Sensitivitet för magnetresonanstomografi som diagnostisk metod vid knäartros : En systematisk litteraturstudie

S e n s i t i v i t e t

f ö r

magnetresonanstomografi

som diagnostisk metod vid

knäartros

HUVUDOMRÅDE: Radiografi FÖRFATTARE: Tord Lindeberg EXAMINATOR: Britt-Marie Ahlander

HANDLEDARE: Berit Møller Christensen

JÖNKÖPING 2019 Maj

Sammanfattning

Bakgrund. Artros är en ledsjukdom där brosk bryts ner och orsakar minskad rörelseomfång

och smärta. Sjukdomen delas in i primär som är ett degenerativt åldersfenomen respektive sekundär som kan orsakas av trauman eller sjukdom. Knäartros delas in i olika grader beroende på klassifikationssystem. Konventionell röntgen är förstahandsval för diagnostik men även MR kan användas.

Syfte. Arbetets syfte är att undersöka sensitiviteten för MR som diagnostisk metod vid

knäartros.

Metod. Detta arbete har utformats som en systematisk litteraturstudie. Författaren har sökt

artiklar om ämnet i flertalet databaser med hjälp av relevanta sökord. Efter kvalitetsgranskning har 10 artiklar från 6 länder inkluderats i resultatet.

Resultat. Flera likheter och skillnader hittades mellan artiklarna. Dessa undersökte olika

vävnader med olika sekvenser. Gemensamt visade de att MR hade hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros och bäst var de studier gjorda kameror med styrkan 3 tesla.

Slutsats. MR hade hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros och kan vara ett alternativ

då det inte ger ifrån joniserande strålning. Dock behövs mer forskning inom området.

Summary

Sensitivity of magnetic resonance imaging as a diagnostic method for knee osteoarthritis Background. Osteoarthritis is a joint disease in which cartilage is broken down and causes

reduced range of motion and pain. The disease is divided into primary, which is a degenerative age phenomenon, and secondary, which can be caused by trauma or disease. Knee osteoarthritis is divided into different degrees depending on the classification system. Conventional X-ray is the first choice for diagnostics but MRI can also be used.

Purpose. The purpose of the work is to investigate the sensitivity of MRI as a diagnostic

method for knee osteoarthritis.

Method. This work has been designed as a systematic literature study. The author has

searched articles on the subject in several databases using relevant keywords. After quality review, 10 articles from 6 countries have been included in the result.

Results. Several similarities and differences were found between the articles. These examined

different tissues with different sequences. They commonly showed that MRI had high sensitivity to diagnose knee osteoarthritis, and best were the studies done by machines with 3 tesla strengths.

Conclusion. MRI had high sensitivity to diagnose knee osteoarthritis and may be an

alternative as it does not give rise to ionizing radiation. However, more research is needed in the field.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

...

2

Summary

...

3

Innehållsförteckning

...

4

Inledning

...

5

Bakgrund

...

5

Knäanatomi...5 Knäartros...6 Röntgensjuksköterskans yrkesroll...8 Radiografisk undersökningsmetodik...9 Magnetkameran...9 MR-fysik...10 Sensitivitet...11 Problemformulering...11

Syfte

...

12

Material och metod

...

13

Design...13 Urval...13 Datainsamling...13 Analys...13 Etiska överväganden...14

Resultat

...

15

Brosk...16 Osteofyter...16 Benarkitektur...16 Övrigt...17

Diskussion

...

18

Metoddiskussion...18 Resultatdiskussion...19

Slutsatser

...

22

Referenser

...

23

Bilagor

...

27

Bilaga 1 Sökmatris...27 Bilaga 2 Granskningsprotokoll...28 Bilaga 3 Artikelmatris...30

Inledning

En legitimerad röntgensjuksköterska arbetar med flera olika modaliteter för diagnostisk bildbehandling. En av dessa är magnetisk resonanstomografi (MR). Med en åldrande befolkning i Sverige ökar också förslitningssjukdomar. En av dessa är knäartros. Det vanligaste sättet att diagnosticera knäartros är idag genom slätröntgen. Men MR blir en mer vanlig undersökningsmetod. Denna litteraturstudie har som mål att undersöka hur pass bra MR kan användas för att diagnosticera knäartros.

Bakgrund

Knäanatomi

Knäleden, articulatio genus, är leden mellan de två stora rörbenen femur och tibia som tillsammans med fibula bildar den anatomiska strukturen knäet på den mänskliga kroppen (figur 1). Det är en primär gångjärnsled som ger stor rörlighet vid flexion och extension. Ett annat ben som ingår är knäskålen, patella, som är belägen på femurs framsida. Femur bildar två konvexa ledytor, den mediala och laterala kondylen, som ligger intill tibias relativt platta ledskål. Patellans ledyta passar in i gropen mellan de två femurkondylerna och fäster till femur och tibia i senan till muskulus quadriceps femoris (Sand et al, 2007).

Knäleden innehåller flera olika typer av stödjevävnad, exempelvis fibrös bindväv, benvävnad och broskvävnad som knyter samman knäets olika delar. Broskvävnad innehåller celler som kallas kondrocyter och vävnaden har god förmåga att binda samman vatten vilket gör brosket tåligt att pressas samman. Då broskvävnad saknar blodkärl, lymfkärl och nerver får det näring genom diffusion (transportation av joner från områden med hög koncentration till områden med låg) från omgivningen. Detta kan leda till att skador på brosket läker tämligen långsamt. På ledytorna finns hyalint brosk som består av kollagenfibrer och ger ett glasartat (Sand et al, 2007).

Längs med ledskålens kanter finns två skivor av fiberös brosk (en blandning mellan hyacint brosk och fibrös bindväv) som kallas meniskerna. Dessa utgör ett stöd för femurkondylerna

Figur 1. Knäledens anatomiska struktur. Hämtad från Gilroy & MacPherson, 2016.

och kan i större omfång än benvävnad ändra form vid belastning. Två andra viktiga strukturer i knäets anatomi är korsbanden. Dessa är ett främre och ett bakre kraftigt ligament som löper mitt emellan femurkondylerna till tibia. Dessa förhindrar att tibia och fibula glider för långt framåt eller bakåt i förhållande till varandra. Längs med sidorna medialt och lateralt löper även kollateralligamenten vars syfte är att förhindra sidotackling i knäleden. (Sand et al, 2007).

Knäartros

Artros, även kallad ledförslitning, är en inflammatorisk ledsjukdom där ett eller flera hyalina brosk i en synovial led bryts mer och orsakar minskad rörelseomfång och smärta. Tillståndet börjar i brosket och sprider sig sedan till intilliggande benvävnad. Artros brukar definieras som primär respektive sekundär, där primär (också kallad idiopatisk) ses som ett degenerativt åldersfenomen i brosket, medan sekundär kan orsakas av trauman med osteokondrala skador

eller inkongruens (bristande överensstämmelse) i leden efter sjukdom under uppväxtåren. (Pettersson et al, 1993).

