Bygglogistik för skyskrapor : Logistikplanering för bygget av Karlatornet i Göteborg

BYGGLOGISTIK FÖR SKYSKRAPOR

Logistikplanering för bygget av Karlatornet i Göteborg

NAMU AZAD

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete, byggteknik

Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Handledare: Robert Öman Examinator: Henrik Wahlberg Uppdragsgivare:

Datum: 2020-01-20 E-post:

ABSTRACT

The handling of construction logistics around building materials has long been a major problem that has been noticed since 1960. The handling of construction logistics is important as they have a major impact on costs and customer service. There is a lot of work on a small area of building a skyscraper that includes many risky elements and factors that affect production speed and schedule.

In Gothenburg, a skyscraper will emerge from the city, with its 245m and 73 floors, which will be a building like no other in the country. A complex comprehensive construction project which leads to a complex logistics solution with good planning of the logistics flow.

The purpose of this degree project is to map the management of the construction logistics and to review how the planning of the factors that will guide the logistics of the construction project will look.

In order to respond to the purpose of the study, a case study has been made based on interviews of three key people within the Karlatornet project. Site visits have been made to get a real picture of the Karlatornet project. During the visit, documents and pictures were received regarding the logistics of the project.

The result shows that careful and early planning of the construction logistics reduces waste and increases the flow efficiency for a construction project like Karlatornet. Gathering enough knowledge from similar projects around the world has led Serneke to produce a logistics appendix that serves as a functional description for how logistics should be handled at Karlatornet. This logistics appendix acts as a contract document where all parties involved in the project must work according to the logistics appendix, which is a standardized working method for logistics management.

Through various tools such as Myloc, BIM and LEAN's production management philosophy, the project has been able to achieve an efficient logistic solution that fits Karlatornet.

FÖRORD

Under slutet av höstterminen 2019 och början av våren 2020 har detta examensarbete på 15 högskolepoäng inom byggnadsteknik verkställts på Mälardalens högskola.

Ett arbete som inte kunnat utföras utan hjälpen av min kontaktperson Hoger Akram projektledare på Serneke, Martin J. Andersson logistikansvarig på Serneke och Anders Ivarsson bygglogistikchef på Ahlsell, tack så mycket.

Vill även tacka min handledare Robert Öman och examinator Henrik Wahlberg på Mälardalens högskola som stöttat och hjälpt mig med feedback genom hela processen. Projekt Karlatornet för mig är väldigt speciellt eftersom det är ett väldigt stort projekt som kommer att bli Nordens högsta byggnad. Att få göra detta examensarbete har varit väldigt kul, intressant och lärorikt.

Västerås, januari 2020

Namu Azad

SAMMANFATTNING

Hanteringen av bygglogistiken kring byggmaterial har länge varit ett stort problem som sedan år 1960 uppmärksammats. Bygglogistiken är viktig eftersom den har en stor påverkan på kostnader samt kundservice. Det är mycket arbete på en liten yta med att bygga en

skyskrapa som innefattar många riskfyllda moment och faktorer som påverkar produktionsstakt och tidplan.

I Göteborg kommer en skyskrapa att träda fram ur staden, med sina 245m och 73 våningar vilket blir en byggnad utan dess like i landet. Ett komplext omfattande byggnadsprojekt vilket leder till en komplex logistik lösning med bra planering av logistikflödet.

Syftet med detta examensarbete är att karlägga hanteringen av bygglogistiken samt se över hur planeringen av de faktorer som kommer att styra logistiken för byggprojektet ser ut. För att svara på studiens syfte har en fallstudie gjorts baserat på intervjuer av tre

nyckelpersoner inom projekt Karlatornet. Platsbesök har gjorts för att få en verklig bild av projekt Karlatornet. Under besöket erhölls dokument och bilder gällande logistiken på projektet.

Resultatet visar att en noggran och tidig planering av bygglogistiken minskar spill och ökar flödeseffektiviteten för ett byggprojekt som Karlatornet. Att samla tillräckligt med kunskap från liknande projekt världen över har lett till att Serneke lyckats ta fram en logistikbilaga som fungerar som en funktionbeskrivning för hur logistiken ska hanteras på Karlatornet. Denna logistikbilaga fungerar som en kontraktshandling där alla involverade parter i projektet ska arbeta enligt logistikbilagan som är ett standardiserad arbetssätt för logistikhanteringen.

Via olika verktyg som Myloc, BIM och LEANs produktionslednings filosofi har projektet kunnat åstadkomma en effektiv logistisk lösning som passar Karlatornet.

INNEHÅLL

3.6 JIT- Just In Time ...6

3.7 5 S ...7

3.8 APD-plan ...7

3.9 BIM...8

4 AKTUELL STUDIE ...8

4.2 Karlatornet ...9

4.2.1 Projektbeskrivning ...10

4.2.2 Logistiska utmaningar ...13

4.2.2.1. Påverkan av väder ...13

4.2.2.2. Material- och personalflöde ...14

4.2.2.3. Kommunikation och information ...14

4.2.3 Logistikbeskrivning ...14 4.3 APD-plan ...15 4.4 BIM...17 5 RESULTAT ...18 5.1 Möten ...18 5.2 Logistik bilaga ...19

5.3 Leveransbokningsprogam – Myloc Construction ...19

5.4 Material och leveransinformation ...20

5.4.1 Materialhantering ...20

5.4.2 Leveranstid ...20

5.4.3 Riskhantering vid försening av materialleverans ...21

5.4.4 Undvika skador på material och spill ...21

5.5 Vertikal logistik ...22

5.5.1 Tornkranar ...22

5.5.2 Bygghissar ...22

5.5.3 Common Tower, ställningstorn ...23

5.5.4 Lastbryggor ...23 5.5.5 Provisoriska lunchrum ...24 5.5.6 Provisorisk bro ...24 5.6 Logistikfunktioner ...24 5.6.1 Logistikfunktion 1: BygglogistikCentral ...25 5.6.2 Logistikfunktion 2: Transport ...26 5.6.3 Logistikfunktion 3: Checkpoint ...26 5.6.4 Logistikfunktion 4: Lossning ...27 5.6.5 Logistikfunktion 5: Inbärning...27 5.6.6 Logistikfunktion 6: Avfallshantering ...28 5.6.7 Logistikfunktion 7: Hisskonduktör ...28 5.6.8 Logistikfunktion 8: Logistiktält ...28 6 DISKUSSION...28 7 SLUTSATSER ...31

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...32

REFERENSER ...33

BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR ...35

8.1 Intervjufrågor till logistikansvarig, Martin J.Andersson – Serneke ...35

8.2 Intervjufrågor till projektledare, Hoger Akram – Serneke ...35

8.3 Intervjufrågor till bygglogistik chef, Anders Ivarsson – Ahlsell ...36

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2 Animerad bild på Karlatornet, sedd från hamnen. Bild från Serneke (2019). ... 10

Figur 3 Byggarbetsplats för Karlatornet, Klar grund, 2018-09-23. Bild från Serneke (2019). 11 Figur 4 Animerad bild, Grundkonstruktion. Bild från Nyteknik (2019). ... 12

Figur 5 Platsgjutning av bottenplatta, gjord under ett dygn, v.21, år 2019. Bild från Serneke (2019). ... 12

Figur 6 Byggställning för gjutning av inre kärnan färdiställd samt yttre pelare och armering v.30, år 2019. Bild från Serneke (2019). ... 12

Figur 7 Våningsfabrik, en s.k. klätterform, v.47, år 2019. Bild från Serneke (2019). ... 13

Figur 8 APD-Plan,2019-10-22. Bild från Serneke (2019). ... 15

Figur 9 APD-Plan i 3d-format. Bild från Serneke (2019)... 17

Figur 10 APD-Plan i 3d-format. Bild från Serneke (2019). ... 17

Figur 11 Animerad BIM-modell där man kan se hur arbetet utförs,pålning och bottenplatta. Bild från Serneke (2019). ...18

Figur 12 Översiktsbild av de tre tornkranarna på byggarbetsplatsen. Bild från Serneke (2019), Markering med rött är tillagda av författaren. ... 22

Figur 13 Animerad bild av ställningstorn. Bild från Serneke (2019). ... 23

Figur 14 Animerad bild av landgång från byggnad till ställlningstorn. Bild från Serneke (2019). ... 23

Figur 15 Exempel på lastbrygga på ett annat bygge (ej Karlatornet). Bild från Serneke (2019). ... 24

Figur 16 Animerad bild som visar den provisoriska bron samtidigt som grundläggning pågår. Bild från Serneke (2019). ... 24

Figur 17 Karlatornet och dess byggarbetsplats v.27,2019. Bild från Serneke (2019). ... 25

Figur 18 Karlatornet och dess byggarbetsplats med beskrivande information v.27,2019. Bild från Serneke (2019). Markeringar och text är tillagda av författaren. ... 25

Figur 20 Animerad 3-d bild av framtida byggarbetsplatsen. Bild från Serneke (2019). ... 27 Figur 21 Logistiktält på byggarbetsplats. Bild från Serneke (2019). ... 28

FÖRKORTNINGAR

APD-plan Arbetsplatsdispositionsplan BIM Building Information Modeling

HR Human Resources

JIT Just in Time

LEAN En styrningsmetod som handlar om att identifiera och eliminera allt onödigt arbete som ses som spill/slöseri MIT Massachusetts Institute of Technology

T.C Tower Crane, Torn Kran TPL/ 3PL Tredjepartslogistik

TPS Toyota Production System

VA Vatten och avlopp

V.I.P Very Important Person

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Crossdocking Lasta varor från inkommande transporter direkt på utgående transporter.

