Metoder för att undersöka effekterna av naturvårdshänsynen i skogsbruket efter den nya skogsvårdslagen

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Examensarbete

Metoder för att undersöka effekterna av

naturvårdshänsynen i skogsbruket efter

den nya skogsvårdslagen

Anna Eneland

LiTH-IFM-G-EX--10/2327--SE

Institutionen för fysik, kemi och biologi Linköpings universitet

Examensarbete

LiTH-IFM-G-EX--10/2327--SE

Metoder för att undersöka effekterna av

naturvårdshänsynen i skogsbruket efter

den nya skogsvårdslagen

Anna Eneland

Handledare: Johan Bergstedt

ifm, Linköpings Universitet

Examinator: Anders Hargeby

ifm, Linköpings Universitet

Avdelning, Institution

Division, Department Avdelningen för Biologi

Department of Physics, Chemistry and Biology Linköpings universitet

SE-581 83 Linköping, Sweden

Datum Date 2010-09-07 Språk Language  Svenska/Swedish  Engelska/English   Rapporttyp Report category  Licentiatavhandling  Examensarbete  C-uppsats  D-uppsats  Övrig rapport  

URL för elektronisk version

http://cms.ifm.liu.se/biology/

ISBN

—

ISRN

LiTH-IFM-G-EX--10/2327--SE

Serietitel och serienummer

Title of series, numbering

ISSN

—

Titel

Title

Metoder för att undersöka effekterna av naturvårdshänsynen i skogsbruket efter den nya skogsvårdslagen

Methods for studying effects of nature consideration in forest management after the new forestry act

Författare

Author

Anna Eneland

Sammanfattning

Abstract

This work has examined the difference between the new forestry act and the pre-vious one. The research has been divided in two parts, one is a literature study of the law and the other is a field study of methods for measuring the change in consideration of nature. As compliment too the field study a literature study of the research parameters nature conservation benefits. The examine of the laws were done in this way, the introduction of the laws and the nature conservation pa-ragraphs were read and compared. For the field study methods have been worked out and tested in the field. The research parameters that have been tested are standing dead wood with subgroup man made snags, thick trees, consideration of nature areas, distribution of tree species and nesting trees. The field testing were made in the neighboring forest of the city Orsa in the administrative province of Dalarna. The results of the field methods are that half of the methods have a possible use in a larger study with some modifications. The other half are missing references data to be useful. The biggest differences between the laws are that in new law the goals for production and environment care are equal. There is also an change in attitude towards greater consideration of nature.

Nyckelord

Keywords consideration of nature areas, distribution of tree species, forestry act, man made

Abstract

This work has examined the difference between the new forestry act and the previous one. The research has been divided in two parts, one is a literature study of the law and the other is a field study of methods for measuring the change in consideration of nature. As compliment too the field study a literature study of the research parameters na-ture conservation benefits. The examine of the laws were done in this way, the introduction of the laws and the nature conservation para-graphs were read and compared. For the field study methods have been worked out and tested in the field. The research parameters that have been tested are standing dead wood with subgroup man made snags, thick trees, consideration of nature areas, distribution of tree species and nesting trees. The field testing were made in the neighbor-ing forest of the city Orsa in the administrative province of Dalarna. The results of the field methods are that half of the methods have a possible use in a larger study with some modifications. The other half are missing references data to be useful. The biggest differences between the laws are that in new law the goals for production and en-vironment care are equal. There is also an change in attitude towards greater consideration of nature.

Sammanfattning

Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogs-vårdslagen och den föregående. Undersökningen har bestått av två delar, där ena delen är en litteraturstudie av lagarna och den andra är en fältstudie av metoder för att mäta naturhänsynsförändring. Som komplement till fältstudien har en litteraturstudie av undersöknings-parametranas naturvårdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till på följande sätt, inledningen av båda lagarna och hänsynsparagrafer-na har lästs och jämförts. Fältstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fält. De undersökningsområden som har testats är stående död ved med undergruppen konstgjorda

vi

högstubbar, grova träd, hänsynsytor, trädslagsfördelning och boträd. Testningen skedde i trakterna kring Orsa i Dalarnas län. Resultatet blev att hälften av undersökningsområdena skulle kunna användas i en större studie efter några modifikationer. Andra hälften av under-sökningsområdena kan det inte på grund av att referensdata saknas. Lagstudien visade att den största skillnaden mellan de båda lagarna ligger i att i den nuvarande har man jämställt miljömålet med produk-tionsmålet. Det finns även en attitydförändring till en större öppenhet mot naturvård i den nya lagen.

Tack

Jag vill först och främst tacka är mina två medarbetare Alexandra Persson och Erica Svennar.

Dessutom vår handledare Johan Bergstedt för hjälp med material, dis-kussionspartner och kommentarer under rapportskrivningen.

