll i leken. De olika kategorierna som studeras är; kön, ålder, språkutveckling, språket hemma2, barnens särskilda behov/funktionshinder och etnicitet. I denna undersökning koncentrerar jag mig på hur barnen styr leken och om leken styrs av ett barn eller flera olika barn.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att studera maktrelationen mellan fyra till sexåriga barn på förskolan för att sedan kunna granska barnens relation i leken utifrån ett intersektionellt perspektiv. Syftet är vidare att utforska hur barnen förhandlar med varandra för att styra leken och för att utse en eller flera ledare i gruppen.
1.2 Preciserade frågeställningar
Utifrån syftet framkommer dessa preciserade forskningsfrågor:
Hur styr fyra till sexåriga barn på förskolan leken? Hur påverkar faktorer som ålder, kön, språk, funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet barnens inflytande över lekens regler?
Hur kan barnens förhandlingar för att utse en eller flera ledare i leken analyseras utifrån intersektionellt perspektiv? Hur påverkar barnens ålder, språk, funktionsnedsättning,
11
etnisk tillhörigheter och kön deras val av ledare i leken? Finns det andra faktorer som är mindre synliga?
12
2 Historisk bakgrund, vetenskapsteoretisk utgångspunkt och tidigare
studier
I detta kapitel presenteras först en kort bakgrund till feministisk teori och till det intersektionella perspektivet. Sedan presenteras studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt utifrån det feministiska samt det intersektionella perspektivet. Feministiska teoretiker som Beauvoir (2013), Butler (2006; 2007), Lenz Taguchi (2004) och Lykke (2011, 2009) kommer att vara några viktiga utgångspunkter för min teoretiska bakgrund.
Tredje rubriken handlar om makt och maktutövningen och under denna rubrik presenterar jag Foucaults maktanalys. I kapitlets sista del skriver jag om tidigare forskning och studier som är relevanta för mitt arbete och där använder jag mig av både svenska och internationella studier.
2.1 Feministisk teori
Det teoretiska avsnittet inleds med att presentera feminismen och den feministiska marxismen vilka är grunden till ett intersektionellt perspektiv.
Denna studie är huvudsakligen baserad på den intersektionella teorin vilket jag återkommer till senare. Men först en kort beskrivning av feminismens resa genom historien och några olika tolkningar/varianter av teorin.
2.1.1 Historisk utgångspunkt/ den feministiska idéutvecklingen 2.1.1.1 Kvinnosyn från klassisk filosofi till tidig feminism
Feministisk teori har många olika varianter som skiljer sig från varandra både politiskt och epistemologiskt. Exempelvis handlar liberalfeminism för det mesta om könsjämställdhet i samhället, medan en radikal feminism strävar efter en samhällsförändring samt tar avstånd från ett mansdominerat samhälle (Alvesson & Sköldberg, 2008).
Feministisk teori utgår från att det råder ojämlikhet mellan könen, där kvinnor betraktas vara underordnade och kvinnoförtryck samt diskriminering förekommer (Gemzøe, 2002; Lykke, 2009). Generellt handlar feminism om att kvinnor har mindre makt än män (Gemzøe, 2002).
13
Inom till exempel skatte-, försvars- och finanspolitik är kvinnorna underrepresenterade medan inom barn-, äldreomsorg och vård är kvinnorna mer synliga än männen (a.a.). Detta ses som ett bevis på hur samhällets professionella arbetsuppdelning är baserat på den traditionella könsrollen (a.a).
I flera inflytelserika filosofiska traditioner är utgångspunkten ofta två biologiska kön utan att denna uppdelning förklaras närmare. De bägge klassiska filosoferna Platon (427-347 f.Kr.) och Aristoteles (384-322 f.Kr.) utgår till exempel ifrån en uppdelning mellan kön (Beauvoir, 2013). Platons ursprungsmyt handlar om att i begynnelse fanns det män, kvinnor och androgyner och varje varelse hade två sammanfogade kroppar med två ansikten, fyra armar samt fyra ben (a.a). Dessa två delade sig och sedan dess letar varje del efter sin halva och när gudarna bestämde sig för att skapa flera människliga varelser så skedde det genom parning. Berättelsen förklarar kärlek mellan kön till följd av parning (a.a). Aristoteles ser också parningen som en process för att skapa flera individer och han ser dessutom kvinnans part i parning som passiv och mannens som aktiv.
Denna uppdelning har levt kvar i modern filosofi. Till exempel Hegel (1770-1831), som är en av de stora moderna tänkarna, ärver den dualistiska föreställningen om kön (Beauvoir, 2013). Hegels filosofi krävde (liksom Platons och Aristoteles) existensen av man och kvinna som två biologiska kön som genom parning återfinner sig själv (a.a). Könsuppdelning har varit en självklarhet från början (detta stämmer fortfarande för många teoretiker eller ideologier) tills samhällets kvinnosyn började ifrågasättas.
Mary Wollstonecraft har kallats för västerlandets första feminist. Hon föddes i Frankrike under tiden revolutionen pågick. Wollstonecraft (1997) menar att kvinnornas okunnighet gör dem till
lastbara och dåraktiga medborgare och att en revolution i kvinnornas sätt att leva skulle
påverka hela mänskligheten hälsosamt. Hon påstår att om kvinnorna får utveckla sin kunskap och odla sitt förnuft i hög grad kan de bli nyttiga medborgare. Enligt henne krävs jämlikhet i samhället mellan kvinnor och män.
Enligt Wollstonecraft (1997) är den sorgliga sanningen att kvinnorna som var hederliga egentligen var de mest förtryckta. Om kvinnorna utbildade sig och hade hög kunskap så fick de mindre respekt (Wollstonecraft, 1997). Hon skriver att den makten som män hade var på grund av att de kunde skaffa sig
14
kunskap och utbilda sig. Jag återkommer till interaktionen mellan makt och kunskap under rubriken makt och kunskap.
Under mänsklighetens historia hävdade mannen sig som subjektet och kvinnan ansågs som objektet menar Beauvoir (2013). Kvinnor har placerats i en underordnad position av män. Under andra världskriget i Frankrike hade kvinnorna en viktig roll i samhället då deras män var krigsfångar eller var mobiliserade men efter kriget skulle kvinnor gå tillbaka till sina ”viktiga” roller som mor eller hemmafru (Beauvoir, 2013). Detta hände samtidigt som den franska teoretikern Beauvoir publicerade sin bok Det andra könet vilken fick stor uppmärksamhet och blev läst av många. Boken kritiserade kvinnornas främsta roll som mödrar och hävdade kvinnors rätt till bland annat arbete och födelsekontroll.
2.1.2 Feministisk könskonstruktionism
”Man föds inte till kvinna- man blir det” (Beauvoir 2013: 325) blev en viktig referens för feministisk könskonstruktionism (Lykke, 2011; Lykke, 2009). Ovanstående citat har en tydlig föregångare i Mary Wollstonecraft (1997) eftersom hon menade att kvinnan görs genom utbildning och därför kan göras på andra sätt genom utbildning.