Flaskhals Ett passage där flödet inte kan passera lika snabbt som i resten av flaskan, flaskhalsen bromsar flödet. Just in Time Handlar om att leverera produkten vid rätt tidpunkt,

precis när den behövs, så att ingen produkt behöver lagras, utan används så fort den anländer.

Last mile Förflyttning av en vara från transportshub till slutdestination, sista sträckan i leveranskedjan

1

INLEDNING

1.1

Bakgrund

I Sverige byggs det höghus men dock är det inte vanligt att det byggs skyskrapor. Det finns inte någon direkt definition av vad det innebär med en skyskrapa mer än att det är en byggnad som sticker ut betydligt högre upp än omgivande byggnader och når skyn så att säga. Den hittills högsta skyskrapan i Sverige är Turning Torso i Malmö med sina 190m. I Göteborg kommer en skyskrapa att träda fram ur staden, med sina 245m och 73 våningar vilket blir en byggnad utan dess like i landet. Ett komplext omfattande byggnadsprojekt vilket leder till en komplex logistik lösning med bra planering av logistikflödet.

Det är mycket arbete på en liten yta med att bygga en skyskrapa som innefattar många riskfyllda moment och faktorer som påverkar produktionsstakt och tidplan.

Bygglogistiken och materialleveranserna måste gå säkert och smidigt, s.k. Just In Time, för att få en så bra fungerande,effektiv byggproduktion och arbetsmiljö som möjligt.

Planeringen av logistiken har gjorts flera år innan projektet startat och det är nu år 2019 logisitkplaneringen implementeras i verkligheten.

1.2

Problemområde

Sedan år 1960 har det uppmärksammats om hanteringen av logistiken kring byggmaterial och trots detta så är arbetsplatslogsitiken fortfarande ett stort problem inom byggbranschen med mål att effektiviseras. Bygglogistiken är väldig viktig då den har en stor påverkan på kostnader samt kundservice.

En dålig planering av logistiken kan leda till förseningar som i sin tur leder till en stressig arbetsmiljö då det finns en produktionstidsplan att följa och får även kostnads påföljder. Förseningar som leder till stilla stående material/ arbetare/ maskiner på byggarbetsplatsen är en stor nackdel för beställaren vilket ger förlorad tid, produktkvalitet och pengar.

Planeringfasen av bygglogistiken är ytterst viktig och att inte lägga ner tillräckligt med energi på planeringen kommer att leda till bristande bygglogistik och materialhantering.

”Det finns studier som visar att en montör bara hinner montera 30-40% av tiden. Resten av tiden går åt till att vänta, leta eller hämta material. I dessa tider med resursbrist och krav på

kostnadseffektivitet finns det en stor uppsida för kunderna att få rätt saker, på rätt plats och i rätt tid.”, säger Fredrik Bergegård, Försäljningschef för Ahlsell Sverige.

Vid byggandet av skyskrapor är påverkan av uteklimatet i allmänhet och hård vind i synnerhet tillsammans med förlyttning av material och personal till och upp i tornet de största utmaningarna i produktionen för att få ett så effektivt flöde som möjligt. Den så kallade vertikala logistiken.

1.3

Syfte

Examensarbetet går ut på att kartlägga hanteringen av bygglogistik på Nordens högsta byggnad, Karlatornet och se över hur planeringen av de faktorer som kommer att styra bygglogistiken för byggprojektet ser ut. För att sedan kunna göra en sammanställning av de faktorer som kommer att styra bygglogistiken av byggprojektet på arbetsplatsen med syfte att ta lärdom inför framtida liknande projekt.

1.4

Frågeställningar

1. Vilka olika utmaningar finns det med bygglogistiken när man bygger skyskrapor?

2. Vilka olika lösningar används för bygglogistiken när man bygger nordens högsta byggnad Karlatornet i Göteborg?

3. Vad har man för praktiska erfarenheter från planeringen och startskedet av produktionen av Karlatornet?

1.5

Avgränsning

Denna studie avgränsar till endast en studie, projekt Karlatornet med fokus på att kartlägga hanteringen av bygglogistiken på Nordens högsta byggnad vid leverans, avlossning och montering. Även hantering av personal och transport av material till och inom arbetsplatsen kommer att ses över.

Projektet blir dock inte färdigställd förrens år 2022 och är i starten av byggnadsproduktion, vilket gör att studien tyvärr inte kan täcka hela utförandet utan endast planering samt startskedet av produktionen gällande logistikhanteringen.

2

METOD

Denna fallstudie baseras på intervjuer som ligger till grund för den aktuella studien och resultatet.

2.1

Intervjuer

Intervjuerna gjordes via telefon och de som intervjuats har innan intervjun blivit tilldelade ett utkast via mail med frågor som kommer att ställas, för vetande och förberedelse om vad som kommer att tas upp i intervjun vilket underlättar hela processen. Efter en överenskommelse om telefontid gjordes telefonintervjuerna som tog ca 60 min var och även spelades in med alla parters medvetande.

Intervjuerna har sedan ordagrant skrivits ner och sammanställts i flytande text då alla parter kompletterade varandra och fanns inga motsägelser i deras svar.

Tre nyckelpersoner för projekt Karlatornet har intervjuats, vilka är en projektledare (Serneke), en logisitkansvarig (Serneke) och en chef för bygglogistiken (Ahlsell).

2.2

Handledare

För att dela med sig av sina tankar, idéer och tillvägagångsätt har två handledare varit till hjälp, med feedback och input i arbetet. En handledare från Mälardalens högskola och en projektledare för projekt Karlatornet användes. Detta gjordes via personliga möten, telefon kontakt och mail.

2.3

Fältstudie/platsbesök

Målet med platsbesöket var att få en verklighetsbild av projektet och se arbetet med egna ögon, ta mer lärdom av projektet ute på själva arbetsplatsen.

2.4

Informationsinsamling

Information till litteraturstudien insamlades dels ur läroböcker gällande

bygglogistik & materialhantering och hämtades även från vetenskapliga rapporter på internet, som fakta sidor och andra examensarbetet via Diva-portal.

Litteruturstudiens information ska ge läsaren förståelse av innebörden av logistik och hur man så effektivt som möjligt kan implementera de olika delarna för att hantera logistiken i ett bygge av en skyskrapa.

Majoriten av informationen som resultatet baserar sig på är ifrån intervjuerna. Även dokument erhållits från Serneke så som Karlatornets tidplan, APD-plan och bilder.

3

LITTERATURSTUDIE

3.1

Vad är logistik?

Logisitik är omfattande och handlar i stort sett om effektivisering av material- eller

produktflöden, att det levereras snabbt, i rätt tid och till rätt plats. Inom logistiken gäller det inte att bara ”göra saker rätt”, utan det viktigaste är att ”göra rätt saker”. Det handlar om att försöka kombinera två aspekter, att få så låg logistikkostnad som möjligt och så hög

leveransservice för att tillfredsställa kunden.

