Massiva trägolv ett idéprojekt från råvara till konsument del 2 glidgolv funktionstester och industriell framställning

8808056

Massiva trägolv

Ett idéprojekt från råvara

till konsument

Del 2.

Glidgolv - Funktionstester

och industriell framställning

Trätek

Hartwig Blumer MASSIVA TRÄGOLV

E t t idéprojekt från råvara t i l l konsument Del 2 G l i d g o l v - F u n k t i o n s t e s t e r och i n d u s t r i e l l framställning TräteknikCentrum, Rapport P 8808056 Nyckelord flooring lumber preparation solid wood Stockholm j u n i 1988

INNEHALLSFÖRTECKNING Sid FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 FUNKTIONSTESTER 4 Undersökning av nötningsegenskaper A Undersökning av f u k t b e t i n g a d e rörelser 8 INDUSTRIELL FRAMSTÄLLNING 9 Sönderdelning av timmer 10 Torkning och j u s t e r i n g 11 Produktionssystem för f y r s i d i g längsbearbetning 12 K v a l i t e t s s o r t e r i n g 1 ^ Kapning och j u s t e r i n g 15 Fräsning av laxstjärtspår 15 Längdsortering, f o l i e r i n g och e m b a l l e r i n g 17 KOMMENTARER 17 LITTERATUR 18

FÖRORD

Inom ramen för verksamheten inom s t y r g r u p p 1 på området t o r r v i r k e s b e a r b e t -n i -n g och vidareförädli-ngstek-nik påbörjades u-nder budgetåret 1986/87 på i n i t i a t i v av Trätek e t t i d e p r o j e k t "Massiva trägolv". S y f t e t med p r o j e k t e t är a t t d e l s skapa nya lönsamma användningsområden för klentimmer av f u r u och gran, d e l s a t t v i d a r e u t v e c k l a e t t trägolvsystem som u p p f y l l e r konsu-menternas krav på f u n k t i o n s d u g l i g h e t och t r i v s a m boendemiljö. Detta är den andra r a p p o r t e n som p u b l i c e r a s inom p r o j e k t e t . Den första behandlade förutsättningar och inledande undersökningar, se Trätek-rapport P 8708048. SAMMANFATTNING

I denna r a p p o r t r e d o v i s a s r e s u l t a t e n från f u n k t i o n s t e s t e r innehållande undersökningar av nötningsresistens hos o l i k a ytbehandlingsmedel och f u k t betingade rörelser hos en g l i d g o l v y t a . Undersökningarna utfördes d e l s l a -boratoriemässigt på mindre träytor, d e l s på en större g o l v p l a t t a u t l a g d i e t t provrum. Dessutom ges en b e s k r i v n i n g av en tilltänkt p r o d u k t i o n s p r o -cess s p e c i e l l t anpassad för framställningen av glidgolvbräder.

Nötningsresistensen undersöktes för f y r a o l i k a miljövänliga y t b e h a n d l i n g s -medel, som u t g j o r d e s av l u t , trägolvolja och två t y p e r av vattenbaserade

f i l m b i l d a n d e g o l v l a c k e r . Som k o n t r o l l p r o v användes en h e l t obehandlad träy t a . R e s u l t a t e n v i s a r a t t nötningsresistensen e n l i g t d e t tillämpade l a b o -ratorieförfarandet TABER ABRASER är o b e f i n t l i g e l l e r mycket l i t e n för l u t och trägolvolja. K l a r t bättre värden redovisas för vattenbaserade g o l v -l a c k e r . Me-l-lan de testade -l a c k p r e p a r a t e n före-ligger även-ledes s k i -l -l n a d e r . Den största uppmätta nötningsresistensen hos de vattenbaserade g o l v l a c k -systemen motsvarar de värden som nås med lösningsmedelbaserade system av t y p syrehärdande l a c k e r .

Av undersökningen framgår a t t g o l v y t o r som utsätts för större s l i t a g e bör behandlas med g o l v l a c k . Mindre u t s a t t a y t o r kan med fördel förses med en skyddsbehandling av l u t e l l e r o l j a , som dock bör förnyas f l e r a gånger un-der b r u k s t i d e n . Dessutom kräver dessa y t o r en mera omfattande rengöring. De f u k t b e t i n g a d e rörelser, som uppmättes på en g o l v p l a t t a i e t t provrum under t o l v månader v a r mycket små, d v s den maximalt uppmätta svällningen uppgick t i l l endast 2,2 mm per meter g o l v b r e d d . Men hänsyn t i l l de rådande k l i m a t i s k a b e t i n g e l s e r n a under o b s e r v a t i o n s t i d e n borde den t e o r e t i s k t be-räknade svällningen för f u r u v i r k e med samma årsringsläge vara 5,3 mm/m. Det kan således k o n s t a t e r a s d e l s a t t rörelsen i den med o l j a f u k t s k y d d s -behandlade y t a n är mindre än v i d obehandlat f r i t t exponerat trä, d e l s a t t undersökt g o l v k o n s t r u k t i o n som sådan har en svällningshämmande e f f e k t . Under b r u k s t i d e n g j o r d e s regelbundet anteckningar om p l a t t a n s k o n d i t i o n i övrigt. Några nya f e l i form av s p r i c k o r , d e l v i s öppna l i m f o g a r e l l e r formförändringar såsom kupning, utöver de protokollförda anteckningarna v i d t e s t t i d e n s början h a r i n t e upptäckts.

För a t t åstadkomma en e f f e k t i v p r o d u k t i o n och p r o d u k t e r av ändamålsenlig k v a l i t e t rekommenderas användning av d e t b e s k r i v n a , d e l v i s nya h y v l i n g s -k o n c e p t e t , som -kännetec-knas av en s-konsam -k a n t - och - kantprofilförbearbet-n i kantprofilförbearbet-n g samt ekantprofilförbearbet-n b e a r b e t kantprofilförbearbet-n i kantprofilförbearbet-n g av s y kantprofilförbearbet-n l i g a k v i s t i g a f l a t s i d o r u t e s l u t a kantprofilförbearbet-n d e med putsband. Konceptet innehåller även nya idéer rörande m a t e r i a l t r a n s p o r t , samt s o r t e r i n g och j u s t e r i n g .

4

FUNKTIONSTESTER

I denna r a p p o r t r e d o v i s a s r e s u l t a t e n från undersökningar av nötningsre-s i nötningsre-s t e n nötningsre-s honötningsre-s o l i k a ytbehandlingnötningsre-smedel och f u k t b e t i n g a d e rörelnötningsre-ser honötningsre-s en g l i d g o l v y t a . Undersökningarna utfördes d e l s laboratoriemässigt på mindre träytor, d e l s på en större g o l v p l a t t a u t l a g d i e t t provrum.