Enligt Beauvoir (2013) föddes barnet som en individ oberoende av sitt kön, till exempel; både flickor och pojkar suger på mammas bröst på samma sätt, visar sina känslor (kysser mamman aggressivt eller smeker henne) på samma sätt eller att både flickor och pojkar blir svartsjuka när de får ett nytt syskon. Hon menar vidare att barnet använder sig av den biologiska kroppen som ett subjektivt redskap för att förstå världen omkring sig. I början av livet tolkas barnets beteende av vuxna genom dennes kroppsgester och rörelser och det är ingen skillnad mellan flickors respektive pojkars inställningar och att hur individen söker uppmärksamhet och bekräftelse är lika oavsett kön (Beauvoir, 2013). Kvinnlighet skapas genom andra individer och
den Andre konstrueras via andra individer och inte av ekonomiska, biologiska och psykologiska
faktorer skriver Beauvoir vidare. Detta kan tolkas som att Beauvoir ser på kön som en social konstruktion.
15
Kvinnans kropp spelar stor roll för hur kvinnosyn och samhällets värderingar om kön3 skapas
men det räcker inte för skaffa en uppfattning om kvinnan som individ (Beauvoir, 2013). Faktorer som ekonomiska, ontologiska och psykologiska kontexter skapar människors kvinnosyn och Beauvoir beskriver kvinnan som ”den Andre” (Beauvoir, 2013: 71). Hon menar att dessa faktorer gör kvinnan till den andra och inte enbart biologiska faktorer.
Butler är starkt kritisk till att människor består av två biologiska kön och ser könet som en sociokulturell produkt som görs till objekt genom talhandlingar (Butler, 2006; 2007). Begreppet performativitet används av Butler (2005) för att förklara hennes tolkning av kön. Ordet performativitet kommer ur det engelska ordet performance (motsvarande svenska ordet
teaterföreställning) och det innebär att kön skapas genom upprepade tidigare talhandlingar
(Butler, 2005; 2007). Butler (2007) menar att skapandet av kön inte enbart beror på talhandlingar utan att det också är kulturellt konstruerat (Carlson, 2000). Det innebär att kön skapas olika beroende av den kultur som individen lever i (Butler, 2007). Kön konstruerar sexualitet och maktrelationer genom frivilligt eller ofrivilligt talande och handlande (a.a). Vår könsidentitet är ett resultat av vårt handlande och inte tvärtom vilket innebär att vi skapar
manlighet och kvinnlighet kontinuerligt grundat på våra handlande (a.a).
Vi uppfattar verkligheten i den kulturen vi lever i genom upprepande handlingar (Butler, 2005). Upprepande tal- och kulturella handlingar producerar människornas förståelse av det kroppsliga könet vilket i sin tur beror på den kultur vi lever i (performativitet), därför är kön samma som genus (Butler, 2005).
Det är social norm som påverkar innebörden av genus (Butler, 2007). Genus som social norm är föränderlig och reproduceras genom bland annat handlingar (a.a). Normer reproduceras när en del negativa och juridiska regler omvandlas till något som är socialt acceptabelt enligt Foucault (Butler, 2007). Att ett homosexuellt par eller ensamstående nuförtiden kan adoptera barn är ett exempel på hur normalisering kan påverka lagen (Butler, 2006). Exemplet visar att normen om hur en familj kan se ut har förändrats och förändrat lagen i några länder.
3 Begreppet kön delas ofta enbart upp i man eller kvinna men består av fler såsom; juridiskt (det som registreras i
folkbokföring), biologisk (definieras utifrån inre eller yttre könsorgan), könsuttryck (personens sätt att utrycka sin kön genom kläder, kroppsspråk eller frisyr mm) och könsidentitet (personens självbild av sitt kön eller vad personen känner sig som) (ur genusforskningens terminologi, 2016; elektronisk källa).
16
2.1.3 Feministisk marxism
Feministiskt marxistiskt tänkande, som blev stort först på 1970-talet, kritiserar den borgliga ideologins synsätt på kön som antydde kön som dualism (Lykke, 2009). Detta synsätt, menar feministiska marxister, är resultatet av ett kapitalistiskt samhälle vilket skapade könsskillnader, könsarbetsdelning för att organisera produktion, ekonomi, familj och reproduktion (a.a). Marxism talar om maktförhållanden mellan kön men menar att om de samhälleliga klasserna försvinner genom socialism så förverkligas automatisk kvinnofrigörelsen (Gemzöe, 2002). Kvinnofrigörelse handlade om kvinnornas rättigheter enbart i förhållande till arbetarklassen (Lenin, 1973).
Till skillnad från marxismen som nämner klasskillnaderna som den enda orsaken till skapande av ojämlikhet använder feministiska marxister intersektionella relationer mellan kön och klass som en grund i sin teori (Lykke, 2009). Detta innebär att feministiska marxister koncentrerar sig på skillnader som fanns mellan följande tre samhällsklasser; arbetarklassen, medelklassen och den borgliga klassen. Feministiska marxister analyserar maktrelationer djupare och menar att det finns flera kategorier än en som påverkar skapande av maktrelationer. Kön och rastillhörighet är två av de faktorer som ersätter de traditionella klasskillnaderna (Reyes & Mulinari, 2012). Kön och ras som påverkande faktorer som skapar makt och ojämlikhet mellan individer, är även två viktiga aspekter enligt det intersektionella perspektivet som jag utvecklar i en senare del av uppsatsen.
2.2 Intersektionalitet och feminism
Interaktion mellan kön och de andra sociokulturella kategorierna såsom klass, ras, sexualitet, nationalitet och ålder, är mycket centralt i den intersektionella teorin (Lykke, 2009; Svaleryd, 2010; Reyes & Mulinari, 2012). Intersektionellt perspektiv analyserar makt och ojämlikhetsfrågor relaterade till könstillhörighet, samhällelig klasstillhörighet, ålder, etnicitet, vithet mm (Reyes & Mulinari, 2012).
17
Men varför förhåller intersektionalitet sig till mer än en kategori? Den intersektionella teorin grundar sig på att människans liv är komplicerat och människans sociala liv tillhör mer än en kategori och grupp, t.ex. etnicitet, ålder, könstillhörighet (Crenshaw, 2000; Hill-Collins, 2004). Att intersektionalitet förhåller sig till flera kategorier kan förklaras genom att jämföra skillnaden mellan traditionell feminism och Black feminism. Black feminism4 kommer ursprungligen från det feministiska tänkandet om skillnader mellan kvinnor (Lykke, 2009). I Black feminism är ras och kön centrala medan traditionell feminism framför allt riktar sig mot vita kvinnor. Om ojämlikhet analyseras utifrån traditionell feminism blir de ojämlikheterna som beror på kvinnors ras osynliga. Black feminism synliggör de ojämlikheter som beror på kvinnors etnicitet. Till följd av att feministers intresse utvecklades från att enbart diskutera diskriminering på grund av kön till diskrimineringar som sker på grund av ras (eller sexualitet i lesbisk feminism) skapades feministisk intersektionalitet som alternativt perspektiv (Lykke, 2009, 2012). Det feministiska intersektionalitetsperspektivet startade när genusforskare eller feministiska teoretiker började studera förhållande mellan två sociala kategorier, till exempel genus och sexualitet eller genus och ålder eller genus och etnicitet/ nationalitet (Lykke, 2012). Feministisk intersektionalitet förhåller sig till maktrelationer mellan kvinnor och andra faktorer som etnicitet, sexualitet, ålder och nationalitet. Men ett intersektionellt perspektiv, som ursprungligen kommer från antirasistisk kritik mot den traditionella feminismen, omfattar ett bredare område än feministisk intersektionalitet (Reyes & Mulinari, 2012). Det vill säga maktrelationer mellan individer i samspel med faktorer som ålder, etnicitet, kön, nationalitet, handikapp, klass mm (Lykke, 2012).