Knäartros, även kallad gonartros, förekommer hos ungefär 10% av den äldre befolkningen i Sverige och är ett växande problem i och med den växande andelen äldre i befolkningen.I Sverige genomförs cirka 6000 knäplastiker på år (Aspelin & Petterson, 2008).

Det finns flera olika klassificeringssystem för knäartros inom radiologin. Det mest använda i Sverige är det som togs fram av radiologen Sven Ahlbäck i sin avhandling från 1968. I Ahlbäcks klassifikationssystem (Figur 2) delas artrosen in i fem olika grader. Grad I definieras som en förtunning av ledspalten (joint space narrowing) på under 3 mm i bredd; grad II definieras som obliteration (utfyllning av rörformig kroppsdel) av ledspalten; grad III definieras som mindre ben-attrition (gradvis förlust av substans) på mellan 0-5 mm; grad IV definieras som måttlig attrition på mellan 5-10 mm; och grad V definieras som svår ben-attrition på mer än 10 mm (Peterson et al., 1997).

Figur 2. Konventionella röntgenbilder på knän. Ahlbäcks klassifikationssystem för knäartros. Hämtad från https://docplayer.se/47502693-Artros-och-proteskirurgi.html

Det finns flera olika behandlingar av knäartros. Förstahandsvalet är alltid konservativ behandling. Detta kan ske genom fysikalisk terapi för att stärka musklerna, och att patienten

avlastar den påverkade leden genom att stödja sig med krycka på motsatt sida. Kostbehandling och viktminskning kan också vara ett alternativ då övervikt är en stor och slitande belastning för leden. Medicinska behandlingar innefattar smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel, och på senare tid har läkemedlet glukosamin använts för att öka nybildningen av brosk. Denna metod är dock omdiskuterad (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011).

Ifall konservativ behandling inte är effektiv och patienten börjar bli invalidiserad kan kirurgisk behandling bli aktuell. De två vanligaste kirurgiska ingreppen vid knäartros är osteomi eller insättning av en knäprotes. Osteomi innebär klyvning av skelett och sker vid tidig till måttligt framskriden knäartros då ena sidan av leden är mer skadad än den andra. Den mer skadade delen av leden tas bort och belastningsförhållandet flyttas från den mest skadade delen till den starkaste. Denna operation kan skjuta upp behovet av knäprotes i 5-10 år. En knäprotes kan vara en enkammar- eller totalprotes och sätts in beroende på hur stor del av ledytan som opereras bort. Ibland ersätts även ledytan på patella (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011).

Efter operation ska patienten ligga med sängens fotända höjd. Detta för att minska svullnad och underlätta sårläkning eftersom hud och led sjunkit ihop under tiden patienten haft artros och när protesen satts in tar den mer plats. Beroende på vilken typ av protes som opererats in kan patienten oftast stå upp redan under operationsdygnet. Efter insättning av knäprotes är det viktigt för patienten att både vila och pröva att stödja på benet (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011).

Röntgensjuksköterskans yrkesroll

Röntgenundersökningar för att bekräfta eller utesluta diagnos av knäartros, eller för att undersöka grad av redan diagnostiserad knäartros, utförs på röntgenavdelning av en röntgensjuksköterska. Röntgensjuksköterska är sedan 1984 ett skyddat legitimationsyrke som erhålls genom studier motsvarande 180 högskolepoäng. Efter examen ansöks legitimation till och erhålls från Socialstyrelsen. Röntgensjuksköterskans huvudområde är radiografi, ett

tvärvetenskapligt kunskapsområde som hämtar kunskap från fyra huvudområden och deras samverkan: omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, strålfysik samt medicin (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011).

I yrket ingår möten med patienter med smärta och hantering av joniserande strålning i diagnostiska syften. Röntgensjuksköterskans mål med varje undersökning är att få fram de bästa bilderna till den minsta möjliga stråldosen (Vårdförbundet 2008).

Radiografisk undersökningsmetodik

Det huvudsakliga tillvägagångssättet vid artosfrågeställning är genom en konventionell röntgenundersökning. Stående bilder tas för att belasta knäleden så att broskhöjden blir tydligare. Röntgensjuksköterskan tar oftast två bilder av det aktuella knät: en frontal och en sidobild, benet böjs ca 15 grader för att leden ska friprojiceras i bilden (Movin & Karlsson, 1979).

Konventionell röntgen använder joniserande strålning vilket kan vara en potentiell hälsofara. Därför har även magnetresonanstomografi (MR) på senare tid börjat användas för undersökningar av knäartros. På MR syns mjukdelar på ett sätt som inte görs på konventionell röntgen. Tekniken används ofta för att undersöka meniskskador på idrottare, något som kan leda till sekundär artros. Vid MR-undersökning utförs flera sekvenser med olika viktningar och i olika plan för att knäets alla strukturer skall kunna bedömas (Stoller, 2007).

Magnetkameran

En magnetkamera består av en kraftig magnet, ett radiofrekvent sändar/mottagarsystem, ett gradientfält och ett datorsystem. Fältstyrkan i magneten ligger oftast mellan 0,5-3 tesla, T, varav 1,5 T är vanligast. Magneten är ständigt igång och kyls ner av flytande helium. RF-systemet består av en radiosändare som sänder ut ett pulsat elektromagnetiskt RF-fält i kroppen och en mottagare som tar emot ekot, MR-signalen, från kroppen. Gradientsfältet utgörs av strömgenomflutna spolsystem vars uppgift det är att kontrollera linjära variationer i

huvudmagnetfältets riktning. Datorsystemet styr RF- och gradientpulserna, tillsamens pulssekvensen, samt registrerar, lagrar och bearbetar de mottagna ekona till en bild (Aspelin & Petterson, 2008).

MR-fysik

MR-fysiken utgår från de magnetiska egenskaperna hos protonerna som bildar kärnorna i väteatomerna i kroppen vilka har ett spinn. Utan ett yttre magnetfält orienterar sig vätekärnorna slumpmässigt i kroppen och det totala magnetiska momentet blir noll. När kroppen istället placeras i ett yttre magnetfält orienterar sig väteprotonerna parallellt (spinn upp) eller anti-parallellt (spinn ner) med det yttre magnetfältet likt små magneter. Vätekärnornas frekvens i magnetfältets riktning kallas Larmorfrekvensen och är beroende av magnetfältets styrka. För att få en MR-signal skickas en RF-puls in för att excitera vätekärnorna i ett organ i kroppen. Ifall RF-pulsens frekvens överensstämmer med Larmorfrekvensen uppstår resonans och energi överförs, spinnen ändrar riktning och vrids bort från huvudmagnetfältets riktning. Vridningen kallas flippvinkeln och när denna nått 90° avslutas ofta sändningen (Aspelin & Petterson, 2008; Berglund & Jönsson, 2007).

Inom MR används främst två sekvenser för att få en bild, T1 och T2. Beroende på hur snabbt RF-pulserna skickas in och hur snabbt ekot registreras kommer de att ge olika kontrast för olika vävnader. T1-viktade bilder har en kort repetitionstid, time of repetition (TR) för RF-pulsen och en kort ekotid, time of echo (TE), tiden det tar innan spolarna fångar upp signalen. Vävnad med kort T1 som exempelvis fett och större molekyler ger en stark signal och blir ljus på bilden, medan vävnad med lång T1 som exempelvis vätska ger låg signal och blir mörk på bilden (Berglund & Jönsson, 2007).

