0
Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängElevers attityder till hälsa och kost
relaterat till skolprestation.
Student’s attitudes towards health and diet related to school
achievements.
Johanna Holmgren
VAL projektet 60 poäng Huvudämne matematik 2009-09-27
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Anna-Karin Svensson
1
Abstract:
Holmgren, Johanna (2009). Elevers attityder till hälsa och kost relaterat till
skolprestation [Student’s attitudes towards health and diet related to school
achievments.] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i
undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder:
Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut?
Hur ser elevernas matvanor ut?
Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt?
Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan?
Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min
undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna.
Enkätsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en elev. Eleverna var ganska noga med vad de åt men mest var det föräldrarna som bestämde dieten. Samtliga elever uppgav att de var mer
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1. Bakgrund 5 1.2 Syfte 7 2. LITTERATURSTUDIER 8 2.1. Vad är hälsa? 8
2.2. Hälsa som livsmening 8
2.2.1. Hälsa som kultur 9
2.3. Människa och omvärld i samspel 10 2.3.1. Beteende, stress och hälsa 11 2.3.2. När förmåga och prestation inte stämmer 12
2.4. Artiklar 13
2.5. Hälsa och idrott i skolan 14
2.6. Bunkefloprojektet 15
2.7. Inlärning genom rörelse 16
2.8. Grundmotorik 17
3. METOD 18
3.1. Metod egna studien 18
3.2. Urval av elever 19
3.3. Genomförande av undersökningen 20
3.4. Svar och svarsfrekvens 21
4. RESULTAT 23
4.1. Fysisk aktivitet 23
4.1.1. Syn på fysisk aktivitet innan temaveckorna 23 4.1.2. Syn på fysisk aktivitet efter temaveckorna 25
4.2. Matvanor 26
4.2.1. Matvanor innan temaveckorna 26 4.2.2. Matvanor efter temaveckorna 27
3
4.3.1. Syn på skolprestation innan temaveckorna 28
5. ANALYS AV RESULTAT 31
5.1. Analys av fysisk aktivitet 31
5.2. Analys av matvanor 32 5.3. Analys av prestation 32 6. SLUT DISKUSSION 34 6.1. Diskussion 34 6.2. Pedagogisk användning 35 6.3. Fortsatt forskning 37 REFERENSER 38 BILAGOR 40
4
1 INLEDNING
Jag har valt att undersöka om det kan vara så att det finns en koppling mellan elevers fysiska aktivitet och deras prestationsförmåga i skolan, samt om man som pedagog kan dra fördel av elevernas förkunskaper som de får i sina fritidssysselsättningar. Jag arbetade tidigare på Ängslättskolan där man sedan några år tillbaka genomför ett projekt som kallas för Bunkefloprojektet. I korta drag innebär projektet att man låter eleverna ha fysisk aktivitet på schemat i varje dag i minst en timme. Man har studerat dessa elever och jämfört deras hälsa och studieprestationer med elever som inte har så mycket fysisk aktivitet i sin vardag. Jag blev mycket intresserad och satte igång med en egen
undersökning av mina dåvarande elever i åttonde klass när de påpassligt nog skulle ha tre temaveckor om just hälsa. Eleverna skulle ha fysisk aktivitet av något slag varje dag, undervisning om matspjälkningsorganen, diskussioner om olika sätt att se på hälsa och att må bra, gästföreläsare från olika
idrottsföreningar och klubbar samt avsluta med att arbeta i grupp och göra en tidning om just hälsa och vad det står för. Jag ville ta reda på om eleverna
upplevde en förändring gällande deras skolprestationer vid ökad fysisk aktivitet. Hur kommer temaveckorna att påverka elevernas syn och attityder till hälsa och fysiskt aktivitet och kommer deras beteende och attityder kring matvanor och fysisk aktivitet att ändras?
På skolan där jag arbetade skulle det bli mycket intressant att se vad våra tre temaveckor skulle kunna resultera i. Med den dagliga fysiska aktiviteten kan temat nästan ses som ett Bunkefloprojekt i miniatyr. Är det möjligt att utläsa några förändringar på så kort tid?
5 1.1 Bakgrund
Det är allmänt känt genom ett stort antal olika vetenskapliga undersökningar att västvärldens befolkning blir allt fetare. En kombination av bättre
levnadsstandard, stillasittande arbete och bekvämare livsstil har gjort att
människor behöver röra på sig allt mindre. Detta har skett samtidigt som maten har blivit mer kaloririk och lättare att få tag på. Människor gör helt enkelt inte av med den energi de sätter i sig. Detta innebär att allt fler blivit så överviktiga att de kan kallas feta enligt medicinska termer. Tyvärr är det inte bara vuxna människor det här drabbar utan också barnen. Barnen tar efter föräldrarnas ”dåliga” livsstil och matvanor och blir efterhand även de feta (Sydsvenskan, artikel, 2003). Situationen blir inte bättre av att många av dagens leksaker inte stimulerar barnen till att röra på sig utan tvärtom ofta lockar dem att sitta still istället. Barn leker inte så mycket utomhus idag som de gjorde för t.ex. 50 år sedan och det finns fler leksaker som används inomhus som t.ex. videospel och dataspel som numera lockar. Det har gjorts flera studier av överviktiga barn och alla visar att barn som är överviktiga som små oftast fortsätter att vara
överviktiga även i sitt vuxna liv.
I fler och fler länder har man fått upp ögonen för den nya ”välfärdssjukdomen”. För det är en sjukdom som i princip bara drabbar de rika i-länderna, inte de fattiga i u-länderna. Där kämpar flertalet istället för att inte svälta ihjäl och för att höja sin levnadsstandard till västvärldens nivå. Endast bland en grupp människor i utvecklingsländerna hittar man liknande problem som bland
västvärldens befolkning och det är bland dem som har pengar och makt nog att köpa vad de vill och därmed även ett annat sätt att leva. Detta gör fetma inte bara till en välfärdssjukdom utan också till en klassjukdom. Men det hela är mer komplicerat än så; lustigt nog är det inte de som har mest pengar som är fetast utan istället de som inte har så stor ekonomisk frihet. Det hade varit lätt att säga att de som har pengar att köpa mest mat för också är fetast men så är det inte.
6
USA är ett lysande exempel på detta. USA är det land som har störst andel av sin befolkning som är medicinskt feta människor i världen, tittar man närmre på vem som är fet så är det den fattiga delen av befolkningen (SCB, 2003). En teori om varför det är så är att de dels saknar kunskap om vad som är en hälsosam livsstil och dels inte har tillräckligt med ekonomiska tillgångar för att köpa det de behöver för att leva hälsosammare.
Fetma är idag ett stort problem som bara fortsätter att öka. Forskarna arbetar med att hitta mediciner och metoder som gör så att folk går ner i vikt och minskar risken att drabbas av följdsjukdomarna som kommer med den ökade vikten. Det finns egentligen bara ett sätt att stoppa fetma-epidemin: att få
människor att ändra sin livsstil. Läkarna/politikerna måste komma åt orsaken till att människor blir allt fetare, inte bara behandla symptomen och de sjukdomar som kommer med den ökade belastningen på kroppen. Orsaken till att
människor blir överviktiga är så enkel som att de stoppar i sig mer energi i form av mat än de gör av med. Det kan ses som att de antingen äter för mycket eller motionerar för lite. Det är fråga om en balans mellan dessa två faktorer.
Men hur kan vi då få människor att ändra sin livsstil och skapa en balans i deras födointag och fysiska aktivitet och bryta denna negativa trend? Det lättaste sättet är att tidigt i livet skapa goda vanor om hur man bäst tar hand om sin kropp och vänja sig vid att röra på sig varje dag. Hur går då detta till? I skolan har man en chans att nå många individer på ett tidigt stadium och hjälpa dem skapa en hälsosam livsstil som gör att de slipper dessa onödiga sjukdomar och
belastningar som fetma innebär. Här kan de bli medvetna om hur en hälsosam livsstil bör vara och skapa goda vanor.
7 1.2 Syfte
Jag har valt att skriva mitt examensarbete om elevers hälsa och attityder till fysisk aktivitet och elevers förmåga att koncentrera sig i skolan och samt deras syn på prestationer. Min avsikt med min undersökning är att försöka se om det har någon betydelse hur elever upplever sina skolprestationer om de har
meningsfulla fritidsaktiviteter men framförallt om temaarbete om hälsa påverkar elevernas attityder. Detta är mina frågeställningar som jag vill ha svar på:
Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut?
Hur ser elevernas matvanor ut?
Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt?
Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan?
8
2 LITTERATURSTUDIER
Det var mycket svårt att hitta passande litteratur som berörde de områden som jag ville belysa med min undersökning. Detta beror, tror jag, till största del på att allmänheten bara nyligen har fått upp ögonen för studieområdet och därför inte hunnit undersöka det tillräckligt ännu. Mycket av den forskning som man läser om i olika tidningar och tidskrifter är helt nya upptäcker som forskarna gjort.
2.1 Vad är hälsa?
I dagens samhälle talar allt fler om vikten av en hälsosam livsstil men talar alla om samma sak? Vad är en hälsosam livsstil? Handlar det om att tillfredställa de fysiska behoven eller de psykiska? Hur bör detta ske? Här verkar människor inte vara eniga och begreppet definieras ytterligare i följande kapitel.
2.2 Hälsa som livsmening
Hälsa, och att leva hälsosamt är idag ett väldigt populärt begrepp. I boken Hälsa
som livsmening (Philipson och Uddenberg, 1989) har ett antal forskare inom
SALFO (forskningsrådsnämndens kommitté för långsiktsmotiverad forskning) analyserat och undersökt hur hälsa påverkar människors liv i projektet med samma titel som boken. Projektet startades på hösten 1986 och har lett fram till många intressanta iakttagelser om hur människor ser på hälsa. Bland annat har de olika forskarna undersökt synen på hälsa från många olika perspektiv som t.ex. hälsa som kultur, som inlärt beteende eller som livsmening. Jag kommer här att belysa valda delar av vad en av forskarna inom SALFO kommit fram till.
9 2.2.1 Hälsa som kultur
Lisbeth Sachs (1989) som är socialantropolog har jämfört hur olika kulturer ser på hälsa och välbefinnande. Hon anser att det vi kallar och upplever som hälsa respektive ohälsa är till stor del inlärt beteende. Olika kulturer har olika
symboler och begrepp för vad som är hälsa. På landsbygden runt Medelhavet kan det t.ex. anses det hälsosamt att vara fet och blek medan det i vårt samhälle i Sverige anses som hälsosamt att vara slank, vältränad och ha en frisk färg i ansiktet. För människorna i Medelhavsbyn var det en fråga om överlevnad att ha ett lager fett på kroppen att leva på under sämre tider, var man slank kanske man inte överlevde vintern. Vad som uppfattas som friskt eller sjukt är till stor del vad människorna runtomkring i samhället anser vara rätt, det är
samhällskulturen som bestämmer.
Hälsa är också ett inlärt fenomen menar Sachs. Vad som är accepterat som sjukligt och vad som är hälsosamt är till stor del inlärt beteende som vi lär oss redan som spädbarn. Tidigt lär sig barnet vilken sorts skrik och gråt som ger vilken reaktion från omgivningen. Vuxna reagerar olika på olika signaler samtidigt som vuxna i olika kulturer prioriterar olika signaler olika mycket. En svensk mamma reagerar inte lika häftigt på ett skrik som indikerar hunger som en etiopisk mamma. I Etiopien är det primärt att se till att barnen får mat för att inte svälta ihjäl medan de svenska barnen har tillräckligt med föda och inte löper den risken. Dessa olika reaktioner från mödrarna beror på att de lever i olika samhällen med olika primära behov. På detta viset lär sig barnen tidigt att en viss reaktion från dem skapar en reaktion från omgivningen och de lär sig samtidigt vad som är accepterat och inte.
Detta kan skapa konflikter hos människor som flyttar till ett nytt samhälle med en annan kultur än den de är uppvuxna i. Sachs tar som exempel en grupp turkiska kvinnor som hon studerade under några år. Dessa kvinnor hade lärt sig
10
under sin uppväxt att en människa är frisk så länge som hon klarar normala funktioner och kan upprätthålla de förväntningar som omgivningen ställer på henne beroende på ålder och kön. För dem var sjukdom att inte klara av det dagliga livets sysslor. Om de hade ont någonstans men ändå kunde arbeta var de inte sjuka. Om de blev sjuka innebar det att de andra kvinnorna fick högre
belastning eftersom göromålen inte minskade för att en kvinna var sjuk, det var samma saker som skulle utföras oavsett hur många det var som gjorde dem. Följden blev att kvinnornas gräns för vad som var smärta och obehag blev uttänjd, samma krav ställdes på barnen. För att räknas som sjukdom måste det vara synliga förändringar eller ändrat beteende under en tid. När dessa kvinnor kom till Sverige fick de lära sig ett annat uttryckssätt för sjukdom, om de hade ont någonstans så gick de till doktorn och fick medicin och blev sjukskrivna. Kvinnorna hittade ett nytt sätt att uttrycka hälsa respektive ohälsa som passade in i deras nya liv. De kunde ”vara sjuka” samtidigt som de enligt deras gamla sätt att se det var friska och ändå tjänade de sitt uppehälle och under tiden kunde leva traditionellt hemliv som de var vana. Samhället betraktade dem som sjuka medan de enligt deras synsätt var friska. Ett tydligt exempel på hur samhället bestämmer vad som är hälsa eller ohälsa.
2.3 Människa och omvärld i samspel
Forskarna har även studerat hur vissa beteende påverkar kroppens funktioner och om hur vissa beteende ökar risken för vissa sjukdomar. I boken Människa
-omvärld i samspel (Lundberg, 1994) har olika psykologer studerat vilka
beteende som medför ökad risk för sjukdom. Den del av boken som jag valt att lägga tyngdpunkten vid handlar om hur stress och olika livsstilar påverkar vår fysiska och psykiska hälsa, samt den del som belyser hur ungdomar ser på sig och sina prestationer jämfört med deras av forskarna uppmätta intelligens.
11 2.3.1 Beteende, stress och hälsa
Ulf Lundberg (1994) har studerat ett antal undersökningar om hur olika livsstilar och beteendemönster påverkar kroppen och dess funktioner. Undersökningarna jämför hur människor med s.k. typ A-beteende och människor med typ B-beteende lever och reagerar i olika situationer. Människor som klassas som typ A är väldigt tävlingsinriktade och har höga krav på sig själva och miljön
runtomkring dem, de är otåliga och vill ha ett högt tempo och vill att allt ska ske snabbt och effektiv och blir stressade när det går, i deras tycke, för långsamt. Dessa personer vill ha stor kontroll på omvärlden och vill kunna påverka händelseförloppet. Typiska egenskaper och kännetecken hos typ A-personer är högt tempo, otålighet, arbetsengagemang och hög prestationsinställning. Detta sätt att leva tillsammans med brist på nedvarvning och återhämtning påverkar givetvis kroppen och dess utsöndring av stresshormoner på så sätt att om
kroppen ofta pressas till maximal prestation påskyndas t.ex. åderförkalkning och andra sjukdomar som har med hjärt- och kärlsystemet att göra. Typ A- personer förnekar ofta att de känner av bröstsmärtor (angina) eller känner helt enkelt inte att kroppen säger ifrån eftersom de är så inriktade på vad de håller på med och det ökar därför risken för blodproppar och hjärtinfarkter ytterligare. Det är vetenskapligt bevisat att personer med mycket typ A-beteende löper dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt som människor med typ B-beteende.
Människor som har övervägande typ B-beteende är kan man säga motsatser till typ A d.v.s. de har inget behov av att kunna kontrollera sin omgivning utan blir tvärtom stressade om de får för mycket ansvar. De är inte så intresserade av att alltid vara först och bäst och har en lugnare och lättsammare inställning till livet. Studien visade att de hade markant mindre problem med blodfetter, högt
12
Givetvis kan man inte sortera upp människor i typ A och typ B, utan alla har båda beteenden mer eller mindre. En annan intressant aspekt som kom fram i denna studie var att män och kvinnor blev stressade av olika saker på olika sätt. När man studerade kvinnor och män på höga befattningsnivåer fann man att fler kvinnor än män visade typ A-beteende men de hade inte lika stora fysiologiska reaktioner, de hade alltså inte lika stor ökad risk för hjärtkärlsjukdomar som männen. Man fann att kvinnor var känsligare för emotionell stress än för prestationsstress och deras stressituation var mer knuten till hela deras livssituation med kraven på och från familjen, arbetet och andra specifika faktorer i arbetsmiljön.