Sedan vill jag tacka Lars Elmqvist, Ulf Lindenbaum och Staffan Lar-sson på Skogsstyrelsen i Mora för hjälp med kartor och utrustning. Professor Lena Gustafson vid SLU Uppsala och Hans Högberg lektor vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg för hjälp med litteratur.

Innehåll

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund . . . 1

1.2 Syfte och avgränsningar . . . 1

1.3 Hypoteser . . . 2

1.3.1 Huvudhypotes . . . 2

1.3.2 Delhypoteser . . . 2

2 Material och metoder 5 2.1 Teoretisk arbetsdel . . . 5 2.1.1 Litteraturstudie . . . 5 2.1.2 Beräkningar . . . 5 2.2 Fältstudier . . . 7 2.2.1 Beskrivning av provtagningsområdena . . . 7 2.2.2 Mätningen av parameterna . . . 8 3 Resultat 9 3.1 Lagstudie . . . 9

3.2 Naturvårdsnyttan av de undersökta parametrarna . . . 11

3.2.1 Död ved . . . 11 3.2.2 Konstdgjorda högstubbar . . . 11 3.2.3 Grova träd . . . 11 3.2.4 Hänsynsytor . . . 12 3.2.5 Trädslagsfördelning . . . 12 3.2.6 Boträd . . . 12 3.3 Praktiska studiedelen . . . 12 3.3.1 Stående död ved . . . 12 3.3.2 Grova träd . . . 14 3.3.3 Hänsynsytor . . . 14 ix

x Innehåll 3.3.4 Trädslagsfördelning . . . 14 3.3.5 Boträd . . . 16 4 Diskussion 17 4.1 Hypoteserna . . . 17 4.2 Stående död ved . . . 17 4.3 Grova träd . . . 18 4.4 Hänsynsytor . . . 18 4.5 Trädslagsfördelning . . . 19 4.6 Boträd . . . 19 4.7 Lagstudien . . . 20 4.8 Slutsatser överlag . . . 20 Litteraturförteckning 21 A Kartor 23 B Fältblankett 26

Kapitel 1

Inledning

1.1

Bakgrund

Den produktiva skogsmarken i Sverige måste skötas efter vad som sägs i skogsvårdslagen. I Sverige är stora delar av den biologiska mångfal-den knuten till skogsmark. För att bevara mångfal-denna mångfald förändrade man den förra skogsvårdslagen till den som är idag. Den största för-ändringen var att man jämställde miljömålet med produktionsmålet. Syftet med att jämställa dessa var att naturhänsynen skulle få större utrymme i skogsbruket än vad det hade tidigare. Det finns en attityd-förändring i den nya lagen gentemot den gamla. Katarina Eckerberg har undersökt hur bra naturvårdshänsyn som togs då den förra skogs-vårdslagen hade varit i kraft några år [1]. Detta ledde till funderingar om det hade skett någon förändring i skogsbruket sedan den senaste skogsvårdslagen vann laga kraft och om det går att mäta effekten de skillnader som finns mellan de två lagarna i skogen.

1.2

Syfte och avgränsningar

Dessa funderingar var intressanta att undersöka. Genom att studera inledningen och hänsynsparagraferna i den gamla och nya lagen har skillnader och likheter kunnat utläsas. Syftet med denna studie är att utarbeta metoder med vilka det ska vara möjligt att mäta den förändring som har skett sedan den senaste skogsvårdslagen trädde i kraft år 1994. De områden av hänsynen i skogen som har valts för att

2 Inledning

användas som parametrar är valda utifrån den nya lagens paragraf 30 och och vad som var smidigt att mäta i fält under den tidsperiod som var förbestämd. Fältjobbet var tvunget att utföras i mitten av april och på många platser låg snön kvar. De områden som har valts är:

• stående död ved med undergruppen

– konstgjorda högstubbar

• grova träd • hänsynsytor

• trädslagsfördelning • boträd

Kulturmiljövården har utelämnas trots att den har fått större plats i den nya lagen mot den gamla. Möjligheten att hitta referensdata till de olika undersökningsområdena har också spelat roll i valet. Det har även tagit reda på vilken naturvårdsnytta dessa undersökningsom-råden har i en litteraturstudie. Till undersökningsomundersökningsom-rådena har det utarbetats lämpliga hypoteser.

1.3

Hypoteser

1.3.1

Huvudhypotes

De skillnader som finns mellan förra skogsvårdslagens paragraf 21 och den nya skogsvårdslagens paragraf 30 är mätbar i skogen, genom våra metoder.

1.3.2

Delhypoteser

1. Dödved: Volymen död ved per hektar har ökat jämfört med den mängd som fanns innan den senaste skogsvårdslagen infördes 1994.

