Sida 1 av 43
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Gustaf Zelahn OP SA 18–21
Handledare Antal ord: 11973
Jacob Westberg Beteckning Kurskod
1OP415
SPECIALOPERATIONER OCH SMÅSTATER –
EN TEORIKONSUMERANDE FALLSTUDIE PÅ NORGE UNDER ANDRA
VÄRLDSKRIGET
ABSTRACT:
The aim of this study was to investigate how the small state Norway could use special operations in cooperation with allies against the great power Germany during World War 2. According to Clausewitz, defense favors the defender, but how could a small state manage to create friction for the German defensive bases in Norway? Can a theory of special operations help us understand this phenomenon?
Scholars have found a lack of empirical studies of special operations and small states which this study aims to remedy. This study used a qualitative approach and examined two special operations in Norway, Operation Archery 1941 and Musketoon 1942. The study uses Spulaks theory of spe-cial operations to enhance the understanding of the outcomes.
The study concludes that both operations were considered successful at the operational level but Musketoon failed on the tactical level due to lack of integrated operations and maintaining relative superiority. The integration of the Norwegians was considered important for the completion of the missions due to knowledge of terrain and interaction with civilians. This study has given an empir-ical contribution to the research gap of special operations and small states.
Sida 2 av 43
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA ... 5
1.3AVGRÄNSNING ... 6
1.4DISPOSITION ... 6
1.5FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6
1.5.1SAMMANFATTNING OCH FORSKNINGSLUCKA ... 10
2. TEORI ... 11
2.1SPULAKS TEORI OM SPECIALOPERATIONER ... 11
2.2SPECIALOPERATÖRERS TRE EGENSKAPER ... 11
2.3OPERATIVA KARAKTÄRSDRAG ... 12
2.4STRATEGISK IMPLIKATION ... 14
2.5VAL AV TEORI SAMT TEORIDISKUSSION ... 14
3. METOD ... 15
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 15
3.2VAL AV FALL ... 16
3.3MATERIAL OCH KÄLLKRITIK ... 17
3.4OPERATIONALISERING ... 19
3.5VALIDITET OCH RELIABILITET... 21
3.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN. ... 22
4. ANALYS ... 23
4.1FALL 1:OPERATION ARCHERY ... 23
4.1.1EGENSKAPER ... 23
4.1.2OPERATIVA KARAKTÄRSDRAG. ... 27
4.1.3SAMMANFATTNING FALL 1 ... 29
4.2FALL 2:OPERATION MUSKETOON ... 30
4.2.1EGENSKAPER ... 30
4.2.2OPERATIVA KARAKTÄRSDRAG ... 33
4.2.3SAMMANFATTNING FALL 2 ... 35
4.3SAMMANFATTNING ANALYSVERKTYG ... 36
5. AVSLUTNING ... 37
5.1 SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGA SAMT RESULTATDISKUSSION ... 37
5.2 METODDISKUSSION ... 39
5.3 RELEVANS FÖR YRKESPROFESSIONEN... 40
5.4 VIDARE FORSKNING ... 40
Sida 3 av 43
1. Inledning
Den 9 april 1940 skedde ett blixtangrepp då småstaten Norge blev territoriell angripet av stor-makten Tyskland. På några timmar hade strategiskt viktiga punkter som städer, flygplatser samt vapenlager erövrats. Under veckor av konventionella strider mellan Norge, i understöd av alli-erade styrkor, och Tyskland kapitulalli-erade Norge den 10 juni 1940. Kung Håkon VII bad norr-männen lägga ned vapen och regeringen flydde till London.1 Trots det militära nederlaget fanns en vilja hos folket att göra motstånd och eftersom tyskarna var överlägsna gällande utrustning och stridskonst ägnade sig norrmännen främst åt underrättelseverksamhet.2 I London organise-rades norska Kompani Linge som blev ett norskt kompani för specialoperatörer. Kompaniet leddes av regeringen i exil men tränades och försörjdes av brittiska Special Operations Execu-tive (SOE).3 I samarbete med britterna planerade och genomfördes flertalet räder mot tyska
försvarsbaser längs norska kusten under ockupationstiden.4 Genom nyttjandet av irreguljära
metoder lyckades norrmännen och britterna skapa friktioner som fick Hitler att omvärdera sina målsättningar med försvaret av Norge.5
” What is the object of defense? Preservation. It is easier to hold ground than take it.” 6
Clausewitz menade i sitt klassiska verk On War att det är enklare att försvara än att ta. Detta leder till undran hur en småstat som Norge, i samarbete med andra nationer och vapenslag, kunde kringgå det som Clausewitz menade med krigets friktioner och nå framgång mot en star-kare och försvarande aktör. En kvalitativ studie om småstater och specialoperationer kan bidra med förståelse och empiriska belägg för hur småstater kan nyttja olika medel för att påverka motståndaren vid ett territoriellt angrepp.
1 Gjelsvik 1979:13. 2 Ibid:81.
3 Devins 1967:59.
4 Jensen, Ratvik & Ulstein 1948:23. 5 Mann 2009:495.
Sida 4 av 43
1.1 Problemformulering
I och med Rysslands snabba invasion av Ukraina 2014 nyttjades begreppet hybridkrigföring i syfte att förklara den nya formen av krigföring som Ryssland nyttjade. Käihkö menar att akt-ionen fick västvärlden att uppleva sig hotad av flera kommande oförutsedda aktioner.7 I svenska regeringens proposition ”försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020” förklarades att säkerhetspolitiska utvecklingen runt Östersjöområdet resulterat i att Sverige återgår till ett nationellt försvar i stället för ett insatsförsvar.8 2014 tog Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), på beställning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, fram fyra typfall på hur Sverige skulle kunna angripas av en annan nation. I typfall fyra förklaras att ett tänkbart tillvägagångssätt är ”angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga om-råden i Sverige”.9 Försvarsberedningen skrev 2017 att ett väpnat angrepp mot Sverige inte
längre kan uteslutas.10 Det globala säkerhetspolitiska läget är även svårt att bedöma och präglas av oförutsägbarhet och snabba utvecklingar.11
Enligt Försvarsmakten finns specialförband till för att snabbt möta oväntade hot och att öka handlingsalternativen för svenska beslutsfattare.12 Amerikanske forskaren Spulak menar att
specialförband används alltmer som medel i nationers strategier i det moderna slagfältet och genomför uppdrag som konventionella förband inte kan.13 I Militärstrategisk doktrin 2016
för-klaras att en grundfaktor för att nå framgång med manöverkrigföring vid ett angrepp är gemen-samma operationer och integration av stridskrafterna. Exempelvis mark-, marin-, luft-, inform-ations och specialoperationer för att nå strategiska målsättningar.14 Försvarsberedningen för-klarar även att målet med totalförsvaret är att försvara Sverige från väpnat angrepp enskilt eller tillsammans med andra nationer.15
Den säkerhetspolitiska utvecklingen runt Östersjön och hot från främmande stormakter kan liknas med den situation som Norge ställdes inför 1940. Ett oväntat blixtangrepp genom invas-ion mot strategiska punkter är exempel på likheter mellan natinvas-ionernas förutsättningar som en småstat i Östersjöområdet kan ställas inför. Då Sverige inte har varit i ett territoriellt krig på
7 Käihkö 2016:623. 8 Proposition 2014/05:109. 9 FOI 2014:16. 10 Ds 2017:66:63. 11 Ibid:17. 12 Försvarsmakten 2013:1. 13 Spulak 2007:1. 14 Försvarsmakten 2016:62–63. 15 Ds 2017:66:27.
Sida 5 av 43 över tvåhundra år så är det av intresse att genomföra en studie på ett nordiskt grannland som blivit territoriellt angripet likt FOI:s typfall fyra.
För att kunna förstå fallet Norge under andra världskriget djupare behöver en krigsvetenskaplig teori användas. Clausewitz menade att en krigsvetenskaplig teori med hög validitet skall kunna anpassas oavsett teknologiska förutsättningar, således ska en teori kunna anpassas oavsett tid och rum.16 Därav nyttjas en teori om specialoperationer i syfte att förstå varför en teknologiskt svagare aktör kan få övertag och besegra en starkare aktör. Studien avser använda Spulaks teori som togs fram för att studera vilka egenskaper och karaktärsdrag som specialförband behöver uppfylla för att kringgå friktioner.17 En fallstudie om specialförband och småstater kan bidra till kunskap och förståelse över hur småstater kan nyttja specialförband för att nå framgång mot en angripare vilket således blir studiens problemområde.