2.3.2 När förmåga och prestation inte stämmer
Ibland kan man undra varför elever som man vet har förmågan att prestera bra i skolan inte utnyttjar sin potential till fullt, utan istället verkar sikta in sig på att prestera så dåligt de kan. Just det här har Sigrid Gustafson (1994) undersökt. Hon har gjort en studie som följer flickor från det att de är 16 år till tidig vuxen ålder. De som Gustafson har riktat in sina studier på, är de som hon kallar underpresterare och överpresterare. Med underpresterare menas de elever som har den faktiska intelligensen att lyckas i skolan, men som inte gör det och med överpresterare menas de som visar bättre resultat än de enligt intelligenstester skulle göra.
Gustafson har i sin studie även inkluderat föräldrarna och deras utbildning, deras livssituation och tro på sina döttrar. Det var mycket intressant att se att
föräldrarnas syn på sina barn, tillsammans med flickornas självförtroende och självkänsla, spelade störst roll i hur de presterade. De flickor som hade föräldrar som trodde att de klarade av högre studier gjorde oftast också det, även om intelligenstest visade att de inte hade så stor begåvning, medan de föräldrar som trodde att döttrarna inte skulle klara det inte heller gjorde det. Det var alltså
13
föräldrarnas tro på barnet som avgjorde om de lyckades med studier eller inte. I studierna av familjerelation mellan dotter/familj hade överpresterarna en bättre relation till sina föräldrar än underpresterarna. I vuxen ålder skilde sig grupperna åt på så sätt, att bland underpresterarna hade fler än genomsnittet fler än två barn vid 26 års ålder, då överpresterarna hade färre barn än genomsnittet men istället hade de näst högsta utbildnings- och yrkesnivåerna av alla de undersökta
eleverna (alltså även de som betecknas som normalpresterande). En aspekt som måste tas med i bilden är de elever som betecknas som underpresterande till större del hade kamrater och pojkvänner som var yrkesarbetande, vilket riktade deras intresse mot hem och familj i högre grad än de överpresterande (vilket visats av tidigare studier). Av denna undersökning drar jag slutsatsen att det är elevens självförtroende och syn på sig själv tillsammans med omgivningens stöd och support som till stor del avgör om eleverna lyckas i skolan.
2.4. Artiklar i tidningar (i Sydsvenska dagbladet)
Under hösten 2003 hade tidningen Sydsvenska dagbladet en artikelserie om just hälsa och livsstil. De tog upp aktuell statistik och nämnde även en del pågående undersökningar runt om i landet och även världen. Några av undersökningarna som nämns visar bland annat att fetma är på väg att bli den vanligaste
dödsorsaken i västvärlden och hur fetma påverkar barns utveckling och framtid. En intressant iakttagelse med barnfetma var att för att förhindra att de växer upp till sjukligt överviktiga vuxna måste få hjälp tidigt samt att bästa resultat uppnås genom att behandla hela familjen (mullvadsprojeketet på Östersunds sjukhus, artikelserie Sydsvenska dagbladet). Livsstil och attityd till mat nämns som största orsaker.
En artikel om forskarna vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg berättar om hur de håller på att undersöka om barns livsstil, motion, kost m.m., har med deras
14
motionerar regelbundet bildar fler nya hjärnceller än de som inte motionerade. Projekt som Bunkefloprojektet som beskrivs i kapitel 2.6. verkar bekräfta dessa undersökningar och det ska bli intressant att se vad fortsatta studier i liknande projekt ger.
2.5. Hälsa och idrott i skolan
Skolan har ett stort ansvar när det gäller att fostra och utbilda elever till goda medborgare även ur ett hälsoperspektiv. Ämnet ”Idrott och Hälsa” är ett brett ämne som ska borga för bland annat att eleverna vet hur de ska sköta om sig själva för att må bra. Ämnet ska enligt LP0 -94 utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga och samtidigt ge eleverna insikt i hur livsstilen påverkar hälsan. Vanligtvis bedrivs idrottsundervisningen med tyngdpunkt på fysiska aktiviteter som tränar motorik och kondition, ett fåtal lektioner är teoretiska. Under de senaste åren har ämnet hamnat mer och mer i fokus i takt med ökade hälsoproblem i samhället och indragna resurser i skolans värld.
2.6. Bunkefloprojektet
En mycket intressant undersökning är Ingegerd Ericssons doktorsavhandling (2003) i pedagogik som baserar sig på det s.k. Bunkefloprojektet. Ericsson har undersökt hur det påverkar elevers motorik och koncentrationsförmåga att ha fysisk aktivitet varje dag jämfört med endast den ordinarie skolidrotten. Hon studerade en grupp elever som hade ordinarie undervisning och en grupp som fick utökad fysisk träning för att jämföra skillnader i elevernas utveckling i bl.a. läsinlärning, matematik och motorik.
Projektet gick ut på att låta en grupp elever ha fysisk aktivitet i form av bl.a. motorisk träning varje skoldag jämfört med läroplanens ordinarie två lektioner i
15
veckan. De elever som hade svårigheter med motoriken fick ytterligare träning. Under tiden som projektet pågick gjordes olika tester som skulle visa elevernas utveckling motoriskt, föräldrarna fick svara på hur de upplevde sitt barns
koncentration och utveckling. För att mäta elevernas skolprestation använde man sig av de nationella proven i andra klass tillsammans med en del andra tester på elevers kunskaper inom olika områden (Ericsson, 2003).
De elever som utvecklades mest var de elever som från början hade sämst motorik och koncentrationsförmåga. Jämfört med de elever i kontrollgruppen som hade motsvarande problem vid projektets början var skillnaderna mycket stora inom alla undersökningsområdena (man undersökte den motoriska förmågan, koncentrationsförmågan, läsförmåga och matematik). Eleverna i undersökningsgruppen utvecklades klart mycket snabbare än de elever som inte fick speciell träning. Även elever som presterade väl vid projektets start
utvecklades bättre än motsvarande elever i kontrollgruppen, men där var inte skillnaderna lika stora. Matematik var ett ämne där resultaten i grupperna skilde sig väldigt mycket, speciellt rumsuppfattning hade elever med utökad fysisk aktivitet markant bättre resultat i. Även här hade de elever som var svagast från början den största individuella förbättringen.
Enligt Ericssons avhandling finns det bara vinster i att låta barn få motorisk träning varje dag i skolan även om det kostar mer pengar. Speciellt de barn som redan i första klass har svårigheter har allt att vinna på det, men även övriga elever kan få stora fördelar av det i framtiden även om inte avhandlingen visar det lika tydligt. Precis som Ericsson konstaterar så mäter de använda testerna bara goda kunskaper, inte mycket goda, som kanske kan bli fallet för fler elever om de får denna träning redan från skolstart.
16 2.7. Inlärning genom rörelse
Gun Sandborgh och Birgitta Stening-Furén (1993) var involverade som rörelsepedagog respektive idrottskonsulent i lärarutbildningen i början av 80-talet och blev genom arbetet intresserade av rörelsens betydelse för läs- och skrivinlärning. De startade ett projekt som hette ”Rörelsens betydelse för läs- och skrivinlärning”. Projektet innehöll både förebyggande åtgärder och
åtgärdande arbete i form av olika övningar med barn i behov av särskilt stöd.. Genom detta projekt kom de fram till samma sak som Dorrit Stenberg (1995) gjorde i sin undersökning som rörelsepedagog och speciallärare i gymnastik där hon studerade 25 barn under ett år som deltog i specialgymnastik. Barnen
undersöktes i avseende på fysiska funktioner, inlärningsförmåga och skolanpassning enligt ett antal olika tester och enkäter.
Båda undersökningarna visar att barn som har god kroppskontroll, dvs. god grov- och finmotorik, genom detta även får bättre självförtroende och därmed vågar mer. De har även en bättre förmåga att koncentrera sig, eftersom de inte behöver öda energi på att få motoriken att stämma. Med andra ord, de kan lägga sin energi på att lära sig nya saker och har automatiserat sina rörelser så att de kan sitta still, skriva, lyssna och läsa utan att fokusera på koordination av
kroppen. Stenberg som gjorde en mer omfattande studie i ämnet kom även fram till att små problem i de lägre årskurserna växer och blir större allt eftersom eleven blir äldre och kraven ökar om inte specialträning sätts in. Givetvis tar de båda studierna med i beräkningen att andra faktorer kan spela in som arv och miljö, men de menar ändå att oavsett startpunkt så främjar rörelse och god kroppskontroll läs- och skrivinlärning, självförtroende och nyfikenhet att lära nytt. Genom att träna elevernas motorik med övningar i koordination kan elevens inlärningsförmåga förbättras i takt med att motoriken gör det.
