Furustammars yttre och inre geometri inmätta inom projektet "Kvalitetssimulering av sågtimmer"

Jerry Johansson, SLU

Lars Göte Johansson, Trätek

o

Ake Liljeblad, Trätek

Furastammars yttre och inre

geometri, inmätta inom

projektet

''Kvalitetssimulering av

sågtimmer''

Extemcd and Interned Geometry of Scots Pine

Stems Mapped in the Project ''Quality

Simulation of Saw Logs''

Trätek

Furustammars y t t r e och i n r e geometri inmätta inom p r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer"

Externat and Internal Geometry of Soots pine Stems Mapped in the project ^'Quality Simulation of Saw Logs"

TräteknikCentrum, Rapport I 8811069 Nyckelord grade knots logs quality Soots pine stems Stockholm december 1988

rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

stu-dies. Published reports hear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member cotnpanies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING ^ 3. INLEDNING 5 4. DE KARTLAGDA STAMMARNA 6 4.1 Allmänt 6 4.2 Mora-beståndet 12 4.2.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser 4.2.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 11 k a r t l a g d a stammarna 4.2.3 A r s r i n g a r och längdtillväxt 4.2.4 K v i s t a r 4.3 Skara-beståndet 18 4.3.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser 4.3.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 10 k a r t l a g d a stammarna 4.3.3 A r s r i n g a r och längdtillväxt 4.3.4 K v i s t a r 4.4 Bredbyn(Angermanland)-beståndet 22 4.4.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser 4.4.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 15 k a r t l a g d a stammarna 4.4.3 A r s r i n g a r och längdtillväxt 4.4.4 K v i s t a r 4.5 Järlåsa(Uppland)-beståndet 26 4.5.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser 4.5.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 15 k a r t l a g d a stammarna 4.5.3 A r s r i n g a r och längdtillväxt 4.5.4 K v i s t a r

4.6 Jämförelser mellan de f y r a bestånden 32

5. DISKUSSION 56 6. SUMMARY 57 7. REFERENSER 58

B i l a g a 1 D e f i n i t i o n e r av använda begrepp och mått 59 B i l a g a 2 Grundläggande data för de 51 inmätta träden 63 B i l a g a 3 Stamformer och k v i s t u t v e c k l i n g i höjdled för 65

Mora-stammarna

B i l a g a 4 Stamformer och k v i s t u t v e c k l i n g i höjdled för 89 Skara-stammarna

B i l a g a 5 Stamformer och k v i s t u t v e c k l i n g i höjdled för 111 Bredbyn-stammarna

B i l a g a 6 Stamformer och k v i s t u t v e c k l i n g i höjdled för 143 Järlåsa-stammarna

P r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer" har v a r i t e t t samarbetspro-j e k t mellan Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t (SLU), I n s t i t u t i o n e n för Skogs-t e k n i k i Garpenberg och TräSkogs-teknikCenSkogs-trum (Tr'aSkogs-tek) i SSkogs-tockholm.

P r o j e k t e t påbörjades f o r m e l l t 1985-01-01 med Skogs- och Jordbrukets Forsk-ningsRåd (SJFR), Skogsstyrelsens Forskningsnämnd, S t y r e l s e n för Teknisk U t v e c k l i n g (STU) samt Trateks ramprogram som finansiärer. P r o j e k t e t av-s l u t a d e av-s 1988-06-30.

P r o j e k t e t s bakgrund, s y f t e n och uppläggning f i n n s redovisade i rapporten " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer - metoder för r e k o n s t r u k t i o n och sönder-d e l n i n g av stammar" /5/.

Inmätningen av stammarna, som v a r i t e t t mycket omfattande a r b e t e , har u t förts i Garpenberg medan u t v e c k l i n g e n av programvaran för k v i s t r e k o n s t r u k -t i o n e n u-tför-ts v i d Trä-tek, S-tockholm.

Metoden för inmätning b e s k r i v s i / 2 / . Denna har bestått av följande mo-ment:

R e g i s t r e r i n g av växtbetingelser och e v e n t u e l l a skogsvårdsåtgärder, hemtransport av stamdelar (10 cm toppdiameter) t i l l Garpenberg. Uppmärkning av r e f e r e n s l i n j e r längs stammarna som d e f i n i e r a r e t t t r e -d i m e n s i o n e l l t koor-dinatsystem.

Kapning på kapbänk t i l l 13 mm t j o c k a t r i s s o r (7 mm sågspår).

R e g i s t r e r i n g av m a n t e l y t a , märgpunkt, kärnasplintgräns, k v i s t k o o r d i -n a t e r och - k v a l i t e t e r på vardera s i d a av v a r j e t r i s s a . I-nmät-ni-nge-n av t r i s s o r n a har g j o r t s på e t t d i g i t a l i s e r i n g s b o r d med direktöverföring av mätdata t i l l d a t o r .

Utgående från på d i g i t a l i s e r i n g s b o r d e t r e g i s t r e r a d e data från t r i s s o r n a har hela stammens y t t r e och i n r e geometri r e k o n s t r u e r a t s . Metoden för r e k o n s t r u k t i o n e n av de t r e d i m e n s i o n e l l a stammarna ( y t t r e stamgeometri,

i n r e k v i s t s t r u k t u r , märg, kärna-splintgräns m m) b e s k r i v s i /3/.

Denna r a p p o r t r e d o v i s a r r e s u l t a t e t från denna inmätning samt därur r e -konstruerade t r e d i m e n s i o n e l l a stammar.

Målgruppen för rapporten är andra f o r s k a r e samt u t r e d a r e och u t v e c k l a r e inom skogs- och sågverksföretag samt m a s k i n u t v e c k l a r e .

Inom p r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer" har 51 furustammar mätts i n från 4 o l i k a g e o g r a f i s k a p l a t s e r i Sverige (Mora, Skara, Bredbyn i Ångermanland och Järlåsa i Uppland). E f t e r avverkning har stammarna t r a n s p o r t e r a t s odelade t i l l Garpenberg där de s k i v a t s upp i 13 mm t j o c k a t r i s -sor. T r i s s o r n a har sedan " k o o r d i n a t s a t t s " på e t t d i g i t a l i s e r i n g s b o r d . Det innebär a t t t r i s s a n s p e r i f e r i , k v i s t a r s k o o r d i n a t e r och t y p , märgpunkt, gräns kärna-splint m m r e g i s t r e r a t s . Stammarna har sedan " r e k o n s t r u e r a t s " t r e d i m e n s i o n e l l t i d a t o r . Denna r a p p o r t utgör en k a t a l o g över stammarnas geometri och övriga egenskaper. I rapporten f i n n s b e s k r i v n i n g a r av:

Lokal i n k l u s i v e växtbetingelser.

Årsrings- och längdtillväxt över t i d e n . K v i s t d a t a i t a b e l l f o r m .

T r e d i m e n s i o n e l l a s t a m b i l d e r .

Stamdiameterutveckling i höjdled (stamform).

" K v i s t s l u t e n s " (den r a d i e där v a r j e e n s k i l d k v i s t s l u t a r ) beroende av höjdläget. K v i s t s l u t e t för en k v i s t l i g g e r antingen v i d mantelytan e l l e r innanför denna (då k v i s t e n övervallats).

Torrkvistgränsers beroende av höjdläget. Torrkvistgränsen för en en-s k i l d k v i en-s t är den r a d i e v i d v i l k e n k v i en-s t e n övergår från a t t vara f r i s k t i l l a t t vara död.

De f y r a bestånden jämförs s i n s e m e l l a n vad gäller o l i k a k v i s t - och andra egenskaper.

En mindre s t u d i e av möjliga k v a l i t e t s i n d i k a t o r e r för kvalitetsgränser i stammar redovisas också. Både "okulära" (möjliga a t t se på ytan av stam-men) och "genomlysande" (egenskaper som förutsätter röntgenutrustning e l d y l ) mått har s t u d e r a t s . K o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e r över 0,9 har f u n n i t s .

Fyra granstammar mättes också i n i en p i l o t s t u d i e i p r o j e k t e t . Dessa är e j fullständigt rekonstruerade men f i n n s redovisade i en b i l a g a .

a t t göra en d e t a l j e r a d " t r e d i m e n s i o n e l l " inmätning av stammar och a t t med s i m u l e r i n g s t e k n i k sönderdela dessa stammar t i l l sågad v a r a .

De 4 l o k a l e r som ingått har v a l t s med hänsyn t i l l g e o g r a f i s k s p r i d n i n g och v i k t som råvaruområde för sågverken. G i v e t v i s har i n t e någon s t a t i s t i s k r e p r e s e n t a t i v i t e t erhållits; stammarna måste i stället ses som "typstam-mar". De 4 l o k a l e r n a är: Mora ( D a l a r n a ) , Skara (Västergötland), Bredbyn

(Ångermanland) och Järlåsa (Uppland). Furu har p r i o r i t e r a t s eftersom d e t t a trädslags k v a l i t e t är mest påverkbart av s k o g l i g a åtgärder ( k v i s t r e n s n i n g en påverkas av beståndstäthet m m) och sågsätt. E t t av bestånden är p l a n -t e r a -t (Järlåsa).

U r v a l s k r i t e r i u m för de bestånd som b i d r a g i t med stammar i p r o j e k t e t har v a r i t a t t skogsvårdshistorik h e l s t s k u l l e vara tillgänglig, samt a t t en g e o g r a f i s k och kvalitetsmässig s p r i d n i n g s k u l l e t i l l g o d o s e s .

E t t s y f t e med denna r a p p o r t är a t t skapa en referensdatabank för andra f o r s k a r e / u t r e d a r e . Dock f i n n s d e t mer m a t e r i a l i databanken än vad v i do-kumenterat i r a p p o r t e n . E t t annat s y f t e är a t t dokumentera den stambank som används i våra egna u t r e d n i n g a r (se t ex / 3 / ! ) . Ambitionen har framför a l l t v a r i t a t t här skapa en k a t a l o g över stammarna. Någon d j u p a r e analys av inbördes samband mellan o l i k a egenskaper hos s t o c k a r n a , t ex stamform mot k v i s t e g e n s k a p e r , har i n t e g j o r t s här. Dock har en mindre s t u d i e g j o r t s av stamdata jämförda med de r e s u l t a t vad gäller kvalitetsgränser som redo-v i s a t s i /3/.