Undersökning av nötninqsresistens

S y f t e t med undersökningen var a t t t e s t a nötningsresistensen hos o l i k a

t y p e r av ytbehandlingsmedel lämpade för y t b e h a n d l i n g av nylagda f u r u g o l v i bostadsmiljöer. Enbart sådana ytbehandlingsmedel användes, som kan använ-das utan besvärande l u k t p r o b l e m och som kan b i d r a t i l l en " g i f t f r i " miljö i bostäder. Således uteslöts t r a d i t i o n e l l a lösningsmedelsbaserade p r e p a r a t och också formaldehydavspaltände och syrahärdande l a c k e r . Skyddsfunktionen hos preparaten mot mekanisk förslitning, d v s nötning, är en väsentlig egenskap som kan b l i avgörande v i d v a l e t av g o l v m a t e r i a l . Således utfördes nötningstester med s y f t e a t t få e t t underlag för rekommendationer av lämp-l i g a p r e p a r a t , s p e c i e lämp-l lämp-l t för massiva f u r u g o lämp-l v .

P r o v y t o r i format 240 x 1000 mm framställdes genom hoplimning av t r e s t y c -ken golvbräder 25 x 80 mm. Bräderna v a r framställda e n l i g t d e t förfarande som b e s k r i v s i Trätek-rapport P 8708048. Således u t g j o r d e s brädornas

brukssida av brädornas kärnsida. T o t a l t i n g i c k i undersökningen f y r a o l i k a ytbehandlingsmedel och som k o n t r o l l p r o v en obehandlad g o l v y t a . Samtliga g o l v y t o r var dessutom s l i p a d e .

Ytbehandlingsmedel

Preparat 1 u t g j o r d e s av FAXE LUD, t i l l v e r k a t av T r i p Trap i Danmark. Faxe Lud är vattenlöslig och kännetecknas av en v i t p i g m e n t e r i n g , d v s en " k a l k e f f e k t " . P r e p a r a t e t f r a m k a l l a r på f u r u y t o r en grå-vit t o n och för-h i n d r a r färgförändringar som normalt kännetecknas av g u l s p l r n t v e d ocför-h brun-röd kärnved. Lutbehandlingen s k a l l e n l i g t t i l l v e r k a r e n kompletteras med en tvättning med såpa utspädd i v a t t e n .

Preparat 2 u t g j o r d e s av BIO-FAX trägolvolja, t i l l v e r k a d ävenledes av T r i p Trap. För a t t minska förväntade färgförändringar genom ljusinstrålning an-vändes en pigmenterad o l j a , d v s BIO FAX WHITE. P r e p a r a t e t innehåller lättflyktiga lösningsmedel som dock endast f r a m k a l l a r måttliga l u k t b e svär. För g o l v som utsätts för större s l i t a g e rekommenderas f l e r a y t b e -handlingsomgångar. Behandlade g o l v kännetecknas av en sidenmatt y t a . Någon

f i l m b i l d n i n g erhålles e j p g a a t t o l j a n tränger i n i porerna.

Preparat 3 u t g j o r d e s , t i l l s k i l l n a d från preparaten 1 och 2, av en f i l m -b i l d a n d e vatten-baserad tvåkomponentsgolvlack med -beteckning D 503 PACIFIC STRONG, t i l l v e r k a d av BonaKemi i Malmö. P r e p a r a t e t är e n l i g t t i l l v e r k a r e n i n t e b r a n d f a r l i g t och avger inga hälsovådliga ångor. Som nackdel kan näm-nas a t t vattenbaserade l a c k e r k l i b b a r ihop golvbrädernäm-nas k a n t e r , d v s hos k o n v e n t i o n e l l t lagda massiva trägolv. Före a p p l i c e r i n g blandas l a c k och härdare. T o t a l t tillsätts 2 % härdare som först blandas med l i k a mycket v a t t e n för a t t sedan blandas med l a c k e n . För den färdiga blandningen anges en b r u k s t i d på åtta timmar.

Preparat 4 u t g j o r d e s ävenledes av en f i l m b i l d a n d e vattenbaserad l a c k med beteckningen D 503 INNOVA PLUS från BonaKemi. Innova Plus är en miljövän-l i g , nästan miljövän-l u k t f r i tvfikomponent vattenburen p a r k e t t miljövän-l a c k byggd pfi en a k r y l - och p o l y u r e t a n d i s p e r s i o n . Före a p p l i c e r i n g blandas l a c k och härda-r e . Även hähärda-r tillsätts 2 % hähärda-rdahärda-re utspädd med l i k a mycket v a t t e n . Bhärda-ruks- Bruks-t i d e n för den färdigblandade lacken är också f l e r a Bruks-timmar.

Ytbehandling

Ytbehandlingen genomfördes under beaktande av t i l l v e r k a r n a s a n v i s n i n g a r i f l e r a ytbehandlingsomgångar och t o r k p e r i o d e r samt e r f o r d e r l i g a m e l l a n -s l i p n i n g a r . A p p l i c e r i n g e n -skedde med p e n -s e l . E f t e r v a r j e -s t r y k n i n g vägde-s p r o v s k i v o r n a för a t t kunna bestämma mängden påfört ytbehandlingsmedel. Av t a b e l l 1 framgår ytbehandlingsprogrammet med u p p g i f t e r rörande behand-lingsomgångar och appliceringsmängder.

TABELL 1 . Ytbehandlingsomgångar och appliceringsmängder.

Ytbehandlings-medel

Appliceringsomgångar och mängd T o t a l mängd y t

-(g/m2) behandlingsmedel l : a 2:a 3:e

be-h a n d l i n g be-h a n d l i n g be-h a n d l i n g (g/m2) 1 Faxe Lud 97 2 Bio-Fax Trägolv- 21 o l j a White 3 Golvlack D 503 144 P a c i f i c Strong 4 Golvlack D 503 136 Innova Plus Tvättning med såpa 13 72 68 8 42 38 97 42 258 242

Kännetecknande för BioFax var a t t endast smfi mängder o l j a kunde a p p l i c e -ras p g a träytans b r i s t a n d e förmåga a t t t a åt s i g vätskan. På grund av d e t t a b l e v t o r k n i n g e n och härdningen fördröjd, v i l k e t g j o r d e det omöjligt a t t inom r i m l i g t i d a p p l i c e r a en större mängd o l j a . Observeras bör a t t endast kärnsidor behandlades. Det konstaterades a t t s a m t l i g a f y r a p r e p a r a t var lätta a t t a r b e t a med och dessutom l u k t f r i a . På de r e l a t i v t små prov-y t o r n a , som prov-ytbehandlades med de båda tvfikomponentlackerna, u p p f a t t a d e s a r b e t e t med de t u n n f l y t a n d e l a c k e r n a som besvärande.