17 2.8 Grundmotorik
I boken Grundmotorik av Christina Bader-Johansson (1991) beskrivs hur människans motorik och kroppsmedvetenhet har betydelse för välbefinnandet hos individen och hur dessa kan begränsa vardagen och skapa rädsla om de inte fungerar tillfredställande eller orsakar smärta. Ingen tänker på hur kroppen samordnar rörelserna förrän det inte går att utföra vad man tidigare kunnat klara av. Att inte kunna röra sig kan bli en socialt begränsande faktor som medför isolation och depression. Att omedvetet akta sig för att göra vissa rörelser på grund av smärta eller oförmåga har större inverkan på vardagen än man kan tro. För ett barn kan det innebära att det blir mobbat och inte kan vara med och leka på rasterna med de andra eller svårigheter att skriva och uttrycka sig i skolan. Hur kroppen koordinerar musklerna påverkar allt från hur man uppfattar världen till hur man uttrycker känslor och åsikter och faktiskt även egna känslor. Detta i sin tur påverkar som Bader-Johansson påpekar hur människor uppfattar sin omgivning och hur den i sin tur uppfattar personen. Om man tillämpar detta resonemang i skolvärlden så kan det innebära att det inte är att skriva som är svårt och skapar motvilja utan att hålla själva pennan och styra den till läsliga bokstäver eller att eleven har svårigheter att läsa och skriva anteckningar till det lästa stycket pga. att koordinationen inte fungerar som den ska.
18
3 METOD
Det finns många olika sätt som man kan göra undersökningar på som skulle passa till mitt arbete. I boken Kvalitativa intervjuer av Jan Trost (1997) fick jag många bra tips och idéer om hur jag kunde göra min undersökning. Jag valde denna bok då den fått gott renommé och beskrev ett stort antal väl beprövade metoder. Nedan kommer några utvalda förslag som fanns i boken.
Jag kunde valt att intervjua elever och föräldrar med hjälp av videokamera eller bara mikrofon eller låtit ett större antal elever svara på frågor. Fördelen med att intervjua elever muntligt är att man kan komplettera med olika frågor för att hjälpa den intervjuade om det skulle vara så att missförstånd uppstår om
frågeställningen. Ett annat sätt att undersöka kunde ha varit att studera enskilda elevers prestationer i olika ämnen och sedan ta reda på hur elevens livsstil ser ut jämfört med föräldrars krav och elevernas studieteknik. Jag hade då även kunnat undersöka hur de olika lärarnas undervisningssätt påverkade studieresultatet och hur man kunde anpassa sättet att undervisa för att få bästa möjliga resultat för de enskilda eleverna. Detta hade emellertid inneburit väldigt mycket arbete och tagit mycket längre tid än den tid som är avsatt till detta examensarbete.
3.1 Metod egna studien
Jag valde därför en metod som tyvärr är mer begränsad, men å andra sidan genomförbar på ett för mig och eleverna smidigare sätt, nämligen att låta elever och deras föräldrar svara på ett frågeformulär samt att i efterhand pga. resultatet av det första formuläret, även låta endast eleverna svara på ett andra
frågeformulär. När eleverna svarade på frågeformulären fanns jag i rummet och förtydligade frågorna muntligt på ett intervjuliknande sätt. Min undersökning genomfördes dels i form av ett frågeformulär som jag lät föräldrar och elever
19
fylla i och dels som frågor som endast elever fick svara på skriftligt, alltså två undersökningar totalt. Frågorna handlade om elevernas attityd till motion,
matvanor samt deras syn på sin skolprestation i form av vikten att prestera så bra som möjligt. Jag frågade också om deras koncentrationsförmåga och attityd till idrott och om de utövade någon fritidsaktivitet som innebar att de rörde på sig. (Se bilaga 1 och 2). Frågorna var öppna, övergripande och tänkta att ge utrymme för personliga och utförliga svar. Undersökningarna kommer att refereras till undersökning A (bilaga1) och B (bilaga 2).
3.2 Urval av elever
På skolan där jag jobbade skulle vi under tre veckor arbeta med temat hälsa. Detta innebar att elever och lärare under tre veckors tid enbart skulle
koncentrera sig på saker som har med hälsa att göra. Eleverna lärde sig vad som händer i kroppen och vad som är lämpligt och olämpligt att göra för att uppnå bästa möjliga hälsa. De lärde sig också om vanliga sjukdomar och om hur man på bästa sätt tar hand om sin kropp. Temat handlade inte enbart om den fysiska kroppen, utan också om att må bra med sig själv och mental träning.
De 28 eleverna jag lät svara på frågeformuläret samt senare intervjuade går i årskurs åtta och är mellan 14 och 15 år. Det är både flickor och pojkar och deras vanor och sätt att leva innan temat varierade. Eleverna bor i en förort till Malmö i ett villasamhälle och har en ordnad miljö runtomkring sig med god materiell standard. Med ordnad miljö menar jag att det finns en familj som stöttar eleven och att de flesta familjer fungerar på ett bra sätt. Flertalet av eleverna har
föräldrar som båda arbetar och de har det till synes ganska gott materiellt ställt. Med detta menas att eleverna går klädda i moderiktiga kläder och har tillgång till datorer och andra kostsammare tekniska hjälpmedel hemma. I klassen jag gjorde undersökningen i verkar flertalet elever ligga över snittet betygsmässigt för skolan och resultatet kan därför variera mot genomsnittet. Ovanligt många elever utövar regelbundet idrotter eller andra fritidsintressen, jämfört med andra
20
klasser jag undervisar. Anledningen till att jag valt att undersöka just den här klassen och inte någon av de andra som mer motsvarar genomsnittet, är att jag hade flest undervisningstimmar i den här klassen och därför upplevde att jag kunde lära känna eleverna bättre och på så sätt få en större insikt i hur deras vanor såg ut.
3.3 Genomförande av undersökningen
Min undersökning sträckte sig över den treveckorsperiod då eleverna arbetade tematisk om hälsa och att må bra. Under denna period hade eleverna någon form av idrott eller fysisk aktivitet på schemat varje dag och de undersökte och
studerade olika saker som handlade om hälsa, kroppen och välbefinnande. Sina resultat redovisade de gruppvis i tidningar som de sedan hade en vernissage kring. Jag lät eleverna och deras föräldrar svara på frågor (bilaga 1,
undersökning A) om sina vanor, dels innan temaperioden och dels efter. Detta för att jag ville se om det skedde märkbara förändringar för föräldrarna efter så kort tid som tre veckor i deras hälsotillstånd, samtidigt som jag som lärare såg om deras studieresultat förändrades.
Då min undersökning i form av frågeformuläret (undersökning A) till både elever och föräldrar blev begränsad, eftersom många elever (15 av 20) inte lämnade in frågeformuläret efter temaveckorna, valde jag att låta hela klassen (28 elever) elever svara på liknande frågor om sina matvanor och fysiska aktiviteter i undersökning B och lät dem även berätta om sin syn på sina skolprestationer och om de hade någon fördel av sin fritidssysselsättning i
skolan. Varför jag inte fick in de första enkäterna kan ha många anledningar som jag reflekterar över längre fram. Denna andra undersökning (B) gick till så att alla 28 eleverna fick frågorna skriftligt samtidigt som jag var närvarande i klassrummet och förtydligade och kompletterade frågor om de inte förstod vad jag ville ha reda på, det blev en sorts individuell intervju baserad på
21
frågeformuläret. På så sätt kunde jag få eleverna att svara på de frågor som jag behövde få svar på och få dem att tänka efter istället för att skynda till nästa fråga. Det är möjligt att jag hämmade deras spontanitet men jag fann att det var det bästa att göra i situationen. Samtalstonen var väldigt öppen och ärlig.
3.4 Svar och svarsfrekvens
Det var svårt att få eleverna att tänka efter och verkligen svara på vad jag ville ha reda på. Det märktes mest i enkäten A. Detta kan vara en av anledningarna till att jag inte fick tillbaka lika många formulär som jag delade ut. Många verkade svara rutinmässigt utan att riktigt förstå eller tänka över syftet med frågorna. Det var också svårt att avgöra på ett objektivt sätt om det verkligen var så som eleverna tyckte att deras livsstil var. Vad de egentligen svarade på var ju sin upplevelse av hur deras vanor såg ut. Om de verkligen levde så hälsosamt eller ohälsosamt som de berättade att de gjorde är mycket svårt att bedöma och inte relevant i min undersökning, jag är intresserad av deras egen syn på sig själv inte den faktiska verkligheten.
