Fakulteten för lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
(Religionskunskap)
15 högskolepoäng, grundnivå
Film och religionskunskap
Film and Religious Studies
Anders Göthed
Sebastian Klarström
Ämneslärarutbildning: Grundskolan årskurs 7-9 Förstaämne Religionskunskap, 270 högskolepoäng Självständigt arbete på grundnivå, 15 högskolepoäng 2019-02-15
Examinator: Erik Alvstad Handledare: Martin Lund
Sammandrag
Detta arbete går ut på att vi som studenter ska skriva en kunskapsöversikt. Besitter man kunskapen att kunna analysera hur och på vilket sätt religioner framställs i film så kan man även använda sig av spelfilm i undervisningen. Utgångspunkten för de valda frågeställningarna är att filmen är ett vanligt förekommande läromedel i grundskolans religionsundervisning. Hur används denna läranderesurs? Vilka för- och nackdelar finns det? Detta är frågor som är centrala och som vi lyft under vår lärarutbildning. Vi kommer med stor säkerhet att nyttja mediet film som verktyg för elevernas inlärning. Vet vi om vilka fördelar det finns kan vi således nyttja filmens dragningskraft för att ge eleverna chansen till så mycket inlärning som möjligt.
Förord
Detta arbete är skrivet av Anders Göthed och Sebastian Klarström. Film som fenomen har drivit vår lust att skriva denna kunskapsöversikt och har varit den centrala dragningskraften i stunder av stress och oro. Vi har genomfört underlaget och utformandet av kunskapsöversikten tillsammans. Detta är ett medvetet val då vi vet från tidigare kurser att vi två fungerar bra som grupp och därmed valde att strukturera arbetet på ett sådant sätt att vi gör allt tillsammans. Dock har Sebastian Klarström haft ett större fokus och ansvar över skrivdelen i innehållet Film i skolan och Film och religion samtidigt som Anders Göthed har haft samma ansvar över delarna Film och text och Kristendomen i spelfilm. Det bör poängteras att detta arbete som krävt mycket arbete, engagemang, och stort ansvar har skapats av oss två tillsammans.
Begreppslista
Religionsdidaktik: Läran om religionsundervisning; religionsundervisningens
inlärningsteori och praktik, (Löfstedt, 2011 s. 12).
Medier: Ett flöde som sprider information och underhållning, (Nationalencyklopedin, 2019).
Existentiella frågor: Frågor som behandlar livets och tillvarons mening,
(Nationalencyklopedin, 2019).
Populärkulturen: Medier som riktar sig till den större allmänheten, (Nationalencyklopedin, 2019).
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Kapitel 1. Syfte och frågeställning ... 2
1.1 Syfte ... 2 1.2 Frågeställning ... 2 Kapitel 2. Metod ... 3 2.1 Informationssökningsprocessen... 3 2.2 Sökord ... 3 2.3 Avgränsningar ... 4 Kapitel 3. Resultat ... 5 3.1 Film i skolan ... 5
3.2 Film och text ... 5
3.3 Film och religion ... 7
3.4 Kristendomen i spelfilm ... 10
Kapitel 4. Diskussion & Analys ... 12
Kapitel 5. Vidare forskning ... 16
1
Inledning
Med forskningen har nya och olika undervisningssätt utvecklats, därför har varierad undervisning blivit något de flesta lärare eftersträvar. Genom vår lärarutbildning har vi som lärarkandidater tagit del av olika undervisningsformer där film är en av dem. Film är ett medium som många människor har erfarenhet av. Både i vår skolgång och vardag har vi haft ett stort intresse för att både skapa och se på film. Detta är orsaken till att vi valt att bygga detta arbete på hur film kan vara ett verktyg för inlärning.
Vi har valt att arbeta med vad forskning visar gällande undervisning med film som läranderesurs. Med film som läranderesurs syftar vi till spelfilmer, dokumentärer och elevernas egna filmskapande som kan nyttjas i klassrummet. Vi som framtida lärare bör vara medvetna om att skildringar av religioner i filmmediet kan vara tolkande samt även exotifierande, därför ska vi ta reda på hur den kristna religionen framställs i spelfilmer. Genom en kunskapsöversikt gällande film i undervisning kan vi ta del av vad forskningen säger beträffande det valda området. Vi önskar att förmedla den kunskap och forskning som existerar gällande vilka för- och nackdelar det finns om hur film kan användas i undervisningen. De flesta har varit i situationen när de själva gick i grundskolan att läraren valde film som läranderesurs, men när vår grupp reflekterar över vår egen skolgång ifrågasätter vi vad filmvisningen gav rent kunskapsmässigt.