4.1 Allmänt

De stammar som ingår i undersökningen kom från f y r a g e o g r a f i s k t s k i l d a p l a t s e r (se f i g u r 4.1 nedan). 1. S i l j a n s f o r s (Mora), 1985/86 2. Remingstorp (Skara), 1985/86 3. Bredbyn (Örnsköldsvik), 1986/87 4. Järlåsa (Uppsala), 1986/87

(T

F i g u r 4.1 De f y r a bestånden som ingår i p r o j e k t e t .

nedom om berörda stammars (bestånds-) h i s t o r i k . I två f a l l var d e t t a möj-l i g t , övriga stammar togs från bestånd utan p r o v y t o r . A n t a möj-l undersökta stammar per bestånd ( p r o v y t a ) är följande:

Mora ( D a l a r n a ) Skara (Västergötland) Bredbyn (Ångermanland) Järlåsa (Uppland) Summa 11 stammar 10 " 15 " 15 " -51 stammar

I samband med avverkningen av stammarna mättes höjd och brösthöjdsdiameter samt markerades stammarnas n o r d - r e s p e k t i v e s y d s i d a . Vidare g j o r d e s andra allmänna bedömningar och mätningar för r e s p e k t i v e bestånd ( p r o v y t a ) .

Träden fälldes och k v i s t a d e s . Toppdelen kapades sedan av a n t i n g e n v i d d i a -metern 10 cm e l l e r , i f a l l längden annars s k u l l e b l i längre än 18 meter, v i d läget 18 meter från r o t . Toppdelen av träden lämnades k v a r .

Stammarna t r a n s p o r t e r a d e s sedan t i l l Garpenberq odelade.

T a b e l l 4.1 nedan v i s a r allmänna stamdata per bestånd och t o t a l t . T a b e l l 4.1 Hela m a t e r i a l e t , allmänna stamdata.

Bestånd: Beståndets anliggningsår Diaa-brh (ca pb) Trädets höjd (•) Iniätt Unqd ( t )

HDRA SKARA BREDBYN — JÄRLÄSA — TOTALT — -•v 5. S(X) i V S. 5(Z) I V 5. S(Z> I V 5. 5(X> IV 5. 5(1) 1814-1866 24,7 4,7 19 IB,O 1,8 10 15,0 2,2 17 1920 27,3 2,7 10 23,8 2,0 B IS,7 2,4 15 1832 34,0 4,4 13 23,7 1,1 5 17,3 0,9 5 1880 31,0 4,7 15 23,3 1,3 6 lfc,5 1,2 7 29,8 5,4 18 22,4 2,8 12 15,8 2,2 14 Beteckningar: iv = hedelvårde s. = Standardavvikelse

5(1) = Relativ standardavvikelse ( s./iv i I )

v i s a s diametrarna per e n s k i l t bestånd). Figur 4.3 v i s a r uppmätta trädhöj-der för a l l a 51 stammar r e s p e k t i v e v a r j e e n s k i l t bestånd. Figur 4.4 redo-v i s a r inmätt längd med samma i n d e l n i n g . F i g u r 4.5 redo-v i s a r andelen inmätt längd av t o t a l a trädhöjder. 12-^ 9 -A 6 ^ 3 ^ (51 stamrixar)

m

10 20 30 diameter cm 50

F i g u r 4.2 Frekvens över brösthöjdsdiametrar på bark för a l l a de 51 stam-marna. Frekvensskalan anger a n t a l e t stammar.

6 - ^ 3-^ 10 15 Tradhojd m 2fi 2 10 15 2C hö, id ffi 3'j 1 ^ 10 15 20 25 Hd.jd i 4 r t i n 5 1 E R E D E ^ - N 10 15 20 25 Höjd m 6 . 5 : f r 4 ^ e 1: 3 4 v e n 2 ^ £ 1 -J H E L H S H . 10 15 20 25 30 Höjd

Figur 4.3 Uppmätta trädhöjders frekvens för a l l a de 51 stammarna r e s -p e k t i v e -per bestånd. Frekvensskalan anger a n t a l e t stammar.

24 ^ 2Cj : 16 • i 2 • 3 • 4 -i O • -''•i 10 15 i n m ä t t l i r i g d fn 2C' 3 15 n f 12 • M O F A 10 15 2'D 25 inrr:. Idngd rn E F E I - B Y N 30 10 15 20 25 i nm.1 anad m 4 -, 2

4

1

4

f 6 n 5

-i l

O O 10 15 20 25 3D i nm.1angd m J H E L A S A 10 15 20 25 ^0 i n m . l ä n g d m F i g u r 4.4 Inmätt längd ( f r e k v e n s ) för a l l a de 51 stammarna r e s p e k t i v e per bestånd. Frekvensskalan anger a n t a l e t stammar. Observera a t t ingen inmätt längd är större än 18 meter, v i l k e t beror på a t t längre stammar kapats i toppänden före t r a n s p o r t .

i C 4 ^ ra 0.4 0.6 Relativ inmätt längd

n

o.s

T 1 r

F i g u r 4.5 Frekvens över k v o t e r mellan inmätt längd och trädhöjd vensskalan anger a n t a l e t stammar.

Frek-Nedan i a n s n i t t e n 4.2 - 4.5 följer en r e d o v i s n i n g per bestånd. För v a r j e bestånd ges först en l o k a l b e s k r i v n i n g . Därefter följer en k o r t allmän b e s k r i v n i n g av de u t v a l d a stammarna (trädhöjd och brösthöjdsdiameter) med en r e d o v i s n i n g av e v e n t u e l l t kända skogsvårdsåtgärder. Som t r e d j e a v s n i t t behandlas uppmätta årsringar, d v s tillväxt i diameter under o l i k a t i d s -p e r i o d e r i trädets l i v . I fjärde a v s n i t t e t redovisas k v i s t d a t a från de inmätta stammarna. I b i l a g o r n a 3-6 v i s a s i e t t uppslag per stam stamform ( y t t e r g e o m e t r i ) samt gränsen mellan f r i s k och t o r r k v i s t och k v i s t s l u t e t som f u n k t i o n av höjdläget i stammen.

Vid inmätningen av stammarna uppmättes f l e r data än de som r e d o v i s a t s i denna r a p p o r t ( s e / 2 / och / 5 / ) . T i l l dessa hör märglinjen samt kärna/ splint-gränsen i stammarna.

Detta bestånd uppkom genom självföryngring och har r e l a t i v t s t o r s p r i d n i n g i ålder. Beståndets ålder är ca 160 år (medelvärde) och skötselintensite-ten har l e g a t på en "normal" nivå.

Provytan i beståndet består av e t t f l e r t a l små p a r c e l l e r (100 m^ varde-r a ) . ( P a varde-r c e l l = d e l y t a inom p varde-r o v y t a . ) V i d pvarde-rovytans utläggning i bestån-det, 1966, b o r t t o g s från hälften av p a r c e l l e r n a s a m t l i g a underväxande granar. Övriga p a r c e l l e r förblev orörda. Under provytans f o r t l e v n a d har endast u p p s k a t t n i n g a r g j o r t s avseende trädens u t v e c k l i n g , t ex höjd- och diametertillväxt. 1983 lades provytan ned. Utvalda stammar berör endast e t t fåtal p a r c e l l e r . På de t r e p a r c e l l e r där underväxten togs b o r t minska-de grundytan med fo'ljanminska-de p r o c e n t t a l :

P a r c e l l Grundytans minskning B : I I C : I I D : I I 19 43 17 4.2.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser R e g i s t r e r a d e data fÖr p r o v y t a n är följande: Höjd över havet L a t i t u d L o n g i t u d J o r d a r t B l o c k i g h e t T o p o g r a f i V e g e t a t i o n Grundyta för berörda p a r c e l l e r som - underväxtrensats - lämnats orörda Volym för berörda p a r c e l l e r som - underväxtrensats - lämnats orörda B o n i t e t 330 m 61° Nord 14' Öst O s v a l l a d , sandig-moig morän M e l l a n k l a s s : Något b l o c k i g - r i k b l o c k i g mark Något kuperat, e j l u t n i n g

Bärris, dålig tillgång på v a t t e n

23 m2/ha 30 m2/ha

167 m^sk/ha 198 m^sk/ha

4.2.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 11 k a r t l a g d a stammarna

De u t v a l d a stammarna fördelar s i g på höjd och diameter e n l i g t f i g u r 4.6

22 t 20 29 28 -27 26 -25 Höjd (meter) A • 27

•

Diameter (cm) I I I 29 22 23 25 27 29 22 Medelstam H ^ 24,2 ro Q) ö 25,8 (om)

F i g u r 4.6 De u t v a l d a stammarnas höjd och brösthöjdsdiameter A = p a r c e l l e r med underväxten b o r t t a g e n

A = orörda p a r c e l l e r

Tillgängliga u p p g i f t e r rörande trädens u t v e c k l i n g är av r e l a t i v t l i t e n o m f a t t n i n g , s p e c i e l l t för orörda p a r c e l l e r . Tillgängliga tillväxtupp-g i f t e r , volym och tillväxtupp-grundyta, redovisas i t a b e l l 4.2. Grundytans tillväxt anges inom parentes.

T a b e l l 4.2 Löpande tillväxt (%) för volym och grundyta (inom parentes) på p a r c e l l e r där underväxten t a g i t s b o r t . Tillväxt, % Är P a r c e l l B : I I P a r c e l l C : I I P a r c e l l D : I I 1972 1,6 (1,3) 2,2 (1,6) 1,8 (1,4) 1976 2,7 (1,8) 3,9 (3,0) 2,5 (2,2) 1983 2,4 (1,6) 2,6 ( 1 , 9 ) 2,1 (1,5)

Löpande tillväxt för orörda p a r c e l l e r v i s a s i t a b e l l 4.3.

T a b e l l 4.3 Löpande tillväxt {%) för volym och grundyta (inom p a r e n t e s ) på orörda p a r c e l l e r .

Tillväxt, %

Är P a r c e l l B:I P a r c e l l C:I 1972 1,4 ( 1 , 1 ) 2,0 (1,6)

1983 1,7 (1,1) 2,8 (2,1)

Förmodligen har b o r t t a g a n d e t av underväxten påverkat tillväxten p o s i t i v t , och denna har k u l m i n e r a t ca 10 år e f t e r åtgärden.

4.2.3 A r s r i n g a r och_längdtillväxt

För v a r j e stam mättes även årsringsbredden på två t r i s s o r , d e l s i bröst-höjd, d e l s på ca 10 m höjd. T a b e l l 4.4 v i s a r årsringsbredden under några p e r i o d e r bakåt i t i d e n . V a r j e p e r i o d o m f a t t a r 20 år, och början, p e r i o d I , l i g g e r v i d mantelytan. Perioden med den högsta s i f f e r b e t e c k n i n g e n l i g g e r således närmast märgen. Mätningarna utfördes längs två r a d i e r på v a r j e t r i s s a , d e l s den k o r t a s t e , d e l s den längsta r a d i e n . Sedan beräknades m e d e l t a l e t för r e s p e k t i v e p e r i o d och t r i s s a .

