Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängSynen på matematik i förskolan
En studie om vilka uppfattningar det finns bland pedagogerna om matematik i
förskolan
The View on Mathematics in Pre-school
A study of the perceptions among educators on mathematics in pre-school
Mahintaj Esmaeili
Ziba Rafiakhah Masouleh
Lärarexamen 210hp Matematik och lärande hösttermin2008-12-31
Examinator: Per Jönsson Handledare: Annette Johnsson
Sammanfattning
Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse,
storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att
pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan. Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för en stor del av pedagogerna och de ansåg att genom dokumentation synliggörs både pedagogernas och barnens arbete.
Förord
Vi vill här passa på och tacka alla förskolepedagoger som har ställt upp och svarat på våra enkätfrågor. Ni har alla bidragit till undersökningen. Vi vill även rikta ett stor tack till våra underbara familjer som stöttade och hjälpte oss på olika sätt under arbetets gång. Till sist vill vi tacka vår handledare Annette Johnsson för hennes goda och värdefulla råd.
Malmö 2008-12-31
Innehållsförteckning
Sammanfattning
………..………3Förord
……….……….51.
Inledning
……….….. 92.
Syfte och frågeställning
………...………….103. Litteraturgenomgång
……….………..103.1 Vad säger läroplanen?………..…………10
3.2 Historisk bakgrund………..…………..….11
3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan……….……..…12
3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik………..………..14
3.3.2 Barns lärande i matematik……….………..16
3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande……….17
3.4 Fortbildningens betydelse………...………18 3.5 Dokumentation………..………..19
4. Metod
………...20 4.1 Metodval……….……..……20 4.2 Urval………...……20 4.3 Genomförande………..………….215. Resultat
………..….21 5.1 Resultat av frågorna………216. Sammanfattning av resultat
………...307. Diskussion
………31 7.1 Metoddiskussion………..…31 7.2 Resultatdiskussion……….…….318.
Slutsatser
……….…………..…349. Tillförlighet
……….3410. Vidare forskning
……….…………...3511. Referenser
………..36Bilaga 1
………...39Bilaga 2
……….….…….……401. Inledning
Många forskare, bland annat Kärrby (1985) och Doverborg (1987), har tidigare undersökt förskollärarens uppfattningar om matematik i förskolan. De kom bland annat fram till att det finns minst tre olika skilda uppfattningar bland förskollärarna om matematik i förskolan som kan sammanfattas i nedanstående punkter:
• matematik är inget för förskolebarn utan ett skolämne • matematik utgör en naturlig del i alla situationer i förskolan
• matematik är en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande
Utifrån våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden inom utbildningen (VFT) och mentorsträffar efter praktiken, fick vi också en upplevelse av att alla förskolepedagoger inte visar lika mycket intresse för arbete med matematik i förskolan, vilket väckte vårt intresse för en undersökning inom området. I och med att lärares och pedagogers egna uppfattningar om och inställningar till matematik har stor betydelse för hur de planerar och genomför undervisningen och aktiviteter (Ahlberg, 2000), tyckte vi att det skulle vara intressant att ta reda på några förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan. Med tanke på att barns första möte med matematik är avgörande för deras framtida uppfattningar och attityder om matematik (Ahlberg, 2000) är det viktigt hur förskolepedagoger presenterar och synliggör de olika matematiska begreppen. Även Kronqvist (2003) har betonat lärarens positiva bild av och inställning till matematik som en avgörande faktor som oftast påverkar barnen. Han menar att en positiv attityd från pedagoger gör det mer troligt att barn håller kvar sin nyfikenhet och sitt intresse för matematik.
2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på förskolepedagogers uppfattning om och syn på matematik på de två valda förskolorna. Det vill säga hur dessa pedagoger ser på matematik och vad de anser att vara matematik för förskolebarn. Vi vill också se om fortbildning har påverkat förskolepedagogernas syn på arbetet med matematik samt hur barns matematiska aktiviteter dokumenteras i dessa förskolor. Våra frågeställningar speglar vårt syfte nämligen:
• Hur ser förskolepedagoger, från två förskolor, på matematik i förskolan? • Vad anser dessa förskolepedagoger vara matematik för förskolebarn?
• På vilket sätt påverkar fortbildning förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i förskolan?
• På vilket sätt dokumenteras barns matematikarbete?
3. Litteraturgenomgång
I det här avsnittet vill vi gå igenom den litteratur och de forskningsarbeten som rör vårt område. Vi nämner först läroplanen och styrdokumenten för förskolan samt den teoretiska bakgrunden till matematik i förskolan. Därefter går vi igenom tidigare forskning kring matematik i förskolan och pedagogiska teorier om arbetet med matematik. Här kommer vi även att beskriva pedagogers roll i arbetet med matematik i förskolan och barns lärande samt fortbildningens och dokumentationens betydelse.
3.1 Vad säger läroplanen om matematik i förskolan?
Matematik blev obligatoriskt i förskolan först hösten 1998 när verksamheten fick sin egen läroplan som förskolans styrdokument. I läroplanen, Lpfö 98, framgår att barnen skall utmanas att utveckla sin matematiska tankeförmåga utifrån sina erfarenheter av omvärlden. Doverborg (2006) skriver om att det även tidigare har funnits övergripande mål och rekommendationer för förskolan men att det inte var någon läroplan som syftade till barns lärande. Hon menar att läroplanen lägger tonvikten på att den pedagogiska verksamheten ska utgå från barns intresse, behov, erfarenheter och tankar för att skapa mångfald i lärandet.
I läroplanen framgår tydligt vilka mål och riktlinjer man önskar att verksamheten skall sträva mot. Det livslånga lärandet skall vara grunden för förskolan. Verksamheten skall skapa en rolig, trygg och lärorik miljö för alla barn som befinner sig där. Målen berättar om vad förskolan skall inrikta sitt arbete på för att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt lärande utifrån sina förutsättningar (Skolverket, 2008). Under rubriken ”utveckling och lärande” finns de mål som kan kopplas till matematik.
Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall lärare sträva efter att varje barn:
• Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang • Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form
samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
• Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
• Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö 1998, s.12-13)
3.2 Historisk bakgrund
I början av 1800- talet utvecklade Friedrich Fröbel (1782-1852) en pedagogik för förskolebarn, därför kallas han för förskolans skapare och anfader. Begreppen lek, arbete och lärande fick en central roll i hans förskolepedagogik. Ett av Fröbels mål med förskoleprogram var att utveckla barns matematiska och logiska tänkande. Han tyckte att matematik och gudomlighet på något sätt är sammanfogade med varandra. Han skapade ett antal lekmaterial som var strukturerade efter de geometriska formerna. De används fortfarande och kallas för fröbels lekgåvor (Samuelson & Mårdsjö, 1997).