2
Kapitel 1. Syfte och frågeställning
1.1 Syfte
Skolverket (2018. s.8) skriver att: “Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer”. Med detta citat vill vi påvisa vikten av att vi som framtida lärare utbildas på ett sådant sätt som ger oss möjlighet till att införskaffa en varierad pedagogisk verktygslåda och genom den kunna bedriva en allsidig och stimulerande undervisning.
Vi kommer undersöka hur forskningen ser ut gällande film som didaktiskt redskap i religionsundervisningen, samt forskningens syn på hur film används när man som lärare bedriver undervisning. Vi åstundar även att införskaffa kunskap om vad forskningen säger gällande den kristna religionens framställning i rörlig bild.
1.2 Frågeställning
Våra frågeställningar kommer således att lyda:
Vad har forskningen kommit fram till gällande för- och nackdelar vid användandet av filmmediet som pedagogiskt verktyg i skolans religionsundervisning?
Vad säger forskningen gällande kristendomens framställning i spelfilmer i relation till skolans religionsundervisning?
3
Kapitel 2. Metod
2.1 Informationssökningsprocessen
Informationssökandet gällande uppsatsen bearbetas genom vetenskapliga artiklar, studier, studieböcker samt källförteckningar som är relevanta för de valda frågeställningarna. Vi inledde vår informationssökning med att vi sökte efter relevanta källor i databaserna Libsearch, Ebsco samt i Swepub. Vi valde att arbeta med dessa databaser då fördelen är att de ger en enkel tillgång till vetenskapligt material som är peer-granskat.
2.2 Sökord
Under vår sökprocess har vi avgränsat sökningen i databaserna genom att klicka i markören på peer review för att få tillgång till vetenskapligt material. Vi använder oss också av fysiska böcker som inte kategoriseras som peer-granskat i de databaser vi använder oss av. För att vara på den säkra sidan gjordes en granskning av dessa källor som resulterade i att vi blev försäkrade om att böckerna var baserade på egna beprövade erfarenheter, författarnas självständiga slutsatser och inte en samling av andras verk.
Vi började med att söka på begreppen educational videos och Sweden, vi granskade sökresultatet och fann en särskilt intressant artikel som behandlar ämnet hur film kan underlätta inlärningen för textbearbetning (Svensson, 2015). Vi fortsatte informationsinhämtningen och sökte på spelfilm, vi granskade sökresultatet och fann en artikel som var specificerad gällande biografernas relation till religiösa och existentiella frågor vilket är väsentlig för vår uppsats (Axelson, 2007). Vi gjorde en sökning på begreppen making movies in school och reading process och granskade den källan med högsta relevans då den behandlar forskningen kring hur elevernas läsförmåga kan förstärkas med hjälp av film (Chen, 2010). Vi fortsatte med att ange sökorden film-based och teaching resources, denna sökning resulterade i en artikel som redovisar forskning kring hur spelfilm kan ge en bild av verkligheten (Champoux, 2005).
4
Genom att vi angav sökordet religionsdidaktik fann vi en bok som var relevant för våra frågeställningar, den behandlar ämnet didaktik kopplat till religionsundervisningen (Löfstedt, 2011).
Vi granskade källförteckningen på ett examensarbete som bearbetar forskning gällande religion och film, genom detta tillvägagångsätt fann vi en källa som var relevant för besvarandet av våra frågeställningar (Rindge, 2010).
Vi valde en antologi som behandlar hur filmens betydelse står i kontrast till livsfrågor vilket är något som innefattas i religionslärarens uppdrag, detta är väsentligt för vår kunskapsöversikt (Sigurdson & Axelson, 2005). Vi angav sökorden learning how to make movies in school vilket resulterade i en artikel som behandlar hur man skapar och producerar film i skolan vilket är relevant för våra frågeställningar (Young & Rasinski, 2013). Vi blev tipsade av vår handledare om en bok som presenterar vad forskningen säger om kristendom i populärkulturen, detta är något behandlar i vår uppsats (Wiktorin, 2011).
I den sista sökningen vi gjorde angav vi begreppen religion och populärkultur. Genom användandet av dessa begrepp fann vi ett konferensbidrag. Efter att vi läst materialet ansåg vi att denna var relevant för att hjälpa oss besvara våra frågeställningar då den presenterar intervjuer som handlar om filmens betydelse för individen och samhället (Axelson, 2005).
Vid det opponeringstillfälle vi hade med vår examinator tipsade han om en bok som vi sedan läst igenom och ansåg vara relevant då den handlar om kristendomen och film (Sigurdson, 2003).