T a b e l l 4.4 Medelårsringsbredden (mm) för de u t v a l d a stammarna under o l i k a p e r i o d e r och på o l i k a höjd av stammarna. Uppdelningen är g j o r d på skogsvårdsåtgärd. I = senaste 20 år, I I = 21-40 år t i l l b a k a i t i d e n , I I I = 41-60 år t i l l b a k a i t i d e n .

Ärsringsbredd, mm M e d e l t a l under

Period I Period I I Period I I I s e x t i o åren, mm P a r c e l l med b o r t t a g e n underväxt - Brösthöjd 0,90 1,12 1,37 1,13 - Ca 10 m höjd 0,88 1,13 1,70 1,24 Orörd p a r c e l l - Brösthöjd 0,83 0,87 1,00 0,90 - Ca 10 m höjd 0,73 0,77 1,37 0,96

Nedan i t a b e l l 4.5 redovisas årsringsstatistik per stam och t o t a l t . T a b e l l 4.5 Medelårsringsbredd (mm) per stam och i m e d e l t a l under o l i k a

p e r i o d e r och på två o l i k a höjder av stammarna i Mora-bestånd-e t . PMora-bestånd-eriod I är dMora-bestånd-e sMora-bestånd-enastMora-bestånd-e 20 årMora-bestånd-en, p Mora-bestånd-e r i o d I I år 21-40 och p e r i o d I I I 41-60 år bakåt i t i d e n . För v a r j e stam (utom v i s s a ) har s t a n d a r d a v v i k e l s e r över de 6 mätpunkterna (2 höjdlägen och 3 t i d s p e r i o d e r ) a n g i v i t s som e t t ±-värde. När e t t t a l anges inom parentes är motsvarande 20-årsperiod i n t e k o m p l e t t . Då u p p g i f t saknas anges Stammar ur orÖrd p a r c e l l är markera-de med "x".

Orörd Ärsringsbredder (mm)

p a r c e l l I brösthöjd V i d 10 meter M e d e l t a l under de senaste 60 åren (mm)

Stam I I I I I I I I I I I I 1 0,9 1,2 1,3 0,9 1,2 1,9 1,3 ± 0,4 2 _{0,9 1,2 1,4} 1,0 1,5 (2,4) 1,4 ± 0,5 3 X

-

-

-

-

-

-

-8 0,9 1,2 1,4 0,7 1,0 1,6 1,1 ± 0,3 9 _{0,8 0,9 1,1} 0,7 0,7 1,3 0,9 0,2 10 1,0 1,0 1,0

-

-

-

1,0 11

-

-

-

1,1 1,5 1,9 1,5 12 0,9 1,2 1,5 0,9 0,8 1,8 1,2 0,4 13 X 0,8 0,9 1,1 0,6 0,7 1,5 0,9 ± 0,3 14 X 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 1,3 0,9 ± 0,2 15 X 0,9 0,9 1,1 0,7 0,8 1,8 1,0 ± 0,4 Medel-värde S p r i d -ning 0,9 0,1 1,0 0,2 1,2 0,2 0,8 0,2 1,0 0,3 1,7 0,3

De inmätta k v i s t a r n a grupperar s i g i k v i s t v a r v . Utgående från k v i s t v a r v e n kan en årlig längdtillväxt erhållas. T a b e l l 4.6 nedan r e d o v i s a r per stam den årliga medeltillväxten i cm för de första 5 r e s p e k t i v e de första 10 metrarna från r o t .

T a b e l l 4.6 G e n o m s n i t t l i g årlig längdtillväxt (cm) upp t i l l 5 r e s p e k t i v e upp t i l l 10 meters avstånd från r o t för Mora-beståndet. Dessa data är härledda från k v i s t r e k o n s t r u k t i o n e n s r e s u l t e r a n d e k v i s t v a r v . Stam Längdtillväxt (cm) Q-5 m från r o t Längdtillväxt (cm) 0-10 m från r o t 1 9,5 13,2 2 10,7 17,6 3 11,7 12,9 8 12,2 16,6 9 14,9 17,4 10 13,7 16,4 11 14,2 16,9 12 15,9 17,7 13 11,9 14,9 14 11,5 15,1 15 14,6 18,8 Medelvärde S p r i d n i n g 12,8 2,0 16,1 1,9 4.2.4 K v i s t a r

De k v i s t d a t a som redovisas här är inmätta från stammarna v i a d i g i t a l i s e r i n g av t r i s s o r och k v i s t k o o r d i n a t e r på dessa /2/. Utgående från d i g i t a l i serade k v i s t k o o r d i n a t e r så har de t r e d i m e n s i o n e l l a k v i s t a r n a " r e k o n s t r u e -r a t s " e n l i g t metode-r som b e s k -r i v i t s i /5/. Fö-r a t t sä-rskilja "-rådata" som är givna v i d d i g i t a l i s e r i n g s b o r d e t och av v i l k a v i s s a är av närmast i n t r e s s e för rekonstruktionsmetoden i s i g från s l u t g i l t i g a k v i s t d a t a , v i l k a är påverkade av denna r e k o n s t r u k t i o n s p r o c e s s så har v i d e l a t upp redovisningen i två s k i l d a t a b e l l e r . T a b e l l 4.7 r e d o v i s a r d i g i t a l i s e r a d e k v i s t d a t a ("rådata") och t a b e l l 4.8 s l u t g i l t i g a k v i s t d a t a per stam och i form av medelvärden för hela beståndet. B i l a g a 1 innehåller d e f i n i t i o n e r av de använda begreppen och måtten.

T a b e l l 4.7 K v i s t d a t a givna v i d d i g i t a l i s e r i n g e n för a l l a stammar i Mora-beståndet . Trädnuiier SaBtliga Paraietrar: 1. 2. 3. B. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. j v ^ 5. Ytavvikelse fran •edelriktning (graderi 3,0 2,6 2,7 2,7 2,2 3,2 3,2 2,3 2,5 2,8 2,0 2,6 0,4 Medelantal kvistytor/kvist 2,3 3,6 2,5 3,7 2,0 2,4 6,8 4,1 3,6 5,2 3,3 3,6 1,4

Andel l-yte kvistar (II 40 27 38 22 44 37 10 24 25 25 23 28,6 10,0

• 2-yte • ( i l 27 16 24 13 30 24 8 12 14 15 20 18,5 7,0

Brist pa

överlappning (II 36 40 49 37 35 39 39 36 36 36 37 38,2 3,9

Andel individuellt

re-konstruerade kvistar (Zl 55 67 52 76 53 60 86 68 71 70 69 66,1 10,4

Ani: IV = Medelvärde

5 = Standardavvikelse

T a b e l l 4.8 Rekonstruerande k v i s t d a t a för a l l a stammar i Mora-beståndet

Paratetrar: Trädnuiiier 1. 2. 3. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Sattliga •v. s. Antal kvist/ieter stailängd 23,3 20,5 16,6 21,4 19,9 18,1 15,8 19,3 19,1 17,6 17,2 19,0 2,2 Relativ kvistvolyi (11 0,63 0,72 0,51 0,75 0,53 0,60 1,06 0,78 0,98 1,49 0,86 0,81 0,3 Andel helt •risk kvist (11 37 30 37 32 26 23 19 37 18 28 26 28,5 6,9 Haxiial kvistradie ( i i l 6,3 6,7 7,0 6,8 5,8 6,2 9,4 7,7 7,7 10,0 9,0 7,5 Avstånd lellan lärg

och kvists laxradie ( i i l 41 41 39 43 33 32 51 49 37 54 49 42,6 7,3

Konvinkel vid lärg (grader) 19,4 17,1 19,4 17,6 22,6 21,0 16,8 15,7 20,8 16,4 21,6 19,0 2,3 Grenvinkel (graderi 75,9 74,0 74,0 64,4 72,7 71,0 68,5 74,2 70,7 75,4 76,7 72,5 3,6 Bedöid krongråns (•risk kvist) d l ' " 6,4 6,5 5,8 6,9 9,2 9,0 9,5 6,4 8,0 8,2 10,4 7,8 1,5 Höjdläge Ur 4örsta torra kvist d l ' " 0,8 1,2 1,7 2,6 1,4 0,5 0,1 2,6 0,2 1,0 0,7 1,2 0,9 Ani: IV = Hedelvårde s = Standardavvikelse

4.3 Skara-beståndet

De u t v a l d a tallstammarna härrör från en frösådd från början av 1 9 2 0 - t a l e t . Föregående bestånd avverkades 1915, v a r v i d a l l a träd som är k l e n a r e än 10 cm lämnades kvar. De på så sätt uppkomna luckorna i beståndet såddes därefter med t a l l . E m e l l e r t i d förkvävde restbeståndet samt självsådd Ljörk en s t o r d e l av t a l l p l a n t o r n a , v a r v i d de som överlevde t i l l s t o r d e l kom a t t stå i större e l l e r mindre grupper.

Beståndet g a l l r a d e s 1932/33, 1942/43 och 1956/57. Dessutom avverkades 1959 en d e l snöbrott. G a l l r i n g s u t t a g e n är i n t e kända med säkerhet, men sanno-l i k t v a r de två första mycket svaga (10-15 % av vosanno-lymen) och d e t s i s t a något s t a r k a r e (20-25 % av volymen). I föreliggande bestånd har således e j f u n n i t s någon p r o v y t a , utan h i s t o r i k e n har t a g i t s fram på annat sätt. 4.3.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser

Registrerade data för beståndet är följande: 130 m Höjd över havet L a t i t u d Longitud J o r d a r t B l o c k i g h e t Topografi Vegetation Grundyta Volym B o n i t e t 58° Nord 14' öst S v a l l a d , moig morän Något b l o c k i g mark Något k u p e r a t , e j l u t n i n g

B r e d b l a d i g t gräs, örter, örnbräken samt bärris, god tillgång på v a t t e n

32 m2/ha 340 m^sk/ha

4.3.2 Allmän beskrivning_av_de_10 kartlagda_stammarna

De u t v a l d a stammarna fördelar s i g på höjd och diameter e n l i g t f i g u r 4.7,

27 - I 26 25 24 23 -22 21 Höjd (meter) Medelstam 22 26 28 ₃₀ r Diameter (am) 32 27,3 (cm)

F i g u r 4.7 De u t v a l d a stammarnas höjd och brösthöjdsdiameter.

