Stöd, nätverk och ekonomiskt kapital: Påverkande faktorer bakom ungas beslutsfattande om framtida studier

SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Stöd, nätverk och ekonomiskt kapital

Påverkande faktorer bakom ungas beslutsfattande om

framtida studier

Support, networks and financial capital

Influencing factors behind young people’s decision-making about

future studies

Genta Alihajdari

Isabella Turgman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Laid Bouakaz

Datum för uppsatsseminarium: 2021–06–02

Examinator: Pål Brunnström Handledare: Laid Bouakaz

3

Sammanfattning

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet. Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

4

Förord

Vi vill tacka alla berörda parter som gjort det möjligt för oss att genomföra vår undersökning. Tack till vår handledare Laid för din expertis och feedback genom hela processen. Vi vill också tacka våra informanter som delat med sig av sina personliga erfarenheter som utgjort grunden till arbetet. För uppmuntrande och stöttande vill vi tacka familj och vänner.

Arbetsfördelning

Vi genomförde alla intervjuer och transkriberade, bearbetade samt analyserade det empiriska materialet tillsammans. På grund av den rådande Coronapandemin utfördes hela arbetet på distans. Det har funnits olika ansvarsområden. De delar vi skrivit tillsammans är inledning, syfte och problemformulering, teori, resultat och analys, diskussion, om studiens relevans för studie- och yrkesvägledningen och förslag till vidare forskning. I tidigare forskning under ungas beslutsfattande kring utbildning har Isabella skrivit om Rolfsmans studie och om Eriksson, Högdin och Isakssons studie, tillsammans skrev vi om CMS. Genta har skrivit om syn på studier och arbete och dess påverkan på karriärval och tillsammans med Isabella skrivit föräldrarnas påverkan. Isabella har skrivit om social snedrekrytering. Isabella har haft huvudansvar för metoden och Genta för referenslista och layout.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7 1.1 Syfte och frågeställningar ... 8 1.2 Begreppsdefinition ... 8 2. Tidigare forskning ... 9 2.1 Ungas beslutfattande kring utbildning ... 9 2.2 Syn på studier och arbete och dess påverkan på karriärval ... 11 2.3 Föräldrars påverkan ... 12 2.4 Social snedrekrytering ... 13 2.5 Sammanfattning ... 14 3. Teori ... 16 3. 1 Careership ... 16 3.1.1 Fält och spelare ... 16 3.1.2 Kapital ... 17 3.1.3 Habitus och handlingshorisont ... 18 3.1.4 Brytpunkter och rutiner ... 19 3.1.5 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande ... 19 3.2 DOTS-modellen ... 20 3.3 Sammanfattning ... 21 4. Metod ... 22 4.1 Metodval ... 22 4.2 Urval ... 23 4.3 Datainsamling ... 23 4.4 Analysform ... 24 4.5 Etiska ställningstaganden ... 25 5. Resultat och analys ... 26 5.1 Presentation av informanterna ... 26 5.2 Utbildningsval och skolans stöd ... 27 5.2.1 Utbildningsval ... 27 5.2.2 Skolans stöd ... 28 5.3 Föräldrar och andras påverkan ... 30 5.4 Utbildning ... 33 5.5 Arbetsmarknad ... 35

6 5.6 Pandemins påverkan ... 37 5.7 Slutsats av resultat och analys ... 38 6. Diskussion ... 40 6.1 Resultatdiskussion ... 40 6.1.1 Skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar ... 40 6.1.2 Påverkan av nätverk och uppväxtmiljö ... 42 6.1.3 Påverkan av ekonomiskt kapital ... 43 6.2 Metod- och teoridiskussion ... 44 6.2.1 Metoddiskussion ... 44 6.2.2 Teoridiskussion ... 45 6.3 Studiens relevans för studie- och yrkesvägledningen ... 46 6.4 Förslag till vidare forskning ... 47 Referenslista ... 48 Bilaga 1 ... 52

7

1. Inledning

Under vår verksamhetsförlagda utbildning, VFU, kom vi i kontakt med elever som inte planerade att läsa vidare direkt efter gymnasiet, och att det rådde en osäkerhet om framtida val. Detta har väckt vårt intresse för att undersöka bakomliggande orsaker till elevers tankesätt om studie- och yrkesval.

Statistik från universitetskanslersämbetets senaste årsrapport (2020) om universitet och högskolor visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Av de 19-åringar som slutförde gymnasiet 2018, gick endast 13 procent vidare till högskoleutbildning direkt, vilket börjar likna de låga nivåerna på 1980-talet (UKÄ 2020, 21). Drygt hälften, 54 procent, av de 49 400 ungdomar som tog examen från högskoleförberedande program studerade på högskola 3 år efter gymnasieskolan (Skolverket 2020, 16). Trots att utbildningsnivån i Sverige ökar bland befolkningen beräknas inte mer än 28% av befolkningen som högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på 3 år eller mer efter gymnasiet (SCB 2021a). Vi ser det som en uppgift för oss som blivande studie- och yrkesvägledare att bidra till att utbildningsnivån bland befolkningen fortsätter öka.

I en värld i ständig förändring och i takt med att samhället utvecklas behöver vi kunna möta utmaningarna som detta för med sig, till exempel klimatförändringar, ett åldrande samhälle, hållbar ekonomisk utveckling och ojämlikheter. Utbildning spelar här en nyckelroll för att förbereda individen för arbetslivet, och vara med och skapa en framtid att vara delaktig i (Wilson 2013, 102). Samtidigt har den ökade valfriheten av både yrke och studier gjort beslutprocessen svårare för den enskilde individen, vilket gör att många ungdomar väljer att skjuta fram sitt beslutsfattande. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts och flera ungdomar väljer preliminära arbeten, där de inte prioriterar en facklig anslutning (Gustafsson Arnell 2003, 121, 124).

Ur ett generationsperspektiv visar resultat från studier att kapital och pengar fått allt större betydelse bland unga i deras värderingsmönster (Gustafsson Arnell 2003, 127). Statistik från 2018 visar att en majoritet av svenska gymnasieelever arbetar (SCB 2018), medan färska

8

siffror från 2021 visar att svårigheterna att ta sig in på arbetsmarknaden ökat med pandemin (SCB 2021b). Med detta som bakgrund ser vi flera skäl till att undersöka hur det ser ut med val av studier och arbete efter gymnasiet och påverkande faktorer till det, hos våra informanter.

Vi har valt att avgränsa studien till att fokusera på 6 unga vuxna i åldern 21–24 år som läst högskoleförberedande program, då den åldersgruppen var mest intressant i förhållande till vår frågeställning. Samtliga informanter är födda i Sverige. Oavsiktligt har alla informanter icke-svenskfödda föräldrar. Med tanke på att det finns 7 program som ingår i begreppet högskoleförberedande program har vi valt att fokusera på unga vuxna som läst samhälls- eller ekonomiprogrammet på gymnasiet. De här programmen valdes ut då siffror visar att ungdomar från ekonomi- och samhällsprogrammen oftast är de som är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter gymnasiet, i jämförelse med de andra högskoleförberedande programmen (Skolverket 2017). En hög andel från högskoleförberedande program väljer att arbeta trots att de inte genomgått utbildning som är grundläggande för yrkesverksamhet (SCB 2017, 15).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här undersökningen är att undersöka bakomliggande orsaker till varför allt fler ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval.

Vi har valt att formulera våra frågeställningar enligt följande:

Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet?

Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete?

1.2 Begreppsdefinition

Bakomliggande faktor: en betydelsefull omständighet som ligger bakom. Beslutsfattande: att förstå mängden olika sätt att ta beslut på.

9

2. Tidigare forskning

Det här kapitlet inleds med att vi tittar på hur ungas beslutsfattande om utbildning, och deras tankar och val till studier ser ut. Kapitlet fortsätter sedan med hur detta påverkar deras karriärval. Därefter lyfts sambandet mellan barn och föräldrars utbildningsnivå och hur socioekonomisk bakgrund spelar in för ungas betyg. Sedan tas den sociala snedrekryteringen upp, där utbildningsnivån i hemmet är den starkaste faktorn som påverkar övergången till högskola enligt Erikson & Johnssons studie (1993, 19).