Intersektionellt perspektiv har sitt ursprung i en antirasistisk kritik av feminismens hegemoni enligt Crenshaw (1995) (Reyes & Mulinari, 2012). Antirasism samt feminism lyfter fram makt som skapar ojämlikhet och intersektionalitetsteorin är en teori utvecklad från feminism som påvisar kopplingen mellan makt och ojämlikhet (Reyes & Mulinari, 2012). Forskare artikulerar könsrelationer inom feminismen genom att ta stor hänsyn till andra ojämlikheter mellan olika samhällsnivåer (a.a). Intersektionalitet definieras utanför den feministiska ramen, detta för att
4 Under 1970-1980 presenterades Black Feminism i samband med de afro-amerikanska kvinnornas frånvaro i den
traditionella feminismen (Reyes & Mulinari, 2012). Black feminism använder begreppen osynliggörande och
annanhet i kritik mot den traditionella feminismen. Collins (2014) skriver att den radikala segregation som har
18
undvika att tolka maktrelationerna enbart relaterat till kön. Interaktion mellan individuella handlingar, institutionella normer, praktiker och rutiner samt våra tolkningar av de existerande strukturella relationerna är viktiga att studera när maktrelationer problematiseras (a.a). Till exempel när hedersrelaterade brott ska hanteras kan fokus ligga på att brottet är en kulturell företeelse därför att den sortens våld i hemmet hos invandrarfamiljer kan ändra sin karaktär och inte ses som ett brott. Problematiken kan osynliggöras för att normalisera kvinno- eller barnsyn i hemmet som kan finnas hos en invandrarfamilj på grund av rasistiska föreställningar (a.a). Ett bredare redskap än enbart feminism kan bidra till att kunna förstå och koda dessa maktrelaterade relationer vilket möjliggörs genom intersektionalitetsteorin.
2.3 Makt
2.3.1 Maktanalys
Michel Foucault (1926-1984), den franska filosofen och idéhistorikern, menar att makt är en relation mellan människor som utövas i en ojämlik relation (Foucault, 1980; Hörnqvist, 1996). Hörnqvist (1996) citerar Foucaults påstående om makt i sin bok Foucaults maktanalys:
Makt är inte någonting som förvärvas, fråntas eller delas, någonting som man behåller eller låter sig gå ur händerna; makt utövas från oräkneliga håll och i ett växelspel av ojämlika och rörliga relationer. (Hörnqvist, 1996: 28)
Makt är en sorts relation, ett styrkeförhållande mellan en människa och en annan eller en grupp och en annan grupp (Foucault, 1980; Hörnqvist, 1996). Styrkeförhållande (Foucault har inte definierat termen) kan vara fysisk, teknisk eller verbal styrka mellan individer eller grupper. Dessa styrkeförhållanden är i ständig förändring enligt Foucault och det ligger i maktens natur att den modifieras och har en instabil karaktär (Hörnqvist, 1996).
En annan aspekt av makt (som Foucault intresserar sig för) är att maktutövningen är produktiv och det innebär att makt producerar saker och bildar vetande (Hörnqvist, 1996). Makt återskapar strukturer i samhälle eller styrkeförhållande mellan individer som hör till maktens produktivitet menar Foucault (a.a).
19
2.3.2 Makt och ojämlikhet
Ojämlikhet äger rum mellan individer och grupper av individer i social interaktion och fokuserar sig på ett systematiskt skapande av dessa skillnader mellan individer eller grupper (som i sin tur skapar maktrelationer) (Tilly, 2004). Reproduktionen av samhället genomsyras av ett kategoribaserat särskiljande som kön, etnicitet och klass mellan människor (a.a).
Omgivningen som individer befinner sig i och relationens villkor mellan dessa individer är utgångspunkten för att kunna skapa en förståelse för maktförhållanden som skapar ojämlikhet i olika situationer (Svaleryd, 2010). Samma faktorer (omgivning och relationens villkor) gäller barnens lek och maktutövningen i leken. Pojkarna kan ta större plats i leken och höras tydligare än flickor. Vuxnas (i detta fall pedagogernas) förhållningssätt har stor betydelse för pojkarnas respektive flickornas inställning eller att flickor ibland hör ”han är hårdhänt” är några vanligare kommentarer som är betydelsefulla när det gäller hur barnen skapar en maktrelation i leken (Svaleryd, 2010).
2.3.3 Makt och kunskap
Relationen mellan makt och kunskap har studerats av Foucault. Överallt där makt utövas, utvecklas kunskap och styrkeförhållande befästs av denna bildade kunskap (Hörnqvist, 1996). Enligt Foucault så ger makt kunskap men han menar även att kunskap ger makt och det är svårt att skilja mellan makt och kunskap. Sven-Eric Liedman (2004) beskriver Foucaults idé om relationen mellan makt och kunskap genom följande exempel. Regimen i Iran hindrar befolkningen från att sprida en viss kunskap som regimen anser kan ge invånarna makt genom att definiera denna kunskap som oförenliga med islam och förbjuder den.
Ovanstående stycke kan också påminna om vad Wollstonecraft (1997) skriver om förhållandet mellan makt och kunskap, att kvinnans okunskap beror på mannens förtryck men hon menar också att kvinnornas okunnighet beror på kvinnornas brister samt oförnuft som är en följd av deras uppfostran och deras samhällsställning. Kvinnornas ytliga kunskap kan jämföras med soldaternas okunskap (Wollstonecraft, 1997). Soldater inkallades till att göra sin militärtjänst i ganska ung ålder, innan de hann skaffa sig kunskaper och den kunskap som de har är ytlig enligt Wollstonecraft.
20
2.3.4 Makt, feminism och intersektionell teori
Det som intersektionalitet lyfter fram är att makt utövas i en miljö beroende på ojämlikheter som bland annat beror på ålder, könstillhörighet, samhällelig klasstillhörighet, etnicitet (Reyes & Mulinari, 2012; Crenshaw, 2000).
I tidigare forskning har forskare diskuterat om hur individer förhåller sig till de dominerande situationer i det sammanhanget de befinner sig i utifrån förutsägbara och nedärvda föreställningar (Taguchi, 2014). Taguchi (2014) menar att forskaren inte talade om hur styrningen i dessa dominerade situationer gick till, precis som att det gick på samma sätt för alla oavsett kön, etnicitet eller ålder. Taguchi nämner etnicitet, kön och ålder som några andra påverkande faktorer som är väsentliga för att förklara maktrelationer och skriver att ras är mer väsentligt än kön för vissa forskare (även feminister). Till exempel har en vit kvinna mer gemensamt med en vit man än en afroamerikansk kvinna. Exemplet visar att skapandet av maktförhållande inte enbart beror på kön utan också etnicitet, som kan vara en viktigare faktor än kön (a.a).
2.3.4.1 Härskarteknik
Begreppet härskarteknik myntas av Berit Ås (Svaleryd, 2010). Härskarteknik handlar om maktutövning mellan individer vilket Ås klargör mer detaljerad på följande sätt;
osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam är de fem olika härskarteknikerna. 5
5Osynliggörande handlar om att inte låta någon bli hörd eller att de barnen som ofta pratar och är högljudda får
komma till tal framför tysta flickor som ofta är osynliga. Förlöjliggörande enligt Ås kan vara att skratta eller håna när någon kommer till tals. Svaleryd (2010) skriver också att det kan vara hur flickor respektive pojkarnas sysselsättning uttrycks. Till exempel pysslar flickorna men pojkar experimenterar. Undanhållande av information kan helt enkelt vara att undanta någon lekkamrat och ej berätta om hur leken går till eller lekens regler.