Provningsförfarande för nötningsundersökningar

För undersökningen av nötningsresistens hos o l i k a m a t e r i a l står o l i k a provningsmetoder t i l l förfogande. I föreliggande undersökning valdes en beprövad och av i n s t i t u t e t t i d i g a r e använd metod för nötningsprovning. P r o v n i n g s u t r u s t n i n g e n benämns TABER ABRASER.

Provkroppar 100 x 100 mm s t o r a framställdes u r d e t preparerade m a t e r i a l e t s a m t i d i g t som p r o v k r o p p s t j o c k l e k e n reducerades t i l l ca 6 mm. Provkropparna

placerades sedan på en roterande t a l l r i k med brukssidan uppåtvänd. Ovanför provkroppen fanns två i motsatt r i k t n i n g t i l l varandra roterande nötnings-s k i v o r . V i d förnötnings-söken användenötnings-s nötningnötnings-snötnings-skivor med beteckningen CS-17. A r b e t s p r i n c i p e n för u t r u s t n i n g e n framgår av f i g u r 1.

F i g u r 1 . Skiss över a r b e t s p r i n c i p e n för TABER ABRA5ER.

Det kan tilläggas a t t nötningsskivorna i c k e är d r i v n a . Av f i g u r 2 framgår försöksanordningen med t a l l r i k ( 1 ) , nötningsskivor ( 2 ) , v i k t e r ( 3 ) för a t t åstadkomma e t t v i s s t t r y c k på t e s t o b j e k t e t samt m o t v i k t e n ( 4 ) .

Vid nötningsundersökningarna uppgick den t o t a l a v i k t s b e l a s t n i n g e n (normal-k r a f t e n ) , som pålades mätobje(normal-ktet, t i l l 1000 g (1000 p ) . Mätprincipen bygger på a t t en mekanisk nötning erhålles mellan nötningsskivor och m a t e r i a l y t o r under k o n t r o l l e r a d e b e t i n g e l s e r , d v s v a r v t a l och b e l a s t -n i -n g . Nöt-ni-nge-n d e f i -n i e r a s som v i k t e -n av a v v e r k a t y t m a t e r i a l e f t e r e-n v i s s nötningssträcka, d v s e f t e r e t t bestämt a n t a l varv för t a l l r i k e n . I före-liggande f a l l vägdes provkropparna e f t e r 200, 400, 600, 800, 1000 och 1200 varv, v a r v i d nötningen beräknades. Av f i g u r 3 framgår undersöknings-r e s u l t a t e t föundersöknings-r de f y undersöknings-r a o l i k a p undersöknings-r e p a undersöknings-r a t e n samt e t t obehandlat undersöknings-refeundersöknings-rensmate- referensmate-r i a l .

R e s u l t a t

Av f i g u r 3 framgår a t t l u t b e h a n d l i n g (Faxe Lud) med efterföljande såp-tvättning i c k e b i d r a r t i l l någon ökad nötningsresistens. Inom området 200-800 varv h a r således samma avnötning uppmätts som gäller för obehand-l a t r e f e r e n s m a t e r i a obehand-l . För o obehand-l j e p r e p a r a t e t B i o Fax gäobehand-lobehand-ler samma förhåobehand-lobehand-lande med undantag för en något mindre nötning e f t e r 800 varv. K l a r t bättre mot-stånd mot nötning kan k o n s t a t e r a s för de båda f i l m b i l d a n d e g o l v l a c k e r n a . Det bästa r e s u l t a t bland dessa har uppmätts för P a c i f i c S t r o n g . Nötningsr e s i s t e n s e n hos d e t t a p Nötningsr e p a Nötningsr a t l i g g e Nötningsr på en nivå, som motsvaNötningsraNötningsr de Nötningsr e s u l t a t som framkommit v i d t i d i g a r e undersökningar av a l t e r n a t i v a l a c k p r o -d u k t e r . 250 200 150 ICX) 3D O R e s u l t a t förslitning Viktminskning mg I I I t I I 200 400 600 800 1000 1200 • " Innova - ' Strong B i o Fax • • Faxe Lud Referens R i t a l v a r v F i g u r 3. Nötningsegenskaper hos o l i k a y t b e h a n d l i n g s p r e p a r a t Tilläggas bör a t t redovisad undersökningsmetod samt erhållna r e s u l t a t endast återspeglar den n a t u r l i g a nötning av g o l v y t o r som åstadkoms genom t ex "grus och sand under skor". Några s l u t s a t s e r angående hårdhet e l l e r motstånd mot "damskoklackar" kan därför i n t e dras u r d e t t a m a t e r i a l .

Det s l u t l i g a v a l e t av y t b e h a n d l i n g s p r e p a r a t kan o a v s e t t nötningsegenskaper även påverkas av e s t e t i s k a aspekter som framhävandet av träets n a t u r l i g a s t r u k t u r och y t b e s k a f f e n h e t samt känslan av a t t gå på "äkta" trä. Genom regelbunden skötsel kan således även icke "skyddade" g o l v y t o r b i d r a t i l l en god boendemiljö.

Undersökning av f u k t b e t i n q a d e rörelser

Fuktbetingade rörelser r e d o v i s a s här för en g l i d g o l v p l a t t a l a g d i e t t provrum på Trätek i Stockholm. Läggningsmetod och utförande f i n n s b e s k r i -vet i Trätek-rapport P 8708048. Golvbräder placerades p a r a l l e l l t med rum-mets yttervägg, v a r v i d längden för golvbräderna uppgick t i l l 2800 mm. Den t o t a l a bredden hos g l i d g o l v p l a t t a n var 2700 mm. Golvytan mättes således t i l l 10,36 m2. Rummet var försett med en direktuppvärmd och t e r m o s t a t s t y r d e l e k t r i s k r a d i a t o r , p l a c e r a d under fönstret.

Läggningen påbörjades vecka 7, 1987, och a v s l u t a d e s vecka 8, 1987. Där-e f t Där-e r bDär-ehandladDär-es g o l v p l a t t a n , Där-e f t Där-e r s l i p n i n g , två gångDär-er mDär-ed B i o Fax White. Från inläggningen t i l l s rörelsemätningar påbörjades konstaterades en lätt krympning av g o l v p l a t t a n . Tilläggas bör a t t v i r k e s f u k t k v o t e n v i d inläggningen v a r ca 6,5 %.