U p p g i f t e r rörande beståndets u t v e c k l i n g f i n n s i n t e protokollförda i någon beståndshistorik. Däremot f i n n s vår årsringsmätning, som skedde på samma sätt som för stammarna från Mora (och övriga stammar). Dessutom f i n n s vår k v i s t v a r v s a n a l y s . Se a v s n i t t e n 4.3.3 och 4.6.

4.3.3 Ärsringar och längdtillväxt

T a b e l l 4.9 v i s a r årsringsbredden för de u t v a l d a stammarna under de två senaste 20-årsperioderna. P e r i o d 1 är den senaste p e r i o d e n . P e r i o d I I I är e j f u l l a 20 år på grund av beståndets ungdom varför den e j r e d o v i s a t s . Vidare innehåller p e r i o d I I på ca 10 m höjd endast f y r a stammar som kan r e d o v i s a s . Dessa f y r a träd är de längsta och grövsta.

T a b e l l 4.9 Medelårsringsbredden (mm) för de u t v a l d a stammarna under o l i k a p e r i o d e r och på o l i k a höjd av stammarna.

Ärsringsbredd, mm M e d e l t a l under de senaste Period I Period I I f y r t i o åren, mm

Brösthöjd 1,42 2,06 1,74

Nedan i t a b e l l 4.10 redovisas årsringsstatistik per stam och t o t a l t T a b e l l 4.10 Medelårsringsbredd (mm) per stam och i medel under o l i k a

p e r i o d e r och på två o l i k a höjder av stammarna i Skara-beståndet. Se förklaringar t i l l t a b e l l 4.5, s i d 15. Ärsringsbredder (mm) I brösthöjd V i d 10 meter M e d e l t a l under de senaste 60 åren (mm) Stam I I I I I I I I I I I I 16 0,9 1,5 (3,7) 1,3 (2,7) - 2,0 ± 1,2 17 1,3 1,9 (3,6) 1,5 3,5 ( 6 , 0 ) 3,0 ± 1,8 18 1,6 2,0 (3,5) 1,9 (3,3) - 2,5 ± 0,9 19 1,4 2,4 (5,1) 1,3 3,7 ( 5 , 6 ) 3,3 ± 1,8 20 1,4 1,8 (4,1) 1,4 3,3 (3,7) 2,6 ± 1,2 21 1,7 2,4 (3,7) 1,8 (3,3) - 2,6 ± 0,9 22 1,5 2,0 (4,1) 1,6 (3,9) - 2,6 ± 1,3 27 2,0 2,5 (3,8) 2,1 3,8 ( 7 , 5 ) 3,6 ± 2,1 31 1,5 2,2 (4,2) 1,7 (4,1) - 2,7 ± 1,3 32 0,9 1,9 (5,1) 1,5 (4,2) - 2,7 ± 1,8 Medel-värde S p r i d -ning 1,4 0,3 2,1 0,3 4,1 0,6 1,6 0,3 3,6 5,7 0,5 1,6

T a b e l l 4.11 nedan r e d o v i s a r den årliga medeltillväxten i cm för de första 5 r e s p e k t i v e de första 10 metrarna från r o t .

T a b e l l 4.11 G e n o m s n i t t l i g årlig längdtillväxt (cm) upp t i l l 5 r e s p e k t i v e 10 meters avstånd från r o t för Skara-beståndet. Se t a b e l l 4.6, s i d 16, fö'r förklaring. Stam Längdtillväxt (cm) 0-5 m från r o t Längdtillväxt (cm) 0-10 m från r o t 16 17 18 19 20 21 22 27 31 32 41,6 48,2 39,5 39,8 31,8 44,7 37,7 43,0 32,2 46,5 47,5 47,0 45,4 45,4 40,4 42,9 47,6 52,1 40,7 50,6 Medelvärde S p r i d n i n g 40,5 5,5 46,0 3,9

4.3.4 K v i s t a r

K v i s t d a t a för Skara-beståndet redovisas nedan i t a b e l l e r n a 4.12 och 4.13, De motsvarar de data som g i v i t s för Mora-betåndet ovan. Se den inledande

t e x t e n i a v s n i t t e t 4.2.4 för förklaring. Se också B i l a g a 1. T a b e l l 4.12 K v i s t d a t a givna v i d d i g i t a l i s e r i n g e n för Skara-stammarna Trådnuiier Sattliqa Paraietrar: 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 27. 31. 32. iv. s. Ytavvikelse frän •edelriktning (grader) 2,3 3,4 3,3 2,9 2,8 3,3 2,5 2,3 3,2 2,1 2,8 0,5 Medelantal kvistytor/kvist 5,4 4,5 4,0 4,7 4,2 4,3 4,1 6,7 5,2 4,5 4,8 0,8

Andel l-yte kvistar (II 10 11 20 20 23 16 20 11 10 18 15,9 5,0

' 2-yte • (11 11 23 13 14 14 20 13 5 12 12 13,7 4,9

Brist pa överlappning (11 41 40 44 37 39 38 36 40 40 35 39,0 2,6

Andel individuellt

re-konstruerade kvistar (1) 85 80 74 73 68 70 73 82 75 69 74,9 5,7 T a b e l l 4.13 Rekonstruerade k v i s t d a t a för Skara-stammarna. Trädnuiier Saitliga Paraietrar: 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. _27^ _31^ J 2 ^ ^ _ 1 L Antal kvist/ieter stailängd 13,3 11,6 14,2 12,1 15,0 12,5 14,7 12,5 11,8 13,1 13,1 1,2 Relativ kvistvolyi (11 1,02 0,89 0,98 1,18 1,20 1,40 1,23 1,23 1,52 1,56 1,22 0,2 Andel helt frisk kvist (1) 10 9 11 28 24 10 21 20 19 16 16,8 6,6 Haxiial kvistradie d i ) 8,7 9,5 9,5 11,8 I I , I 11,0 10,9 11,6 13,1 13,1 11,0 1,5 Avstånd lellan lärg

och kvists laxradie d i l 46 59 51 62 67 56 57 59 69 73 59,9 8,2

Konvinkel vid

lärg (graderl 18,2 18,6 19,6 19,2 18,B 20,4 21,2 19,0 19,0 19,6 19,4 0,9

firenvinkel (grader) 58,6 71,2 64,6 75,5 69,2 70,9 64,3 60,0 70,7 68,1 67,3 5,3

Bedöiu krongräns

(frisk kvist) di'»» 9,4 13,4 13,6 9,7 11,0 9,1 12,3 12,2 9,4 13,0 11,3 1,8

Höjdläge för första

4.4 Bredbyn-beståndet

Detta bestånd är en självföryngring från 1832. Beståndet är e t t barr/blad-bestånd, där ca 75 % av volymen är t a l l , som dessutom tillhör d e t härskan-de s k i k t e t . 1922 u t l a d e s i bestånhärskan-det en p r o v y t a som härskan-delahärskan-des upp i två parc e l l e r . Den ena p a r parc e l l e n behandlades med täta g a l l r i n g a r e n l i g t t a b e l l 4.14. Den andra lämnades orörd och blev endast föremål för u p p s k a t t -n i -n g a r av volym och gru-ndyta v i d o l i k a tillfälle-n.

Tabell 4.14 G a l l r i n g s i n t e n s i t e t e n på den ena av provytans p a r c e l l e r . Ar Typ av g a l l r i n g G a l l r i n g s u t t a g , % av volymen 1922 K r o n g a l l r i n g 33 1928 _ I I _ ₄ 1933 _ I I _ ₁₂ 1938 _ I I _ ₁₈ 1945 Extra s t a r k k r o n g a l l r i n g 21 1950 _ I l _ ₅ 1955 K r o n g a l l r i n g (karaktär av genomhuggning) 10 1961 K r o n g a l l r i n g 1 1966 _ I I _ ₀ 1971 _ I I _ ₅

Med " k r o n g a l l r i n g " avses g a l l r i n g huvudsakligen i de övre trädklasserna med gynnande av goda huvudstammar. K r o n g a l l r i n g s k i l j e r s i g från höggall-r i n g genom a t t huvudsakligen goda stammahöggall-r i hähöggall-rskande ställning gynnas. I den orörda p a r c e l l e n ingår v i d a r e en m a r g i n e l l volym björk.

4.4.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och växtbetingelser Registrerade data för provytan är följande: Höjd över havet 140 m

L a t i t u d 63° Nord Longitud 18° Ost

J o r d a r t S v a l l a d , sandig morän B l o c k i g h e t Något b l o c k i g mark

Topografi Något kuperad mark, e j l u t n i n g V e g e t a t i o n Bärris, god tillgång på v a t t e n Grundyta

- g a l l r a d p a r c e l l 29 m^/ha - o g a l l r a d p a r c e l l 53 m^/ha

Volym - g a l l r a d p a r c e l l - o g a l l r a d p a r c e l l B o n i t e t 300 m^sk/ha 530 m^sk/ha 3,5 m^sk/ha och år

4.4.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de_15_kartlagda stammarna

De u t v a l d a stammarna fördelar s i g på höjd och diameter e n l i g t f i g u r 4.8 Höjd (meter) 26 25 24

i

23 -22

t

A

•

A A

A

25 27 29 31 33

A

A

Diameter (cm) I I 35 37 39 Medelstam 36, 7 31,6 (cm)

Figur 4.8 De u t v a l d a stammarnas höjd och brösthöjdsdiameter. A = g a l l r a d p a r c e l l

• = o g a l l r a d p a r c e l l

I t a b e l l 4.15 v i s a s den löpande tillväxten {%) för volym och grundyta T a b e l l 4.15 Löpande tillväxt för volym och grundyta (inom parentes)

Tillväxt, % Är G a l l r a d p a r c e l l O g a l l r a d p a r c e l l 1945 1,7 (3,5) 1,2 (1,6) 1955 1,7 (2,0) 0,7 (1,3) 1961 1,3 (1,6) 0,8 (1,1) 1966 _{1,1 (1,2)} 0,8 (0,9) 1971 1,0 (1,0) 0,5 (0,5)

4.4.3 Ärsringar och längdtillväxt

I t a b e l l 4.16 nedan v i s a s årsringsbredden under 3 s t 20-årsperioder. Period I är de s i s t a 20 åren.

T a b e l l 4.16 Medelårsringsbredden (mm) för de u t v a l d a stammarna under o l i k a p e r i o d e r och på o l i k a höjd av stammarna.