2.1 Ungas beslutfattande kring utbildning

Att utbildningskraven ökat globalt, och att det minsta som förväntas för en framtida anställning idag är en gymnasieutbildning, poängteras i Rolfmans studie “Swedish students in the process of transition to upper secondary education – factors of importance for educational choice and for their future”. Rolfsman poängterar även att vägledning spelar en stor roll för att unga ska göra genomtänkta val inför framtiden (Rolfsman 2020, 331–332). Rolfsman beskriver hur ungdomar i årskurs nio resonerar i valet till gymnasiet och hur de ser på högre studier, arbete och framtid. Studien undersöker också hur ungdomarna prioriterar och ser på sig själva och sina karriärval (Rolfsman 2020, 347). De allra flesta planerar högre studier, 7 av 10 väljer ett högskoleförberedande program (Rolfsman 2020, 343). När studenter rangordnar viktiga faktorer i deras framtida liv svarar 96% att ha roligt på jobbet, 95% god ekonomi och 94% att ett säkerställt liv, är det som är viktigast. 74% tycker att universitetsstudier är viktigt och 81% värderar att ha en hög utbildning, medan endast 63% tycker det är viktigt att kunna ha en påverkan på samhällsutvecklingen och 84% tycker det är viktigt att tjäna mycket pengar (Rolfsman 2020, 344). Ett annat tidigare resultat som framkom i Rolfsmans studie visade att studenters beslutsfattande varierade över tiden och att de tog utbildningsbeslut på olika sätt. Studien visar ett samband mellan skolans stöd och elevers beslutsfattande. När elever kände ett stöd från skolan hade skolan större inverkan på

10

deras beslut än externa faktorer utanför skolan som tex. vänner och familj. I Sverige är det 1 av 4 som inte går ut gymnasiet inom tidsramen tre år och därför inte får behörighet till högre utbildning (Blenkinsop et al 2006, refererad i Rolfsman 2020, 333).

Career Management Skills förkortas CMS och handlar om karriärhanteringsfärdigheter. Inom CMS betonas vikten av det egna ansvaret hos individen. Huvudsyftet är att utveckla resurser och kompetenser för att få individen att bättre hantera sina livsval och göra väl underbyggda framtidsval (Sultana 2012, 225–248). CMS har blivit mer utbrett i Europa, men det råder fortfarande stora skillnader mellan länderna och de använder sig av olika tillvägagångssätt för att integrera CMS i skolsystemet. Olika tillvägagångssätt kan handla om till exempel vägledning, fallstudier, skuggning, praktik och rollspel. Sultana föreslår tre olika förhållningssätt för att integrera CMS i skolsystemet. Det första är att kunskapsområdet ges ett särskilt utrymme i skolans timplan, det andra är att det tas upp i alla ämnen där det är lämpligt, och det tredje är att det belyses i särskilda teman över flera ämnen (Sultana 2012, 238–239). Personlig förvaltning, att utforska lärande och livs- och arbetsbyggande är tre kända huvudkategorier inom CMS. Personlig förvaltning handlar om att skapa och upprätthålla en positiv självbild och att förstå de faktorer som påverkar självbilden i ens liv och arbete. Det är också relaterat till att skapa möjligheter för att bygga positiva relationer i livet, lära sig hantera förändringar och att utveckla strategier för att kunna bemöta livs- och arbetsförändringar. Att utforska lärande handlar bland annat om att förstå förhållandet mellan arbete, samhälle och ekonomi och att delta i livslångt lärande som stöder livs- och arbetsmål i karriären. Livs- och arbetsbyggande handlar om att utveckla möjligheter, att söka och behålla samt skapa arbeten. Det handlar också om beslutstagande och att ta kontroll över sitt livs- och arbetsbyggande och förstå livsroller (Sultana 2012, 231).

Eriksson, Högdin och Isakssons artikel “Education and Career Choices: How the School Can Support Young People to Develop Knowledge and Decision-making Skills”, handlar om de många val som ungdomar måste göra relaterade till utbildning och karriär. De snabba förändringar som sker på arbetsmarknaden med ökat informationsflöde och möjligheter ställer stora krav på unga. Det är viktigt att förstå att olika val får olika konsekvenser. Här spelar vägledningen en stor roll, men valfriheten ger också ökad press, stress och mental ohälsa. Det framkommer även att många ungdomar i skolan inte tycker att de får det stöd de behöver inför utbildnings- och karriärval, och stöd kring vilken kunskap de skulle behöva

11

mer av. De vill ha mer personlig än generell information när det kommer till att reflektera över framtiden (Eriksson et al 2018, 1900). Flera önskar att de hade fått mer kunskap om arbetsmarknaden i tidigare ålder, och mer kunskap om valmöjligheter. Kunskapsbristen skapade osäkerhet om vad de ville arbeta med och vilka utbildningsval de skulle göra. Flera elever hade sina vägledningsmöten precis innan valen till vidare studier skulle göras, medan några inte haft någon vägledning alls (Eriksson et al 2018, 1903). Flera elever tyckte det var svårt att få användbara svar från sina vägledare om den specifika kunskap och krav de behövde för högre utbildning (Eriksson et al 2018, 1906).

2.2 Syn på studier och arbete och dess påverkan på karriärval

I en undersökning som universitets- och högskolerådet gjort med 1000 deltagare mellan 19 och 64 år, visar resultaten att de två vanligaste orsakerna till att studera vidare är att det finns ett intresse för högskolestudier och att komma in på den utbildning som är intressant. De vanligaste orsakerna till att inte studera vidare är att vilja börja arbeta så fort som möjligt, följt av saknad studiemotivation, medan mer än 10 procent svarar att de inte är intresserade av högskolestudier (UHR 2017, 17,19). Att börja arbeta så fort som möjligt är vanligare på de mindre orterna jämfört med i storstäderna. Detsamma gäller synen på vikten av högskoleutbildning för att få ett jobb. På de mindre orterna anses det som mindre viktigt eller inte alls viktigt jämfört med större städer enligt undersökningen (UHR 2017, 16, 20). Utbildningsgraden är högre i storstäderna. Undersökningen visar att 40 procent på en ort med mindre än 3000 invånare, respektive 56 procent på en ort med mer än 3000 invånare har högskoleutbildning. I storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö är siffran 68 procent (UHR 2017, 14).

En irländsk studie “Influences on school leavers’ career decisions – Implications for the accounting profession’’ sammanfattas i en artikel av Marann Byrne, Pauline Willis och John Burke. Den handlar framförallt om de faktorer som påverkar elevers karriärbeslut eller val av yrke. Trots att det finns en hel del forskning om karriärval så har forskningen oftast varit inriktad på högskolestudenter och inte övriga skolelever, vilket den är här (Byrne et al, 2012, 102). Teoretiker inom karriär- och utbildningsplaner har identifierat tonåren som en viktig

12

tidpunkt för framtidsval (Paa & McWhirter, 2000, refererad i Byrne et al, 2012, 102). Även andra studier har bekräftat att studenter gör karriärval tidigt i livet och att elevers ambitioner inom utbildning och yrke sägs vara fastställda när de slutför sin utbildning (Byrne et al, 2012, 103).

Carpenter och Fosters (1977) tredimensionella modell utforskar de faktorer som påverkar elevers karriärbeslut. Den tredimensionella modellen består av inre, yttre och interpersonella faktorer. Inre faktorer som spelar roll kan vara intellektuellt intresse och arbetsglädje, medan yttre faktorer kan handla om tillgänglighet av sysselsättning eller ersättning. Interpersonella faktorer handlar om omgivningens inflytande som påverkar elevens tro på karriärens värde. Det kan vara uppfattningar, attityder och förväntningar hos lärare, vägledare, vänner och föräldrar (Carpenter och Fosters, 1977, refererad i Byrne et al 2012, 103). Studien konstaterar att det finns en variation av faktorer som visat sig vara påverkande i elevers karriärval (Byrne et al, 2012, 104). Arbetstillfredsställelse, arbetssäkerhet, goda arbetsförhållanden och karriärlämplighet visade sig vara viktiga karriärfaktorer i denna studie. Det vill säga att elever påverkas av både inre och yttre faktorer när de gör karriärval (Byrne et al, 2012, 108). Studien visade även på att föräldrar var mest inflytelserika för eleverna och att ämneslärare bidrog stöttande (Byrne et al, 2012, 109). Enligt studien är ett sätt att förmedla goda arbetsförhållanden att kunna ge möjlighet till elever att besöka olika arbetsmiljöer, och erbjuda eleverna praktikplatser, vilket ger dem chansen till att tidigare uppfattningar kanske förändras, och att de därmed får en positiv upplevelse (Byrne et al, 2012, 109–110).