Mätningen av g o l v p l a t t a n s rörelse pågick från och med vecka 13, 1987, t i l l vecka 8, 1988, och omfattade således två eldningssäsonger och en sommar-p e r i o d . Temsommar-peraturen under h e l a sommar-p e r i o d e n v a r nära k o n s t a n t 20 'C och r e g i s t r e r a d e s veckovis med hjälp av en s k r i v a r e . P a r a l l e l l t med temperatu-ren uppmättes k o n t i n u e r l i g t den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n . Som mätinstru-ment användes en termohygrograf. För mätning av p l a t t a n s rörelse fanns k o r t a stålmåttband placerade på s o c k e l l i s t e n , som i s i n t u r var fäst v i d väggen. Tillhörande i n d i k a t o r b r i c k o r a p p l i c e r a d e s på g o l v p l a t t a n . T o t a l t fanns således t r e mätpunkter på vardera breddsidan (2700 mm), en i vardera hörnet samt m i t t e m e l l a n hörnen.

Sammanställningen av r e s u l t a t e n från k l i m a t - och rörelsemätningar framgår av f i g u r 4. I f i g u r e n r e d o v i s a s en k l i m a t k u r v a (RF), beräknad jämvikts-f u k t k v o t jämvikts-för g o l v p l a t t a n ur RF och temperatur samt jämvikts-f u k t b e t i n g a d e rörelser.

Vecka 15 År 1987 TEMPERATUR ~ 20° C Rel luftfuktighet Fukfkvot (beräknad) Svällningsrörelse i<0\-\-9 H2 e E h6 r2 10

F i g u r 4. Inomhusklimat, jämviktsfuktkvot och f u k t b e t i n g a d e rörelser för provrum och g l i d g o l v p l a t t a .

Av f i g u r e n framgår a t t den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n v i d mätningens i n l e d -n i -n g uppgick t i l l 27 % för a t t seda-n -nå e t t maximum av 47 % u-nder

vecka 30, 1987. Från och med vecka 50 t i l l mätperiodens s l u t , vecka 8, 1988, återanpassades RF igen t i l l uppmätta ingångsvärden. Golvets jäm-v i k t s f u k t k jäm-v o t jäm-var jäm-v i d i n l e d n i n g e n något under 6 %. Högsta jämjäm-viktsfuktkjäm-vo- jämviktsfuktkvo-ten beräknades under vecka 30 t i l l nära 9 %. Således uppgick s k i l l n a d e n mellan högsta och lägsta värde t i l l 3 p r o c e n t e n h e t e r .

P l a t t a n s f u k t b e t i n g a d e rörelser kännetecknas av en b r e d d u t v i d g n i n g , d v s s v a l l n i n g , över hela golvbredden (2700 mm) uppmättes en t o t a l breddökning på ca 8 mm e l l e r 2,2 mm per 1000 mm g o l v b r e d d . S v a l l n i n g e n kan anses vara mycket l i t e n jämfört med den förväntade t e o r e t i s k a svällningen på

5,3 mm/m, v i d samma f u k t k v o t s d i f f e r e n s . P l a t t a n s låga b r e d d u t v i d g n i n g har sin förklaring i a t t man med behandlingen med o l j a åstadkommer en f u k t

-spärr, som d e l v i s förhindrar fuktupptagningen och därmed begränsar sväll-ningen. Dessutom kan även spårfräsningen på baksidan ( s p l i n t s i d a n ) med t r e spår per bräda och e t t d j u p av ca 8 mm (1/3 av v i r k e s t j o c k l e k e n ) ha b i d r a -g i t t i l l en förbättrad f o r m s t a b i l i t e t för hela -g o l v k o n s t r u k t i o n e n .

Förutom nämnda genomförda f u n k t i o n s k o n t r o l l e r utfördes v i d upprepade t i l l fällen en okulär b e s i k t n i n g av g o l v p l a t t a n . Härvid k o n t r o l l e r a d e s mot p r o -tokollförda anteckningar d e l s y t t r e skador såsom öppna l i m f o g a r , d e l s form- och planhetsförändringar. Några y t t e r l i g a r e skador e l l e r formav-v i k e l s e r , utöformav-ver de redan formav-v i d t e s t p e r i o d e n s början antecknade, kunde i n t e k o n s t a t e r a s . Glapp, k n a r r e l l e r s v i k t har i n t e h e l l e r kunnat observeras.

10

INDUSTRIELL FRAMSTÄLLNING

I denna r a p p o r t b e s k r i v s e t t framställningssystem för glidgolvbräder. Sönderdelninq av timmer

Såsom lämplig råvara bör sådana bräder användas, som e n l i g t f i g u r 5 be-tecknas som ytbräder, d v s märgfria bräder framställda u r klentimmer.

Märgbräda ,Ytbräda

\

F i g u r 5. Skiss över sönderdelningsmodell för golvbräder. Sågmönstret e n l i g t f i g u r 5 (3ex l o g ) , d v s f r a m t a g n i n g av t r e bräder

k r i n g stockens centrum, lämpar s i g särskilt för k l e n t i m m e r l i n j e r bestående av p l a n - a l t e r n a t i v t p r o f i l r e d u c e r a r e i kombination med k l y v e n h e t e r av band- e l l e r cirkelsågtyp. E t t f l e r t a l lämpliga u t r u s t n i n g a r f i n n s på mark-naden och bland dessa även en ny kompakt f i n s k sönderdelningsenhet med beteckningen R 115, t i l l v e r k a d av V e i s t o Rakenne Rautio Ky. Denna u t r u s t -n i -n g ka-n på e t t e -n k e l t sätt k o m p l e t t e r a s med v e r t i k a l t placerade u-nder- under-och överliggande r i t s v e r k t y g för a t t åstadkomma avspänningsspår på ytbrä-dornas s p l i n t f l a t s i d a . Dessa spår b i d r a r t i l l en väsentlig minskning av sprickbenägenheten på kärnflatsidan e n l i g t undersökningar redovisade i Trätek-rapport P 8708048.

Av f i g u r 6 framgår sågningsläge för R 115-maskinen samt beskrivna och rekommenderade avspänningsspår för framställning av glidgolvbräder.