Det gäller alltså både att planera och implementera, men även kontrollera att resultatet blev som planerat. Logistiken omfattar med andra ord ett stort område och kan defineras som planering, organisering, styrning och kontroll av alla aktiviteter i materialflödet, från

anskaffning av råmaterial till konsumtion och returflöden som syftar till att göra kunden och övriga intressenter nöjda för att tillslut kunna ge den bästa möjliga kundservicen till låga kostnader och även med låg miljöpåverkan. (Jonsson & Mattsson, 2012; Oskarsson et.al, 2013)

Världens största intresseorganisation inom logistik kallas för Council of Supply Chain

Management Professionals (CSCMP) och deras definition av logistik lyder på följande sätt på engelska :

“Logistics management is that part of supply chain management that plans, implements, and controls the efficient, effective forward and reverses flow and storage of goods, services and

related information between the point of origin and the point of consumption in order to meet customers’ requirements.” (CSCMP,2012)

Som i fri översättning lyder på följande sett:

“Logistik omfattar att ett kostnadseffektivt sätt planera, genomföra och styra förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund för att tillfredställa kundens behov

och önskemål. Dessutom innefattas det informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera” (Oskarsson et.al, 2013)

3.2

Logistikens historia

Logistik är ett ord som kommer från grekiskans, logistikē vilket direkt översätts till

räknekonst. Begreppet logistik har sitt ursprung ifrån det militära där det användes som en militärbaserad term då vikten av de olika flödena som tex hur militären skaffade, lagrade och

flyttade trupper, utrustning och förnödenheter till stridsfronterna var livsviktiga. Redan från tidigt 1800-tal sägs det att Napoleon var den första som tillsatte en logistik general, på franska ”Générale de Logistique”. Napoleon förstod vikten av effektiva logistikflöden av material och soldater. Idag förknippas begreppet logistik inte bara till det militära utan används mycket i näringlivet speciellt av företag inom tillverkningssektorn.

(Ivestopedia,2019-04-08; Nationalencyklopedin,u.å).

3.3

Bygglogistik

Logistiken ser ju självklart inte likadan ut i alla branscher utan fungerar på olika sätt. Jämfört med andra branscher har byggbranschen tyvärr varit långsam på att ta till sig av

logistikkunskapen samtidigt som fler och fler aktörer inser värdet av att ha en bra

bygglogistik. Bygglogistiken är den mest bidragande faktorn till att få en kostnadseffektiv, snabbare och mer säkert byggande. Det handlar i stort sett om att se till att leverans av material skall komma till rätt plats, i rätt tid och i rätt mängd.

Varje byggprojekt är unikt och ju större byggprojekt desto mer komplext byggande, då varje ny byggarbetsplats omvandlas till en ny tillfällig fabrik som byggs runt produkten.

Att ha en bra bygglogistik ger inte bara billigare, säkrare och snabbare byggen utan även ett miljövänligare bygge, vilket kan leda till minskning av transporter som i sin tur leder till mindre utsläpp. Det är ytterst viktigt att material levereras i rätt tid, till rätt plats inom byggbranschen, på grund av de begränsade lagringsmöjligheterna på arbetsplatsen.

Det allra viktigaste för att uppnå en så bra bygglogistik som möjligt är att tidigt planera, med andra ord tänka efter i tid. För att byggprojektet skall bli lyckat är det avgörande att planera logistiken i tid, en bra logistikanalys av själva arbetsplatsen och en logistikanalys för över hur omgivningen ser ut, med andra ord en intern- och extern logistikanalys. Vid stora komplexa byggprojekt är det vanligt att entreprenören anställer en såkallad

tredjepartslogistikföretag.(Bygglogistik, 2018; Linköpingsuniversitet, u.å; Oskarsson et al. 2013)

3.4

Tredjepartslogistik

Tredjepartslogistik, även känt som TPL eller 3PL innebär att en extern aktör tar över vissa delar eller t.o.m. hela delar för logistiken. Ett företag (en byggentreprenad) anlitar ett annat företag som tex sköter transporter, lagerhantering och returer. Detta i sin tur får företaget (byggentreprenören) som anlitat en TPL-partner att fokusera på kärnverksamheten, fokusera på att bygga och undvika resursslöseri. Att anlita en TPL kan även ge en reducerad

totalkostnad för byggprojektet. (Transportören, u.å.; Bygglogistik, 2018)

Nackdelen dock kan vara att byggentreprenören kan riskera att tappa kontrollen eller känslan av kontroll när de anlitar en TPL-partner. (Logtrade, u.å.)

3.5

LEAN

LEAN production härstammar från Toyota Production System,TPS, som ursprungligen utvecklades för Toyotas biltillverkning i Japan. LEAN är en produktionsledningsfilosofi som fått stor spridning över världen och som tillämpas av många företag som försöker arbeta mer effektivt.

Filsofin är till för att effektivisera produktionen tack vare att avlägsna all onödigt arbete som ses som slöseri/spill, att kundvärdet i produkten maximeras.Forskare från MIT,

Massachusetts Institute of Technology, har gjort en studie kring TPS för att ta reda på vad anledningen var till Toyotas goda framsteg jämfört med andra biltillverkare. Resultatet visade att Toyota med sin filosofi hade tex mindre lagerhållning, mindre arbetsskador, kortare produktionstid från koncept till lansering och det utfördes mindre arbete för att tillverka och utveckla de producerade produkterna.

LEANs grundbudskap är att undvika slöseri och på ett effektivt sätt använda sina resurser för att skapa värde för kunden, det handlar i helhet om att skapa en strategi för hur

verksamheten ska bedrivas, ett arbetssätt som stegvis arbetar för att eliminera slöseri.(Liker, 2009; Pettersson et al. 2009).

För att lättare kunna lokalisera var slöseriet sker och hur det kan undvikas, har LEAN delat in slöseriet i åtta olika former:

1. Överproduktion- Produktionen är större än efterfrågan, det produceras mer än vad som säljs.

2. Överarbete- Då mer jobbutförs än vad som krävs eller betalas. 3. Väntan- Personal saknar arbetsuppgift, väntar på arbete.

4. Rörelse- Rörelser som kan skapa påfrestningar och slitage på personal och maskiner. 5. Transport-Se till så att inga onödiga transporter sker.

6. Lager- Spill i samband med lagring av material som inte ska användas.

7. Oanvänd kompetens- När personalens fulla kompetens inte utnyttjas vilket ses som slöseri. 8. Reperation av defekta produkter- olika omarbeten och reperationer som inte inbringar

något slutvärde för kunden.(Strandberg, 2019-11-01; Lean, u.å.).

LEAN härstammar som tidigare nämnt från TPS som i sin tur bygger på Just In Time principen.

3.6

JIT- Just In Time

Just In Time, även förkortat JIT har sitt ursprung inom LEAN och kommer ifrån Toyota som var först med att tillämpa JIT som styrmedel. Inom de flesta branscher används JIT som arbetssätt för att förbättra sin logistiska flöden och eliminera slöseriet för att bli så effektiva som möjligt. Det handlar om att leverera produkten vid rätt tidpunkt, precis när den behövs, så att ingen produkt behöver lagras, utan används så fort den anländer.

JIT är logistikens mest viktigste del då det handlar om att rätt produkt, kommer till rätt plats, vid rätt tid. Det krävs en väldigt noggrann planering och koordination utav leveranser för att

uppnå JIT som även ställer höga krav på att ledningen och arbetsplatsen är välfungerande. Störning av trafik är tyvärr en faktor som är svår att förutse vid planeringen. (Lumsden, K. 2012; Bertelsen & Nielsen, 1997).

3.7

5 S

5-S är som JIT även den ett grundläggande verktyg inom den japanska

produktionsledningsfilosofin LEAN. De 5 S:en härstammar från det japanska språket och står för seiri, seiton, seiso, seiketsu och shitsuke. Metoden förbättrar och ger en säkrare arbetsmiljö samtidigt som den skapar en standard och stabilitet.

• Seiri – sortera endast efter det som behövs på arbetsplatsen när det ska användas.

• Seiton – systematisera, se till att alla verktyg och material är märkta och placerade på sin plats så att det blir lätt att hitta för att uppnå en bra struktur på arbetsplatsen.

• Seiso – städa, arbesplatsen ska regelbundet vara städat vilket leder till en trevligare och mer produktiv arbetsplats.

• Seiketsu – standardisera dagliga rutiner, specifika metoder.

• Shitsuke – sköta om de föregående stegen, se till att stegen följs och åtgärda brister ifall det finns.