2.3 Avgränsningar
Utöver de avgränsningar som presenterats i stycken ovanför vill vi specificera några ytterligare gränser vi bestämde för att arbetets omfång inte skulle bli alltför stort. Andra medier valdes bort samt att vi avgränsat arbetet till just spelfilm, dokumentärer och filmskapande. Vi valde att avgränsa arbetet till enbart religionsundervisningen, källor som inte handlar om religion används men det är grundat i att vi kan använda dessa för att besvara vår frågeställning. Vi valde även att avgränsa frågeställning två till att enbart handla om spelfilm och kristendom. Därav är endast källor som innefattar kristendom relevant för detta uppsatsarbete.
5
Kapitel 3. Resultat
3.1 Film i skolan
“Comparative analyses of live-action and animated film remake scenes: finding alternative film-based teaching resources”, skriven av Joseph E. Champoux (2005). Champoux skriver i artikeln att spelfilm kan fungera som en resurs för att ge olika alternativ i undervisningen i flera ämnesområden. I Champoux undersökning förklaras det att de scener som forskaren analyserar i sin artikel kan fungera som ett sätt att lära ut om etik och hur man arbetar med problemlösning. Författaren menar även att tillgängligheten till film gör så att man kan anpassa vilken filmgenre som fungerar till olika arbetsområden. Vidare i artikeln menar Champoux att även spelfilm kan vara ett sätt att få en bild av verkligheten. De kortare sekvenser som animerade filmer erbjuder kan enligt författaren vara mer lämpligt och fungera som ett mer effektivt verktyg i undervisningen (Champoux, 2005. s. 66).
3.2 Film och text
“New technologies’ and ‘old values’: The function of various text and media forms in literary studies”, skriven av Anette Svensson (2015). Denna artikel tar upp forskning gällande elever och lärares syn på film som läranderesurs, hur den används och hur den bör användas. En av artikelns röda trådar tar upp forskning kring litteratur i relation till film. Film som läranderesurs är ett vanligt inslag i den svenska skolan. De flesta som genomgått den svenska skolan har mött det. Svenssons forskning visar att de lärare hon studerat anser att filmmediet är det som deras elever är mest förtrogna med. Hon skriver vidare att det framförallt finns två anledningar till detta: den första är att eleverna anser att det är lättare att ta till sig film rent inlärningsmässigt och den andra är att eleverna är vana att beskåda filmer (Svensson, 2015. s. 134). Svenssons forskning pekar på att eleverna är bekanta med fiktionstext i olika medieformer. Två lärare som Svensson studerar menar att eleverna inte är särskilt bekanta med medier som till exempel skrivna texter, istället är de betydligt mer vana med till exempel filmer och dataspel. En av lärarna i studien påpekar även att eleverna
6
ofta hämtar sin kunskap utanför skolan och att denna inhämtning av information inte är något som lärarna kan observera. Lärarna i undersökningen menar även att eleverna visar att det har stor kunskap om film och efterfrågar film i undervisningssammanhang. En fråga som Svensson lyfter i undersökningen är om lärarna i sin tur kan ställa höga krav på att eleverna kan analysera film (Svensson, 2015. s. 130).
“Lights, Camera, Action: Using Movie Making to Motivate Adolescent Struggling Readers to Read and Engage Them in the Reading Process” Skriven av Xiufang Chen (2010). Denna artikel valdes för att den sätter ljus på hur man kan arbeta med filmskapande i skolan och hur man som lärare ska förhålla sig till elevernas egenskapade filmer, men samtidigt hur man styr dem i rätt riktning. Författaren belyser också hur filmskapandet kan motivera, samt utveckla elevernas kunskaper i förståelsen för texten. Det bör nämnas att denna artikel har ett internationellt perspektiv. Författaren Chen förklarar att för att kunna göra en bra film av en viss text krävs det av eleverna att inneha en förståelse och kunskap om att tolka texter, detta resulterar i en förbättring gällande elevernas inlärningsprocess. Författaren menar i sin reflektion över filmskapandeprocessen att lärarens attityd har betydelse för sistnämnda process (Chen, 2010. s. 44). I texten ger Chen ett exempel där läraren har en aktiv roll och där läraren följer med och leder eleverna genom arbetet. Hon menar även att detta är något som många lärare vill göra när de inför nya digitala verktyg i sin undervisning. Chen menar att eleverna ibland lärde sig de digitala verktygen snabbare än vad läraren gjorde, men att det centrala var att eleverna och de som hade lässvårigheter blev motiverade att läsa men också att skapa film (Chen, 2010. s. 47). Författaren menar att man kan anpassa de stegen som görs i en filmskapandeprocess beroende på hur mycket tid man har till sitt förfogande och vilken utrustning man har tillgång till. Läraren kan be sina elever att dramatisera en text. Meningen med detta är det ska bli engagerade och ge dem motivation att läsa mer om utvalda ämnen. Chen menar att i dramatiseringar och filmskapandeprocessen kan få eleverna att vidareutveckla färdigheter i att läsa, tänka kritiskt och att samarbeta med varandra (Chen, 2010. s. 47).