Min första undersökning, enkät A, som var tänkt att vara den enda blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag trodde helt naivt att alla som anmälde sitt intresse att vara med skulle lämna in enkäten i slutet av perioden med alla frågorna besvarade och sedan var det bara att sätta igång att sammanställa resultaten. Vad jag inte hade en tanke på var att elever glömmer och att föräldrar inte alltid är hemma och har tid att sätta sig ner med sina barn bara för att fylla i en enkät och att det finns andra prioriteringar som går före. Kanske var frågorna för öppna och övergripande och gjorde föräldrar och elever förvirrade? Var det för privata frågor? Kanske skulle jag formulerat mig annorlunda? Resultatet blev i alla fall att jag fick tillbaka en bråkdel av de enkäter jag delat ut. De 5 (av 20 utdelade) jag fick tillbaka var i och för sig väldigt noggrant ifyllda och mycket intressanta
22
att läsa. Jag har valt att bortse från dessa enkäter då jag inte anser att underlaget är tillräckligt för min undersökning.
I undersökning B, som innefattade hela klassen på 28 elever, försökte jag genom att ställa olika frågor få eleverna att fundera närmre över hur de skulle svara. Jag försökte få dem att se mer objektivt på sina egna vanor, vilket jag är väl
medveten om att det är mycket svårt, om ens helt möjligt. Jag tror jag lyckades delvis, eftersom jag fick de flesta av mina frågor besvarade. Eleverna svarade mycket uppriktigt och ärligt. Jag ansåg mig ha tillräckligt underlag om hur elever känner och lever för att kunna få svar på mina frågor.
En faktor som påverkar resultatet är att elevernas svar kanske inte alltid är
sanningsenliga, de vet att jag kommer att studera dem mycket noga och även om de i undersökning B svarade anonymt var några elever oroliga över att jag skulle känna igen deras handstil och veta vem de var. Denna osäkerhet kan ha gjort att de inte vågade berätta om hur deras vanor egentligen ser ut. De kan vara oroliga över att de inte lever så sunt som de tycker att de borde göra och har dåligt samvete för det, eftersom de egentligen vet hur de kan förbättra sina vanor men inte gör det. En annan orsak att de svarar som de gör kan vara att de har mycket liten eller ingen möjlighet att påverka matvanor och fritidsaktiviteter eftersom föräldrarna är mycket auktoritära och inte låter dem vara medbestämmande i dessa frågor.
23
4 RESULTAT
I det här kapitlet kommer resultaten av min undersökning att redovisas. Svaren på hur elevers matvanor, fysiska aktivitet och på hur de själv ser på sina
prestationer blev en mycket intressant läsning. Jag har sorterat upp svaren på mina frågeställningar under följande rubriker: fysisk aktivitet, matvanor och skolprestation där jag redovisar attityder före och efter temaarbetet där det är möjligt. Resultatet innefattar undersökning B då inget annat anges.
4.1 Fysisk aktivitet
Eleverna fick svara på frågor om de tränade/hade något fritidsintresse efter skoltid samt omfattning och mål med denna aktivitet. De flesta eleverna (22 av 28) i klassen jag undersökte var på något sätt fysiskt aktiva på sin fritid eller hade ett intresse/hobby som de spenderade minst en timme i veckan på. Det var väldigt olika saker de ägnade sig åt efter skolan, allt från ishockey, fotboll till ridning och cirkusskola. Som tidigare nämnts var detta en klass som var ovanligt aktiv fysiskt sett jämfört med andra klasser på skolan. Detta innebär vissa
svårigheter i att se om temaveckorna medfört några attitydförändringar eller ej.
4.1.1 Syn på fysisk aktivitet innan temaveckorna
De elever som svarade att de tyckte det var viktigt att röra på sig var också de elever som hade någon aktivitet som de tyckte var rolig. Det var ganska stor skillnad i attityd till fysisk aktivitet mellan de som hade ett intresse (22st) och de som inte hade något speciellt (6st) som de gjorde efter skolan. Många av de elever som tränade mer än två gånger i veckan berättade att de var mycket tävlingsinriktade och det var viktigt för dem att vara bra på det de gjorde,
24
till detta att de tyckte om att ta det lugnt framför TV:n och orkade inte anstränga sig i någon fysisk aktivitet utöver skolidrotten . De uttryckte i enkäten att det räckte med att få godkänt i skolämnen som idrott och verkade enligt vad de svarade i undersökningen inte motiverade till att se hur bra resultat de kunde få om de ansträngde sig fullt ut.
21%
32% 36%
11% elever som inte tränar
något utöver skolgymnastiken 6st elever tränar ett pass/v utöver skolgymnastiken 9st
elever som tränar två pass/v utöver skolgymnastiken 10st elever som tränar mer än två pass/v utöver skolgymnastiken 3st
Figur 4.1 Antal elever som tränar utöver skolgymnastiken.
Cirkeldiagrammet ovan illustrerar elevernas idrottsaktivitet utanför skolan.
Ett resonemang som genomsyrade de elever som tyckte att det var viktigt att röra på sig var att man mådde bättre om man rörde på sig och ”tog i lite grann” även om det ibland kändes motigt så visste de att de efteråt skulle bli mer nöjda med sig själva och på så sätt höja sitt självförtroende. De verkade mer medvetna om sig själva och vad de kunde prestera och var villiga att testa var gränserna för deras kapacitet gick. Ett annat argument för att de ville träna mer utöver skolidrotten var att de ville få bra betyg i idrott och genom att träna på egen hand kunde de förbättra sig. På sättet att beskriva sitt idrottande visade dessa elever ett stort mått stolthet och gott självförtroende (Sandborg och Stening,
25
1993 och Stenberg, 1995). Eleverna som inte hade någon aktivitet efter skolan förklarade det med att de inte hittat något som de tyckte var roligt och att var jobbigt att röra på sig. De uttryckte trots detta att det var viktigt att röra på sig för hälsans skull och många antydde att de hade dåligt samvete för att de inte rörde på sig mer. En elev skrev att hon avskydde att idrotta och att skolidrotten var det värsta hon visste. De tre veckor som tema-arbetet pågick tyckte hon var de värsta hon varit med om, eftersom hon då var tvingad att röra på sig varje dag. Hon angav att den motionsform hon utövade var att cykla till och från skolan. På frågan om hon var normalviktig svarade hon att hon var för kraftig. Motviljan denna elev har mot rörelse får mig att undra om hon har eller har haft några specifika motoriska problem (Bader-Johansson, 1991). De fem andra eleverna som svarade att de inte brukade utöva någon aktivitet på fritiden har på samma fråga svarat antingen att de är för kraftiga eller att de tvärtom är för smala. De elever som har angivit att de är för smala har dock varit mer positiva till fysisk aktivitet än de elever som angivit att de väger för mycket, de som tycker att de väger för lite har istället menat att anledningen till att de inte intresserar sig för något speciellt är att de provat på olika aktiviteter men inte hittat något som de tyckt varit så roligt att de ville fortsätta.
4.1.2 Syn på fysisk aktivitet efter temaveckorna
Gemensamt för alla eleverna efter temaveckorna var att medvetenheten om vikten av fysisk aktivitet ökat hos samtliga elever. Den undersökta klassen var redan innan väldigt fysisk aktiv och som tidigare nämnts inte helt typiskt för skolan men jag tycker mig ändå kunna se en förändring i attityd hos eleverna. Bland de sex elever som inte idrottade eller inte tyckte om att röra på sig verkar det ha skett den största attitydförändringen. Dessa sex elever skriver i
undersökningen att de nu är mer medvetna om vad deras kroppar behöver. De menar att de i framtiden ska försöka sköta sig bättre för sin hälsas skull och att de insett att de måste röra på sig för att kroppen behöver det. En av eleverna
26
som tränade mer än tre gånger i veckan utöver skolidrotten skrev att han fått sig en tankeställare under en gästföreläsning av en professionell ishockeyspelare som kom och berättade om deras träning och påpekade att kroppen behövde tid för återhämtning också för att kunna utvecklas och bli bättre. Han menade att i framtiden skulle han vila mer och inte alltid pressa sin kropp till max, han kunde ju inte nå sina mål om hans kropp gick sönder!
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att eleverna åtminstone har funderat igenom vikten av daglig motion, om de sedan lever som de lärt får framtiden utvisa.
4.2 Matvanor
Eleverna blev tillfrågade om deras tankar om vad de åt och hur de såg på sin mathållning. Under temat hade eleverna dels fått undervisning och diskuterat vad som är lämplig föda och dels tillagat måltider och ätit tillsammans. Eleverna har talat om konsekvenserna av olika typer av mathållning samt olika
människors behov av näring beroende på aktiviteter och livsstil (artikelserie, Sydsvenskan, 2003).