2. Konstdgjorda högstubbar: Andelen högstubbar mot den to-tala mängden död ved har ökat. Mätt i volym per hektar. Sedan den senaste skogsvårdslagen infördes 1994.

1.3 Hypoteser 3

3. Hänsynsytor: Ytan av sparade trädsamlingar och skyddszoner har ökat sedan den senaste skogsvårdslagen infördes 1994. 4. Grova träd: Antalet grova träd per hektar har ökat sedan den

senaste skogsvårdslagen infördes 1994.

5. Trädslagsfördelningen: Andelen lövinblandning har ökat se-dan den senaste skogsvårdslagen infördes 1994.

6. Boträd: Antalet boträd har ökat per hektar sedan den senaste skogsvårdslagen infördes 1994.

Kapitel 2

Material och metoder

2.1

Teoretisk arbetsdel

2.1.1

Litteraturstudie

I den litterära studien av de undersökningsområden som valts att titta på har det sökts efter fakta som visar på vilken naturvårdsnytta dessa områden har. Exempelvis så har det sökts på nyttan av att spara träd på hyggen.

I lagjämförelsen har inledningen i lagarna och hänsynsparagrafer-na använts. Skillhänsynsparagrafer-nader och likheter har noterats och sammanfattats i resultatet.

2.1.2

Beräkningar

Beräkningen av den döda vedens volym har utförts på två olika sätt. Högstubbarna har beräknats som cylindrar om de var lägre än 5,5 m höga. De högstubbar som var högre har beräknats på samma sätt som torrakorna. Torrakorna har beräknats med dessa formler:

Gran

ln(V ) = −3.77543 + 1.91505 · ln(D) + 2.82541 · ln(H) − 1.53547 · ln(H − 1.3) − 0.0085726 · D, H > 3 [m]

6 Material och metoder Tall ln(V ) = −3.32176 + 2.01395 · ln(D) + 2.07025 · ln(H) − 1.07209 · ln(H − 1.3) − 0.0032473 · D, H > 3 [m] Björk ln(V ) = −4.49213 + 2.10253 · ln(D) + 3.98519 · ln(H) − 2.65900 · ln(H − 1.3) − 0.0140970 · D, H > 4 [m] där

V är trädvolym ovan stubbskär, [dm3].

D är diameter på bark i brösthöjd, [cm].

H är höjd från marken, [m]

Formlerna är hämtade från [2].

Sedan har den totala mängden död ved räknats ihop för varje om-råde. De konstgjorda högstubbarna och den totala volymen stående död ved har sedan slagits ut på arealen för respektive område. Det har även räknats ut förhållandet mellan den totala mängden stående död ved och de konstgjorda högstubbarna. Ett medelvärdet på allt är uträknad på den totala volymen stående död ved som dividerats med den sammanlagda arean.

Hänsynsarealerna har beräknats utifrån satellitbilder och de mått som togs i fält. För skyddszonerna har den verkliga arealen dividerats med den sträcka som det behövs skyddszon. På så sett har det fram-kommit hur bred en skyddszon i genomsnitt är per område. Sedan har ett medelvärde räknats ut på de områden som var huggna efter år 1994 och jämförs med vårat referensområde.

Antalet boträd är ut slaget på den undersökta arealen. Eftersom ingen referensdata har funnits så kan ingen jämförelse göras. Trädslags-fördelningen har räknats ut i tiondelar som har jämförts med den trädslagsfördelning som var innan det avverkades, vilken är utskriven i tiondelar i skogsvårdsplanen.

2.2 Fältstudier 7

2.2

Fältstudier

2.2.1

Beskrivning av provtagningsområdena

Området där provtagningarna har gjorts ligger i Orsa trakten och är en del av besparingsskogen. Detta är en skiftesskog och består av rektangelformade områden. Områdena som har undersökts benämns fäboskog respektive utskog. Namnen på skogsbenämningarna kommer från vad man en gång använde skogen till. Skogstypen är taiga, vilket är typen för det nordliga barrskogen. Upp till 23 år gamla hyggen har besökts. De flesta hyggena är runt 7,6 år gamla. För mer detalierad information se tabell 2.1 på sidan 7. Detta är en privatägd skog som sköts till största delen av bolaget Korsnäs AB. De meddelar ägaren när det är dags för en åtgärd och utför den om ägaren ger sitt god-kännande. Det finns och har även funnits andra bolag som också har skött skogen.

Områdena besöktes mellan den 13 april och 23 april 2010 till mesta-dels på skidor men även till fots. På de hyggen som besöktes var det snö, men i den mer täta skogen var det barmark. Snödjupet var från snöfritt upp till en halv meter djupt. Det var nästan ingen nederbörd.

Tabell 2.1. Beståndsbeskrivning av undersökta områden. Inkom åsyftar

det år då avverkningsärendet inkom till Skogsstyrelsen.