“Student-produced movies as a medium for literacy development,” skriven av Chase Young och Timothy V. Rasinski (2013). Texten handlar om hur man kan använda sig av film för att skapa större förståelse för text genom att man skapar och producerar film. När eleverna producerar film involveras omvandlandet av text till film, detta ska leda till en
7
djupare analys av innehållet. Chase Young och Timothy V. Rasinski menar även att denna process ska resultera i att eleverna får en större förståelse för originaltexten. De menar även att processen kräver stora mängder av kritiskt tänkande och samt skrivande (Young & Rasinski, 2013. s. 1-2). När eleverna reflekterar i undersökningen över vad de har lärt sig om läsandet och skriften när de har gjort film så svarar de att det har lärt sig att skådespela och hur man gestaltar en karaktär. Det svarar även att det har lärt sig att komma ihåg vad det har skrivit genom att spela en rollfigur. Young och Rasinski menar att inte bara hade eleverna lärt sig att skådespela utan att de även hade lärt sig att memorera texten de skulle läsa. En av eleverna menar även att göra en film har hjälpt till med förståelsen för texten samt att hen menar att detta har hjälp personen i fråga att memorera boken. Detta menar sedan Young och Rasinski kan bero på att eleven har konstant repriserat en sekvens av boken när de har producerat filmen och genom detta lärt sig texten (Young & Rasinski, 2013. s. 5-6).
3.3 Film och religion
“Rum för eftertanke: Likheter och skillnader mellan spelfilm och kyrkan som plats för existentiella frågor” är skriven av Tomas Axelson (2007). Artikeln fokuserar på vad forskningen säger gällande de existentiella frågorna kopplat till spelfilmer. Filmer kan med sitt berättande ta upp olika kristna existentiella frågor genom sin handling och berättande. Författaren diskuterar hur film som medium kan bearbeta olika livsåskådningar och existentiella frågor. Axelsson menar att resultatet i undersökningen pekar på att existentiella frågor framgår i gestaltningar i filmer med ett berättande. Genom film kan individer förankra tankar kring livets mening, skuld och ansvar samt moraliska ideal samt frågor kring livet här och nu. Axelson fortsätter i sin text att beskriva hur kraftfulla filmupplevelser kan vara och bekräfta människors trosföreställningar (Axelson, 2007. s. 204).
I Axelsons undersökning behandlas filmen Så som i himmelen (2004) regisserad av Kay Pollak, som tar upp svårigheterna för huvudkaraktären gällande hennes vänner i en frireligiös kyrka. Filmen behandlar kyrkans problematik gällande kvinnlig sexualitet och kvinnans traditionella roll i kyrkan, där svårigheterna uppstår när en kvinna sätter sig upp
8
mot den patriarkala institution som kyrkan är. Axelson skriver att film som arbetssätt ger möjligheten att diskutera och belysa andra perspektiv, bland annat kyrkans förhållning till sexualitet samt kvinnans roll i kyrkan. Axelson skriver att media kan vara en viktig del i ett samhälle där religionen inte längre är lika relevant, genom spelfilm kan man ta upp viktiga värden av existentiell karaktär. Film kan också vara bra i hantering och bearbetning av tankar som individer eventuellt inte kan vädra i hemmet eller i sociala sammanhang (Axelson, 2007. s. 205).
“Teaching the Bible and Film: Pedagogical Promises, Pitfalls, and Proposal”, skriven av Matthew S. Rindge (2010). I texten beskriver Matthew S. Rindge (2010) att litterär kontext hjälper oss att bestämma eller förstå meningen i det bibliska texterna i stora drag. I texten så ställer Matthew S. Rindge frågan om detsamma inte gäller för film. Om det gäller för film finns risken att budskap kan försvinna från filmen om eleverna inte sätts in i rätt kontext. Rindge (2010. s. 4) ställer sig frågan: Om eleverna ser en film individuellt med kontext till filmen i helhet, skulle de reagera olika? Rindge beskriver även trots fördelarna med film så finns det pedagogiska brister med den som läranderesurs. Författaren beskriver att den primära bristen med film i religionsundervisningen är om man misslyckas att skapa en givande dialog mellan bibeln och mediet film, Rindge beskriver att detta gäller framför allt dialogen om film då det är på deras egna villkor och med deras egna röster (Rindge, 2010. s. 6).
Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och etik i skolan, redigerad av Malin Löfstedt, (2011). Vi valde denna boken då den tar upp frågor kring hur man undervisar i religionskunskap med hjälp av filmmediet. Löfstedt beskriver olika sätt där man använder sig av film för att diskutera olika livsfrågor och hur de bearbetas. Vi valde boken för att den också tar upp hur man kan skapa närhet till olika religiösa föreställningar genom film och därav skapa förståelse (Löfstedt, 2011. s. 60). Malin Löfstedt skriver att livsfrågorna fortfarande är relevanta i undervisningen gällande religionsämnet. I de nya kursplanerna är de centrala. Enligt författaren är livsfrågorna inte närvarande under lektionstiden i många klasser, författaren hävdar att detta kan bero på att det finns få metoder gällande livsfrågor som underlag till undervisning. Det kan vara känsligt att bedriva undervisning där livsfrågorna är underlaget för lektionen. Anledningen till att det kan upplevas känsligt är att själva huvudämnet kan uppfattas tillhöra det privata. Löfstedt fortsätter sitt skrivande med
9
att påvisa att de nya kursplanerna ger oss exempel på hur man kan studera objekt från populärkulturens värld. Utifrån film kan man föra fram olika livsfrågor och på det viset göra så att undervisningen blir mer praktisk och inte bara grundad i elevernas egna erfarenheter (Löfstedt, 2011. s. 61).
”Film och religion, livstolkning på vita duken”, skriven av Tomas Axelson och Ola Sigurdson (2005). Vi valde denna bok då den tar upp relationen mellan biografer och religion och hur bion har blivit ett medium som kan ta upp stora livsfrågor. Axelson och Sigurdson pekar på att synen gällande hur ett gott liv ska vara formas i stora drag av moraliska ståndpunkter som man idag får genom olika framställningar av filmer som reklam och tv serier. I Axelson och Sigurdsons kapitel menar de att Jesus i filmatisering har blivit en kvarleva som människor kan tolka utifrån den tiden filmen är skapad. Många av filmatiseringarna kan påvisa teologiska principer gällande olika delar av Jesusväsendet (Axelson & Sigurdson, 2005. s. 123).
“Film och existentiella frågor, en empirisk studie om betydelsen av film i människors liv med kultur kognitiv inriktning. Axplock ur ett enkätresultat och djupintervjuer”, skriven av Thomas Axelson (2005). Axelson tar upp axplock av ett enkätresultat och intervjuer där media kontra religion diskuteras som sedan har resulterat i ett forskningsresultat. I ett samhälle där inte längre religionen har en så stor plats och religiösa texter inte längre är auktoritära och den primära källan till hur man uppfattar verkligheten. Istället finns många olika plattformar och medier där man kan finna symboliskt material och utifrån detta forma den egna identiteten. Film är idag en stor del av samhällets kulturella spelplan. Film som medium kan ta upp frågor gällande livet och individens existens (Axelson, 2005. s. 3.). Axelson menar att det är svårt att säga om detta är medvetet eller inte. Axelson skriver även att filmer är ett medium som är fyllt med symboler för den tid vi lever i, och han fortsätter med att påpeka att film har möjligheten att locka till sig publik genom berättelser som stimulerar och fängslar människor. Axelson menar att när man ser på ungas filmtittande så är film ett viktig forum där man får möjligheten att uppleva känslor och tankar kring livets alla frågor (Axelson, 2005. s. 5).
10
3.4 Kristendomen i spelfilm
Religion och populärkultur Från Harry Potter till Left Behind, skriven av Pierre Wiktorin (2011). Denna bok handlar om hur man studerar religion i populärkultur och varför den finns i populärkulturen. Författaren diskuterar bland annat hur konstruktionen av det goda och det onda avspeglas i populärkulturen. Efter den sista boken, Harry Potter och dödsrelikerna har det uppstått diskussioner kring Harry Potter som en Jesusgestalt. Wiktorin menar att temat är att kärleken övervinner allt och att detta är huvudfokus i de första böckerna i Harry Potter-serien medan temat i de sista böckerna är det osjälviska offret (Wiktorin, 2011. s. 39). I berättelsen om Harry Potter använder sig författaren Rowling av ormen som en symbol för de onda makterna. Detta tar sig i uttryck via basilisken som den onde Tom Riddle släpper ut i Hemligheternas kammare. Wiktorin fortsätter och förklarar att elevhemmet Slytherins symbol är en orm. Slytherin är ett elevhem som många av de onda trollkarlarna och häxorna har varit elever i. Ett annat exempel som tas upp är Nagini som är Voldemorts följeslagare och bär på en bit av hans själ. Naginis skepnad är en stor orm som kan väcka ett obehag hos tittarna. Wiktorin skriver att det inte är en slump att just ormen används för att symbolisera det onda, han menar att detta härstammar från den kristna kulturens berättelser om ormens list och hur den fick Eva och Adam att äta av den förbjudna frukten(Wiktorin, 2011. s. 56-57).