I T2-viktade bilder fasar vätekärnorna ur när RF-pulsen upphör på grund av påverkan från närliggande kärnors magnetfält. I vävnader med lång T2 svänger vätekärnorna i fas under lång tid vilket gör att de ger signal under lång tid och signalen blir stark och ger ljus kontrast på bilderna, exempelvis vätska. Vävnader med kort T2 ger signal endast under en kort tid och

signalen blir svag och kontrasten blir mörk i bilden. T2-viktade bilder behöver en lång TR och en lång TE (Berglund & Jönsson, 2007).

Sensitivitet

Sensitivitet är ett statistiskt mått som mäter känsligheten hos testmetoder med binära klassifikation, ofta använt inom medicin. En metods sensitivitet definieras som sannolikheten för positiva resultat, exempelvis för en specifik sjukdom där positivt resultat innebär att sjukrommen förekommer. Motsatsen kallas specificitet och är sannolikheten för negativt resultat, att sjukrommen inte förekommer (Radiopedia).

Problemformulering

Konventionell röntgen är förstahandsvalet för undersökning av artrosfrågeställning. Detta eftersom undersökningen går snabbt och kötiderna är korta. Problemet med konventionell röntgen är att patienterna måste stå upp, något som kan vara smärtsamt, och att de kan vara svårundersökta så att bilderna som tas inte uppfyller kriterierna för att kunna svara på frågeställningen. Dessutom syns bara skelettet och ledspalten på konventionell röntgen och bilderna ger endast en indirekt uppfattning om brosket och andra mjukdelar vilket kan ge missvisande information om artrosens grad (Aspelin & Petterson, 2008).

Vid en MR-undersökning syns både benvävnad och brosk. Dessutom utsätts inte patienten för joniserande strålning. MR-undersökningar skulle därför kunna bli ett alternativ till slätröntgen vid undersökning av artros. En studie av Cicuttini et al (2005) jämförde slätröntgen med MR för att mäta broskvolymen i tibiafemoralleden vid progression av knäartros. Resultatet i den studien visade att MR kunde mäta broskreduktionen lika bra som slätröntgen. Därav finns ett intresse av att studera sensitiviteten av MR vid diagnostisering av knäartros, för att se om det i framtiden går att få bättre bilder som tydligare visar artrosgraden samtidigt som patienten inte utsätts för onödig joniserande strålning. Problemet med MR-undersökningar är att de är dyra, tar tid att utföra och att det ofta är långa väntetider att få komma intill (Vetenskap & Hälsa, 2011). 


Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka sensitiviteten för magnetresonanstomografi vid diagnostisering av knäartros.

Material och metod

Design

Designen för studien är en systematisk litteraturstudie. Den utfördes enligt de fyra stegen framtagna av Henricsson (2012): frågeformulering, val av litteratur, granskning av studier och slutsatser.

Urval

Inklusionskriterier: Kvantitativa studier som måste handla om MR för att diagnostisera knäartros. Artiklar skrivna på engelska mellan år 2000 till 2019. Samtliga artiklar skulle vara peer-reviewed och etiskt godkända.

Exklusionskriterier: Artiklar som inte fanns elektroniskt i fulltext i någon av de databaser som användes i datainsamlingen. Kvalitativa studier exkluderades i arbetet.

Datainsamling

En inledande informationsundersökning påbörjades i december 2018 för att skapa en översikt över det valda forskningsområdet inför det kommande sökarbetet. Databaser som användes vid sökarbetet av lämpliga vetenskapliga artiklar till resultatet var PubMed, Medline, CINAHL och Science direct. Sökord som användes var osteoarthritis, knee, magnetic

resonance, sensitivity, accuracy, detection och diagnostics, där AND användes för att öka eller

begränsa sökresultatet. Sökorden presenteras i en tabell (bilaga 1).

Analys

För att avgöra artiklarnas relevans till syftet under sökningsprocessen lästes inledningsvis artiklarnas titlar. Titlarna bedömdes efter vilka ord de innehöll och fokus låg på titlar som innehöll orden knee osteoarthritis och MRI. Då dessa ansågs potentiellt relevanta lästes därefter abstrakt för att ytterligare avgöra relevans. Ifall även abstrakt verkade potentiellt relevant för studiens syfte lästes därefter artikeln i fulltext och kvalitetskgranskades enligt

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod (bilaga 2) framtagen vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping.

Granskningsprotokollet består av två delar, där de fyra frågorna i den första delen samtliga måste besvaras med ”ja” för att studien skulle inkluderas i kvalitetsgranskningen. I den andra delen av protokollet värderades studiens kvalitet genom en viktning av sju frågor enligt följande: 1-3 poäng, ansågs ha låg kvalitet; 4-5 poäng, ansågs ha medel kvalitet; 6-7 poäng, ansågs ha hög kvalitet. Enbart artiklar med medel eller hög kvalitet inkluderades sedan i arbetet.

De artiklar som inkluderades i arbetet genomgick en integrerad analys enligt Kristensson (2014). I den integrerade analysen läses artiklarna för att sedan redovisa en sammanställning av deras innehåll och redovisa olika likheter och skillnader dem emellan.

Etiska överväganden

God forskningsetisk sed handlar om att respektera forskningspersonernas autonomi, skydda deras identitet samt att inte göra skada (Vetenskapsrådet 2017). En litteraturstudie som görs inom ramen för en kandidatuppsats vid Jönköping University definieras inte som forskning och behöver därför inte en etisk granskning. Däremot utfördes en etisk egengranskning enligt rekommendationer vid Jönköping University. Alla artiklar som togs med i arbetet skulle vara etisk godkända.

Risker vid litteraturstudier är att författaren bara tar med artiklar som stödjer deras syfte och exkluderar sådana som motsäger dess syfte, vilket skapar ett konfirmeringsbias (Vetenskap & Folkbildning).

Resultat

Totalt granskades sexton artiklar. Av dessa ansågs sex stycken ha låg kvalitet och sållades bort. Av de resterande tio artiklarna som togs med i arbetet ansågs fem artiklar ha hög kvalitet och fem artiklar ha medel kvalitet (bilaga 3). I Tabell 1 redovisas de utvalda artiklarnas ursprungsland, vilken styrka på magnetkameran artikelförfattarna använde sig av vid studierna, vilka som använt sig av data ifrån Osteoarthritis Initiative (OAI) som är en multi-center observationsstudie av knäbesvär sponsrad av amerikanska National Institutes of Health, samt vilken kvalitet respektive artikel hade vid granskning. I de två artiklar som redovisar antalet knäpar i studien har båda knäna undersökts medan i de övriga artiklarna som redovisar antalet deltagare har ett eller två knän undersökts.