2.3 Föräldrars påverkan

Enligt Statistikmyndigheten SCB kan ett samband ses mellan barn och föräldrars utbildningsnivå, då siffror visar att barn oftare skaffar sig en högre utbildning ifall föräldrarna har det. Av de som har två högutbildade föräldrar har 80 procent själva en eftergymnasial utbildning, vilket går att jämföra med 25 procent bland de barn där ingen förälder har gymnasial utbildning (SCB 2016). När det handlar om synen på sina studieresultat både från grundskola och gymnasiet råder stora skillnader beroende på föräldrars utbildningsnivåer.

13

Studier visar att de med två högskoleutbildade föräldrar angav att de hade mycket bra betyg, jämfört med de med en högskoleutbildad förälder eller de med två föräldrar utan högskoleutbildning (UHR 2017, 15). Studier från universitets- och högskolerådet visar även att avbrutna studier är vanligare bland de med föräldrar utan högskoleutbildning, jämfört med de som har högskoleutbildning. Högskoleutbildning är den utbildning flest svarar att de avbrutit oavsett bakgrund, något vanligare är det för män än kvinnor. Den vanligaste orsaken till de avbrutna studierna är fel val av utbildning (UHR 2017, 30).

Lovén och Dresch har i sin undersökning “Vägen efter grundskolan’’ (Lovén & Dresch 2010, 37) undersökt hur ungdomar tänker och agerar inför gymnasievalet. De har för att få djup och bredd i sin studie kombinerat enkätstudier och en longitudinell fördjupad intervjustudie, vilket innebär undersökning under en viss tid med uppföljning och upprepade mätningar på studieobjekten. Det har i studien bland annat tittat på hur andra påverkar ungdomars väljande, där det framkom att de flesta av ungdomarna ansåg att det var de själva som valde till gymnasiet utan påverkan från andra, men att föräldrarna varit ett viktigt stöd. Skillnader som framkom mellan elever med icke-svenskfödda föräldrar och elever med svenskfödda föräldrar var att eleverna med icke-svenskfödda föräldrar hade en högre grad av styrande och påverkande från familj och föräldrar (Lovén & Dresch 2010, 45).

Bouakaz avhandling “Parental Involvement In School’’ lyfter bland annat hur flera icke-svenskfödda föräldrars förhållande till den svenska skolan kan se ut. Enligt många föräldrar skiljer sig mycket från deras bild av skolan jämfört med det svenska skolsystemet som är i ständig förändring och där eleverna tycks få göra nästan vad som helst (Bouakaz 2007, 165). En försvårande faktor för föräldrarna är språkbrister och deras begränsade kunskap av skolsystemet som utgör ett hinder för deras involverande i skolan (Bouakaz 2007, 169, 171).

2.4 Social snedrekrytering

En annan faktor som kan påverka ungas övergång till högskola är den sociala snedrekryteringen. Erikson och Johnsson (1993) har i sin studie lagt stort fokus på social snedrekrytering till högre studier, som handlar om att mäta sambandet mellan social

14

bakgrund och utbildning. Resultat i deras studie visar att social snedrekrytering kan visa sig på så sätt att individer från vissa sociala ursprung oftare än andra har högre utbildningsnivå, och att skillnader finns i utbildningstillfällen mellan grupper med olika social bakgrund (Erikson & Johnsson 1993, 13). Social snedrekrytering betraktas som ett samhällsproblem av två huvudskäl. Det första är att det kan ses som en individuell orättvisa att individers livschanser påverkas av under vilka omständigheter de fötts till. Det andra är att social snedrekrytering inte tar vara på alla individers potential och begåvningar, vilket blir en samhällsförlust i sig. Den sociala snedrekryteringen byggs upp redan under skolgången, och visar sig främst i att barn från grupper med hög social status i genomsnitt presterar bättre i skolan, och att de oftare går vidare till teoretiska studier än andra barn på samma prestationsnivå. Detta håller i sig från grundskola till universitetsnivå (Erikson & Johnsson 1993, 17). Det som ligger bakom stora skillnader i betyg och utbildningsval samt högre studier är främst tre faktorer. Den första, som är knuten till föräldrars yrken, är klasstillhörighet, den andra är utbildningsnivån i hemmet och den tredje är den ekonomiska situationen hos uppväxtfamiljen. Utbildningsnivån har en något större effekt än klasstillhörigheten, medan ekonomin anses ha en något svagare betydelse vilket kan vara missvisande då uppgifter om bland annat förmögenhet saknas. Utbildningsnivån i hemmet är dock den starkaste faktorn som påverkar övergången till högskola enligt Eriksson och Johnssons studie (Erikson & Johnsson 1993, 19).

2.5 Sammanfattning

I tidigare forskning poängteras att vägledning spelar en stor roll för att unga ska göra genomtänkta val, men också att stöd från skolan har större inverkan på elevers beslut än externa faktorer utanför skolan. Karriärhanteringsfärdigheter, CMS, betonar vikten av det egna ansvaret hos individen att utveckla resurser och kompetenser för att kunna göra väl underbyggda framtidsval. Snabba förändringar på arbetsmarknaden med ökat informationsflöde och möjligheter ställer stora krav på unga, vilket också ger ökad press,

15

stress och mental ohälsa. Många ungdomar önskar mer stöd inför utbildnings- och karriärval med mer kunskap om arbetsmarknad och valmöjligheter i tidigare ålder.

Ett samband kan ses mellan barn och föräldrars utbildningsnivå, vilket visar att barn oftare skaffar sig högre utbildning ifall föräldrarna har det. Föräldrar har även en påverkan på avbrutna studier, betyg och hur elever ser på sina studieresultat.

Den vanligaste orsaken till att studera vidare är att det finns ett intresse för högskolestudier, medan huvudorsaken till att inte studera vidare är att vilja arbeta så fort som möjligt. När det handlar om geografisk påverkan visar tidigare forskning att arbets- och utbildningsgrad skiljer sig mellan mindre orter och större städer.

Det finns en variation av flera faktorer som visat sig vara påverkande i elevers karriärval. I den tidigare forskningen råder delade meningar om vilka bakomliggande faktorer som påverkar elevers val och beslutsfattande tydligast. Det som framkommit i tidigare forskning anses vara relevant underlag till denna studies fortsatta undersökning, då innehållet går att relatera till studiens frågeställning. Den tidigare forskningen ringar dels in en del problemområden inom vägledningen som upplevs av elever och lyfter även fram att en stor andel elever tidigt planerar högre studier. Flera externa påverkansfaktorer skildras bakom elevers val och en bild framkommer av att intresse styr fortsatta studier, medan flera väljer att komma ut i arbete istället. Med detta som underlag hoppas vi kunna undersöka och ringa in orsakande faktorer hos våra informanter, och hur väl dessa faktorer stämmer överens med deras studie- och yrkesval samt beslutsfattande.

16

3. Teori

I detta kapitel redogörs för de teorier och teoretiska begrepp som vi valt ut för att analysera det empiriska materialet. De teoretiska begrepp som tas upp i kapitlet är fält och spelare, kapital, habitus och handlingshorisont, brytpunkter och rutiner, samt pragmatiskt rationellt beslutfattande. Även Law & Watts (1998) DOTS-modell kommer att användas för att analysera det empiriska materialet. De begrepp som är användbara där är beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom.

3. 1 Careership

Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes teori Careership bygger på tankar om att det är flera faktorer som påverkar individens situation, såsom social bakgrund, klasstillhörighet och personlig fallenhet (Lovén & Olofsson 2020, 45).

Hodkinson & Sparkes har studerat hur ungdomar fattar karriärbeslut vilket de presenterar i sin senaste teori Careership. Deras teori skapades i ett försök att utveckla det som saknades i befintlig litteratur genom att blanda sociala och kulturella faktorer med personliga val (Hodkinson & Sparkes 1997, 31–32). Hodkinson och Sparkes använder sig i sin teori av flera av den franske forskaren Pierre Bourdieus begrepp, då de menar att Bourdieus arbete kan bidra till att utveckla en sociologisk teori om hur karriärbeslut är gjorda (Hodkinson & Sparkes 1997, 30).