Världen är en främmande plats, essäer om religionens återkomst. Skriven av Ola Sigurdson (2003). Sigurdson skriver i boken om hur kampen ser ut mellan det goda och onda och att relationen mellan dessa krafter är vanligt förekommande i populärkulturella medier. Författaren diskuterar vidare hur godhet kontra ondska framställs i tre specifika filmer, den första är Härskarringen vars handling kretsar kring hobbiten Frodo som lämnar sin fridfulla hemby för att förstöra den så farliga ringen i det fientliga landet Mordor. I denna historia behöver man inte reflektera särskilt länge för att förstå vilka varelser som är goda eller onda. Sigurdson skriver att berättelsen om Härskarringen inte behandlar de moraliska dubbeltydigheterna som vi har i våra egna vanliga liv utan snarare är en relativ enkel film. Handlingen i Star Wars är också tydlig i sin uppdelning i vilka som är goda och respektive onda. Jediriddarna som står för det goda slåss mot den onda Sithordern. Harry Potter behandlar ämnet godhet kontra ondska, pojken som slåss och kämpar mot den kraftfulla men ondskefulle trollkarlen Voldemort. Sigurdson menar med dessa exempel på
11
hur tydligt kampen mot det onda kan se ut. Tittarna behöver själva inte fundera och reflektera över de val som de två parterna gör. Det ter sig ganska enkelt utifrån filmernas handling och budskap (Sigurdson, 2003. s. 53-54).
12
Kapitel 4. Diskussion & Analys
Vi menar att hur man arbetar med att skapa film och hur film kan hjälpa eleverna med att sätta sig in i texter är något som är i synnerlighet relevant för många av de ämnen som man läser i dagens skola, där ibland religionsämnet. Detta menar även Champoux (2005. s. 66), genom att belysa att filmen är ytterst anpassningsbar och att film kan användas i flera olika ämnen. Ser man till nackdelarna med användandet av film och filmskapande som en övergripande läranderesurs i skolan bör man vara införstådd med att det kan vara svårt att genomföra. Anledningen till detta är att många av dagens lärare och elever har tidsbrist som en reell faktor i skolvardagen. Skulle det vara så att filmvisning i religionsundervisningen men framförallt filmskapande var en läranderesurs på daglig basis skulle tidsbristen vara ett stort hinder för att ge undervisningen den kvalitet den kräver.
Champoux (2005. s. 66) ger oss ett alternativ till att titta på spelfilm där han menar att korta animerade filmer kan vara ett mer effektivt verktyg. Chen (2010. s. 47) menar att filmskapande kan anpassas till hur mycket tid man har. Hon menar även att man kan byta ut filmskapandet vid brist av tid eller teknologi till dramatiserande. Detta kan man se kritiskt på då det inte är alla elever som känner sig bekväma att skådespela framför en publik, men om man har eleverna med sig så kan det vara ett bra alternativ istället för att skapa film.
Chen (2010. s. 47) använder sig av ett exempel då läraren har en ytterst aktiv roll där den följer med och leder eleverna genom deras arbeten. Hon skriver att detta är något som är önskvärt bland många lärare när de inför nya tekniska sätt som kan användas i undervisningen. Återigen bör man tillägga att lärarens tid i dagens skolvärld ofta är under press och saker och ting hinns inte alltid med. Men för att problematisera och diskutera bör det nämnas att Chen (2010. s. 47) även menar att eleverna tenderar att lära sig teknologi fortare än vad läraren gör. Detta kan leda till att undervisningstid och planeringstid kan förkortas och därmed utöka tiden för eleverna att förkovra sig i filmskapandet. Dock blir Chens (2010. s. 47) uttalande problematiskt om man ser till lärarens aktiva roll: om eleverna kan och behärskar teknologin bättre än vad läraren gör blir det betydligt mer komplicerat och svårt för läraren att leda eleverna i deras arbeten. Dock utmanar detta lärarens kompetens och kan på så sätt utveckla lärarens kunskap gällande digitalisering.
13
År 2017 kom regeringen (Regeringskansliet, 2017) med ett beslut om att svensk skola ska arbeta med att öka elevernas medvetenhet gällande digitaliseringen. Med detta beslut vill vi påvisa vikten av en digital kunskap bland lärare. Ska vi som framtida lärare kunna undervisa och lära eleverna hur man arbetar med digitala verktyg och hur man för sig i ett samhälle där digitaliseringen är utbredd måste vi själva ha kunskapen om hur vi faktiskt arbetar och börjar med digitaliseringen som arbetsområde i klassrummet. Filmskapande kan vara ett första eller andra steg i klassrummet kopplat till digitaliseringen. Börjar läraren arbeta tidigt med digitala verktyg i klassrummet kan film vara ett ypperligt väl valt arbetsområde för detta. Som vi påvisade tidigare kan film som digitalt verktyg väcka förståelse för andra individers livsfrågor.