Ordning och reda är en självklarhet på arbetsplatsen och är något som eftersträvas men kanske inte är lika lätt att införa i praktiten. 5-s är ett verktyg som tar sig an problemen för att undvika en oorganiserad arbetsplats. ( Lidelöw et al. 2015; Chapman, C.D, 2005)

3.8

APD-plan

APD-plan, arbetsplatsdispositionsplan är ett produktionsdokument, en ritning som innehåller fakta om byggarbetsplatsen. Syftet med APD-planen är att alla inblandade i projektet ska få en bra överblick av landskapsområdet, av vad den innehåller, hur den ser ut, hur den brukas och disponeras. Vilket leder till en god och säkrare arbetsmiljö. Att tidigt, innan bygget startar, planera APD-planen och kontinuerligt hålla den uppdaterad under hela byggskedet är essentiellt för att säkerhetställa att flödet på byggarbetsplatsen fungerar och sköts på ett säkert sätt.

En APD-plan brukar ex omfatta: containrar, bodar, utrymningvägar, samlingsplats, första hjälpen, brandsläckare/utrustning, materialupplägg, sopstationer, maskiner, el-central och även flera logistiska funktioner som hissar, kranplacering, kranräckvidder, transportsvägar, passager, grindar och lossningsplats finns med i planen. (Anton Persson, Anton

3.9

BIM

BIM är ett ord som används väl inom byggbranschen och är en förkortning av det engelska ordet Building Information Modeling.

BIM är en arbetsmetod som går ut på att ta fram och använda en intelligent 3d-modell för att kunna förmedla och informera projektbeslut. Med hjälp av denna arbetsmetod skapas

virtuella, exakta modeller av verkligheten. BIM omfattar och behandlar väldigt mycket information av byggnadens hela livscykel, allt från specifika komponenters egenskaper till byggnaden i allmänhet. Alla delar och faser i byggprojektet framkommer visuellt och tydligt i BIM-modellen.

Att i förväg ha möjligheten att i detalj kunna granska ett projekt i BIM, i en

virtuell miljö, kan bidra till bättre kvalitet och kan också minska riskerna för konflikter mellan

de olika parterna i byggprocessen. Denna virtuella översyn i förväg av projektet kan också

förhoppningsvis bidra till att minska olika typer av fel och därigenom spara tid, pengar och

material.

4

AKTUELL STUDIE

Majoriteten av den aktuella studien baseras på de tre intervjuer som gjorts med berörd personal inom projekt Karlatornet och även dokument som tidplan, APD-plan och bilder som erhållits från Serneke. De tre intervjuade kompletterade varandra och fanns inga motsägelser i deras svar vilket redovisas som en gemensam flytande text i den aktuella studien. De

intervjuade består av en projektledare från Serneke, en logisitkansvarig från Serneke och en chef för bygglogistiken från Ahlsell.

Serneke ett bolag som är verksam inom fyra verksamhetsområden, bygg, anläggning, projektutveckling och fastighetsförvaltning. Bolaget grundades år 2002 av Ola Serneke,VD och har sitt

huvudkontor i Göteborg, regionkontor i Stockholm och Malmö och med några lokalkontor runtom i landet. Unika projekt som

Barkaby City, Karlatornet, Karlslund, Prioritet Serneke Arena är projekt som Serneke ligger bakom. (Allabolag, 2020; Serneke, u.å)

4.1

Tidigare erfarenhet och referensobjekt

Serneke som företag har inte någon tidigare erfarenhet utav att bygga ett sådant högt hus. Företaget har byggt gamlestadens resecentrum i Göteborg som har en höjd på ca 80m. Serneke har även många entreprenörer och leverantörer som är kopplade till Karlatornet, som har jobbat internationellt och har goda erfarenhet av att bygga liknande projekt. Denna kompetens har bidragit till att mycket information har kunnat uthämtas ifrån dessa

Då det inte byggs mycket skyskrapor i landet har mycket förarbete har gjorts genom att åka på studiebesök runt om i världen för att besöka stora skykrapor i New York, Chicago och Hong Kong. Syftet med studiebesöken har varit för att inhämta information och kunskap om vad de stora utmaningarna är med att bygga så högt och vad som bör tänkas på.

Logistikavdelningen har även varit på studiebesök i London och studerat två projekt, ett som heter New Foundland och det andra heter Wood Wharf, vilka båda ligger i samma område, Canary Wharf.

Väderhållandet är en stor faktor när det byggs på höjden och London är en bra referens till Göteborg just gällande vädret. Vädret är liknande, om inte mildare i London, men i stort sett detsamma när det kommer till vind, regn, blåst och temperatur. Vid besöken har typer av kranar och hissar som använts studerats samt hur logistiken av material, personal, transport och flera andra logistikdelar som sedan varit till grund till det som använts vid projektet Karlatornet.

Det högsta huset i Sverige som kan jämföras och ta lärdom ifrån är Turning Torso i Malmö vilket Serneke varit i kontakt med.

Vid studerandet av Turning Torso med en höjd på 190m, tog Serneke speciellt lärdom av påverkan av väder och vind. Företagen som byggde Turning Torso använde sig utav två kranar och sedan mindre bygghissar som också var för få och för klena. Ju högre upp i bygget, desto mer väderpåverkan på byggnaden. Serneke kommer att koncentrera sig på att endast ha en kran och flera, större bygghissar. Kranen är mer vindkänsligt medans

bygghissarna fungerar i högre vindhastigheter. Genom att ha flera bygghissar som istället kan ta upp mer material, blir påverkan av vinden mindre vilket är viktigt del som noterades.

4.2

Karlatornet

Karlatornet, Nordens högsta byggnad, en 245 m hög skyskrapa med 73 våningar är den första etappen i det stora projektet Karlastaden, en ny stadsdel i Lindholmen, Göteborg.

• Våning 70-73: Penthouse lägenheter • Våning 69: Skybar • Våning 59-66: Skylevel lägenheter • Våning 58: Hotell • Våning 5-57: Lägenheter • Våning 1-5: Hotell Figur 1 Animerad bild på Karlatornet samt Karlastaden. Bild från

Karlatornet hade sin byggstart under våren 2018 och pågår med fullt fokus framåt. Inflyttningen kommer att ske under andra halvåret av 2022.

Skyskrapan är ett omfattande och unikt projekt utan dess like i landet och även Norden. Karlatornet är designad av några arkitekter från den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merill. De har erfarenhet från höghusprojekt världen över och ligger tex bakom världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai.

Serneke Bygg AB är själva byggentreprenören för hela projektet och Ahlsell är den upphandlade TPL-partnern för projekt Karlatornet.

Skyskrapan, Karlatornet på sina 245 m och 73 våningar kommer i huvudsak bestå av bostadslägenheter, 594st och även ett hotell, Nordic Choice Hotels, med gym, spa och restaurang. Hotelldelen består av ett podie som kragar runt tornet mellan våning 1-5. Podiet är en egen liten byggnad i anslutning till tornet. Hotellet kommer även att ha en våning i tornet på våning 58 för speciella s.k. V.I.P gäster.

Karlatornet kommer att bli något speciellt, inte bara för de boende utan för hela Göteborgstad och dess besökare. (Sernekebostad, 2020; Serneke, 2019)

Figur 2 Animerad bild på Karlatornet, sedd från hamnen. Bild från Serneke (2019).

4.2.1

Projektbeskrivning

Karlatornet är som sagt ett stort, unikt och omfattande projekt där personal är hängivna till specialiserade delar av projektet, så kallade delprojekt och funktioner. Personal är nischade till ett speciellt område i bygget så att de fullt kan koncentrera sig just på den delen och inte har hand om för många delar samtidigt som kan få en ur fokus, det blir för mycket arbete att ta hand om.

Projekt Karlatornet är uppdelad i sex delprojekt där varje projekt består av en egen

organisation med en projektledare som ansvarar för sin del av produktionen. Delprojekten är projektomkostnader, grundläggning, stomme, tak & fasad och hotell & kommersiellt.

Serneke Bygg AB är beställare av detta stora projekt och för att kunna fokusera på själva kärnverksamheten, att bygga, upphandlade Serneke en TPL-partner Ahlsell som hanterar utförandet av bygglogistiken.

Inblandade aktörer från Serneke i projektet består av arbetschef, projektledare, entreprenadingenjör, platschef, blockchef, arbetsledare, logistikansvarig och

logistiksamordnare. Ahlsell har en platschef som i sin tur han en teamledare, arbetsledare, olika servicemän/ kvinnor och en projektsamordnare som hjälper till som en stödfunktion för platschefen med schemaläggning, HR-bitar eller anskaffning och inköp.

Figur 3 Byggarbetsplats för Karlatornet, Klar grund, 2018-09-23. Bild från Serneke (2019).