11 Observera a t t spårsågning normalt i n t e tillämpas i s y f t e a t t minska

s p r i c k b i l d n i n g e n v i d t o r k n i n g t i l l s p e c i e l l t låg f u k t k v o t (6-10 % ) . Detta beror på a t t s l u t l i g användning för framtagna trävaror o f t a i n t e är känd v i d sågningstillfället. Därför kan spåren främst p g a hållfasthets- e l l e r e s t e t i s k a skäl vara e t t h i n d e r . S p e c i e l l t v i d framtagning av bräder för användning som glidgolvbräder kan spåren med fördel, utan något e x t r a processteg, d i r e k t a p p l i c e r a s på råämnena. Antingen sågas k v a l i t e t s s o r t e -r a t timme-r och spå-rapplice-ring ,ske-r a u t o m a t i s k t på s a m t l i g a ytb-räde-r e l l e -r man i n s t a l l e r a r svängbara, d v s höj- och sänkbara r i t s v e r k t y g s s p i n d l a r . V a l e t mellan spårsågade e l l e r släta y t o r avgörs i d e t t a f a l l antingen av sågoperatören e f t e r en v i s u e l l kvalitetsbedömning e l l e r a u t o m a t i s k t e f t e r en m a s k i n e l l kvalitetsbedömning av sågstocken. Felbedömda bräder ingår e f t e r utförd h y v l i n g i en särskild k v a l i t e t s k l a s s . E t t a l t e r n a t i v t i l l spårfräsning i samband med delningssågoperationen utgörs av e t t förfaran-de, som s y f t a r t i l l a t t råsortera brädorna först och a t t sedan utföra spårfräsning på u t v a l d a bräder. Spårfräsning kan ske i en maskin av k a n t -v e r k s - e l l e r lamellsågtyp med ö-ver- e l l e r underliggande -v e r k t y g s s p i n d l a r . För a t t säkerställa en god k v a l i t e t på glidgolvbräder rekommenderas endast framställning av originalsågade bräder och i n t e dubbel e l l e r t r i p p e l -t j o c k a k l y v v a r o r . På så sä-t-t erhålls e -t -t bä-t-tre -t o r k n i n g s r e s u l -t a -t och mindre s p r i c k o r .

Torkning och j u s t e r i n g

Torkning t i l l s l u t f u k t k v o t 6-10 % (för permanent uppvärmda bostäder i Sverige 6-8 % ) bör företrädesvis ske i e t t s t e g från nysågat t i l l t o r r t . För i c k e med sågverksrörelser i n t e g r e r a d e g o l v t i l l v e r k a r e kan t o r k n i n g e n i två s t e g , d v s färdigtorkning av s k e p p n i n g s t o r r a v a r o r , vara den enda möjligheten a t t kunna åstadkomma önskad fuktkvotsnivå. I d e t t a f a l l rekom-menderas inköp av o j u s t e r a d e trävaror i sågfallande k v a l i t e t . Från närbe-lägna sågverk kan även inköp av strölagt v i r k e vara a k t u e l l t . V i d t o r k n i n g gäller g e n e r e l l t a t t önskad fuktkvotsnivå erhålls med små t o l e r a n s e r , a t t formförändringar begränsas och a t t en spänningsutjämning s k e r . V a r j e t o r k -ningsomgång dokumenteras i form av p r o t o k o l l som d e l s innehåller u p p g i f t e r om t o r k n i n g s b e t i n g e l s e r , d e l s uppmätta värden från p r o v t a g n i n g a r .

För i sågverket färdigtorkade spårfrästa glidgolvbräder rekommenderas endast en renkapning vinkelrätt r o t - och toppände. S l u t l i g längdjustering t i l l s t i p u l e r a t längdmodulmått kan med fördel sedan utföras i samband med k v a l i t e t s s o r t e r i n g e n e f t e r h y v l i n g . Härvid underlättas b e s l u t e t om var k a p s n i t t e t s k a l l läggas p g a a t t en färdighyvlad y t a kan bedömas bättre. Onödigt k a p s p i l l kan således undvikas. Samma synsätt kan även användas för tvåstegstorkade v a r o r .

Den t r a d i t i o n e l l a v i r k e s s o r t e r i n g e n e n l i g t "Gröna boken" rekommenderas i n t e för glidgolvbräder. K l e n t i m r e t som är a v s e t t a t t användas för g o l v -träbräder innehåller o f t a t o p p s t o c k a r . För d e t t a s o r t i m e n t har beteckningen "grön k v i n t a " e t a b l e r a t s , v i l k e t innebär a t t kvistförekomstbeteckningen är r i k -l i g , a t t f r i s k a k v i s t a r dominerar samt a t t k v i s t a r e a n kan vara s t o r . Må-l- Mål-sättningen v i d v i r k e s s o r t e r i n g s k a l l således vara a t t u t n y t t j a grönkvin-tans k v i s t s t r u k t u r för a t t skapa golvbräder och g o l v y t o r med en levande k v i s t b i l d . Svart k v i s t , b a r k f l a g och barkdragande k v i s t kan således

12

i n t e tillåtas. F o r m f e l , d v s k a n t k r o k i g h e t , skevhet och även större f l a t -böj, kan p g a förväntade svårigheter v i d monteringen e j t o l e r e r a s . Under beaktande av nämnda råvaruförutsättningar och önskad p r o d u k t k v a l i t e t före-f a l l e r d e t vara lämpligt a t t k v a l i t e t s s o r t e r a de före-färdigbearbetade produkt e r n a försprodukt senare under s l u produkt b e a r b e produkt n i n g s p r o c e s s e n , d v s e f produkt e r h y v l i n g -en. D e t t a synsätt förhindrar i n t e a t t bräder med t y d l i g a kvalitetsnedsät-tande d e f e k t e r a v s k i l j s redan före h y v l i n g .

Produktionssystem för f y r s i d i q länqsbearbetninq

Systemet, som p r e s e n t e r a s i denna r a p p o r t , s k i l j e r s i g från tillämpade k o n v e n t i o n e l l a hyvlingsmetoder för n o t - och fjäderbräder på några väsent-l i g a p u n k t e r . S y f t e t med den a väsent-l t e r n a t i v a metoden är a t t d e väsent-l s åstadkomma en så skonsam b e a r b e t n i n g som möjligt, d e l s a t t t a hänsyn t i l l de s p e c i e l l a krav på måttnoggrannhet, t o l e r a n s e r och passningar, som g l i d g o l v s y s t e m e t kräver. Således bygger konceptet på a t t r e f e r e r a väsentliga höjdmått, d v s v i s s a n o t - och fjädermått t i l l produktens baksida, v i l k a sedan ur monteringssynpunkt och t o l e r a n s s y n p u n k t b l i r avgörande. Ur bearbetningssynpunkt innebär d e t t a a t t bräder p l a c e r a s med baksidan vänd mot h y v e l -b o r d e t . Själva -bear-betningsenheten för f y r s i d i g -b e a r -b e t n i n g kännetecknas av en kombinationsmaskin bestående av en k o n v e n t i o n e l l hyvelmaskindel k o m p l e t t e r a d med putsaggregat av bredbandtyp för en skonsam k a n t - och f l a t s i d e s b e a r b e t n i n g .

Förslaget t i l l produktionssystem baseras på en matningshastighet på 40-60 m/min. V i d denna h a s t i g h e t kan även efterföljande o p e r a t i o n e r som s o r t e r i n g , j u s t e r i n g , notfräsning tvärs, längdsortering och e m b a l l e r i n g utföras med g o t t r e s u l t a t .