En annan filosof och pedagog som framhävde matematikens betydelse i förskolan och skolan var Maria Montessori (1870-1952). Montessoris material och metoder har influerat innehåll och organisationen av arbetet i förskolan (Ahlberg 2000). Hon hade som mål att barn med hjälp av vuxna skulle skapa en miljö där frihet, självständig verksamhet och individualisering var i fokus. Hon lade vikten på en planerad verksamhet med en strukturerad miljö där barn får laborera och använda olika ”sinnestränande” material efter sitt eget val. Däremot betonar
Montessori inte den fria leken i lika hög utsträckning som Fröbel. Kommunikativa aspekter av matematiken i grupparbete har inte uppmärksammats i Montessoris pedagogik, vilket har medfört att det riktats en viss kritik mot hennes pedagogik (Ahlberg, 2000).
Andersson (2001) skriver om John Dewey (1859-1952) en amerikansk filosof, psykolog och pedagog som betonade att undervisningen skall anknytas till verkligheten och de erfarenheter barn själv har. Han menar att begreppet och slagordet ”learning by doing” det vill säga ”att lära genom att göra” kommer från Deweys ide och är kärnpunkten i hans pedagogik. Människan är verksam och aktiv i förhållande till sin omvärld och utbildningen är en av hennes arbetsuppgifter, vilket innebär att hon måste få möjligheter under sin utbildning att kunna pröva och undersöka olika saker. Vidare skriver Andersson att i Deweys aktivitetspedagogik hänger teori, praktik, reflektion och handling ihop. Författaren framhåller att liksom Montessori ansåg Dewey att undervisningen borde kopplas till verkligheten eftersom det är där som barnet genom sina erfarenheter utvecklar sitt lärande. Med andra ord är det genom det praktiska handlandet som barnet skapar sina föreställningar och begrepp om verkligheten. Liksom Dewey betraktade den schweiziska utvecklingspsykologen Piaget (1896-1980) också barnet som en verksam och reflekterande individ som konstruerar sin bild av omvärlden utifrån sina egna erfarenheter (Hwang & Nilsson, 2003).
3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan
Kärrby (1985) har utfört en studie om hur pedagoger tänker och deras uppfattningar kring begreppet matematik i förskolan. Studien visar att pedagoger tycks ha svårt att uttrycka vad matematik innebär för förskolebarn. I stället var det lättare för pedagogerna att berätta om hur de arbetar med matematiken i förskolan. Den vanligaste uppfattningen bland pedagoger i undersökningen var att vardagen är full av matematik som till exempel vid dukning eller när barnen spelar spel mm. därför har pedagogerna inga medvetna aktiviteter inom ämnet menar Kärrby. Enligt Kärrby (1985) kan förskollärares uppfattning om matematik beskrivas på tre olika sätt. En del lärare tycker att matematik inte är något för förskolebarn utan ett skolämne medan en del tycker att matematik utgör en naturlig del i alla situationer och därför behöver man inte göra något speciellt för att undervisa barn. Enligt den tredje synen är matematik en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande.
Doverborg (1987) har gjort en liknande undersökning om hur förskollärare uppfattar att matematiken kommer in i förskolans verksamhet. Även Doverborgs studie visade att de moment som pedagogerna beskrev som viktiga matematiska begrepp och kunskaper var att barnen ska kunna ramsräkna, skriva siffror, sortera och klassificera. Ytterliggare matematiska begrepp som beskrevs av pedagogerna i Doverborgs studie var att barn ska utveckla en antalsuppfattning och känna till de geometriska grundformerna samt utveckla logiskt tänkande. Doverborg kommer i sin studie också fram till att förskollärare har tre ”kvalitativt skilda synsätt” på arbetet med matematik i förskolan:
• Matematik är inte någonting för förskolan • Matematik ses som en aktivitet i sig
• Matematiken kommer in som en naturlig del i alla situationer
Ahlberg (1994) har dragit några slutsatser av Doverborgs studie och skriver att undersökningen har visat att matematikundervisningen inte är speciellt vanligt förekommande i förskolan, med undantag av att när matematiken ingår i ett tema kallat ”Matematiska begrepp” eller inlemmas i en särskild form av skolförberedande träning. Vidare tycker hon att de flesta förskollärare i Doverborgs studie anses ha en tanke och föreställning om matematiken som ett skolämne. Hon menar att förskollärare tycker att barn borde ha traditionella läromedel och arbeta med matematik på ett formellt sätt för att utveckla sina matematiska kunskaper.
Doverborg & Pramling (1999) lägger tonvikten på att förskolans mål med matematiken är att det ska vara lustfyllt och utvecklas till positiva erfarenheter samt inställningar. På detta sätt utvecklas grundläggande kunskaper inom problemlösning, antalsbegrepp, mätning och form samt tid och rum menar de. Vidare nämner författarna att förskolepedagoger ofta påstår att barn lär sig matematik när de dukar, men barns antalsuppfattning utvecklas inte automatik när de räknar och dukar. Ett barn kan säkert ställa en tallrik till Sune, en till Stina och en till Sara, etc. utan att vara medvetet om det totala antalet menar de. En stor del av pedagogerna i förskolan anser att barn lär sig matematiska begrepp automatiskt eftersom det finns i vardagen. Doverborg & Pramling (1999) förklarar vidare att det är klart att det finns situationer där barn kan få förståelse samt utveckla olika matematiska begrepp, men pedagoger måste synliggöra detta för barnen.
3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik
Liksom en vuxens vardag är ett barns vardag också fullt av matematik. Det är alla forskare och pedagoger, så långt vi har studerat, överens om. Det är bara, att som lärare, kunna visa och åskådliggöra detta för barn (Ahlberg, 2000). Ahlberg menar att barn möter matematik i sin vardag och använder sig av den utan att tänka på att det är matematik. Av den orsaken är det viktigt som pedagog att visa barnen att matematik finns runt omkring oss. Vi människor använder oss spontant av matematik i vår vardag menar hon. Även Doverborg & Pramling (1999) skriver att om förskolepedagoger har ”Matteglasögonen” på, upptäcker de att vardagen i förskolan är full av situationer och händelser som innehåller matematik. Matematiken finns i leken, i planerade aktiviteter av vuxna och i rutinsituationer, oavsett om man ser den eller inte. De menar att om pedagogerna ser och uppfattar matematiken ur barns synsätt och delar deras erfarenheter och upplevelser och därmed sätter ord på dessa i matematiska termer, blir barnet också involverat i matematikens värld. Vidare förklarar författarna att barnen kan utveckla sina matematiska kunskaper när pedagoger synliggör de olika matematiska begreppen i vardagen. På liknande sätt betonar Doverborg (2000) att pedagogerna bör synliggöra matematiken för förskolebarn. Hon menar att det inte räcker bara med att pedagogen är medveten om att matematiken finns i barnens vardag, utan de måste ge barnen möjlighet att uppleva betydelsen av det matematiska området. Pedagoger på förskolan måste ta reda på vilka föreställningar och grundläggande erfarenheter barnen har om matematik (Doverborg & Pramling, 1985). För att matematiken ska bli synligt för hela barngruppen, måste man som pedagog veta vad och hur alla barn tänker om matematik menar Doverborg (2000). Även Pramling & Sheridan (2006) poängterar att lärare först måste börja med att ta reda på hur barns lärande ser ut för att därefter kunna förstå det.
