Bakgrund- Tre barn lekte: Iman, fyra och ett halvt år och Max, fem år, var två kompisar som ofta lekte tillsammans. Samuel, fyra år, deltog också i leken.
Max hade ett funktionshinder och hade även vissa svårigheter att uttala alla ord rätt och en specialpedagog brukade följa hans språkutveckling samt hans mentala utveckling. Imans föräldrar var inte svenskar och pratade inte svenska hemma men enligt hans förskollärare hade hans språk utvecklats mycket under terminen men de fortsatte att arbeta på det. Denna dag lekte Samuel också med dem. Han hade nyligen fyllt fyra och var ny på avdelning två. Samuel hade svårt att uttala en del ord, han hade bra ordförråd men det var svårt för pedagogerna att förstå honom helt.
Iman och Max brukade leka med bilar och det gjorde de idag med. Max kunde jättemycket om bilar och bilar var hans stora intresse. Han kunde namnet på många bilar. I sandlådan hade de byggt en bilbana och Max höll på att bygga vidare medan Samuel och Iman körde med sina bilar.
4.2.1 Bron
Max hade byggt en bro där de kunde köra över med sina bilar.
Iman: Jag ska gå ut, får man gå på din bro? Max: aa, man får gå på sidan. När Samuel körde med sin lastbil som var lastad med sand över bron sade Max: Släpp. Då lämnade Samuel sin bil där.
38
Relationen mellan kunskap och makt (Hörnqvist, 1996; Bartholdsson, 2010) syntes i den här leken. Max som styrde leken hade störst kunskap om bilar och lekens regler. Det kan tolkas som ledaren i leken var den som startade leken och kunde mest om bilar.
Att de andra barnen frågade om de fick köra över bron kunde visa att Max lekkamrater accepterade Max som ledare. Därmed menade de att han som kunde mest om reglerna också fick bestämma vad de kunde eller inte kunde göra. Enligt genomförda observationer i samband med studien var Max den som pratade mycket om olika fordon och kände till många bilmärken. Detta påverkade barnen att känna en tilltro till Max kunskap om bilar som gjorde att barnen accepterade hans ledarskap i denna lek. Exemplet handlar om relationen mellan makt och kunskap som Foucault har skrivit om. Max kunskap gav honom makt att leda gruppen.
Det fanns tre andra variabler som kunde ha avgjort hur maktrelation i denna lek skapades. Den första var barnens etnicitet. Iman pratade betydligt tydligare än både Max och Samuel men han var den som mycket sällan ledde leken. Imans föräldrar hade afrikansk härkomst och Iman hade mörk hy. Barnen på avdelningen diskuterade ibland andra barns utseende eller eventuella dialekter som barn med icke svenska föräldrar hade. Barnen visste om vilka barn som inte hade svenska föräldrar eller vilka barn som inte kunde prata svenska bra (utifrån mina anteckningar). Dessa visade barnens förståelse för etniska olikheter vilket även Connolly (2007) har nämnt. Som jag beskrev tidigare, Imans flytande svenska (jämfört med Max) gjorde honom inte till en ledare i gruppen utan etnicitetsskillnader samt kunskap om lekens innehåll skapade maktrelationer som gjorde Max till en ledare trots sitt handikapp. Exemplet ovan påminner om det som Taguchi (2014) skriver om samspelet mellan ras och andra kategorier enligt ett intersektionellt perspektiv. Samspelet mellan kategorierna barnens etnicitet och kunskap om leken var i det här fallet mer väsentligt än andra kategorier som språk eller handikappad. Den andra och den tredje variabeln var hur länge barnen hade varit på avdelningen samt ålder. Max som var ledare var också den som var äldst och Samuel som både var ny på avdelningen samt yngst såg ofta till hur de andra barnen gjorde. Vid vissa tillfällen kunde andra barn säga till honom hur reglerna är till exempel. Ålder nämns ofta som en variabel i intersektionell analys (till exempel i Konstantonis, 2010; Krekula, Närvänen & Näsman, 2005) och den förekom även i denna lek. Medan att vara ny i en grupp har inte förekommit lika ofta. Jag förklarar vidare om dessa två variabler i ett exempel härnäst.
39
4.2.2 Iman kan vara ledare för nya kamraten
Även om Max var ledare så kunde två barn styra lekens regler. Iman körde sin lastbil över bron och sa till Samuel: Man får inte gå över bron. Iman körde sin lastbil och Samuels lastbil, som hade fått stanna innanför Max bro, och sa till Samuel: Man får inte gå här (över bron). Samuel sa ingenting.
Iman visade att han visste om lekens regler och därför kunde han styra leken. Att vara äldre och att ha varit längre på avdelningen skapade ojämlikhet i gruppen som skapade en ledare. I leken var det samspelet mellan kategorierna kunskap, ålder, att vara ny i gruppen, etnicitet, handikapp och språk som påverkade hur maktrelationen skapades och återskapades. I exemplet Bron var kunskap och etnicitet mest väsentliga och i det sista exemplet gjorde samspelet mellan ålder och att vara ny i gruppen gjorde att ett barn utövade sin makt och fick bestämma. Makt skapades och återskapades som en relation i samma grupp vilket tillhör maktens natur som produktiv enligt Foucault (Hörnqvist, 1996).
I denna lek verkade ålder, att vara längre på avdelning och etnicitet innebära status hos barnen. De hade kunskap om leken vilket motsvarade att kunna vara en ledare. Etnicitet, kön och klass är bland de kategorier som nämns som kan skapa ojämlikhet (Tilly, 2004) men att vara ny i en grupp nämndes inte som en egen kategori i texter om intersektionellt perspektiv.