Allokering Område Areal [ha] Inkom Ålder [år]

Fäbodskog 54.83 1,50 2006 ≈ 4 Fäbodskog 638.83 1,60 - -Utskog 46.39 2,40 2002 ≈ 8 Fäbodskog 25.40 2,76 2006 ≈ 4 Fäbodskog 565.66 3,00 1994 ≈ 16 Fäbodskog 72.836 3,40 2001 ≈ 9 Fäbodskog 77.84 5,00 1999 ≈ 11 Utskog 40.36 16,70 2001 ≈ 9 Total 36,36

8 Material och metoder

2.2.2

Mätningen av parameterna

I fält mättes diametern och höjden på all stående död ved. Den ståen-de döda veståen-den har ståen-delats upp i ståen-de två huvudgrupperna torrakor och högstubbar. Diametern mättes i brösthöjd (130 cm över marken) efter vedertagen standard. I gruppen högstubbar har alla stubbar som var högre än en meter inkluderats. De som var under 1,3 m mättes dia-metern på den högsta punkten. Diadia-metern mättes med en klave (ett förstorat skjutmått) av märket Haglöfs. Höjden på den stående döda veden har mätts med en Sunto höjdmätare, måttband från Biltema eller med klaven. Trädslag på all stående död ved har för volymbe-räkningarna noterats och på högstubbarna har det noterats om de är konstgjorda eller naturligt skapade.

På tre av områdena som besökts var det möjligt att ta trädslags-fördelningen. Denna togs med ett relaskop med spaltbredden för räk-nefaktor 2. Denna faktor används när man ska räkna ut trädslags-fördelningen i kubikmeter per hektar. När man tar trädslagsfördel-ningen men ett relaskop så gör man så här. Man håller relaskopet på armlängdsavstånd från ögat och tittat genom spaltbredden. Man räknar sedan antalet träd i de olika trädslagen och gör så sedan i en 360 graders vändning. Detta är en stickprovsmetod. De plantor som trädslagsfördelningen togs på var nåde minst till brösthöjd(130 cm ovan markytan). Trädslagsfördelingen delades sedan upp i tiondelar för att kunna jämföras med de värden som finns för områdena in-nan avverkning. Dessa värden kommer från skogsvårdsplaner som är gjorda innan 1994.

På de hyggen som har undersökts har arean mäts på de hänsynsy-tor som fanns. Dessa har mätts på två olika sätt. Det första sättet är att mäta arealen med måttband i fält och det andra sättet är att mäta med linjal på satellitbilder och kartor. För att få sträckan där skyddszon behövs har datorprogarammet Min Skog på Skogsstyrel-sens hemsida använts [3]. Alla träd och högstubbar på hyggena som kan fungera som boträd har räknats. Till boträd räknas ihåliga träd, hålträd och gamla träd som kan hysa rovfågelbon. De träd som har sett grova ut har fått brösthöjdsdiametern (Dbh) mätt. All fältdata som samlats in har förts över till elektroniska blanketter.

Kapitel 3

Resultat

3.1

Lagstudie

Resultatet av jämförelsen av den skogsvårdslag som kom 1979 [4] och den som kom 1994 [5] blev att i den gällande så läggs mer vikt vid natur– och kulturintressen.

I lagarnas inledande stycken märks skillnader i naturhänsyn. Ge-nom att man i den gällande lagen har jämställt produktionsmålen med miljömålen bör de båda få lika stort utrymme i skötseln av skog. Tidi-gare skulle hänsyn tas men inte på bekostnad av virkesproduktionen. I båda styckena så ska man ta vara på naturvårdens och allmänhetens intressen.

Lagskrifterna från hänsynsparagraferna 30 i den nya och 21 i den gamla lagen skiljer sig främst på punkten att regeringen eller den myn-dighet som regeringen utser får förmedla föreskrifter om fler saker. Ex-empelvis så får regeringen eller myndigheten meddela föreskrifter om vilken hänsyn som ska tas till gödsling och dikning. Enligt den nya lagen får regeringen eller den myndighet som regeringen utser med-dela föreskrifter om förbud mot avverkning på skogliga impediment. Den likhet som finns i båda lagarna är att föreskrifter som avsevärt försvårar pågående markanvändning ej får meddelas. I förordningarna står det i förra lagen om att man på områden med intresse för frilufts-liv och naturvård kan få upprätta naturvårdsinriktad skogsbruksplan. Dessa upprättas då av Skogsstyrelsen. I den nya lagen står det att Skogsstyrelsen får meddela föreskrifter och förbud mot skogsbruks-åtgärder på impediment. Dessa två olika förordningar som inte kan

10 Resultat

återfinnas i båda lagarna ens som liknade texter. I båda lagarna finns samma förordning som talar om att det skall samrådas med kommu-nen i frågor av särskild vikt med hänsyn till lokala förhållanden. Nästa likhet som finns i förordningen är att Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket och annan central förvaltningsmyndighet som får upprätta föreskrifter om hänsyn i skogsbruket. Det finns ett tillägg i den nya lagen och det är att Skogsstyrelsen också ska rådgöra med Riksantikvarieämbetet.