Boaler (1993) lägger vikten på en undervisning baserad på barns vardag och anser att det är viktigt att pedagoger använder sig av verkligheten i undervisningen, det vill säga att hitta en vardagsmatematik som i verkligheten finns för alla barn. Hon menar att barnen i annat fall kan få svårt att finna matematiken i de situationer som pedagogen presenterar. Hon tar upp kontextens betydelse i sin artikel men påpekar samtidig att det finns både för och nackdelar med detta. En kontext kan uppfattas olika för olika grupper och därför betonar hon att man bör hitta en så gemensam vardagsmatematik som möjligt så att barnen kunna känna igen
barnens kunskaper. Förförståelsen fås genom att pedagoger lär känna sina elever och på så sätt kan de också hitta rätt sammanhang.
Som tidigare har nämnts är Dewey (1859-1952) mest känd för sin pedagogik vilken har sammanfattats i begreppet ”learning by doing”. Ett begrepp som talar om en undervisning baserad på barns egna erfarenheter, en undervisning som anknyts till verkligheten och praktiken. Han menade att barnen ska få möjligheter att kunna undersöka aktiv och laborera och experimentera. Men däremot ska lärare sätta aktivt fart på och vidga deras intresse och fördjupa utvecklingen (Andersson, 2001).
Samuelsson & Mårdsjö (1997)anser att det är viktigt att pedagoger får barnen att samtala och reflektera över det de gör. Vidare betonar de att ett meningsfullt och intresseväckande innehåll i en aktivitet ger barnen mer möjlighet att våga prata och reflektera över sitt tänkande. Pedagoger kan uppmana barnen att berätta vad de gör, hur de tänker, hur de menar och vilka förslag de har när de ska lösa ett problem. Samuelsson & Mårdsjö menar att om barnen får sätta ord på det de upplever och erfar kommer det att finnas kvar i deras medvetande. De har hänvisat till Doverborg & Pramling (1985) om pedagogernas sätt att bemöta barns tankar och idéer. Doverborg & Pramling menar att när pedagoger ställer utmanande frågor till barnen och stimulerar dem att uttrycka sina tankar och idéer gör det att barnen känner sig bemötta av en attityd att deras tankar, idéer och förslag är viktiga och intressanta. Då lär barnen även att det inte bara finns ett svar som alla ska komma fram till (Samuelsson & Mårdsjö 1997).
Bergius & Emanuelsson (2000) lägger stor vikt på barns tid före skolstarten. De menar att det är i förskolan som grunden för barns kunskap och förmåga men också fördomar, attityder och inställningar till vad matematik är läggs. Författarna hänvisar till Emanuelsson (1999) som menar att just av den anledningen är det speciellt betydelsefullt för lärare att observera båda egna och barns föreställningar om och erfarenheter av matematik. Vidare skriver författarna om att läraren får mycket kunskap om barns tankar, föreställningar och uttrycksformer genom att vara lyhörd och en aktiv lyssnare.
Ahlberg (1994) beskriver ett övergripande mål för all undervisning. Hon menar att all undervisning måste utgå från barns intresse och erfarenhet, vilket gör att barnen då får tilltro till sin egen förmåga. Gällande matematik kan barnen få detta när de inser att matematiken är
meningsfull, logisk och rolig. Hon menar att för att göra detta möjlig och för att uppnå målet spelar förskollärares agerande en avgörande och väsentlig roll. Hon vill i sin rapport belysa hur man på ett naturligt sätt kan föra in matematiken i det dagliga arbetet i förskolan. Däremot poängterar hon att förskollärare inte ska undervisa barnen i matematik på liknande sätt som man gör i skolan.
3.3.2 Barns lärande i matematik
Människan är en tänkande, ändamålsenlig och medveten person som bildar sin kunskap genom sina erfarenheter menar Hwang & Nilsson (2003). Jean Piaget (1896-1980) som är en av de mest betydande teoretikerna inom pedagogik och kunskapsteori menar att för att barn ska kunna bygga ny kunskap måste de kunna koppla den nya kunskapen till den gamla. Piaget upptäckte att barns utveckling skedde i fyra stadier som är åldersrelaterade nämligen sensori-montoriska (ca 0-2 år), preoperationella (ca 2-7 år), konkreta operationerna (ca 7-11 år) och det formella operationella stadiet (från ca.11 år). Han menade att de här fyra stadierna skulle betraktas som en stege eller trappa där man når nästa trappa först när man har uppfyllt ”kraven” på det steg och den nivå där man befinner sig. Den ryska pedagogiska teoretikern Lev S. Vygotskij (1896-1934) menar att barns utveckling sker i högre grad i samspel med sin omgivning fast de bygger själva sin kunskap. Med andra ord markerar han det sociala och integrerande samspelet som barn har med sin omgivning. (Hwang och Nilsson, 2003)
Genom samspel och interaktion med föremål, fenomen och människor i omgivningen erfar och upplever barn alltid något som har betydelse för hur en framtida situation begrips och tolkas (Björklund 2007). Hon menar att den miljön som ett barn växer upp i har en värdefull betydelse för vilka möjligheter till lärande som erbjuds. Det vill säga att möten med matematik i förskolan kan påverka och forma barns framtida inställning och förhållningssätt till matematik. Även Ahlberg (1994) menar att barns inträde i matematikens värld är en process som startas vid mycket tidig ålder. Barn bygger ständig upp sina matematiska kompetenser i samspel och interaktion med föremål och människor i sin omgivning i vardagsliv. Hon menar att många upplevelser i vardagsliv och förskola omfattar outsagd ett matematiskt innehåll. Hon ger exempel på småbarns vardagliga möte med matematik där de kan uppfatta och jämföra olika mängder och kvantiteter. Barnen kan uppfatta ökning,
Doverborg, Pramling & Ovarsell (1987) ger exempel på två helt olika uppfattningar om inlärning hos filosofer i pedagogik. Författarna nämner Herman Ebbinghaus (1850-1909) och Jean Piagets (1896-1980) teorier som exempel på två helt olika syner på inlärning. Ebbinghaus teori medför en direkt koppling mellan övning och färdighet. Det vill säga att ju mer man upprepar och inövar något desto lättare har man att lära sig det. Ebbinghaus såg inlärningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv, där behållningen av inlärningen blev kvantifierbar och mätbar. Han ansåg ren inlärningen vara att kopiera och memorera. Medan Piaget tror att lärande är konstruktivistisk vilket betyder att det är barn själv som konstruerar och skapar förståelse, närmare bestämt grundar sin kunskap. Med andra ord intar barnen kunskap och skaffa sig nya erfarenheter genom att agera aktivt och verksamt (Doverborg, Pramling & Ovarsell, 1987).
3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande
Leken är på många sätt en kreativ inlärningsmetod och är viktigt för barns utveckling och lärande (Lindqvist, 1996). Enligt förskolans läroplan skall ett medvetet bruk av leken som kan främja varje barns utveckling och lärande prägla verksamheten i förskolan.
I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. /…/ Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera (Lärarförbundet, s.27).