3.1.1 Fält och spelare

Bourdieu talar om fält och spelare, där fältet är det området där individen finns medan spelarna är de övriga som befinner sig på fältet, som alla strävar efter olika mål (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Ett fält är ett system av relationer mellan positioner, vilket betyder ett socialt strukturerat utrymme där det sker strider om det sociala spelet (Broady 1998, 19).

17

Striderna på fältet sker mellan olika personer, grupper eller institutioner som tävlar med varandra (Broady 1998, 21). Spelarna kan till exempel vara ungdomar, arbetsgivare, föräldrar, utbildningsanordnare, karriäransvariga och medarbetare. Alla spelare på fältet är utrustade med olika former av kapital. Maktförhållandena mellan spelarna definierar fältets struktur och det är de resursstarka spelarna som bestämmer spelets regler (Hodkinson & Sparkes 1997, 36).

3.1.2 Kapital

Bourdieu beskriver kapital i olika former som socialt, ekonomiskt, kulturellt eller symboliskt, som i karriärbeslut ger olika mycket makt (Hodkinson & Sparkes 1997, 38). Beroende på spelarnas olika mängd och olika sorters kapital ger kapitalet tillgång till olika befogenhet att påverka reglerna i spelet (Hodkinson & Sparkes 1997, 36–37).

Det sociala kapitalet ingår i Bourdieus kapitalteori. Socialt kapital handlar om tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband, personkontakter och förbindelser, vilket kan sammanfattas som kontakter. Det sociala kapitalet avgör om en individ har de rätta kontakterna för att få en uppsatt position (Broady 1998, 14). Det sociala kapitalet kan klassificeras genom ett anrikt släktnamn eller ett välbyggt kontaktnät. Kapitalet existerar bara om tillgångarna låter sig omsättas i något av värde (Broady 1998, 15). Att ha eller inte ha en position påverkar ens sociala kapital. En låg nivå av socialt kapital uttrycker sig i form av isolering eller att vara en outsider, något som kan skapas genom att ha flyttat till ett nytt ställe (Bouakaz 2007, 72). Bourdieu menar också att en hög examen inte är en garanti för framtiden. För en bra yrkeskarriär och sociala framgångar behövs även stöd från släkt, studiekamrater och vänner med flera.

Ekonomiskt kapital handlar om materiella tillgångar och om ekonomins spelregler (Broady 1998, 3). Inkomst uttrycker vilken socioekonomisk klass du tillhör. Ju högre inkomst du har desto bättre standard och möjligheter att köpa det du vill, vilket också reglerar ledig tid och resor (Bouakaz 2007, 72).

Kulturellt kapital beskriver Bourdieu som användning av kultiverat språkbruk i både tal och skrift, nära bekantskap med finkulturen, examina från respekterade läroanstalter och kännedom inom klassisk musik eller litteratur (Broady 1998, 3). Det kulturella kapitalet uppstod när symboliska tillgångar började lagras i form av skriftliga dokument som examina

18

och titlar. Ur historisk synvinkel kan det kulturella kapitalets framväxt kopplas till exempelvis utveckling av utbildningsväsendet, lagstiftade inrättningar, bibliotek, etc. (Broady 1998, 7). Ett högt kulturellt kapital innebär att vara välinformerad och ha goda chanser till en privilegierad framtid. Det hänger ihop med att föräldrar har kunskap om möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet erbjuder (Broady 1998, 8).

Symboliskt kapital har ett tilldelat symboliskt värde av en eller flera observatörer, och handlar om erkända människor och institutioner, examina eller titlar, konstverk eller vetenskapliga arbeten. Utbildningskapital i form av goda betyg eller examina från ansedda skolor, och språkligt kapital som innebär förmåga att tala och skriva på ett sätt som skapar respekt är exempel på symboliskt kapital (Broady 1998, 6).

3.1.3 Habitus och handlingshorisont

Ett annat begrepp från Bourdieu som används i teorin är habitus och ses som en personifierad form av kapital. Habitus tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och har formats av det liv individen levt hittills. Skillnaden mellan människors habitus går att koppla till deras nedärvda eller förvärvade kapital. Alla individer är utrustade med habitus men somliga habitus värderas högre än andra, och det är marknaden som avgör om ett habitus kan fungera som ett kapital beroende på vad som efterfrågas. När människor hamnar i nya situationer och miljöer så kan habitus förstärkas, försvagas eller transformeras (Broady 1998, 17–18). Efterhand som ny information fångas upp förfinas och förändras habitus och handlingshorisonten (Broady 1998, 3). Handlingshorisont kan beskrivas som en slags arena som en individ befinner sig i som både begränsar och möjliggör individens syn på världen och vilka val den kan göra. Bourdieu menar att människor tar sina karriärsbeslut inom handlingshorisonten. Både habitus och arbetsmarknadens möjligheter påverkar handlingshorisonten. En anledning att individer ibland avvisar karriärråd är att det som föreslås ligger utanför deras handlingshorisont, det som de ser som möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34).

19

3.1.4 Brytpunkter och rutiner

Inom Careership talas det om att karriärval sker vid vändpunkter eller brytpunkter i livet. Vid en brytpunkt går individen igenom en betydande omvandling av identiteten. När ett beslut tas inom en brytpunkt förändras individens habitus. Det finns tre olika kategorier av brytpunkter att urskilja mellan, även om det oftast är en kombination av flera, institutionella, frivilliga och påtvingade.

Institutionella brytpunkter är strukturella och bestäms av institutioners externa strukturer. Det kan vara att byte av skolform, inträde på arbetsmarknaden eller obligatorisk pensionsålder. Frivilliga eller självinitierade brytpunkter betyder att individen själv är avgörande för att påskynda en förändring. Påtvingade brytpunkter handlar om något individen inte kan kontrollera som innebär en påtvingad förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Brytpunkter följs och föregås av rutiner, vilka det finns fem som urskiljs från varandra men som är av central betydelse för karriären. Den av rutinerna vi har valt att fokusera på är motsägelsefullhet, vilken handlar om att ångra det ursprungliga beslutet och bestämma att det inte längre är lämpligt. Det kan handla om att sluta ett arbete eller utbildning (Hodkinson & Sparkes 1997, 40).

3.1.5 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande

Pragmatiskt rationellt beslutsfattande är ett begrepp inom Careership som innebär att besluten är mer pragmatiska än systematiska. Det innebär att besluten är mer planlösa än planmässiga, och baseras på att information ofta är inhämtad från välbekanta personer som individerna litar på (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Karriärvalen formas utifrån individens habitus, resurser och yttre förhållanden och besluten fattas inom individens handlingshorisont (Lundahl 2010, 25). För vissa handlar det enbart om att ta ställning till ett karriäralternativ och ofta acceptera ett alternativ snarare än att välja mellan många (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Beroende på vem som är betraktande och väljande finns det olika uppfattningar om vad som är möjligt och omöjligt, och det beror inte bara på vad som är tillgängligt på utbildnings- och arbetsmarknaden. Vissa delar av utbudet filtreras bort som ointressanta, olämpliga eller omöjliga (Lundahl 2010, 25).

20

3.2 DOTS-modellen

Bill Law och A.G Watts presenterar i DOTS-modellen fyra olika steg om förmågor och medvetenhet som den sökande bör ha. De fyra stegen är Decision learning, Opportunity awareness, Transition learning and Self-awareness (Lundahl et al. 2020, 25). På svenska är dessa begrepp, beslutfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom.

Med beslutsfattande menas att hjälpa eleverna förstå mängden olika sätt att ta beslut på. Det kan betyda att hjälpa till att förstå den press och förväntningar som är inblandade i ett beslut. Det kan innebära förståelsen av olika beslutstilar och att olika personer fattar olika beslut på olika sätt, vilka är mer lämpliga för vissa än för andra. Det finns också olika färdigheter elever kan skaffa sig som hjälper dem fatta beslut de är nöjda med. Det finns risker med beslutsfattande och unga behöver hjälp att lära sig ta ansvar för beslutsfattande och att ta ansvar för sina egna liv (Law & Watts 1977, 3).