1.2 Syfte och forskningsfråga
Utifrån problemformuleringen har två syften identifierats. Studiens inomvetenskapliga syfte är att undersöka hur en teori om specialoperationer kan bidra med förståelse över utfallet av op-erationer där en småstat samarbetar med en partnernation mot en stark aktör. Genom att anpassa en teori mot en småstat så bidrar studien till den inomvetenskapliga debatten om småstater och specialoperationer som breddas och tillförs med empiriska belägg. Studiens utomvetenskapliga syfte är att kunna dra slutsatser och lärdomar som Försvarsmakten och nordiska länder kan dra nytt av. Studien kan öka förståelsen för hur småstater tillsammans med andra nationer under konflikter kan nå framgång genom specialoperationer som medel för att nå strategiska mål.
Utifrån problemformuleringen och syftet formuleras följande forskningsfråga:
- Hur kan de olika utfallen av operationerna Archery samt Musketoon förstås där en småstat samarbetar med partnernationer enligt Spulaks teori om specialoperationer?
16 Clausewitz 1993:146. 17 Spulak 2007:4.
Sida 6 av 43
1.3 Avgränsning
I och med studiens omfång kommer studien avgränsa sig till att analysera specialförbandens taktiska och operativa utförande utifrån Spulaks teori. Således avser studien inte analysera upp-dragens strategiska betydelse eller särdrag. Avgränsningen sker även till tidsrummet under pla-nerandet och genomförandet och analyserar inte händelser före eller efter operationerna.
1.4 Disposition
Studien är uppdelad i fem delar. Inledningskapitlet avslutas med en forskningsöversikt och i andra kapitlet redogörs studiens teoretiska ramverk samt val och kritik mot teorin. I tredje ka-pitlet beskrivs forskningsdesignen, val av metodologiska angreppssätt och fall samt källkritik. Fjärde kapitlet analyserar studiens två fall för att avslutas med summering och jämförelse av analysen. I femte och avslutande kapitlet diskuteras studiens svar på forskningsfråga, återkopp-ling till syfte och problemformulering samt relevans för professionen. Avslutningsvis ges för-slag för vidare studier.
1.5 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten redovisar forskningsläget runt krigets friktioner samt specialförband och småstater. Avslutningsvis sker en diskussion om översiktens forskningslucka.
För att förklara begreppet friktioner menade Clausewitz att: ”Friction, as we choose to call it, is the force that makes the apparently easy so difficult”.18 Friktioner är enligt Clausewitz fler-talet incidenter som påverkar exempelvis en enhet eller individ från att nå sitt mål. Ju större enhet desto mer faktorer som kan skapa friktioner då exempelvis den mänskliga faktorn spelar in. Enligt Clausewitz är idealofficeren någon som känner till friktioner på det sättet att de kan överkommas när friktionerna väl uppstår.19 Wallace forskade vidare på Clausewitz friktioner och menade att utfallet av strider handlar om att nyttja och tillföra motståndaren friktioner. Wallace visar systematiskt hur motståndaren alltid får en röst i ett slag och den vinnande sidan är den som tillför mest friktioner till motståndaren. Det handlar inte bara om att kringgå frikt-ioner utan även att ha egenskaper och resurser för att bemästra friktfrikt-ionerna.20
I syfte att studera hur specialoperationer tog sig runt friktioner skrev McRaven sin teori om relativ överlägsenhet. Syftet var att skapa ett teoretiskt ramverk för specialförband vars
18 Clausewitz 1993:140. 19 Ibid:139–140. 20 Wallace 2020:12.
Sida 7 av 43 principer måste uppnås för att undgå Clausewitz friktioner genom direkt aktion. Direkt aktion och räder menar McRaven är attacker mot kritiska mål, objekt eller fritagningar. McRaven de-finierar även specialoperationer som ett uppdrag som utförs av enheter som är speciellt tränade, utrustade och understödda för ett specifikt uppdrag.21 Dessa definitioner kommer studien att nyttja. Genom att uppfylla några av krigföringens principer menar McRaven att specialförband kan generera friktioner till motståndaren och nå framgång.22 Spulak vidareutvecklar McRavens teori om relativ överlägsenhet i syfte att få med hela spektrumet. Spulak menar att McRaven missar den strategiska effekten av specialförband och utvecklar således sin egen teori som för-klaras djupare under kapitel 2.23
Likt Spulak menar Celeski att specialförbandens roll är att agera på delar av slagfältet där kon-ventionella förband inte kan. Således är specialförband en strategisk resurs som kan fylla luckor och förmågor för att täcka upp för konventionella förbandens svagheter.24 Celeski skrev en rapport om teoriutveckling inom specialoperationer där en av slutsatserna är att det finns en del teorier om specialförband men att dessa behöver testas och att det finns behov av en enhetlig teori som kan föra utvecklingen framåt under 2000-talet.25
Kiras forskade om specialförband i syfte att förstå specialförbandens strategiska roll. Kiras me-nar att specialoperationer och räder ofta är en fotnot i historien jämfört med konventionella operationer och det finns brist på empiri kopplat till mindre räder.26 Centralt i Kiras verk är
begreppet strategisk paralys som är ett tillstånd som sker när en nation blir angripen mot stra-tegiska punkter som kulminerar i strategisk kollaps.27 Specialförband kan bidra till denna effekt men inte enskilt. Tillsammans med konventionella förband menar Kiras att strategisk effekt kan uppnås. Special- och konventionella förband ska således arbeta tillsammans för att skapa stra-tegisk effekt.28 Likt Kiras forskade Gray om vad specialförband kan bidra med till en nations strategi. Gray tar fram nio egenskaper där stridsekonomi och utökande av handlingsalternativ är huvudegenskaperna som ger positiva effekter.29 Gray menar dock att det finns nackdelar med
21 McRaven 1995:2–3. 22 Ibid:8. 23 Spulak 2007:4. 24 Celeski 2011:15. 25 Ibid:27. 26 Kiras 2006:2. 27 Ibid:17. 28 Ibid:115. 29 Gray 1996:168.