Med hjälp av leken utför barn sina inlärningssituationer och på det viset blir de sin egen lärare menar även Piaget (1976). Lek och imitation är enligt honom två nödvändiga faktorer för den intellektuella utvecklingen. I Fröbels (1782-1852) pedagogik är leken på samma sätt som i Piagets pedagogik en av kärnpunkterna och det naturliga viset för barnet att ge uttryck åt sitt tänkande. I Fröbels pedagogik räknas både den fria leken och de sysselsättningarna med lekgåvorna som barn och vuxna skulle undersöka och utforska tillsammans. Fröbels mål med
sina lekgåvor och byggmaterial var att utveckla matematiska begrepp hos förskolebarn (Lindqvist, 1996).
Doverborg (2000) beskriver lek och lärande somoskiljbara. Hon menar att lek och lekfullhet i dag betraktas som ett mått av barns lärande. Hon ger exempel på de möjligheter och tillfällen i förskolan som kan utnyttjas för att öka barns förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Vidare hänvisar hon till SOU 1997:157 (statens offentliga utredningar) att barn utforskar och upptäcker matematik genom att på olika sätt få möjlighet att förstå, uppfatta och ge uttryck åt antal, vikt, volym, längd osv. Hon menar att förskollärare utifrån barns idéer, tankar och attityder ska skapa många olika situationer där barnen får möjlighet att erfara matematiska begrepp. Vidare förklarar hon att när barn får möjligheten att bearbeta och reflektera över sina erfarenheter utvecklar de sin förståelse för matematik. Även Heiberg Solem & Lie Reikerås (2004) menar att barns lärande påverkas av lek och deras fantasi på ett positivt sätt, det vill säga att barn lär sig genom lustfyllda aktiviteter vilket bidrar och motiverar barn till kunskapssökande. På liknande sätt menar. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) att lärandet är ett resultat av meningsfullheten i barnens vardag.
3.4 Fortbildningens betydelse
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, har medfört krav på pedagoger att utveckla sin kompetens inom ämnet matematik (Kronqvist, 2003). Han menar att med tanke på att förskolan har fått en läroplan där matematiken betonas är förskolelärare i behov av förbättring, utveckling och stöd eftersom flertalet förskollärare haft lite eller ingen matematikutbildning i sin grundutbildning. Vidare förklarar Kronqvist (2003) att för att kunna utveckla viktiga matematiska begrepp hos barnen krävs kompetensutveckling för pedagogerna. Kunskaper i ämnet och förmåga att analysera barns utveckling av matematiskt begrepp krävs för att kunna följa och påverka barns matematiska utveckling. Sterner och Lundberg (2002) skriver även om bristen på matematik och matematikdidaktik i många pedagogers grundutbildning. De påpekar också att pedagogerna inte heller fått någon kunskapsutveckling inom ämnet. Vidare förklarar de att utan kunskaper i matematik finns risken att det blir erfarenheter från den egna skoltiden som blir utgångspunkt för det matematiska innehållet i förskolan.
att ge pedagoger möjligheter att möta kommande krav. Vidare förklarar han att en kompetent och kvalificerad fortbildning leder till nyskapande och nytänkande bland pedagogerna. Detta behövs för att möta förändringar och kommande behov, krav och förväntningar som föräldrar och de kommunala ledningarna ställer.
3.5 Dokumentation
I förskolans läroplan (Lpfö 98) förklaras att pedagogisk dokumentation kan hjälpa till att synliggöra verksamheten i förskolan och bli ett viktigt underlag i diskussion kring och bedömning av verksamhets kvalitet och utvecklingsbehov. Även en utredning från 1997 (SOU 1997: 157) tar upp dokumentationens betydelse i verksamheten, man formulerar det enligt följande ”Dokumentationen synliggör arbetet och lärandet för pedagogerna, barnen, föräldrarna och allmänheten” (SOU 1997, s104).
Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) anser att dokumentation liksom språk och kommunikation är ett av de viktiga hjälpmedlen för att ge barnen förutsättningar att se sig själva. De menar att dokumentationen synliggör barns tankar för dem själva och ger möjlighet för reflektion och en utökad förståelse för en matematisk synpunkt. Författarna ger uttryck åt vikten av att uppmärksamma barnen på matematik även om barnen spontant använder matematik i olika aktiviteter. Enligt författarna kan barnen vinna på detta genom att utöka och utveckla förståelse för matematik då pedagogerna synliggör matematiken för dem.
Enligt Furness (1998) är dokumentation ett sätt att fördjupa kvaliteten i arbetet hos pedagogerna. Vidare förklarar han att pedagogisk dokumentation av barns arbete används numera på flera sätt och för olika aktiviteter. Han menar att det finns flera andledningar för pedagoger att förbättra sitt sätt att dokumentera barns arbete. Det vill säga genom att lyssna, iaktta, anteckna och fotografera ökar man deltagandet i det som pågår men också får tillfälle att gå tillbaka till det som har hänt.
Furness betonar att pedagoger dokumenterar för att: • Få uppslag till vidare arbete
• Ge barnen perspektiv på vad de har gjort och stimulans att gå vidare • Informera föräldrar
4.
Metod
I det här avsnittet tar vi upp det val av metod som vi har använt oss av i vår undersökning. Vi redogör därefter för vårt urval ochgenomförande.
4.1 Metodval
Till vår studie valde vi att använda oss av enkätmetoden för att få svar på våra frågor. Anledningen till att vi bestämde oss för enkätmetoden i stället för intervjumetoden var att vi ville ge deltagarna möjlighet att tänka igenom frågorna. Med tanke på den begränsade tiden för undersökningen, tycktes enkätmetoden vara passande och lämplig för att få så mycket data som möjligt på kort tid (Stukat, 2005). Vi såg en fördel i jämförelse med intervjumetoden som kräver mer tid för datainsamlingen. Stukat (2005) menar också att genom enkätmetoden når man fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räcker till ett fåtal personer. En annan fördel för vårt metodval var att de medverkande fick längre tid på sig för att ge svar på frågorna, vilket Bryman (2002) också har pekat ut som en fördel. Han menar att det är en fördel att deltagarna får möjlighet och tid att besvara frågorna i jämförelse med intervjumetoden.
Vi gjorde en pilotstudie innan vi delade ut enkäten, dels för att pröva våra frågor om de är rimliga och lämplig, dels för att se om det stod något oklart i enkäten, det vill säga att bli säkra på att deltagarna har uppfattat frågorna som vi hade tänkt. Pilotstudien hjälpte oss att rätta till några av frågorna efterhand. Johnsson & Svedner (2006) ger stöd för pilotstudien och menar att de som besvarar enkäten även ges möjlighet att kommentera frågorna. Vår huvudtanke vid valet av enkätfrågor var att de skulle vara tydliga, påtagliga och avgränsade. Vi valde att formulera blandade frågor efter Johnsson & Svedner (2006) förslag, där man först började med frågor med fasta svarsalternativ, där kön, ålder, utbildning och liknande efterfrågas. Därefter fortsatte vi med frågor kring de områden som vi avser att undersöka. Om man använder båda delarna i en enkät får man enlig Johnsson & Svedner (2006) in såväl väsentlig bakgrundinformation som information om det som undersöks.