Bearbetningssystemets väsentliga d e l o p e r a t i o n e r framgår av f i g u r 7, som innehåller en p r i n c i p s k i s s för den f y r s i d i g a längdbearbetningsprocessen. Bearbetningen i n l e d s med en r i k t n i n g av brädans s p l i n t s i d a , som är vänd nedåt mot h y v e l b o r d e t . Operationen utförs med hjälp av en underliggande h o r i s o n t a l t p l a c e r a d r u n d k u t t e r (Hu 1 ) . R i k t n i n g e n utförs med hjälp av maskinsektion A och s y f t e t är a t t åstadkomma en p l a n r e f e r e n s y t a . Av samma skäl utförs sedan i maskinsektion B en r i k t n i n g och s l u t b e a r b e t n i n g av n o t k a n t s i d a n och en breddimensionering av golvämnet.

R i k t n i n g och f i n i s h b e a r b e t n i n g av n o t k a n t s i d o r medför v i d k o n v e n t i o n e l l k u t t e r b e a r b e t n i n g k v i s t s k a d o r på k a n t - och f l a t s i d o r . Skadorna känneteck-nas av u r s l a g i och k r i n g k v i s t a r . Uppstår urslagsskador på k a n t l i n j e n mellan rätflatsida och n o t k a n t s i d a återstår endast kapning e l l e r nedklass-n i nedklass-n g som lösnedklass-ninedklass-ng, v i l k e t medför betydanedklass-nde ekonedklass-nomiska förluster. För a t t e l i m i n e r a k v i s t s k a d o r i k a n t e r föreslås därför e t t a l t e r n a t i v t i l l k u t t e r b e a r b e t n i n g som kännetecknas av r i k t n i n g och f i n i s h b e a r b e t n i n g med s l i p -band. D e t t a kan genomföras genom p l a c e r i n g av en kompakt s l i p e n h e t bestå-ende av e t t " l i g g a n d e " höj- och sänkbart s l i p a g g r e g a t med en stålkontakt-v a l s (Vhs 2) följt astålkontakt-v e t t f i n s l i p a g g r e g a t med en stålkontaktstålkontakt-vals (Vhs 3) k o m p l e t t e r a d med en s l i p s k o . K a n t s l i p e n h e t e n B kan sammanställas av redan b e f i n t l i g a aggregat, som är standardkomponenter i andra maskinsystem inom m a n u f a k t u r i n d u s t r i n . Jämfört med k u t t e r h y v l i n g av k a n t s i d o r saknar s l i p bandbearbetade k a n t e r kutterslagsmärken, v i l k e t b i d r a r t i l l tätare l i m -f o g a r .

13 MASKIN-SEKTION BEARBET-NINGSENHET Hu 1

©

0

o

0

0

A

A

f

1

A

A

n

_f

n

n

f

n n

n n

n 4

j

_ n _ J L _

n

1

n n ^

^ 0

14

För breddimensionering (vänster k a n t s i d a ) används ävenledes en m a t e r i a l s k o -nande b e a r b e t n i n g kännetecknat av s l i p b a n d s b e a r b e t n i n g . Således i n s t a l l e r a s ett s l i p a g g r e g a t i samma utförande som Vhs 2. Enheten betecknas i f i g u r e n med Vvs 4. Grova s l i p b a n d med k o r n s t o r l e k 24, 36 e l l e r 40 kan användas med hänsyn t i l l a t t någon k a n t f i n i s h i c k e behövs i d e t t a sammanhang. Operationen utförs i s y f t e a t t erhålla en god p r e c i s i o n v i d efterföljande b e a r b e t n i n g . Nästföl-jande maskinsektion C med en underliggande r u n d k u t t e r (Hu 5) har t i l l u p p g i f t a t t förse bräderna med spår. Spårdjupet bör vara ca 40 % av den n o m i n e l l a brädtjockleken, d v s t j o c k l e k e n e f t e r b e a r b e t n i n g . Spårstorlek och p r o f i l -tvärsnitt, d v s spårbredd och spårbottenprofil, kan väljas i n d i v i d u e l l t . Föreligger d e t gynnsamma avsättningsmöjligheter för hyvelspån kan s t o r l e k e n med fördel anpassas t i l l d e t t a . A n t a l e t spår bör för 100 mm breda bräder vara t r e , för 150 mm bräder fem o s v . Släthyvling av spårsidan utförs med den andra h o r i s o n t a l t placerade r u n d k u t t e r n (Hu 6 ) . E f t e r denna b e a r b e t n i n g har en r e f e r e n s y t a skapats, som utgör grunden för efterföljande måttinställningar för n o t - och fjäderprofiler. Maskinsektion C förfogar dessutom över en höger-p l a c e r a d v e r t i k a l s i d o s höger-p i n d e l (Vh 7) för notfräsning. För a t t få en oskadad fjäderkant utförs sedan med hjälp av en överliggande h o r i s o n t a l t placerad s p i n d e l (Ho 8 ) , som s k a l l bestyckas med e t t fräs-/sågverktyg, e t t "sågsnitt" med en sådan p r e c i s i o n a t t fjäderbröstet kan utgöra en l i m n i n g s k a n t . För a t t kunna åstakomma den bästa k a n t k v a l i t e t e n s k a l l s p i n d e l n u t r u s t a s med omkopp-l a r e som tiomkopp-lomkopp-låter med- a omkopp-l t e r n a t i v t motsågning. Förfarandet s y f t a r t i omkopp-l omkopp-l a t t e l i m i n e r a k v i s t s k a d o r i kanterna. S l u t l i g fjäderprofilering verkställs med en v e r t i k a l s i d o k u t t e r (Vv 9 ) , Utformning av fräsverktyget bör ske i anpassning t i l l föregående o p e r a t i o n .

Avslutande b e a r b e t n i n g av golvbräders rätsida utförs u t e s l u t a n d e genom s l i p -b e a r -b e t n i n g . S y f t e t med d e t t a koncept är a t t undvika k u t t e r -b e a r -b e t n i n g som ger upphov t i l l bearbetningsskador i form av k v i s t u r s l a g och annat u r s l a g k r i n g fiberstörningar. Endast genom s l i p n i n g kan e t t f u l l g o t t bearbetnings-r e s u l t a t g a bearbetnings-r a n t e bearbetnings-r a s . Således föbearbetnings-reslås i n s t a l l a t i o n av en bbearbetnings-redbandslipenhet D, bestående av sammantaget t r e s l i p a g g r e g a t i o l i k a utföranden. För t j o c k l e k s -k a l i b r e r i n g i n s t a l l e r a s e t t g r o v s l i p a g g r e g a t (Hös 10) med en stål-konta-ktvals som s l i p v e r k t y g . Bandhastigheten kan endera vara normal, d v s 20-25 m/s, e l l e r det dubbla, som är kännetecknande för amerikanska u t r u s t n i n g a r av t y p Abrasive p l a n e r . M e l l a n s l i p n i n g e n utförs med en stålkontaktvals kombinerad med s l i p s k o (Hös 1 1 ) . För s l u t l i g f i n i s h b e a r b e t n i n g rekommenderas e t t aggre-gat med endast s l i p s k o (HÖs 1 2 ) . A l t e r n a t i v t kan också hårdgummibelagda stålk o n t a stålk t v a l s a r användas. O l i stålk a hårdhetsalternativ f i n n s tillgängliga. S l i p e n -heten t i l l v e r k a s av e t t f l e r t a l företag i I t a l i e n , Västtyskland och USA. En-heten kan a n t i n g e n i n t e g r e r a s med de övriga b e s k r i v n a maskindelarna (observera tillkommande m a t a r v e r k ) , e l l e r p l a c e r a s fristående e f t e r p r o f i l e r i n g s e n -heten.