Ärsringsbredd, mm

Period I Period I I Period I I I

M e d e l t a l under de senaste s e x t i o åren, mm G a l l r a d p a r c e l l - brösthöjd 0,51 0,80 0,90 0,74 - ca 10 m höjd 0,53 0,73 0,86 0,70 O g a l l r a d p a r c e l l - brösthöjd 0,38 0,46 0,52 0,45 - ca 10 m höjd 0,38 0,40 0,50 0,42

Nedan i t a b e l l 4.17 redovisas årsringsstatistik per stam och t o t a l t . T a b e l l 4.17 Medelårsringsbredd (mm) per stam och i m e d e l t a l under o l i k a

p e r i o d e r och på två o l i k a höjder av stammarna i

Bredbyn-beståndet. Se förklaringar t i l l t a b e l l 4.5, s i d 15. Stammar ur o g a l l r a d p a r c e l l är markerade med "x".

O g a l l r a d Ärsringsbredder (mm) M e d e l t a l under de p a r c e l l I brösthöjd Vid 10 meter senaste 60 ån

Stam I I I I I I I I I I I I 36 0,5 0,8 0,6 0,4 0,5 0,7 0,6 ± 0,2 37 0,5 0,6 0,7 0,6 0,7 1,0 0,7 ± 0,2 38 0,5 1,0 1,3 0,6 0,8 0,9 0,9 ± 0,3 39 _{0,4 1,1 1,2} 0,5 0,7 0,9 0,8 ± 0,3 40 0,4 0,5 0,8 0,4 0,6 0,8 0,6 ± 0,5 41 0,6 0,7 0,8 0,6 1,0 0,8 0,8 ± 0,3 42 0,7 0,9 0,8 0,6 0,8 0,9 0,8 ± 0,1 43 X 0,2 0,3 0,4 0,5 0,4 0,5 0,6 ± 0,2 44 X _{0,5 0,5 0,7} 0,4 0,6 0,6 0,6 ± 0,2 45 X 0,4 0,4 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 ± 0,2 46 X 0,4 0,5 0,4 0,2 0,4 0,4 0,6 ± 0,2 47 X 0,3 0,6 0,4 0,3 0,3 0,5 0,5 ± 0,2 48 X 0,5 0,6 0,7 0,5 0,4 0,7 0,5 ± 0,2 49 X 0,4 0,4 0,6 0,4 0,4 0,4 0,5 ± 0,2 50 X 0,3 0,4 0,5 0,2 0,3 0,3 0,5 ± 0,2 Medel-värde 0,4 0,6 0,7 0,4 0,6 0,7 Sprid-ning 0,1 0,2 0,3 0,1 0,2 1,2

T a b e l l 4.18 G e n o m s n i t t l i g årlig längdtillväxt (cm) upp t i l l 5 r e s p e k t i v e 10 meters avstånd från r o t för Bredbyn-beståndet. Se

förklaringar t i l l t a b e l l 4.6, s i d 16. Stam Längdtillväxt (cm) 0-5 m från r o t Längdtillväxt (cm) 0-10 m från r o t 36 44,9 46,0 37 31,4 37,4 38 26,3 28,6 39 29,3 34,1 40 34,7 36,2 41 28,7 28,4 42 26,8 28,0 43 26,6 30,6 44 26,7 31,2 45 34,2 36,8 46 32,8 35,7 47 32,3 37,9 48 27,3 34,4 49 33,4 36,7 50 29,4 32,8 Medelvärde S p r i d n i n g 31,0 4,9 34,3 4,7 4.4.4 K v i s t a r

K v i s t d a t a för Bredbyn-beståndet redovisas nedan i t a b e l l e r n a 4.19 och 4.20. Se a v s n i t t 4.2.4 och B i l a g a 1 för förklaringar. Trädnuiier Saitliga Paraietrar: 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. •v. 5. Uavvikelse fran ledelriktning (graderl 3,1 2,5 3,0 4,2 3,0 3,3 3,6 3,0 2,9 2,2 2,8 2,4 3,4 2,4 2,7 3,0 0,5 Medelantal kvistytor/kvist 5,5 3,0 3,5 5,2 5,5 3,9 4,6 3,5 4,7 4,5 4,9 4,0 6,1 3,2 3,9 4,4 0,9

Andel l-yte kvistar (11 16 26 28 14 12 22 22 24 14 21 12 27 11 27 21 19,8 6,1

• 2-Yte • (X) 11 23 22 10 9 15 20 18 13 13 13 15 11 21 16 15,3 4,5

Brist på

överlappning (11 40 42 42 43 43 51 42 40 42 36 41 44 38 37 41 41,5 3,5

Andel individuellt

re-konstruerade kvistar (1) 78 62 68 74 81 69 66 74 83 74 82 68 83 68 74 73,6 6,7

Ani: IV = Medelvärde s = Standardavvikelse

T a b e l l 4.20 Rekonstruerade k v i s t d a t a för Bredbyn-stammarna. Trädnutier Saithga Paraietrar: 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. i v . s. Antal kvist/ieter stailängd 14,3 12,4 14,8 14,9 14,4 16,8 15,3 15,3 16,9 13,6 16,0 18,5 12,5 15,6 21,7 15,5 2,3 Relativ kvistvDlya (Zl 1,05 0,42 0,53 0,72 0,81 0,77 0,84 0,78 0,85 0,69 0,94 0,65 0,78 0,53 1,26 0,77 0,2 Andel helt

frisk kvist il) 16 16 24 24 20 21 25 6 9 9 7 9 12 11 14 14,9 6,6

Haxnal kvistradie (••) 12,1 9,1 8,8 9,9 11,0 8,7 10,4 8,0 9,5 10,5 9,2 8,7 10,6 8,3 9,6 9,6 1,1

Avstånd lellan lärq

och kvists laxradie iiii) 68 48 53 57 59 45 58 42 46 55 48 58 59 53 49 53,2 6,9

Konvinkel vid

iärg (••) 17,8 20,8 18,4 17,8 18,6 20,0 19,6 19,8 19,2 20,8 19,4 16,8 18,0 18,0 21,4 19,1 1,3

BrenvinkBl (grader) 68,5 72,1 75,0 76,1 70,6 71,7 77,2 72,8 71,8 69,6 65,2 69,1 70,3 72,6 67,3 71,3 3,2

Bedöid krongräns

(frisk kvist) ( i ) " " 13,1 13,2 11,4 11,7 12,4 12,0 10,1 ? 15,5 16,3 15,4 13,0 14,6 14,6 12,5 I3,3«'l,B

Höjdlåge för första

torra kvist ( i ) " » 0,3 6,8 6,3 0,9 4,2 3,6 1,4 0,5 3,8 1,6 0,9 2,7 4,6 2,7 0,2 2,7 2,1

Ant: iv = Hedelvärde s = Standardavvikelse

(1) = BedöBninqen baserad pa digitaliserade ytor (ej pä rekonstruerade kvistslut) (2) = iv. och s. beräknat pa 14 st. stattar

? = Krongräns saknas inot insätt längd

4.5 Järlåsa-beståndet

Detta bestånd är p l a n t e r a t 1880. I beståndet f i n n s ingen provyta u t l a g d , men eftersom även p l a n t e r a d e bestånd eftersträvades f i c k beståndet ingå i undersökningen.

Beståndet g a l l r a d e s 1925, 1946 och 1968. Dessutom stormskadades beståndet 1955. G a l l r i n g s s t y r k a n v i d o l i k a tillfällen är e m e l l e r t i d okänd. En v i -s u e l l bedömning ger dock i n t r y c k e t a t t be-ståndet är välvårdat.

4.5.1 L o k a l b e s k r i v n i n g och ^^äxtbetingelser Följande data fÖr beståndet är r e g i s t r e r a d e : Höjd över havet L a t i t u d Longitud J o r d a r t B l o c k i g h e t T o p o g r a f i Vegetation Grundyta Volym B o n i t e t 70 m 60° Nord 17' öst S v a l l a d , sandig morän Något b l o c k i g mark Plan mark, e j l u t n i n g

R e l a t i v t s t o r t i n s l a g av bärris, god tillgång på v a t t e n

22 m2/ha 240 m3sk/ha

5,5 m^sk/ha och år

4.5.2 Allmän b e s k r i v n i n g av de 15_kartlagda_stammarna

De u t v a l d a stammarna fördelar s i g på höjd och diameter e n l i g t f i g u r 4.9. Höjd (meter) 26 1 25 24 23

i

22 21 20

t

24 26 28 30 32 34 Diameter (cm) 36 38 40 42 Medelstam 31,0 (cm) F i g u r 4.9 De u t v a l d a stammarnas höjd och brösthöjdsdiameter

Eftersom de a k t u e l l a stammarna kommer från e t t bestånd utan p r o v y t a , f i n n s u p p g i f t e r om beståndets u t v e c k l i n g endast från den årsringsmätning som g j o r d e s v i d d i g i t a l i s e r i n g e n .

4.5.3 Ärsringar och längdtillväxt

T a b e l l 4.21 nedan v i s a r årsringsbredden för de u t v a l d a stammarna under de t r e senaste 20-årsperioderna. Period I är den senaste perioden.

T a b e l l 4.21 Medelårsringsbredden (mm) för de u t v a l d a stammarna under o l i k a p e r i o d e r och på o l i k a höjd av stammarna.

Ärsringsbredd, mm M e d e l t a l under

de senaste Period I Period I I Period I I I s e x t i o åren, mm

Brösthöjd 1,04 0,94 1,12 1,03

Ca 10 m höjd 0,99 1,04 1,65 1,23

Nedan i t a b e l l 4.22 redovisas årsringsstatistik per stam och t o t a l t . T a b e l l 4.22 Medelårsringsbredd (mm) per stam och i m e d e l t a l under o l i k a

p e r i o d e r och på två o l i k a höjder av stammarna i Järlåsa-beståndet. Se förklaringar t i l l t a b e l l 4.5, s i d 15.

