Linköpings universitet | Institutionen för datavetenskap Kandidatrapport, 18hp | Civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi Vårterminen 2020 | LIU-IDA/LITH-EX-G--20/007--SE
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping 013-28 10 00, www.liu.se
Designing a digital marketplace with a focus on
usability and navigability
Att utforma en digital
marknadsplats med fokus på
användbarhet och navigerbarhet
Emil Lindbom
Rabi Chabo
Filip Frenning
Martin Friberg
Anton Johansson
Patrick Asman
Andreas Behrendtz
Ludvig Öberg
Handledare: Sonia Sangari Examinator: Aseel Berglund
Upphovsr¨att
Detta dokument h˚alls tillg¨angligt p˚a Internet – eller dess framtida ers¨attare –
under 25 ˚ar fr˚an publiceringsdatum under f¨oruts¨attning att inga extraordin¨ara
omst¨andigheter uppst˚ar. Tillg˚ang till dokumentet inneb¨ar tillst˚and f¨or var och en
att l¨asa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior f¨or enskilt bruk och att anv¨anda det
of¨or¨andrat f¨or ickekommersiell forskning och f¨or undervisning. ¨Overf¨oring av
up-phovsr¨atten vid en senare tidpunkt kan inte upph¨ava detta tillst˚and. All annan
anv¨andning av dokumentet kr¨aver upphovsmannens medgivande. F¨or att garantera
¨
aktheten, s¨akerheten och tillg¨angligheten finns l¨osningar av teknisk och
administra-tiv art. Upphovsmannens ideella r¨att innefattar r¨att att bli n¨amnd som
upphovs-man i den omfattning som god sed kr¨aver vid anv¨andning av dokumentet p˚a ovan
beskrivna s¨att samt skydd mot att dokumentet ¨andras eller presenteras i s˚adan
form eller i s˚adant sammanhang som ¨ar kr¨ankande f¨or upphovsmannens litter¨ara
eller konstn¨arliga anseende eller egenart. F¨or ytterligare information om Link¨oping
University Electronic Press se f¨orlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible re-placement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies perma-nent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educa-tional purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authentic-ity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to
be protected against infringement. For additional information about the Link¨oping
University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
© Emil Lindbom, Andreas Behrendtz, Rabi Chabo, Filip Frenning, Martin Friberg,
Abstract
A market survey conducted at Link¨oping University showed that there is a great
need for an online marketplace for used course literature. A majority of the survey participants found it difficult to find a counterparty when purchasing or selling used course literature and found the process complicated and time consuming. This laid the foundation for the work in this report which aim is to develop an online mar-ketplace for used course literature with good usability and navigability for student course literature. Usability was evaluated with respect to number of clicks and sub-jective experience. Navigability was evaluated with respect to time and page views. The result of the study showed that the navigation bar is a critical component for navigability. The navigation bar should be placed at the top of the website and be visible from every subsite. Furthermore, the links with the highest impact were placed as high up as possible and they changed colour when the user hovered over them. The web application’s links and their placement, semantics and design were shown to have a large effect on usability and navigability. The links together with the navigation bar forms a global navigation system which facilitated the naviga-tion for the user. The results also showed that notificanaviga-tions and feedback should be minimal and relevant to the user.
Sammanfattning
En marknadsunders¨okning vid Link¨opings Universitet visade p˚a att det finns ett
stort behov av en marknadsplats online f¨or begagnad kurslitteratur. En majoritet
av respondenterna upplevde att de hade sv˚art att hitta en motpart vid k¨op och
f¨ors¨aljning av begagnad kurslitteratur samt att det ¨ar kr˚angligt och tidskr¨avande. Detta lade grunden till arbetet i denna rapport med syftet att utveckla en
digi-tal marknadsplats f¨or begagnad studentlitteratur med god anv¨andbarhet och
nav-igerbarhet. Anv¨andbarhet unders¨oktes med avseende p˚a antal klick och subjektiv
upplevelse. Navigerbarhet utv¨arderades med h¨ansyn till tid och sidvisningar.
Stu-diens resultat visade bland annat p˚a att navigationsbaren ¨ar en kritisk komponent
f¨or navigerbarhet. Navigationsbaren ska placeras h¨ogt upp och ska vara synlig p˚a
varje undersida. Vidare placerades de viktigaste l¨ankarna h¨ogt upp och de ¨andrade
f¨arg n¨ar anv¨andaren hovrade ¨over dem. L¨ankarna med dess placering, semantik och
design visade sig vara av betydelse f¨or anv¨andbarhet och navigerbarhet. L¨ankarna
tillsammans med navigationsbaren bildade ett globalt navigationsystem som un-derl¨attade navigeringen f¨or anv¨andaren. Resultatet visade ¨aven att notifikationer
Inneh˚
all
1 Introduktion 4 1.1 Syfte . . . 5 1.2 Fr˚agest¨allning . . . 5 1.3 Avgr¨ansningar . . . 5 2 Teori 7 2.1 Anv¨andbarhet . . . 72.1.1 Anv¨andbarhet i samband med E-handel . . . 8
2.1.2 Vad utg¨or anv¨andbarhet? . . . 8
2.1.3 Anv¨andbarhet och navigerbarhet . . . 10
2.2 Navigerbarhet . . . 11
2.2.1 Definition . . . 11
2.2.2 Varf¨or god navigerbarhet ¨ar viktigt . . . 11
2.2.3 Riktlinjer f¨or god navigerbarhet . . . 12
2.3 Lostness . . . 14
2.3.1 Varf¨or Lostness ¨ar relevant . . . 15
2.4 Metodteori. . . 15
2.4.1 Prototyp . . . 15
2.4.2 Enk¨atmetodik . . . 15
2.4.3 Anv¨andbarhetsutv¨ardering genom SUS . . . 16
2.4.4 Anv¨andartester . . . 17
2.4.5 Utformning av anv¨andartester . . . 18
3 Metod 19 3.1 Marknadsunders¨okning . . . 19 3.2 Prototyp . . . 20 3.3 Implementering . . . 20 3.3.1 Frontend . . . 20 3.3.2 Backend . . . 20 3.4 Anv¨andartester . . . 21