Sida 8 av 43 integration av styrkorna som Kirs påpekade. Exempelvis specialförbands irreguljära natur bakom fiendens linjer är att de kan ge en hint till motståndaren om vart de konventionella styr-korna tänker fokusera sitt anfall.30 Finlan påpekar även denna problematik i sin studie om spe-cialförbandens utveckling. Exempelvis skapades friktioner under operationer i Iran och Afgha-nistan när special- och konventionella styrkor hade olika tillvägagångssätt för att nå samma målsättningar. Blandningen av olika styrkor kan skapa problem då flera olika parter vill göra på sitt eget specifika sätt som kan resultera i operativa misslyckanden.31
För att studera hur småstater utvecklat sina specialförband genomförde Modigs en intervjustu-die med officerare från Sverige och Danmark i verket Special Operations from a Small State Perspective. Resultatet visade att beslutsfattare i småstaterna inte är helt övertygade över spe-cialförbandens strategiska effekt vilket påverkar förbandens utveckling och användande.32 Mo-digs menar att det behöver lyftas fram exempel där det tydliggörs att specialförband är ett tänk-bart alternativ för småstater och kan genomföra operationer som exempelvis konventionella förband inte kan.33 Toomse valde även att genomföra en studie på specialoperationer och små-stater med fokus på Estland. Likt Modigs slutsats så menar Toomse att det funnits en kunskaps-brist hos beslutsfattare i huruvida specialförband kan bidra till en småstats strategi.34 Han menar
dock att fördelen med en småstat är dess flexibilitet som innebär att en småstatens begränsade storlek innebär att förändringar kan ske snabbare än vad större nationers Försvarsmakter kan göra.35 Toomses slutsats är att småstater måste ta vara på alla militära förmågor och allianser
för att kunna stå emot hot från starkare aktörer.36
För att kunna förklara framgång genom nyttjande utav specialförband tog Robinson samt kol-legor fram verket Measuring the Effectiveness of Special Operations. Ett forskningsområde var specialförbands bidrag till partnernationens utveckling och överlevnad vid angrepp. En slutsats var att specialförbanden kan både bygga upp och upprätthålla partnernationens styrka samt bi-dra till att försvaga angriparens styrka. Det förklaras att viktiga faktorer för samarbete mellan två länder är enheternas professionalism samt moral för att nå framgång tillsammans. Ett
30 Gray 1996:181. 31 Finlan 2003:97–98. 32 Modigs 2017:56. 33 Ibid:59. 34 Toomse 2015:49–50. 35 Ibid:45. 36 Ibid:58
Sida 9 av 43 möjligt resultat av partnerskapet är att förhindra fiendens operationer och aktiviteter samt skapa individuella och materiella förluster hos fienden.37 Robinson samt kollegor menar att
partner-skap möjliggör unilateral direkt aktion där flera aktörer angriper samma mål. Det förklaras också att en nation som hjälper en partnernation måste vara insatta i deras kultur och traditioner för att kunna samarbeta och nå framgång.38
Arreguín-Toft studerade hur en svag aktör kan vinna mot en starkare aktör genom studien How the weak win wars. Genom en kvantitativ studie gjorda på krig mellan svaga och starka aktörer under 1800–1900 talen visade sig att utfall gynnar en svag aktör som kan använda och anpassa en motstrategi mot den starka aktören. Exempelvis gynnas en svag aktör av att använda irre-guljära metoder för att vinna över starkare aktörer som använder reirre-guljära metoder. När en svag och en stark motståndare möts med samma strategi så menar Arreguín-Toft att utfallet oftast gynnar den starkare aktören.39 Denna studie nyttjar definitionen av en småstat och svag aktör enligt Arreguín-Tofts definition som innebär att en svag aktör är en nation som har minst tio gånger mindre materiell styrka jämfört med den starka aktören som exempelvis mellan Italien och Tyskland 1935.40
Gyllensporre nyttjar Arreguín-Tofts teori för att förklara hur småstater kan nyttja specialför-band och asymmetriska metoder för att vinna mot starkare aktörer.41 Slutsatsen är att
special-förband som en militär kraft behöver ständigt förändras och appliceras för att uppnå asymmetri mot angriparen.42 Gyllensporre lyfter även fram problematiken med forskning runt specialför-band och småstater. Trots att specialförspecialför-band är ett kritiskt element i modern krigföring så finns det förhållandevis få teorier på ämnet. Han menar att problemet delvis beror på att majoriteten av forskare runt specialförband består av amerikaner som förbiser forskning gällande småsta-ter.43
37 Robinson, Brown & Egel 2019:30. 38 Ibid:35. 39 Arreguín-Toft 2005:121–122. 40 Ibid:94. 41 Gyllensporre 2017:24. 42 Ibid:36 43 Ibid:23
Sida 10 av 43
1.5.1 Sammanfattning och forskningslucka
Forskningsöversikten har visat att det finns teorier och diskussioner om specialförband som försöker förklara dess komplexa särart i relation till konventionella styrkor. Det argumenteras för att specialförband kan komplettera konventionella förband men det finns samtidigt tvety-digheter i forskningsfältet huruvida vilken strategisk effekt som uppnås genom specialförband som medel. Forskningsöversikten har även visat på att det behövs tillföras empiri gällande spe-cialförband och småstater samt dess nytta och användande. Gyllensporre menade att det fanns litet skrivet om specialförband och småstater vilket är en forskningslucka som denna studie avser bidra till att fylla. Modigs menade även att scenarios behöver tas fram angående special-förband och småstater. Att genomföra en fallstudie kan ge ett bidrag till att fylla forsknings-luckan som ses som genomförbart i linje med problemformuleringen.
Sida 11 av 43
2. Teori
Kapitlet ger en översikt över studiens teoretiska ramverk samt val av teori. Avslutningsvis sker en diskussion och kritik av teorin.
2.1 Spulaks teori om specialoperationer
Spulak har studerat specialförband på nära håll och bidragit till utvecklingen av specialförband och dess koncept i USA.44 Som en del i sina observationer fick Spulak funderingen vilka unika egenskaper som specialförband besitter till skillnad från konventionella förband. Spulak menar likt Kiras att specialförband ses som ett komplement till konventionella förband men valde att forska närmare på specialförbandens egna karaktärsdrag. Spulak menar att det finns tre anled-ningar till att skapa en teori för specialförband. För det första har specialförbandens roll växt i modern krigföring. För det andra sker forskning främst på hur specialförband kan bidra till strategi men inte vad som faktisk möjliggör bidraget till skillnad från konventionella förband. För det tredje så behövs en teori för att förklara vilka egenskaper som hjälper eller hindrar specialförband att bidra strategiskt.45 Spulak menar att teorin om specialförband kan förklara hur specialförband kan genomföra uppdrag som konventionella förband inte kan. Det finns uppdrag som skapar för mycket friktioner för konventionella förband och Spulak menar att det är här som specialförband kommer in.46
2.2 Specialoperatörers tre egenskaper
Spulak förklarar att det som skiljer specialförband från konventionella förband störst är att spe-cialoperatörer innehar egenskaperna elitkrigare, är kreativa och flexibla. Spulak förklarar vi-dare att egenskaperna kan finnas hos personal i konventionella förband men operatörer behöver en mindre organisation för att få ut det mesta av sina egenskaper.47
Elitkrigare. Egenskapen delas upp i tre personlighetsdrag som operatörer inom enheten ska
inneha. Integritet, mod samt kompetens. Integritet menas med en operatörs förmåga att kunna uppfylla en hög nivå av operationssäkerhet och behandla hemlig information. Detta då special-operatörer vanligtvis har tillgång till strategiskt viktig information.48 Mod är en operatörs
för-måga att agera med moraliskt och fysiskt mod under påfrestande situationer. Mod stämmer
44 Spulak 2007:ix. 45 Ibid:4.
46 Ibid:4. 47 Ibid:15. 48 Ibid:16.
Sida 12 av 43 även in på att en operatör ska inneha ihärdighet för att fortsätta lösa sin uppgift kompromisslöst. Kompetens innebär att operatörerna har en hög nivå av taktisk och teknisk kompetens. Speci-aloperatörer är vanligtvis utvalt rekryterade samt tränade för en specifik uppgift som innefattar nyttjande av senaste teknologin.49
Kreativitet. Enligt Spulak möjliggör små organisationer som specialförband att operatörer kan
agera mer kreativt i motsvarighet mot konventionella förband. Således kan specialoperatörer använda uppfinnesrika lösningar för att hantera komplexa utmaningar.50 Kreativitet menas även med en förmåga att snabbt ändra sitt tillvägagångssätt utifrån yttre påverkan som exempelvis hot. Att snabbt ändra sin taktik och tillvägagångssätt är något som Spulak menar att konvent-ionella förband inte kan göra.51
Flexibilitet. Spulak förklarar att flexibilitet behövs då specialförband vanligtvis opererar under
osäkerheter samt oförutsägbara skillnader mellan en plan samt verklighet. Det som gör att spe-cialförband kan ta sig förbi friktioner är att de innehar en rad olika förmågor och kan byta stridsteknik snabbt. I likhet med kreativitet resulterar detta i att snabbt kunna byta tillväga-gångssätt vid friktioner till skillnad från konventionella styrkor som har ett begränsat antal för-mågor och är beroende av andra enheter för att bidra till operationer som exempelvis principen för kombinerade vapen.52
2.3 Operativa karaktärsdrag
Spulak menar att samtliga av de tre tidigare egenskaperna direkt påverkar de operativa karak-tärsdragen. Dessa karaktärsdrag är vad som frånskiljer specialförband från konventionella för-band. Karaktärsdragen visar hur egenskaperna används för att överkomma friktioner som upp-står under operationer och Spulak menar att framgång med specialoperationer beror på enhetens förmåga att uppfylla karaktärsdragen.53 Spulak jämför hur karaktärsdrag har nyttjats i ameri-kanska doktriner och menar att många av karaktärsdragen kan appliceras även på konvention-ella förband. Spulak lyfter fram de fem karaktärsdrag som främst urskiljer samt kopplas till specialförband. 49 Spulak 2007:16. 50 Ibid:16. 51 Ibid:17–18. 52 Ibid:18–20. 53 Ibid:22–23.