Med möjlighetskunskap menas kunskapen elever kan skaffa sig för att förstå arbetsmarknaden och möjligheterna inom den. Men också kraven som kommer ställas på dem och vilka belöningar och tillfredsställelse de kan få genom dem (Law & Watts 1977, 1). Lärande om övergångar innebär att hjälpa elever att skaffa de färdigheter de behöver i övergångar genom uppväxten. De behöver få förståelse för hur olik skolan är från arbetslivet och kunna koppla samman sina kunskaper i senare steg i livet. För att elever ska kunna handskas med nya situationer behöver de flera olika sorters kunskaper. Det är viktigt att få förståelse för vad som kommer senare i karriärutvecklingen och ta fram förmågor som behövs i övergångarna för att lyckas (Law & Watts 1977, 4).

Med självkännedom menas hjälpen som ges för att eleven ska kunna utveckla sig själv till en individ med unik personlighet. Det kan innebära att utveckla personliga styrkor som kompetenser, fallenheter, praktiska förmågor, personliga kvaliteter och psykiska styrkor. Självkännedom är helt enkelt viktigt för individen för att lättare kunna göra val i livet (Law & Watts 1977, 2).

21

3.3 Sammanfattning

Careership innehåller flera av Bourdieus begrepp. Han talar om fält och spelare, där fältet är det området där individen finns medan spelarna är de övriga som befinner sig på fältet, som alla strävar efter olika mål. Bourdieu beskriver även kapital i olika former som socialt, ekonomiskt, kulturellt eller symboliskt, som i karriärbeslut ger olika mycket makt. Beroende på spelarnas olika mängd och olika sorters kapital ger kapitalet tillgång till olika befogenhet att påverka reglerna i spelet. Ett annat begrepp från Bourdieu som används i teorin är habitus och ses som en personifierad form av kapital. Habitus tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och har formats av det liv individen levt hittills. Begreppet handlingshorisont går att koppla till habitus och kan beskrivas som en slags arena som en individ befinner sig i som både begränsar och möjliggör individens syn på världen och vilka val den kan göra. Inom Careership talas det också om att karriärval sker vid vändpunkter eller brytpunkter i livet. Pragmatiskt rationellt beslutsfattande är ett begrepp inom Careership som innebär att besluten är mer pragmatiska än systematiska. Det innebär att besluten är mer planlösa än planmässiga, och baseras på att information ofta är inhämtad från välbekanta personer som individerna litar på. Bill Law och A.G Watts presenterar i DOTS-modellen fyra olika steg om förmågor och medvetenhet som den sökande bör ha, vilka är beslutfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. I detta kapitel har vi redovisat de teoretiska begrepp som vi kommer använda i vår analys av det empiriska materialet. Hodkinson & Sparkes (1997) teori Careership har vi valt för att vi tycker att den passar in på hur ungdomar fattar karriärbeslut, vilket vår studie handlar om. DOTS-modellen valde vi för att vi tyckte att den kompletterade Careership.

22

4. Metod

4.1 Metodval

Vi påbörjade undersökningen genom en deduktiv metod, som innebär att på förhand utgå från en eller flera bestämda teorier, där begrepp används som utgångspunkt för att försöka förstå och förklara det som framkommer. Under uppsatsens gång har dock en växling mellan deduktiv till induktiv metod gjorts där vi varit mer öppna för förklaringar för att komplettera med passande teori och begrepp efter vår insamlade data (Leseth och Tellman 2014, 34 refererad i Larsen 2018, 30). Då vi sökte efter mer djupgående förklaringar av personers erfarenheter, uppfattningar och känslor i vår fråga, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod (Larsen 2018, 34, 137). Fördelar med en kvalitativ metod i vårt fall var att vi genom intervjuer kunde tala mer fritt och få fördjupad information om det vi sökte och på så vis bättre förståelse för ämnet (Larsen 2018, 36). Nackdelar med den här metoden var att det var mycket data som skulle behandlas genom förenkling och sedan klassificeras. En annan nackdel kan vara att intervjuaren kan påverka informantens beteende i en viss riktning genom sin närvaro (Larsen 2018, 37).

Orsaken till varför den kvantitativa metoden valdes bort var för att den kvalitativa metoden passade vårt syfte bättre då vi ville ha reda på mjukdata i form av informanternas upplevelser och förväntningar, och inte mätbara data så kallat hårddata som en kvantitativ metod skulle gett oss (Larsen 2018, 31). Syftet var inte att göra en generaliserbar undersökning genom tex. standardiserade enkäter, vilket inte heller är en garanti för att få den information som söks. Vi föredrar att kunna ställa följdfrågor. En annan orsak till valet av metod var att vi behärskade den kvalitativa metoden bättre än den kvantitativa (Larsen 2018, 33).

23

4.2 Urval

I urvalet användes ett icke-sannolikhetsurval där vi som intervjupersoner bestämde vem som skulle delta i undersökningen. Informanterna valdes ut efter lämplighet genom ett så kallat godtyckligt urval för att få ett så varierat urval som möjligt med blandade representanter från olika kön och åldrar (Larsen 2018, 125). Genom både våra fysiska och digitala nätverk tillfrågades personer genom mail, telefonsamtal och sms om de ville delta i undersökningen. Alla tillfrågade sa ja till att delta. De utvalda informanterna föll inom målgruppen 21–24 år, med den gemensamma faktorn att de slutfört ett högskoleförberedande program i gymnasiet på samhällsprogrammet eller ekonomiprogrammet. Fem av informanterna hade gått samhällsprogrammet och en hade gått ekonomiprogrammet. Ingen av informanterna hade läst vidare på högskola direkt efter att ha gått ut gymnasiet.

Ett förtydligande vi vill göra är att det finns några informanter som påbörjat studier vid högskola vid senare ålder än 19 år, samt i andra utbildningsformer som Komvux och yrkeshögskola. Informanterna gavs fiktiva namn i form av Sarah, Yonas, Miran, Lea, Emily och Amira. Kring urvalet funderade vi på tänkbara konsekvenser som skulle kunna uppstå under arbetets gång, till exempel att någon deltagare hoppade av vår undersökning. Det fanns då en reservplan med två extra informanter att intervjua, vilket dock aldrig blev aktuellt.

4.3 Datainsamling

Data samlades in genom sex digitala enskilda intervjuer, en per informant, där de digitala tjänsterna Skype och Zoom användes. Samtliga intervjuer var muntliga. Dagar och tider bokades in ganska omgående efter första kontakten, och digitala möteslänkar skickades till informanterna. Vi båda intervjuare deltog vid de sex digitala intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer, vilket är delvis strukturerade intervjuer, användes med en flexibel intervjuguide som i sin tur var uppdelad i fem teman (Larsen 2018, 139). Tema ett var utbildningsval och skolans stöd, tema två var föräldrar och kontakter, tema tre var utbildning, tema fyra var arbetsmarknad och tema fem var pandemins påverkan. Fördelen med semistrukturerade

24

intervjuer var att färdigformulerade frågor kunde användas med en flexibel ordningsföljd, och att uppföljningsfrågor kunde ställas till informanten vid behov för att få mer utvecklade svar samt även reda ut missförstånd direkt. Informanten kunde även ta upp ämnen själv vilket också skedde (Larsen 2018, 36). En nackdel med intervjuer är att det inte finns någon kontroll-effekt där intervjuaren kan kontrollera att informanten inte endast svarar det intervjuaren vill höra (Larsen 2018, 37).

För att höja reliabiliteten, som handlar om noggrannhet och pålitlighet, var vi noggranna i databehandlingen och hjälptes åt med transkriptionen och kodningsprocessen, då reliabiliteten ökar ju fler som gör samma sak. Transkriberingen gjordes direkt efter att varje intervju var färdig, och den gjordes ordagrant utan att ta bort valda delar då inte information skulle gå förlorad som skulle kunna bli relevant senare. Vi eftersträvade att ställa klara och tydliga frågor som var begripliga och inte ledande (Larsen 2018, 131).