4.2.1 Matvanor innan temaveckorna
Det finns i princip två genomgående svar på hur eleverna i
undersökningsgruppens matvanor ser ut. En grupp elever som äter det som ställs framför dem och en grupp som är mycket noga med vad de stoppar i sig
eftersom de vill få i sig rätt saker för att kunna prestera sitt bästa. Flera av eleverna berättar att de inte kan påverka vad som serveras hemma eftersom det är föräldrarna som lagar mat och de måste äta vad som serveras. De kan påverka måltiderna på så sätt att de kan önska vissa rätter, men det är föräldrarna som bestämmer vilken mat det blir i slutändan. Eleverna som inte bryr sig så mycket om vad de äter är med 4 undantag också de som anser att de är normalviktiga
27
eller i två fall de som anser att de är för smala och därför inte behöver bekymra sig om vad de får i sig ur viktsynpunkt.
Eleverna är i allmänhet noga med att skilja på vardagsmat och på helgmat. På vardagarna äter de mest för att de blir hungriga och kan då äta enkla rätter som är snabba och lätta att tillaga. De äter för att de blivit hungriga och äter då vad de kommer över även om det kan innebära att de äter sig mätta på kakor och godis om det är vad som finns närmast till hands. Det är ofta deras föräldrar som ser till att det finns nyttig mat för dem att äta efter skolan och till frukost
(mullvadsprojektet, Sydsvenska dagbladet, 2003). Det är bara de elever som är väldigt tränings- och tävlingsinriktade (3st) som är noga med att de äter nyttigt även efter skolan när de kommer hem och är hungriga. Det är också de som har med sig nyttiga mellanmål i skolan och ser till att hålla sin blodsockernivå på en lagom nivå inför prov. De övriga äter vad som är gott och lätt att få tag i även om de också är medvetna om att det kanske är ohälsosam mat de får i sig. På helgerna bestämmer de flesta eleverna tillsammans med föräldrarna vad de ska äta och då är det mer avancerade rätter det handlar om, mer festmat.
4.2.2 Matvanor efter temaveckorna
Alla elever tycker att de är mer medvetna om vad de stoppar i sig efter de tre temaveckorna än de var innan. De upplever att de har lärt sig mer om hur deras kropp fungerar och vilken typ av föda den behöver för att må bra. De elever som i enkäten anger att de blivit mycket mer medvetna är de elever som inte är helt nöjda med hur deras kroppar ser ut och de som tränar mycket och vill genom födan öka sina prestationer. En gemensam åsikt eleverna har om maten är att den måste vara god, mat är inte bara något som man äter för att man måste; maten måste smaka bra. Många elever påpekar att mat är ju också njutning, de menar att äta god mat ger dem en känsla av välbefinnande och beskriver sig själva som ganska kräsna med vad de tycker är gott.
28
En annan reaktion efter temaveckorna är att eleverna vill vara med att påverka vad som serveras hemma i den mån de kan för att det ska vara mat som är nyttig för dem. Några elever uttryckte också en önskan att påverka vad deras föräldrar åt då de ansåg att de inte åt så hälsosamt. Just detta kunde man läsa om i en artikelserie i Sydsvenska dagbladet (2003) som beskrev ett behandlingsprogram på Östersunds sjukhus för feta barn där hela familjen behandlades. På det stora hela verkar samtliga elever medvetna om att vilken mat de bör äta men återigen att veta vad som är nyttigt är inte samma sak som att ha hälsosamma matvanor.
4.3 Syn på prestation
Eleverna blev tillfrågade om det var viktigt för dem att prestera bra inom olika områden och varför de trodde det var så, vad som motiverade dem att göra bra ifrån sig, vad deras mål var. De blev även tillfrågade om deras attityd förändrats efter temaveckorna.
4.3.1 Syn på prestation innan temaveckorna
Det verkar som om synen på prestation i skolan och på fritidsaktiviteter utifrån svaren i undersökning B går hand i hand med om de har någon
tidskonsumerande aktivitet på fritid. Alla utom en av de som tränar utöver skolidrotten (21st av 22) prioriterar skolan före träningen och ser det som viktigt att prestera bra och göra sitt absolut bästa i skolarbetet. De pressar sig gärna för att se hur mycket de kan klara av, var deras gränser går. Många av eleverna berättar att deras föräldrar ställer krav på dem att de ska klara av skolan (Gustafson, 1994) och göra sitt bästa där innan de får lägga tid på olika
aktiviteter. Detta sporrar dem till att anstränga sig mer. De flesta elever håller med sina föräldrar och tycker som de att skolan är viktig för hela deras framtid och vill ha bra betyg för att kunna välja att i framtiden bli vad de vill. De är mycket målmedvetna och har stora framtidsplaner. Det var bara en elev som
29
svarade att skolan kom i andra hand efter fritidsaktiviteten. Eleven svarade att hans ishockeyträning kom före skolan, eftersom han ville bli professionell hockeyspelare och det var viktigt för honom att utvecklas inom hockeyn hela tiden då det kunde komma talangscouter och titta på matcher och träningar. Även denna elev visar dock att han är mycket målmedveten med vad han vill satsa på när han menar att han måste satsa på hockeyn nu om han vill lyckas som hockeyspelare och att han kan läsa upp sina betyg senare om det behövs. Pojken poängterar dock att han ser till att få godkänt i alla ämnen, även om han kanske inte anstränger sig för att få mvg. Han menar att om han ville lägga sin energi på att få så bra betyg i skolan som möjligt så hade han nog kunnat få mvg i många ämnen, samtidigt som han menar att han kan läsa upp betygen efter grundskolan om det skulle krävas. Eleven är mycket medveten om vad han lägger sin energi på och sin kapacitet.
Med undantag från denna enda elev kommer skolan i första hand för alla elever i undersökningen. Alla eleverna tycker att de behöver de lärdomar de får i skolan i framtiden och de ifrågasätter inte heller varför de ska lära sig vissa ämnen eller områden utifrån läroplanen. Det är inte alla elever som får hjälp av sina föräldrar att planera läxläsning eller förhöra dem inför prov, några elever berättar att deras föräldrar litar på att de sköter sitt skolarbete på ett bra sätt. Många elever
berättar att deras föräldrar tycker att de behöver träna mer inför prov och läxor än vad de gör. Å andra sidan så säger också eleverna att deras föräldrar är nöjda så länge de gör sitt bästa och kämpar på efter den förmåga de har. Kanske är det föräldrarnas gedigna support och det positiva klassklimatet som har gjort att den undersökta klassen ligger över genomsnittet betygsmässigt precis som
Gustafsons (1994) undersökning visar om hur attityder och föräldrars syn på sina barn påverkar deras prestationer?
30
Det var väldigt svårt att avgöra om elevernas syn på prestation efter
temaveckorna ändrats eller ej. Dels var det svårt för eleverna att med självinsikt och med det valda sättet att med intervjuer mäta och märka en skillnad i sin attityd och dels var det svårt för mig att avgöra eventuell attitydförändring, det hade krävts djupare intervjuer innan och efter temaveckorna för detta. Jag får nog anse frågan som obesvarad.
31
5 ANALYS AV RESULTATET
Undersökningen jag gjorde ger på inga vis en komplett bild av dessa elevers livsstil och attityder, det krävs mycket mer omfattande undersökningar för att få den bilden klar. Nu var detta en homogen klass avseende etnicitet och med vad jag kunde utläsa ”svenska” hemförhållande, dvs. jag tror inte eleverna hade krav på sig att i större utsträckning hjälpa till med hem, småsyskon och dylikt utan kunde koncentrera sig på sitt skolarbete (Sachs, 1989). Det kan vara så att de skäms inför mig eller sina kamrater över sina begränsade möjligheter att påverka sin livsstil. Många gånger tvingas barnen att ta efter sina föräldrars vanor
(mullvadsprojektet, Sydsvenska dagbladet, 2003) och får då vanor som inte är hälsosamma för dem och det är mycket små möjligheter barnen har att påverka. Det kan vara så att även om barnet vill idrotta och äta sunt så motarbetas det av att det inte får tillräckligt med stöd av föräldrarna. I en grupp elever som den undersökta där flertalet elever har en omfattande aktivitet på fritiden och en klasskultur där bra betyg är viktiga kan det kännas svårt att svara ärligt och medge att man inte lever på det sätt som man skulle vilja.