Sida 13 av 43
Relativ överlägsenhet. Karaktärsdraget är en vidareutveckling av McRavens teori som enbart
fokuserade på detta karaktärsdrag. Innebörden av relativ överlägsenhet är enligt Spulak en en-hets förmåga att få övertag över en starkare eller försvarande aktör.54 För att kunna förklara detta tillstånd menar McRaven att det behöver illustreras vad en enhet gör för att överkomma krigets friktioner och nå sina mål. McRaven delar upp förklaringen i tre grundläggande egen-skaper. (1) Tillståndet uppnås under ett specifikt moment under operationen. (2) När tillståndet är uppnått måste det bibehållas hela operationen för att garantera seger. (3) Om tillståndet är tappat är det svårt och nästan omöjligt att få tillbaka.55
Säker åtkomst. Karaktärsdraget innebär en förmåga att genomföra en säker och oavbruten
transport och avtransport till och från operationsområdet. Transporten ska även ske dolt i syfte att kunna transportera enheten till platser där konventionella förband har svårt att ta sig oupp-täckt.56
Okonventionella operationer. Förmågan innebär att genomföra en operation med taktiska
okonventionella metoder.57 Spulak menar att specialförband behöver använda alla möjliga me-del för att vinna över fienden utan att få för stora förluster. Detta kan uppnås genom att använda oförväntade eller kreativa taktiska lösningar.58 Exempelvis ett självständigt och autonomt
upp-trädande som betyder att enheten inte är beroende av större konventionella förband. Etablerande och nyttjande av förmågor från exempelvis paramilitära styrkor, användande av sabotage eller subversion är av vikt.59
Integrerade operationer. Förmågan att skapa asymmetriska hot genom etablerande och
nytt-jande av förmågor från andra militära styrkor och nationer samt icke-militära enheter. För-mågan kan även ses som att möjliggöra för specialförband att genomföra uppdrag.60 Förmågan innebär även att specialförband har en strategisk roll och kan bidra till konventionella förband.61
54 Spulak 2007:23. 55 McRaven 1995:7. 56 Spulak 2007:23. 57 Ibid:23. 58 Ibid:17. 59 Ibid:23. 60 Ibid:23–24. 61 Ibid:33.
Sida 14 av 43
Strategiskt initiativ. Förmågan innebär att skapa och bibehålla strategiskt initiativ gentemot
motståndaren genom operationer. Specialförband kan anfalla särskilt utvalda objekt som är otillgängliga för konventionella förband och som kan skapa utrymme för ett kommande kon-ventionellt anfall. Specialförband kan även skapa friktioner till fienden genom att nyttja direkt aktion och indirekt skapa en kumulativ kollaps hos fienden.62
2.4 Strategisk implikation
I och med studiens begränsade omfång kommer punkt 2.4 inte behandlas djupare eller operat-ionaliseras i nästa kapitel. Spulak menar dock att krigföringsprinciperna som används för att förklara specialförbandens strategiska roll är: objekt, offensiv, massa, ekonomi, manöver, en-hetligt befäl, säkerhet, överraskning samt enkelhet.63
2.5 Val av teori samt teoridiskussion
Enligt problemformuleringen och syftet behövdes en teori som kunde förklara hur specialför-band kan undgå krigets friktioner. Till skillnad från andra teoretiker inom specialförspecialför-band som exempelvis McRaven så använder Spulak hela spektrumet av specialförband i sin teori. Där McRaven endast ser på det taktiska så kan Spulaks teori nyttjas för att exempelvis analysera hur gemensamma vapenslag och stridskrafter bidrog till uppdragets genomförande. Teorin är således gynnsam för att besvara forskningsfrågan och problemformuleringen vilket ligger till grunden för val av teori. En svaghet med teorin som även Spulak menar är att det kan vara svårt att systematiskt applicera egenskaperna. Detta eftersom egenskaperna är generella vilket kan göra det svårt att bedöma samt identifieras.Därför har egenskaperna en mer bred förklaring för att skapa en förståelse för hur specialförband tar sig förbi friktioner.64 Slutsatsen är att det kan vara svårt att bedöma alla individer i en operation utan att det måste göras mer generella och breda bedömningar.
62 Spulak 2007:28. 63 Ibid:26.
Sida 15 av 43
3. Metod
Kapitlet redogör för studiens forskningsdesign, val av fall och källmaterial samt operational-isering. Avslutningsvis redovisas studiens analysverktyg.
3.1 Forskningsdesign
Metoden som valts för att besvara forskningsfrågan är en teorikonsumerande fallstudie där syf-tet med designen är att genomföra en studie där ett fall står i centrum där teorier kan hjälpa läsaren förstå utfallet. En teorikonsumerande studie är således av förklarande karaktär som pas-sar forskningsfrågor som berör frågorna hur och varför.65 Jensen och Sandström menar att flera fall är mer gynnsamt i en fallstudieforskning i syfte att kunna generalisera resultat.66 Därför
kommer studien att analysera två operationer av samma aktörer då ett av studiens syfte är att kunna dra lärdomar som skulle kunna anpassas på svenska Försvarsmakten.
Studien använder sig utav metoden för en jämförande fallstudie där analysenheterna registreras i två olika kontexter.67 Analysen sker genom en strukturerad och fokuserad jämförelse där båda fallen analyseras likformigt och fokuserade till specifika händelser inom fallen.68 Forsknings-designen är även utformad enligt en mest lika-design. Designen innebär att fall är valda utifrån deras likheter i de övriga variablerna men att det finns minst en oberoende variabel som kan förklara varför utfallet skiljer sig.69
Studiens datainsamling sker genom en kvalitativ textanalys som innebär att svar letas på fram-tagna indikatorer i den data som analyseras. En styrka med designen är att kvalitativa ansatser medger att kausala mekanismer och fall kan studeras närmare.70 I syfte att kunna bredda veten-skaplig forskning om specialoperationsteorier och småstater samt nyttja en teori så anses en kvalitativ ansats vara gynnande för en djupare förståelse. Svagheten med kvalitativa studier är att bedömningar kan bli subjektiva och tolkas olika.71 För att minimera friktionen använder studien flera olika empiriska källor för att klargöra händelser och motivera bedömningar.
65 Esaiasson m.fl. 2017:36-37. 66 Jensen & Sandström 2016:51–52. 67 Esaiasson m.fl. 2017:101. 68 George & Bennett 2005:67. 69 Ibid:50.
70 Ibid:19-20.
Sida 16 av 43 Svagheter med metoden är urvalsbias där val av fall sker för att gynna utfallet av studien vilket påverkar generaliserbarheten.72 Därav kommer studiens val av fall att motiveras.
3.2 Val av fall
Det har skett ett strategiskt urval av fall inom kontexten för specialoperationer och Norge under andra världskriget.73 I syfte att bidra till forskningsluckan samt besvara problemformuleringen så väljs operationer där en småstat samarbetat med en partnernation. Fallet Norge valdes då situationen Norge stod inför under andra världskriget liknar det scenario som Sverige skulle kunna ställas inför enligt problemformuleringen. Det går att kritisera om Norge är tillämpbart då nationen var ockuperad under räderna. Dock skapades organisationer som Kompani Linge av norska regeringen och ses således som ett medel för att nå nationens mål.74 Studiens två operationer har valts för att vara lika varandra i övriga variabler som tid, geografi samt integ-ration av vapenslag och nationer enligt en mest lika-design. Esaiasson med kollegor påtalar dock svårigheten med att hitta perfekt matchande fall.75 Detta innebär att det finns vissa olik-heter mellan fallen så som tillvägagångssätt samt styrkeförhållanden vilket behöver tas med i beaktning. Variationen i analysen kan möjliggöra en starkare förståelse till teorin samt utfallen.
George och Bennett menar att val av fall ska ske beroende på hur de är relevanta för att besvara forskningsfrågan.76 I syfte att uppnå relevans valdes Operation Archery samt Musketoon där
utfallet skiljer sig vilket skapar en variation i studiens beroende variabel. Studiens beroende variabeln är utfallet av operationerna där fall valts där utfallet skiljer sig åt. Utfallen definieras som operativ samt taktisk framgång där operativ framgång innebär att uppdragets mål uppnåd-des samt taktisk framgång om enheten upprätthåller en relativ överlägsenhet under operationen. Den oberoende variabeln är Spulaks operationaliserade teori som förväntas bidra med förståelse i vilka indikatorer som påverkade utfallen. Således är slutmålet med metoden att nyttja Spulaks teori som medel för att förstå varför utfallet varierar mellan likartade fall.