3.4.1 Anv¨andartestets utformning . . . 21
3.4.2 Analys av insamlad data fr˚an anv¨andartester. . . 23
3.4.3 Fastst¨allande av antal klick och tids˚atg˚ang . . . 23
4 Resultat 24 4.1 F¨orstudie . . . 24
4.1.1 Unders¨okning av behov . . . 24
4.1.2 Prototyp . . . 25
4.2 Implementation . . . 26
4.2.2 Navigationsbar . . . 27
4.2.3 Registrering och inloggning . . . 27
4.2.4 K¨opsida . . . 28
4.2.5 S¨aljsida . . . 32
4.2.6 Kundvagn och kassa . . . 35
4.2.7 FAQ, K¨op- och s¨aljguider . . . 37
4.2.8 Administrat¨orssida . . . 38
4.2.9 Mobilanpassning . . . 40
4.2.10 St¨od f¨or fram˚at- och bak˚atpilar p˚a subsidor . . . 42
4.2.11 Databas . . . 43
4.3 Anv¨andartester . . . 43
4.3.1 Uppgift 1 - Generella uppgifter . . . 43
4.3.2 Uppgift 2 - K¨op b¨ocker . . . 46
4.3.3 Uppgift 3 - S¨alj b¨ocker . . . 50
4.3.4 SUS-enk¨at . . . 54 5 Diskussion 55 5.1 Resultat . . . 55 5.1.1 Implementation . . . 56 5.1.2 Anv¨andartester . . . 64 5.2 Metod . . . 67 5.2.1 Anv¨andartester . . . 67 5.2.2 Klientsidan . . . 69
5.2.3 F¨orb¨attringsf¨orslag f¨or projektet . . . 70
5.3 K¨allkritik . . . 70
5.4 Arbetet i vidare sammanhang . . . 71
5.4.1 Etiska aspekter . . . 71
5.4.2 Milj¨om¨assiga aspekter . . . 71
5.4.3 Samh¨alleliga ekonomiska aspekter . . . 72
6 Slutsats 73 Referenser 75 Appendix 81 A Marknadsplan 82 B Enk¨atfr˚agor 104 C Enk¨atsvar 110 D Anv¨andartest data 120 D.1 Optimala klick, tid och noder . . . 120
D.2 Ber¨akningar p˚a klick och tid . . . 122
D.3 Lostness . . . 124
D.4 Retrospective probing. . . 126
Listade Figurer
4.1 Protoyp som gjordes under sprint 1 . . . 25
4.2 Prototypens startsida. . . 26
4.3 Bild p˚a startsidan . . . 27
4.4 Utseende av navigationsbar f¨or en utloggad anv¨andare . . . 27
4.5 Utseende av navigationsbar f¨or en inloggad anv¨andare . . . 27
4.6 Utseende p˚a pop-up:en f¨or att logga in . . . 28
4.7 Oversikt av inlagda annonser.¨ . . . 29
4.8 Annonssida f¨or Modern Logistik. . . 30
4.9 Kontaktinformation till s¨aljare av Modern Logistik. . . 30
4.10 Illustrering av den dynamiska inl¨asningen av program, inriktningar och kurser till filtreringen av annonser . . . 31
4.11 Utseende och placering av breadcrumbs p˚a k¨opsidan . . . 32
4.12 Utseende p˚a s¨aljformul¨aret p˚a s¨aljsidan del 1 . . . 32
4.13 Utseende p˚a s¨aljformul¨aret p˚a s¨aljsidan del 2 . . . 33
4.14 Utseende p˚a informationen anv¨andaren f˚ar d˚a den laddat upp en annons 33 4.15 Utseende p˚a s¨aljformul¨aret p˚a s¨aljsidan del 3 . . . 34
4.16 Bild p˚a hur kundvagnen ser ut . . . 35
4.17 Bild p˚a hur checkout sidan ser ut . . . 36
4.18 Bild p˚a hur Stripe betalsidan ser ut . . . 36
4.19 Bild p˚a FAQ-sidan . . . 38
4.20 Bild p˚a navigationsbaren n¨ar en adminanv¨andare ¨ar inloggad . . . 38
4.21 Bild p˚a adminsida f¨or granskning av uppladdade annonser . . . 39
4.22 Bild p˚a adminsidan f¨or hantering av anv¨andare, d¨ar personuppgifter ¨ ar ¨overstrukna . . . 39
4.23 Bild p˚a adminsidan f¨or upps¨okning av order . . . 40
4.24 Bild p˚a adminsidan f¨or godk¨annande av upph¨amtad order . . . 40
4.25 Startsida . . . 41 4.26 Navigationsbar . . . 41 4.27 Kundkorg . . . 41 4.28 K¨opsida . . . 42 4.29 S¨aljsida . . . 42 4.30 k¨opguide . . . 42
4.31 F¨orenklat EER-diagram ¨over databasen utan attribut . . . 43
4.32 Antal genomsnittliga klick av anv¨andartesterna p˚a varje deluppgift och optimalt antal klick vilket avser det minimala antal klick som kr¨avs f¨or varje deluppgift. . . 44
4.33 Genomsnittlig tids˚atg˚ang f¨or varje deluppgift samt optimal tid som avser tids˚atg˚angen f¨or en anv¨andare som ¨ar v¨al van vid hemsidan att genomf¨ora uppgifterna. . . 44
4.35 Antal genomsnittliga klick av anv¨andartesterna p˚a varje deluppgift och optimalt antal klick vilket avser det minimala antal klick som
kr¨avs f¨or varje deluppgift. . . 47
4.36 Genomsnittlig tids˚atg˚ang f¨or varje deluppgift samt optimal tid som avser tids˚atg˚angen f¨or en anv¨andare som ¨ar v¨al van vid hemsidan att genomf¨ora uppgifterna. . . 48
4.37 Figuren visar det genomsnittliga lostness-v¨ardet f¨or varje deluppgift . 49 4.38 Antal genomsnittliga klick av anv¨andartesterna p˚a varje deluppgift och optimalt antal klick vilket avser det minimala antal klick som kr¨avs f¨or varje deluppgift. . . 51
4.39 Genomsnittlig tids˚atg˚ang f¨or varje deluppgift samt optimal tid som avser tids˚atg˚angen f¨or en anv¨andare som ¨ar v¨al van vid hemsidan att genomf¨ora uppgifterna. . . 52
4.40 Genomsnittliga ber¨aknad Lostnessv¨arde f¨or varje deluppgift i Uppgift 3 53 4.41 Resultat av SUS-enk¨at . . . 54
E.1 Prototypens sida f¨or att l¨agga upp annons. . . 128
E.2 Prototypens sida f¨or kontakt och information. . . 129
E.3 Utseende p˚a formul¨aret f¨or registrering . . . 129
E.4 Notifikation som kommer upp om registreringen har lyckats. . . 130
E.5 Utseende p˚a notifikationen som kommer om fel uppgifter skrivs in vid inloggning . . . 130
E.6 Bild p˚a s¨okfunktionen och dess placering p˚a k¨opsidan. . . 131
E.7 Ett exempel p˚a en felstavad s¨okning och den information som anv¨andaren d˚a fick . . . 131
E.8 Utseende p˚a s¨aljsidan d˚a anv¨andaren inte ¨ar registrerad p˚a Stripe . . 131
E.9 Bild p˚a notifikationen anv¨andaren f˚ar upp d˚a den laddat upp en annons132 E.10 Bild p˚a notifikationen anv¨andaren f˚ar upp d˚a den inte fyllt i alla f¨alt i grundformul¨aret . . . 132
E.11 Bild p˚a vad anv¨andaren ser n¨ar den l¨agger till en vara i kundvagnen . 132 E.12 Bild p˚a hur orderbekr¨aftelsen ser ut efter en lyckad betalning . . . 133
E.13 Bild p˚a hur felmeddelandet ser ut efter en misslyckad betalning . . . 133
E.14 Bild p˚a k¨opguiden. . . 133
Ordlista
Nedan listas facktermer som anv¨ands i rapporten och f¨orklaringar till dessa.
• anv¨andbarhet - hur enkelt det ¨ar f¨or en anv¨andare att g¨ora det denne vill p˚a en hemsida
• anv¨andbarhetslaboratorium - den plats d¨ar anv¨andartester vanligtvis utf¨ors • backend - hantering av den kommunikation som sker mellan en
webbapplika-tion och en databas.
• Bootstrap - bibliotek som inneh˚aller f¨ardiga HTML - och CSS-komponenter • breadcrumbs - ett verktyg som visar var p˚a hemsidan anv¨andaren har varit • CSS - spr˚ak som beskriver hur text ska presenteras p˚a en webbsida g¨allande
exempelvis typsnitt, f¨arg och storlek
• dropdown-meny - meny som visas om man trycker p˚a eller hovrar ¨over en
komponent p˚a en hemsida
• effektivitet - hur enkelt en anv¨andare kan utf¨ora uppgifter p˚a en hemsida d˚a denne l¨art sig designen
• FAQ - f¨orkorttning f¨or frequently asked questions • Flask - ett ramverk f¨or att bygga webbapplikationer
• frontend - den del av en mjukvaruprodukt som anv¨andaren interagerar med • globala navigationssystem - system som alltid ¨ar tillg¨angliga f¨or anv¨andaren
och kan ta anv¨andaren ¨overallt p˚a hemsidan
• HTML - m¨arkspr˚ak f¨or att ange hur en hemsida ska se ut i form av rubrik, styckeindelning etc.
• JavaScript - spr˚ak f¨or att bl a ange funktioner f¨or hur en webbsida ska visas
och hur information som h¨amtas in ska anv¨andas
• JQuery - ett JavaScript-bibliotek
• lokala navigationssystem - system som endast kan ta anv¨andaren lokalt p˚a sidan
• lostness - d˚a en anv¨andare k¨anner sig vilsen eller desorienterad, kan m¨atas via Lostness-v¨arde
• l¨ankstruktur - hur de olika l¨ankarna p˚a en hemsida ¨ar sammankopplade • l¨arbarhet - hur mycket anstr¨angning som kr¨avs av en anv¨andare f¨or att lyckas
utf¨ora enklare uppgifter p˚a en hemsida vid dennes f¨orsta kontakt med designen • marknadsmix - hur ett f¨oretag anv¨ander sig av konkurrensmedel f¨or att hitta
sin marknadsf¨oringsstrategi
• minnesv¨ardhet - hur enkelt en anv¨andare kan ˚ateruppr¨atta kunnighet och f¨ardighet p˚a en hemsida d˚a denne anv¨ant sidan en tid
• NABC-analys - analysmodell f¨or att definiera en aff¨arsid´e och dess m¨ojligheter utifr˚an behov, tillv¨agag˚angss¨att, f¨ordelar och konkurrenter
• navigationsbar - en lista med l¨ankar, ˚aterfinns ofta h¨ogst upp p˚a en hemsida • Hovrar - Menas n¨ar en muspekare h˚alls ovanp˚a ett element utan att klicka p˚a
elementet
• navigerbarhet - hur enkelt anv¨andare kan hitta den n¨odv¨andiga informationen
genom att r¨ora sig genom en hemsida
• navigationsstruktur - hur hemsidans olika sub-sidor ¨ar l¨ankade till varandra • PEST-analys - analysmodell f¨or att unders¨oka politiska, ekonomiska, sociala
och teknologiska faktorer som p˚averkar ett f¨oretag
• Pop-up - Ett f¨onster som visas framf¨or andra f¨onster i anv¨andargr¨anssnittet. • Porters femkraftsmododell - modell f¨or att beskriva hur konkurrenter och
f¨orh˚allandet mellan leverent¨or och kunder p˚averkar l¨onsamheten i en bran-sch
• prototyp - sm˚askalig och f¨orenklad version av ett annars st¨orre, komplext sys-tem.
• Python - programmeringsspr˚ak som ofta anv¨ands f¨or backend-utveckling. • Retrospective probing (Rp) - en metod som anv¨ands vid anv¨andbarhetstestning
f¨or att f˚a insikt i en anv¨andares upplevelse av ett system
• SQLAlchemy - ett bibliotek som m¨ojligg¨or kommunikation mellan Pythonpro-gram och databaser
• STP - modell f¨or att definiera hur ett f¨oretag ska segmentera kunder, hitta
m˚algrupp och positionera sig
• SWOT-analys - analysmodell som unders¨oker styrkor, svagheter, m¨ojligheter och hot f¨or ett f¨oretag
• usability - se anv¨andbarhet
• wireframe - en visuell guide f¨or att visa den grundl¨aggande layouten f¨or en hemsida
• templates - Filer som inneh˚aller statisk data s˚av¨al som platsh˚allare f¨or dy-namisk data
• EER-diagram - F¨orkortning f¨or Enhanced Entity-Relationship-diagram, beskriver relationer i en databas.
1
Introduktion
Enligt en studie som Universitets- och H¨ogskoler˚adet genomf¨orde har den svenske
medianstudenten l˚ag inkomst och m˚anga studenter uppger att de har cirka 3 200
SEK kvar efter att mat och boende ¨ar betalt [1]. Studentlitteratur f¨or en termin
kan uppg˚a till s˚a mycket som 3 000 SEK1. I samband med den l˚aga inkomsten
som medianstudenten har s˚a ¨ar det m˚anga studenter som v¨aljer att v¨anda sig till
marknaden f¨or begagnad kurslitteratur.
I en enk¨atstudie visades det att en klar majoritet av de tillfr˚agade studenterna v¨aljer
att k¨opa kurslitteratur begagnat (se bilaga A). Vid Link¨opings universitets
huvud-campus, Campus Valla, studerar idag ¨over 20 0002 studenter. Den stora efterfr˚agan
p˚a begagnad kurslitteratur har lett till att det etablerats ett antal akt¨orer p˚a
mark-naden. Bland annat s˚a har b˚ade Bokab3och Campusbokhandeln4anpassat sin
verk-samhet f¨or att ocks˚a inkludera begagnade b¨ocker, men de tar ut en relativt h¨og avgift f¨or att s¨alja begagnade b¨ocker. Facebook-grupper med ¨andam˚alet att sammankoppla k¨opare och s¨aljare av kurslitteratur har ocks˚a blivit vanligt f¨orekommande. F¨ordelen
med Facebooks marknadsplatser ¨ar att de ¨ar gratis och har en stor anv¨andarbas.
Marknadsunders¨okningen i denna rapport (se BilagaA) visar tydligt att en stor
an-del av anv¨andarna av dessa grupper anser att Facebooks marknadsplatser ¨ar r¨origa
och inte speciellt l¨atta att anv¨anda medan de redan etablerade fysiska butikerna tar
f¨or h¨oga avgifter f¨or att s¨alja begagnade b¨ocker.
F¨or att fylla den klyfta som existerar mellan de fysiska butikernas h¨oga avgifter
och de sv˚arnavigerade webbapplikationerna kommer marknadsplatsen Bokl˚adan att
lanseras. D¨ar kommer s¨aljare och k¨opare p˚a ett smidigt s¨att kunna sammankopplas och transaktionerna kommer att kunna utf¨oras p˚a ett s¨akert och tryggt s¨att. S¨aljare
kommer kunna registrera annonser p˚a webbplatsen f¨or att sedan l¨amna in b¨ockerna
i n˚agon av Bokl˚adans fysiska bokl˚ador placerade p˚a campus. D¨arefter granskas
b¨ockerna av Bokl˚adan. Bokens kvalitet utv¨arderas och skicket kontrolleras f¨or att
se om det st¨ammer ¨overens med vad s¨aljaren p˚ast˚ar i annonsen. Sedan godk¨anns
1https://www.civilekonomen.se/verktyg/sa-sanker-du-kostnaden-for-kurslitteraturen/ 2https://liu.se/artikel/liu-i-siffror
3https://bokab.net
annonsen och publiceras p˚a Bokl˚adans webbplats. F¨or att hitta b¨ocker p˚a
webbap-plikationen kan k¨opare antingen s¨oka via webbplatsens s¨okfunktion eller anv¨anda
filterfunktionen f¨or att filtrera efter program, ˚arskurs, termin, teknisk
inriktning/-masterprofil och kurskod. B¨ocker kan k¨opas direkt p˚a webbapplikationen f¨or att
senare h¨amtas p˚a f¨orbest¨amd tid och plats genom att m¨ota upp en av Bokl˚adans
representanter. F¨or att motivera studenter till att anv¨anda Bokl˚adan kommer
web-bapplikationen designas p˚a ett anv¨andarv¨anligt och navigerbart s¨att. Navigerbarhet
skulle kunna ses som en del av att en webbapplikation ska vara anv¨andarbar d˚a det
p˚averkar effektiviteten och hur l¨att en anv¨andare kan anv¨anda webbapplikationen.
Detta ¨ar viktigt f¨or en digital marknadsplats f¨or begagnad kurslitteratur eftersom
dagens alternativ upplevs som sv˚arnavigerade och sv˚ara att anv¨anda, se bilaga A.
1.1
Syfte
Projekts syfte ¨ar att unders¨oka vad som bidrar till god navigerbarhet och
anv¨andbarhet vid utvecklandet av en webbapplikation. F¨or att unders¨oka detta
kommer en webbapplikation utformad f¨or att s¨alja och k¨opa begagnad
kurslitter-atur att utvecklas. Webbapplikationen kommer att utformas utifr˚an de teorier och
riktlinjer som ˚aterfinns i den akademiska litteraturen f¨or att ˚astadkomma god
nav-igerbarhet och anv¨andarbarhet med avseende p˚a sidvisning, klick och tid.
1.2
Fr˚
agest¨
allning
Hur ska en marknadsplats p˚a internet f¨or begagnad studentlitteratur utformas med
god anv¨andbarhet utifr˚an anv¨andarnas subjektiva upplevelser och antal klick samt
god navigerbarhet med avseende p˚a tid och sidvisningar?
1.3
Avgr¨
ansningar
Den fr˚agest¨allning som presenterats syftar till att studera hur en webbapplikation
f¨or f¨ors¨aljning av begagnad kurslitteratur b¨or designas f¨or att ˚astadkomma god
upplevd navigerbar- och anv¨andarbarhet, d¨arav kommer det inte att studeras hur en
webbapplikation b¨or designas n¨ar det kommer till andra ¨andam˚al ¨an just f¨ors¨aljning
av begagnad kurslitteratur. Bokl˚adan kommer att anv¨andas som fallstudie f¨or att
studera hur den presenterade fr˚agest¨allningen kan besvaras. Studien kommer att
genomf¨oras vid Link¨opings universitet.
Anv¨andartester kommer endast inkludera studenter fr˚an de tekniska fakulteterna
vid Link¨opings Universitet. Detta d˚a universitetsstudenter inom de tekniska
fakul-teterna ¨ar den huvudsakliga m˚algruppen som Bokl˚adan ska utvecklas f¨or.
Webbapplikationen kommer vara brukbar f¨or andra typer av plattformar men
ar-betet i denna rapport unders¨oker endast nyttjandet av webbapplikationen p˚a
2
Teori
Detta kapitel ¨amnar till att redog¨ora f¨or den teori som till¨ampas i denna rapport.
Teorin ligger ocks˚a till grund f¨or en del av de designelement och funktioner som
im-plementerats p˚a webbapplikationen Bokl˚adan, som denna studie unders¨oker. F¨orst
beskrivs begreppet anv¨andbarhet och hur det kommer att kopplas till
webbapplika-tioner, sedan redovisas begrepp som navigerbarhet, Lostness och mobilanpassning.
Kapitlet avslutas med en del som behandlar teorin kring de metoder som anv¨ants
under studiens g˚ang.
2.1
Anv¨
andbarhet
Anv¨andandet av hemsidor, webbapplikationer och kunskapen om hur effektiva
s˚adana kan utformas har de senaste ˚aren ¨okat och anv¨andbarhet ¨ar en oerh¨ort
viktig parameter i detta sammanhang [2]. Nielsen menar att anv¨andbarheten ¨ar
en v¨asentlig parameter f¨or ¨overlevnad p˚a webben, d˚a anv¨andare tenderar att l¨amna sidan n¨ar problem st¨ots p˚a eller sv˚arigheter [3]. De h¨ar teorierna st¨ods av Cruz
som menar p˚a att ¨aven om det finns andra aspekter som ocks˚a p˚averkar, som
tillg¨anglighet, sammanhang och emotionellt tillst˚and, ¨ar anv¨andbarheten en
bety-dande faktor f¨or den ¨overgripande anv¨andarupplevelsen [4]. Cyr forts¨atter vidare med att s¨aga att en v¨alutformad e-butik med god anv¨andarupplevelse skapar lojalitet och tillit hos kunder, d¨ar lojaliteten ¨ar av st¨orsta vikt f¨or anv¨andarintresset, viljan
att k¨opa och viljan att ˚aterv¨anda till sidan [2]. Konradt och Wandke inst¨ammer
och menar att anv¨andbarhet hos en e-butik ¨ar en giltig prediktor f¨or en anv¨andares
intentioner och vilja att k¨opa webbapplikationens produkter, d¨ar deras analys
iden-tifierade anv¨andbarheten och den uppfattade storleken p˚a butiken som de stora
2.1.1
Anv¨
andbarhet i samband med E-handel
Pokki menar att de tydligaste felen en e-butik kan inneha kopplat till anv¨andbarheten ¨ar inkonsekvens i sidstrukturen, sv˚arighet att hitta och f¨orst˚a rel-evant inneh˚all, sv˚arighet att hitta avg¨orande funktioner samt att dessa avg¨orande funktioner inte fungerar som f¨orv¨antat [6]. Studien visade d˚a att problemen fr¨amst
var kopplade till l¨asbarhet, funktionaliteten och arrangemanget av inneh˚allet, d¨ar
dessa faktorer i anslutning till e-sidans s¨okfunktion var det mest signifikanta
prob-lemet [6].
Anv¨andbarheten hos en e-butik ¨ar essentiell och anv¨andare handlar i l¨agre grad p˚a e-butiker d¨ar anv¨andbarheten ¨ar bristf¨allig [7]. Tilson ¨ar i sin studie inne p˚a samma
sp˚ar och menar att vid en punkt d˚a anv¨andbarhetsproblem blir mer betydelsefulla,
kommer anv¨andare att inte hitta produkten de letar efter eller till och med ¨overge
k¨opet ¨aven om de hittat den produkt de letat efter [8]. I studien tas det fram ett
antal viktiga faktorer som p˚averkar anv¨andbarheten hos en e-butik, d¨ar anv¨andare
beh¨ovde hj¨alp med f¨oljande [8]:
• Att veta n¨ar en produkt var sparad eller inte sparad i kundvagnen.
• ˚Aterv¨anda till olika delar i e-butiken efter att ha lagt till en produkt i kund-vagnen.
• Enkel scanning och val av artiklar i en lista. • Effektiv kategorisk organisering av produkter.
• Enkel navigering fr˚an startsidan till information och orderl¨ankar f¨or specifika produkter.
• Tydlig presentation av till¨aggsfunktioner, till exempel en registrering, som inte komplicerar handlingsprocessen.
• Sj¨alvklara knappar och l¨ankar f¨or handlande.
• Minimala och effektiva notiser g¨allande s¨akerhet och meddelanden.
2.1.2
Vad utg¨
or anv¨
andbarhet?
Anv¨andbarhet kan enligt Nielsen beskrivas med hj¨alp av 5 komponenter, l¨arbarhet,
effektivitet, minnesv¨ardhet, tillfredst¨allelse och felkorrigering [3]. ¨Aven Jeng, som
grundar sin teori fr˚an den internationella standardorganisationens definition ISO
9241-11, har i sin studie en liknande men modifierad modell f¨or anv¨andbarhet i
digitala bibliotek, d¨ar effektivitet, tillfredsst¨allelse och l¨arbarhet ¨ar de betydande komponenterna [9]. Skillnaden h¨ar ¨ar dock att Jeng menar att tillfredsst¨allelsen hos en anv¨andare utg˚ar ifr˚an en rad andra designspecifika delar, kostnad f¨or klick,
lost-ness, utseende, m¨arkning, informationsorganisering och anv¨andningsenkelheten [9].
Ett urval av tidigare n¨amnda komponenter har gjorts och dessa redog¨ors f¨or mer
L¨arbarhet
L¨arbarhet beskrivs som den grad av anstr¨angning anv¨andare beh¨over l¨agga f¨or att lyckas utf¨ora enkla uppgifter vid f¨orsta antr¨affandet med den nya designen [3]. Den h¨ar definitionen st¨ods av Niessink som ocks˚a menar att l¨arbarhet ¨ar kopplad till
den befintliga kunskap och skicklighet med vilken en anv¨andare kan operera i en
programvara [10]. F¨or att en e-butik p˚a n˚agot s¨att ska lyckas kr¨avs att den tid som det tar f¨or en anv¨andare att l¨ara sig dessa enkla uppgifter och hur systemet anv¨ands ¨
ar v¨aldigt kort [11]. Jeng m¨ater i sin studie l¨arbarhet genom att bland annat m¨ata tiden som kr¨avs f¨or att utf¨ora uppgifter vid f¨orsta antr¨affandet av en ny design [9].
Effektivitet
Effektivitet beskrivs som hur l¨att en anv¨andare kan utf¨ora uppgifter n¨ar den har
l¨art sig designen och hur den fungerar [3]. Att effektivitet ¨ar en essentiell del av
anv¨andbarhet st¨ods ¨aven av den internationella standardorganisationen (ISO) som
i ISO 9241-11 skriver att anv¨andbarhet ¨ar ett resultat och definieras som den grad
till vilken en produkt kan anv¨andas f¨or att n˚a specifika m˚al med effektivitet och tillfredsst¨allelse [12]. ¨Aven Lee och Kozar ¨ar inne p˚a effektivitet, de beskriver
ef-fektivitet som de resurser en anv¨andare beh¨over spendera i relation till m˚alen de
uppn˚ar. Forts¨attningsvis n¨amner de att en anv¨andare upplever att en e-butik ¨ar
effektiv n¨ar de kan utf¨ora uppgifter fort utan att beh¨ova l¨agga allt f¨or mycket
anstr¨angning. H¨ar spelar designen en stor roll d¨ar en e-butik upplevs mer
effek-tiv n¨ar den ¨ar anv¨andarcentrerad med enkel och konsekvent design d¨ar sidorna och
funktionerna ¨ar l¨atta att l¨asa och l¨ara sig [13]. Enligt ISO 9241-11 och i linje med
Lee och Kozars teori m¨ats vanligtvis effektiviteten genom att ta tid p˚a uppgifterna
som utf¨ors i anv¨andartestet och r¨akna ut snittiden f¨or varje uppgift f¨or att ta reda p˚a resurserna som kr¨avs f¨or att utf¨ora uppgiften [12]. Ut¨over tiden ¨ar ¨aven antal klick, eller steg, f¨or att utf¨ora en uppgift ett m˚att p˚a hur effektiv en elektronisk sida (e-sida) ¨ar, d¨ar Jeng i sin studie anv¨ander b˚ade tid och antal klick f¨or att m¨ata effek-tiviteten [9]. Hon menar att det finns en korrelation mellan antal klick f¨or att utf¨ora en uppgift p˚a en e-sida och effektiviteten p˚a denna sida, d¨ar anv¨andarens subjektiva upplevelse ¨aven p˚averkas av antal klick [9]. ¨Aven Sonderegger m¨ater i sin studie interaktiv effektivitet p˚a en e-sida genom att anv¨anda sig av antal klick anv¨andaren beh¨ovde i relation till det optimala antalet klick f¨or att utf¨ora en uppgift [14].
Minnesv¨ardhet
Nielsen beskriver minnesv¨ardhet som hur l¨att en anv¨andare kan ˚ateruppr¨atta kun-nighet och f¨ardighet p˚a en e-sida efter att inte ha anv¨ant den p˚a en tid [3]. Ferre forts¨atter p˚a samma sp˚ar och menar att det ¨ar kritiskt f¨or en e-butik att systemet och designen ¨ar utformad p˚a ett s¨att s˚a att anv¨andare, efter en period av att inte ha
anv¨ant sidan, kan anv¨anda systemet och navigera p˚a sidan utan att ¨annu en g˚ang
Tillfredsst¨allelse
F¨or att e-butik ska uppfattas som anv¨andbar kr¨avs att skaparna str¨avar efter att ¨oka kundernas tillfredsst¨allelse d¨ar m˚alet ska vara att uppr¨atth˚alla en god relation med
kunden [16]. Kim forts¨atter och menar ¨aven att lojaliteten f¨or e-butiken och det
faktiska handlandet ¨okar i takt med att kundens tillfredsst¨allelse stiger [16]. Chiu st¨ammer in och skriver att uppfattad tillfredsst¨allelse bidrar till en ¨okad lojalitet till handlande online, d¨ar lojaliteten ¨ar kritisk f¨or framg˚ang som en e-butik [17]. De faktorer som faktiskt ¨okar tillfredsst¨allelsen har enligt Jeng med designen att g¨ora, d¨ar f¨orutom tidigare n¨amnda faktorer ¨aven inneh˚all och felkorrigering ¨ar tv˚a viktiga komponenter [9]. Sonderegger menar att p˚a grund av att tillfredsst¨allelsen kan anses vara attityden gentemot produkten inneb¨ar det att det ¨ar ett subjektivt m˚att [14].
Detta subjektiva m˚att kopplat till anv¨andbarhet ¨ar d¨armed vanligtvis insamlat i
anv¨andbarhetstester genom fr˚ageformul¨ar som exempelvis System Usability Scale
(SUS) [18].
Inneh˚all
Jeng menar att inneh˚all ¨ar en v¨asentlig del av anv¨andarkriterierna som bidrar till en ¨
okad tillfredsst¨allelse p˚a en e-butik [9]. Teoh drar det ett steg l¨angre och menar i sin studie att inneh˚all ¨ar den viktigaste determinanten f¨or att kunna uppr¨atth˚alla en god total anv¨andbarhet [19]. P˚a samma s¨att menar Turner att inneh˚all ¨ar en av de
kom-ponenter, tillsammans med navigering, siddesign, tillg¨anglighet, mediaanv¨andning,
interaktivitet och konsekvens, som kategoriserar anv¨andbarhet [20].
Felkorrigering
F¨or att en e-sida ska vara anv¨andbar kr¨avs att systemet har en l˚ag felfrekvens d¨ar en anv¨andare ska kunna operera p˚a sidan utan att g¨ora m˚anga fel, och i det fall ett fel intr¨affar ska det enkelt kunna ˚atg¨ardas [3].
2.1.3
Anv¨
andbarhet och navigerbarhet
Med vilken l¨atthet som anv¨andare kan navigera sig p˚a webbapplikation ¨aven kallat
navigerbarhet, ¨ar n¨ara ihopkopplat med anv¨andbarhet. Palmer menar att
navi-gationen och hur v¨alfungerande den ¨ar en av fem grundpelare n¨ar det kommer
till anv¨andbarhet [21]. Navigerbarhet kan med andra ord ses som en faktor av
anv¨andbarhet och med god navigerbarhet kommer ¨aven god anv¨andbarhet p˚a k¨opet.
2.2
Navigerbarhet
I denna del tas det upp vad som skrivits om navigerbarhet i forskningslitteraturen,
dessutom tas det upp konkreta f¨orslag p˚a hur en webbapplikation f¨or god
naviger-barhet designas.
2.2.1
Definition
F¨or att kunna konceptualisera begreppet navigerbarhet inom webbdesign kr¨avs en
tydlig definition. Inom forskning f¨or webbdesign har en allm¨angiltig
standarddefin-tion f¨or navigerbarhet inte definierats, detta d˚a det ¨ar sv˚art att entydigt definiera
navigerbarhet till f¨oljd av dess subjektiva natur [22]. Zhang, Zhu, och Greenwood
definierade webbaserad navigerbarhet som ”The easiness that the users find the
re-quired piece of information by moving through a website”, definitionen p˚a svenska
blir s˚aledes ”Hur enkelt anv¨andare kan hitta den n¨odv¨andiga informationen genom
att r¨ora sig p˚a en webbapplikation” [23]. En webbapplikation med god
naviger-barhet g¨or det d¨arf¨or enklare f¨or anv¨andaren att hitta den efters¨okta informationen ¨
an en med s¨amre navigerbarhet [23]. Det ¨ar denna definition av navigerbarhet som
kommer ligga till grund f¨or detta arbete.
Vidare syftar navigerbarhet till hur framg˚angsrikt funktioner och komponenter p˚a
en webbapplikation kan underl¨atta f¨or en anv¨andares navigering [23]. Det som visats
kan p˚averka navigationen p˚a en webbapplikation inkluderar fr¨amst
navigationsfunk-tionerna exempelvis menyer, navigationsbars och s¨okfunktioner [24]. Dessutom kan
de bero p˚a saker som l¨ankstruktur, kontextualisering, rubriks¨attning och loggor et
cetera [23], [25], [26].
2.2.2
Varf¨
or god navigerbarhet ¨
ar viktigt
Navigation och med vilken enkelhet information hittas p˚a en webbapplikation
p˚averkar hur anv¨andaren kommer uppleva sidan [27]. Navigationen kan ses som
en av de viktigaste komponenterna i webbdesign, i en metaanalys fastst¨alldes att
navigation var det mest frekvent f¨orekommande begreppet p˚a forskning inom
webb-design [24]. Vidare ¨ar det visat att anv¨andare som upplever sig desorienterade
eller vilse p˚a hemsidor, ofta till f¨oljd av d˚alig navigerbarhet, tenderar att l¨amna sidorna [25], [28], [29]. En d˚alig upplevelse i form av att en anv¨andare k¨anner sig desorienterad eller vilsen kan dessutom leda till direkt negativa associationer med
f¨oretagets varum¨arke [30]. Att framg˚angsrikt kunna navigera och finna den
infor-mationen som s¨oks ¨ar viktigt d˚a en anv¨andare som k¨anner att den kan l¨attsamt och
enkelt navigera p˚a en webbapplikation har mindre sannolikhet att l¨amna den [31].
Stannar anv¨andaren kvar p˚a sidan ¨ar chansen d¨arf¨or st¨orre att k¨op av produkter eller tj¨anster genomf¨ors [31].
2.2.3
Riktlinjer f¨
or god navigerbarhet
I detta avsnitt tas faktorer upp som i forskningslitteraturen p˚ast˚ar sig kunna p˚averka navigerbarhet. Webbapplikationen i detta arbete kommer implementeras efter dessa riktlinjer.
L¨ankar
L¨ankar ¨ar k¨arnan i navigationssystemet, det ¨ar genom dessa anv¨andaren f¨orflyttar sig p˚a en webbapplikation [26]. Det ¨ar d¨arf¨or viktigt att reflektera ¨over hur de
ska implementeras f¨or att maximera navigerbarheten d¨ar l¨ankar tydligt ska visa
att de ¨ar l¨ankar [26]. Detta kan g¨oras genom design, placering och semantik [26]. Designen ska f¨olja v¨al etablerade riktlinjer s˚asom att l¨ankar f¨orv¨antas vara bl˚aa och
vara understrukna, samt att designen p˚a knappar som skall agera l¨ankar tydligt
visar att de g˚ar att klicka p˚a [26]. Placering syftar till att l¨ankarna ska vara tydligt
synliga. Genom att undvika en alltf¨or r¨orig design p˚a hemsidan samt att se till
de viktigaste l¨ankarna presenteras h¨ogt upp ges anv¨andaren en chans att enkelt
uppt¨acka l¨ankarna [26]. Med semantik menas att ha beskrivande namn p˚a l¨ankarna
s˚a att det tydligt framg˚ar vad destinationen av l¨ankarna ¨ar [30].
Menyer
Menyer ¨ar en komponent inom webbdesign d¨ar p˚a en liten yta strukturerat kan
presentera l¨ankar till andra delar av hemsidan. Det rekommenderas starkt att ha
dropdown-menyer [25]. En dropdown-meny ¨ar en meny som dyker upp n¨ar en
kom-ponent klickas eller hovras ¨over p˚a hemsidan. Denna typ av meny ger ett flexibelt
alternativ gentemot en vanlig fixerad meny [32]. Det har ¨aven visats att
dropdown-menyer ¨ar det ¨overl¨agsna valet av meny n¨ar det kommer till att navigera p˚a en sida b˚ade sett till antal klick och i laddningstider f¨or hemsidan [32]. Det r˚ader dock
de-lade meningar om s˚adana menyer ska aktiveras med ett klick eller genom hovrande.
Chaparro, Minnaert, och Phipps menar p˚a att aktivering genom hovrande
presen-terar valm¨ojligheter till anv¨andaren som den inte var medveten om fanns, vilket kan
ge upphov till f¨orvirring [33]. D¨arf¨or borde implementerandet av s˚adana menyer
g¨oras med aktsamhet [33].
Kontextualisering
F¨or att anv¨andaren snabbt ska kunna ta in och bearbeta informationen p˚a en
webb-sida underl¨attar det om det s¨atts i en kontext. Detta realiseras genom att s¨atta
tydliga taggar p˚a varje del av hemsidan, samt att placera en logga som
represen-terar ¨agaren av hemsidan; helst uppe i v¨anstra ¨ovre h¨ornet [25]. Detta ger snabbt en kontexualisering om vad sidan handlar om och vilken typ av information som
kan hittas [25]. Loggor och taggar hj¨alper ¨aven anv¨andaren att navigera, detta
Det hj¨alper ¨aven f¨or anv¨andare som har hittat till sidan genom en s¨okmotor, och d¨arf¨or inte g˚att via startsidan, att snabbt f¨orst˚a vilken sida den faktiskt landat p˚a [25], [26].
Globala och lokala navigationssystem
Globala navigationssystem ¨ar system som alltid ¨ar tillg¨angliga f¨or anv¨andaren och
kan ta anv¨andaren ¨overallt p˚a hemsidan [25]. Med lokala navigationssystem menas
system som endast kan ta anv¨andaren lokalt p˚a sidan, exempelvis fram˚at- och
bak˚atpilar p˚a sidor med produkter [25]. Globala navigationssystem ofta i form
av en navigationsbar, rekommenderas vara det prim¨ara navigationssystemet och ¨ar
ofta f¨asta h¨ogt upp och horisontellt p˚a sidan [25]. De lokala systemen uppmuntras
d˚a de hj¨alper anv¨andaren lokalisera sidor som ¨ar relaterade och liknar sidan som
anv¨andaren ¨ar p˚a f¨or tillf¨allet [25].
Breadcrumbs
Breadcrumbs ¨ar ett verktyg som kan visa var anv¨andaren har varit [25]. Verktyget
l¨amnar ett sp˚ar av ”br¨odsmulor” efter sig vilket hj¨alper anv¨andare att l¨attare nav-igera p˚a sidan och veta var den har varit [25]. Vanligtvis ser de ut n˚agot i stil med
”Hem →B¨ocker →Deckare”.
Navigationsstruktur
Med navigationsstruktur menas hur strukturen p˚a hemsidan ¨ar uppbyggd, allts˚a
hur sub-sidor ¨ar ihopl¨ankande med varandra [25]. Det finns en inofficiell regel
inom webbdesign som s¨ager ”Ingen del av en webbapplikation ska vara mer ¨an
tre klick bort”, som bygger p˚a tesen att f¨arre antal klick ska minska sannolikheten
att anv¨andaren l¨amnar sidan [25]. Vad regeln inneb¨ar ¨ar att l¨ankstrukturnen skall h˚allas relativt platt med m˚anga valm¨ojligheter h¨ogt upp i l¨ankstrukturen, vilket b¨or resultera i mindre totalt antal klick. Motsatsen hade ist¨allet varit att ha f˚a alterna-tiv h¨ogt upp i l¨ankstrukturen och f˚a en djupare struktur, vilket d˚a inneb¨ar att det generellt b¨or kr¨avas fler antal klick [25].