5.1 Analys av fysisk aktivitet
I elevernas svar i undersökning B kan man tydligt märka skillnader i attityd mellan de elever som anger att de har stor aktivitet på sin fritid och de som uppger att de inte har det. De aktiva eleverna är mer målmedvetna och kämpar mot högre mål än de som inte är lika aktiva och som verkar vara nöjda med hur saker och ting är och inte har samma kämparanda. Givetvis är alla individer och en del är mer målinriktade och benägna att kämpa för vad de vill ha än andra, men om man tittar på elevernas attityd mot fysisk aktivitet och deras syn på skolprestation och jämför de elever som tycker det är viktigt att de har bra betyg (23st) och de som är nöjda med att klara godkänd nivå (5st) finner man att bland
32
de elever som tycker att det är viktigt att prestera bra i stort sammanfaller med de elever som har störst aktivitet på fritiden. Är detta en slump eller finns det samband mellan idrottande (rörelser, koordination), inlärning och attityd om skolprestation? Enligt Bader- Johansson (1991), Stenberg (1995) och Sandborgh och Steining (1993) är det så. Även Ericssons avhandling (2003) tyder på detta, såväl som även min egen undersökning (B) antyder även då den är väldigt begränsad.
5.2 Analys av matvanor
Deras matvanor var mindre förvånande eftersom det är att vänta att elever i den här åldern måste äta vad deras föräldrar lagar. Däremot var de väldigt medvetna om vad som är nyttigt för dem och inte. Orsaken till detta måste vara de tre temaveckorna om hälsa. Jag tror att eleverna lärde sig mer än de tror de gjorde om hälsa under denna treveckorsperiod. De har fått mer kunskap att influera familjens mathållning (artikelserie, Sydsvenska dagbladet, 2003) med.
Ser jag på elevernas matvanor finner jag inte något direkt samband mellan prestation och matvanor. Däremot är de elever som satsar hårt inom någon idrottsgren (ishockey, fotboll) mycket medvetna om vad de stoppar i sig. Flertalet elever uppger att de äter när de blir hungriga och inte bekymrar sig så mycket över vad de äter, bara det inte är för fet mat. Oron för att få i sig för mycket fett verkar komma från det stora antalet reklamfilmer om mat som innehåller lite fett. Uppenbarligen påverkar reklamen ungdomarna mycket, flertalet elever kommenterade reklam i sina enkätsvar.
5.3 Analys av syn på prestation
En förvånande upptäckt var att eleverna har en vitt skild syn på vad som är att studera mycket eller lite. De flesta tyckte att de kunde anstränga sig mer i skolan och att de borde studera mer men vad som skilde markant var antalet timmar de
33
sa sig studera per vecka. En elev sa att han ägnade ungefär två timmar i veckan åt läxor och prov och detta hade han lite dåligt samvete för, eftersom hans föräldrar tyckte att han borde göra mer, medan en annan elev studerade minst fem timmar per vecka och tyckte fortfarande att det var för lite. Det kan vara svårt att jämföra hur mycket de olika eleverna studerar eftersom det delvis beror på hur effektiva de är och hur lätt de har för att lära sig. En del behöver läsa genom en text en gång för att kunna förstå och komma ihåg den medan en annan elev måste läsa den minst tre gånger. Generellt är att de som har mycket andra aktiviteter måste vara mer strukturerade för att hinna studera, vilket avspeglas i enkätsvaren i både undersökning A och B. Kanske kan det även vara typ A och typ B- beteende (Lundberg, 1994) som påverkar ambitionsnivån? Ett
genomgående mönster för människor med dominerande typ A beteende är ett behov att vara duktig på vad de gör. Eller är det så att kulturen i förorten bidrar till att eleverna tycker det är viktigt med utbildning för sin framtida karriär?
34
I stora drag kan man säga att den undersökning jag har gjort ger en bild av ungdomars attityder och syn på skolan och sin utbildning. Hade jag undersökt ett annat bostadsområde med andra förutsättningar hade jag förmodligen fått andra svar. Min undersökning har berättat för mig att eleverna i årskurs åtta i en förort till Malmö lever ganska sunt med tanke på att de äter ordentlig mat varje dag och att de tänker ”lagom” mycket på vad de stoppar i sig, dvs. de är
medvetna om vilken mat som är bra för deras kropp och vilken mat de inte ska äta för mycket av, men samtidigt har denna medvetenhet inte gått till överdrift och blivit sjuklig. Flertalet av eleverna rör på sig regelbundet utöver skolidrotten och de har meningsfulla intressen som de utövar på sin fritid. De ser seriöst på skolan och tycker att det är viktigt att få en bra utbildning och att få godkända betyg. Av elevernas intervjusvar kan jag utläsa att de elever som har något intresse på fritiden oftare tycker att det är viktigt att få bättre betyg än godkänt. Jag kan även se att dessa elever oftare är mer medvetna om vilken mat de bör äta.
6.1 Diskussion
Vad är det nu för mening med att undersöka hur elever lever och hur viktig de tycker att skolan är? Jo, det är intressant att se om och hur attityden till skolans värld sammanfaller med attityden till den egna kroppen (Bader-Johnsson, 1991, Stenberg, 1995). Jag tycker att det säger en hel del om elevernas syn på världen och på livet i allmänhet, för precis som Sachs (1994) menar så spelar faktiskt den allmänna synen på hälsa/ohälsa en dold roll i samhället. Numera har det blivit en del av kulturen att ta hand om sin kropp och vara medveten om hur man lever. Det ligger också i tiden att bli medveten om vilken livsstil man har
eftersom dagens samhälle blir alltmer stillasittande och datoriserat. Människor glömmer bort att deras kropp är gjord för att röra på sig varje dag och inte för att sitta still och titta på en dataskärm för då fungerar den inte optimalt. Den
35
drabbas av olika sjukdomar som inte fanns för 200 år sedan då livet var fysiskt hårdare. Genom att titta på de vanligaste dödsorsakerna i USA som är rökning (435 000), övervikt/fetma (400 000), alkohol (85 000), giftiga ämnen (55 000), bilolyckor (43 000), skjutvapen (29 000), veneriska sjukdomar (20 000) och drogmissbruk (17 000) (källa JAMA, Sydsvenska dagbladet, 2003) kan man dra slutsatsen att de vanligaste dödsorsakerna alltså beror på livsstil! Rökning, fetma och alkohol- och drogmissbruk är alla saker som människor själv valt att ägna sig åt av olika orsaker. Denna information tillsammans med forskarnas rön om fetma och prestation (Gustafson, 1994), nybildande av hjärnceller p.g.a. motion (Sydsvenska dagbladet, 2003) och nu senast Bunkefloprojektet (Ericsson, 2003) tycker jag ger all anledning att intressera sig för vilken livsstil som är att föredra. I det stora hela kommer det att främja hela det svenska samhället ekonomiskt med bl.a. mindre kostnader för sjukvård, men framför allt kommer det att för den enskilda människan att betyda ett mer välmående liv både fysiskt och psykiskt.
6.2 Pedagogisk användning
Det är svårt att säga konkret hur man kan få användning som pedagog av att elever har aktiviteter på fritiden utöver skolarbetet. I min undersökning försökte jag få eleverna att tänka efter om de någon gång haft nytta av sina kunskaper från fritiden i skolan. Detta är givetvis en mycket svår fråga att svara på och eleverna visste inte riktigt vad jag menade först. När de tänkt efter en stund kom några elever på att de nog visst hade nytta av sina fritidsintressen i skolarbetet eftersom de då ibland lärde sig uttryck och formuleringar i ett annat
sammanhang än det i skolan. Inte många kunde ge ett exakt exempel men en hästintresserad tjej kom på att en del facktermer i ridsporten kunde hon använda i t.ex. matematiken. De flesta tyckte att det var i idrottsämnet de hade mest nytta av fritidsintressena. Eftersom de tränade sina muskler och sin
36
gymnastik såväl som de mer teoretiska ämnena (med teoretiska ämnen menar jag kärnämnen, språk, NO, SO) (Sandborgh och Stening, 1993) även om eleverna inte insåg att deras motorik även spelade roll i de teoretiska ämnena. De elever som tränade regelbundet tyckte också att de mådde bättre när de tränade och hade lättare att koncentrera sig på rätt saker då än om de inte
tränade. De perioder de inte tränade menade de att kände de sig mer lättirriterade och hade svårt för att sitta still och fokusera på rätt saker vilket påminde mig om det Sandborg och Stening (1993) menar när de skriver att ”om barn ska kunna sitta still måste de få röra sig”. Som lärare märks det väldigt tydligt när eleverna är fokuserade och inställda på skolarbetet och när de är rastlösa och
okoncentrerade. Precis som Ingegerd Ericsson (2003) har kommit fram till i sin undersökning hjälper fysisk aktivitet eleverna att bli av med överskottsenergi samtidigt som det tränar upp deras motoriska förmåga och hjälper dem att kunna lägga ner energin på att lära sig saker istället för att behöva anstränga sig med att sitta upprätt och anteckna.