Dubbelbestraffning förekommer när inget alternativ blir rätt. Till exempel om en fru arbetar hårt är hon dålig mor
som inte bryr sig om sin familj och om hon väljer att vara hemmafru kallas hon för traditionell (Svaleryd, 2010). Eller när ett barn agerar och tar för sig ska hen koncentrera sig istället och om hen väljer att följa reglerna och är tyst kallas hen för passiv (a.a). Påförande av skuld och skam handlar också om individens förhållningssätt gentemot andra. Att en tonårsflicka hör av sin pojkvän som vill göra slut med henne att hon inte är snygg längre,
21
Dessa fem härskatekniker kan med andra ord användas av en individ på grund av ojämlikheter i maktförhållande. Ojämlikheter kan till exempel bero på ålder, kön eller etnicitet. Enligt Crenshaw (2000) kan intersektionell teori analysera dessa maktförhållanden. Crenshaw (2000) menar att genom att använda sig av intersektionell teori så kan för det första ett socialt sammanhang kopplas till fler än en kategori för att analysera och för det andra bör inte en analys av en komplex situation endast kopplas till en kategori eftersom detta minskar förståelsen för situationen som uppstått genom interaktion mellan olika sociala kategorier.
2.3.5 Är underordning en könsrelaterad fråga?
I den sociala relationen skapas underordnade individer eller grupper i samband med ojämlikhet menar Tilly (2004). Han använder begreppen anpassning och efterlikning för att beskriva detta fenomen. Han menar att den underordnade gruppen anpassar sig enligt de rådande omständigheterna (anpassning) och det nya maktmönstret efterliknas i ett nytt sammanhang (efterlikning). Dessa underordnade grupper reproducerar ett dominant förhållande och efterliknar maktrelationer och sprider förtrycket. Tillys teoretiska analysmodell förklarar ojämlikhet och maktrelationen som en strukturell process i ett socialt sammanhang (Reyes & Mulinari, 2012).
Kvinnor och män är aldrig bara kvinnor och män utan de befinner sig i andra förhållande till individer och grupper i sin omgivning (Reyes & Mulinari, 2012). Det vill säga att samhälleliga klasser och ras/ etnisk tillhörighet påverkar också skapande av ojämlikhet och underordning hos individer och grupper av individer. Skapande av underordning är kopplat till kön, ras/ etnicitet och klass men barns syn och föreställningen om ålder ses också som en faktor som påverkar skapande av förtryck och ojämlikhet (Reyes & Mulinari, 2012). Den underordning som beror på ålder är kulturellt och historiskt betingad (a.a).
eller att en del kan tycka att kvinnor kan bli våldtagna eller råka ut för sexuella trakasserier på grund av sitt val av klädsel (Svaleryd, 2010).
22 2.4 Tidigare forskning
Sökning om intersektionalitet och maktrelationer på förskolan gav inte mycket och därför handlar det som presenteras nedan inte enbart om barnens maktrelationer. Det framkommer även intersektionella forskningar som bland annat undersöker maktrelationer mellan lärare och elever eller mellan ledare på universitet
I artikeln ”Ålder i intersektionell analys” diskuterar tre författare hur en analys av ålder kan gynna en intersektionalitetsdiskussion samt forskning (Krekula, Närvänen & Näsman, 2005). Författarna menar att det inte finns mycket forskning som diskuterar frågan om ålder. De flesta diskussioner om intersektionalitet fokuserar på sociala kategorier så som etnicitet, klass och kön först och främst. De skriver vidare att ålder är en viktigt variabel i intersektionell analys och detta på grund av att ålder befinner sig i ständig naturlig förändring (a.a).
Individens position förändras beroende på ålder och detta skapar maktpositioner och nya normer och därför är det viktigt att diskutera ålder i intersektionella analyser (Krekula, Närvänen & Näsman, 2005).
Innebörden av ordet ålder eller att bli äldre beror på sättet vi ser oss själva men även hur omgivningen ser på oss (Konstantonis, 2010). Ålder är både socialt och moraliskt betingat, till exempel hur omgivningen förväntar sig att en vuxen beter sig jämfört med ett barn är moraliskt betingat (a.a). Ålder kan även vara ett hinder i det sociala livet och därför menar Konstantonis att ålder är en viktig del av det vardagliga livet.
Konstantonis forskning (2010) om skapandet av sociala identiteter hos barnen visar att barnen ser på ålder som en viktig del av sin individuella identitet. Enligt denna forskning, som gjordes på skotska förskolor, tycker barnen att det är bättre att vara äldre samtidigt som de relaterar ålder till kroppens storlek. I boken Childhood and Identities skriver James (1993) att barnens (3-9 åringar) perspektiv på ålder är relaterat till kroppens fysiska storlek (Konstantonis, 2010). James (1993) menar att barnens syn på ålder påverkar hur de till exempel väljer kompis men poängterar att andra faktorer som kön och etnicitet6 kan ha inverkan på barnens val (a.a).
6 Ordet etnicitet härstammar från grekiska ordet ethnos som betyder folk och används i samband med att en
individ identifierar sig eller identifieras till en viss människostam (ur genusforskningens terminologi, 2016; elektronisk källa). Konstantoni (2010) förklarar att begreppet etnicitet används i samband med bland annat
23
Det har förekommit i studier att elever identifieras delvis utifrån sin nationalitet, språk och religion (Konstantonis, 2010). Språket är någonting som vi har gemensamt med våra föräldrar och enligt Konstantonis forskning nämner barnen språket som en viktig aspekt för sin identitet, detta gäller både skotska barn och minoritetsbarn med utländsk bakgrund. Konstantonis forskningresultat visar att de deltagande barnen förstår att något barn talar ett annat språk eller talar annorlunda (om de hade dialekt).
Barn från ca två års ålder kan ha förståelse för etniska olikheter samtidigt som negativ attityd och fördomar utvecklas i ganska tidigt ålder (Connolly, 2007).
There are now hundreds of experimental studies, dating back to the 1920s that have shown consistently that children can become aware of racial differences from about the age of 2 and that they are capable of developing negative attitudes and prejudices about these from about the age of 3 onwards. (Connolly, 2007: 50) I artikeln “Don’t be such a baby! Competence and age as intersectional c-markers on children’s gnder”, skriver författarna att ålder är status hos tre till femåriga barn (Hellman, Heikkilä & Sundhall, 2014). Studien gjordes på svenska förskolor och resultatet visar att bli identifierad som stor är ett gott tecken hos barnen, då tycker barnen att de inte utpekas som inkompetenta bäbisar. Men det är inte enbart barnens ålder som spelar roll utan också barnens kön. Denna studie visar även att vuxnas förväntningar på barnens beteende varierar beroende på om de är pojkar eller flickor. Exempelvis anses ett beteende vara barnsligt beroende på barnens kön. Åsa Bartholdsson skriver om maktrelationer mellan elever och lärare (Bartholdsson, 2010). Lärare som deltog i hennes forskning använder sin röst eller sitt sätt att prata för att kunna styra eleverna. Lärare använder sin stränga röst eller sin arga röst för att kunna ta kontrollen över situationen i klassen. Sättet att presentera känslor är viktigt i elev-lärarrelationen för att eleverna ska kunna känna auktoritet menar Bartholdsson. Detta har funnits i antropologiska studier (studier om människan) som betonar känslor som socialisationsverktyg. Känsloord kan vara ett sätt att styra en situation, till exempel känsloordet empati som är ett sätt att svara på omgivningens förväntningar i en speciell situation (Bartholdsson, 2010).
födelselandet, nationalitet, språket som talas hemma, hudfärg, religion och ras. Hon menar att begreppet är socialt konstruerat.