Fallen som valts är fördelaktiga att nyttja då det är fall från småstater som är förhållandevis väl dataunderbyggda då båda fallen innehar partnernationer som också publicerat empiriskt material om operationerna. Då norska språket bokmål liknar svenskan möjliggör även detta en
72 Esaiasson m.fl. 2017:22–23. 73 Ibid:102.
74 Jensen, Ratvik & Ulstein 1948:23. 75 Esaiasson m.fl. 2017:103.
Sida 17 av 43 möjlighet för författaren att studera bredare urval av källor. Då ett av studiens syfte är att kunna anpassa lärdomar mot nordiska grannländer så går det att kritisera val av fall utifrån tid. För-delaktigt hade således varit att ta ett mer modernt fall. Trots att valda fall skedde för 80 år sedan så anses det ändå vara tillämpbart då det var senaste gången ett nordiskt grannland blev territo-riellt angripet och ockuperat. Det går även att kritisera val av fall då norrmännen var betydligt mindre i styrkor än de allierade partnernationerna under operationerna och hur relevant fallen är för forskningsfrågan. Då norska styrkorna specifikt valts ut att delta i operationerna på grund av deras kunskaper och särdrag så anses fallen fördelaktiga att nyttja för studien.
3.3 Material och källkritik
Under datainsamlingen granskades det empiriska materialet genom källkritiksprinciperna äkt-het, oberoende, samtidighet samt tendens som förklaras närmare.77
Äkthet innebär att materialet inte är förfalskat samt att det blivit publicerat av den person som uppges.78 Materialet som använts i studien består av böcker som blivit publicerade samt sak-kunnighetsgranskade artiklar vilket innebär att principen äkthet uppfylles där det kontrolleras att källan är den som den uppger sig att vara.
Oberoende innebär att lokalisera om källorna är tillförlitliga. Trovärdigheten ökar om flera obe-roende källor återger samma situation samt om författarna inte påverkats av yttre omständig-heter.79 För att uppfylla principen har studien valt flera sekundärkällor som nyttjar olika pri-märkällor för att tydliggöra händelser.
Samtidighet innebär att en källa är mer trovärdig ju närmare händelsen som materialet publice-rades.80 Författaren har granskat det empiriska materialets källor och tiden för källorna är främst producerade mellan 1941–1948 vilket skapar en nära samtidighet. Där senare producerat material valts så har granskning skett utav deras källor i syfte att kontrollera samtidigheten.
Tendens innebär att en författare kan ha för avsikt att ge en felaktig bild av en händelse.81 För att uppfylla kriteriet har studien använt sig utav flera olika källor som återger händelser från
77 Esaiasson m.fl. 2017:288. 78 Ibid:291.
79 Ibid:292. 80 Ibid:294. 81 Ibid:294.
Sida 18 av 43 alla parter i operationerna. Då materialet som använts granskar rapporter och förstahandskällor från de allierade samt tyskarna anses problematiken runt tendens minska.
Datainsamling kopplat till fallen har i första hand nyttjat andrahandskällor. Tyngdpunkten av analysen i Archery har legat i Devins bok The Vaagso raid. Devins har samlat data från brittiska och norska operatörer som deltagit i räden och som kunnat bidra till att fylla kunskapsluckor om händelseförloppet. Devins har även fått data från norska och tyska myndigheter för att kunna genomföra sin studie.82 Således anses principerna oberoende samt tendens uppfyllas då författaren samlat flertalet källor för att få klarhet och skapa trovärdighet runt händelseförlop-pet. Devins bok publicerades 1967 vilket innebär ett visst avstånd från händelsen. Dock använ-der sig Devins av källor som publicerades i närtid från händelsen av alla parter.
Datainsamling gällande Operation Musketoon har sin tyngdpunkt i Schofields Musketoon. Det finns knapphändig information om Schofield men förordet till boken är skrivet av Churchill som var befälhavare till avdelningen som genomförde räden. Churchill tackar Schofield för hans gedigna arbete i att klargöra och forska i detalj hur räden gick till.83 I appendixet till boken tackar Schofield i sin tur över 100 namngivna officerare och militärvetare från tio olika länder för deras bidrag till sammanställningen av data runt räden.84 Oberoende samt tendens bedöms
uppfyllas då Schofield samlat data från alla parter under operationen, även tyska. Publikationen kan dock kritiseras utifrån samtidighet då den publicerades 1967 vilket kan innebär att trovär-digheten i intervjuer kan variera. Därav har flera verk valts för att bemöta kritiken.
82 Devins 1967:13–14. 83 Schofield 1967:11. 84 Ibid:153.
Sida 19 av 43
3.4 Operationalisering
För att göra Spulaks teori mätbar sker i detta avsnitt en operationalisering av de egenskaper hos specialoperatörer och de operativa karaktärsdrag som betonas i hans teori.85 De egenskaper och karaktärsdrag som identifierats av Spulak kommer att operationaliseras till mätbara indikatorer i tabell 2 i syfte att genomföra en analys av fallen. Operationaliseringen använder sig utav tio variabler och tre variabelvärden i syfte att motivera svar från datainsamlingen. Enligt kritik mot teorin så kan det vara svårt att mäta egenskaperna systematiskt. Därför väljs tre variabelvärden som bedöms utifrån om empirin kan visa på närvaro eller frånvaro av indikatorn samt om spe-cialförbanden bemästrar friktionerna i relation till indikatorn. Således ges värdet (Närvarande) om indikatorn uppfylls samt friktioner i relation till indikatorn hanteras. Om empirin visar på att indikatorn ej kan visas vara närvarande samt bemästrar friktionerna ges värdet (Frånva-rande). Där empirin inte tydligt kan påvisa närvaro eller frånvaro ges (Delvis) i syfte att utöka tolkningsalternativen och förståelsen i fallen.
Egenskaperna kommer endast att bedöma enheter som faller under definitionen av specialstyr-korna på markarenan och bedömer således inte enheterna från sjö- eller flygarenans egenskaper som deltog i operationen.
Variabelvärde Tolkningar av indikatorer i empirin
Närvarande Empiri visar entydigt på närvaro av indikator.
Delvis Empiri visar tecken av innevarande av både närvarande och frånvarande där inget tydligt svar kan anges.
Frånvarande Empiri visar entydigt på frånvaro av indikator.
Tabell 1. Variabelvärde
Sida 20 av 43 Efter respektive falls analys sätts variabelvärden in i analytiska ramverket. Där egenskaper eller karaktärsdrag består av flera indikatorer behöver samtliga visa på närvaro.
Variabel Indikator Variabelvärde
Egenskaper
Elitkrigare
Integritet Lyckades operationen hållas hemlig för fienden intill dess inledning?
Mod Agerar enheten med fysisk och moraliskt mod trots påfrestningar?
Kompetens Är enheten specifikt tränad för uppgiften?
Kreativitet Oförutsägbarhet Använder enheten för fienden oväntade metoder?
Flexibilitet Flexibelt uppträdande
Hanterar enheten ovisshet och anpassar sig till nya hot och utmaningar? Operativa Karaktärsdrag Relativ överlägsenhet Temporärt övertag över fienden
Upprätthåller enheten initiativet gentemot fienden under operationen?
Åtkomst
Insättande Sker transporten oavbrutet, dolt och utan fiendens vetskap?
Extraktion Sker extraktion från operations-platsen oavbrutet och säkert?
Okonventionella operationer
Okonventionella metoder
Nyttjar enheten autonomt uppträ-dande och metoder som sabotage?
Integrerade operationer
Integrering av enheter
Skapar enheten asymmetri genom blandning av enheter som vapenslag och/eller nationer? Tabell 2. Analytiskt ramverk.
Sida 21 av 43 Avslutningsvis av analysen sker en jämförelse mellan fallens variabelvärden i syfte att kunna dra slutsatser av resultaten. Indikatorer som ger samma variabelvärden i båda fallen ger en (Likhet) och vid skilda värden ges (Skillnad). Förklaras via exempel i tabell 3.
Variabel Fall 1 Fall 2 Jämförelse
Integritet Närvarande Närvarande Likhet
Mod Närvarande Frånvarande Skillnad
Tabell 3. Jämförelsetabell.