I avsnittet föreskrifter och allmänna råd så har det det i första hand tittats på de parametrar som är undersökta i skogen. Som det går att se i tabell 3.1 på sida 10 så har skyddet och omsorgen för de flesta av parametrarna ökat. I den gamla lagen trycks det på att bärande träd ska spara och detta kommer då indirekt betyda en mer varierad trädslagsblandning. I den nya lagen så skall man ha lövinslag i barrskog om platsen är lämplig. Detta ger skogsägarna en hel del spelrum vilket gör att båda lagarnas föreskrifter har fått samma värde. Det ända skyddet som inte har ökat är skyddet för boträd, men det var högt från börja.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det mellan lagarna finns en attitydförändring som märks med större öppenhet för natur-vård i den nya lagen.

Tabell 3.1. Jämföresle mellan styrkan i lagtexten i § 30 skogsvårdslagen

1994 och § 21 skogsvårdslagen 1979. Teckenförklaring: +++ skall/skall i första hand, ++ bör, + i lämplig utsträckning/kan, - behandlas ej direk-t/har motsägande lagtext.

Parameter Skogsvårdslag 1979 1994 Stående död ved + +++ Grova träd + +++ Hänsynsytor - +++ Trädslagsfördelning ++ ++ Boträd +++ +++

3.2 Naturvårdsnyttan av de undersökta parametrarna 11

3.2

Naturvårdsnyttan av de undersökta

parametrarna

3.2.1

Död ved

Död ved är ett viktigt substrat för mängder av organismer. Dessa organismer är beroende av att det finns död ved av alla tänkbara sorter då alla har sin egen preferens [6] [7]. En sak som vittnar om betydelsen av att det finns död ved i skogen är att hälften av de 2100 rödlistade arter som är skogslevande är beroende av död ved [7]. Stor förekomst av död ved har visat sig vara en bra indikator på att det finns många arter av vedlevand insekter [8].

3.2.2

Konstdgjorda högstubbar

De konstgjorda högstubbarna bidrar väsentligt till att öka mängden död ved i skogarna. Det har visat sig att det finns en korrelation mellan ökad mängd konstgjorda högstubbar och vissa rödlistade skalbaggar. [9] De konstgjorda högstubbarna får ett högre naturvärde om de har röta i mitten. Så när man ska skapa dessa så bör man i första hand väl-ja rötade träd. Rötningen gör att de fortare blir ihåliga vilket gynnar många organismer. En annan fördel med högstubbar framför torrakor är att de inte lika lätt faller omkull utan förblir stående. [6]

3.2.3

Grova träd

Grova träd hyser en annan fauna och flora än andra avverkningsmogna träd. De utnyttjas av fler taxa av vertebrater och insekter än de yngre och mindre träden [8]. Detta gör dem värdefulla för den biologiska mångfalden. Ofta är många grova träd också gamla och kommer att fylla på kvoten med naturligt död ved i framtiden. Gamla ädellövträd som står solexponerat och öppet kan hysa många rödlistade arter [6]. Grova träd bibehåller sitt värde även om de skulle dö eller falla omkull, då många arter kväver grov död ved [6]. Gamla träd används ofta som en indikator för skogar med potential för att hysa naturvärden [8].

12 Resultat

3.2.4

Hänsynsytor

Hänsynsytor bidrar till den ökade biologiska mångfalden i brukad skog. En lämnad träddunge kan hjälpa till att bevara mikroklimat som är viktiga för känsliga mossor och lavar. Sparade träd ger även ökade möjligheter att bevara mykorrhizasvamp artsammansättningen. Skyddszoner mot vatten är viktiga då det minskar näringsläckaget till vattendraget. Vid små bäckar är det viktigt att träd lämnas så att mikroklimatet i bäcken inte förändras. [8]

3.2.5

Trädslagsfördelning

En viss trädslagsblandning bidrar till ökad biologisk mångfald då oli-ka arter är beroende av olioli-ka trädslag. Lövinblandning i barrskog är bra för den biologiska mångfalden. Det finns en studie från Norrland som visar att när lövinblandningen ökar från 0 % till 5 % så har det stor effekt på artrikedomen av fåglar. [8] Lövinblandningen gynnar troligen även grodor och paddor, då lövförnan skapar ett fördelaktigt mikroklimat för dem.