Produktionen för Karlatornet har pågått i lite mer än 2 år. Betongpålar har gjutits som sedan armerats på ovansidan. Sedan har det gjutits en betongplatta som är ungefär fyra meter tjock ovanpå dessa betongpålar. En pålad bottenplatta. Det arbetet tog sammanlagt ett och ett halv år. Betongpålarna går ungefär 65m ner i marken. Det är väldigt mycket arbete som inte kan ses med blotta ögat på arbetsplatsen då arbetetet med grundkonstruktionen som gjorts är nere i backen så att säga. Se figur 4.

Figur 4 Animerad bild, Grundkonstruktion. Bild från Nyteknik (2019).

Att platsgjuta bottenplattan pågick under ett dygn mellan den 24:e och 25:e maj 2019 och resterande innan bottenplattan gällande pålning m.m. tog lite mer än två år. Efter att gjutning gjorts har de två första källarplanen påbörjats och tornet börjar röra sig uppåt.

Figur 5 Platsgjutning av bottenplatta, gjord under ett dygn, v.21, år 2019. Bild från Serneke (2019).

Figur 6 Byggställning för gjutning av inre kärnan färdiställd samt yttre pelare och armering v.30, år 2019. Bild från Serneke (2019).

En klätterform, se figur 7, är nu monterad runtomkring kärnan som används för att armera och gjuta ifrån. Klätterformen klättrar då upp för varje våning i en såkallad våningsfabrik. Inom några veckor kommer det synas hur bygget börjar klättra uppåt.

Figur 7 Våningsfabrik, en s.k. klätterform, v.47, år 2019. Bild från Serneke (2019).

Hotelldelen har inte startat än, arbetarna håller på med grundläggningen, att schakta ur runt tornet för hotelldelen. Det grävs ut för hotellets källare och sedan kommer de att gjuta en bottenplatta till hotellet.

4.2.2

Logistiska utmaningar

Som tidigare nämnt är den största logistiska utmaningen med att bygga en så hög byggnad den vertikala logisitken, att få upp och ner material och personal i tornet i ett så effektivt flöde som möjligt.

Hittills i projektet under år 2019 har det inte varit speciellt logistiskt utmanande utan har gått enligt plan. Den stora utmaningen kommer när det börjas klättras uppåt i byggnaden, då all personal och material skall in och upp i hissarna. Mycket arbete återstår nu framöver för att ta planeringen som finns och omsätta den i praktiken, vilket kommer vara en stor utmaning. Det är lätt att planera och skriva ner det på papper men det är att applicera den och få den att fungera i verkligheten som är utmaningen.

Till skillnad från att bygga ett stort köpcenter där det finns väldigt långa draglängder blir det att jobba med transports höjder, meter över havet, mer än draglängder och det genererar hisstider.

4.2.2.1.

Påverkan av väder

De största utmaningar med att bygga så högt är väderförhållandena som påverkar leveranser upp till tornet. Vinden och logistiken påverkar alla delar i projektet och får störst inverkan på produktionstiden.

Kranar och hissar går bara att användas med en viss mängd och upp till en viss vindstyrka innan dem inte går att användas mer pga att ju högre upp man kommer i tornet desto mer blåser det och det hartagits med i planeringen och även i tidsplanen.

Logistikorganisatonen är medvetna om att det kommer uppstå en tid då det tar stopp då kranen eller bygghissarna inte kan användas helt enkelt.

4.2.2.2.

Material- och personalflöde

Mängden material och personal på begränsade ytor som allt ska in i samma flöde,i bygghissarna, är även den en del av den stora utmaningen. För att få en bättre bild av situationen kan man visualisera sig att hela det här tornet på 245m läggs ner vågrätt då skapas möjligheten att komma åt byggnaden från alla möjliga håll och vinklar, över hundra ingångar hade då kunnat finnas längst fasaden men nu står ju tornet upp som sagt och kan då bara ta sig in via ett ställe som är via bygghissarna. Så den såkallade flaskhalsen som kan bildas är en del av den stora utmaningen att ta sig an, att flödet fortsätter i samma tempo.

4.2.2.3.

Kommunikation och information

Ett stort projekt med mycket personal vilket gör att kommunikationen också blir en stor utmaning, information måste nå ut till alla parter så att samordningen ska fungera så smidigt som möjligt.

4.2.3

Logistikbeskrivning

Karlatornet är även uppdelad i åtta logistikfunktioner vilka är bygglogistikcenter/ samlastningsplats, transport, checkpoint, avlossning, inbärning, avfallshantering, hisskonduktör och logistiktält.

Serneke Bygg AB är beställare av detta stora projekt och för att kunna fokusera på själva kärnverksamheten, att bygga, var det en självklarhet att upphandla en TPL-partner, med kompetens och erfarenhet att hantera komplexa logistiska flöden. Serneke har tidigt identifierat de logistiska utmaningarna och länge planerat fram för hur logistiken skall fungera i projektet som nu har förfinats ytterligare med hjälp av den upphandlade TPL-partnern Ahlsell.

Serneke jobbar med själva planeringen, övervakningen och samordningen mellan alla delprojekt i projektet. Serneke har även tagit fram en logistikplan, en logistikbilaga

egentligen, som är en kontraktshandling. Alla entreprenören och leverantörer som skrivit på avtalet blir förbundna att följa logistikbilagan.

Ahlsell hanterar logistiken på arbetsplatsen för hela projektet, alla de åtta

logistikfunktionerna. De bemannar logistikfunktioner som lossningspersonal, inbärning, hisskonduktör och avfallshantering med andra ord fokus till att ta hand om de fysiska aktiviterna på arbetsplatsen som t.ex. flytta, bära, lagra, packa material, köra hissar och hjullastare så att yrkesarbetarna kan maximera det värdeskapande arbetet.

I produktionens mest intensiva fas kommer man att ha upp emot 40 personer som arbetar med logistiken samtidigt. Just nu, november 2019, är det tre styckna tjänstemän på Serneke som sitter i platsledningen och planerar och jobbar med bygglogistiken, där det lite längre fram kommer komma in fler arbetsledare. Det är även två logistikfunktioner som är igång på själva arbetsplatsen vilka är checkpointen och avlossningen. Lite längre fram kommer de resterande logistikfunktionerna att dra igång. Egentligen går det att säga att alla i projektet jobbar med logistiken, alla är beroende av att logistiken fungerar för att projektet ska gå bra och att projektet ska kunna hålla den tidplan som finns.

4.3

APD-plan

APD-planen uppdateras varje vecka och även så fort någon ändring på arbetsplatsen sker. I projektet används det även APD-plan i 3d-format.

APD-planen har kunnat anpassat sig bra på Karlatornet då det är den första etappen i det stora projektet Karlastaden. Vad som menas med detta är att det skall byggas en ny stadsdel, Karlastaden, i området och projekt Karlatornet är det första projektet i det hela stora

projektet som finns. Detta medför även att mer utrymme finns för att arbeta i just på denna arbetsplats än det skulle vara om man byggde Karlatornet mitt i centrala Göteborg, bland byggnader och massa trafik, se figur 8.

Figur 8 APD-Plan,2019-10-22. Bild från Serneke (2019).

Finns endast en in- och utgång. Först checkpointen som är den gröna lilla fyrkanten precis innan gate 1. Därefter kör bilarna rakt in på Karlagatan, till den gula rektangel som är lastzonen för av- och pålastning. Efter detta kan bilarna enkelt utan att svänga eller backa, köra rakt igenom arbetsplatsen förbi Sernekes platskontor (Siteoffice) och ut i gate 2 som är markerad med ett svart streck. Mittemot Sernekes platskontor över gatan finns det två byggnader där det står office & canteen som är till för kontor och matsal.

Till vänster om lastzonen ligger själva tornet som är en stor grå fyrkant. Till höger om lastzonen i ljusblått finns det lagrings utrymme för material och prefab. Lagringsplatser är även markerad i ljusblått på andra ställen i APD-planen.

Blå och röd cirkel visar räckvidden och lossningszonen för kranarna TC1, TC2, TC3 och TC4 som står för TowerCrane, tornkran. TC4 används dock inte till bygget av Karlatornet. De heldragna linjer på cirklarna är där kranarna flyttar sig, inom det prickiga strecket i cirkeln skall inte kranarna vistas över. Radien som visar räckvidden i meter för kranarna är utsatta i cirkeln, tex r=50 vilket betyder att radien är 50 meter för kranen. Ställningstornet,

(CommonTower) för bygghissarna finns på Karlatornets södra sida som en blå rektangel med bokstäverna CT.