4.2 Urval
förskolorna för förskola Nr 1 (med fyra avdelningar) och förskola Nr 2 (med två avdelningar) i arbetet.
Förskola Nr 1 består av fyra avdelningar med 18 barn i varje avdelning och förskola Nr 2 består av två avdelningar med 15 respektive 17 barn i varje avdelning. I de samtliga avdelningarna går barn i åldrarna 1-5 år. Vår avsikt var att all personal (barnskötare, förskollärare) skulle svara på våra undersökningsfrågor för att få varje enskild pedagogs syn på matematik i förskolan.
4.3 Genomförande
Det första som vi gjorde var att ta kontakt med förskolorna och fråga om vi fick tillåtelse att dela ut enkäten. Därefter åkte vi till de utvalda förskolorna och lämnade personligen in enkäten med ett missivbrev. I missivbrevet förklarade vi för deltagarna vårt syfte med undersökningen. Vidare klargjorde vi att det var frivilligt att besvara frågorna men samtidigt mycket viktigt för oss att få in svaren. Johansson & Svedner (2006) ger stöd till missivbrevet och menar att enkätfrågorna skall föregås av en inledande sida som ger viss information om anordnare, deras syfte, förtrolighet, frivillighet samt svarsdatum. Vi hämtade enkäterna efter den bestämda tiden som vi hade kommit överens om med deltagarna.
5. Resultat
I det här avsnittet kommer vi att redovisa resultatet av svaren från enkätfrågorna som vi har fått av pedagogerna. Av de 25 möjliga förskolpedagoger som skulle svara på frågorna, fick vi in15 svar. 10 pedagoger är från förskola Nr 1 och 5 pedagoger är från förskola Nr 2. Frågorna redovisas en och en.
5.1 Resultat av frågorna
Fråga 1. Är du kvinna eller man?
0 2 4 6 8 10 12 14 1 Kvinna Man
Av de pedagogerna som deltog i studiet var 13 kvinnor och 2 män.
Fråga 2. Hur många år har du arbetat i förskolan?
Figur 2 0 1 2 3 4 5 1 1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21-25 år Över 25 år
Fråga 3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?
Figur 3 4 6 8 10 12 Förskollärarutbildning Barnskötarutbildning Ingen utbildning Annan utbildning
Av de 15 pedagoger som svarat på frågan har 10 av dem förskollärarutbildning, en är barnskötare och fyra har annan utbildning. Av dem som angett annan utbildning har en både förskollärare- och specialpedagogsutbildning, en har gymnasielärarutbildning, en är genuspedagog och en är anstaltspedagog.
Fråga 4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning?
Matematikdidaktik ingick inte i de flestas yrkesutbildning förutom för två pedagoger som var relativt nyutbildade.
Fråga 5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning? Figur 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ja Nej
Mer än hälften hade gått någon fortbildning inom matematik efter sin yrkesutbildning. Men ingen var från förskola Nr 2. Det vill säga att av 10 pedagoger i förskola Nr 1 har 8 pedagoger gått till någon fortbildning inom matematik.
Fråga 6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna?
De pedagogerna som svarat ”ja” på frågan har gått på nedanstående fortbildningar:
• Föreläsningen ”matematik för småbarn” med Karl- Åke Kronqvist. Det handlade om logiskt tänkande och klassificering.
• Halvdagsutbildning med Karl-Åke Kronqvist. Utbildningen handlade om matematik i förskolan. Hur kan man som pedagog använda sig av material och tillfälle i vardagen på ett lekfullt sätt? Att fånga upp barnen på deras nivå och utveckla deras matematiska tänkande.
• ”Utematematik” och lektioner med Karl- Åke Kronqvist i matematik riktat mot de yngre barnen på Malmö högskola.
• ”Barn och matematik/tid och rum” som handlade om matematik i förskolan, logiskt tänkande och problemslösning.
• Föreläsning ”Matematik är inte bara 1+2= utan även logiskt tänkande” som att jämföra, uppskatta etc.
Böcker som de fick tips av föreläsningar och lektioner: • Böcker ”Matte på burk” och ”Utematematik”. • Praktiska övningar och teori.
De pedagogerna som inte har gått på någon fortbildning inom matematik har arbetat som förskollärare och barnskötare ganska länge, det vill säga mellan 10 och 40 år. Fem av de sju som angett ingen fortbildning inom matematik efter yrkesutbildning kommer från förskola Nr 2.
Fråga 7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så fall hur? Figur 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 Ja Nej
Av de pedagoger som har svarat ”ja” på frågan skriver att fortbildningen har gett dem tips, idéer och inspiration, vilket gjorde att de nu jobbar mer medvetet med matematik i förskolan. En pedagog har förklarat så här: ”Det gjorde att jag öppnade ögonen för många små tankar
tidigare. Hon reflekterar över hur och på vilket sätt barnen använder matematik i leken och barns vardagsaktivitet. Några pedagoger påpekar också att de blev fundersamma om att ”standardiserad test” inte mäter barns kunnande och nyfikenhet utan det ska framkomma i deras handlingar. Den pedagog som svarade ”nej” på frågan menar att hon inte fick nya idéer och inspirationer av fortbildningensom hon inte kunde innan.
Sammanfattningsvis kan man säga att fortbildningarna har lett till ett mer målinriktat arbete och ökad medvetenhet samt det har gett dem tips och idéer på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. Bortsett från den person som inte fick avsevärt nytta av sin fortbildning medgav resten att den var mycket givande och inspirerande för dem och deras arbete.
Fråga 8. Vad är matematik i förskolan för dig?
Bland de svar som vi fick av pedagogerna fann vi att det finns två olika uppfattningar om matematik i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren på denna fråga i två kategorier:
Olika begrepp: i denna kategori finns de pedagoger, 6 personer, som tycker att matematik är
olika begrepp. En pedagog har svarat att uppskattning, jämförelse, geometriska former och storlek är exempel på matematiska begrepp som ska presenteras i en lekfull form för förskolebarn. En annan pedagog har nämnt först, sist, lika, olika och mm som matematiska begrepp. Ett annat begrepp som också har nämnts av pedagogerna är prepositionerna så som över, under mm.
Matematik i barns vardag: i denna kategori hamnar de pedagoger, 4 personer, som anser att
matematik finns överallt och används spontant i vardagen. En pedagog har svarat att matematik i förskolan är att ”bygga, konstruera, spela spel och lägga pussel”. En annan pedagog har uttryckt vardagsmatematik så här ”allt från att spela spel, antal, räkna föremål, rytm och takt, former, skapande med mönster mm”. En pedagog har nämnt att som lärare ska man vara medveten om att anknyta matematiken till barns vardag. ”En ständig medvetenhet som pedagog och att föra in matematik och matematiska begrepp i vardagliga sammanhang” skriver hon.
Svaren från förskola Nr 1 var mest omfattande i jämförelse med förskola Nr 2 som har svarat mycket kort och nämnt några matematiska begrepp. Till exempel ”Den ingår i allt” och ”prepositioner, begreppsbildning”.