3.2.6

Boträd

Många fåglar bygger sina bon i träd. Det är brist på bohål i träd i brukade skogar. Detta är en viktig resurs för både fåglar och mindre däggdjur. [10] Idag är det en brist på gamla tallar med utplattad krona som kan användas av en del rovfåglar till att bygga sina bon i [8].

3.3

Praktiska studiedelen

3.3.1

Stående död ved

Andelen konstjorda högstubbar är cirka en tiondel av den totala mäng-den stående död ved per hektar. Eftersom ingen referens till högstub-barna har hittats så kan värdet inte jämföras med något. I genomsnitt finns på de områden som har undersökts 3,5 kubikmeter stående död ved per hektar. Det jämförelsevärde som har hittats till detta är 0,4 m3/ha och kommer från en rapport om död ved som är baserad på

3.3 Praktiska studiedelen 13

mätvärden från 1994 och 1995 års riksinventering av skog i Svealand. För data hänvisas till tabell 3.2 på sidan 13 och grafen i figur 3.1 på sidan 13.

Tabell 3.2. Resultet av framräknade volymer för den stående döda veden

upp delat på total mängd och konstgjorda högstubbar. Detta är sedan utlagt på arean för att ge en uppskattning av mängd per ytenhet.

Område Högstubbe Död ved Total V/A Högstubbe V/A [m3_{] [m}3_{] [m}3_{/ha] [m}3_/ha] 54,83 1,63 5,61 3,70 0,24 638,83 0,00 1,87 1,17 0,00 46,39 0,36 3,13 1,30 0,15 25,76 2,90 10,01 3,63 1,05 565,66 0,05 7,40 2,47 0,02 72,836 2,59 25,39 7,47 0,76 77,84 0,55 34,79 6,96 0,11 40,36 13,10 37,56 2,25 0,78 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 3,5 0,4 m 3 /h a

Figur 3.1. Jämförelse mellan stående död ved 1994–1995 (ljus stapel) och

denna studie 2010 (mörk stapel). Referensdata från Riksskogstaxeringen [11].

14 Resultat

3.3.2

Grova träd

Ingen bra referensdata har hittats så inget resultat på detta kan visas. De träd som har mätts är 26 stycken, men utan mer fakta kan det ej beömas om de räknas som grova eller ej.

3.3.3

Hänsynsytor

Den genomsnittliga skyddszonen är 11,94 m bred, vilket är cirka tre gånger så stor som referensområdets skyddszons medelvärde. Det fanns ingen sparad dunge med träd på referenshygget, därför så finns ingen referens till det. Resultatet för alla områden finns i tabell 3.3 på sida 14.

Tabell 3.3. Hänsynytorna uppdelade på skyddszon och sparade dungar.

Skyddszonerna är dividerade mot den totala sträckan där skyddszon skulle behövas. De sparade dungarna är dividerade med undersökningsområdets totala area.

Område Skyddzon/sträcka [m2_{/m] Dunge/area [m}2_/ha]

49.39 - 87,50 565.66 - 13,33 54.827 5,00 174,67 72.836 0,17 41,18 77.84 7,50 -40.36 15,05 -Medelvärde 11,94 79,17 Referensområde 4,11

-3.3.4

Trädslagsfördelning

Precis som med den döda veden så verkar trädslagsblandningen ha ökat i skogen. Denna slutsats kan man dra om man tittar på de cirkel-diagram som finns nedan. På område 638.38 ser det ut som lövandelen har ökat riktigt drastiskt men för detta område bör man ta i beakt-ning att den sista röjbeakt-ningen inte är gjord och att plantorna stod tätt. En översikt över fördelningen finns i graferna i figur 3.2 på sidan 15.

3.3 Praktiska studiedelen 15 8 2 Område 77.84 År 2010 9 1 Område 77.84 År 1985 Område 565.66 År 2010 Område 565.66 År 1992 2 3 5 Område 638.83 År 2010 1 9 Område 638.83 År 1985 tall gran löv

Figur 3.2. Cirkeldiagramen visar trädslagsföedelningen som har mäts till

vänster och den fördelning som var innan det avverkades enligt skogsvårds-planen för området till höger. Observera att inget av områdena är slutgall-rade.

16 Resultat

3.3.5

Boträd

Medelvärdet för vår undersökning är 0,825 boträd per hektar. Det finns stor variation över hur många boträd som är sparade per hektar områdena emellan. Trots idogt letande kunde inga referensdata hittas. Data från undersökningen presenteras i tabell 3.4 på sidan 16.