På APD-planen runt om själva Karlatornet finns det siffror med antingen ett plus- eller minustecken framför, detta indikerar marknivå. T.ex. +2,0 betyder 2,0 meter över marknivå och med minus tecken menas det under marknivå.

Gällande säkerheten finns det första hjälpen med brandsläckare, brandfilt, defribrillator, lifebouy (livboj), ögondusch och korgbår utspridda på strategiska platser på arbetsplatsen. Korgbår behövs då någon kan skada sig högt uppe i tornet. I själva tornet kommer det att finnas första hjälpen och brandsläckare i varje hörn och även i mitten av kärnan på varje våning. En samlingsplats finns som ligger till höger om Sernekes platskontor, siteoffice. En röd fyrkant med en cirkel inuti där det står R78 som finns vid den gula lastzonen på arbetsplatsen är en plats till för t.ex. polis, ambulans eller brandkår s.k. area of emergency services.

Containrar för avfall och brännbart avfall finns på två platser. Tillgång till vatten (liten blå cirkel) och el (liten gul cirkel) finns även med på APD-planen. APD-planen visar även trappor, övergångsställen, gåbanor, transportvägar, transportszon för tungtrafik, lastfria zoner, belysningsmaster, rökrutor m.m., en väldigt detaljerad APD-plan.

Figur 9 APD-Plan i 3d-format. Bild från Serneke (2019).

Figur 10 APD-Plan i 3d-format. Bild från Serneke (2019).

4.4

BIM

En person jobbar med endast BIM i projektet, så att det finns en 3d-modell på själva tornet och arbetsplatsen. Denna 3d-modell har använts i projekteringen för att visualisera hur produktionen kommer att gå till i APD-planen. Krockar med tex maskiner, hjullastare och kranar har kunnat identifierats med BIM för att kunna undvika dem senare i produktionen. Ur BIM-modellen ges en visualisering av hur transport av material och hela flödet under produktionen går till. Planeringen eller ritningen måste göras om ifall krock av maskiner eller trafik upptäcks ur BIM-modellen. Detta är ett sätt för arbetarna att slippa upptäcka och lösa problemet på plats, vilket tar på tid och är kostsamt.

BIM underlättar det logistiska arbetet. Tack vare BIM kan vissa modeller tas fram för vissa specifika arbetsmoment.

Ett exempel är när bottenplattan gjöts som var en stor logistisk utmaning, där skulle flera hundra bilar in på ett dygn. Det som då gjordes var att den BIM-ansvarige hos Serneke skapade en BIM-modell och sedan en video som visade hur området skulle se ut under det här dygnet, var lastbilarna skulle köra in någonstans, vilken punkt de skulle köra fram till

BIM-videon visades för chaufförerna innan dem var på arbetsplatsen så att när dem väl anlände dit visste dem exakt hur det såg ut och vart dem skulle, just för att logistiken skulle fungera så bra som möjligt. Detta är då ett sett som Serneke kunde utnyttja BIM-modellen för logistiken.

Figur 11 Animerad BIM-modell där man kan se hur arbetet utförs,pålning och bottenplatta. Bild från Serneke (2019).

5

RESULTAT

Resultatet baseras på de tre intervjuer som gjorts med berörd personal inom projekt

Karlatornet och även dokument som tidplan och APD-plan som erhållits från Serneke. De tre intervjuade kompletterade varandra och fanns inga motsägelser i deras svar vilket redovisas som en gemensam flytande text i resultatet. De intervjuade består av en projektledare från Serneke, en logisitkansvarig från Serneke och en chef för bygglogistiken från Ahlsell.

5.1

Möten

Kommunikation och information är väldigt viktigt för att alla inblandade parter ska ha samma information vilket underlättar samordningen.

Pulsmöte: varje morgon innan arbetet sker finns det ett litet möte på 15 minuter där de inblandade från Serneke och Ahlsell rapporterar sin del, t.ex. om det hänt något den föregående dagen som påverkar dagens arbete och dagens agenda.

Startmöte: är för de nya underentreprenörerna innan de börjar sitt arbete på plats där dem går igenom projektets regelverk varav logistikbilagan är en del av den.

Veckomöte: på dessa möten lyfts blicken framåt för att se vad för arbete som skall göras en vecka framåt. Större logistikfrågor som även kan handla om andra närliggande projekt som

kan påverka logistiken i projekten. Planera samordningen mellan närliggande projekt i Karlastaden då dessa projekt kommer startas upp innan Karlatornet är färdigställt.

5.2

Logistik bilaga

Serneke har tagit fram en logistikplan, en logistikbilaga egentligen, som är en

kontraktshandling. Alla entreprenören och leverantörer som skrivit på avtalet blir förbundna att följa logistikbilagan.

Logistikbilagan som är själva funktionsbeskrivningen kommuniceras på varje startmöte innan något arbete startar där det viktigaste för logistiken framförs med fokus på det som bör tänkas på och uppdateras kontinuerligt.

Leverantörer, medarbeteare, underentreprenörer m.m. dvs alla inblandade parter som arbetar på Karlatornet får ett inlogg till ett leveransbokningssystem, Myloc Construction, som skall följas för att veta hur arbetet ska gå till. Detta för att alla inblandade skall följa samma plan i logistikbilagan och inte utföra arbete på sitt egna sätt.

Denna logistikbilaga som alla på arbetsplatsen kan ta del av är väldig nödvändig för att få samordningen och logistiken att fungera.

5.3

Leveransbokningsprogam – Myloc Construction

Leverasbokningsprogrammet Myloc Construction hanterar hela informationsflödet och informationsspridningen i logisitikplaneringen, med andra ord är det därpersonalkan se vilket material som kommer att anlända, vilken tid den anländer och vilka resurser som ska hantera material när det väl kommer till arbetsplatsen.

Myloc Construction fungerar så att entreprenörerna bokar in en s.k. slott tid i programmet, bokar in vilka resurser som behövs på arbetsplatsen för att lossa ditt material, om det är kranhanteringen eller lossning med hjälp av hjullastare och även om det behövs inbärning vilket kommer senare i projektet.

Logistikorganisationen som just nu, november 2019, består av tre tjänstemän på Serneke sitter konstant med en överblick för att se till att det inte är blir krockar i bokningarna medans Ahlsells personal arbetar med utförandet. Ifall krockar skulle uppkomma har personal från logistikorganisationen möjlighet att gå in i entreprenörernas bokningar och justera tiden eller ringa för att prata med respektive som bokat, för att tala om att de nu har bokat in beställningar samtidigt, så att problemet elimineras.

5.4

Material och leveransinformation

5.4.1

Materialhantering

Entreprenör på arbetsplatsen ansvarar och beställer sitt eget material. Entreprenören bokar in vilken tid materialet ska anlända till arbetsplatsen via Myloc Construction,

leveransbokningssystemet. På projeketet finns personal som endast jobbar med att hantera material, vilket kan vara en fördel. De tar emot materialet, lossar det och levererar det till rätt våningsplan där yrkesarbetarna arbetar.

Ofta på en byggarbetsplats finns detpersonal som både jobbar med att snickra, (som utför rent fysiskt arbete) och samtidigt hanterar materialet själva, detta leder då till att arbetaren kanske inte kan fokusera på att hantera materialet på ett bra sätt då den har annat att tänka på. Här finns personal vars enda arbetsuppgift är att ta ett material från punkt a till punkt b så bra som möjligt.

Ett byggservice team bestående av elektriker, snickare, rörläggare och smed kommer att hantera provisoriska lösningar under byggnadsproduktionen, ex framdragning av provisorisk el, VA, trappor och ramper. Detta för att övrig produktionspersonal ska kunna ha hög

produktivitet. Påsåvis undviks även skador, genom att det finns dedikerad personal som fokuserar på sin del.

Mycket i det här projektet är unikt vilket resulterat att många byggnadsdelar inte går att få tag på i inlandet. Dels för att det kanske inte finns några leverantörer i Sverige som tex just levererar det materialet entreprenören är ute efter. Det är även oftast dyrare att köpa material i inlandet därav köps mycket in från utlandet.

Fasaden består av färdiga element, curtainwall, som tillverkas och transporteras från Kina. Ett ställningstorn (Common Tower) som bygghissarna förankras i, är beställda från ett företag i England som i sin tur har sin produktion i Dubai och håller just nu, november 2019, på att fraktas på båt från Dubai till Göteborg. Armeringen kommer från någonstans i Europa så det är med andra ord många delar som kommer från utlandet men det betyder inte att delar från Sverige inte tillkommer i bygget.