Ärsr ingsbredder (mm) M e d e l t a l under de

I brösthöjd Vid 10 meter senaste 60 åren (mm)

Stam I I I I I I I I I I I I 51 0,7 0,5 0,6 0,7 0,5 0,7 0,6 ± 0,1 52 0,7 0,7 1,2 1,0 1,1 1,8 1,1 ± 0,4 53 _{1,3 1,1 0,8 1,1 1,2 1,3 1,1} ± 0,2 54 1,2 0,9 0,7 _{0,9 1,1 1,5} 1,1 ± 0,3 55 1,2 1,0 1,0 1,1 1,1 1,8 1,2 ± 0,3 56 0,8 1,0 1,2 1,0 1,0 1,8 1,1 ± 0,4 57 _{1,1 1,4 1,7} 0,8 0,9 1,6 1,3 ± 0,4 58 _{1,1 1,0 1,1 0,9 0,8 1,1} 1,0 ± 0,2 59 _{1,2 1,2 1,4 0,9 1,1 1,5 1,2} ± 0,4 60 0,9 1,0 1,5 0,8 1,0 1,7 1,2 ± 0,4 61 _{1,1 0,8 0,9} 1,0 0,9 1,9 _1,1 ± 0,4 62 _{1,3 1,2 1,2 1,5 1,5 2,4 1,5} ± 0,5 63 _{0,9 1,1 1,2 1,0 1,4 2,2 1,3} ± 0,5 64 1,4 1,4 1,3 1,4 1,2 1,5 1,4 ± _0,1 65 0,7 0,8 1,0 0,8 0,8 1,9 1,0 ± 0,5 Medel-värde _{1,0 1,0 1,1} 1,0 1,0 1,6 S p r i d -n i -n g 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,4

T a b e l l 4.23 nedan r e d o v i s a r den årliga medeltillväxten i cm för de första 5 r e s p e k t i v e 10 metrarna från r o t .

T a b e l l 4.23 G e n o m s n i t t l i g årlig längdtillväxt (cm) upp t i l l 5 r e s p e k t i v e upp t i l l 10 meters avstånd från r o t för 3ärlåsa-beståndet. Se förklaringar t i l l t a b e l l 4.6, s i d 16. Stam Längdtillväxt (cm) 0-5 m från r o t Längdtillväxt 0-10 m från 51 42,0 38,2 52 46,8 42,4 53 45,7 35,4 54 41,2 36,6 55 37,9 38,4 56 39,6 38,7 57 47,9 42,9 58 44,7 41,3 59 37,6 33,3 60 42,4 38,7 61 40,7 34,1 62 44,2 44,9 63 30,9 34,4 64 43,3 39,7 65 46,1 42,9 Medel 42,1 38,8 S p r i d n i n g 4,4 3,6

4.3.4 K v i s t a r

K v i s t d a t a för 3ärlåsa-beståndet redovisas nedan i t a b e l l e r n a 4.24 och 4.25. Se förklaringar i a v s n i t t 4.2.4 och B i l a g a 1 . T a b e l l 4.24 K v i s t d a t a givna v i d d i g i t a l i s e r i n g e n f o r Järlåsa-stammarna Faraietrar: 51. 52. 53. 54. 55. 56. Trädnuiier 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. Säitliga IV. s. Ytavvikelse ^rån •edelriktning (grader) 2,6 2,9 2,5 2,6 2,7 2,8 2,8 2,3 3,1 2,7 2,5 3,3 3,0 3,2 3,1 2,8 0,3 Hedelantal kvistytor/kvist 6,1 c r _{J , J 5,5 6,0 5,6 6,0 7,3 5,9 4,7 7,1 3,5} c c J , J 5,9 6,3 7,9 5,9 1,0

Andel 1-yte kvistar (Il 10 14 9 15 12 15 15 14 20 8 21 15 13 10 9 13,3 3,8

• 2-yte ' (Z) 10 12 9 7 16 9 9 10 11 5 21 12 12 9 6 10,5 4,0

Brist pä

överJappnjng il) 36 41 43 41 41 42 37 39 43 40 46 44 40 41 37 40,7 2,7

Andel individuellt

re-konstruerade kvistar (Z) 84 78 78 72 82 77 73 75 70 80 60 77 79 83 78 76,4 6,0

Ani: IV = Medelvärde s = Standardavvikelse

T a b e l l 4.25 Rekonstruerade k v i s t d a t a för Järlåsa-stammarna Trädnuiter Saatlioa Pärateträr: 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. tv. s. Antal kvist/ieter stiiUnqd 15.8 12,8 15,2 17,1 14,3 13,4 12,0 17,0 16,2 12,6 18,3 15,1 13,4 12,1 12,8 14,5 2,0 Relativ kvistvolyt (Zl 1,2? 0,79 1,05 1,43 1,18 1,06 1,28 1,16 1,00 1,42 1,01 1,17 0,98 0,% 1,42 1,14 0,2 Andel helt fnsk kvist (1) 9 14 12 8 12 13 15 20 14 15 5 10 7 16 12 12,1 3,9 naxiial kvistradie (••) 9,1 9,2 9,6 10,1 10,0 10,8 12,6 11,2 10,8 13,1 8,9 12,5 9,3 10,8 11,3 10,6 1,3 Avstånd lellan lärg

och kvists laxradie i l l ) 42 44 45 45 51 52 62 62 54 57 41 64 45 54 52 51 ,3 7,6

Konvinkel vid •årg (grader) 19,0 20.4 20,4 21,2 19,8 20,8 19,2 19,0 20,2 20,4 24,4 20,8 20,4 18,8 20,0 20,3 1.3 Grenvinkel (graderi 61,1 60,5 57,7 55,3 59,7 58,9 59,1 62,9 67,6 57,3 63.7 67,7 61,7 63.7 53, 1 60,6 4,1 Bedötd krongräns lyrisk kvist) (•)<" 13,5 14,0 13,2 13,4 12,6 11,2 13.0 11.7 12,7 11,2 13,5 14,1 13,2 11,0 13,5 12.8 1,0 Höjdläge ^ör första torra kvist ( • ) ' " 0.3 2,2 2,1 0,4 0,0 0,3 4,8 2,5 5,6 4,7 1,4 6,2 2,5 2,5 0,4 2,4 2,1 Ani: av = Hedelväroe s = Standardavvikelse

4.6 Jämförelser mellan de f y r a bestånden 4.6.1 Tillväxthistorik

I a v s n i t t e n 4.2 - 4.5 ovan f i n n s beståndens tilväxthistorik dokumenterad för de senaste 60 årens årsringar i p e r i o d e r om 20 år r e s p e k t i v e som medellängdtillväxt per år för de första 5 r e s p e k t i v e 10 metrarna från r o t . I t a b e l l e r n a 4.26 och 4.27 nedan jämför v i de 4 beståndens årsringar r e s p e k t i v e längdtillväxt.

T a b e l l 4.26 Hedelårsringsbredd (mm) under o l i k a p e r i o d e r och på två o l i k a höjder av stammarna per bestånd och t o t a l t . Period I är de senaste 20 åren, p e r i o d I I är 21-40 och p e r i o d I I I 41-60 år bakåt i t i d e n .

Bestånd: Mora Skara Bredbyn Järlåsa T o t a l t

I brösthöjd Period I 0,9 _1,^ 0,4 1,0 0,9 Period I I 1,0 _2,1 0,6 1,0 _1,1 Period I I I 1,2 4,1 0,7 1,1 1,6 Medel 60 år 1,0 2,3 0,6 1,0 1,2 Vid 10 meter Period I 0,8 1,6 0,4 1,0 0,9 Period I I 1,0 3,6 0,6 1,0 1,4 Period I I I 1,7 5,7 0,7 1,6 2,2 Medel 60 år 1,2 3,6 0,6 1,2 1,5

T a b e l l 4.27 G e n o m s n i t t l i g årlig längdtillväxt ( cm) de första 5 r e s p e k t i v e 10 metrarna per bestånd och t o t a l t .

Bestånd: Mora Skara Bredbyn Järlåsa T o t a l t

0 - 5 meter 12,8 40,5 31,0 42,1 32,2

0 - 1 0 meter 16,1 46,0 34,3 38,8 34,0

För en fullständigare analys av beståndens tillväxthistorik bör också deras inledande p e r i o d b e s k r i v a s . T a b e l l 4.28 nedan v i s a r g e n o m s n i t t l i g årsringstillväxt för trädens första 50 år uppdelat på t r e t i d s p e r i o d e r . Här är årsperioden 50 också e t t c i r k a t a l . Detta beror på d e t sätt r e g i s t -r e -r i n g e n av å-rs-ringa-rna i stamma-rna ha-r s k e t t . Dessa ha-r -r e g i s t -r e -r a t s i

grupper om 20 från stammens mantelyta och i n mot märgen. Därvid har medel-årsringstjockleken protokollförts för v a r j e 20-årsperiod. Närmast märg återstod en grupp årsringar för v i l k a tyvärr bara medeltjockleken per årsr i n g men i n t e a n t a l e t åårsrsårsringaårsr pårsrotokollföårsrts. I m e d e l t a l äårsr den " i n -n e r s t a " periode-n 10 år, därför o m f a t t a r de t r e i -n -n e r s t a årsri-ngsgrupper-na i medeltal 50 år.

T a b e l l 4.28 G e n o m s n i t t l i g årsringstillväxt för de t r e perioderna som l i g -ger närmast märgen och på brösthöjdsnivå uppdelat på de f y r a bestånden och t o t a l t . Perioderna är här numrerade från märg och utåt. Perioderna 2 och 3 är vardera 20 år. Period 1 är mellan O och 19 år för den e n s k i l d a stammen (med e t t medel-värde däremellan för hela beståndet).

Period 1 Period 2 Period 3

Mora 0,8 0,9 1,2

Skara 4,1 2,1 1,4

Bredbyn 3,2 1,6 0,9

Järlåsa 3,9 1,5 1,1

T o t a l t 3,1 1,5 1,1

För a t t skapa en samlad b i l d av de o l i k a beståndens tillväxthistorik så har v i sammanställt årstillväxten för trädens begynnelse- och s l u t p e r i o d e r i f i g u r 4.10. För a t t göra d e t t a har v i behövt de o l i k a beståndens medel-födelseår. Järlåsa-beståndet planterades 1880. Skara-beståndet är en frö-sådd från början av 1 9 2 0 - t a l e t . Bredbyn-beståndet är r e l a t i v t jämnårigt med cirkaåret 1832 som födelseår. Mora-beståndet ar d e t enda beståndet med k l a r t olikåriga träd. De o l i k a stammarna åldersbestämdes genom u t b o r r n i n g av kärna. Därvid konstaterades Mora-trädens ålder v i d avverkningsåret 1985 e n l i g t t a b e l l 4.29.

T a b e l l 4.29 Fastställda åldrar 1985 genom räkning av årsringar i borr-kärna för träden i Mora-beståndet.

Stam Aider Födelse

1 157 1828 2

-3

-8 172 1813 9 140 1845 10 134 1851 11

-12 133 1852 13 155 1830 14 162 1823 15 158 1827 4.0\ 2,0

Årsring st 3 ocklek (mm) vid brösthö,jd

SKÅRA JKRLÅSA ^ BREDBYN MORA • 160 -120 -80 -40 O 1832 1880 1922 1985/86 F i g u r 4.10 A r s r i n g s t j o c k l e k a r per bestånd för trädens första 50 år och

s i s t a 60 år. Registrerade 20-årsperioders samt inledande 10-årsperiods medelvärden är markerade m i t t i r e s p e k t i v e p e r i o d .