K v a l i t e t s s o r t e r i n g

Allmänna förutsättningar för k v a l i t e t s s o r t e r i n g e n har nämnts t i d i g a r e under a v s n i t t e t S o r t e r i n g och j u s t e r i n g . G e n e r e l l t föreslås två k v a l i t e t s k l a s s e r , k l a s s e r n a GG och SG. Beteckningen GG används för £lid£olvbräder som är huvud-produkten, medan beteckningen SG står för k o n v e n t i o n e l l a s p i k ^ o l v , d v s golvbräder av t r a d i t i o n e l l t y p . K v a l i t e t s f e l som i n t e t o l e r e r a s för g l i d g o l v

(GG) är f o r m f e l (flatböj, k a n t k r o k , s k e v h e t ) , kådved, t j u r v e d , mögel, röta, blånad, kådlåpor, t o r r k v i s t , barkdragande k v i s t , b a r k f l a g och s p r i c k o r . Dess-utom s k a l l krav på t i l l v e r k n i n g s k l a s s F e n l i g t SSTEFs rekommendationer avse-ende s o r t e r i n g av hyvlade trävaror av f u r u och gran u p p f y l l a s . Därutöver

15 tillåts e j u r s l a g på rätflatsidan. För k o n v e n t i o n e l l a golvbräder (SG) tillämpas gällande r e g l e r med tyngdpunkten på u p p f y l l a n d e t av f u n k t i o n s kraven. För glidgolvbräder gäller y t t e r l i g a r e a t t kraven på maximal t i l l låten f u k t k v o t u p p f y l l s . Därför föreslås a t t f u k t k v o t e n mäts k o n t i n u e r -l i g t , t ex e f t e r -längdbearbetning. Bräder med förhöjd f u k t k v o t märks och klassas a u t o m a t i s k t ned.

Kapning och j u s t e r i n g

Kapning e l l e r j u s t e r i n g tillämpas g e n e r e l l t för b o r t t a g n i n g av ändträ-s p r i c k o r och övriga k v a l i t e t ändträ-s f e l på ändarna. Den t o t a l a tillåtna avkapändträ-s- avkaps-längden ur k v a l i t e t s s y n p u n k t bestäms av p r i s s k i l l n a d e n mellan GG och SG. För glidgolvbräder rekommenderas modulkapning med 600 mm längdintervall från 2400 mm t i l l 5400 mm, v i l k e t innebär t o t a l t 6 längder. Bräder av k l a s s SG modulkapas med 300 mm i n t e r v a l l och kan även o m f a t t a kortlängder, d v s 1800, 2100 och 2400 mm. Här kan också ändspontning tillämpas.

Modulkapningen kan a n t i n g e n utföras på k o n v e n t i o n e l l t sätt e l l e r med hjälp av en trimmer. Större måttnoggrannhet kan uppnås av den senare u t r u s t n i n g -en. Längdavvikelserna bör l i g g a inom toleransområdet ± 2 mm.

Det kan tilläggas här a t t rätsidan hos golvbräder a l l t i d s k a l l vara uppåt-vänd under h e l a h a n t e r i n g e n e f t e r längsbearbetning för a t t undvika hante-r i n g s s k a d o hante-r . Dessutom s k a l l h e l a t hante-r a n s p o hante-r t s y s t e m e t vahante-ra anpassat t i l l kraven på en skonsam h a n t e r i n g .

Fräsning av laxstjärtspår

G l i d g o l v s y s t e m e t baseras på sammanlimning av s p e c i a l t i l l v e r k a d e bräder. För a t t åstadkomma en f o g f r i sammanhängande g o l v p l a t t a utan s p r i n g o r brä-derna emellan, monteras bräbrä-derna i s i d l e d rörliga på g l i d s k e n o r av m e t a l l och limmas kant mot k a n t . Bräderna s k a l l vara av f u l l längd, d v s längd-s k a r v n i n g genom ändlängd-spontning bör i n t e tillämpalängd-s. På längd-så längd-sätt längd-skapalängd-s en e s t e t i s k t t i l l t a l a n d e g o l v y t a utan störande s k a r v a r med färg och s t r u k -t u r s k i l l n a d e r som följd.

Skenornas tvärsnittsprofil är laxstjärtad, v i l k e t innebär a t t en l a x -stjärtsnot b e f i n n e r s i g infräst på v a r j e bräda över en g o l v r e g e l . Pass-ningen mellan n o t och skena tillåter en v i s s rörelse för p l a t t a n . Genom den s p e c i e l l a u t f o r m n i n g e n av n o t och skena kan p l a t t a n i c k e resa s i g från bjälklaget e l l e r g o l v r e g e l n , v i l k e t förutsätter a t t skenorna är fästads v i d u n d e r l a g e t .

16

På grund av a t t i c k e längdsatta bräder framställs kräver u t r u s t n i n g e n för fräsning av laxstjärtspår en ändamålsanpassad u t f o r m n i n g . Således e r f o r d -ras en maskinenhet bestående av t i o f a s t a och fem rörligt (höj- och sänk-bara) i n s t a l l e r a d e fräsaggregat. Aggregaten utgörs av d i r e k t d r i v n a över-fräsenheter u t r u s t a d e med motorer med höga v a r v t a l , ca 15.000 varv/min. Liksom j u s t e r i n g e n sker notfräsningen under tvärförflyttningen. Med hänsyn t i l l brädornas p l a c e r i n g , d v s a l l t i d rätsidan uppåtvänd, sker notfräs-ningen underifrån. Denna lösning b i d r a r t i l l a t t laxspåren a l l t i d är f r i a från spån. Lämpligast monteras s a m t l i g a f a s t a aggregat s k i l d a från de rör-l i g a på en separat b a rör-l k . Det ger större f rör-l e x i b i rör-l i t e t v i d e v e n t u e rör-l rör-l a av-ståndsändringar. Med hänsyn t i l l a k t u e l l brädlängd s k a l l de rörliga aggregaten vara a u t o m a t i s k t s t y r d a . E t t förslag t i l l p o s i t i o n e r i n g av l a x -stjärtnot framgår av t a b e l l 2. TABELL 2. N o t p o s i t i o n e r i n g för o l i k a modullängder N o t p o s i t i o n e r i n g M 0 d u 1 1 ä n g d ( m m ) från ändyta (mm) 2400 3000 3600 4200 4800 5400 100 F F F F F F 600 F F F F F F 1200 F F F F F F 1800 F F F F F F 2300 R 2400 F F F F F 2900 R 3000 F F F F 3500 R 3600 F F F 4100 R 4200 F F 4700 R 4800 F 5300 F F = Fast i n s t a l l e r a d e fräsaggregat.