Mycket material kommer att fraktas med båtar och projekt Karlatornet ligger precis intill hamnen vilket skapar en fördel. Materialet som anländer kommer då inte att behöva tranporteras till bygglostikcentralen 17km bort i Säve utan projektet kommer att ha en tillfällig samlastingsplats vid hamnen för dessa material.

5.4.2

Leveranstid

Som det ser ut just nu, november 2019, levereras marerial från sju på morgonen till elva på kvällen med tyngdpunkt på att leverera materalet efter ordinare arbetstid som är 16.00. Materialet hålls i bygglogistikcentralen i Säve, 17km från arbetsplatsen. Därifrån körs

materialet ut till arbetsplatsen under kvällstid mellan 16-17:00 till 23:00 då det är som minst rörelse på arbetsplatsen. Vid den tiden är det mest effektivt att också ta sig fram och snabbt

få upp material. Med andra ord pågår leveranser under hela dagen men mer koncentrerat till kvällen.

På bygglogistikcentralen som Ahlsell ansvarar för finns det ledtider. Material får senast komma 24 timmar innan det ska vara på projektet och tidigast fyra dygn innan så att inte för mycket mellan lagring uppkommer och för att material inte ska ligga kvar i flera veckor.

5.4.3

Riskhantering vid försening av materialleverans

För att riskeliminera förseningar används en buffert på plats, denna buffert innehåller material som behövs till bygget. Bufferten behövs då det kan uppstå fel eller strejker i fabriken som bygger materialet och detta leder i sin tur till förseningar som stoppar byggprocessen. Denna buffert innehåller kritiska material som är väsentliga för själva byggprojektet och de kan lagras på plats, i närheten eller vid bygglogistikcentralen/ samlastningsterminalen.

Bufferten eliminerar risken för stopp på arbetsplatsen och ger utrymme till eventuella förseningar om de skulle uppstå.

Det kommer vara en buffert på ett antal våningsplan ovan där arbete sker. Så skulle det som sagt uppstå en försening eller händer något med transporten på vägen finnsett antal veckor som det går att plocka arbete ifrån på arbetsplatsen. Detta är en sak som planerats för att riskeliminera så att säga.

Å andra sidan kan vad som helst hände i ett bygge, det kan även vara så att en entreprenör har missat att beställa material, då är det ett misstag som entreprenören själva begått och får stå för genom att jobba in den förlorade tiden. Det kan vara genom att jobba längre pass eller att jobba på kvällstid när dem väl har fått sitt material. Det är viktigt att den förlorade tiden tas igen för kunna att följa tidsplanen och att inte ytterligare förseningar p.g.a. den första förseningen sker vilket förlänger hela tidsplanen ytterligare.

5.4.4

Undvika skador på material och spill

Materialet skyddas i bygglogistikcentralen tack vare målet attjobba med att få leveranserna Just In time, att materialet direkt går från bilen, lossas och transporteras upp i tornet till rätt våningsplan. På detta sett skyddas materialet t.ex. från att det ligger fritt och blir skadat av regn och väder.

Spill kan undvikas genom att måttanpassa vissa material, ett sådant material kan vara

gipsskivor. Istället för att använda sig utav standardiserade mått som behöver beskäras vilket leder till mycket spill, kan måttanpassade gipsskivor användas.

5.5

Vertikal logistik

Den största utmaningen i att bygga högt som tidigare nämnts är den vertikala logistiken, att transportera personal och material upp och ner i tornet i ett så effektivt flöde som möjligt. För att lösa den vertikala logistiken har som tidigare nämnts information inhämtats från studiebesök på skyskrapor runt om i världen och kunnat komma fram till de lösningar som passar bäst för projekt Karlatornet.

För att kunna leverera materialet till och upp i tornet används en kran för själva tornet och två andra kranar för podiet som är hotelldelen vilket kragar runt tornet. De två kranarna följer med upp till de första 16 våningarna. Tornet kommer att använda sig av de fem stora bygghissarna för att transportera material och personal upp i tornet. Hotelldelen kommer även den att ha bygghiss som hanterarar material och personal. Även andra hjälpmedel för att transportera material till och upp i tornet presenteras nedan:

5.5.1

Tornkranar

Det är Serneke som sköter hanteringen av alla tornkranar.

TC1- TornKran 1 som försörjer själva tornet och arbeten med bottenplatta, källare och arbete som pågår högst upp i produktionen med kärna, bjälklag och ställningstorn.

TC2 och TC3 kranarna är till för resning av stomme och fasadmontage av podiet, hotelldelen och är med i den indelande delen av projektet med källare och bottenplatta.

Figur 12 Översiktsbild av de tre tornkranarna på byggarbetsplatsen. Bild från Serneke (2019), Markering med rött är tillagda av författaren.

5.5.2

Bygghissar

Det är mycket material, avfall och personal som ska upp och ner i tornet på en ganska begränsad yta. Därav har Sernekevalt att använda sig av fem bygghissar som kan ta upp all

material på alla våningsplan där produktion pågår, samtidigt som personalen ska upp och ner i hissarna, dem ska på lunch, toabesök m.m.

Två av dessa hissar är de snabbaste på marknaden och en hiss är den största modellen som finns vilket möjliggör att stora element som fasadmoduler kan transporteras upp till rätt våning och bygget blir då mer oberoende av att använda sig av kranar. Hissarna tillsammans kan transportera upp till 85 personer per tur. För att minska trycket på bygghissarna har Sernekevalt att använda bygghissarna för material- och avfallshantering utanför ordinarie arbetstid så samlastat material från bygglogistikcentret kan leveras.

För att då skapa ett så effektivt flöde som möjligt och förhindra uppkomst av en flaskhals har en hisskonduktör tillsatts till varje hiss för styrning och kontroll.

Bygghissarna monteras mot ett ställningstorn.

5.5.3

Common Tower, ställningstorn

Common Tower är ett ställningstorn som används för att monterar hissarna, istället för att montera dem direkt mot tornets fasad och fungerar som en plattform mellan hissarna och en landgång till tornets bjälklag.

Figur 13 Animerad bild av ställningstorn. Bild från Serneke (2019).

Figur 14 Animerad bild av landgång från byggnad till ställlningstorn. Bild från Serneke (2019).

5.5.4

Lastbryggor

Detta är en nödvändighet för skrymmande material som inte får plats i bygghissarna som även inte kommer att nå alla platser, speciellt vid utriggarna.

Figur 15 Exempel på lastbrygga på ett annat bygge (ej Karlatornet). Bild från Serneke (2019).

5.5.5

Provisoriska lunchrum

Kommer att finnas uppe i skyskrapan under byggtiden just för att minska hissåkandet. Detta i sig effektiviserar arbetarnas tid då de kan åka upp eller ner någon våningsplan för att sätta sig och äta lunch eller frukost.

5.5.6

Provisorisk bro

En provisorisk bro anläggs mellan tornets markplan och närliggande gata, Karlavagnsgatan. Denna bro är tillför att nå tornet medan källarbetet och grundläggning pågår runt om. Inget arbete efter stommen hade kunnat starta förrän källaren är klar utan denna provisoriska bro.

Figur 16 Animerad bild som visar den provisoriska bron samtidigt som grundläggning pågår. Bild från Serneke (2019).

5.6

Logistikfunktioner

Bygglogistiken för Karlatornet är uppdelad i åtta logistikfunktioner vilka är

bygglogistikcentral/ samlastningsplats, transport, checkpoint, avlossning, inbärning, avfallshantering, hisskonduktör och logistiktält.

Dessa logistikfunktioner är även ett sätt att arbeta med JIT och 5-S styrmedlena som härstammar från LEANs produktionsfilosofi. Ahlsell som är Sernekes TPL-partner i projekt Karlatornet hanterar utförandet av alla logistikfunktioner.

Figur 17 Karlatornet och dess byggarbetsplats v.27,2019. Bild från Serneke (2019).

Figur 18 Karlatornet och dess byggarbetsplats med beskrivande information v.27,2019. Bild från Serneke (2019). Markeringar och text är tillagda av författaren.