Tabell 3.4. Antal sparade boträd per undersökt areal

Område Area [ha] antal [st] Antal/Area [st/ha]

54.827 1,5 1 0,67 638.38 1,6 2 1,25 46.39 2,4 1 0,42 25.40 2,8 6 2,17 565.66 3,0 0 0,00 72.836 3,4 4 1,18 77.84 5,0 0 0,00 40.36 16,7 16 0,96

Kapitel 4

Diskussion

4.1

Hypoteserna

Några av hypoteserna skulle kunna stämma om undersökningen gjor-des i större skala. De som har en möjlighet att verifieras är delhypo-teserna nummer 1, 4 och 5 som återfinns i kapitel 1.3.2 på sidan 2. De andra delhypoteserna kan inte verifieras om man inte hittar refe-rensdata. Detta har gjort att ingen fullständig jämförelse har kunnat göras.

4.2

Stående död ved

Mätmetoden för att få fram rådata på mängden stående död ved följer de gängse mätmetoderna, så dessa är så pålitliga som de kan bli. När det kommer till beräkningen av torrakorna så har vi använt oss av en formel med bara diameter och höjd. Detta kan ha lite fel visning då vi inte har mätt barktjocklek på några av tallarna. Detta kan gå på ett ut då samma formel har använts för högstubbar högre än 5,5 m. Högstubbarna lägre än 5,5 m har vi beräknat som cylindrar för att göra det enkelt. Vi fick dock en rekommendation om att det skulle vara en bra approximation om högstubben inte var högre än 4 m. Eftersom vi inte har kunnat göra fullständigt exakta beräkningar så vore det klokt att lägga till några parametrar i fält, förslagsvis kronhöjd och barktjocklek. Då formler som kräver detta är mer specifika. Detta kommer inte heller ta så mycket mer tid i fält att utföra. Referensdatan

18 Diskussion

är pålitligare än de data vi har fått fram då den är baserad på ett större område. Den skillnad mellan referensen och våra data är att vi har bara mätt på hyggen och referensen kommer från skogar med fler åldrar. Det finns en möjlighet att detta har påverkat resultatet och att skillnaden i resultat inte borde vara så stor.

Att göra en jämförelse med hur proportionen konstgjorda högstub-bar har ökat gentemot naturlig död ved har visat sig svårt då ingen referensdata har hittats. Vad som skulle göra undersökningen mer in-tressant är att se hur mycket högstubbar som skapas för att kompen-sera för bristen på naturlig död ved. För att kunna göra detta måste en undersökning ske i skogen innan det blir ett hygge.

4.3

Grova träd

Denna del av undersökningen kommer inte att kunna utföras i större skala om man inte hittar en bra referens, vilket inte har hittats under denna undersökning. Det saknas för mycket fakta för att man ska kunna säga så mycket om resultatet. Det är nog möjligt att hitta definitioner på vad som räknas som grovt träd, men detta har inte hiiats. Därför kan det inte med säkerhet sägas de 26 träd som har mäts är grova. man skulle kunna använda den metod som har använts till att göra nya undersökingar för att se tränder i mängden sparade grova träd.

4.4

Hänsynsytor

Det faktum att vi endast har en referens till detta undersökningsområ-de gör undersökningsområ-det svårt att säga något om resultatet. Det resultatet eventuellt skulle kunna tyda på är att skyddszonerna har blivit bredare sedan den nya skogsvårdslagen kom. Mycket annat går inte att spekulera i. Metoden att mäta i verkligheten och på kartor tycks mig vara en bra och exakt metod om man inte mäter med linjal på kartorna. Man borde hellre använda sig av ett kartprogram för de uträkningarna. En annan sak som kan förbättras om en större studie skulle göras är att man borde dela upp hyggena i stora och små för det kan finnas en risk att man är mer benägen att spara mer om hygget är stort än om det

4.5 Trädslagsfördelning 19

är litet. Detta kan inte ses på våra data men det finns en möjlighet att det skulle framkomma i en större studie.

4.5

Trädslagsfördelning

Med bara tre olika områden så är det omöjligt att kunna se någon trend i hur trädslagsfördelningen eventuellt har förändrats. Metoden att ta fördelningen och jämföra mot det som var innan har fördelen att det är en platsspecifik jämförelse. Man skulle annars tänka sig att man tog ett genomsnitt i trädslagsfördelning då och nu. Detta skulle inte kunna ge lika exakta siffror på förändringen. Nackdelen med att ha det i tiondelar gör att det blir väldigt grova siffror och inte så finkänsligt som man kanske skulle önska. När man har mätt trädplantor som inte är mycket högre än två meter så är nog ett relaskop inte den bästa redskapet. Det skulle vara fördelaktigt om det fanns något som var mer precist när det kommer till unga träd. Det är även tveksamt om man får en korrekt bild av den trädslagsfördelning som kommer vara i skogen när den blir äldre då vi har mätt på en del områden där det inte har varit någon slutgallring. Referensen bakåt i tiden kommer från en avverkningsmogen skog där det naturligt finns färre lövträd, där med en mindre blandning av olika trädslag. Så ska man göra en större studie får man välja andra underökningsområden än vad som har valts, även större arealer måste med.