3.5 Validitet och reliabilitet.
Begreppsvaliditet skapas när det finns en överensstämmelse mellan det som teorin säger och de framtagna operationella indikatorerna. Det ska således finnas en koppling mellan teorin och det som faktiskt mäts.86 Då Spulaks teori berör specialförband och hur de tar sig runt friktioner så anses denna studie ha en hög begreppsvaliditet då enheter som analyseras ingår i ett uttalat specialförband. Framtagandet av operationella indikatorer stämmer även överens med Spulaks definitioner vilket innebär att validiteten anses vara hög. Studien har nyttjat samma egenskaper och karaktärsdrag som Spulak använder i sin teori förutom strategiska karaktärsdrag som ute-lämnats enligt avgränsningen. Att samma definitioner nyttjas medger även att studien har hög intersubjektivitet vilket innebär att studien ska kunna göras om med liknande resultat.87
Reliabiliteten kan påverkas negativt under datainsamlingen om det sker slarvfel eller om bety-delsefull information utelämnas eller missas.88 Författaren har därför sökt bland tillgänglig
em-piri på valda fall och nyttjat en triangulering som innebär att nyttja flera källor för att förstå och få klarhet i en och samma händelse.89 En hög reliabilitet samt begreppsvaliditet skapar en hög
resultatvaliditet vilket innebär att studien mäter det som den avser att mäta.90
86 Esaiasson m.fl. 2017:58–59. 87 Ibid:25.
88 Ibid:64.
89 Jensen & Sandström 2016:58. 90 Esaiasson m.fl. 2017:64.
Sida 22 av 43
3.6 Forskningsetiska överväganden.
Enligt Vetenskapsrådet berör forskningsetik till stor del frågor där andra människor medverkar eller kan påverkas av studien.91 Denna studie inkluderar inga externa individer som skulle kunna påverkas av studien eller resultatet. Materialet som analyseras är även tillgängligt för allmänheten och redan publicerade. En grundprincip för god forskning är enligt Esaiasson med kollegor en transparent och hederlig tolkning och analys.92 I och med en kvalitativ ansats finns det även risk för att författarens egna tolkningar kan påverka resultatet. I syfte att uppnå god forskning kommer analysen att genomsyras av transparens där motiv till bedömningar av vari-abelvärden förklaras samt materialet kritiskt granskas. Syftet är således att undersökningen ska vara värderingsfri. Referering sker även till empiri och litteratur som redovisas i litteraturför-teckningen i syfte att inte förvränga eller manipulera resultat.
91 Vetenskapsrådet 2017:12–13. 92 Esaiasson m.fl. 2017:228.
Sida 23 av 43
4. Analys
I kapitlet analyseras och mäts studiens två fall utifrån framtagna indikatorer. Analysen börjar med översikt av fall för att avslutas med en sammanfattning av respektive analys. Avslutnings-vis sker en sammanfattning och jämförelse av studiens resultat.
4.1 Fall 1: Operation Archery
Översikt – Brittiska kommandostyrkorna skapades i juni 1940 i syfte att träna små enheter som
kunde sprida ”kaos” längs tyska ockuperande kusten i Norge.93 Den 25 december 1941 skedde
en testoperation mot Lofoten där syftet var att dra åt sig tyskarnas uppmärksamhet. Två dagar senare skedde anfallet mot Målöy genom operation Archery.94 Enligt Lindgjerdet bestod
för-svaret av Målöy av 290 tyska soldater som var erfarna och disciplinerade efter striderna i Norge 1940. Målöy samt kringliggande öar var försvarade med kustartilleri, torpedbatterier samt luft-värnskanoner. På Målöy fanns även en stridsvagn samt beväpnade trålare bevakade farvattnet. 20 mil från Målöy låg Herdla flygplats där Luftwaffe hade flertalet bomb- och jaktflyg i bered-skap.95 De allierade marktrupperna bestod av 525 operatörer från Storbritannien inklusive 18 från Norge. Anfallet understöddes av kryssaren HMS Kenya samt jagare. Royal Air Force (RAF) understödde med jaktflygplan från luften.96 Genom ett integrerat anfall med luft- sjö- och markenheter lyckades operationen med att spränga viktiga mål på ön innan enheten åter-vände till Storbritannien.97
4.1.1 Egenskaper
Elitkrigare – Specialoperatörerna inom SOE urskilde sig från konventionella förband genom
att träna och bo i mindre grupper i stället för i kaserner. Utbildning skedde i okonventionella metoder och tränades av sina officerare.98 Operatörerna var även isolerade med sina enheter två veckor innan räden.99 Trots att det skedde förövningar mellan vapenslagen samt partnernationer två veckor innan räden så lyckades operationen hållas hemlig.100 Enligt fallets översikt så var tyska kusten runt Målöy välförsvarat. Fartyget Kenya öppnade eld klockan 08.48 utifrån havet men fick inte besvarad eld förrän 08.56 från Tongane fort.101 Trålarna som skulle bevaka sundet
93 Chappell 1996:4–5. 94 Ibid:88. 95 Lindgjerdet 2014:12–13. 96 Ibid:10–11. 97 Mann 2009:481. 98 Chappell 1996:8. 99 Lindgjerdet 2014:32. 100 Ibid:32–33. 101 Ibid:5.
Sida 24 av 43 var inte heller på plats.102 Devins menar att tyskarna blev överraskade av anfallet vilket tyder
på att de inte hade vetskap om att anfallet skulle ske när det skedde.103
Kopplat till indikatorn integritet så kan specialoperatörerna bedömas inneha en hög integritet då all information om räden hemlighölls djup intill att första stridskontakten skedde. Således hade enheten en hög operationssäkerhet som möjliggjorde att friktioner kunde minimeras då tyskarna blev överraskade vid samtliga befästningar, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Kopplat till mod så analyseras händelser där enskilda individers mod fått enheten att ta sig förbi friktioner. Ladd menar att det krävdes mer än mod för att vara en operatör vid amfibiska räder utan det krävs även beslutsamhet, fysisk förmåga, skicklighet samt kunna hantera osäkerheter då exempelvis enheten sett platsen via panoramafoton men aldrig från markvinkeln.104 Det finns flertalet situationer i datainsamlingen som tydliggör att operatörerna och cheferna agerade med mod. Det mest extrema beviset på mod och ledarskap är major Churchill som ledde sin grupp med svärd och pilbåge i landstigningen mot Målöya.105 Detta kan anses vara dumdristigt i mo-dern krigföring men hade en positiv effekt på övriga operatörer som agerade med mod och snabbhet. Genom snabbt agerande, i kombination med rökläggning av RAF, lyckades ön som på förhand ansågs vara det mest svåra objektet tas på mindre än 20 minuter.106 Norske kapten
Linge uppvisade även mod i tagandet av tyska högkvarteret. Högkvarteret var väl försvarat men norske Linge och hans soldater gjorde flertalet försök att säkra byggnaden. Trots att Linge dog så fortsatte soldaterna anfallet. Enligt Devins var förlusten av Linge tung för truppen men fick norrmännen att strida på och till slut ta högkvarteret.107 Officeren Gilles ledde även sin enhet i täten vid blodiga strider på Målöy med mod. Gilles och sin trupp stred från hus till hus och säkrade flertalet hus innan han själv blev skjuten. Ladd menar att strid i bebyggelse har särarten att skott kan komma från alla olika vinklar där många förluster kan ske.108 Data tyder på att Gilles mod och initiativförmåga fick enheterna att agera med mod för att slutföra sina uppdrag.
102 Lindgjerdet 2014:13. 103 Devins 1967:101. 104 Ladd 1978:12. 105 Devins 1967:104. 106 Ibid:109. 107 Ibid:119–120. 108 Ladd 1978:35.
Sida 25 av 43 Radioutrustningen som var vattenkänslig bidrog även till att samband försvann tidigt med avan-cerande trupperna. Således fick chefen för räden, överste Dunford-Slater följa med i anfallet för att kunna koordinera trupperna. Dunford-Slater visste att momentum i anfallet var av högsta vikt och att anfallet måste fortsätta innan tyskarna kunde få tid att koordinera sig och etablera starkare försvar.109
Det mod och ledarskap som beskrivits tyder på att chefer som agerar med mod samt en vilja att riskera livet haft en positiv inverkan på hur enheten kunde ta sig förbi friktioner under anfallet. Data visar på att när en ledare stupat har det funnits personer som kunnat ta kommando och fortsätta anfallet kompromisslöst, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Avseende kompetens finns det skäl att anse att operatörerna hade högsta graden av taktisk och teknisk kompetens. Grupperna som tränades inom SOE hade officerare som handplockade ope-ratörer till sina grupper. Opeope-ratörerna behövde sedan uppfylla en viss standard. Exempel på standard som utformades var att operatörerna skulle vara vältränade för att kunna genomföra snabba offensiva aktioner. Det skulle finnas ett offensivt tänk hos alla oavsett grad. Irreguljära metoder krävde även personal som kunde ta initiativ, ha ett offensivt agerande samt ha högsta graden av vapenutbildning. Träning inriktade sig även på irreguljära metoder som att strida i mörker, i bebyggelse samt ha utbildning i sprängning och sabotage. Soldater som inte uppfyllde denna standard blev tillbakaskickade till de konventionella förbanden.110
Då soldaterna var handplockade och tränade mot en specifik uppgift så anses operatörerna in-neha högsta tekniska och taktiska kompetens, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Kreativitet – En del i skapandet och möjliggörandet av kreativitet hos operatörerna går att
koppla till deras utrustning. Det hade skett flertalet modifikationer i standardutrustningen för att anpassa sig till uppdraget och miljön. Stålhjälmar hade bytts ut mot lättare hjälmar och ull-mössor. Kängor hade bytts mot gymnastikskor samt gasmaskar och utrustning som inte ansågs vara passande lämnades kvar hemma. Var operatör hade även ett ”toggle-rope” som operatö-rerna kunde nyttja för att klättra eller bygga stegar.111 Vapnen hade även bytts ut från vanliga