5.6.1

Logistikfunktion 1: BygglogistikCentral

En bygglogistikcentral eller en så kallad samlastnings terminal finns 17km, 20 min utanför själva arbetsplatsen, i Säve. Där finns möjlighet att samlasta material och möjliggör

byggarbetsplatsen. Att fem bilar med lite material blir en stor bil som är helt fullt packad med material är både gynsamt för miljön och ekonomin. Detta möjliggör att material från olika leverantörer sampackas och märks upp i en bil för att föraren ska veta exakt vilken plats lasten ska till när föraren anländer till checkpointen på byggarbetsplatsen. På

bygglogistikcentralen lossas, lagras, packas och märks materialet för att skapa bästa möjliga logistiska flöde. Det ska fungera som en crossdocking konsoliderings terminal så att få fyllnadskrav på bilarna för att få så lite bilar som möjligt. Längre fram i bygget kommer det att ske mycket direkta leveranser till arbetsplatsen, då leveranserna är för stora eller tunga för att lasta om och sampackas i terminalen.

5.6.2

Logistikfunktion 2: Transport

Den här funktionen hanterar material transporter från bygglogistikcentralen i Säve till checkpointen på arbetsplatsen. Att rätt material packas och lastas och att de kommer ut i rätt tid, i så kallad Just In Time. Genom att minska antalet transporter på arbetsplatsen blir det även mindre miljöpåverkan.

En förutsättning för att hålla produktionstidsplanen då det inte finns tillräckligt med ytor på arbetsplatsen för att lagra material, är att transporterna är bokade enligt Just In Time, att material ska komma in till arbetsplatsen när det ska förbrukas.

Sträckan från bygglogistikcentralen till arbetsplatsen Karlatornet är 17 km. Efter att materialet tranporteras och avlastas på arbetsplatsen lämnar inte bilen platsen tom utan väntar på returmaterial och avfall.

5.6.3

Logistikfunktion 3: Checkpoint

All material som transporteras och levereras till arbetsplatsen måste först komma till

checkpointen. Vid checkpointen kontrolleras alla bilar som skall komma in till arbetsplatsen. En person sitter vid checkpointen, öppnar grinden och kontrollerar de bilar som anländer till arbetsplatsen. Att de har bokat in sig via deras leveransbokningssystem, att dem vet vilken lossningszon dem ska till osv. Med andra ord en kontrollfunktion som ser till att rätt bilar, kommer in med rätt material, till rätt plats och vid rätt tid.

Checkpointen minimerar risken för köbildnining och stopp i trafiken vilket ökar

effektiviteten. Ett sätt att kunna få in material Just in Time. Checkpointen är en väldig viktig funktion som hela tiden måste ha nära kontakt med chaufförer, leverantörer och arbetarna inom arbetsplatsen för att alla parter ska vara så uppdaterade som möjligt.

Figur 19 Checkpoint och byggarbetsplats. Bild från Serneke (2019).

Figur 20 Animerad 3-d bild av framtida byggarbetsplatsen. Bild från Serneke (2019).

5.6.4

Logistikfunktion 4: Lossning

Efter att materiallasten är godkänd i checkpointen finns det ett team inom arbetsplatsen som lossar materialet, hanterar förare och hjullastare i lastzonen. Vid denna logistikfunktion inväntar man även returgods och avfall för pålastning.

5.6.5

Logistikfunktion 5: Inbärning

Här finns inbäringspersonal som tar emot materialet och sedan fraktar upp det i tornet. Deras jobb är att bara hantera materialet och bära det till rätt plats, till rätt våningsplan. Mottagningsytor kommer att användas på varje våning vilket innebär det finns fyra punkter i varje hörn på varje plan med material så att arbetarna inte behöver leta på hela

våningsplanet efter materialen.

Det gäller att jobba med synergi, att aldrig förflytta sig som logistikresurs tomhänt

någonstans för det finns alltid returmaterial och avfall att ta med i hissen så att ingen extra runda görs för att hämta returmaterial eller avfall. Gods upp och avfall ner.

5.6.6

Logistikfunktion 6: Avfallshantering

Personal som sköter all städning av alla gemensamma ytor, tömning av kärl med avfall, upp och ner i hissarna. Det kommer att finnas tre komprimatorer som står strategisk placerade på arbetsplatsen som komprimerar mjuklast, wellpapp och övrigt avfall. Sensorer finns i

komprimatorerna som indikerar när dem börjar bli 85-90 % fulla. På detta sätt minskar man onödiga avhämtningar där komprimatorerna är halvfulla.

5.6.7

Logistikfunktion 7: Hisskonduktör

Det är fem bygghissar totalt som ska hantera material, personal och avfall i skyskrapan. För att skapa ett så effektivt flöde som möjligt har en hisskonduktör tillsatts per hiss som kontrollerar och styr vilken våning bygghissarna ska till. Detta är även ett sätt för att

förhindra uppkomst av flaskhals, där flödet minskar eller helt enkelt tar stopp. Gods upp och avfall ner.

5.6.8

Logistikfunktion 8: Logistiktält

På själva arbetsplatsen finns det ett litet logistiktält där lite väderskydd av viss material finns som arbetarna kanske kommer att behöva. I logistiktältet finns det även en liten

uthyrningsstation där arbetarna kan få tag på diverse förnödenheter, lite verktyg som ofta går åt som spik och skruv m.m., kanske lite arbetskläder och även vissa maskiner som kan

komma att behövas i arbetet.

Figur 21 Logistiktält på byggarbetsplats. Bild från Serneke (2019).

6

DISKUSSION

I den följande diskussionen kommer de teoretiska delarna att knytas an med den information som inhämtats vid intervjuer, studiebesök och dokument som erhållits från projekt

Att bygga Karlatornet är ett stort projekt där logistikkedjan måste fungera så bra som möjligt för att få byggnationen att fortlöpa smidigt. Logistiken är på så sätt fundamental för

byggnationen och det ställs stora krav på logistikorganisationen. Varje byggnation är ett unikt projekt i sig, varje ny byggarbetsplats omvandlas till en ny tillfällig fabrik som byggs runt produkten.

Enligt litteraturstudien är planeringsfasen av bygglogistiken ytterst viktig eftersom den är den mest bidragande faktorn till att få en effektiv logistikflöde, säkrare arbetsplats och mer kostnadseffektiv. Att inte lägga ner tillräckligt med energi på planeringen kan leda till

bristande bygglogistik. För varje byggprojekt finns det en produktionstidsplan att följa och en dålig planering av bygglogistiken kan leda till förseningar som i sin tur medför till en stressig arbetsmiljö, förlorad produktionstid, sämre produktkvalitet och högre

entreprenadkostnader. Därav har Serneke flera år innan projektets start noga planerat fram logistikbeskrivningen för Karlatornet i form av en logistikbilaga som alla inblandade parter i bygget måste följa som är en form av en kontrakshandling för hur logistikarbetet skall utföras.

Med hjälp av studiebesök runtom i världen har Karlatornets logistikorganisation studerat bygglogistiken för höga byggnader och därmed kunnat uthämta information och fördjupa sina kunskaper för att bygga Nordens högsta byggnad på 245m. Detta innebär att den största utmaningen blir flödet av personal och material i tornet, det vill säga den vertikala logistiken enligt den aktuella studien.

Påverkan av väder och vind var en faktor som logistikorganisationen tog speciell lärdom av, ju högre upp i bygget, desto mer vindpåverkan. T.ex. vid studerande av Turning Torso på 190m i Malmö kunde de även konstatera att bygghissarna som användes var för få och klena för att hantera tunga material. Kranar är mer vindkänsliga än bygghissar och att koncentrera sig på fler, större och starkare bygghissar underlättar flödet av materialhanteringen för en sådan hög byggnad. Antalet bygghissar och vars kapacitet påverkar den vertikala logistiken för en skyskrapa. I projekt Karlatornet har man valt att använda flera, större och starkare bygghissar där respektive bygghiss styrs av en hisskonduktör för att underlätta flödet samt undvika uppkomst av en s.k. flaskhals. Genom att tillsätta provisoriska lunchrum på vissa våningar effektiviseras det vertikala flödet av personal, där personalen endast behöver ta sig en våning ner eller upp istället för att åka hela vägen vilket är tidsförödande.

Projekt Karlatornet är den första etappen i den nya stadsdelen Karlstaden vilket underlättar för en effektiv APD-plan. Logistikarbetet och APD-planen hade varit mer utmanande ifall tornet byggts mitt inne i centrala Göteborg eller att resterande byggnader i Karlastaden byggts före Karlatornet. En stor produktionsyta underlättar materialhanteringen på och till arbetsplatsen.

För att kunna koncentrera sig på själva kärnprojektet vilket är att bygga Karlatornet valde Serneke att upphandla en TPL-partner, Ahlsell, specialiserad inom just logistik, som har hand om utförandet av bygglogistiken.