För att öka validiteten som handlar om trovärdighet, samlade vi in data som var relevant för problemformuleringen. Utformningen av intervjufrågorna gjordes med noggrannhet för att ställa frågor som gav svar på undersökningen. Intervjuguiden utformade vi tillsammans, och frågor och teman redigerades några gånger innan den kändes helt färdig. Efter den första intervjun redigerades åter igen några av de frågor som varit svårförstådda, så att inga missuppfattningar skulle komma i vidare intervjuer. Andra problem som stöttes på i genomförandet var främst ljudproblem i de digitala tjänsterna, och att en av informanterna inte hade sin kamera på vilket gjorde att dennes reaktioner och uttryck inte kunde ses. Överförbarheten i den här undersökningen är relativt låg då undersökningen skedde under en begränsad tid och med begränsat utrymme ur ett individperspektiv. Överförbarhet handlar om att kunna överföra forskningsrön till andra grupper än de som varit deltagare i undersökningen. För att öka validiteten försökte vi granska hela forskningsprocessen med kritiska ögon och nå genomtänkta slutsatser i tolkningar och diskussioner (Larsen 2018, 129– 130).

4.4 Analysform

När det gäller bearbetning transkriberades videosamtalen ordagrant, vilket gav oss ett bra dataunderlag (Larsen 2018, 156). Innehållsanalys användes för att hitta mönster och samband

25

i det empiriska materialet (Larsen 2018, 160). För att begränsa datamängden gjorde vi först en datareduktion, där information som inte var relevant för frågeställningen togs bort. Efter det gjordes en delanalys där texten grupperades med ämnen inom samma område. Texten behandlades på dator (Larsen 2018, 161). Därefter kodade vi texten genom att märka ut den med färgmarkeringar, där olika svar kopplades till olika teman. Detta gjordes genom temarubriker där data sorterades (Larsen 2018, 162–164). Redan i intervjuguiden användes samma temarubriker för olika frågor vilket underlättade vid kodningen. Efter kodningen letade vi efter mönster och hur olika teman gick att koppla till teorin.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har noga gått igenom och diskuterat etiska ställningstaganden ur olika synvinklar. Informanterna informerades muntligt före varje intervju, där de också fick godkänna att de förstått villkor och förhållningssätt. När det handlar om informationskrav informerades informanterna om vad undersökningen skulle handla om och syftet med undersökningen, vilket i det här fallet var för examensarbete. Syftet förklarades vara att få mer kunskap om orsaker bakom att allt färre ungdomar läser vidare direkt efter gymnasiet (Vetenskapsrådet 2002, 7). De informerades också om nyttjandekravet vilket innebär hur materialet kommer att användas. I det här fallet var det i examensarbete i utbildningssyfte vilket kommer publiceras på Diva-portal som är Malmö universitets digitala plats för publicering av examensarbeten (Vetenskapsrådet 2002, 14). Samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9) diskuterades också i intervjuns inledning, där informanterna fick veta att deltagandet sker av fri vilja och att de kan avbryta intervjun och deltagandet när som helst. Informanterna blev även informerade om att video- eller ljudupptagning skulle göras och att materialet skulle komma att lagras på en privat hårddisk fram till arbetets bedömning och därefter raderas. De fick veta att alla uppgifter skulle komma att avidentifieras och att deras deltagande var helt anonymt där kopplingar inte heller skulle kunna göras till dem (Vetenskapsrådet 2002, 12). I kodningsprocessen togs därför alla data bort som gick att koppla till geografisk plats och namn av olika slag. Informanterna fick även fiktiva namn. Samtliga informanter gav sitt samtycke till informationskrav, nyttjandekrav, samtyckeskrav och anonymitet.

26

5. Resultat och analys

Under detta kapitel redovisas resultatet från våra intervjuer i fem olika teman vilka motsvarar de teman som finns i intervjuguiden. De fem teman som redovisas är utbildningsval och skolans stöd, föräldrar och andras påverkan, utbildning, arbetsmarknad och pandemins påverkan. Kapitlet inleds med en kort presentation om informanterna.

5.1 Presentation av informanterna

Sarah 22 år är arbetslös idag. Hon har provat studera vid högre studier något år efter gymnasiet men hoppade av efter några månader på grund av felval. Därutöver har hon arbetat med deltidsanställningar och idag sökt flera utbildningar inför höstterminen 2021.

Yonas 24 år driver eget företag idag. Han har några år efter gymnasiet studerat vid yrkeshögskola och Komvux. Yonas har provat arbeta efter gymnasiet men valde istället att hoppa av och starta eget då han inte trivdes som anställd.

Miran 21 år arbetar idag och planerar starta eget företag. Han tycker inte studier är något för honom.

Lea 22 år jobbar heltid idag men har nyligen provat studier utomlands, vilka fick avbrytas på grund av felval och pandemin. Lea har sökt till flera utbildningar inför höstterminen 2021. Emily 23 år studerar idag. Hon fortsatte arbeta efter sitt sommarjobb efter gymnasiet och började studera heltid på högskola efter några år.

Amira 21 år studerar idag men planerar att avbryta studierna på grund av felval. Hon har arbetat något år direkt efter gymnasiet.

27

5.2 Utbildningsval och skolans stöd

5.2.1 Utbildningsval

Under utbildningsval tillfrågades informanterna om deras tidigare skolbakgrund och hur de har resonerat kring tidigare val i övergångar, kopplat till framtida val.

Informanterna fick frågan om vilken som var den främsta orsaken bakom att de valde ett högskoleförberedande program. De främsta orsakerna var att samhällsprogrammet var en bred utbildning och att de flesta inte var intresserade av yrkesprogram. Men det framkom även en viss osäkerhet i valet hos två av informanterna. Alla utom Emily och Miran var positiva till att de skulle valt samma gymnasieprogram om de fick välja idag.

Jag hade jättedålig koll på programmen, så jag hade ingen aning om att jag kunde läsa något praktiskt men ändå läsa högskoleförberedande och sånt, utan bara typ alla snackade om att samhälle är brett. Jag hade hellre gått något som jag tyckte var kul och fått höga betyg. Jag kände att jag inte var motiverad och behövde anstränga mig överdrivet mycket på samhällsprogrammet. Det gav mig ingenting heller att gå det programmet än mer än det, alltså jag blir ju ingenting jag har ju inget jag kan luta mig tillbaka på yrkesmässigt (Emily).

Emily kände sig inte tillräckligt förberedd inför gymnasievalet och är i efterhand missnöjd med sitt val. Hon tyckte inte hon hade fått tillräckligt med kunskap för att välja rätt. Även Miran tyckte att han saknade kunskaper och ångrade sitt val.

Jag visste inte vad jag skulle välja och sånt och samhälle är ändå rätt så brett. Jag

personligen gillar inte att studera, jag är inte den typen. Det finns människor som gillar det och andra som inte gillar det. Jag hade hellre valt ett yrkesförberedande program (Miran).

Bland de som ansåg att de skulle valt samma gymnasieprogram igen, önskade dock flera mer stöd från skolan om vad som händer efter gymnasiet, mer information om högskolan och vilka valmöjligheter som fanns. Informanterna menade att de istället har fått ta reda på mycket av den informationen själva.

28

Law & Watts DOTS-modell lyfter vikten av beslutsfattande vilket går att koppla till informanternas osäkerhet i sina val och om sig själva. Det är viktigt att ungdomar lär sig olika färdigheter för att kunna ta beslut de blir nöjda med, och att de förstår att press och förväntningar är inblandade i ett beslut (Law & Watts 1977, 3). För att kunna fatta goda beslut behöver individen god självkännedom som innebär att utveckla personliga styrkor som kompetenser, fallenheter, praktiska förmågor, personliga kvaliteter och psykiska styrkor (Law & Watts 1977, 2). Det framgår tydligt att informanterna saknar god självkännedom och kunskap om beslutsfattande, då de inte tycker att de fått det stöd de borde från skolan om valmöjligheter efter gymnasiet.

5.2.2 Skolans stöd

Under skolans stöd tillfrågades informanterna hur deras erfarenheter av vägledning såg ut när de såg tillbaka på sin skoltid. Samtliga informanter förmedlade en relativt missnöjd bild av vägledning när det gällde stöd från skolan. Emily poängterade enstaka tillfällen då studie- och yrkesvägledaren, SYV, tittat in och haft lite information om högskola och universitet, och Lea nämnde en arbetslivsdag där företag kom för att presentera olika branscher för att inspirera gymnasieeleverna på skolan. De andra tyckte inte att de fått mycket stöd från skolans sida och nämner endast några enstaka individuella samtal i högstadiet eller gymnasiet. Nedan nämner Sarah en speciell händelse där hon uttrycker en besvikelse kring skolans stöd.