Tabell 1. Sammanställning av studiernas resultat och kvalitet. Artikelförfatta

re, år Deltagare/knäpar i studien Styrka på magnetkamer a i undersökning en (Tesla) Sensitivitet för diagnostik av knäartros (%) Använde data

från OAI Kvalitet av artikel

Ashinsky et al, 2017 68 deltagare 3 T 75 % Ja Hög Burgkart et al, 2001 8 deltagare 1,5 T 75 % Nej Medel Crema et al, 2013 20 deltagare 1,5 T 80-100 % för olika avläsningar Nej Medel Eckstein et al, 2016 238 knäpar 3 T 95 % Ja Hög Hada et al, 2017 50 deltagare 3 T 98 % Nej Hög Joseph et al, 2016 120 knäpar 3 T 96 % Ja Hög Mackay et al,

2016 30 deltagare 3 T 97 % Nej Medel

Schnaiter et al,

2018 162 deltagare 1,5 T 63-81% för olika delar av femur Nej Hög Wang et al, 2018 4115 deltagare 3 T 95 % Ja Hög Zhong et al, 2016 182 deltagare 3 T 77,2 % Ja Medel

Av resultatet framgick att de studier som hade använt sig av en magnetkamera med en styrka på 3 T i regel hade en högre sensitivitet för att diagnostisera knäartros. Den studie gjord på en 3 T-maskin med högst sensitivitet var Hada et al (2017) med en sensitivitet på 98%, jämfört med Burgkart et al (2001) som hade enskilt högst sensitivitet hos studierna med en 1,5 T-maskin på 75%. Dock använde sig Crema et al (2013) också av en T-maskin med styrka 1,5 T och hade i vissa avläsningar en sensitivitet på 100% (Tabell 1).

Brosk

Artiklarna undersökte olika saker med olika metoder i sina mätningar av MR-sensitivitet vid knäartrosfrågeställning. Sex av artiklarna, skrivna av Ashinsky et al (2017), Burgkart et al (2001), Joseph et al (2016), Eckstein et al (2016), Schnaiter et al (2018) och Wang et al (2018) fokuserade på mätningen av brosk och broskreduktion i knäleden. Samtliga dessa studiers resultat visade att MR hade en mycket god förmåga att mäta tjockleken på brosket i knäleden och hur detta var avgörande för att diagnostisera knäartros. Studien av Eckstein et al jämförde MR med slätröntgen och kom fram till att MR kunde visa på större broskförluster i samband med insättning av knäprotes.

Osteofyter

Studien av Hada et al (2017) fokuserade istället på osteofyter och dess samband med medial meniskexkrudering (MME), vilket betyder luxation eller förskjutning av menisken, för att diagnostisera knäartros. Med hjälp utav T2-kartläggning kunde MR detektera osteofyter hos 98% av patienterna med tidigt stadium av knäartros (50 stycken till antalet i undersökningen). Studien bevisade ett direkt samband mellan medial meniskexkrudering och förändringar som osteofyter i knäna relaterade till knäartros.

Benarkitektur

Studien av MacKay et al (2016) fokuserade i sin tur på förändringar i benarkitekturen vid knäartros. I denna studie deltog tre grupper om 10 personer: grupp 1 bestod av frivilliga

deltagare i ålder 20-30 år utan märkbara symtom på knäartros, grupp 2 bestod av personer 40-50 år med icke-traumatisk knäsmärta och risk för att utveckla knäartros och grupp 3 bestod av deltagare i åldern 55-85 år som var schemalagda att genomgå total knäutbyte till följd av konstaterad artros. Slutsatsen i studien var att MR kunde detektera förändringar i subchondralt ben som kunde orsaka knäartros.

Övrigt

Studien av Crema et al (2013) jämförde tredimensionell turbospinn eko (TSE) med rutinmässig tvådimensionell turbospinneko för att undersöka sensitiviteten för diagnostisering av knäartros. Resultatet visade att 3D TSE var lika träffsäker som 2D TSE, sensibiliteten varierade i olika mätningar mellan 80-100%, samtidigt som 3D TSE gick snabbare än 2D TSE, något som författarna resonerade var viktigt för att kunna göra framtida knäartros studier.

Även studien av Schaiter et al (2018) undersökte sambandet mellan hur snabbt en MR-undersökning av knäna kunde göras och sensitiviteten för att diagnostisera knäartros. I denna studien ingick 162 patienter. Resultatet visade att man kunde genom parallell insamling utföra undersökningen på 9 minuter och få en sensibilitet mellan 63-81% för olika delar av femur och patella.

I tre studier undersöktes huruvida MR av knä kunde förutspå utveckling av knäartros. I Joseph et al (2016) användes en kontroll-fallstudie för att identifiera incidensen hos patienter med knäsmärta med risk att utveckla knäartros under en period av 48 månader. 60 personer ingick i fallgruppen och 60 i kontrollgruppen. Av dessa låg incidenten på 45% för fallgruppen och 43% i kontrollgruppen.

Zhong et al (2016) undersökte huruvida MR kunde identifiera patienter med risk att utveckla symptomatisk knäartros med T2-kartläggning. 182 personer deltog i studien, en kontrollgrupp på 79 deltagare och en progressionsgrupp på 103 deltagare. Med hjälp av T2-kartläggning visade resultatet att MR-sensitiviteten att förutsäga symtomatisk knäartros var 77%.

Diskussion

Metoddiskussion

Författaren inledde detta arbete med att söka befintliga artiklar som var relevanta. Detta gjordes genom en sökning i databasen PRIMO för att få en överskådlig bild av hur mycket information som fanns inom det valda området. De databaser som valdes ut var inledningsvis PubMed, Medline och CINAHL. Då dessa databaser inte gav tillräckligt många relevanta träffar med potentiellt intressant innehåll valde författaren att utöka med ytterligare en databas, Science Direct. Detta visar att det har varit svårt att hitta information som varit relevant för arbetet, och att författaren för att få fram tillräckligt många artiklar som ansågs intressanta för litteraturstudien var tvungen att använda flera databaser och flera sökord för att ta fram relevanta artiklar (Henricson, 2012).

Eftersom MR är en relativt ny modalitet inom bilddiagnostiken (Berglund & Jönsson, 2007) ansåg författaren att artiklar som var relevanta till arbetets syfte inte borde vara mer än högst två decennium gamla. Därför valde författaren vid artikelsökningen att ha ett årsspann mellan år 2000-2019. Detta av två anledningar. För det första för att se till att de artiklar som valdes ut skulle vara så nya som möjligt. För det andra för att ha en stor bredd ifall artiklar som var relevanta för arbetet var skrivna med långa mellanrum. Av de artiklar som valdes ut var samtliga utom en skrivna mellan åren 2013-2018. Den enda artikeln som inte var skriven mellan dessa år var från 2001. Därmed anser författaren att han använt sig av uppdaterad forskning för denna litteraturstudie.

Till kvalitetsgranskningen användes bara ett granskningsprotokoll, Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod. Detta är framtagen vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. Protokollet består av två delar och ett par frågor, varav samtliga frågor i del ett måste vara besvarade ”ja” för att gå vidare. Detta protokoll medförde vissa svårigheter i granskningen av artiklarna, då vissa artiklar var svåra att avgöra om de var relevanta för arbetet. Ofta kunde de ha ett intressant innehåll men svarade inte på litteraturstudiens syfte eller uppfyllde inte kvalitetskraven. På grund av detta blev nästan hälften, sex av de sexton kvalitetsgranskare artiklarna exkluderade, vilket kan ge

litteraturstudien mindre validitet då färre artiklar ingick i slutresultatet. Med validitet menas att de mäter det som är menat att mäta. Även om enbart tio artiklar ingick i litteraturstudien anser författaren ändå att validiteten är relativt hög eftersom artiklarna behandlar vad som var syftet med studien och är genomförda i flera jämförbara länder. Författaren har noggrant redovisat hur artikelsökningen har genomförts, vilka databaser som används, vilka sökord som används för att litteraturstudien ska kunna upprepas.

I avsnittet om etiska övervägande beskrevs att alla artiklar som togs med i arbetet skulle vara etisk godkända. Artiklarna av Ashinsky et al (2017), Burgkart et al (2001), Eckstein et al (2016) och MacKay et al (2016), förde inget etiskt resonemang eller ställningstagande men togs med eftersom de uppfyllde kriterierna vid artikelgranskningen och eftersom deras innehåll ansågs av författaren så pass relevant för arbetet. En förklaring till att dessa artiklar inte förde något etisk resonemang kan vara att datainsamlingen varit av sådan art att det inte varit nödvändigt.

Resultatdiskussion

Syftet med detta arbete har varit att undersöka sensitiviteten vid MR för att diagnosticera knäartros. Detta eftersom knäartros primärt diagnosticeras genom slätröntgenundersökningar eftersom det är en enkel och snabb undersökning, men som har nackdelarna att den utsätter patienten för joniserande strålning och mjukdelarna har begränsad synlighet. MR skulle därmed kunna vara ett alternativ till slätröntgen för diagnosticering av knäartros. MR har fördelarna att det inte ger någon joniserande strålning till patienten och att mjukdelarna syns tydligt, men nackdelen att undersökningarna är dyra, tar tid och har lång väntetid. Enligt Sveriges kommuner och landstings statistik för mars 2019 uppskattas väntetiden för en MR-undersökning vara minst sexton veckor.

Hälften av artiklarna, fem stycken, använde sig av data ifrån Osteoarthritis Initiative, OAI. OAI är en riksomfattande multi-center observationsstudie av män och kvinnor sponsrad av amerikanska National Institutes of Health, vars syfte är att skapa en bättre förståelse för förebyggnad och behandling av knäbesvär (OsteoArthritis Initiative). Sett till resultatet hade

de artiklar vars data kom OAI något högre sensitivitet för att diagnosticera knäartros än de fem artiklar vars data inte kom från OAI. Detta kan visa att utökat samarbete mellan olika forskningslag kan leda till ett bättre resultat.

En svårighet med detta arbete har varit att artiklarna som valdes undersöker olika strukturer och använder sig av olika mätmetoder. Studierna av Ashinsky et al (2017), Burgkart et al, Eckstein et al (2001), Joseph et al (2016), Schnaiter et al (2018) samt Wang et al (2018) fokuserade på att med MR som hjälpmedel mäta skador i brosket och broskreduktion för att läsa av sensitiviteten för knäartros. Hada et al (2017) fokuserade på meniskerna och osteofyter, medan MacKay et al (2016) i sin tur fokuserade på benarkitektur och förändringar i benet kring knäleden. Detta påverkar resultatet.

Ett annat faktum som påverkar resultatet är vilka sekvenser de olika studierna använt för att få fram sina resultat. I en studie användes sekvensen turbospinn-echo (TSE). I tre studier användes double echo steady state (DESS) medan det i fyra inte tydligt framgår vilka sekvenser som har använts.

Ytterligare en faktor som påverkar resultatets reliabilitet är att sju av studierna använt sig av en magnetkamera på styrkan 3 T medan bara 3 använt sig av en kamera med styrkan 1,5 T. Även om resultatet visade att sensitiviteten var snarlik på de olika styrkorna om än något högre i de studier med en 3 T hade det varit bra om arbetet haft lika många studier med 1,5 T som 3 T.

Något annat som kan påverka resultatet är antalet deltagare i studierna. Det skilde väsentligt mellan studien med minst antal deltagare, 8 stycken, och den med högst antal deltagare, 4115 stycken (se Tabell 1). Studierna med fler deltagare hade huvudsakligen högre sensitivitet än studierna med få deltagare, vilket kan bero på ett statistiskt säkerställt resultat.

Samtliga artiklar visade i resultatet att MR hade hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros. Detta kan indikera att MR i framtiden skulle kunna vara ett förstahandsval. I studien av Cicuttini et als (2005) på 28 deltagare, som togs upp i problemformuleringen,

visade att MR kunde mäta broskreduktionen, som är en vanlig orsak till uppkomsten av knäartros, under en period på två år lika bra som slätröntgen. Ett liknande resultat kunde även konstateras av Bruyere et al (2007) där man under ett år mätte broskreduktionen hos 46 kvinnor med knäartros under ett års tid med att jämföra MR och slätröntgen.

Knäartros kan också påverkas av andra sjukdomar. Liksom studien av MacKay et al (2016) visade att förändringar i benvävnad påverkade knäartros kunde Chiba et als (2012) i sin studie (som hittades efter resultatsökningen för att jämföra med resultatet i denna studie) visa med hjälp av en MR-kamera med styrkan 3 T se att artrosprogressionen kunde påverkas av osteoporotiska förändringar i knäleden.

I de åtta artiklar som redogör för deltagarnas ålder framgår att studierna primärt är gjorda på människor i åldern 50-70 år. Det är inte bara äldre och personer med övervikt som kan utveckla knäartros. Sekundär knäartros kan drabba unga och idrottande personer till följd av trauman i leden. Detta var något som undersöktes i en studie av Whittaker et al (2017). Studien fokuserade på en grupp av 146 idrottande ungdomar i åldern 15-27 år. MR kunde detektera skador från mellan 3-10 år bakåt som kunde orsaka knäartros oberoende av livskvalitet.

I Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor (2008) nämns under avsnitten ”Röntgensjuksköterskan och vårdtagaren” att röntgensjuksköterskan arbetar för att minska stråldoser vid undersökningar, och i avsnittet ”Röntgensjuksköterskan och professionen” att denne också bedriver forskning och tar ansvar för vårdens utveckling. Detta är något som illustreras i arbetet då syftet varit att se hur hög sensitiviteten för att diagnosticera knäartros varit för en moralitet, MR, som inte ger ifrån sig joniserande strålning och om detta kan vara ett förstahandsval i framtiden.

Slutsatser

MR har en hög sensitivitet för att diagnosticera knäartros och skulle i framtiden kunna vara ett förstahandsval. Studier gjorda med en MR-kamera på styrkan 3 T visade på högre sensitivitet än studier gjorda med styrkan 1,5 T.

Begränsad tillgång på relevanta artiklar gör dock att mer forskning inom området behövs för att kunna säkerställa evidens innan implementering.

Referenser

Almås, H., Stubberud, D-G., Grønseth, R. (2011). Klinisk omvårdnad del 2 (2. uppl). Stockholm: Liber AB

Ashinsky, B. G., Bouhrara, M., Coletta, C.E., Lehallier, B., Urish, K. L., Ping-Chang, L., Goldberg, I.G., Spencer, R.G. (2017). Predicting Early Symptomatic Osteoarthritis in the Human Knee Using Machine Learning Classification of Magnetic Resonance Images From the Osteoarthritis Initiative. Journal of Orthopaedic Research, 35:2243–2250

Aspelin, P., Petterson, H. (red.) (2008). Radiologi. Lund: Studentlitteratur

Berglund, E., Jönsson, B-A. (2007). Medicinsk fysik. Lund: Studentlitteratur

Bruyere, O., Genant, H., Kothari, M., Zaim, S., White, D., Peterfy, C., Burlet, N., Richy, F., Ethgen, D., Montague, T., Dabrowski, C., Reginster, J-Y. (2007). Brief report: Longitudinal study of magnetic resonance imaging and standard X-rays to assess disease progression in osteoarthritis. OsteoArthritis and Cartilage, 15: 98-103

Burgkart, R., Glaser, C., Hyhlik-Dürr, A., Engelmeier, K-H., Reiser, M., Eckstein, F. (2001). Magnetic Resonance Imaging–Based Assessment of Cartilage Loss in Severe Osteoarthritis. Accuracy, Precision, and Diagnostic Value. Arthritis & Rheumatism, Vol. 44, No 9, pp 2072-2077

Chiba, K., Uteani, M., Kido, Y., Ito, M., Okazaki, N., Taguchi, K., Shindo, H. (2012). Osteoporotic changes of subchondral trabecular bone in osteoarthritis of the knee: a 3-T MRI study. Osteoporos Int, 23: 589-597

Cicuttini, F., Hankin, J., Jones, G., Wluka, A. Comparison of conventional standing knee radiographs and magnetic resonance imaging in assessing progression of tibiofemoral joint osteoarthritis. (2005). OsteoArthritis and Cartilage, 13: 722-727

Crema, M.D., Noguera-Barbosa, M.H., Roemer, F.W., Marra, M.D., Niu, J., Chagas-Neto, F.A., Gregorio-Junior, E., Guermazi, A. (2013). Three-dimensional turbo spin-echo magnetic

resonance imaging (MRI) and semiquantitative assessment of knee osteoarthritis: comparison with two-dimensional routine MRI. Osteoarthritis and Cartilage, 21 pp 428-433

Eckstein, F., Boudreau, R., Wang, Z., Hannon, M.J., Duryea, J., Wirth, W., Cotofana, S., Guermazi, A., Roemer, F., Nevitt, M., John, M.R., Ladel, C., Sharma, L., Hunter, D.J., Kwoh, C.K. (2016). Comparison of radiographic joint space width and magnetic resonance imaging for prediction of knee replacement: A longitudinal case-control study from the Osteoarthritis Initiative. EurRadiol, 26:1942–1951

Gilroy, A., MacPherson, B. (2016). Atlas of Anatomy. (3. ed). New York, NY: Thieme

Hada, S., Ishijima, M., Kaneko, H., Kinoshita, M., Liu, L., Sadatsuki, R., Futami, I., Yusup, A., Takamura, T., Arita, H., Shiozawa, J., Aoki, T., Takazawa, Y., Ikeda, H., Aoki, S., Kurosawa, H., Okada, Y., Kaneko, K. (2017). Association of medial meniscal extrusion with medial tibial osteophyte distance detected by T2 mapping MRI in patients with early-stage knee osteoarthritis. Arthritis Research & Therapy, 19:201

Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Joseph, G.B., Hou, S.W., Nardo, L., Heilmeier, U., Nevitt, M.C., McCulloch, C.E., Link, T.M. (2016). MRI findings associated with development of incident knee pain over 48 months: data from the osteoarthritis initiative. Skeletal Radiol, 45: 653-660

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur

MacKay, J.W., Murray, P.J., Kasmai, B., Johnson, G., Donell, S.T., Toms, A.P. (2016). MRI texture analysis of subchondral bone at the tibial plateau. EurRadiol, 26:3034–3045

Movin, A., Karlsson U. (1979). Skelettundersökningar - Handbok för röntgenpersonal. (2. uppl). Stockholm

Petersson, I., Boegård, T., Saxne, T., Silman, A., Svensson, B. (1997). Radiographic osteoarthritis of the knee classified by the Ahlbäck and Kellgren & Lawrence systems for the tibiofemoral joint in people aged 35-54 years with chronic pain. Annals of the Rheumatic

Diseases, 56, 493-496.

Petterson, H., Eglund, N., Sigfússon, B.F., Skjennald, A., Standertskjöld-Nordenstam, C-G. (1993) Nordisk lärobok i radiologi. (4.uppl). Lund: Studentlitteratur

Radiopaedia (2015) Hämtad 2019-06-04 från: https://radiopaedia.org/articles/sensitivity-and-specificity?lang=us

Sand, O., Sjaastad, Ø V., Haug, E., Bjålie, J G. (2007) Människokroppen - Fysiologi och

anatomi. (8. uppl.) Oslo: Liber AB

Schnaiter, J.W., Roemer, F., McKenna-Kuettner, A., Patzak, H-J., May, M.S., Janka, R., Uder, M., Wuest, W. (2018). Diagnostic accuracy of an MRI protocol of the knee accelerated through parallel imaging in correlation to arthroscopy. Fortchr Röntgenstr,190: 265-272

Stoller, D. (2007). Magnetic resonance imaging i orthopedics and sports medicine. Volume 1 -

Lower extremity (3. ed.) Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins

Sveriges kommuner och landsting (2019). Hämtad 2019-05-14 från https://www.vantetider.se/ Kontaktkort/Sveriges/Undersokningar?year=2019&month=Mars&service=714&gender=null

Svensk förening för röntgensjuksköterskor. (2011). Kompetensbeskrivning för röntgensjuksköterskor. Hämtad 2019-01-16 från www.swedrad.com/?fid=3212

Vetenskap & Folkbildning. Hämtad 2019-05-13 från https://www.vof.se/skepdic/ konfirmeringsbias/

Vetenskap & Hälsa. Hämtad 2019-05-14 från http://www.vetenskaphalsa.se/i-en-annan-varld-–-sa-upplevs-magnetkameran/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad 9 januari, 2019, från https://www.vr.se/ d o w n l o a d / 1 8 . 2 4 1 2 c 5 3 1 1 6 2 4 1 7 6 0 2 3 d 2 5 b 0 5 / 1 5 2 9 4 8 0 5 3 2 6 3 1 / G o d -forskningssed_VR_2017.pdf

Vårdförbundet (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor. Hämtad 9 januari 2019 från

https://www.vardforbundet.se/.../rad.../yrkesetiskkod-for-rontgensjukskoterskor.pdf

Wang, Y., Teichtahl, A.J., Pelletier, J-P., Abram, F., Wluka, A.E., Hussain, S.M., Martel-Pelletier, J., Cicuttini, F.M. (2018) Knee effusion volume assessed by magnetic resonance imaging and progression of knee osteoarthritis: data from the Osteoarthritis Initiative.

Rheumatology, 58: 246-253

Whittaker, J., Toomey, C., Woodhouse, L., Jaremo, J., Nettel-Aguirre, A., Emery, C. (2017). Association between MRI-defined osteoarthritis, pain, function and strength 3-10 years following knee joint injury in youth sport. Br J Sports Med, 52: 934-939

Yao, X. (2014). 140424 Artros och proteskirurgi. Hämtad från https://docplayer.se/47502693-Artros-och-proteskirurgi.html

Zhong, H., Miller, D.J., Urish, K.L. T2 map signal variation predicts symptomatic osteoarthritis progression: data from the Osteoarthritis initiative. (2016). Skeletal Radiol, 45: 909-913

Bilagor

Bilaga 1 Sökmatris Databaser Sökdatum Årsbredd Söktermer Antal

träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade artiklar Valda artiklar

Pubmed 13 februari 2019 2000-2019 magnetic resonance imaging AND accuracy AND osteoarthritis AND knee 148 15 7 7 4 Medline 2019-02-15 2000-2019 magnetic resonance imaging AND accuracy AND detection AND osteoarthritis AND knee 19 4 1 1 1 CINAHL 2019-02-14 2000-2019 magnetic resonance imaging AND accuracy AND osteoarthritis AND knee 48 6 2 2 1 magnetic resonance imaging AND sensitivity AND osteoarthritis AND knee 128 5 2 2 2 Science Direct 2019-02-15 2000-2019 magnetic resonance imaging AND diagnostics AND sensitivity AND osteoarthritis AND knee 137 10 4 4 2

Bilaga 2 Granskningsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ

metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
 ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen?


Ja Nej

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 3 Artikelmatris

Författare

Hada, S., Ishijima, M., Kaneko, H.,

Kinoshita, M., Liu, L., Sadatsuki, R., Futami, I., Yusup, A., Takamura, T., Arita, H.,

Shiozawa, J., Aoki, T., Takazawa, Y., Ikeda, H., Aoki, S., Kurosawa, H., Okada, Y., Kaneko, K.

Titel

Association of medial meniscal extrusion _{with medial tibial osteophyte distance}

detected by T2 mapping MRI in patients with early-stage knee osteoarthritis

Tidskrift, Land & Årtal

Arthritis Research & Therapy, Japan, 2017, _19:201

Studietyp

Retrospektiv fallstudie.

Syfte

Att undersöka sambandet mellan medial meniskexkrudering (MME) och förändringar relaterade till knäartros, inklusive osteofyter, med hjälp av konventionell och T2-kartläggning MR.

Metod

50 patienter med tidigt stadium av knäartros _{undersökta med T2-kartläggning med}

avseende på osteofyter och mediala menisker.

Resultat

Mediala osteofyter detekteras genom T2-_{kartläggning hos 98% av patienterna med tidig} stadium av knäartros.

Bland förändringarna relaterade till knäartros var medialtibial osteofytavstånd närmast associerat med MME, bestämt genom multipel logistisk regressionsanalys hos patienterna med tidigt stadiums knäartros

Noggrannheten för osteofytutvärdering genom T2-kartläggning a bekräftades genom histologisk analys av osteofyterna borttagna från patienter med slutstadiet knäartros.

Kvalitet

Hög

Författare

Burgkart, R., Glaser, C., Hyhlik-Dürr, A.,

Engelmeier, K-H., Reiser, M., Eckstein, F.

Titel

Magnetic Resonance Imaging–Based _{Assessment of Cartilage Loss in Severe}

Osteoarthritis. Accuracy, Precision, and Diagnostic Value

Studietyp

Fallstudie.

Syfte

Att undersöka noggrannheten i biologiska

processer och precisionen av MR-baserad bedömning av broskförlust hos patienter med svår artros i knäet.

Metod

MR på 8 patienter före och efter proteskirurgi _{för att utvärdera brosket. Precisionen av}

broskvolymen och tjockleksberäkningarna bestämdes efter 3-dimensionell

rekonstruktion.

Resultat

Patienter med tre typer av knäartros _{undersöktes: mediolateral, varus och valgus.}

Högst broskförlust uppskattades hos de patienter med mediolateral artros och minst hos de med valgus.

Broskvolymerna bestämda med MR var något lägre än de som erhölls från

vattenförskjutning av kirurgiskt avlägsnad vävnad.

Kvalitet

Medel

Författare

Crema, M.D., Noguera-Barbosa, M.H., _{Roemer, F.W., Marra, M.D., Niu, J.,}

Chagas-Neto, F.A., Gregorio-Junior, E., Guermazi, A.

Titel

Three-dimensional turbo spin-echo magnetic _{resonance imaging (MRI) and}

semiquantitative assessment of knee osteoarthritis: comparison with two-dimensional routine MRI

Tidskrift, Land & Årtal

Osteoarthritis and Cartilage, Brasilien, 2013, _{21 pp 428-433}

Studietyp

Fallstudie

Syfte

Att utvärdera tredimensionell (3D) turbo spin-echo (TSE) magnetisk resonansavbildning (MRI) för semiquantitativ bedömning av knäartros.

Metod

20 deltagare. Jämfört 3D-bilder med 2D-_{bilder med avseende på artrosparametrar.}

Resultat

Sensitivitet hos olika avläsningar varierar mellan 80-100% Semikantitativ bedömning av knäartros kan utföras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av 3D TSE MRI, vilket visar väsentligt till nästan perfekt överenskommelse och hög noggrannhet jämfört med rutinmässig 2D TSE MR.

3D TSE MR tog också mindre tid,

Kvalitet

Medel

Författare

Ashinsky, B. G., Bouhrara, M., Coletta, C.E., _{Lehallier, B., Urish, K. L., Ping-Chang, L.,}

Goldberg, I.G., Spencer, R.G.

Titel

Predicting Early Symptomatic Osteoarthritis _{in the Human Knee Using Machine Learning}

Classification of Magnetic Resonance Images From the Osteoarthritis Initiative

Tidskrift, Land & Årtal

Journal of Orthopaedic Research, USA, 2017, _{35:2243–2250}

Studietyp

Fall-kontroll studie

Syfte

Att utvärdera förmågan hos en

maskininlärningsalgoritm att klassificera biologiska processer i MR-bilder av ledbrosk för utveckling av artros

Metod

Två grupper patienter om 28 och 40. _{Jämförelse mellan en grupp där artrosen}

förvärras (40) och en stationär grupp (28). T2 bilder tagna för att undersöka broskreduktion.

Resultat

Flerskikts-T2-viktade knäbilder registrerades

med en icke-linjär bildregistreringsalgoritm. T2 kartor av brosk från de centrala

viktbärande skivorna i den mediala femorala kondylen härleddes från de registrerade bilderna med hjälp av flera tillgängliga ekotider och klassificerades progression till symptomatisk knäartros.

T2-kartorna för progressionen till symptomatisk knäartros med 75% noggrannhet. Klinisk betydelse:

Maskininlärningsalgoritmer applicerade på T2-kartor har potential att ge viktig

prognostisk information för utvecklingen av knäartros.