Sammanfattningsviss har pedagogerna svarat att matematik ingår i allt. De menar att matematik finns överallt och kan vävas in i nästan alla aktiviteter och sysselsättningar i förskolan. Tre pedagoger från förskola Nr 1 beskriver matematiken som ”logiskt tänkande” och en viktig del i barns utveckling.
Fråga 9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Varför? Varför inte?
Alla de tillfrågade pedagoger har svarat ”ja” på denna fråga.
Av de svaren som vi fick på denna fråga fann vi tre olika syner på varför man ska börja med matematik redan i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren i tre kategorier:
Skolförbredande: i denna kategori hamnar de pedagoger (fyra från förskola Nr 1 och två från
förskola Nr 2) som anser att man ska förbereda barnen för de grundläggande matematiska begreppen så att de kan hänga med i skolan. Till exempel skriver en pedagog att ”grunderna i matematik bör barnen få med sig till skolan exempelvis kunna räkna ett till tio, veta hur siffrorna se ut”. En annan pedagog påpekar också att ”ju tidigare man börjar med matematiska begrepp desto bättre får barnen sedan i skolan”. I samma anda skriver en pedagog: ”Att bilda en matematisk grund är självklart, ett måste, för barnens fortsätta utveckling.” Vidare ger hon exempel på enkel addition, subtraktion till exempel vid dukning.
Matematik som en del av vardagen: denna kategori tillhör de pedagoger (tre från förskola Nr
1 och en från förskola Nr 2) som tycker att matematik är en del av barns vardag och ska vävas in i alla aktiviteter. En pedagog har skrivit att ”matematik är ett bra redskap och bör ingå i det dagliga arbetet på förskola i meningsfulla sammanhang”. Hon anser att matematik ska ingå i temaarbete, som en naturlig del. En annan pedagog menar att ”barnen lär sig matematik genom lek och samspel med andra vilket kan leda till ett meningsfull lärande”.
på förskolan och barnen ska skapa en positiv uppfattning om matematik. En pedagog har skrivit att ”man ska som pedagog öka barns nyfikenhet och få dem att tycka det är roligt med matematikövningar”. En annan pedagog anser att ”barn är nyfikna och söker kunskap och vill lära sig mer”. Hon förklarar vidare att när barn har rolig då lär de sig bättre.
En pedagog från förskola Nr 1 och två pedagoger från förskola Nr 2 har inte svarat på denna fråga trots att de anser att man ska börja med matematik redan i förskolan.
Fråga 10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens skolvardag? Figur 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 1-2 år 2-3 år 3-5 år Förskoleklass
Då barnen börjar skolan
De allra flesta pedagogerna anser att man kan börja ta in matematik i barns vardag redan från första året. Det var bara tre pedagoger som ansåg att den bästa åldern kan vara 3-5 år. En av dem är barnskötare med 10 års erfarenhet och de andra är förskollärare med över 10 års erfarenhet. Barnskötaren och en förskollärare kommer från förskola Nr 2.
Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor. Fråga 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan?
Vi har sammanfattat svaren på denna fråga i följande punkter. Sammanfattningen av svaren gäller båda förskolorna.
• Förstå sifferbegreppet, kunna räkna minst till tio, förstå matematiska begrepp som kortare, längre, fler, alla (helhet) ingen (nollbegreppet) samt taluppfattning till exempel: Kon har 4 ben, 2 ögon, 2 horn, 1 mage (sex personer).
• Prepositionerna framför, bakom, under, över etc. (tre personer).
• Barn ska lära sig matematiska begrepp bland annat längre, kortare och geometriska figurer (fyra personer).
• Rumsuppfattning, kunna uppskatta likheter i storlek och längd, lägga pussel, spela spel med tärning, sortera efter likheter och klassificering (sex personer).
Pedagogerna har nämnt fler än en tanke om vad barnen ska lära sig.
Fråga 12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan?
För att synliggöra matematiken i förskolan har pedagogerna svarat på följande sätt som vi har kategoriserat i tre kategorier, det vill säga lek och spel, samlingar och måltider samt
mattegrupp.
Lek och spel: (fem från förskola Nr 1 och två från förskola Nr 2)
• Genom gymnastik, lekar, tärning spel, födelsedagar etc.
• Prata med barnen, de får vara med och testa och se t.ex. vem av barnen som är längst. • Använder fingrar, gosedjur, räkneramsan. Använder utemiljön och innemiljön, de
”rummen” som finns.
Samlingar och måltider:(tre från förskola Nr 1 och en från förskola Nr 2)
• Vid dukning
• Vid fruktstunden när frukt delas. Det brukar finnas fyra olika sorters frukter i olika antal.
Eftersom pedagogen arbetar på många förskolor tycker hon att det är svårare att synliggöra matematiken på plats, men hon har startat en matte/språk grupp på en av förskolorna samt köpt in ett mattematerial och handledning ”Matte på burk” (Specialpedagog).
En annan pedagog har svarat att hon arbetar med matteburkar samt med sifferpussel, kulram etc.
Pedagogerna från förskola Nr 1 finns med i alla tre ovanstående kategorier medan pedagogerna från förskola Nr 2 finns tydligast med i de två första kategorierna.
Fråga 13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?
En del av pedagogerna på förskola Nr 1, sex personer, har nämnt att de har en IUP (individuell utvecklingsplan). I IUP finns givna mål och krav för vad barnen skall kunna i förskoleålder menar pedagogerna. De gör olika aktiviteter med barnen för att kunna få fram hur mycket barnen kan. En pedagog skriver att ”I våra delmål att sträva mot finns även matematik och när barnen behärskar ett visst område markeras detta”. Fyra pedagoger har svarat att kamera och fotografering av barns aktivitet har också en stor betydelse i förskolans dokumentation. ”Vi samlar barnens material, bilder, foto, texter mm. i en speciell mapp” svarar en pedagog.
På förskola Nr 2, svarade bara en pedagog på denna fråga: ”Barnen har böcker som de jobbar med. De har pärmar där sätter in sina lösa blad” (Pedagogen har 40 års erfarenheter inom yrket).
Fråga 14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?
En stor del av pedagogerna i vår undersökning talar om att de använder dokumentation för att framförallt synliggöra barns matematikarbete för sig själva. Det vill säga synliggöra hur barns utveckling ser ut samt vad barnen är mest intresserade av. Här nedan hämtar vi pedagogernas (på förskola Nr 1)svar i punktform:
• Det underlättar för pedagoger att följa upp barns utveckling och få uppfattning av vad barnen är intresserade av. Dokumentation synliggör hur barnen tänker och underlättar för pedagoger att kunna jämföra vad som sker/skett gång till gång (sju personer).
• Barnens utveckling blir mer synlig. Dokumentation tydliggör både för pedagoger och också barn vilken nivå de är på och hur man kan stötta dem i deras utveckling (fyra personer).
• Checka av på listan i ”Delmål”. Få uppfattningar av vad eleven är intresserad av för ”Matematik” (tre personer).