4.6

Boträd

Även här finns problemet med att vi inte har hittat någon referensdata. Själva fältmetoden att räkna antalet boträd per area är en enkel och pålitlig metod då den utförs på hyggen. På hyggen till skillnad från inne i vuxen skog är det lättare att att upptäcka träden. I vuxen skog kanske man missar trädet för att det stod ett annat i vägen. Om man tittar på det resultat som finns så verkar det inte finnas så många boträd per hektar. Och ingen eventuell trend mellan stora och små hyggen kan ses.

20 Diskussion

4.7

Lagstudien

Den stora skillnaden mellan lagarna är att i lagen från 1994 jäm-ställs miljömålet med produktionsmålet. I formuleringarna av reste-rande lagtext framgår denna förändring tydligt genom fler skall i den senare lagen där tidigare ofta använde bör. Det kan vara så att atti-tyden i lagen och attiatti-tyden i skogsbrukets speglar varandra med ökad medvetenhet om naturens värde. Eftersom delar av resultatet pekar mot detta i de skogar som undersökts.

4.8

Slutsatser överlag

En del av de framarbetade undersökningsmetoderna kan fungera i en större studie om de omarbetas lite på de sätt som föreslås. Förväntade resultat från litteratur studien har uppnåtts.

Litteraturförteckning

[1] K. Eckerberg. Naturvård på hyggen. Skogfakta, (6), 1984. [2] L. Rytter. Volymfunktioner. URL:

http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/Alla-Verktyg /Volymberakning/16302/. Hämtad 2010-05-27, 2010. [3] Skogsstyrelsen mina sidor. URL:

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates /SNormalPage.aspx?id=40433. Hämtad 2010-05-27, 2010. [4] Skogsstyrelsen. Skogsvårdslagen handbok. Skogsstyrelsen,

Jön-köping, andra edition, 1988. ISBN 91-85748-75-7.

[5] Skogsstyrelsen. Skogsvårdslagstiftningen – gällande regler 1 mars 2009. Skogsstyrelsen, Jönköping, 2009.

[6] J. Samuelsson and T. Ingelög. Den levande döda veden – beva-rande och nyskapande i naturen. Artdatabanken, SLU, Uppsala, 1996. ISBN 91-88506-07-X.

[7] J. De Jong, A. Dahlberg, and J. N. Stokland. Död ved i skogen – hur mycket krävs för den biologiska mångfalden? Svensk botanisk tidskrift, 96(5):278–297, 2004.

[8] T. Johansson, J. Hjältén, J. de Jong, and H. von Stedinkgk. Ge-nerell hänsyn och naturvärdesindikatorer – funktionella metoder för att bevara och bedöma biologisk mångfald i skogslandskapet. 2009.

[9] J. Fryk. Högstubbar utnyttjas av många arter. Skogforsk, (19), 2004.

22 Litteraturförteckning

[10] A. Carlson, U. Sandström, and K. Olsson. Availability and use of natural tree holes by cavity nesting birds in a swedish deciduous forest. Ardea, 86(1):109–119, 1998.

[11] J. Fridman and M. Walheim. Död ved i Sverige – statistik från Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen, Umeå, 1997. ISSN 1401-1204, ISRN SLU-SRG-AR–24–SE.

Bilaga A

Kartor

24 Kartor $ T Ê Ú 1:5000 N ÖVERSIKTSKARTA utskriftsdatum 2010-04-22 Kartprojektion: RT90 2.5 gon V

Kartans bakgrundsmaterial är ur allmänt kartmaterial, Copyright © Lantmäteriet 2005 Dnr:MS2005/20

25 # Y 1:5000 N ÖVERSIKTSKARTA utskriftsdatum 2010-04-22 Kartprojektion: RT90 2.5 gon V

Kartans bakgrundsmaterial är ur allmänt kartmaterial, Copyright © Lantmäteriet 2005 Dnr:MS2005/20

Bilaga B

Fältblankett

27

Fältblankett

Område: Areal: Kartnummer: Datum:

Dödved (st): Konstgjorda högstubbar: Provyta(areal):

Högstubbar

Stock nummer Trädart Diameter (cm) Höjd (m) Konstgjord/naturlig

Torrakor

28 Fältblankett

Fältblankett

29

Fältblankett

Område: Areal: Kartnummer: Datum:

Boträd: Hålträd:

Trädslagsfördeling

Totala antal träd: Tall: Gran: Björk: Asp:

Bärande träd: Ädellöv: Övriga:

Gamla/grova träd:

Träd nummer: Trädart Diameter

(cm)

Hänsynsytor/områden:

Dungar/trädsamlignar: Skyddszoner: