Upplevelsen av aktvitetsbalans hos handelsanställda män

Upplevelsen av aktivitetsbalans hos

handelsanställda män

Moa Lundqvist

Nathalie Almänger

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Almänger, N. & Lundqvist, M.

Upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män.

Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018

Sammanfattning

Höga krav ställs på handelsanställda, vilket kan påverka aktivitetsbalansen. Syftet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år. En kvalitativ design valdes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga deltagare inom handel deltog. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket slutligen resulterade i fem kategorier: “Arbetssituationen i relation till familjelivet”, “Olika faser i livet”, “Avsaknad av önskade aktiviteter”, “Förmågan att utföra aktiviteter” och “Vikten av strategier i vardagen”. Resultatet visade att deltagarna upplevde svårigheter med att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkades de olika av balansen i vardagen. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. Kunskapen i denna studie kan vara till nytta för arbetsterapeuter i mötet med denna målgrupp i samhället för att förebygga ohälsa. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning då kunskapen är begränsad, om mäns upplevelse av aktivitetsbalans på andra områden inom handel samt inom andra yrken.

Almänger, N. & Lundqvist, M.

Upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män.

Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018

Abstract

High demands are placed on sales employees, which may affect the occupational balance. The purpose of this study was, therefore, to investigate the experience of occupational balance among men working in sales in age 25 - 50 years. A qualitative design was chosen with semistructured interviews involving ten male participants in sales. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis which resulted in five categories: “Worksituation related to familylife”, “diffrent phase in life”, “Absence of wanted activities”, “The ability to perform activities” and “The importance of strategies in everyday life”. The results showed that the participants experienced difficulties combining work with family life. Depending on the phase of life the participants were in, they affected differently from balance of everyday life. Participants experienced a lack of desired activities due to time and energy battles, which affected their ability to perform activities. In order to create a working everyday life, the participants expressed the need to find strategies. The sales working men do not experience occupational balance as the right amount and the right variety of activities do not occur in their daily lives. The knowledge in this study may be useful to occupational therapists in meeting this community target for preventing ill health. The authors have drawn attention to the need for more research as the knowledge of men's experience of occupational balance in other areas of sales and other professions is limited.

Innehållsförteckning:

Introduktion 4

Bakgrund 4 Aktivitetsbalans 4 Arbete inom handel 5

Samspelet mellan arbete och vardag 6

Arbetsterapeutens kompetens 7 Problemformulering 8 Syfte 8 Metod 8 Design 8 Urval 8 Datainsamling 9 Analys av data 10 (Tabell 1) 11 Forskningsetiska aspekter 11 Resultat 12

Arbetssituationen i relation till familjelivet 12

Olika faser i livet 13

Avsaknad av önskade aktiviteter 13

Förmågan att utföra aktiviteter 14

Vikten av strategier i vardagen 15

Diskussion 16 Resultatdiskussion 16 Metoddiskussion 19 Konklusion 21 Tillkännagivande 22 Referenslista 23

Bilaga 1 - Förfrågan om medgivande att genomföra studien till butikschef 27

Bilaga 2 - Förfrågan om medgivande att genomföra studien till anställda 28

Bilaga 3 - Samtyckesformulär att delta i kvalitativ intervjustudie 29

Introduktion

Höga krav ställs på handelsanställda där både fysiskt och psykiskt krävande arbetsuppgifter kombineras med oregelbundna och obekväma arbetstider. I dagens samhälle har män och kvinnor i yrkesför ålder svårigheter med att uppnå en balanserad vardag. Vardagen är ofta komplex i relation till karriär, familje- och fritidsliv. Författarna har under sin

arbetsterapeututbildning inhämtat kunskap om vikten av en balanserad vardag. Inom arbetsterapi beskrivs en balanserad vardag vara relaterad till aktivitetsbalans, vilket innebär en variation av olika aktiviteter samt hur mycket eller lite tid respektive aktivitet får.

Aktivitetsbalansens betydelse för hälsan diskuteras i dagens arbetsterapiforskning, ofta med fokus på kvinnors upplevelser. Kunskapsbristen om männens upplevelser av aktivitetsbalans uppmärksammas därför i denna studie. Författarna har själva upplevt obalansen mellan karriär, familje- och fritidsliv samt hur dessa påverkar livet. Forskning finns gällande

aktivitetsbalansens betydelse för hälsan, dock saknas kunskap om hur den upplevs inom vissa grupper i samhället. Litteraturgenomgången visar att det saknas forskning om hur

handelsanställda män upplever aktivitetsbalans, därför väcktes intresset för studien.

Bakgrund

En tillfredsställande aktivitetsbalans har en tydlig anknytning till hälsa och välbefinnande (Kielhofner, 2012; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). För att uppnå en

tillfredsställande aktivitetsbalans förutsätter det att personen upplever rätt mängd och rätt variation av olika aktiviteter. Begreppet aktivitetsbalans kan beskrivas på olika sätt

(Wagman, et al., 2012). I denna studie har författarna utgått från Wagman, et al. definition, rätt mängd och rätt variation av olika aktiviteter. Definitionen av aktivitetsbalans förklaras närmare genom att identifiera tre olika perspektiv på aktivitetsbalans vilket har betydelse för personer. Perspektiven är balans inom aktivitetsområden, aktiviteters olika egenskaper samt hur tiden spenderas inom dessa. Aktivitetsområden innebär vila, arbete, sömn och

fritidsaktiviteter. Aktiviteter med olika egenskaper innebär sociala-, fysiska- och mentala aktiviteter. Det tredje perspektivet innebär hur tiden spenderas inom aktivitetsområden och aktiviteter med olika egenskaper (Wagman, et al., 2012).

Redan i begynnelsen av arbetsterapi har aktivitetsbalans relaterats till arbete, lek, vila och sömn och har varit avgörande för att uppnå hälsa och välbefinnande (Backman, 2004; Dür, et al., 2015; Eklund et al., 2017; Wagman et al., 2012). Hälsa definieras vara högst individuellt utifrån ålder, kön, social status samt bakgrund (Medin & Alexanderson, 2000). En

förutsättning för hälsa är upplevelse av balans i vardagsaktiviteter, vilket uppnås om personen känner sig delaktig i sina vardagliga aktiviteter (Wagman et al., 2012). För att uppnå

delaktighet i aktiviteter är engagemang i aktivitet utifrån vad personen vill göra samt vad samhället har för krav och förväntningar viktigt (Désiron, Rijk, Van Hoof & Donceel, 2011). Hälsan påverkas av balansen mellan arbete, familje- och fritidsliv. Brist på tid med familj, vänner och aktiviteter på fritiden påverkar hälsan negativt (Erlandsson & Persson, 2014; Matuska & Christiansen, 2008).

För att uppnå aktivitetsbalans är det även viktigt att personer upplever och utför meningsfulla aktiviteter (Leufstadius, Erlandsson, Björkman & Eklund, 2008). Med meningsfulla

aktiviteter menas olika värdeupplevelser i aktivitet, vilket beskrivs vara värde av synliga resultat, sociosymboliska sammanhang och lustfyllda aktiviteter (Erlandsson & Persson 2014). Vidare förklaras aktivitetsbalans vara en subjektiv upplevelse i relation till respektive område: arbete - vila, social interaktion - ensamhet, aktivitetens krav - personens kapacitet (Eklund, et al., 2010).

Arbete inom handel

Arbetsuppgifterna inom handel innebär att vara lyhörd, ha kunskap om varor, expediera kunder där kassatjänstgöring och svara på kunders frågor ingår (Arbetsförmedlingen, 2013).