Man fick inte så mycket information som man hade hoppats på även om jag undrade om annat. Vägledaren sa om du kollar på dina betyg så behöver du detta och detta och kämpa upp jättemycket och det kanske inte är värt. Asså lite så, man blir chockad. Har de så lågt förtroende? De som egentligen ska stötta en (Sarah).

Övergången från högstadiet till gymnasiet definieras inom Careership som en självinitierad brytpunkt vilket betyder att individen själv avgör förändringen (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Enligt Bourdieu tar individer sina karriärbeslut inom handlingshorisonten vilken både kan begränsa och möjliggöra vilka val de kan göra och deras syn på världen. Det som ligger innanför en individs handlingshorisont är det som den ser som möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Handlingshorisonten förändras efterhand som ny information tas in (Broady

29

1998, 3). I Sarahs fall fick hon ingen hjälp att vidga handlingshorisonten genom studie- och yrkesvägledaren som istället begränsade den.

När informanterna fick frågan om var de tycker det brister i skolans stöd, blev svaren att skolan fokuserade mer på nuet än att tänka långsiktigt, det var inte så mycket fokus på framtiden. Informanterna hade velat ha mer kunskap om självkännedom, och att studie- och yrkesvägledarens roll hade blivit mer uppmärksammad för att de skulle förstå dennes uppgift. Lea och Sarah berättar nedan om sina upplevelser kring skolans stöd.

Kände inte att jag fick den information jag behövde, för att vara förberedd på vad som väntas efter gymnasiet. Man har fått ta reda på mycket själv. När jag var klar så kände jag mig overwhelmed, vad gör jag för val nu? Jag vet inte riktigt vad jag vill. Vem kontaktar jag? Vem ska jag prata med? Mycket var på egen hand, det kanske också var mitt fel? (Lea).

Lea tyckte att hon inte hade fått den information hon hade behövt och kände sig därför överväldigad av alla olika tankar om vad som skulle hända efter gymnasiet. Hon skuldbelägger samtidigt sig själv. Sarah däremot skuldbelägger skolans personal.

Med tanke på att vi hade en studie- och yrkesvägledare på skolan, så var det dennes jobb att framföra informationen, och som lärare ska de ju känna av elevers behov, t.ex. ‘’ du, det kommer bli kämpigt för dig om du inte gör så här...’’ lite så, tänker att det främst är studie-och yrkesvägledarens jobb men även lärare kan ta ansvar för det (Sarah).

Lärande om övergångar tas upp i DOTS-modellen och innebär att hjälpa individer att skaffa de färdigheter de behöver i övergångar genom uppväxten. Det behövs flera olika sorters kunskaper och förmågor för att lyckas i övergångarna, däribland handskas med nya situationer och få förståelse för vad som kommer senare i karriärutvecklingen. Enligt Law & Watts behöver unga lära sig ta ansvar för beslutsfattande och att ta ansvar för sina egna liv (Law & Watts 1977, 3–4). Utifrån det går det att se ett samband till att Lea inte kände sig förberedd för vad som väntade efter övergången från gymnasiet. Sarah verkade lägga ansvaret på både studie- och yrkesvägledaren och lärare istället.

30

På frågan om vilka de diskuterade valet efter gymnasiet med, svarade endast Emily att hon pratade lite löst med vägledaren. Övriga informanter diskuterade valet efter gymnasiet med familj och vänner. Detta återkommer vi till mer i nästa tema.

5.3 Föräldrar och andras påverkan

Tema två handlar om frågor om informanternas föräldrars utbildningsnivå och deras uppmuntran samt stöd till informantens val av studier eller arbete. Temat innefattar även frågor kring åsikter från både föräldrar men även andra kontakter som kan ha påverkat informantens beslutsfattande.

Alla utom en informants föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och en har en förälder med högskoleutbildning. På frågan om hur det sett ut med uppmuntran och engagemang från föräldrar inför framtida val, svarar samtliga att de fått stöd hemifrån från föräldrar, men med olika förutsättningar. Emily och Amira berättar följande om hur stödet sett ut hemifrån.

Ja alltså i och med att mina föräldrar inte är uppväxta i Sverige så har ju inte de kanske haft jättekoll på sånt som kanske många andra typ svenskar som har gått på gymnasiet här och vet lite vilka program som finns och så. Men jag har haft bra stöd. De har kanske ändå uppmuntrat mig att gå och prata med studie yrkesvägledaren och uppmuntrat mig till att det är bra att plugga vidare (Emily).

Emilys föräldrar har gett stöd och uppmuntran men inte kunnat bidra så mycket med information då de saknar kunskaper om utbildningssystemet i Sverige. I Amiras fall framgår det att föräldrarna har en annan syn på val av utbildning.

Lite kultur grejer inblandat. De ville att man skulle plugga till något jättestort som läkare, det är liksom vanliga utbildningar för dem men jag har haft friheten att välja det jag själv velat läsa och de har varit okej med det (Amira).

31

Det går att koppla till Bourdieus begrepp kulturellt kapital som innebär hur välinformerad individen är vilket påverkar chanserna till en privilegierad framtid. Det hänger ihop med att föräldrar har kunskap om vilka möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet erbjuder (Broady 1998, 8). Emilys föräldrar innehar inte tillräckliga kunskaper om det svenska utbildningssystemet vilket kan benämnas som att de innehar ett lågt kulturellt kapital. I Amiras fall har föräldrarna höga förväntningar men även här saknas kunskap om hur utbildningssystemet fungerar och vad som krävs för att bli läkare.

På frågan om uppväxten påverkat informanternas val på något sätt framkommer det olika svar. Bland annat Miran och Amira berättar hur de påverkats genom uppväxten.

Jaja det är klart hundra procent. Alltså man växer ju upp man ser folk lyckas på olika sätt folk som är äldre än en, jag har sett folk som pluggar och blir lärare alltså fattar du de blir nånting så. Sen så har jag sett andra som inte har valt den vägen utan de har jobbat sig upp och startat eget företag och sånt så det beror på hur man tänker och så (Miran).

Miran beskriver hur han påverkats av folk runt omkring honom som valt olika vägar och att det beror på vad var och en vill satsa på. Amira har också blivit påverkad genom uppväxten. Hon berättar om hur olikheter gjort att hon fått kämpa mer än andra, men också hur hon tagit lärdom av det.

Ja lite, jag tror asså det. Jag bodde i en förort rätt länge, tills jag var 17 år men mamma ville byta skola till oss för en mer svensk skola. Upplevde dock mycket rasism, särbehandlad och utfryst, men på ett sätt fick jag motivation av det och visa att jag kan, men det blev jobbigt för man var tvungen att visa fem gånger mer på det man kan bara för att jag är jag. Nu i efterhand uppskattar jag de grejerna för det har fått mig att uppfatta saker på ett annat sätt (Amira).

Ett av Bourdieus begrepp som används inom Careership är habitus. Habitus kan ses som ett personligt kapital, som formats av det liv individen levt hittills. Habitus tillåter människor handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Några individers habitus värderas högre än andras beroende på vad som efterfrågas. När individer hamnar i nya situationer och miljöer kan habitus förstärkas, försvagas eller transformeras. Både Miran och Amira berättar hur de

32

påverkats och formats av miljöerna runt omkring dem. Deras habitus har transformerats och förändrat deras uppfattningar (Broady 1998, 17–18).

På frågan hur vänners val påverkat informanternas val svarar alla utom en att de tror att vänner haft en påverkan på deras val antingen medvetet eller omedvetet. Sarah och Miran beskriver hur det varit i deras fall.

Andras åsikter påverkar mig jättemycket. Jag önskar faktiskt att jag inte lyssnade så mycket på andra men sen är jag också en sån när jag känner mig osäker på något val vare sig det är något jobb jag har sökt till någon högskoleutbildning så går jag ändå till mina allra närmsta vänner och frågar om deras åsikter. För jag känner att de jag har runt omkring mig de är ju ändå alltid de som vill mig väl (Sarah).