I Axelsons “Rum för eftertanke Likheter och skillnader mellan spelfilm och kyrkan som plats för existentiella frågor” (2007. s. 204) visar hans forskning hur film kan påverka individens syn på livsfrågor. Dock ger hans forskning inga konkreta exempel på hur man kan arbeta film kopplat till livsfrågor och existentiella frågor i ämnet religion. I kursplanen för religionsundervisningen står det tydligt att eleverna ska kunna reflektera över sina livsfrågor, samt kunna reflektera över sin egen och andra människors identiteter (Skolverket, 2018). Axelsons forskning ger oss evidensbaserad kunskap om just detta.
Löfstedts (2011. s. 61) forskning ger oss motivering till varför film kan vara en bra läranderesurs i religionsundervisningen. Hon menar att film kan vara ett praktiskt sätt att diskutera kring livsfrågor och att användandet av film resulterar i att samtalet inte enbart kretsar kring elevernas egna erfarenheter utan andra människors livssituationer och vardag kan också diskuteras.
Vi anser att film kan vara en tacksam läranderesurs när man ska arbeta med frågor kopplade till religionsundervisningen. Film som medium är ett givande sätt att väcka empati och förståelse för andra människors livsfrågor. Vi uppfattar att det kan finnas en nackdel med existentiella frågor som diskussionsunderlag i klassrummet. Ta till exempel den svenska filmen Zozo, regisserad av Josef Fares som släpptes 2005. Filmens handling är fiktion men speglar en verklighet som många har varit med om. Sverige är ett land som tagit emot många flyktingar och givit dem chansen att slippa undan krig och fattigdom. Filmen tar upp känsliga ämnen som många elever i dagens skola kan identifiera sig med. I klassrummen idag finns det elever med trauman och minnen av händelser som liknar de i
14
filmen Zozo. Med detta skrivet vill vi poängtera att en sådan film som Zozo kan vara en ytterst viktig källa till ökad förståelse för olika individers bakgrunder. Men samtidigt kan den vara problematisk som läranderesurs då vi har elever i skolan som har liknande upplevelser. Valet av film anser vi är centralt när man ska diskutera kring livsfrågor i skolan. Det material som vi ämnar använda oss av i skolan måste vara förståeligt och relevant för eleverna för att de ska kunna diskutera filmens innebörd. Det är även viktigt att vi som framtida lärare väljer film med empati så att filmerna inte skapar obehag, men det är samtidigt viktigt att vi som lärare vågar ta i de svåra frågorna så att vi kan skapa förståelse hos eleverna. Ser vi till vår egen skolgång kan vi ta flera exempel där film varit diskussionsunderlag för olika ifrågasättanden av våra egna uppfattningar och synsätt på olika livsfrågor. Film och filmskapande ger chansen till att kunna sätta sig in i andra individers situationer.
Rindge (2010. s. 6) menar att diskussionen kring film och religion kan bli fylld med elevernas egna tankar och värderingar. Om vi ska se till hans forskning gällande elevernas egna tankar i klassrumsdiskussioner menar vi att det är just de elever med en säkerhet och ingen påvisad ödmjukhet för andras livsåskådningar som vi behöver föra diskussion med. Det ska inte bli så att åsikterna finns kvar men ej vädras. Med detta sagt menar vi självfallet att en del av skolans ansvar är att hjälpa eleverna att utveckla en ökad förståelse för andra individers livsåskådningar.
Gällande kristendomens representation i mediet film så kan man se till Harry Potter och hur Wiktorin (2011. s. 39) beskriver hur Harry kan tolkas som en Jesusgestalt. Även om denna källan inte har en didaktisk anknytning så ger den oss en ingång till hur man kan hitta representation av kristendomen i mediet film. Genom att vi som framtida lärare kan använda oss av populärkulturen ges möjligheten att kunna förankra och väcka intresset hos eleverna. Axelson och Sigurdson (2005. s. 123) menar att Jesus i film kan tolkas utifrån den tiden då den är filmad och att filmatiseringar ofta fokuserar på olika delar av Jesusväsendet. Om vi ställer detta i kontrast till Wiktorin (2011. s. 39) som skriver att Harry Potter kan ses som en Jesusgestalt och där handlingen i de senare böckerna fokuserar på det delar som handlar om kärlek och offret. Detta är något som vi anser man kan diskutera i klassrummet genom att man tar exempel från bibeln och se likheter med Jesus och karaktärer i filmens värld och därmed lära eleverna hur kristendomen har påverkat film och populärkulturen.