109 Ladd 1978:36. 110 Chappell 1996:8–9. 111 Ibid:52–53.
Sida 26 av 43 tyngre understödsvapen mot den betydlig lättare och automatiska maskinpistolen Thompson.112
Ladd menar att stridstekniken med att nyttja maskinpistoler samt kasta granater skapade en hastighet som lämpade sig för strid i bebyggelse. Detta resulterade i att enheten kunde utmanö-vrera tyskarna som var mer statiska i sina positioner.113
Enligt Ladd så nyttjade enheten kreativitet genom att använda båtar som möjliggjorde att land-gång kunde ske där tyskarna inte var försvarade. Ladd menar att tyskarna inte var beredda på enhetens nya teknik att ta sig i land på svåra platser dit tyskarna inte kunde verka mot.114 Ön Målöya hade flertalet försvarsställningar och blev anfallet av tre grupper. Vid landgången hade även större delen av ön beskjutits med rök från RAF för att avskärma ön från understöd. Genom att nyttja rök och rörelse så lyckades operatörerna säkra ön på mindre än 20 minuter.115
Data tyder på att enheten använda kreativa lösningar i form av utrustning samt tillvägagångssätt för att bemästra välförsvarade befästningar och ta sig förbi friktioner, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Flexibilitet – Två veckor innan räden så skedde en förövning med styrkan vid Orkneyöarna i
Skottland. Målet var att testa koordineringen av landgång och understöd från sjöfartygen i mör-ker. Efter övningen blev alla operatörer insatta i detalj hur planen skulle gå till. Varje underof-ficer blev även tilldelad ansvar om ofunderof-ficeren skulle dö.116 Att det skett en indelning i mindre
grupper skapade flexibilitet då grupperna kunde ändra sina roller snabbt utifrån krigets föränd-ring. Genom förövning tyder empiri på att grunden för flexibilitet under räden var lagd. Både grupp fyra samt två uppnådde sina mål snabbt och tog initiativ till att lösa understöd samt re-servtrupp. När grupp två tog över Målöya snabbare än beräknat tilldelades gruppen en ny upp-gift som löstes ut. Det fanns även tecken på uppdragstaktik där grupper löste sin uppupp-gift och tog terräng utan att bli detaljstyrda då radiosambandet inte fungerande.117
Data tyder på att grupperna och operatörerna hade många förmågor och kunde ändra sitt tillvä-gångsätt snabbt utifrån chefernas ordrar. Att ha ett mer decentraliserat ledarskap och anta nya
112 Lindgjerdet 2014:20. 113 Ladd 1978:37. 114 Ibid:34. 115 Devins 1967:109. 116 Lindgjerdet 2014:32–33. 117 Devins 1967:129–130.
Sida 27 av 43 stridsuppgifter ses som linje med Spulaks definition av flexibilitet. Genom att uppträda flexi-belt, anta nya uppgifter samt ändra tillvägagångssätt anses indikatorn flexibilitet visar på när-varo, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
4.1.2 Operativa karaktärsdrag.
Relativ överlägsenhet – Anfallet påbörjades 08.48 när fartygen HMS Kenya och jagarna öppnar
eld. Marktrupperna gick i land några minuter senare i skydd av rökläggning av ön från RAF. Klockan 09.20 var Målöya säkrad och 09.41 var området runt Målöya säkrat av jagare och hade således skapat ett skyddsnät runt ön. Klockan 12.17 sprängs viktiga målen i Målöy och uppdra-get var slutfört. Klockan 13.00 evakuerades ön och sista operatörerna lämnade.118 Trots att tys-karna gjorde en del motaktioner från Luftwaffe så lyckades de inte påverka uppdragets slutfö-rande.119
Enligt teorin så innehar den anfallande styrkan relativ överlägsenhet så länge det finns en möj-lighet att uppdraget kan lyckas. Om anfallet stagnerar och motståndaren hinner agera så tappas den relativa överlägsenheten. Empiri visar att den relativa överlägsenheten på och runt Målöy var uppnådd och inte förlorad under operationen, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Åtkomst – Då planen förövats så fanns det förutsättningar för att transporten till
operationsom-rådet kunde ske snabbt. Enheten grupperade vid Shetlandsöarna och på grund av oväder sköts operationen upp 24 timmar.120 Detta tyder på att enheten inte tog några risker samt kunde undgå friktioner som ofördelaktigt väder. Färden skedde även med radio och ljusdisciplin från samt-liga fartyg för att inte bli upptäckta.121 Det fanns flertalet friktioner med passagen till operat-ionsområdet. Delvis då framryckningen skulle ske i mörker i ett område som fartygscheferna inte var vana vid vilket kunde skapa problem att hitta rätt. Genom underrättelser om fiendens positioner så kunde även transportsträckan läggas om för att undgå tyska kustfort norr om Målöy.122 Fartygen hade även landningsbåtar med sig vilket möjliggjorde att specialoperatö-rerna kunde ta sig enhetsvis till olika platser snabbt samt landstiga vid grunda stränder. Extrakt-ionerna påbörjades 13.00 och eftersom jagarna samt RAF skapat ett skyddsnät runt Målöy kunde specialoperatörerna ta sig tillbaka till HMS Kenya. Kenya rökbelade även Målöy igen
118 Lindgjerdet 2014:8–9. 119 Devins 1967:180–181. 120 Lindgjerdet 2014:33. 121 Ibid:33–35.
Sida 28 av 43 för att täcka upp inlastningen av operatörerna. På väg tillbaka blev konvojen angripen av tyska flygplan med mindre skador. Då RAF följde konvojen så kunde de säkert ta sig tillbaka till Storbritannien.123
Eftersom enheterna tog sig till operationsplatsen oupptäckta samt tog sig säkert tillbaka bedöms indikatorn insättande samt extraktion som uppfyllda, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Okonventionella operationer – Uppdragets mål var att spränga viktiga byggnader i och runt
Målöy. Genom operatörernas träning och nyttjande av sabotage så uppfylldes samtliga av upp-dragets operativa mål.124 Ett karaktärsdrag är autonomt uppträdande och då operationen inne-fattade samtliga vapenslag så måste hela styrkan sättas i perspektiv. Det autonoma uppträdandet uppfylldes då operationen kunde genomföras utan understöd från större konventionella för-band. Således klarade sig enheterna inom operationen utan externt stöd. Hade uppdraget inte genomförts som en räd enligt definitionen så finns det skäl att bedöma att tyskarna med tiden kunnat kraftsamla mot att ta tillbaka ön. Då operationen varade i ett fåtal timmar så är den subjektiva bedömningen att enheten hade tillräckligt autonomt uppträdande samt uthållighet för att klara sig utan större förband.
Då enheten nyttjade sabotage samt autonomt uppträdande så anses indikatorn okonventionella operationer uppfylld, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Integrerade operationer – Anledningen till att norrmännen valdes för räden var att de tränades
av SOE som inledningen beskrev. Fördelarna som norrmännen kunde bidra med enligt Devins var tolkning gentemot lokalbefolkning samt inneha en viktig och intim kunskap om operations-området.125 I anfallet av Målöy var integrerade operationer och principen för kombinerade va-pen en framgångsfaktor. Understödjande eld från havet samordnades av gruppcheferna som sköt signalpistoler när enheterna var nära land. Således kunde enheterna ta sig i land utan att bli beskjutna från närmaste befästningarna. RAF bistod även med skydd från luften och kunde bekämpa de tyska flygplan som försökte påverka operationen.126
123 Lindgjerdet 2014:75. 124 Mann 2009:481. 125 Devins 1967:60. 126 Ladd 1978:34–35.
Sida 29 av 43 Enligt indikatorn så ska det skapas hot genom integrering av vapenslag och/ eller nationer för att kringgå friktioner. Operation Archery innehöll bådadera. Genom att uppnå en princip för kombinerade vapen kunde ett vapenslag täcka upp för ett annat vapenslags svagheter, variabel-värdet bedöms (Närvarande).