24
Relationen mellan makt och kunskap tas upp av Bartholdsson (2010). Hon poängterar att när eleverna delar ett vetande och bär en gemensam kunskapsbas så skapas den vänliga
maktutövningen. När eleverna skapar ett gemensamt utrymme för sin kunskap och alla vet vad
de andra i deras umgänge vet, så förstår kamrater varandra bättre och därmed skapas en jämställd relation mellan eleverna. Ett gemensamt vetande och en gemensam kunskapsbas mellan eleverna är en teknik för att främja den vänliga maktutövningen i klassrummet enligt Bartholdsson (2010).
I boken Gender equity in the early years (2004) skriver Naima Browne bland annat om sin studie som hon gjort på brittiska förskolor om genus och jämlikhet. Studien baseras på observationer och dialoger som gjordes på tre till sexåriga barn. Resultatet visar barnens syn på kön samt deras idéer och att barnen är nyfikna på kön (Browne använde ordet gender och jag tolkar det som socialt kön) påverkar hur barnen ser sin position i förhållande till andra barn i förskolemiljön.
Barnen kategoriseras i kön från födelse och att vara en flicka eller en pojke är en grund för hur barnen identifierar sig menar Browne (2004). Browne menar att hur barnen ser på kön är kulturellt och socialt betingat och därför kan barnen särskilja kön utifrån personens utseende som hårfrisyr eller beteende. Hon menar att problemet är att barnen blir upplärda och förväntas att bete sig på ett visst sätt i ett socialt sammanhang, beroende på personens kön.
A child grows up being labelled a girl or a boy. Being identified as a girl or boy is not the end of the story. What British society requires is that children must learn not only to correctly identify themselves as girls or boys but also to identify others correctly as female or male. (Browne, 2004: 62)
Artikeln ”Intersectionality and leadership” (Richardson, 2008) handlar om ledarskap och kön baserat på intersektionell analys. Studien är baserad på sex intervjuer som genomfördes på ett universitet i USA med universitetslärare. Syftet med studien är att undersöka hur en ledare uppfattas i interaktion mellan kön, ras och kontext. Resultatet visar att flera variabler så som ledares kön, etnicitet och ålder spelar roll för hur lärare känner sig i verksamheten. De kvinnliga lärarna känner sig till exempel mindre välkomna i den dominerande arbetskulturen eller lärare som är nya på universitet känner att de har mindre inflytande i sin arbetsmiljö. Enligt Richardson visar resultatet att det är interaktionen mellan flera kategorier som kön, ålder och miljö som skapar en uppfattning av hur en ledare känner sig i sin arbetsmiljö.
25
Till skillnad från dessa tidigare forskningsstudier handlar min studie om hur interaktionen mellan olika variabler skapar maktrelation i barnens lek. Ovanstående exempel utifrån tidigare forskning visar hur forskare har gjort en intersektionell analys men i de flesta fall fokuserade de enbart på en variabel. Ålder eller kön var de variabler som har förekommit mest i forskningar och forskare ville undersöka hur en specifik variabel påverkar barnens relation medan jag undersöker interaktionen mellan variablerna utifrån ett intersektionellt perspektiv.
26
3 Metod
3.1 Metodval
Studiens syfte är att studera maktrelationen mellan fyra till sexåriga barn på förskolan för att sedan kunna granska barnens relation i leken utifrån ett intersektionellt perspektiv. För att svara mot detta syfte har jag utforskat hur barnen mellan fyra till sex år gamla förhandlar med varandra för att styra leken och utse en ledare i gruppen.
Observationsmetoden används när ett beteende i ett naturligt sammanhang ska studeras (Patel och Davidsson, 2003; Robson, 2011). Robson (2011) poängterar att en observatör kan fånga verkligheten genom en direkt interaktion när kommunikation, beteende eller maktförhållande i en grupp ska observeras. I min studie intresserade jag mig för barnens agerande när de skulle välja en ledare i leken. Genom att observera barnens lek kunde jag uppmärksamma vad barnen sa eller gjorde när de valde en ledare eller när de ville styra leken.
Att observera ett beteende kan vara både fysiskt och verbalt, eller känslor som visas genom ansiktsuttryck menar Patel och Davidsson (2003). Jag observerade maktrelationer i barngruppen, inte enbart genom att notera vad som sades utan också genom att studera barnens reaktion, både ansiktsuttryck och kroppsspråk.
När observationer i förväg har kartlagts för att se ett speciellt skeende brukar det kallas för en strukturerad observation (Patel & Davidsson, 2003; Robson, 2011). Författarna menar att genom att kartlägga vilken sorts observation (i detta fall strukturerad observation) som ska genomföras så kan observatören planera en systematisk observation. Om ett speciellt beteende ska undersökas kan några kategorier väljas ut på förhand (a.a). Jag gjorde en strukturerad observation av barnens handlande i grupp när de lekte, av hur de valde ledare eller hur de styrde leken. De kategorierna som användes var ålder, kön, funktionshinder, språkutveckling, språket hemma, barnens särskilda behov/funktionshinder och etnicitet.
Studiens syfte och frågeställningen styr hur en observatör reagerar, det vill säga som deltagande eller enbart som observatör (Robson, 2011).
Att observera hur barnen förhandlar med varandra för att styra leken och utse en ledare i gruppen kräver en observatör som inte deltar i leken eller påverkar barnens val.
Det förekom även några intervjuer, kortare samtal med barnen, som uppföljning av observationerna. Efter några observationer märkte jag att det behövdes viss förklaring för att
27
förstå hur barnen tänkte i en del situationer eller för att få förklarat leken och de olika barnens kunskaper om leken. Därför valde jag att ställa några frågor till barnen direkt efter leken eller när barnen tog en paus i leken. Intervjuer förekom inte i varje lek utan bara om det behövdes några förklaringar till barnens agerande i leken. Widerberg (2002) skriver att observationer med fördel kan vidareutvecklas med intervjuer eller kortare samtal. Hon menar att detta kan tydliggöra specifika situationer. När både observationer och intervjuer används i en studie finns det några saker att tänka på, bland annat ska observationer ske före eller efter intervjuer (Widerberg, 2002). I detta fall gjordes det efter leken, då visste barnen precis vad frågan handlade om.
3.2 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen bestod av förskolebarn fyra till sex år gamla på två avdelningar på en förskola i Jönköpings län. På avdelning 1 följde jag två pojkar och två flickor och på avdelning 2 följde jag två flickor och sju pojkar (på avdelning 2 gick flera pojkar än flickor och en flicka som skulle vara med på observationerna var inte närvarande på förskolan de dagarna jag filmade).
Valet av observationsgrupp begränsades på grund av att jag behövde genomföra observationerna på en förskola där jag kunde observera och följa barnen under en längre period innan filmningarna skulle påbörjats. Detta var tidskrävande och efter observationerna så visade sig att den utvalda gruppen/förskolan passade för studien. Deltagande barn i observationerna var en mångfald av olika kulturer (menar både etnicitet och familjekultur) och modersmål eller barn med särskilda behov, enligt specialpedagogen på förskolan. Till exempel barn som behövde utveckla sina sociala förmågor eller språket. Observationerna som gjordes före filmningar genomfördes för att kunna granska hur barnen lekte, vilka barn som lekte ofta tillsammans samt vilka lekar som var populära.
Avdelning 1 bestod av fyra barn som ibland lekte som en grupp och ibland tillsammans med andra barn. Detta var en särskilt utvald grupp som jag tillsammans med pedagogerna valde att följa. Avdelning 2 var blandad av barn som brukade leka och barn som skapade nya grupper och lekte. På avdelning 2 har jag följt flera barn, nio barn, som omgrupperade i leken. Det vill
28
säga vissa barn lekte ofta tillsammans och vissa barn bara hoppade in i några leker och annars hade de andra lekkamrater.
Deltagande barn på avdelning 1: Moa 5 och ett halvt år, Fanny 5 år, Johannes 4år och Simon 5år. Alla var svenskar med svenska föräldrar. Johannes hade språksvårigheter och utvecklingen följs av specialpedagog.
På avdelning 2 var medverkande barn: Kajsa fyra och ett halvt år, Alice fem år, Alvin fem och ett halvt år och August fyra år, Gustav som precis hade fyllt fyra, Baran 5år och 8 månader, Iman som var fyra och ett halvt år, Max fem år och Samuel fyra år. Alla barn var svenska. Imans och Barans föräldrar var inte svenskfödda och pratade inte svenska hemma. Båda barnen hade relativt bra svenska men ordförrådet följdes upp av pedagogerna. Baran hade ett funktionshinder som enligt specialpedagog på förskolan påminner om ADHD men han var inte diagnoserad då han var så ung menade pedagogen på avdelningen. Max hade ett handikapp som gjorde det svårt att förstå vad han sa och han följdes av specialpedagog för sin mentala utveckling. Samuel och Gustav var nya på avdelning och båda hade svårigheter gällande språket (de hade bra ordförråd med uttalet var otydligt gällande vissa bokstäver).
3.3 Genomförande
Sammanlagt genomfördes sju observationstillfällen på två avdelningar på en förskola. På avdelning 1 filmade jag fyra tillfällen och på avdelning 2 filmade jag tre tillfällen. För att kunna se om barnens roll i leken varierade beroende på vilken lekkamrater de hade valde jag, på avdelning 2, att följa två pojkar tillsammans med olika lekkamrater vid tre tillfällen och en flicka samt en pojke tillsammans med olika lekkamrater vid två tillfällen.
Filmkamera användes under alla lektillfällen som redovisas. På detta sätt kunde materialet granskas flera gånger för att få en bra helhetsbild och inte missa några detaljer.
Efter valet av förskola så påbörjades observationerna i barngruppen på båda avdelningar när de var inne eller lekte ute, var ensamma eller gjorde någon aktivitet med pedagogerna. Detta gjordes dels för att barnen skulle börja lära känna mig och dels för att jag kunde lära känna barnen och miljön och se om valet av målgruppen uppfyller studiens syfte. Jag ville att det
29
skulle finnas barn av olika etnicitet, barn med funktionshinder eller språksvårigheter och sist men inte minst olika ålder.
Tillsammans med pedagoger valdes några tillfällen ut och barngrupper som skulle följas och sedan delades dokument ut till föräldrarna för deras medgivande. Efter föräldrarnas medgivande så bestämde vi några datum då filminspelningar skulle ske. I Föräldrarnas medgivande stod både om jag fick filma eller observera och även om att intervjua barnen.
Dagen då filminspelningarna skulle ske berättade jag för barnen vad som skulle hända och frågade efter barnens samtycke till filminspelning. Jag pratade med barnen och berättade för dem att de kommer att bli filmade och om barnen bad mig sluta filma under leken så gjorde jag det. Till exempel en gång ifrågasätts filminspelningen av ett barn, Kajsa. Kajsa: Filmar du? Jag: Ja, ska jag sluta filma? Kajsa: Ja. Då slutade jag filma. Hon ville även att jag skulle lämna dem i fred när de leker, då avslutades observationen också.
Vissa tillfällen var jag med när barnen valde leken och vid andra tillfällen hade de redan bestämt lek, då följde jag bara barnen och leken. Men observationerna fokuserade även på hur barnen valde en lek. Under filminspelningarna fanns det inga pedagoger med i rummet, bara när filminspelningarna ägde rum ute på förskolans gård så befann sig några pedagoger vid sandlådan men de påverkade inte leken utan tittade på andra barn.
På avdelning 1 så filmade jag barnen när de fyra var ensamma på avdelningen och de andra barnen var ute på gården. Då kunde barnen välja i vilket rum de skulle befinna sig i. Medan på avdelningen 2 filmade jag både ute på gården och inne på avdelningen, när alla barn var inne så kunde nya barn komma in i leken, även när bara den utvalda gruppen var inne på avdelningen och skulle välja en lek.
3.4 Analysbearbetning/ Analysmetod
Jag valde att göra en tematisk analys och jag kommer att presentera resultatet samt analysera under olika teman. Insamlade data delas upp och kategoriseras varje lek för sig. Sortering av insamlad data görs efter en del variabler och teman som anses vara centrala (Widerberg, 2002). Widerberg menar att på det sättet skapas möjligheten för ännu en genomgång av insamlad data. De teman och variabler som presenteras i analysen har sin utgångspunkt i intersektionell teori.
30
Egna tolkningar samt citat ifrån observationerna kan skapa en trovärdig text. Det bör finnas balans mellan forskarens kommentarer samt citat för att undvika att skriva en tråkig eller ej trovärdig text för läsare (Patel och Davidson, 2003).
En strukturerad observation har förutbestämda problem eller beteende som följs upp (Patel och Davisson, 2003). Denna användes både inför observationerna samt vid genomförandet av dataanalysen. De variablerna som används i resultatanalysen är kön, ålder, språkutveckling, språket hemma, barnens särskilda behov/ funktionshinder och etnicitet. Jag skrev ner allt som jag hörde eller såg i filmerna (även ibland miljön som leken skedde i) och sedan skrev jag ut och läste det.
Det som hörde ihop markerade jag, i olika färger, varje lek för sig. Sedan skrev jag dem under en rubrik. Jag beskrev situationen och skrev ned några utvalda citat från filmen under en rubrik, som kunde varit ett barncitat eller något som visade en helhet av innehållet. Sedan gjordes en dataanalys med stöd av den teoretiska bakgrunden. På avdelning 2 deltog olika barn vid varje lektillfälle vilket gjorde att varje lek analyserades för sig. På avdelning 1 följdes samma barngrupp därför gjordes en intersektionell analys av resultatet på alla lekar och utifrån kategorier som jag hittade skrev jag mina exempel under olika teman. I diskussionen samlar jag ihop resultaten av analyserna från de olika lekarna och lägger till dem till ett större sammanhang.
Det fanns några kategorier som utgångspunkt när datainsamling börjades men resultaten belyste ytterligare faktorer som var intressanta att följa upp i resultat- och analysdelen.
3.5 Etiska avvägningar
Fyra grundläggande krav för individskydd som förekommer inom forskning enligt Vetenskapsrådet (2002) är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Jag delade ut papper (se bilaga 1) till föräldrarna, där föräldrarna informerades om forskningen och dess syfte. Jag meddelade även att insamlade uppgifter om deltagande barn bara används för forskningsändamål. Föräldrarnas skriftliga medgivande ligger till grund för att genomföra
31
observationer, filminspelningar samt samtal med barnen. Fingerade namn kommer att användas på barn och avdelningar för att skydda individer som deltar i min forskning.
32
4 Resultat och analys
Först presenteras resultat och analys av tre lekar som filmades på avdelning 2. Varje lek redogörs för sig och data sorteras under olika teman. Jag börjar med att beskriva leken kort och de barnen som deltog i leken och sedan skriver jag några utvalda exempel som är relevanta för denna studie, avslutningsvis läggs en analys fram.
Därefter skriver jag resultat och analys av avdelning 1s fyra lekar. Deltagande barn på avdelning 1 var samma vid alla filminspelningar och barnen valde alltid samma tre lekar vid fem olika filmningstillfällen. Lekarna de valde var Kurragömma, Datten och Bolldatten. Under tiden filminspelningen ägde rum bytte barnen ofta lek, minst en gång. I resultatet redogörs några utvalda exempel från alla filmningstillfälle tillsammans med en analys under olika rubriker, det vill säga de exempel som framkommer i resultaten är från alla filmningstillfällen på avdelning 1.
Studiens fokus är först och främst att lyfta fram de kategorierna som är påverkande faktorer och som skapade maktrelationer i lekgruppen. Det görs även en analys av den teknik, den aktuella ledaren använde sig av i leken.
Resultatet är baserat på de filminspelningstillfällen och samtal med barnen, men även på de observationerna som gjordes på avdelningen före filminspelningarna.
4.1 Leka i Koja
Bakgrund- På avdelning 2 lekte barnen mycket rollekar. Vid ett av tillfällena, som jag filmade, lekte flera barn i en koja de hade byggt.
Fyra barn mellan fyra och fem och ett halvt deltog i leken, två flickor och två pojkar. Kajsa fyra och ett halvt år, Alice fem år, Alvin fem och ett halvt år, August fyra år och Baran, fem år och åtta månader (som kom senare).
4.1.1 Vem bestämmer?
Två tjejer (Alice och Kajsa) hade byggt en koja vid soffan med kartonger samt filtar. Leken handlade om omsorg, då en agerade sjuk och behövde vård medan den andra var hund. Både
33
hunden och den som var sjuk behövde omsorg och lyssnade på vad Alice och Kajsa sade och tyckte.
Kajsa och Alice startade leken, sedan kom Alvin och August och frågade om de fick vara med och det fick dem. Alvin började fixa till kojan vars tak var instabilt. Kajsa och Alice bestämde var i kojan de nya (Alvin och August) skulle vara och det accepterade Alvin och August. Kajsa och Alice bestämde även att Alvin skulle vara sjuk och ligga i en hörna och bli ompysslad av Kajsa.
Efter ett tag började August prata med Alvin. Det var natt i leken och Kajsa och Alice sov i soffan medan Alvin var i sin hörna och försökte öppna dörren in till den andra delen av kojan. Kajsa tyckte att han skulle vänta tills det blir dag då kunde han öppna dörren (han satt i en kartong vilket var hans rum och kartongdörren var dörren till hans rum).
Kajsa sa till Alvin bestämt: Du är där inne. August rörde sig och kom närmare Alvin. Kajsa sa till August igen med sin bestämda röst: Nu vaktar du.
Leken verkade ha två ledare. Båda Kajsa och Alice som startade leken och visste hur leken skulle gå till bestämde regler och ändringar i leken. De två pojkarna accepterade lekens regler och bara fortsatte leka med tjejerna enligt tjejernas villkor.
Ledare i leken var de som började leken och kunde mest om leken och dess regler. I den aktuella leken accepterade både Alvin och August sina roller och lät ledaren bestämma var i kojan de skulle vara till exempel. Pojkarna anpassade sig efter den rådande situationen och följde lekens ledare vad gällde lekens regler; att till exempel de sov när ledarna bestämde det. Eller när Alvin blev ompysslad av Kajsa så följde han bara reglerna och gjorde vad hon sade till honom. Anpassning efter rådande situation i leken nämns även av Tilly (2004). Tilly skriver att den individen eller gruppen som är underordnad anpassar sig till den befintliga situationen.
I leken var det två flickor som inte tillhörde de äldsta i gruppen som fick bestämma över lekens regler. Kajsa och Alice hade börjat leken som handlade mycket om omsorg och när de lekte visade flickorna verbalt Alvin och August att de var bra på att leka omsorg. Till exempel tyckte de att Alvin som var sjuk skulle vila i sin hörna eller när Kajsa sa till August bestämt du är där
inne och menade att han skulle vänta tills det blir morgon. I dessa två exempel visade Kajsa att
hon visste bättre när dörren skulle öppnas eller var Alvin skulle vila. Relationen mellan makt och kunskap kan jag se som en röd tråd kopplat till den som leder leken och dennes kunskap om leken. Bartholdsson (2010) menar att det skapas en jämställd relation mellan eleverna när
34
det finns en gemensam kunskap mellan dem. När August och Alvin anslöt sig till leken i ovanstående situation kunde dem inte mycket om leken och dess historia, därför skapades en situation där de har inte så mycket inflytande. Utifrån detta exempel, går det alltså att dra en tentativ slutsats om att kunskap om leken styr barnens val av ledare för leken.
Makt är ett styrkeförhållande enligt Foucault och det styrkeförhållandet kan vara fysisk, tekniskt eller verbalt (Hörnqvist, 1996). I ovanstående situation använde Kajsa sin röst som ett redskap för att styra gruppen. Hon sade till exempel Nu vaktar du med sin bestämda röst. Kajsas bestämda röst var en teknik som hon använde sig av för att kontrollera situationen. Det vill säga ett verbalt styrkeförhållande som skapade en maktrelation mellan barnen.
4.1.2 En ny lekkamrat?
En pojke (Baran, fem år och åtta månader) kom till kojan och frågade August om han fick vara med. Den pojken brukade inte leka med flickor och kom ofta inte överens med Alice i leken (enligt mina observationer i barngruppen). Enligt förskolans specialpedagog kan Baran ha ett funktionshinder liknade ADHD (han har inte diagnostiserats) och har svårigheter i sina sociala relationer med andra barn. Om leken inte går som han vill eller om han tycker att alla hånar honom så kan han förstöra leken eller lämna gruppen. På grund av detta är inte många barn måna om att leka med honom.
August svarade: Du får fråga dem (pekade på Kajsa, Alvin och Alice). Baran upprepade sin fråga och den här gången svarade Alice: Nej. Sedan sa Kajsa: Ja det får... och så tog hon en paus och då sa Alice: Han får inte vara i min koja. Kajsa sa med snäll röst: Det går inte. Baran upprepade frågan ännu en gång och den här gången svarade Alvin snällt: Vi har inte
tillräckligt mycket plats. Jag är sjuk…. Baran försökte igen men han fick ändå inte vara med
och han gick därifrån.
Här utövade barnen makt i gruppen och lät inte en ny kamrat komma in i leken. De sa att han inte fick eller att de inte hade mycket plats i kojan. Ojämlikhet handlar inte bara om kön, enligt ett intersektionellt perspektiv, utan även om ålder, språk, etnicitet eller funktionshinder (Reyes & Mulinari, 2012). Baran var en pojke som var äldre än alla andra barn i den grupp som lekte. Enligt mina observationer på denna avdelning såg andra barn på Baran som störig. I den aktuella leken försökte andra barnen vara snälla och ändå säga till Baran att han inte fick vara med.
35
Kajsa till exempel var snäll men tveksam i början och sade till slut att det inte gick medan Alice var mer bestämd här och redan från början sade att han inte fick vara i hennes koja. Även om barnen hade olika anledningar ville de inte att Baran skulle vara med i leken. Barans handikapp stod som ett hinder mellan Baran och andra barnen. Som sagt var inte Baran diagnoserad men hans sätt att agera i sin sociala relation gjorde att de andra barnen tyckte att han var annorlunda. När jag frågade barnen varför de inte lät Baran vara med i leken svarade de att Baran är bråkig
och stör deras lek. Barans handikapp skapade ojämlikhet i relationen som i sin tur gav upphov
till ett ojämlikt maktförhållande. Funktionshinder nämns som en av flera faktorer som skapar ojämlikhet enligt litteratur om intersektionalitetsperspektivet (Lykke, 2012) men i intersektionella studier om barn finns oftast inte denna faktor (barnens handikapp) med. Intersektionella studier handlar mycket om barnens ålder och kön.
När jag gick igenom mitt material såg jag att Barans föräldrar inte är svenska. I en del intersektionella analyser samt studier (exempelvis i Konstantoni, 2010) om barn nämns barnens etnicitet som en faktor som skapar ojämlikhet i gruppen.
Både funktionshinder och etnicitet var faktorer som utifrån ett intersektionalitet perspektiv spelade roll för att skapa en maktrelation i gruppen. Barnen nämnde inte Barans etnicitet när jag frågade om varför han inte kunde leka med dem. Däremot förklarar jag senare i ett exempel varför både faktorerna, handikapp och etnicitet skapade ojämlikhet och maktrelationer i denna lek.
4.1.3 ”Jag får inte säga någonting”
Alice kunde bestämma i leken, bland annat om vem som fick delta i leken. Hon verkade leda leken men som jag skrev tidigare var hon inte ensam ledare. Hon kunde varit osynlig i leken ibland och ingen hörde hennes röst när hon ville styra situationen.
Alice: Nu är det natt. Ingen brydde sig. Kajsa, Alvin och August det är natt sa hon igen. De andra fortsatte att leka. Efter ett kort stund sa Alice igen att det var natt men den här gången pratade hon högt och efter en kort stund sa Kajsa: Nu ska vi sova. Du får lite täcke på dig Alvin. Efter ett tag tyckte Alice att det var natt igen: Kan vi inte sova någon gång. Kajsa: Men jag har
36
Mellan två ledare i leken skapades ojämlikhet. Men ojämlikheten berodde inte på faktorer som kön (båda ledare är flickor), språkutveckling (båda pratar flytande svenska) eller ålder (då Alice är äldre än Kajsa) som nämns i studier genomförda utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kajsas sätt att agera gjorde att Alice blev osynlig ledare i leken. Det verkade som att Alice och Kajsa kunde bestämma tillsammans men ändå var det Kajsa som hade sista ordet. Ibland lät Kajsa Alice bli hörd eller så struntade barnen i att lyssna på Alice.
Situationen jag beskrev var ett tydligt exempel på hur de andra inte hörde Alice medan när Kajsa sa bestämt nu är det natt så låtsas alla sova. Eller när Alice vid ett annat tillfälle i leken sa till de andra barnen att hon skulle ta en promenad och undrade om någon vill hänga med så svarade inte någon.
Osynliggörande nämns av Berit Ås som en av fem olika härskarteknikerna där maktutövning sker mellan individer (Svaleryd, 2010) och det innebär att inte låta någon bli hörd. Detta var en teknik som Kajsa använde sig av för att ensam kunna styra leken. Ett tekniskt styrkeförhållande (Hörnqvist,1996) skapades vilket gjorde att en av ledare kunde vara den som bestämde i leken. Det här styrkeförhållandet ändrades ibland då både ledare kunde bestämma tillsammans eller den andra ledare (Alice) kunde styra, exempelvis när Baran inte fick leka i kojan så var det Alice som bestämde det.
4.1.4 Det är inte allas röst som hörs
August satt i sin hörna och byggde. Han berättade att hans skjutvapen var sönder men ingen lade märke till vad han sade. Eller när Baran kom och ville leka påstod August att det inte var han som bestämde och sade: Du får fråga dem (pekade på Kajsa och Alvin och Alice). Att strunta i en person handlar inte alltid om kön utan enligt det intersektionella perspektivet kan även ålder spela roll (Lykke, 2009; Svaleryd, 2010; Reyes & Mulinari, 2012). August var yngst i gruppen och syntes knappt i den leken. Han pratade inte mycket i leken och lyssnade på vad de andra kamraterna sade. Ovanstående exempel visade hur August blev osynlig i leken på grund av sin ålder. Ålder nämns ofta som en viktig variabel i intersektionell analys (exempelvis i Krekula, Närvänen & Näsman, 2005) som skapar maktpositioner mellan individer.
Till skillnad från artikeln ”Dont be such a baby” var samspelet mellan ålder och barnens kunskap två viktiga variabler i exemplet med August i leken. I artikeln ”Dont be such a baby”
37
nämns samspelet mellan ålder och kön som två faktorer som är viktiga för barnen, att inte räknas som inkompetenta bäbisar (Hellman, Heikkilä & Sundhall, 2014) men i leken Koja var ledarna två flickor som menade att de kunde leken bättre. Genom att låta bli att lyssna på August skapades en maktrelation i gruppen som berodde på ålder och de andra barnens överlägsna kunskap om leken. Detta kan även förklaras utifrån Berit Åss fem härskartekniker. August blir osynlig i gruppen en teknik som nämns som osynliggörande av Berit Ås (Svaleryd, 2010).
4.2 Leka i sandlådan
Bakgrund- Tre barn lekte: Iman, fyra och ett halvt år och Max, fem år, var två kompisar som ofta lekte tillsammans. Samuel, fyra år, deltog också i leken.
Max hade ett funktionshinder och hade även vissa svårigheter att uttala alla ord rätt och en specialpedagog brukade följa hans språkutveckling samt hans mentala utveckling. Imans föräldrar var inte svenskar och pratade inte svenska hemma men enligt hans förskollärare hade hans språk utvecklats mycket under terminen men de fortsatte att arbeta på det. Denna dag lekte Samuel också med dem. Han hade nyligen fyllt fyra och var ny på avdelning två. Samuel hade svårt att uttala en del ord, han hade bra ordförråd men det var svårt för pedagogerna att förstå honom helt.
Iman och Max brukade leka med bilar och det gjorde de idag med. Max kunde jättemycket om bilar och bilar var hans stora intresse. Han kunde namnet på många bilar. I sandlådan hade de byggt en bilbana och Max höll på att bygga vidare medan Samuel och Iman körde med sina bilar.
4.2.1 Bron
Max hade byggt en bro där de kunde köra över med sina bilar.
Iman: Jag ska gå ut, får man gå på din bro? Max: aa, man får gå på sidan. När Samuel körde med sin lastbil som var lastad med sand över bron sade Max: Släpp. Då lämnade Samuel sin bil där.