15
När man arbetar med kristendomen som arbetsområdet så menar Rindge (2010. s. 6) att det är viktigt att vi skapar en dialog mellan innehållet i film och bibeln. Enligt oss kan det vara fördelaktigt att arbeta med populärkultur som tagit inspiration från bibeln. Dock bör vi också tillägga att det nödvändigtvis inte behöver vara just bibeln som huvudfokus utan också värderingar och åsikter som kommit till i efterhand och är relaterade till kristendomen som utövande religion.
16
Kapitel 5. Vidare forskning
Vi uppskattar att de flesta har sett film i sin egen religionsundervisning, samt att man som lärare nyttjat denna resurs när man undervisar i ämnet religion. För framtida undersökningar önskar vi att ta reda på om forskningen faktiskt når fram till aktiva lärare. Vi anser att det är av vikt att framtida forskning har den inverkan den bör ha på lärarens pedagogiska tillvägagångsätt, eftersom denna ligger till grund för nya pedagogiska rön.
Något som vi vill fortsätta studera är frågan kring livsfrågor. Det tas upp exempel i forskningen som vi har samlat in att livsfrågor inte alltid får den plats de behöver i klassrummet. Svårigheterna att använda livsfrågor som läranderesurs kan bero på olika faktorer. Vi anser att forskningen bör ökas hur man arbetar med livsfrågor inom den svenska skolan. Något vi också hade velat studera är hur relationen mellan lärare och eleverna kan påverka hur villiga eleverna är att diskutera kring livsfrågor.
I en fortsatt forskningsstudie hade vi velat studera om vi som lärarstudenter hittills har fått den utbildning och de verktyg vi behöver, så att när vi är färdiga lärare har de förutsättningar att guida och visa eleverna vägen in i digitaliseringen.
17
Referenser
Anthony. A (Producent), & Fares. J. (Regissör). (2005) Zozo, film. Sverige, Danmark, Storbritannien: Memfis Film Rights5, Zentropia.
Axelson, T. (2007). Rum för eftertanke: Likheter och skillnader mellan spelfilm och kyrkan som plats för existentiella frågor. Kirke og kultur, 2, 197-206. Hämtad från: http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A519775&dswid=_new
Axelson, T. (2005). Film och existentiella frågor. Konferensbidrag från Svenska kyrkans
forskardagar i Uppsala. Uppsala 17-18 oktober 2005. Högskolan Dalarna. Hämtad från:
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:521601/FULLTEXT01.pdf
Champoux J. E. (2005). Comparative analyses of live-action and animated film remake scenes, finding alternative film-based teaching resources. Educational Media International, Vol. 42 (1), 49–69. Hämtad från:
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/abs/10.1080/09523980500116662
Chen, X. (2010). Lights, Camera, Action: Using Movie Making to Motivate Adolescent Struggling Readers to Read and Engage Them in the Reading Process. Journal on School Educational Technology, vol. 5 (4) 44-48. Hämtad från:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1102769.pdf
Löfstedt, M. (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
18
Nationalencyklopedi (2019),Medier, Existentiell, Populärkultur. Hämtad 2019-01-22 från
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/medier
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/existentiell
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/popul%C3%A4rkultur
Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad 2018- 12-20 från:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/inf ormationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Rindge, M.S. (2010). Teaching the Bible and Film: Pedagogical Promises, Pitfalls, and Proposals. Teaching Theology and Religion, vol, 13 (2) 140-155. Hämtad från: https://eds- a-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&sid=2f4724e4-a82c-4283-8dc2-9215ddbafea4%40sessionmgr101
Svensson, A. (2015). New technologies” and “old values”: The function of various text and media forms in literary studies: The function of various text and media forms in literary studies, Educare - Vetenskapliga skrifter, (1): 117-138
Sigurdson, O. & Axelson, T. (red.) (2005). Film och religion: livstolkning på vita duken. Örebro: Cordia.
Sigurdson, O. (2003). Världen är en främmande plats: essäer om religionens återkomst. Örebro: Cordia.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket. Hämtat från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa289 9/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975
19
Wiktorin, P. (2011). Religion och populärkultur [Elektronisk resurs] : från Harry Potter till Left Behind. Lund: Sekel.
Young, C. Rasinski, T. (2013). V. STUDENT-PRODUCED MOVIES AS A MEDIUM FOR LITERACY DEVELOPMENT. The Reading Teacher, volume 66(8):670-675. Hämtat från:
https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=2f4724e4-a82c-4283-8dc2-9215ddbafea4%40sessionmgr101