Kvalitet

Hög

Författare

Joseph, G.B., Hou, S.W., Nardo, L., _{Heilmeier, U., Nevitt, M.C., McCulloch,}

C.E., Link, T.M.

Titel

MRI findings associated with development of _{incident knee pain over 48 months: data from}

the osteoarthritis initiative

Tidskrift, Land & Årtal

Skeletal Radiol, USA, 2016, 45: 653-660

Studietyp

Fall-kontrollstudie

Syfte

Att genom en fall-kontrollstudie identifiera

incidensen och progressiva MR-fynd som visade sig på normala MR-kliniska sekvenser som var associerade med utveckling av incident knäsmärta hos personer med risk för knäartros under en period av 48 månader.

Metod

120 knäpar varav 60 utvecklat smärta och 60 _{i kontrollgrupp. Med 3 Tesla undersökt brosk,}

menisker och benmärg vid 0 månader och 48 månader.

Resultat

Indicentsen att utveckla knäartros var 45%

för fallgruppen och 43% för kontrollgruppen till följd av smärta under 48 månader.

Abnormalitet hos medialtibi-brosket liksom progressiva patella broskfel och en medial menisk riva under 48 månader kunde associeras med incidenterande knäsmärta.

Kvalitet

Hög

Författare

Eckstein, F., Boudreau, R., Wang, Z.,

Hannon, M.J., Duryea, J., Wirth, W., Cotofana, S., Guermazi, A., Roemer, F., Nevitt, M., John, M.R., Ladel, C., Sharma, L., Hunter, D.J., Kwoh, C.K.

Titel

Comparison of radiographic joint space width _{and magnetic resonance imaging for}

prediction of knee replacement: A longitudinal case-control study from the Osteoarthritis Initiative

Tidskrift, Land & Årtal

EurRadiol, Tyskland, 2016, 26:1942–1951

Studietyp

Fall-kontrollstudie

Syfte

Att utvärdera huruvida förändring av fasta

måtten av ledspaltsbredd (JSW) och

brosktjocklek av MR förutsäger knäbyte.

Metod

119 knäpar i kontrollgrupp och 119 i _{fallgrupp. Broskhöjden mätt i fallgruppen,}

(knäproteser inopererade mellan 36 och 60 månader) och jämförd med kontrollgruppen.

Resultat

Diskriminering av strukturell progression _{mellan knäförläggningsfall jämfört med}

kontroller var starkare för fast lokalisering än minsta radiografiska JSW. MR visade

liknande diskriminering på radiografi och föreslog större samtidig broskförtjockning

och förlust före knäbyte.

Kvalitet

Hög

Författare

Schnaiter, J.W., Roemer, F., McKenna-_{Kuettner, A., Patzak, H-J., May, M.S., Janka,}

Titel

Diagnostic accuracy of an MRI protocol of _{the knee accelerated through parallel imaging}

in correlation to arthroscopy

Tidskrift, Land & Årtal

Fortchr Röntgenstr, Tyskland, 2018, 190: _265-272

Studietyp

Retrospektiv fallstudie.

Syfte

Att genom parallell avbildning möjliggöra

avsevärd förkortning av undersökningstiden och utvärdera diagnostisk noggrannhet.

Metod

162 patienter i åldern 17-77 år genomgick _{MR (1,5 T) och atroskopi. Jämfört MR-fynd}

med artroskopifynd. Parallell bildtagning använd.

Resultat

Genom parallell avbildning kunde _{undersökningstiden sänkas till under 9 min.}

Sensitiviteten för brockreduktion låg mellan 63-81% för olika delar av femur och patella.

Kvalitet

Hög

Författare

Wang, Y., Teichtahl, A.J., Pelletier, J-P., _{Abram, F., Wluka, A.E., Hussain, S.M.,}

Martel-Pelletier, J., Cicuttini, F.M.

Titel

Knee effusion volume assessed by magnetic _{resonance imaging and progression of knee}

osteoarthritis: data from the Osteoarthritis Initiative

Tidskrift, Land & Årtal

Rheumatology, Australien, 2018, 58: 246-253

Studietyp

Longitudinell fallstudie.

Syfte

Att undersöka huruvida utgångslängden för

knäledsflöden och förändringen i

effusionsvolymen under ett år är förknippade med broskvolymförlust, framkallning av knäartros över 4 år och risk för total knäbyte över 6 år.

Metod

4115 deltagare. Följda i upp till 6 år. _{Utvärderade med avseende på}

Resultat

En 5 ml ökning av knäeffusionsvolymen _{under 1 år var positivt associerad med medial}

broskvolymförlust och 95% av deltagarna med en detta tillståndet hade genomgått totalt knäbyte inom 6 år.

Knäleds-effusionsvolym utvärderad från MR kan ge en metod för att identifiera individer med en inflammatorisk knäartros-fenotyp som har högre risk för sjukdomsprogression.

Kvalitet

Hög

Författare

MacKay, J.W., Murray, P.J., Kasmai, B., _{Johnson, G., Donell, S.T., Toms, A.P.}

Titel

MRI texture analysis of subchondral bone at _{the tibial plateau}

Tidskrift, Land & Årtal

EurRadiol, Storbritannien, 2016, 26:3034–₃₀₄₅

Studietyp

Prospektiv observationsstudie.

Syfte

Att bestämma genomförbarheten av

MR-texturanalys som ett sätt att kvantifiera subchondral benarkitektur i knä artros

Metod

3 grupper (20-30 år, utan symtom; 40-50 år _{med symtom; 55-85 år, planerade för}

knäprotes). T1-kartläggning för att kolla på subkondralt ben och T2-kartläggning för att kolla på brosk.

Resultat

Noggrannheten för ämnesklassificering 97%.

MR-texturanalys av tibial subchondralben kan möjliggöra detektion av förändring i subchondral benarkitektur i knäartros. Potential för förståelse för knäartros patogenes och bedömning av respons och behandling.

Kvalitet

Medel

Författare

Zhong, H., Miller, D.J., Urish, K.L.

Titel

T2 map signal variation predicts symptomatic _{osteoarthritis progression: data from the}

Tidskrift, årtal, land

Skeletal Radiol, USA, 2016, 45: 909-913

Studietyp

Prospektiv fall-kontrollstudie

Syfte

Att använda kvantitativ MR-diagnostik för att

identifiera patienter med risk för symtomatisk knäartrosprogression, med hypotesen att klassificering av signalvariation på T2-kartor kan förutsäga symptomatisk progression.

Metod

182 patienter i en kontrollgrupp (79) och en _{fallgrupp (103) med förvärrad artros.}

Undersökt brosksignalen på T2-viktade bilder.

Resultat

Användningen av T2-kortsignalvariation för _{att förutsäga symtomatisk}

knäartrosprogression hos asymptomatiska individer uppnådde en känslighet av 77,2% och en övergripande noggrannhet på 84,2%. T2-kortsignalvariation kan förutsäga symptomatisk progression av knäartros hos asymptomatiska individer, som tjänar som en möjlig tidig bildningsbiomarkör.