4.1.3 Sammanfattning fall 1
Sammanfattningsvis besvarades samtliga av Spulaks egenskaper och karaktärsdrag med varia-belvärde (Närvarande). Likt kritik mot teorin är det svårt att bedöma var enskild individs upp-fyllnad men som helhet genomsyras räden av tecken på närvarande av samtliga indikatorer. Här utmärkte sig operatörernas träning samt chefernas ledarskap och initiativförmåga som en grund för att ta sig förbi krigets friktioner. Integrering av vapenslag och nationer är även en faktor som möjliggjorde framgången.
Sida 30 av 43
4.2 Fall 2: Operation Musketoon
Översikt - Under 1942 hade de stora allierade styrkorna skiftat fokus till andra
operationsom-råden i Europa samt Nordafrika men SOE fick order om att fortsätta små räder i Norge. Detta ledde till operation Musketoon som gick ut på att förstöra ett strategiskt viktigt kraftverk i Glomfjorden som producerade aluminium till tyska flygplan.127 Då kraftverket låg svårtillgäng-ligt i botten av två branta berg gavs uppdraget till 12 operatörer inklusive norrmän ur Kompani Linge. För att ta sig till platsen oupptäckt nyttjades ubåtar och sedan en fotmarsch på fem dagar över glaciärer. Vid kraftverket låg en tysk barack med minst 110 soldater inkvarterade.128 Efter dygn av övervakning tog sig enheten ned för bergen där de delade upp sig och apterade kraft-verket samt rörledningar med sprängladdningar. Efter detonationen uppstod en tumultsituation som resulterade i att åtta personer blev tillfångatagna. Fyra personer lyckades fly och ta sig till fots till Sverige och sedermera Storbritannien.129 I enlighet med Hitlers nyinrättade comman-doorder avrättades samtliga kvarvarande fångar utan chans till rättegång. Kraftverket förstördes till den grad att det var obrukbart för resten av andra världskriget.130
4.2.1 Egenskaper
Elitkrigare – Enheten blev först sedda av en civil vid landgången som dock inte rapporterade
iakttagelsen. En tysk patrull såg även glimret från en operatörs kikare från ett berg och patrullen hittade sedan enhetens övernattningsplats i närheten men rapporterade inte heller detta.131 Trots det bevakade området samt tur lyckades enheten ta sig fram till sitt mål oupptäckta. Enligt Mann var SOE tveksamma innan räden om en sådan liten enhet skulle kunna nå framgång. Dock var bedömningen att en liten enhet med lokalkunskap och ett tydligt mål kunde vara effektiva.132 Lokalkunskap tydliggjordes då norrmännen spelade en avgörande roll i rekognoseringen fram till målet samt val av framryckningsterräng.133
Då operatörerna tog sig till platsen oupptäckta under flera dygn bakom fiendens linjer är dömningen att enheten upprätthöll en hög integritet och operationssäkerhet, variabelvärdet be-döms (Närvarande). 127 Mann 2009:482–483. 128 Schofield 1967:64–65. 129 Mann 2009:483. 130 Mann 2012:101. 131 Cherry 2010:261–262. 132 Mann 2012:94.
Sida 31 av 43 Gällande mod så fick befälhavaren kapten Black reda på att det eventuellt inte skulle gå att hämta enheten med flygplan och att enheten behövde planera att fly till Sverige.134 Med
vet-skapen att operationen kunde bli en enkelbiljett så går det att bedöma att enheten agerade med mod. Ovetandes om antalet vakter i fabriken så agerade även Kaptenen Houghton och norr-mannen Granlund med mod. Granlund tog tre överraskade vakter till fånga och förde bort dem medan Houghton placerade sprängladdningar. De tillfångatagna vakterna nämnde att det fanns civila kvar i fabriken. Granlund agerade med moraliskt mod då han sparkade upp varenda dörr och fick ut alla civila innan detonationen.135 I slutstriden innan tillfångatagningen så stred de kvarvarande sju operatörerna till sista skottet. De var till slut pressade ner i en krater där de blev omringade. Trots sitt mod och ihärdighet så ansåg kapten Black situationen som omöjlig och gav upp.136
Händelserna indikerar på att enheten agerade med stort fysiskt och moraliskt mod under oper-ationen, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
Enligt Ladd skedde en stor utveckling av specialförbandens träning och kompetens mellan 1941 och 1942. En skillnad var att enheterna tränade hårdare samt fokuserade mer på överlevnad under svåra situationer.137 Denna utbildning visade sig viktig under operation Musketoon då
operatörerna fick klara sig själva bakom fiendens linjer innan anfallet skedde.138 Likt operation
Archery så var enheten tränade i irreguljära metoder vilket innebar att samtliga hade utbildning inom sabotage. Både fabriken samt rörledningarna sprängdes vilket innebar att enheten lycka-des med sina initiala uppgifter. Taktiska kompetensen kan även anses vara hög. Kapten Black hade även medverkat i operation Archery samt enheten varit delaktiga i flertalet stora realistiska övningar innan räden.139 Vid tillfångatagandet efter detonationerna blev enheten utmanövrerad av motståndaren. På grund av friktioner att hitta en bro så är den subjektiva bedömningen att den taktiska kompetensen inte kan beskyllas. Därav anses enheten upprätthålla högsta tekniska och taktiska kompetens, variabelvärdet bedöms (Närvarande).
134 Mann 2012:94. 135 Schofield 1967:55–56. 136 Ibid:92–93. 137 Ladd 1978:168–169 138 Mann 2009:483. 139 Cherry 2010:260.
Sida 32 av 43
Kreativitet – Kapten Black gjorde det taktiska valet att anfalla och dela in enheten i mindre
grupper med olika uppdrag under natten. Black ville även uppnå full överraskning och avbröt anfallet en kväll när de såg en tysk patrull på väg mot fabriken.140 Efter detonationen nyttjades en rökgranat i den enda tunneln för att fördröja förstärkningar. Då tyskarna trodde att tunneln skulle sprängas fick tyskarna ta en längre omväg.141 Dock under tillbakaryckning så föreslog Granlund en kreativ lösning att enheten skulle simma över vattnet när bron inte blev funnen. Dock valde åtta operatörer att framrycka längs vägen som senare resulterade i deras tillfånga-tagning trots Granlunds uppmaning att inte ta den vägen då tyskarna skulle komma där.142 Detta innebär att graden av kreativitet kan ifrågasättas då utfallet visar att Granlund och tre andra i sin grupps kreativitet kringgick friktionen att ge motståndaren en röst. Varför resterande ope-ratörer inte valde att följa Granlund är inte klart utan leder endast till spekulationer. Dock var Granlund från trakten och den subjektiva bedömningen är att en form av missförstånd eller misstro mellan nationerna kan vara en faktor.
Enheten nyttjade kreativa metoder för att lyckas med sina uppdrag vilket visar på närvaro av indikatorn. Då större delen av gruppen flydde längs en väg där tyskarna bedömdes komma kritiseras dock graden av kreativitet, variabelvärdet bedöms (Delvis).
Flexibilitet – Enhetens lätta utrustning möjliggjorde att de kunde ta sig förbi friktioner i
fram-ryckningen samt uppträda flexibelt. Dock blev utrustningen en avgörande faktor vid tillbaka-dragningen. Enligt Schofield innebar enhetens lättare vapensystem att operatörerna inte kunde verka på långa avstånd och hade ingen effekt på tyskarna.143 Det innebar att enheten hade svå-righeter att understödja varandra med endast kulsprutepistoler. Indikatorn innebar att enheten skall anpassa sitt stridssätt utifrån friktioner. Kapten Black delade upp enheten i tre grupper där två grupper understödde medan en grupp identifierade bron vilket tyder på enhetens flexibilitet. När det uppstod problem att identifiera bron över vattendraget så blev merparten av enheten statiska. I och med statiska tillståndet så lyckades enheten inte anpassa sig utifrån friktionerna. Friktioner som uppstod var även att norrmannen Djupdraet blev kritiskt skadad. Friktionen som detta medgav innebar att enheten inte kunde agera lika flexibelt då de blev tvungna att ta hand och plåstra om den sårade.144 Detta kulminerade i understödjande gruppernas gripande. Enheten
140 Cherry 2010:262. 141 Ibid:263.
142 Jensen, Ratvik & Ulstein 1948:155. 143 Schofield 1967:91.