Kommentarer t i l l f i g u r 4.10:

1. De t r e bestånden Bredbyn, Järlåsa och Skara har a l l a l i k a r t a d e t i l l -växtförlopp. De första 10 firen (observera a t t d e t t a är e t t ungefärligt t a l ) sker en k r a f t i g diametertillväxt. Därefter följer en k l a r t mindre tillväxt under nästa 20årsperiod. E f t e r 3040 år är d i a m e t e r t i l l -växten nere i 0,9 - 1,4 mm/år, v i l k e t kan vara e t t r e l a t i v t långt fortvarighetstillstånd ( t ex för Järlåsa).

2. Figurens mest markanta företeelse är a t t Mora-beståndet har en h e l t annan tillväxthistorik än de t r e övriga bestånden. Mora-beståndet har börjat med l i t e n diametertillväxt för a t t sedan öka och s l u t l i g e n minska i g e n .

3. En annan k a r a k t e r i s t i k s i f i g u r e n är a t t Bredbyn-beståndet h a f t m i n s t diametertillväxt per är under en lång följd av år ( c i r k a 120 år). För a t t kunna jämföra diametertillväxten v i d brösthöjd med tillväxten v i d

10 meters höjd v i s a r v i i f i g u r 4.11 årsringstjockleken för de senaste 60 åren för de f y r a bestånden 10 meter från r o t .

i Årsringstjocklek (mm) vid 10 meters höjd

5.0 i 4,0 . 3,0 2,0 1,0 SKARA V JÄRLÅSA BREDBYN -60 -40 -20 O År

F i g u r 4.11 A r s r i n g s t j o c k l e k a r i m e d e l t a l per bestånd v i d 10 meters höjd för trädens s i s t a 60 år.

Jämförande kommentarer t i l l f i g u r e r n a 4.10 och 4.11:

1. För Skara-beståndet har diametertillväxten v a r i t k l a r t större v i d 10 meters höjd än v i d brösthöjd för perioden 20-60 år bakåt i t i d e n . För Mora- och Järlåsabestånden gäller samma mertillväxt för 10 meters höjd för perioden 40-60 år bakåt i t i d e n . För senare t i d s p e r i o d e r

(Skara senaste 20 år och Mora/Järlåsa senaste 40 år) har mer l i k f o r m i g tillväxt s k e t t v i d brösthöjd och v i d 10 meters höjd. Detta kan möj-l i g e n t o möj-l k a s som a t t trädens höjdtimöj-lmöj-lväxt avstannat för de senare t i d s p e r i o d e r n a .

2. Bredbyn-beståndet a v v i k e r från de t r e andra genom a t t ha en l i k a s t o r diametertillväxt v i d 10 meters höjd som v i d brösthöjd.

T a b e l l 4.27 ovan redovisade g e n o m s n i t t l i g a avstånd mellan k v i s t v a r v de nedersta 5 r e s p e k t i v e 10 metrarna av stammarna per bestånd. I f i g u r 4.12 nedan r e d o v i s a r v i samma k v i s t v a r v s d a t a f a s t nu omräknat t i l l trädhöjd v i d o 1 j '•' ^ ^ 1 Ho T>

Ålder (år)

« JÅRLÅSA

Höjd (meter)

Figur 4.12 Medelålder på träden v i d 5 r e s p e k t i v e 10 meters trädhöjd inom vardera bestånd. D e t t a är baserat på k v i s t v a r v s d a t a .

Kommentarer t i l l f i g u r 4.12:

1. V i känner igen samma beståndskarakteristika som fanns redovisade vad gäller diametertillväxten i f i g u r 4.10. Mora-beståndet a v v i k e r från de tre övriga bestånden genom a t t ha en k l a r t mindre begynnande längd-tillväxt. Mora-träden t a r mer än d u b b e l t så långt t i d på s i g a t t nå 10 meters höjd jämfört med de andra t r e bestånden.

2. Samma rangordning gäller med avseende på längdtillväxt som för d i a -metertillväxten. Skara-beståndet är nummer e t t , Järlåsa-beståndet nummer två och Bredbyn-beståndet nummer t r e .

4.6.2 K v i s t d a t a

För a t t möjliggöra en jämförelse av d i g i t a l i s e r a d e d a t a , m e l l a n r e s u l t a t i r e k o n s t r u k t i o n s p r o c e s s e n samt s l u t g i l t i g t rekonstruerade k v i s t d a t a så jäm-förs de f y r a bestånden i t a b e l l e r n a 4.30 och 4.31. Dessa t a b e l l e r mot-svarar t a b e l l e r n a 4.7, 4.12, 4.19 och 4.24 r e s p e k t i v e 4.8, 4.13, 4.20 och 4.25 i b e s k r i v n i n g e n av de e n s k i l d a beståndens k v i s t d a t a .

T a b e l l 4.30 K v i s t d a t a givna v i d d i g i t a l i s e r i n g a r för de f y r a bestånden och t o t a l t .

Bestånd: — - HORA SKARA — — BREDBYN JÄRLÅSA TOTALT — IV s. s'rl) IV 5. lit) tv 5. SlX) iV 5. S l l ) ± L _ L _ l i l l

T t a v v i k E l s e <ran

ieaelriktning (grstier) 2,6 0,4 15 2,8 0,5 17 3,0 0,5 18 2,8 0,3 10 2.8 0,4 15

RedeUntal

kvistytor/kvist 3,6 1,4 39 4,8 0,8 17 4,4 0,9 21 5,9 1,0 18 4,7 1,3 28

Andel 1-yte kvistar (1) 28,6 10,0 35 15,9 5,0 31 19,8 6,1 31 13,3 3,8 29 19,0 8,4 44

• 2-yte • ( I ! 18,5 7,0 38 13,7 4,9 36 15,3 4,5 30 10,5 4,0 38 14,3 5,7 40

Brist pa

överlappning i l ) 38,2 3,9 10 39,0 2,6 7 41,5 3,5 8 40,7 2,7 7 40,1 3,4 8 Andel individuellt

re-konstruerade kvistar (I) 66,1 10,4 16 74,9 5,7 B 73.6 6,7 9 76,4 6.0 8 73,1 8,1 11

Beteckningar: av = Hedelvärde 5. = Standardavvikelse

T a b e l l 4.31 Rekonstruerade k v i s t d a t a per bestånd och t o t a l t

Bestjnd: - — HORA — - — - SKARA BREDBfN -- — JÄRLÄSA TOTALT — »v S. S l Z ) I V 5. Sil) I V S. 5(2) I V s. s(l) iv 5. 5(1) Antal kvist/ieter stailångd 19,0 2,2 12 13,1 1,2 9 15,5 2,3 15 14,5 2,0 14 15,5 2,8 18 Relativ kvistvolyi (2) 0,81 0,3 35 1,22 0,2 16 0,77 0,2 26 1,14 0,2 18 0,99 0,3 30 Andel helt ^nsk kvist (2) 28,5 6,9 24 16,8 6,6 40 14,9 6,6 44 12,1 3,9 32 17,4 8,4 48 HaxiBal kvistradie ( B I ) 7,5 1,4 19 11,0 1,5 13 9,6 1,1 12 10,6 1,3 13 9,7 1,8 19 Avstånd lellan lärg

och kvists laxradie ( i i ) 42,6 7,3 17 59,9 6,2 14 53,2 6,9 13 51,3 7,6 15 51,7 9,2 18

Kcnvmkei vid

•arg (grader) 19,0 2,3 12 19,4 0,9 5 19,1 1,3 7 20,3 1,3 6 19,5 1,6 8

Brenvinkel (grader) 72,5 3,6 5 67,3 5,3 8 71,3 3,2 4 60,6 4,1 7 67,6 6,3 <»

Beoöiid krongräns

(frisk kvist) ( I ) ' » ' 7,6 1.5 19 11,3 1,8 16 13,3 1,8 14 12,8 1,0 8 11,5 2,6 22

Hojdläqe tor första

torra kvist ( i ) 1 , 2 0,9 75 0,6 0,8 133 2,7 2,1 78 2.4 2,1 88 1,9 1,9 99

BetécKningar: I V = Hedelvarde

s. = Standaröavvikelse

s(2) = Relativ standardavvikelse ( s./iv i 2 )

(1) = Bedöininoen baserad pa digitaliserade vtor (ej pa rekonstruerade kvistslut)

Det är i n t r e s s a n t a t t se i f a l l d e t f i n n s någon e l l e r några k v i s t v a r i a b l e r som k a r a k t e r i s e r a r det e n s k i l d a beståndets k v a l i t e t . I r a p p o r t e n "Några tillämpningsexempel inom p r o j e k t e t K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer" /3/ har v i s t u d e r a t kvalitetsgränser för o/s och k v i n t a i de 51 stammarna. E t t sätt a t t b e s k r i v a e t t bestånds k v a l i t e t är a t t ange höjdlägen för o/s-1-och kvinta-l-gränser i m e d e l t a l för beståndets stammar. (Se d e f i n i t i o n e r av o/s-1- och kvinta-l-gränser i /3/.) I f i g u r e r n a 4.13 - 4.16 nedan redo-visas dessa kvalitetsgränser ställda mot f y r a o l i k a k v i s t v a r i a b l e r (medel-värde över stammarna i beståndet) per bestånd: r e l a t i v k v i s t v o l y m , höjd-läge för första t o r r a k v i s t , maximal k v i s t r a d i e samt g r e n v i n k e l . Observera a t t de räta l i n j e r som l a g t s i n i f i g u r e r n a 4.13 - 4.16 är hjälplinjer som l a g t s i n h e l t manuellt och i n t e är r e g r e s s i o n s l i n j e r e l l e r andra med s t a -t i s -t i s k a me-toder bes-tämda sambandslinjer.

B = Bredbyn J = Järlåsa M = Mora S = Skara MedeI V -1-gräns Uönd (meter) Medel o/s-l-gräns 0,7 O, 0,9 1,0 1,1 1,2 Relativ kvistvolym (%)

F i g u r 4.13 Kvistgränserna o/s-1 och k v i n t a - 1 per bestånd ställda mot r e l a t i v k v i s t v o l y m . A l l a v a r i a b l e r har medelvärdesbildats över a l l a stammar i beståndet. Se b i l a g a 1 för d e f i n i t i o n av r e l a -t i v k v i s -t v o l y m . Kvali-te-tsgränserna har förs-t per s-tam b i l d a -t s som medelvärde för 19 prövade såglägen. O/s-gränsen är angiven med " k r y s s " och kvintagränsen med " r i n g " .

Kommentar t i l l f i g u r 4.13:

E t t r e l a t i v t g o t t samband råder mellan kvalitetsgränserna och de r e l a t i v a k v i s t v o l y m e r n a för bestånden ( i den mån man kan u t t a l a s i g om d e t t a med bara 4 bestånd som u n d e r l a g ) .

Höjd (meter) B Kvint a-1-gräns J S MX. 0/s-l-gräns J ^ S 1.0 2,0 Höjdläge till första torrkvist (meter)

Figur 4.14 Kvalitetsgränser i m e d e l t a l per bestånd ställda mot medelvärde av höjdläge för första t o r r a k v i s t . Se förklaringar t i l l f i g u r 4.13. Höjd (meter) Kvinta-1-gräns O/s-l-gräns X 7,0 8, 0 9,0 10,0 11,0 Medel max kvistradie (mm)

Figur 4.15 Kvalitetsgränser i m e d e l t a l per bestånd ställda mot medelvärde (över k v i s t a r per stam och över stammar) av maximal k v i s t -r a d i e . Se fö-rkla-ringa-r t i l l f i g u -r 4.13.

Hö,jd (meter) L Y A Kvinta-l-gr. 0/s-l-gräns 60 62 64 66 68 70 72 Gren-vinkel (grader)

F i g u r 4.16 Kvalitetsgränser i m e d e l t a l per bestånd ställda mot medelvärde av g r e n v i n k e l . Se förklaringar t i l l f i g u r 4.13.

Kommentarer t i l l f i g u r e r n a 4.14 - 4.16:

1. R e l a t i v t svaga samband råder mellan höjdläge för första t o r r a k v i s t och kvalitetsgränser ( f i g u r 4.14). Järlåsa-beståndet a v v i k e r mest genom a t t ha e t t höjdläge om 2,4 meter t i l l första t o r r a k v i s t i medeltal men t r o t s d e t låga kvalitetsgränshöjder.

2. Något bättre men f o r t f a r a n d e svaga samband råder mellan medelvärdet av k v i s t a r s maxradie och kvalitetsgränser ( f i g u r 4.15). Bredbyn-beståndet a v v i k e r genom a t t vara bästa bestånd kvalitetsgränsmässigt men t r o t s det ha r e l a t i v t s t o r m e d e l k v i s t .

3. Sambandet mellan g r e n v i n k e l i m e d e l t a l och kvalitetsgränser är också r e l a t i v t svaga ( f i g u r 4.16) men ändå bättre än motsvarande samband för första t o r r a k v i s t och k v i s t r a d i e . De två bestånd som har störst g r e n v i n k e l (Mora och Bredbyn) har också högsta kvalitetsgränslägen. Det är förståeligt då grenarna på dess bestånd är vekare ( r e l a t i v t s i n längd) än för Järlåsa- och Skara-bestånden och därmed får en större " s l o k " ( g r e n v i n k e l n är v i n k e l n från v e r t i k a l a x e l n ) . Bredbyn-beståndet har grova k v i s t a r ( f i g u r 4.15) men Bredbyn-beståndets stammar är också grova (se f i g u r 4.8, s i d 2 3 ) , v i l k e t gör a t t k v i s t a r n a r e l a -t i v -t de u-tsågade dimensionerna b l i r k l e n a (se också f i g u r 4.13).

4.6.3 Stamformer och k v i s t u t v e c k l i n g

I b i l a g o r n a 3-6 v i s a s i e t t uppslag per stam a l l a de 51 furustammar som mätts i n i p r o j e k t e t . För v a r j e stam v i s a s en t r e d i m e n s i o n e l l p e r s p e k t i v -b i l d . Vidare v i s a s en stamformskurva -baserad på medeldiametern per 3 dm uppefter stammen. På uppslaget v i s a s också k v i s t u t v e c k l i n g e n i stammens höjdled, d e l s i form av v a r j e k v i s t s " k v i s t s l u t " , d e l s som "torrgräns". Med k v i s t s l u t avses läget från märg räknat t i l l k v i s t e n s y t t e r s t a punkt

(vid e l l e r innanför stammens m a n t e l y t a ) och med torrgräns avses läget för k v i s t e n s övergång från a t t vara f r i s k t i l l a t t vara t o r r . I den modell av stammarna som p r o j e k t e t a r b e t a t med approximeras både k v i s t s l u t och t o r r -gräns t i l l a t t sakna r a d i e l l utsträckning.

Om v i jämför stamformerna mellan bestånden s e r v i a t t stammarna från Mora-och Bredbyn-bestånden är "jämnare" än de från Skara- Mora-och bestånd-en. S p e c i e l l t Skara-stammarna har ojämn stamform. Skara- och Järlåsa-bestånden hade också sämst allmän k v a l i t e t (se a v s n i t t 4.6.2). För våra f y r a bestånd f i n n s d e t alltså e t t samband mellan y t t r e stamgeometri och k v a l i t e t ( k v i s t i g h e t ) .

Vad gäller k v i s t u t v e c k l i n g e n så når både k v i s t s l u t och torrgräns r e l a t i v t längre u t från märg högre upp i starranen. Detta är e t t välkänt faktum, se t ex /4/. Det nya här är a t t v i också r e d o v i s a r s p r i d n i n g a r n a k r i n g denna allmänna tendens. Från b i l d e r n a i b i l a g o r n a 3-6 kan man d i r e k t k o n s t a t e r a att dessa s p r i d n i n g a r är s t o r a ; s p e c i e l l t gäller d e t t a k v i s t s l u t e n .

En allmän o b s e r v a t i o n v i också kan göra i f i g u r e r n a i b i l a g a 3-6 är a t t k v i s t v a r v e n t y d l i g t kan ses som "kolumner" av k v i s t a r i k v i s t s l u t - och torrgräns-figurerna. Det gäller för a l l a bestånd utom Mora-beståndet där k v i s t v a r v e n l i g g e r för tätt för a t t upplösas i dessa f i g u r e r . För Skara-och Järlåsa-bestånden syns också k v i s t v a r v e n som knölar på stamformskurvan

(medeldiameter som f u n k t i o n av höjdläge). 4.6.4 K o r r e l a t i o n e r mellan s t a m v a r i a b l e r

I /3/ har v i som nämnts t i d i g a r e s t u d e r a t kvalitetsgränser för o/s och k v i n t a i de 51 stammarna. I t a b e l l 4.32 nedan har v i använt dessa k v a l i tetsgränser och några andra stamegenskaper samt beräknat k o r r e l a t i o n s -k o e f f i c i e n t e r för v a r j e e n s -k i l t par av v a r i a b l e r . De o l i -k a v a r i a b l e r n a är d e f i n i e r a d e på följande sätt:

Kvalitetsgränser (se / 3 / ) :

o/s-1: Bägge centrumplankor är o/s t i l l d e t t a höjdläge o/s2: Minst en centrumplanka "

-V-1: Bägge centrumplankor är k v i n t a t i l l d e t t a höjdläge V2: Minst en centrumplanka "

-Det variabelvärde som används för en e n s k i l d stam är medelvärdet för kvalitetsgränsen över de 19 prövade såglägena.

Krongräns, första t o r r a k v i s t , r e l a t i v k v i s t v o l y m (se B i l a g a 1 ) :

Höjdlägen för den gröna kronan r e s p e k t i v e nedersta t o r r a k v i s t v i d m a n t e l y t a n . R e l a t i v k v i s t v o l y m anges som p r o c e n t u e l l k v i s t v o l y m av h e l a stamvolymen.

A r s r i n g s t j o c k l e k :

M e d e l t j o c k l e k för de två näst i n n e r s t a r e g i s t r e r a d e 20-årsperioderna som mätts i n v i d r e g i s t r e r i n g av årsringsstatistik för stammarna v i d brösthöjd (se b e s k r i v n i n g av metod för d e t t a på s i d 1 4 ) . I n t e r v a l l e t täcker alltså 40 år med den i n n e r s t a årsringen mellan O och 19 år från märg.

K o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e n u t t r y c k e r "graden av (linjärt) samband" mellan par av v a r i a b l e r . När k o e f f i c i e n t e n är nära O så föreligger i n g e t ( l i n järt) samband, v a r i a b l e r n a sägs vara o k o r r e l e r a d e . När k o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e n är nära + 1 ( p o s i t i v k o r r e l a t i o n ) e l l e r 1 ( n e g a t i v k o r r e l a -t i o n ) sä råder s -t a r k -t linjär-t samband mellan v a r i a b l e r n a . Observera a -t -t det kan f i n n a s icke-linjära samband mellan v a r i a b l e r n a som i n t e speglas i de k o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e r som r e d o v i s a t s i t a b e l l 4.32. F i g u r 4.17 nedan ( s i d 47) v i s a r e t t exempel på d e t t a där e t t e x p o n e n t i e l l t samband prövats och g i v i t bättre samband än d e t linjära.

T a b e l l 4.32 P a r v i s a k o r r e l a t i o n e r för egenskaper hos a l l a de 51 stammarna. Gräns o/s-1 Gräns o/s-2 Gräns V-1 Gräns V-2 Kron-gräns Första t o r r a k v i s t R e l a t i v k v i s t -volym Gräns o/s-2 0,97 Gräns V-1 0,74 0,82 Gräns V-2 0,65 0,75 0,95 Krongräns -0,04 -0,02 -0,05 0,07 Första t o r r a k v i s t 0,67 0,65 0,40 0,39 0,25 R e l a t i v k v i s t v o l y m -0,61 -0,68 -0,78 -0,77 0,12 0,34 A r s r i n g s t j o c k l e k -0,04 -0,08 -0,23 -0,25 0,02 0,03 0,34 Kommentarer t i l l t a b e l l 4.32:

1. De o l i k a kvalitetsgränserna är som s i g bör k o r r e l e r a d e mot varand-r a . Dock ävarand-r kvintagvarand-ränsevarand-rna varand-r e l a t i v t dåligt k o varand-r varand-r e l e varand-r a d e mot o/s-1-gränsen.

2. Av de o l i k a k v a l i t e t s i n d i k a t o r e r n a är krongräns och årsringstjocklek o k o r r e l e r a d e mot kvalitetsgränserna. Första t o r r a k v i s t är måttligt k o r r e l e r a d mot o/s-gränserna men dåligt k o r r e l e r a d mot