R = Rörligt (höj- och sänkbart) i n s t a l l e r a d e fräsaggregat.

Första spårets c e n t r u m l i n j e p l a c e r a s 100 mm från ändytan. Nästföljande med centrumavstånd 500 mm och efterföljande med 600 mm centrumavstånd. S i s t a spåret v i d den andra ändytan läggs med centrumavstånd 500 mm räknat från näst s i s t a spår. På så sätt erhålls en ur monteringssynpunkt lämplig

17 Länqdsorterinq, f o l i e r i n q och e m b a l l e r i n q

Såsom t i d i g a r e nämnts t i l l v e r k a s glidgolvbräder i sex standardlängder. S y f t e t med längdsorteringen är a t t sammanställa buntar med e t t lämpligt a n t a l bräder av en och samma längd. Företrädesvis väljs e t t jämnt s t y c k e -t a l , -t ex 4, 6 e l l e r 8 bräder. På d e -t v i s e -t kan a l l -t i d rä-tsidor placeras mot rätsidor och baksidor mot b a k s i d o r , v i l k e t medför a t t y t o r n a skyddar varandra mot skador. Längdsortaring kan utföras antingen med enkla medel som t ex en manuellt betjänad harpa e l l e r mekaniserad med hjälp av en automatisk harpa. Observera behovet av en brädvändare samt hjälpmedel för s t y c k e t a l s k o n t r o l l och uppföljning.

Ett a b s o l u t krav för glidgolvbräder är e t t fullständigt f u k t s k y d d med hän-syn t i l l den låga t i l l v e r k n i n g s f u k t k v o t e n samt de hos användarna rådande k l i m a t i s k a förutsättningarna. Således måste v a r j e fuktkvotsändring för-h i n d r a s . P r a k t i s k t utförs d e t t a genom e m b a l l e r i n g med p o l y e t y l e n f i l m

( P E - f i l m ) . Två o l i k a a l t e r n a t i v för m a s k i n e l l f i l m e m b a l l e r i n g står t i l l förfogande, d v s u t r u s t n i n g a r för k r y m p f i l m s - och sträckfilmsemballe-r i n g . Dessutom bösträckfilmsemballe-r de f o l i e sträckfilmsemballe-r a d e buntasträckfilmsemballe-rna skyddas mot mekaniska skadosträckfilmsemballe-r sträckfilmsemballe-r e n t allmänt och i synnerhet mot mekaniska skador, som drabbar f u k t s k y d d e t . Det görs lämpligast genom e m b a l l e r i n g med k a r t o n g , som dessutom kan tjäna som reklam- e l l e r informationsbärare.

Buntarna s k a l l sedan längdsorteras för a t t kunna sammanfogas t i l l större paket av e n h e t l i g längd. Längdsorteringen kan utföras med hjälp av e t t t r a y - s o r t e r - s y s t e m , v i l k e t innebär a t t färdiga buntar e f t e r utförd längd-mätning p l a c e r a s i rätt " f a c k " . Paketläggning görs sedan på k o n v e n t i o n e l l t sätt med 18-22 buntar per paket. P a k e t s t o r l e k e n bör dessutom anpassas t i l l d i s t r i b u t i o n s s y s t e m e t och i c k e minst t i l l kundkraven. Samtliga paket för-ses med fastbandade underslag samt bandskyddsbräder på kanter och topp-s i d a . V i d behov kan även en täckning ( i n topp-s l a g n i n g ) med vattenavvitopp-sande papper utföras.

KOMMENTARER

Svårigheten a t t åstadkomma g o l v y t o r med god nötningsresistens genom i c k e f i l m b i l d a n d e ytbehandlingssystem h a r kunnat r e g i s t r e r a s . L u t och o l j a , som o f t a föredras av e s t e t i s k a skäl, kan dock u p p f y l l a f u n k t i o n s k r a v e n i f a l l konsumenten a n t i n g e n a c c e p t e r a r en nött y t a e l l e r v i s a r s i g vara beredd att sörja för d e t underhållsprogram som krävs för a t t upprätthålla f i n i s h -en.

En g l i d g o l v p l a t t a e n l i g t b e s k r i v e t utförande, bestående av hoplimmade brä-der lagda på g l i d l i s t e r , har v i s a t s i g motstå klimatväxlingar mycket b r a . När d e t g a l l e r massiva trägolv, så utgör g l i d g o l v s y s t e m e t u r f u n k t i o n s s y n -punkt e t t mycket i n t r e s s a n t a l t e r n a t i v . Endast golvläggningen bräda för bräda är r e l a t i v t krånglig. E t t golvsystem bestående av p r e f a b r i c e r a d e element är dock under u t v e c k l i n g .

P r i n c i p e n för f y r s i d i g längsbearbetning, som har t a g i t s fram s p e c i e l l t för framställning av glidgolvbräder, lämpar s i g även e f t e r nödvändig anpass-ning för andra p r o d u k t e r , där höga krav ställs på y t f i n i s h . Bearbetanpass-ning av gran v i d låga f u k t k v o t e r (6-10 % ) är e t t sådant område.

18

P r o j e k t e t "Massiva trägolv" fortsätter under 1988/89 med i n r i k t n i n g på: - U t v e c k l i n g av p r e f a b r i c e r a d e golvelement.

- U t v e c k l i n g av läggningsmetoder för g l i d g o l v .

- U t v e c k l i n g av not-spont-system för r a t i o n e l l sammanfogning och en ökad täckande bredd.

- Kostnader och marknad för mefssiva trägolv. LITTERATUR

Blumer, H.

Massiva trägolv - E t t idéprojekt från råvara t i l l konsument. Förutsätt-ningar och inledande undersökFörutsätt-ningar. TrateknikCentrum P 8708048.

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

Box 5609,114 86 STOCKHOLM

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 8798 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65