En pedagog på samma förskola har svarat ”det är svårt att säga men det är säkert utvecklande både för barn och också personal. Vi behöver mer tid och fortbildning för reflektion. Jag vet att vi gör mycket matematik i vardagen men att den inte dokumenteras”.
Vi fick endast ett svar från förskola Nr 2, där skriver pedagogen att dokumentation är ”Att sammanfatta, vad tyckte barnen om, vilket tog de till sig, vilket var utvecklande”.
6. Sammanfattning av resultat
Resultatet av vår undersökning visar att de flesta pedagogerna, på de två valda förskolorna, som hade gått någon utbildning/fortbildning inriktad mot matematik har fått ett ökat medvetande och inspiration från utbildningarna. Vidare visar resultatet att det kan urskiljas två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling
begrepp samt matematik som en del av vardagen. De flesta pedagogerna i vår undersökning
ansåg att matematik var en del av vardagen och det var det synsättet som styrde. Samtliga tillfrågade ansåg att matematik var något som borde uppmärksammas i förskolan men det fanns olika uppfattningar om varför det skulle ingå i förskolans verksamhet. Dessa var att matematik skulle presenteras som antingen skolförbredande, en del av vardag eller som ett
roligt ämne.
Av svaren från de 15 pedagogerna fick vi veta att de var överens om att den matematik som skulle presenteras i förskolan var densamma som visas i läroplanen. Detta visade att de hade olika sätt att se på hur matematik ska presenteras för barn men de har samma uppfattningar om vilka matematiska moment som ska behandlas. Matematiska begrepp ansåg pedagogerna kan introduceras och presenteras för förskolebarn med hjälp av konstruktions lek, och lek med lera, måla och rita mm.
Resultatet visade att matematiken uppmärksammades av pedagogerna under tre olika aktiviteter, vid lek och spel, samlingar och måltider samt vid renodlade matematiska
aktiviteter (mattegrupper). Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för pedagogerna i
vår undersökning, speciellt på förskolan Nr 1, de ansåg att det synliggjorde deras samt barnens arbete.
Här ska vi tala om att vi inte påstår att de resultat som vi kom fram är generaliserbara eftersom det var ett fåtal förskolepedagoger som svarade på vår enkät. Därför tycker vi inte att resultaten representerar alla förskolepedagogers uppfattning om matematik i förskola.
7. Diskussion
I det här avsnittet kommer vi att diskutera vårt val av metod och därefter tar vi upp resultatet och diskuterar om vad vi kom fram till genom vår studie.
7.1 Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av enkätmetoden som datainsamlingsmetod till vår undersökning. Vi delade ut enkäten till sammanlagt 25 pedagoger på två förskolor. Frågorna i enkäten utgår från vårt syfte och vår frågeställning nämligen att ta reda på vilken syn på och uppfattning om matematik finns bland pedagogerna på de två förskolorna.
Anledningen till valet av enkätmetoden var att kunna få så mycket data som möjligt med tanke på den relativt korta tiden för undersökningen. Vi såg en fördel med enkätmetoden i jämförelse med intervjumetoden eftersom deltagarna fick tillräcklig med tid att tänka och svara på frågorna. Men i efterhand märkte vi att trots detta fanns nackdelar också med, det vill säga att deltagarna inte fick möjlighet att diskutera frågorna med oss och vi fick inte heller ställa följdfrågor så som vid en intervju för att utveckla svaren.
7.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på förskolpedagogers uppfattning om och synen på matematik i förskolan, eftersom pedagogernas egna inställningar kan påverka deras undervisning i matematik. Vår frågeställning speglar vårt syfte nämligen att vi ville ta reda på och skaffa oss kunskap om hur pedagoger på de två valda förskolorna ser på matematik och
vad de anser vara matematik för förskolebarn. Vi ville också se om fortbildning har påverkat förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i förskolan samt på vilket sätt dokumenteras barns matematiska aktiviteter på dessa förskolor.
Av de 25 möjliga svaren från förskolepedagogerna fick vi in 15 svar: 10 från förskollärare, en från barnskötare och fyra från dem som hade annan utbildning. Det visade sig att barnskötare hade betydligt mindre intresse för att delta i undersökningen, eftersom av sammanlagt åtta barnskötare som fick våra enkätfrågor svarade bara en. Vi anar att detta kan bero dels på att de trodde att de inte hade tillräcklig kunskap inom matematik i förskolan, dels på att de inte trodde att de kunde ge något viktig till undersökningen eftersom ”vi är bara barnskötare och inte förskollärare” som en barnskötare uttryckte det. Vi märkte också att några barnskötare ville vara med i undersökning, men det kändes som att de kände sig osäkra vad gällde svaren.
Av pedagogerna som har svarat på våra frågor är 13 kvinnor och 2 män. Det visar sig att det bara är ett fåtal män som visar intresse för att utbilda sig till förskolepedagog.
Utifrån de resultat som vi har fått visade det sig att de allra flesta pedagogerna inte har haft någon utbildning inom matematik i sin yrkesutbildning förutom två pedagoger som var ganska nyutbildade. Vi tror det kan bero på att de flesta har fått sin examen innan införandet av läroplanen för förskolan 1998, som lyfter fram arbetet med matematik i verksamheten.
I vår studie var nästan alla pedagogerna överens om att det är viktigt att börja med matematik redan i förskolan trots att de hade olika uppfattningar om vad barnen skall lära sig inom matematik i förskolan. Vi har kategoriserat pedagogernas uppfattningar i tre kategorier nämligen skolförbredande, matematik som en del av vardagen och matematik ska presenteras
som ett roligt ämne. Doverborg (1987) och Kärrby (1985) har kommit fram till liknande
uppfattningar i sina undersökningar om pedagogernas skilda synsätt i arbetet med matematik i förskolan. De har också kommit fram till att många pedagoger betraktar matematiken som en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande. Vi finner att uppfattningarna har utvecklats till det bättre när det gäller matematik i förskolan i jämförelse med den tiden som Doverborg (1987) och Kärrby (1985) utfört sina undersökningar. Vi tror att fortbildning har
tips som gett inspiration till att arbeta vidare. Vi anser att behovet av fortbildning fortfarande finns och det borde finnas ännu mer fortbildning inriktad mot matematik för pedagogerna i förskolan.
När vi har gått genom resultatet av vår undersökning kom vi fram till att nästan alla pedagoger som har deltagit i vår undersökning menar att barn ska skaffa sig olika grundläggande matematiska begrepp redan i förskolan. De menar att barn ska kunna förstå matematiska begrepp som rumsuppfattning, taluppfattning, klassificering samt kortare, längre mm. vilket överensstämmer med läroplanens strävandemål (Lpfö 1998) om matematik, där det står att barn ska utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mättning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.