Sarah beskriver hur vänner påverkat hennes val medan Miran inte alls har samma uppfattning.

Inte alls faktiskt. Alla mina vänner tog yrkes, jag var den enda som tog högskoleförberedande. När man har pratat om valet och sånt ser de flesta mer positivt med att ta högskoleförberedande. Det ser ju finare ut om man har en utbildning alltså i samhället och allting. Alltså de flesta människorna som inte har en utbildning folk kollar inte på dem på samma sätt som på folk som har en utbildning (Miran).

Inom Careership används begreppet pragmatiskt beslutsfattande som syftar till att individers beslut är mer planlösa än planmässiga och att information ofta inhämtas från välbekanta personer som individerna litar på (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

Sarah som tidigare nämnt att hon inte fått den information hon undrat över av vägledaren, sökte sig istället till vänners åsikter när hon kände sig osäker, då hon kände att de är personer som vill henne väl. Miran däremot valde inte gymnasieutbildning efter sina vänners val, men han lyssnade ändå omedvetet på åsikter runt omkring honom om att utbildning ger status. Det går att koppla till Careerships tanke om hur individens karriärval formas utifrån habitus men även av just resurser och yttre förhållanden, som i Mirans fall (Lundahl 2010, 25). På frågan om det fanns något som informanterna inte sett som möjligt, eller ett hinder i deras utbildningsval var alla eniga om att betygen utgjort ett stort hinder, vilket också påverkat vad de inte sett som möjligt. Både Sarah och Yonas anser att deras betyg hindrat

33

dem att läsa vidare på högskola i Sverige och utomlands. Amira har också hindrats av betygen och att hon saknar behörighet för att söka in. Miran förklarar hur hans betyg utgjort ett hinder men att han inte orkar läsa upp betygen. Valet till högskola är frivilligt och en självinitierad brytpunkt, vilket betyder att individen själv är avgörande för att påskynda en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). I det pragmatiska beslutsfattandet beror det inte bara på vad som är tillgängligt på utbildnings- och arbetsmarknaden då vissa delar filtreras bort som olämpliga, omöjliga eller ointressanta. Vad som uppfattas som möjligt eller omöjligt varierar beroende på vem som är väljande (Lundahl 2010, 25). Informanternas svar på den här frågan talar om hur de haft olika val som de inte sett som möjliga och därför sorterat bort dem som alternativ. Miran väljer att inte läsa upp betygen på Komvux även om möjligheten finns.

5.4 Utbildning

Tema tre handlar om frågor som berör informanternas syn på vidare studier, skolor, betyg och om vidare mål. I frågan om det finns skillnader på skolor för vidare utbildning svarade Miran:

Det är klart jag ser att vissa har bättre rykte, vissa sämre och så. Jag valde en skola som hade rätt så bra status alltså det var därför jag valde den. Vad jag har märkt är att de flesta väljer lite sämre skolor för det är enklare att få bra betyg (Miran).

Miran ser skillnader på skolor och valde skola efter status, medan han menar att andra väljer lite sämre skolor där det är enklare att få bra betyg. Hans beskrivning tyder på att elever tävlar om bra betyg, och att skolor rangordnas efter sin status. Det framkommer dock inte om det är skolans status eller högre betyg som väger tyngst i det långa loppet. Det Miran berättar går att sätta in i Bourdieus begrepp om fält och spelare. Fältet är det område där individen finns medan spelarna är de övriga som befinner sig på fältet, som alla strävar efter olika mål och innehar olika mycket kapital (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Det sker strider på fältet där spelarna tävlar mot varandra (Broady 1998, 21) och det är de resursstarka spelarna som bestämmer spelets regler (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). I det här fallet handlar det om

34

symboliskt kapital i form av utbildningskapital vilket av Bourdieu syftar till goda betyg eller examina från erkända skolor (Broady 1998, 6).

Informanterna fick frågan hur de ser på vidare studier i framtiden vilket gav väldigt olika svar. Emily vill prova på att arbeta och skaffa erfarenhet men håller möjligheterna öppna för att studera igen. Yonas har läst en YH-utbildning på 2 år och håller även han möjligheterna öppna för att studera vidare beroende på hur det ser ut senare i livet. Det blir dock högskoleprovet han förlitar sig på som intag i så fall. Miran har en annan åsikt om vidare studier:

Bra och sånt men det är ingenting för mig riktigt. Jag tycker att det är bra om man utbildar sig genom högskola. Det är mer en garanti, man har en garanti att man kommer få ett visst jobb, inom ett visst yrke. Det är så jag ser det (Miran).

Miran framhåller att utbildning inte är något för honom, men att det ger en garanti till ett visst yrke. Även Sarah låter tveksam till vidare studier.

Vill inte bara söka till en utbildning bara för att jag kan komma in, jag vill verkligen att det

ska kännas rätt för mig. Vill liksom inte hamna i den situationen igen att jag hoppar av. Så det känns jobbigt att betygen är så pass låga och att jag inte har något CSN längre (Sarah).

Sarah vill att studier ska kännas rätt då hon inte vill göra ett nytt avhopp. Hon ser dessutom flera hinder. Lea däremot ser positivt på vidare studier.

Jag vill gärna plugga vidare. Jag tycker att det är jättebra att vi har liksom utbildning och möjligheterna, och så många utbildningar att välja mellan. Något jag faktiskt uppskattar ännu mer efter avhoppet i USA. För jag såg hur mycket folk kämpade att gå i skolan, och hur mycket det kostade (Lea).

Lea har efter sitt avhopp insett möjligheterna som finns här då hon syftar på Sverige och jämför med USA och svårigheterna med utbildning där. Även Amira är positiv till vidare studier, ”ville mest testa plugga till lärare, den andra terminen kände jag att detta inte var jag. Jag kommer därför hoppa av och kommer leta efter en annan utbildning, och jobba tills dess’’. Amira är öppen för att studera vidare inom nya områden och kommer därför hoppa

35

av sin nuvarande utbildning och börja arbeta så länge. Informanternas åsikter om vidare studier går att analysera enligt följande; Emily och Yonas ser möjligheter till att studera längre fram vilket går att koppla till att de är villiga att vidga sin handlingshorisont, Emily vill dock arbeta först. Bourdieus begrepp handlingshorisont kan beskrivas som en slags arena där en individ befinner sig i, som både begränsar och möjliggör individens syn på världen och vilka val de kan göra. Både habitus och arbetsmarknadens möjligheter påverkar handlingshorisonten (Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). Det Miran säger om att utbildning ger garanti till ett visst yrke, går att koppla till utbildningskapital som är en form av symboliskt kapital och har ett tilldelat symboliskt värde av en eller flera observatörer (Broady 1998, 6). Enligt Bourdieu ger olika mängd och olika sorters kapital tillgång till olika befogenhet (Hodkinson & Sparkes 1997, 36–37). Både Sarah, Lea och Amira har genom avhopp genomgått en brytpunkt vilket föregåtts av en rutin av motsägelsefullhet, som handlar om att ångra det ursprungliga beslutet och bestämma att det inte längre är lämpligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 40). Deras habitus har transformerats i den nya situationen och förfinats genom att de intagit ny information. Därmed har även handlingshorisonten förändrats (Broady 1998, 3).

5.5 Arbetsmarknad

Tema fyra handlar om frågor om syn på val av arbete, syn på arbetsmarknad, konkurrens på arbetsmarknaden och kontakter.

På frågan om hur förberedda informanterna kände sig för arbetslivet efter gymnasiet, svarade de flesta att de kände sig rätt så förberedda. Amira började jobba tidigt i åttonde klass och har med åren breddat sitt nätverk. Sarah byggde sitt nätverk på liknande sätt men ställde även upp och jobbade varje sommar. Lea började sitt första jobb under gymnasiet och detsamma gällde Miran. Båda jobbar idag. Yonas var inte förberedd för att han inte var intresserad av att jobba. Emily svarade att hon inte alls var förberedd på grund av brist på kontakter som skulle kunna leda till jobb, samt viktig information gällande arbetslivet som hon aldrig fått i ett tidigare skede. Det sociala kapitalet som ingår i Bourdieus kapitalteori handlar om tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband och kontakter som går att