En annan fördel som elever som har aktiviteter efter skolan har är att de breddar sina kunskapsområden och får kännedom om saker som de annars inte skulle komma i kontakt med. De träffar på uttryck och händelser som kanske väcker deras intresse att forska vidare i skolan och får dem att se saker från en annan vinkel och på så sätt kan de därmed skaffa sig en bredare kunskapsgrund att stå på. Deras självförtroende växer och de vågar försöka sig på nya okända områden som de annars inte hade vågat närma sig. Det gynnar alla ämnen i skolan om eleverna är nyfikna och villiga att lära sig nya saker och är helt i enlighet med strävansmålen i Lpo-94. Denna självständiga kunskapstörst bör uppmuntras och stödjas.
37
Inom området hälsa och motion finns det hur mycket som helst att studera i framtiden. Jag hade önskat att det fanns fler projekt som Bunkefloprojektet runt om på skolorna i landet. Dels hade vi fått ett större underlag för studierna om de positiva effekter vi redan har sett är riktiga och dels så hade fler elever fått chansen att lägga en sund hälsosam grund för sitt fortsatta liv om de inte redan har det. Det är på gång i alla fall i Malmö att fler skolor blir hälsomedvetna med mer idrott och hälsa på schemat men att det går med varierande hastighet och effekt. Förhoppningsvis fortsätter trenden och till slut kanske den innefattar alla skolor i landet?
38
REFERENSER
Artikelserie; Sydsvenska Dagbladet, Hösten 2003. Fetma på väg att bli
vanligaste dödsorsaken, Motion ger fler hjärnceller, Barn till feta bör få hjälp tidigt, Färre feta barn när hela familjen behandlas, Många, långa och tjocka, Mullvadsprojeketet Östersunds sjukhus .
Bader- Johansson, C. (1991). Grundmotorik. Om inre och yttre rörelse i
människans motorik. Lund: Studentlitteratur
Ericsson, I (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö, Reprocentralen, lärarutbildningen
Gustafson, S. (1994). När förmåga och prestation inte stämmer överens: miljöns inverkan och långsiktiga effekter, I Törestad, B. och Nystedt, L. (red.) Människa
och omvärld i samspel (ss. 124-141). Borås: Natur och kultur
LPO-94 Idrott och hälsa, strävansmål
Lundberg, U. (1994). Beteende, stress och hälsa, I Törestad, B. och Nystedt, L. (red.) Människa och omvärld i samspel (ss. 124-141). Borås: Natur och kultur
Sachs, L. (1989). Hälsa som kultur. En antroposofs funderingar I Philipson, S och Uddenberg, N (red.) Hälsa som livsmening (ss.118-139). Stockholm: Natur och kultur
Sandborgh, G och Steining, B. (1993) Inlärning genom rörelse. Stockholm: Liber utbildning AB
39
Stenberg, D. (1995) Vi finns! Om sambandet mellan rörelsefunktionerna och
inlärningsförmåga. Stockholm: HLS Förlag
40
BILAGOR
1 Enkät till föräldrar och elever
41
Bilaga 1
Undersökning av elevers hälsa
Jag gör en undersökning om vilken betydelse fysisk aktivitet har för
koncentration och välbefinnande. I den del av min undersökning har jag valt att undersöka vilka förändringar några elever i åk 8 kan komma att märka under de planerade tre temaveckorna om hälsa. Eleverna kommer att ha någon fysisk aktivitet i princip dagligen och samtidigt lära sig om hälsa och vad man kan göra för att ta hand om sin kropp och må bra. Jag undersöker de omedelbara
förändringar som detta kan tänkas ha för elevernas välbefinnande. Eftersom ni som föräldrar är de som känner ert barn bäst och kan märka om det sker några förändringar bänder jag mig till er och ber er att studera ert barn lite noggrannare de närmsta tre veckorna för att uppmärksamma de små skillnader som jag
hoppas ska ske. Till hjälp har jag satt ihop följande frågor (se bilaga) att besvara dels i början och dels i slutet av perioden. På så sätt hoppaj jag kunna skapa ett underlag för min undersökning. Vore mycket tacksam om ni ville medverka.
Mvh
42
Till förälder/föräldrar till _______________________
Frågor att besvara innan temaveckorna börjat (v.41)
Beskriv ditt barns attityd till fysisk aktivitet. Hur upplever du ditt barns aptit?
Beskriv ditt barns humör.
Hur upplever du att ditt barns koncentrationsförmåga är?
Hur upplever du att ditt barn planerar sina aktiviteter och sitt skolarbete? Hur upplever du att ditt barns hälsa är?
Har ditt barn speciella problem av något slag? Om så beskriv dessa.
Frågor att besvara efter temaveckorna (efter v.43)
Har du märkt någon skillnad i ditt barns attityd till fysisk aktivitet? Om så vilken?
Har du märkt någon skillnad på ditt barns aptit? Hur?
Har ditt barns humör förändrats under de tre temaveckorna? Hur? Tycker du att ditt barns koncentrationsförmåga har förändrats? Hur?
Har ditt barn förändrat sitt sätt att planera sina aktiviteter och sitt skolarbete? Hur?
Tycker du att ditt barns hälsa har förändrats (jämför före och efter temaveckorna)? Hur?
Om ditt barn har speciella problem av något slag, har de förändrats? Hur? Har det skett några andra förändringar du noterat? Vilka?
43
Till eleven:______________
Frågor att besvara innan temaveckorna (v.41)
Hur ofta brukar du motionera? Vilken aktivitet gör du då? Hur anser du att din kondition är?
Vilken är din vilopuls (räkna antalet pulsslag under en minut på morgonen innan du stigit ur sängen)?
Är du normalviktig?
Är du ofta trött? Om så, varför och hur ofta? Har du lätt för att koncentrera dig?
När har du lättast för att koncentrera dig och när har du svårt för det? Hinner du med allt du måste och vill göra varje dag?
Vad hinner du minst med? Vad hinner du mest med?
Hur är din aptit? Beskriv dina matvanor. Hur är ditt humör?
Är du ofta arg, glad, ledsen eller irriterad? Beskriv ditt humör.
Frågor att besvara efter temaveckorna (efter v.43)
Har din kondition förändrats under de tre veckorna du haft motion i stort sett varje dag?
Vilken är din vilopuls idag? Hur mycket bättre eller sämre är den? Har din vikt förändrats?
Är du ofta trött? Om så, varför tror du och hur ofta? Har din förmåga att koncentrera dig förändrats? Hur och varför då tror du?
Hinner du med mer eller mindre av det du vill och måste göra varje dag? Vilka förändringar har skett?
44
Har ditt humör förändrats? Vad beror det på tror du? Har du noterat några andra förändringar?
45
Bilaga 2
Frågor om hälsa till åk 8, eleverna svarade på följande frågor skriftligt samt hade möjlighet att utveckla svaren muntligt samt fråga vid oklarheter. Eleverna har skrivit mer än bara svaren på frågorna nedan då meningen med frågorna även diskuterades muntligt.
Flicka eller pojke?
Fysisk aktivitet
Vad tycker du om fysisk aktivitet?
Ägnar du dig åt någon sport/aktivitet efter skolan? Varför gör du det?
Hur mycket tränar du per vecka?
Vad fick dig att välja just den/de aktiviteter du håller på med? Tävlar du? Varför/varför inte?
Är det viktigt att vara duktig?
Har temaveckorna ändrat ditt sätt att tänka om fysisk aktivitet? Hur? Varför?
Matvanor
Tänker du på vad du äter? Varför/varför inte?
Hur viktig är födan?
Väljer du själv vad du stoppar i dig? Vad är det som avgör vad du äter?
Är det något du inte äter? Av vilken anledning?
46 Syn på prestation
Är det viktigt att vara duktig i skolan? Varför? Hur ser dina föräldrar på din prestationsförmåga?
Hur mycket studerar du varje vecka bortsett från tiden i skolan? Vad är viktigast, skolan eller fritidsintressen? Hur tänker du då?