I resultatet ser vi att de flesta pedagoger på förskola Nr1 har skrivit att de använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP), för att dokumentera barnens arbete. Genom att testa barnen med hjälp av olika aktiviteter markerar och dokumenterar pedagogerna vad barnen kan eller inte kan. Det kunde vara intressant om vi fick observera och se hur pedagoger hjälper barnen att utveckla svaga sidor eller brister som de upptäcker hos barnen. Pedagoger använder även fotografering vid dokumentation av matematikarbetet, för att synliggöra matematiken för barnen, deras föräldrar och sig själva. När man sätter upp bilderna från matematikarbetet, får barnen möjlighet att prata om vad de har gjort och vad de har lärt sig både med pedagoger och också andra barn. Detta är i överensstämmelse med Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) som menar att barns förståelse för matematik ökar, genom att barnen får möjlighet att se och reflektera över aktiviteter som tidigare förekommit.
Vi anser att det är viktigt att tala om att fyra av fem pedagoger på förskola Nr 2 inte har svarat på frågorna om dokumentationen. Vi kan ana att dessa fyra förskollärare inte har medvetna matematikaktiviteter för barnen, därför dokumenterar de inte heller barnens matematikutveckling. Den enda läraren på förskola Nr 2 som har svarat på dokumentationsfrågorna tillhör den gruppen som ser matematiken som skolämne och därför förbereder hon barnen med hjälp av matteböcker för skolan.
Svaren på vår enkät visar att pedagoger på förskola Nr1 har mer medvetet matematiska aktiviteter med barnen, de nämner också en del av aktiviteterna som de använder i
8. Slutsatser
Vi anser att vi genom undersökningen har fått svar på våra frågeställningar. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna;
matematik som en samling begrepp samt matematik som en del av barns vardag. De flesta
pedagogerna ansåg att matematik var en del av barns vardag och det var det synsättet som styrde. Vi kom även fram till att pedagogerna, i vår undersökning, ansåg matematiken vara mest skolförbredande men också som en del av vardagen och ska presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen har också visat att fortbildning har varit givande och har påverkat pedagogerna positivt och de har fått ett ökat medvetande och inspiration från fortbildningarna. Vi kom också fram till att dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för pedagogerna speciellt hos pedagoger på förskola Nr 1. De ansåg att genom dokumentation synliggörs både pedagogernas och barnens arbete.
Vi anser att pedagoger i förskolan ska ta på sig ”matematikglasögonen” och upptäcka matematiken som finns runtomkring förskolebarnen, för att kunna utföra ett medvetet arbete med matematik. Det är också betydelsefullt med fortbildning det vill säga att pedagoger ska öka sina kunskaper om matematik för att kunna planera och synliggöra matematiken för förskolebarnen.
9. Tillförlighet
När vi bestämde oss för vad vi ska examinera verkade enkätmetoden ett lämpligt sätt för att få så mycket data som möjligt på kort tid. Vi fick in 15 svar från förskolepedagoger och att intervjua lika många pedagoger med tanke på den begränsade tiden för undersökningen vi hade var inte möjligt för oss. Stukat (2005) betonar också att genom enkätmetoden når man fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räckas till ett fåtal personer. Men vi tror att om vi hade kompletterat enkätmetoden med några intervjuer skulle resultatet kanske se annorlunda ut, eftersom vissa svar från pedagoger var korta och inte så tydliga och behövde då mer förklarningar.
10. Vidare Forskning
För vidare forskning hade det varit intressant att utföra en liknande undersökning kombinerad med observationer för att se hur mycket förskolepedagogers attityder och uppfattningar om matematik i förskola överensstämmer med deras arbetssätt i verksamheten.
Övrigt: Denna undersökning har väckt vårt intresse för genusfrågan angående arbetet i förskolan. I och med att det jobbar ett fåtal män inom verksamheten förslår vi därför nedanstående fråga till en ny forskning nämligen att:
11. Referenser
Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan -rita, tala och räkna matematik. Rapport nr.1994:12. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik.
Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren
Andersson, Bengt-Erik (2001). Visionärerna, Jönköping, Brain Books AB
Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2000). Att stimulera barns intresse för och upptäckter i matematik.
Bernemyr, Per (1990). Fortbildning i barnomsorgen. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande- Småbarns möten med matematik. ÅBO Akademisk förlag
Boaler, Jo (1993). The role of contexts in mathematics classrooms. For the learning of
mathematics, 13(2), 12-17
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Doverborg, Elisabet (1987). Matematik i förskolan? Rapport nr.5. Göteborgs universitet: Institution för pedagogik
Doverborg, Elisabet(2000). Lekens lustfyllda lärande. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik
från början. Göteborg: NCM/Nämnaren
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att utveckla små barns
antaluppfattning. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens
värld. Stockholm: Liber AB
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid & Qvarsell, Birgita (1987). Inlärning och. utveckling - Barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund, Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. Lund, studentlitteratur
Furness, Anthony (1998). Vägar till matematiken att arbeta med barn 5-7 år. Värnamo: Anthony Furness Ekelunds förlag AB
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur
Kronqvist, Karl- Åke (2003). Matematik på väg i förskola och skola. Malmö högskola, Lärarutbildning
Kärrby, Gunni (1985). 22.000 minuter i förskolan. Rapport nr.9. Göteborgs universitet: institutionen för pedagogik
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur
Piaget, Jean (2006). Barnets själsliga utveckling. Lund, liberläromedel
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande
Färdigheter - och färdigheters grundläggande. Studentlitteratur, Lund
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Andra upplagan. Lund, Studentlitteratur
Fritzes.
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborgs universitet, NCM
Stukat, Stefan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur,Lund
Internetkälla:
Skolverket. Om förskolans läroplan: Regeringens förord till läroplan. (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067) (hämtat 2008-12-15)
Bilaga 1
Enkätundersökning om matematik i förskolan
Hej!
Vi är två lärarstudenter som studerar sista terminen på Malmö högskola. Vi har
valt att skriva ett examensarbete om matematik i förskolan. Syftet med arbetet är
att ta reda på hur pedagoger ser på matematik i förskolan. Vi vill därför ställa
några frågor i form av en enkät angående detta till pedagoger på er förskola. Era
svar har stor betydelse för vår undersökning. Vi önskar att samtliga pedagoger
tar sig tid att svara på dem för att få bästa möjliga utfall att analysera. Svaren
kommer att vara anonyma och användas endast till vårt arbete. Varken
pedagoger eller förskolor som finns med i undersökningen kommer att nämnas
vid namn eller på annat sätt kunna vara möjliga att urskilja i undersökningen.
Vi tackar på förhand för din medverkan
Mahin Esmaeili & Ziba Rafiakhah
Handledare: Annette Johnsson
Bilaga 2
Enkät om matematik i förskolan
Kryssa i rätt svarsalternativ 1. Är du kvinna man
2. Hur många år har du arbetat i förskolan?
1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21-25 år övrigt: _____ 3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?
Förskollärarutbildning Barnskötarutbildning Inngen utbildning
Annan utbildning vilken? _________________ 4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning? Ja Nej
5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning? Ja Nej
6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna? Var vänlig och texta!
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så fall hur? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
8. Vad är matematik i förskolan för dig?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Ja Nej Varför? Varför inte? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________________________________
10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens skolvardag?
1-2 år 2-3 år 3-5 år förskoleklass Då barnen börjarskolan Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor. 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ __________________________________________________________________
12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _______________________________________________________________
14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