Inom yrken där kontakt med människor sker är det vanligt förekommande med stress och psykisk belastning (Wieclaw, Agerbo, Mortensen & Bonde, 2006).Andra arbetsuppgifter inom handel är beställning, prishantering och uppackning av varor (Arbetsförmedlingen, 2013). Många arbetstagare utsätts för att lyfta 15 - 25 kg flera gånger om dagen i felaktiga arbetsställningar (Voss, Floderus, Diderichsen, 2001). Forskning visar att fysiskt

ansträngande arbete i form av tunga lyft och monotona rörelser är förenligt med ohälsa (Roll, Erlandsson, Carlsson, Horstmann, Gard & Holmström, 2012; Voss et.al., 2001). För män är det vanligt att trots ohälsa ändå arbeta istället för att ta ut sjukfrånvaro (Voss et. al., 2001).

Inom handel varierar arbetstiderna och arbetstempot över dagar, kvällar och helger

de kan leda till stress, sämre sömn och depression (Winkler, Mason, Laska, Christoph & Neumark-Sztainer, 2017). Välbefinnandet påverkas även negativt av högt krävande arbete och låg grad av kontroll enligt Näswall, Sverke och Göransson (2014), vilket

handelsanställda upplever i form av högt arbetstempo och lågt inflytande över sina arbetstider (Berggren, 2016). Arbetstidernas utformning skapar även svårigheter för handelsanställda då barnomsorgens öppettider samt möjligheten till att hjälpa äldre anhöriga inte överensstämmer med de obekväma arbetstiderna (Boman & Berge, 2013). Arbetstider vilka inte är anpassade efter samhället kan leda till att personer upplever brist på rutin, tid och har en negativ

påverkan på personers hälsa både socialt och psykiskt (Winkler et al., 2017). En annan negativ påverkan på hälsan inom handel är den begränsade möjligheten till återhämtning under arbetspassen (Berggren, 2016). Enligt forskning påverkas hälsan negativ om

återhämtningen hindras på och utanför arbetet. Personer behöver korta raster från arbetet för att återhämta sig (Geurts, Kompier, Roxburgh & Houtman, 2003). Aktiviteter i vardagen i form av vila och återhämtning är en förutsättning för att personer ska få energi för att kunna fungera och uppnå hälsa i vardagen (Jonsson & Persson; 2006; Roll et al., 2012).

Samspelet mellan arbete och vardag

Ekberg, Eklund och Hensing (2015) skildrar hur samspelet mellan människan och den fysiska arbetsmiljön påverkar arbetsbelastningens nivå. Belastningar kan uppstå både på fritid och under arbetet och dessa två kan påverka varandra (Ekberg, et al., 2015; Wadsworth & Facer, 2016). För en god hälsa på och utanför arbetet har arbetsplatsens utformning stor betydelse (Ekberg, et al. 2015). Arbetet kan orsaka ohälsa och överbelastning om det tar tid från andra aktiviteter och ställer höga krav på personen (Ekberg, et al., 2015; Erlandsson & Persson, 2014; Wadsworth & Facer, 2016). För att förebygga ohälsa är det viktigt att arbetstiderna är väl organiserade. Vid långa arbetspass och kvällsarbete kan ett längre uppehåll mellan arbetspassen behövas (AFS 2015:4).

För befolkningen överlag i västvärlden har trycket ökat på effektiviseringen av

tidsanvändning vilket även påverkar arbetslivet (Erlandsson & Persson, 2014). Att sätta gräns mellan arbete och fritid har blivit svårt för personer i dagens samhälle (Backman, 2004; Wadsworth & Facer, 2016). Vardagen är ofta komplex då egna sysslor, inom och utanför arbetet, ska kombineras med arbetstider och familjemedlemmars behov (Erlandsson &

Persson, 2014). För personer inom arbetslivet beskrivs det vara svårt att hitta balansen mellan olika aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014; Wadsworth & Facer, 2016; Wagman,

Lindmark, Rolander, Wåhlin & Håkansson, 2017). Personer mitt i arbetslivet vilka arbetat ett antal år samt har ett antal år kvar inom arbetslivet, upplever sämre balans i vardagen än de yngre arbetstagarna i början av arbetslivet samt de äldre vilka närmar sig pension

(Wadsworth & Facer, 2016). Vidare beskriver Wagman et al. (2017) att svårigheter med att finna balansen uppstår oavsett yrke.

Forskning visar på att problem med att hitta en balanserad vardag i relation till karriär och familjeliv uppstår hos både män och kvinnor (Eklund, et al., 2017; Wadsworth & Facer, 2016). Enligt Wagman och Håkanssons (2014) finns inga skillnader på män och kvinnors upplevelse av aktivitetsbalans, dock upplever personer med barn sämre aktivitetsbalans än de utan barn. Enligt forskning av Eklund, et al. (2017); Wadsworth och Facer (2016) är

utmaningen att hitta en balans mellan familjeliv och karriär för personer med barn något större hos kvinnor än hos män. Anledningen till den något större skillnaden är att kvinnor oftast ansvarar för familjelivet och har många parallella aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014; Wadsworth & Facer, 2016; Wästberg, Erlandsson & Eklund, 2013). Enligt Wagman, Håkansson och Jonsson (2015) finns en kunskapslucka angående mäns upplevelse av aktivitetsbalans då det saknas studier med fokus enbart på män.

Arbetsterapeutens kompetens

För personer i en stressig och obalanserad vardag bidrar arbetsterapeuten med kunskap och stödjande insatser för att skapa en fungerande vardag och för att uppnå hälsa och

välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2014). Forskning visar att arbetsterapeutens kunskap om meningsfulla aktiviteter är betydelsefull för att uppnå välbefinnande (Hammell, 2004). Arbetsterapeuten har en helhetssyn på hur aktiviteter och miljön påverkar personer inom och utanför arbetsplatsen (Kielhofner, 2012). Förebyggande åtgärder kan erbjudas av

arbetsterapeuten på arbetsplatser där personer i behov av aktivitetsbalans finns (Erlandsson & Persson, 2014). Forskning visar att strategier kan skapas för att möjliggöra och bibehålla aktivitetsbalans i personers vardagsliv (Backman, 2004). Att möjliggöra aktivitetsbalans och att arbeta förebyggande ingår i arbetsterapeutens yrkesansvar (Eklund, et al., 2010; Sveriges arbetsterapeuter, 2016).

Enligt Wadsworth och Facer (2016) visar forskningen på att det är problem med att uppnå balans i vardagen. Denna studie kommer fokusera närmare på handelsanställda mäns upplevelse av aktivitetsbalans.

Problemformulering

I dagens samhälle uppstår svårigheter med att kombinera arbete, familje- och fritidsliv hos personer i arbetslivet, vilket påverkar aktivitetsbalansen i vardagen negativt. Upplevelsen av aktivitetsbalans skiljer sig hos personer i arbetslivet beroende på vilken ålder de befinner sig i. Personer i mitten av arbetslivet har svårare att finna balans i vardagslivet, än de yngre och äldre personerna i arbetslivet. Svårigheter med att kombinera arbete, familje- och fritidsliv är vanligt för handelsanställda, eftersom arbetet ställer höga krav i form av högt arbetstempo i kombination med fysiskt och psykiskt belastande arbetsuppgifter. Inom handel sker mycket kontakt med människor och återhämtningen är bristfällig, vilket ofta kan leda till stress och psykisk belastning. Återhämtningen är viktigt för att kunna klara av arbetets krav. Brist på återhämtning påverkar hälsan negativt, vilket i sin tur påverkar aktivitetsbalansen.

Forskningen visar på en kunskapslucka angående männens upplevelse av aktivitetsbalans, studier gällande aktivitetsbalans inom handel har inte heller identifierats av författarna.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva upplevelse av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år.

Metod

Författarna valde en kvalitativ design till studien för att beskriva hur olika aspekter påverkar handelsanställda mäns aktivitetsbalans. Kvalitativ ansats används där personers erfarenheter ska studeras utifrån deras egna berättelser (Olsson & Sörensen, 2011).

Urval

Undersökningsgruppen för denna studie var handelsanställda män mitt i arbetslivet. Inklusionskriterierna var att deltagarna arbetade med livsmedel, var i åldern 25 - 50 år, arbetade mer än 50 procent och att de arbetat inom handel minst ett år. Rosberg (2017) beskriver att urvalskriterier bestäms utifrån studiens syfte för att möjliggöra för läsaren att tydligt följa studieprocessen. För att rekrytera informanter till undersökningsgruppen kontaktade författarna arbetsgivare på livsmedelsbutiker på två orter i Sverige. Till

arbetsgivare mailades en förfrågan om godkännande till att kontakta handelsanställda män i deras butiker för medverkan i studien genom utlämnande av ett informationsbrev (bilaga 1). Informationsbrevet innehöll information om syftet med studien, kort information om

aktivitetsbalans, tillvägagångssättet för studien, konfidentialitet för företagare och deltagare samt information om frivillig medverkan. Tre stycken arbetsgivare kontaktades och

accepterade att deras anställda skulle få kontaktas för förfrågan om medverkan i studien. Potentiella deltagare rekryterades på arbetsplatsen genom muntlig förfrågan av författarna. Vid denna förfrågan lämnades informationsbrev och samtyckesformulär ut till de potentiella deltagarna (bilaga 2-3). Deltagarna gavs möjlighet till betänketid vid förfrågan om

medverkan i studien. Författarna informerade deltagarna om att medverkan var frivillig och att möjlighet fanns till att avbryta och tacka nej till medverkan i studien vid önskat tillfälle. Vid rekryteringen upprätthöll författarna en kontinuerlig kontakt mellan varandra för att meddela varandra antalet intresseanmälningar på respektive ort. De tio anställda, vilka först anmälde intresse och skrev på samtyckesformulär fick delta i studien. Samtliga tillfrågade accepterade medverkan i studien samt delade kontaktuppgifter vid informationstillfället. Tid och plats för intervjun bestämdes för några av deltagarna vid informationstillfället och för resterande deltagare via telefon vid ett senare tillfälle.

Totalt deltog tio män i studien, fem på vardera ort. De tio deltagarna var mellan 25 - 49 år och hälften av deltagarna hade arbetat inom handelsyrket under fem år och resterande

deltagare över 20 år. Genomsnittet av antal år inom handel var därmed 11 år. Gemensamt för alla deltagare var att de hade varierande arbetsuppgifter och ett huvudansvar för en viss avdelning. En deltagare var kassaansvarig, tre ansvarade för chark, två ansvarade för frukt och grönt, en ansvarade för mejeri, en ansvarade för försäljning och två stycken hade övergripande butiksansvar. Av de tio deltagarna hade sex stycken av dem barn och var sammanboende. En deltagare hade barn men var ensamboende, två stycken var ensamboende utan barn och en deltagare var sammanboende utan barn.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide (Bilaga 4). Genom att använda semistrukturerad intervju skapas möjlighet för författarna att ställa följdfrågor samt att deltagarna ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter svara öppet på frågorna (Kvale & Brinkmann, 2009). Frågegudien konstruerades av författarna och var inspirerad av

Författarna formulerade öppna frågor i frågeguiden. Öppna frågor används för att fånga ett rikt innehåll i personers berättelser (Miller & Rollnick, 2013). Intervjufrågorna presenterades för deltagarna vid intervjutillfället. Intervjuerna spelades in på författarnas mobiltelefoner. Vardera författare genomförde fem intervjuer och transkriberade dessa. Varje deltagare intervjuades vid ett tillfälle. Intervjuerna tog mellan 15 - 27 minuter och genomfördes enligt deltagarnas önskemål på butikernas kontor i anslutning till deras arbetspass.

Intervjumaterialet hanterades konfidentiellt, endast författarna hade tillgång till ljudinspelningarna och intervjuutskrifterna. Ljudinspelningen och de transkriberade materialet förvarades på lösenordskyddad mobiltelefon och lösenordskyddad dator.

Analys av data

För att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2017). Författarna läste och diskuterade alla tio intervjuutskrifter för att få en gemensam förståelse av intervjuernas innehåll. Författarna analyserade fem intervjuer var utifrån studiens syfte för att inte påverkas av varandra. Utifrån de fem intervjuerna lyfte respektive författare ut meningsbärande enheter, kondenserade dessa och satte preliminära koder. Meningsbärande enheter innebär ord, meningar och

stycken i texten vilka har ett gemensamt innehåll och sammanhang. Med kondensering menas att texten komprimeras för att lyfta fram kärnan i innehållet och en kod beskriver kort

innehållet på meningsbärande enheten (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). Författarna jämförde sedan de preliminära koderna, kondenseringen och de meningsbärande enheterna vilka koden representerade, för att vara överens om att koderna representerade motsvarande innehåll i respektive författares intervjuutskrifter. Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) beskriver att kodning innebär att en gemensam nämnare identifieras och lyfter innehållet till en högre nivå. Författarna arbetade gemensamt med att sammanföra koderna till

gemensamma kategorier. I tabell 1 presenteras ett exempel på hur insamlad data har analyserats utifrån meningsbärande enheter, kondensering, kodning och kategorisering.

Tabell 1.

Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet

Kod Kategori

“Men sen självklart skulle jag vilja umgås mer med familjen än vad jag gör i dagsläget. Och det är ju mycket på grund av att jag jobbar kväll. Då missar jag ju en hel del på grund av det”.

Kvällsjobb tar tid från umgänge med familj. Jag missar en del på grund av det. Arbetstiderna påverkar familjetid. Arbetssituationen i relation till familjelivet

“Sen är det ju tvärtom också att arbetsuppgifterna påverkar mig så att jag är trött när jag kommer hem och inte har energin som jag skulle önska att jag hade till mina barn”.

Arbetsuppgifterna tar energi som jag önskar kunna lägga på barnen.

Arbetsuppgifterna

påverkar familjen. Arbetssituationen i relation till familjelivet

“under jul så är jag som mest sliten...jag har en syster som har två barn och dem …morbror L skall man ju leka med och sådär och det blir ju lite lidande så för att man själv är helt färdig liksom …man försöker bita ihop såklart liksom“.

Vid jul är jag som mest sliten mina syskonbarn blir lidande då jag inte orkar leka med dem men jag biter ihop. Julen är mest slitsam och familjen blir lidande. Arbetssituationen i relation till familjelivet Forskningsetiska aspekter

I denna studie har författarna beaktat Vetenskapsrådet (2002) riktlinjer gällande information om konfidentialitet, samtycke, informationsinnehåll samt nyttjandet av studien. Författarna har även i datainsamling och analysen av data tagit hänsyn till de fyra etiska principerna, autonomi-, godhets-, rättvise- samt människovärdesprincipen/principen att inte skada (Collste, 2010; Olsson & Sörensen, 2011). Deltagarna delgavs information via informationsbrev (bilaga 2) och information om att inspelade intervjuer raderas efter publicering. En eventuell risk med denna studien är att den kan upplevas utelämnande för deltagarna. För att undvika detta har författarna försökt skapa en trygg intervjumiljö där deltagarna gavs möjlighet att öppet berätta utifrån en intervjuguide. Konfidentialiteten i

studien kan även bidra till frihet att svara ärligt på frågorna för deltagarna. Nyttan med studien anses vara att upplevelsen av aktivitetsbalans uppmärksammas hos handelsanställda män, eftersom detta inte var funnet i författarnas litteratursökning. Studien kan även vara till nytta för arbetsterapeuter då den kan bidra med en ökad förståelse och möjlighet att hjälpa målgruppen att finna balansen på och utanför arbetet. Slutligen kan studien inspirera till framtida forskning. Sammanfattningsvis värderar författarna att nyttan med studien är högre än den eventuella risken.

Resultat

Analysen resulterade i fem kategorier; Arbetssituationen i relation till familjelivet, Olika faser i livet, Avsaknad av önskade aktiviteter, Förmågan att utföra aktiviteter och Vikten av strategier i vardagen.

Arbetssituationen i relation till familjelivet

I följande kategori beskrivs hur deltagarna upplever att arbetet inom handel påverkar vardagen. Kategorin beskriver olika aspekters påverkan på deltagarnas möjlighet att kombinera arbete och familjeliv.

För att få vardagen att fungera ihop med arbetet och familjelivet anser deltagarna att en balanserad vardag är särskilt viktig. Deltagarnas arbetspass varierar mellan sena kvällar, tidiga mornar och långa arbetspass. De beskrev att de obekväma arbetstiderna och långa arbetspassen medför att de missar aktiviteter med familjen och är mindre delaktig i hushållssysslor. En av dessa aktiviteter nämndes vara lämning och hämtning av barn på förskola och skola. Gemensamt för deltagarna är att tiden och energin för sig själv samt familjen åsidosätts. Familjen påverkas negativt enligt deltagarna av deras låga energi och humör efter arbetet. Den låga energin och humöret beror på de fysiskt och psykiskt krävande arbetsuppgifterna enligt deltagarna. Deltagarna nämnde att det påverkar familjen negativt eftersom de krävande arbetsuppgifterna tar energi de önskar lägga på barnen.Trots att de uppgav att arbetsuppgifterna är krävande upplever deltagarna en arbetsglädje då

arbetsuppgifterna är både varierande och roliga. Arbetsbelastningen ökar under vissa tider på året då deltagarna beskrev att arbetet inom handel är väldigt säsongsbetonat. Deltagarna beskrev att den säsongsbetonade arbetsbelastningen påverkar familje- och fritidslivet samt det egna välmåendet och leder till en särskild brist på balans i vardagen vissa tider på året.

Oavsett tid på året påverkar arbetet och familjelivet varandra både positivt och negativt när det gäller humör och känslor. Deltagarna beskrev att det är lätt att ta med sig jobbet hem och hemmet till jobbet.

Olika faser i livet

Under denna kategori presenteras deltagarnas upplevelse av hur vardagen påverkas beroende på vart de befinner sig i livet.

Deltagarna uttryckte att de i deras nuvarande fas i livet har en självvald obalans i vardagen. Några av deltagarna accepterar denna eftersom de var medvetna om att den var

tidsbegränsad. De nämnde att om de hade vetat att obalansen skulle pågå under obestämd tid hade de inte accepterat situationen. Den självvalda obalansen beror bland annat på

småbarnsperiod, transportsträcka till kommande studietid och renoveringar i hemmet. Obalansen i vardagen beror även på att de själva valt att arbeta mycket övertid eller att de upplever hemsituationen och privatlivet krävande. De deltagare vilka ansåg hemsituationen mer krävande var deltagare med flertal barn medans de deltagare med ett eller inga barn upplever arbetet mer krävande än hemsituationen. Det fanns även deltagare vilka uttryckte ett missnöje kring obalansen i vardagen, vilka främst var ensamboende singlar utan barn och ensamboende singlar med större barn.

Deltagarna beskrev att i början av karriären inom handel hade de oregelbundna arbetstiderna större negativ påverkan på dem, än när de arbetat en tid. De äldre männen med längre

arbetserfarenhet inom handel upplever i mindre utsträckning att arbetstiderna påverkar dem, än de yngre med kortare arbetserfarenhet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befinner sig i påverkar arbetet och hemsituationen dem olika.

Avsaknad av önskade aktiviteter

I denna kategori beskrivs deltagarnas upplevelse av hur arbetet inom handel påverkar

möjligheten till att utföra olika aktiviteter utanför arbetet samt betydelsen av att utföras dessa.

Deltagarna önskar mer utrymme för lustfyllda fritidsaktiviteter i vardagen. Handelsyrket är ett serviceinriktat arbete vilket enligt deltagarna medför att de åsidosätter sig själva framför andra och glömmer bort vad som är meningsfullt för dem. Socialt umgänge värderas högt av deltagarna och många uttryckte en avsaknad av detta i sin vardag. Enligt deltagarna beror

avsaknaden på att de får mycket sociala intryck på arbetet och väljer därför bort socialt umgänge på fritiden för att orka med arbetet. En annan orsak till avsaknaden av socialt umgänge är de oregelbundna och obekväma arbetstiderna eftersom helg och kvällsarbete inte förekommer hos personer i deras omgivning. Arbetstidernas utformning och brist på tid för socialt umgänge skapar ett dåligt samvete hos deltagarna då umgänge prioriteras bort.

Aktiviteter i form av löpning, styrketräning, spela hockey och musik är meningsfulla fritidsaktiviteter för deltagarna, dock upplever de en avsaknad eller en önskan om mer fritidsaktiviteter i vardagen. Avsaknaden ansågs bero på tids- och energibrist samt ändrade rutiner på grund av oregelbundna arbetstider. Brist på fritidsaktivitet upplevs främst hos deltagare med barn. Ekonomiska skäl är en annan orsak till att deltagarna upplever att önskade aktiviteter prioriteras bort. Deltagarna beskriver att de önskar ha ekonomin till att kunna resa med familj och vänner, renovera hemma samt utöva mer aktiviteter med familjen.

Återhämtningen värderas högt av deltagarna och de önskar mer möjligheter till mer återhämtning i vardagen. Fritidsaktiviteter räknas enligt deltagarna vara en form av återhämtning och eftersom att deltagarna upplevde avsaknad av fritidsaktiviteter var även återhämtningen bristfällig. Den bristfälliga återhämtningen upplevdes hos deltagarna oavsett om de hade barn eller inte. En annan form av återhämtning för deltagarna var att vila på soffan eller umgås med familjen. Deltagarna beskriver att lediga dagar används till någon form av återhämtning eller måste aktiviteter. Väljer deltagarna att använda lediga dagar till någon form av återhämtning försummas andra aktiviteter och prioriteras andra aktiviteter försummas återhämtningen. Upplevelsen av en ond cirkel beskrevs därför av deltagarna och en ständig känsla av avsaknad uppstår. Deltagarna uppgav att måste aktiviteter oftast

prioriteras framför annat.

Förmågan att utföra aktiviteter

I följande kategori presenteras hur deltagarnas förmåga att utföra aktiviteter påverkas av deltagarnas livssituation och personliga egenskaper.

Handel är enligt deltagarna ett stressigt arbete där deltagarna upplever att mycket ska hinnas med på lite tid av få antal anställda, vilket påverkar dem negativt i form av låg energinivå. Deltagarna vilka ansvarar för specifika avdelningar i butiken upplever att ansvaret påverkar förmågan att utföra aktiviteter negativt. Den negativa påverkan på aktivitetsutförandet beror

på att arbetsrelaterade telefonsamtal avbryter ledigheten då de behöver svara på frågor och engagera sig i arbetet på lediga dagar. Ansvaret resulterade även i att deltagarna arbetade utöver ordinarie arbetstid. Anledningen till att de arbetar övertid var att de inte hinner med allt de önskar göra på ordinarie arbetstid, på grund av att de ställer höga krav på sig själva och att de upplever krav från chefen. Deltagarna upplever det även svårt att gå ifrån och att släppa arbetet på lediga dagar på grund av att de har ett kontrollbehov. Kontrollbehovet påverkar dem negativt i vardagen då det medför mindre tid till återhämtning och andra aktiviteter. Deltagarna upplever även att de påverkas negativt i vardagen av deras

sömnrutiner. Sömnrutinernas negativa påverkan beror enligt deltagarna på att de har dålig nattsömn. Orsakerna till den dåliga nattsömnen är vakna småbarn eller dålig disciplin hos deltagarna. Kontrollbehovet och sömnrutiner påverkar deras förmåga negativt att utföra arbetet och aktiviteter utanför arbetet.

Förmågan att utföra aktiviteter påverkas även negativt enligt deltagarna av ett högt tempo i hemmet i form av hushållssysslor och aktiviteter med barnen. Enligt deltagarna påverkas förmågan att utföra aktiviteter olika beroende på om de är sammanboende eller inte. Att vara sammanboende ökar förmågan att utföra aktiviteter enligt deltagarna eftersom det spar tid och energi då möjligheten att fördela hushållssysslor finns. Förmågan att utföra aktiviteter

påverkas negativt enligt deltagarna av både arbetet och hemmet samt kombinationen däremellan.

Vikten av strategier i vardagen

I denna kategori presenteras deltagarnas behov av strategier för en fungerande vardag. I kategorin beskrivs även vilka strategier deltagarna använder sig av samt vilka strategier de saknar.

Deltagarna uttryckte behovet av olika strategier för att kunna hantera vardagen i kombination med arbetet. För att skapa en balanserad vardag är planering och struktur en viktig strategi enligt deltagarna. De uttryckte ett behov av rutiner både hemma och på arbetet för att få vardagen att fungera och för att upprätthålla en balans. För att skapa och upprätthålla en balans framförde en av deltagarna, vikten av en jämn fördelning av arbetsdagarna i relation till lediga dagar för att undvika många arbetsdagar i följd vilket ökar tröttheten.

För att uppleva välbefinnande och en bättre balans är fysisk aktivitet på fritiden en strategi hos deltagarna för att orka med arbetsuppgifterna. Deltagarna saknar dock någon strategi för att hantera den negativa påverkan den sociala påfrestningen har på dem. Saknaden av

strategier leder till en mental trötthet vilket i sin tur påverkar arbete och andra aktiviteter i vardagen. Stödet och den positiva stämningen bland kollegor är enligt deltagarna även avgörande för att de ska orka med arbetet samt för att stanna kvar inom yrket. En av

deltagarna tryckte mycket på att det är viktigt att ha stödet hemifrån. Deltagarna upplever en bristfällig organisation och brist på stöd från ledningen i form av avsaknad av bekräftelse och uppmuntran. Den bristfälliga organisationen ökar även stressnivån enligt deltagarna. Stöd i form av att kommunicera och att ventilera med andra på och utanför arbetet är enligt

deltagarna en viktig strategi. Stödet från hemmet och kollegorna bidrar till ett ökat välmående och en fungerande vardag där deras arbete och familj inte påverkas negativt enligt deltagarna.

Ett fåtal av deltagarna upplever att de inte kan hantera obalansen i nuläget i vardagen då de inte har hittat någon fungerande strategi och har beslutat sig för att byta sysselsättning och flytta till annan ort. Arbets- och livserfarna deltagare uttryckte vikten av att fokusera på det viktiga i livet för att få vardagen att fungera, uppnå, bibehålla eller återfå aktivitetsbalans.

Sammanfattningsvis upplever deltagarna svårigheter att kombinera arbetet med familjelivet samt att balansen i vardagen påverkar dem olika beroende på vart de befinner sig i livet. Tids- och energibrist skapar en avsaknad av önskade aktiviteter och påverkar deltagarnas förmåga att utföra aktiviteter. Därför uppgav deltagarna att det var viktigt att finna strategier för att kunna skapa en fungerande vardag.

Diskussion

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år. Deltagarna upplever svårigheter med att få en balanserad vardag i

kombination med arbets- och familjelivet. Forskning visar på att personer i arbetslivet har svårigheter att hitta balans mellan karriär och familjeliv (Eklund, et al., 2017; Wadsworth & Facer, 2016). Arbete och familjeliv upptar lika mycket tid och uppmärksamhet i personer liv, vilket skapar svårigheter att kombineras dessa (Roll, et al., 2012). Även Wagman, et al.

(2017) beskriver svårigheten att hitta balansen mellan olika aktiviteter för personer inom arbetslivet. Tider, uppgifter och belastning inom arbetet påverkar familjelivet negativt enligt deltagarna genom att arbetet upptar tid och energi de önskar lägga på familjen. På grund av att arbetstiderna och arbetsuppgifterna upptar mycket tid missar deltagarna aktiviteter med familjen. I enlighet med Erlandsson och Persson (2014); Matuska och Christiansen (2008) påverkas hälsan negativt av brist på tid med familjen. Deltagarna uppgav även att

arbetstiderna i kombination med barnomsorgens tider inte alltid stämmer överens. Enligt Boman och Berge (2013) har handelsanställda svårigheter att kombinera arbetstiderna med barnomsorgens öppettider. Arbetstider vilka inte är anpassat efter samhället kan leda till att personer upplever brist på rutin, tid och har en negativ påverkan på personers hälsa både socialt och psykiskt (Winkler et al., 2017).

Vardagen påverkas olika enligt deltagarna beroende på vilken fas i livet de befinner sig i. Deltagarna beskrev att de själva valt en obalanserad vardag på grund av olika anledningar. Enligt Erlandsson och Persson (2014) är vardagen komplex och olika aktiviteter innebär olika nivå av utmaningar för personer beroende på vilken fas i livet de befinner sig i. Befinner sig personer i samma fas i livet kan ändå aktiviteterna prioriteras olika. I resultatet framkom det att deltagarna prioriterar olika oavsett fas i livet, på grund av att de har olika intressen och värderingar. Den prioriterade aktiviteten skapar ett engagemang vilket leder till en känsla av delaktighet (Désiron, et al., 2011). Det framkom i resultatet att de deltagare vilka prioriterade arbetet framför annat upplevde en mindre delaktighet i hemmet och familjelivet.

Deltagarna upplever en avsaknad av önskade aktiviteter i vardagen då de önskar ha mer tid och energi till aktiviteter vilka är meningsfulla för dem. Forskning visar att personer behöver uppleva meningsfulla aktiviteter för att uppnå aktivitetsbalans (Leufstadius, et al., 2008). För att uppleva meningsfulla aktiviteter är arbetsterapeutens kunskap om meningsfulla aktiviteter betydelsefull (Hammell, 2004). Meningsfulla aktiviteter beskrivs vara en del av lustfyllda aktiviteter och sociosymboliska aktiviteter (Erlandsson & Persson 2014). För deltagarna var det viktigt att spendera sin tid med familj och vänner, dock fanns inte utrymme för detta. Bristen på socialt umgänge enligt deltagarna leder till en negativ påverkan på hälsan då de inte upplever rätt mängd och rätt variation av aktiviteter i vardagen. Brist på tid med familj, vänner och aktiviteter på fritiden påverkar hälsan negativt (Erlandsson & Persson, 2014; Matuska & Christiansen, 2008). Deltagarna upplever även psykisk belastning på grund av

den sociala påfrestningen på arbetet. Enligt Wieclaw, Agerbo, Mortensen och Bonde (2006) är stress och psykisk belastning vanligt för personer inom serviceyrken.

Bland de önskade aktiviteterna nämnde deltagarna att återhämtning var en viktig del i deras vardag, dock upplever de en brist på utrymme för återhämtning. Vila och återhämtning är en förutsättning för att personer ska få energi för att kunna fungera och uppnå hälsa i vardagen (Jonsson & Persson; 2006; Roll et al., 2012). Deltagarna upplever att bristen på återhämtning påverkar deras hälsa negativt och leder till att aktiviteter prioriteras bort. Enligt deltagarna behöver de ha en kombination av olika aktiviteter i vardagen för att uppnå balans. Forskning visar att kombinationen av arbete, lek, vila och sömn är avgörande för att uppnå en

aktivitetsbalans, hälsa och välbefinnande (Backman, 2004; Dür, et al., 2015; Eklund et al., 2017; Wagman et al., 2012). Deltagarna beskrev även svårigheter med att variera olika aktiviteter i vardagen. Enligt Christiansen, Baum och Bass-Haugen (2005) har en variation av aktiviteter betydelse för personers välbefinnande. Personers uppfattning om att ha rätt

variation och rätt mängd aktiviteter är enligt Wagman et al., (2012) definitionen på aktivitetsbalans.

Deltagarna upplever att förmågan att utföra aktiviteter påverkas negativt av ansvaret på arbetet. Deltagarna arbetar ofta övertid på grund av att de ställer höga krav på sig själva och upplever krav från chefen. Övertiden resulterade i mindre tid till andra aktiviteter enligt deltagarna. Arbetet kan orsaka ohälsa och överbelastning om det ställer höga krav på

personen och tar tid från andra aktiviteter (Ekberg, et al., 2015; Erlandsson & Persson, 2014; Wadsworth & Facer, 2016). Ytterligare forskning beskriver att belastningar på arbetet även hindrar personers förmåga att utvecklas och påverkar hälsan negativt (Bowling, Alarcon, Bragg & Hartman, 2015). Hälsan påverkas även av balansen mellan arbete, familje- och fritidsliv (Erlandsson & Persson, 2014; Matuska & Christiansen, 2008). Deltagarna upplever att hemmet och arbetet samt kombinationen däremellan påverkar förmågan att utföra

aktiviteter och hälsan negativt.

Deltagarna beskrev behovet av olika strategier för att uppnå en balanserad vardag. Forskningen visar på att strategier för att hantera vardagen är en viktig komponent för att uppnå aktivitetsbalans (Håkansson, Dahlin-Ivanoff & Sonn, 2006). Fysisk aktivitet, stöd från kollegor och familj samt planering och struktur är strategier deltagarna använder sig av för att hantera vardagen. Ett fåtal deltagare valde att byta sysselsättning, vilket var deras strategi till

att skapa en fungerande vardag. Enligt Matuska och Christiansen (2008) samt Medin och Alexanderson (2000) är strategier viktigt för att hantera krav och måsten i vardagen. De strategier deltagarna funnit vara viktiga för dem är beroende av en fungerande organisation, vilket inte alltid upplevdes av deltagarna. Arbetsterapeuten kan med sin kunskap vara

behjälplig med olika strategier för att skapa och bibehålla aktivitetsbalans (Backman, 2004).

Sammanfattningsvis besvarades studiens syfte med att deltagarna upplevde svårigheter att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkar balansen i vardagen dem olika. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. I resultatet framkom dock att deltagarna accepterade en obalanserad vardag så länge den var tidsbegränsad.

Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte valde författarna en kvalitativ metod. En kvalitativ metod grundar sig på ett mindre antal deltagare och en personlig kontakt med deltagarna i studien. Metoden riktar sig även mot deltagarnas egna ord och beskrivningar av erfarenheter och upplevelser (Olsson & Sörensen, 2011). I denna studie ville författarna ta del av deltagarnas erfarenheter och upplevelser av aktivitetsbalans genom personlig kontakt med ett mindre antal deltagarna.

Författarna till studien valde att använda sig av inklusionskriterier för att rikta in sig på vald målgrupp. Inklusionskriterier används för att motsvara studiens syfte (Rosberg, 2017). Författarna valde att genomföra intervjuerna var för sig på två olika orter i Sverige med motiveringen att öka tillförlitligheten i studien genom att skapa variation mellan deltagarnas geografiska område och därmed undvika endast lokala fynd. Enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) ökar tillförlitligheten om variation i val av deltagare skapas. För att skapa möjlighet för författarna att ställa följdfrågor samt möjliggöra för deltagarna att utifrån egna erfarenheter svara öppet på frågorna bör semistrukturerad intervju användas (Kvale &

Brinkmann, 2009). Författarna valde att använda sig av en semistrukturerad intervjuguide för att samla ett innehållsrikt material samt för att kunna ställa samma frågor till samtliga

de valida instrumentet Occupational Balance Questionnaire [OBQ] (Wagman & Håkansson, 2014), för att formulera intervjufrågor för att besvara studiens syfte, vilket enligt Olsson och Sörensen (2011) stärker studiens tillförlitlighet om frågorna är riktade mot studiens syfte. Författarna valde att använda öppna frågor med motivering till att skapa ett rikt innehåll samt att skapa ett tryggt samtalsklimat. Öppna frågor ger möjlighet till ett mer berättande svar från den intervjuade personen (Miller & Rollnick, 2013). Det trygga samtalsklimatet öppnade upp för deltagarna att fritt dela med sig. Innan intervjuerna genomfördes diskuterade författarna möjliga följdfrågor för att öka studiens validitet i enlighet med Olsson och Sörensen (2011). Intervjuerna spelades in för att inte gå miste om vad deltagarna delgivit i enlighet med Kvale och Brinkmann (2009).

En kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) användes av författarna med motiveringen att granska och tolka textinnehållet i de inspelade intervjuerna. I denna studie läste och diskuterade författarna alla tio intervjuutskrifter för att få en

gemensam förståelse av intervjuernas innehåll. Författarna analyserade fem intervjuer var utifrån studiens syfte för att inte påverkas av varandra. Utifrån de fem intervjuerna lyfte respektive författare ut meningsbärande enheter, kondenserade dessa och satte preliminära koder. Sedan jämförde författarna de preliminära koderna, kondenseringen och de

meningsbärande enheterna vilka koden representerade, för att vara överens om att koderna representerade motsvarande innehåll i respektive författares intervjuutskrifter. Författarna genomförde kodning och kategorisering tillsammans. Om författarna skulle genomfört denna studie igen hade kondensering gjorts tillsammans till en början för att förbättra

tillförlitligheten ytterligare. Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) beskriver att tillförlitligheten ökar om kondensering till en början genomförs tillsammans.

Till en början utformades fyra kategorier, efter utförlig diskussion och analys av materialet skapades en femte kategori “Vikten av strategier i vardagen”, för att författarna

uppmärksammade att användandet av strategier var en central del i deltagarnas vardag.

Författarna uppmärksammade i litteraturgenomgången behovet av mer forskning kring svårigheter att ta hand om äldre anhöriga i kombination med arbetstider inom handel. Forskningen visar på att samhällssystemen behöver utvecklas i takt med välfärdens krav för att skapa bättre möjligheter för handelsanställda att kombinera arbets- och familjelivet (Boman & Berge, 2013). Svårigheterna med kombinationen framkom inte i intervjuerna med deltagarna i studien. Enligt författarna kan en av anledningarna till att hjälpa äldre anhöriga

inte framkom i resultatet vara att intervjufrågorna inte var riktade för att få reda på om deltagarna hade anhöriga i behov av deras hjälp. Ytterligare en anledning kan vara att

studiens deltagare har en låg medelålder vilket medför att de troligtvis inte har äldre anhöriga i behov av omsorg. Om det hade funnits frågor kring deltagarnas äldre anhöriga hade denna studie kunnat bidra med forskning kring nuvarande kunskapslucka, vilket hade gett studien ett bredare resultat. För att ytterligare förbättra denna studie anser författarna att de i intervjuguiden skulle haft en bakgrundsfråga angående hur många procent deltagarna arbetade. Anledningen till att formulera bakgrundsfrågan var att förtydliga

inklusionskriterierna för att sedan kunna dra slutsatser av hur aktivitetsbalansen påverkades av hur många procent de arbetade.

Studien har vid flertal tillfällen granskats av författarna, handledare och andra studenter vilket i enlighet med Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) stärker tillförlitligheten av studien. Dessa granskningar har medfört att författarna motiverat och kritiskt granskat studiens tillvägagångssätt, innehåll och process.

Konklusion

Studien skapar en ökad förståelse för upplevelse av aktivitetsbalans hos män inom handel. Resultatet visade att deltagarna upplevde svårigheter att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkade balansen i vardagen dem olika. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och

energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. I resultatet framkom dock att deltagarna accepterade en obalanserad vardag så länge den var tidsbegränsad. Kunskapen i denna studie kan även vara till nytta för

arbetsterapeuter i mötet med denna målgrupp i samhället för att förebygga ohälsa. Utifrån denna studie kan arbetsterapeuter både förebygga ohälsa och bibehålla hälsa genom att bidra med kunskap om arbetsmiljöfrågor och i samtal med de anställda medvetandegöra kunskap om rätt prioriteringar, planering och rutiner. Det behövs mer forskning vilket endast fokuserar på aktivitetsbalans hos män eftersom detta är en kunskapslucka i dagens forskning. Då denna studie fokuserade på livsmedelsbutiker ser författarna intresset av att studier utförs gällande

upplevelsen av aktivitetsbalans på andra områden inom handel, förslagsvis inom klädbutiker, för att kunna se om resultatet skiljer sig på andra områden inom handel. Avslutningsvis har författarna även uppmärksammat behovet av mer forskning kring männens upplevelse av aktivitetsbalans inom andra yrken då kunskapen även där är begränsad.

Tillkännagivande

Ett stort tack till samtliga deltagare i studien som gjort de möjligt för författarna att genomföra examensarbetet. Författarna vill även tacka handledare Cecilia Björklund för vägledning genom studieprocessen.

Referenslista:

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad 2017-12-15 från Arbetsmiljöverket:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Arbetsförmedlingen. (2013). Säljare i butik och varuhus. Hämtad 2017-12-15 från

https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrkeskompassen.html#/yrkesbeskrivning/5222;yrkeskod=125

Backman, C. (2004). Occupational balance: exploring the relationships among daily

occupations and their influence on well-being. Canadian Journal Of Occupational Therapy, 71(4), 202-209.

Berggren, C. (2016). Hur mår handeln?. Hämtad från handelsanställdas förbunds Webbplats: https://handels.se/globalassets/centralt/media/pressrum/rapporter/2016/hur-mar-handeln-korr-20-okt-tryck.pdf

Boman, J., & Berge, A. (2013). En rapport om deltider, välfärdspolitik och målet om en jämlik arbetsmarknad. Hämtad från handelsanställdas förbunds webbplats:

https://handels.se/globalassets/centralt/media/pressrum/rapporter/2013/hit-men-inte-langre.pd f

Bowling, N. A., Alarcon, G. M., Bragg, C. B., & Hartman, M. J. (2015). A meta-analytic examination of the potential correlates and consequences of workload. Work & Stress, 29(2), 95-113. doi:10.1080/02678373.2015.1033037

Christiansen, C., Baum, C.M., & Bass-Haugen, J. (red.) (2005). Occupational therapy: performance, participation, and well-being. (3. ed.) Thorofare, NJ: Slack.

Collste, G. (2010). Inledning till etiken. (3., [utök. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Désiron, AM-H., Rijk, de A., Van Hoof, E & Donceel, P. (2011). Occupational therapy and return to work: a systematic literature review. BMC Public Health, 12, 615.

Dür, M., Unger, J., Stoffer, M., Drăgoi, R., Kautzky-Willer, A., Fialka-Moser, V., & ... Stamm, T. (2015). Definitions of occupational balance and their coverage by instruments. British Journal Of Occupational Therapy, 78(1), 4-15. doi:10.1177/0308022614561235 Ekberg, K., Eklund, M., & Hensing, G. (red.) (2015). Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (2010). Aktivitet och relation. Lund: Studentlitteratur.

Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U., Tjörnstrand, C., Erlandsson, L., & Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational

balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 24(1), 41-56.

doi:10.1080/11038128.2016.1224271

Erlandsson, L., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter: antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012. ([5.], rev. uppl.) Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA).

Geurts, S., Kompier, M., Roxburgh, S., Houtman, I.(2003) Does Work–Home Interference mediate the relationship between workload and well-being? Author links open overlay panel Journal of Vocational Behavior 63(3), 532-559.

Hammell, K. W. (2004). Dimensions of meaning in the occupations of daily life. Canadian Journal Of Occupational Therapy. Revue Canadienne D'ergotherapie, 71(5), 296-305. Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving Balance In Everyday Life. Journal of Occupational Science, 13(1), 74-82. doi:10.1080/14427591.2006.9686572

Jonsson, H & Persson, D. (2006) Towards an Experiential Model of Occupational Balance: An Alternative Perspective on Flow Theory Analysis. Journal of Occupational Science, 13:1, 62-73.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kielhofner, G. (2012). Model Of Human Occupational - Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.

Leufstadius, C., Erlandsson, L.-K., Björkman, T., & Eklund, M. (2008). Meaningfulness in daily occupations among individuals with persistent mental illness. Journal of Occupational Science, (15), 27-35.

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Matuska, K., & Christiansen, C. (2008). A proposed model of lifestyle balance. Journal Of Occupational Science, 15(1), 9-19.

Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Miller, W.R., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur.

Näswall, K., Sverke, M., & Göransson, S. (2014). Is work affecting my health? Appraisals of how work affects health as a mediator in the relationship between working conditions and work-related attitudes. Work & Stress, 28(4), 342-361. doi:10.1080/02678373.2014.959092

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Roll, S., Erlandsson, L., Carlsson, G., Horstmann, V., Gard, G., & Holmström, E. (2012). Health factors in the everyday life and work of public sector employees in Sweden. Work, 42(3), 321-330.

Rosberg, S. (2017). Fenomenologi. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. Sveriges Arbetsterapeuter (2016). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter [Broschyr]. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018- 01-09 från Vetenskapsrådet,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Voss M, Floderus B, Diderichsen F (2001). Physical, psychosocial, and organisational factors relative to sickness absence: a study based on Sweden Post. Occupational and Environmental Medicine 2001;58:178-184.

Wadsworth, L. L., & Facer, R. L. (2016). Work–Family Balance and Alternative Work Schedules. Public Personnel Management, 45(4), 382-404. doi:10.1177/0091026016678856

Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Introducing the occupational balance questionnaire (OBQ). Scandinavian journal of occupational therapy, 21(3), 227-231.

doi:10.3109/11038128.2014.900571

Wagman, P., & Håkansson, C. (2014). Exploring occupational balance in adults in Sweden. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 21(6), 415-420.

doi:10.3109/11038128.2014.934917

Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis / Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, (4), 322.

Wagman, P., Håkansson, C., & Jonsson, H. (2015). Occupational Balance: A Scoping Review of Current Research and Identified Knowledge Gaps. Journal of Occupational Science. 22(2), 160-169. doi:10.1080/14427591.2014.986512

Wagman, P., Lindmark, U., Rolander, B., Wåhlin, C., & Håkansson, C. (2017). Occupational balance in health professionals in Sweden. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 24(1), 18-23. doi:10.1080/11038128.2016.1203459

Wieclaw, J., Agerbo, E., Mortensen, P., & Bonde, J. (2006). Risk of affective and stress related disorders among employees in human service professions. Occupational & Environmental Medicine, 63(5), 314-319.

Winkler, M. R., Mason, S., Laska, M. N., Christoph, M. J., & Neumark-Sztainer, D. (2017). Does non-standard work mean non-standard health? Exploring links between non-standard work schedules, health behavior, and well-being. SSM - Population Health, 4135-143. doi:10.1016/j.ssmph.2017.12.003

Wästberg, B., Erlandsson, L., & Eklund, M. (2013). Client perceptions of a work

rehabilitation programme for women: The Redesigning Daily Occupations (ReDO) project. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 20(2), 118-26.

Bilaga 1 Datum:2018-xx-xx

Informationsbrev till verksamhetschef

Vi är två studenter som läser sista terminen på arbetsterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitet och genomför nu vårt examensarbete. Syftet är att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män. En förfrågan kommer därför till dig om medgivande att få kontakta dina anställda för medverkan i studien. Vi söker manliga deltagare i åldern 25 - 50 år som har arbetat mer än 1 år och mer än 50 % inom handel.

En förutsättning för en god hälsa är att ha balans i vardagsaktiviteter. Detta innebär att ha rätt mängd och rätt variation av aktiviteter. Inom arbetsterapi är detta en beskrivning av begreppet aktivitetsbalans, vilket upplevs och uppfattas individuellt. För personer inom yrkeslivet kan det finnas svårigheter uppnå aktivitetsbalans vilket kan påverka hälsan negativt. En obalans i vardagsaktiviteter kan uppstå inom handel där dagliga aktiviteter påverkas av oregelbundna och obekväma arbetstider samt fysisk och psykiskt belastande arbetsuppgifter. Det saknas idag forskning gällande männens upplevelse av aktivitetsbalans. Sammantaget väckte detta ett intresse hos oss att genomföra studien.

De 10 första männen som har möjlighet att dela med sig av sin upplevelse av aktivitetsbalans och ger samtycke om medverkan kommer att intervjuas för denna studie. Informationen inhämtas via inspelade intervjuer som beräknas ta 20 - 30 minuter och kommer ske utanför arbetstagarnas arbetstid. Inspelningen hanteras endast av oss två studenter samt kommer att raderas efter publicering. Endast vi två studenter har tillgång till intervjumaterialet samt intervjupersonernas och företagets namn. Deltagandet i studien är frivilligt och får avbrytas när som helst under processens gång utan att behöva ange skäl.

I juni 2018 kommer det att finnas möjlighet att ta del av det publicerade examensarbete på: http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/search.html

Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via telefon eller mail. Med vänliga hälsningar

Nathalie Almänger Moa Lundqvist Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent

Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp E-post: natalm-5@student.ltu.se E-post: moalun-5@student.ltu.se

Tel. 070- xx xx xxx Tel. 076- xx xx xxx

Cecilia Björklund

Handledare, universitetslektor & utbildningsledare E-post: cecilia.bjorklund@ltu.se

Bilaga 2 Datum: 2018-xx-xx Informationsbrev till dig som handelsanställd

Vi är två studenter som läser sista terminen på arbetsterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitet och genomför nu vårt examensarbete som har syfte att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män. En förfrågan kommer därför till dig om

medverkan i studien. Vi söker manliga deltagare i åldern 25 - 50 år som har arbetat mer än 1 år och mer än 50 % inom handel.

En förutsättning för en god hälsa är att ha balans i vardagsaktiviteter. Detta innebär att ha rätt mängd och rätt variation av aktiviteter. Inom arbetsterapi är detta en beskrivning av begreppet aktivitetsbalans, vilket upplevs och uppfattas individuellt. För personer inom yrkeslivet kan det finnas svårigheter uppnå aktivitetsbalans vilket kan påverka hälsan negativt. En obalans i vardagsaktiviteter kan uppstå inom handel där dagliga aktiviteter påverkas av oregelbundna och obekväma arbetstider samt fysisk och psykiskt belastande arbetsuppgifter. Det saknas idag forskning gällande männens upplevelse av aktivitetsbalans. Sammantaget väckte detta ett intresse hos oss att genomföra studien.

De 10 första männen som har möjlighet att dela med sig av sin upplevelse av aktivitetsbalans och ger samtycke om medverkan kommer att intervjuas för denna studie. Informationen inhämtas via inspelade intervjuer som beräknas ta 20 - 30 minuter och kommer ske utanför arbetstagarnas arbetstid. Inspelningen hanteras endast av oss två studenter samt kommer att raderas efter publicering. Endast vi två studenter har tillgång till intervjumaterialet samt intervjupersonernas och företagets namn. Deltagandet i studien är frivilligt och får avbrytas när som helst under processens gång utan att behöva ange skäl. Är du intresserad att delta, anmäl detta till oss studenter (se mail nedan). Samtyckesformulär för att medverka i studien mailas till dig efter första kontakt.

I juni 2018 kommer det att finnas möjlighet att ta del av det publicerade examensarbete på: http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/search.html

Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via telefon eller mail. Med vänliga hälsningar

Nathalie Almänger Moa Lundqvist Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent

Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp E-post: natalm-5@student.ltu.se E-post: moalun-5@student.ltu.se

Tel. 070- xx xx xxx Tel. 076- xx xx xxx

Cecilia Björklund

Handledare, universitetslektor & utbildningsledare E-post: cecilia.bjorklund@ltu.se

Bilaga 3

Samtycke att delta i kvalitativ intervjustudie

“Upplevelse av aktivitetsbalans hos

handelsanställda män”

Jag godkänner informationen utifrån informationsbrevet och samtycker härmed min medverkan i studien.

Deltagandet i studien är frivilligt och får avbrytas när som helst under processens gång utan att behöva ange skäl.

Fyll i svarstalong och sänd till studenternas e-post.

Datum: ______________________

Namn: ____________________________________

Telefon: __________________________________

E-post:

Nathalie Almänger Moa Lundqvist Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent

Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp Kurs: Examensarbete A0038h 15 hp E-post: natalm-5@student.ltu.se E-post: moalun-5@student.ltu.se

Tel. 070- xxxxxxx Tel. 076- xxxxxxx

Cecilia Björklund

Handledare, universitetslektor & utbildningsledare E-post: cecilia.bjorklund@ltu.se

Bilaga 4

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

● Ålder?

● Civilstatus? (Ensam/sammanboende, Singel, Barn, i förhållande/gift) ● Hur länge har du arbetat inom yrket?

● Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter ingår i din tjänst?

Intervjufrågor

1. Beskriv hur en vanlig dag ser ut för dig?

2. Hur ser du på din egen balans i dina vardagsaktiviteter?

3. Vad är viktigt för dig för att uppnå en balans i dina vardagsaktiviteter? 4. Hur påverkar arbetsuppgifterna och arbetstiderna dig i vardagen?

5. Hur upplever du att övriga aktiviteter i vardagen påverkas av dina arbetsuppgifter och arbetstider?

6. Berätta om din upplevelse av att kombinera det du måste göra och det du själv väljer att göra?

7. Finns det någon aktivitet du saknar i vardagen som du inte gör idag, men skulle vilja göra? tex umgås mer med barnen, mer tid med vänner, träning osv.