S¨okfunktionen
S¨okfunktionen ¨ar en viktig del av navigationen p˚a en webbapplikation [24], [26]. Cox och Dale h¨avdar att s¨okfunktionen ¨ar en av de f¨orsta strategierna anv¨andare anv¨ander f¨or navigera sig med [34]. De menar ¨aven att det tydligt beh¨over framg˚a om s¨okningen med s¨okfunktionen str¨acker sig ¨over hela sidan eller endast lokalt [34]. S¨okfunktionen skall ¨aven ge f¨orslag ˚at anv¨andaren om vad den kan s¨oka p˚a och borde ¨
anv¨andaren s˚asom stavfel eller singular n¨ar s¨okfunktionen f¨orv¨antar sig plural et cetera. [35].
2.3
Lostness
Lostness kan beskrivas som situationen d¨ar en anv¨andare k¨anner sig vilsen
eller desorienterad [36]. Lostness ¨ar en av de fundamentala sv˚arigheterna med
anv¨andarupplevelsen n¨ar anv¨andaren f¨ors¨oker navigera en webbapplikation [36].
Detta kan ske i tre olika former: att personen inte vet vart den ska h¨arn¨ast, att
personen vet vart den vill men inte hur den kommer dit och att personen inte vet var han/hon ¨ar i den ¨overgripande strukturen [37].
Enligt Smith kan Lostness m¨atas med tre parametrar, N: antal olika noder som
bes¨oks under s¨okningen, S: totala antal noder som bes¨oks under s¨okningen, R:
an-talet noder som beh¨over bes¨okas f¨or att fullf¨olja uppgiften [38]. Ekvationen f¨or att ber¨akna Lostness ¨ar:
L =p((N/S − 1)2+ (R/N − 1)2) (2.1)
Lostness m¨ats p˚a skalan 0 till 1, d¨ar 0 inneb¨ar att anv¨andaren inte ¨ar vilsen och 1 att anv¨andaren ¨ar vilsen. Om en anv¨andare f˚ar ett Lostness-v¨arde som ¨ar mindre ¨an 0,4 r¨aknas anv¨andaren som inte vilsen medan ett v¨arde ¨over 0,5 medf¨or att anv¨andaren r¨aknas definitivt som vilsen. F¨or anv¨andare som f˚ar v¨arden mellan 0,4 - 0,5 beh¨over
deras upplevelse och beteende granskas n¨armare [38].
M¨angden tid som kr¨avs f¨or att navigera en uppgift, klickhastigheten, m¨angden
bes¨okta sidor, m¨angden ˚aterbes¨okta sidor och relationen mellan dessa kan anv¨andas f¨or att bed¨oma Lostness [39]. I en studie fick deltagarna bed¨oma hur vilsna de var p˚a en skala mellan 1 - 4 d˚a de utf¨orde 10 s¨okuppgifter, deltagarna skulle ¨aven tala h¨ogt f¨or sig sj¨alva medan de navigerade p˚a hemsidan [39]. Studien lyckades visa att det ¨ar m¨ojligt att bygga en statistisk modell f¨or att f¨oruts¨aga Lostness [39]. Stu-dien visade ¨aven att Lostness ¨ar ett bra s¨att att f¨oruts¨aga om en anv¨andare kommer
lyckas med en informationsinsamlande uppgift [39].
I studien A study of positive effects on user experience in navigation studerar
forskarna korrelationen mellan olika m˚att av anv¨andarupplevelsen och positiva
k¨anslor samt upplevelser [40]. Forskarna utg˚ar fr˚an att de flesta studier kollar p˚a
negativa upplevelser s˚a som Lostness men att det finns f˚a studier p˚a positiva
up-plevelser [40]. De visade att m¨angden totala sidor, m¨angden unika sidor, ˚aterbes¨ok
av sidor samt responstid korrelerade starkt negativt med positiv upplevelse [40].
Det vill s¨aga att desto f¨arre totala hemsidor, unika hemsidor, ˚aterbes¨ok samt l¨agre responstid desto b¨attre upplevelse hade anv¨andaren [40].
2.3.1
Varf¨
or Lostness ¨
ar relevant
Lostness ¨ar relevant eftersom anv¨andaren inte kommer lyckas utf¨ora det den vill g¨ora
om den k¨anner sig desorienterad och f¨orvirrad. Resultatet av hemsidor med en h¨og
niv˚a av lostness ¨ar att de ¨ar ineffektiva och att de medf¨or att anv¨andaren inte lyckas
avsluta det den vill f˚a gjort [37]. I rapporten User preference measure for browsing
experience optimization within commercial websites skrivs det att anv¨andarna
stan-nar kvar p˚a hemsidan under l¨angre tid n¨ar niv˚aerna av lostness ¨ar l˚aga, samt att l¨attillg¨anglighet kan leda till impulsiva k¨op hos kunderna [41].
2.4
Metodteori
I detta avsnitt behandlas teori kring de metoder som har anv¨ants i arbetet.
Avs-nittet fokuserar p˚a teorin kring prototypen som utvecklades, enk¨atmetodiken som
anv¨andes samt de anv¨andartester som utf¨ordes efter utvecklingsarbetet av
webbap-plikationen.
2.4.1
Prototyp
Szekely menar att en prototyp ¨ar en sm˚askalig och f¨orenklad version av ett
an-nars st¨orre komplext system [42]. Prototypens syfte ¨ar att i ett tidigt skede kunna
granska och utv¨ardera sin slutprodukt utan att investera on¨odigt mycket tid och
resurser [43]. Vidare menar Kussmaul och Jack att skapandet av en prototyp inom
mjukvaruutveckling kan ses som en fyrstegsprocess, d¨ar stegen ¨ar prioritering, skapa, utv¨ardera, reagera [43]. F¨orsta steget, prioritering syftar till att f¨orst˚a vilken om-fattning prototypen ska ha [43]. Det f¨orsta steget syftar till att f¨orst˚a vilka aspekter
av prototypen som ¨ar viktigast och b¨or prioriteras och vilka som anses mindre
rele-vanta och kan d¨arf¨or ignoreras i denna iteration [43]. Sedan sker skapandet av sj¨alva prototypen, vilket om det gjorts r¨att ska vara v¨aldigt mycket simplare ¨an det f¨ardiga
systemet. I utv¨ardering granskas sedan prototypen och vad som anses bra respektive
d˚aligt identifieras [43]. Om det dyker upp n˚agra problem med prototypen tas det
¨
aven upp i detta steg. I sista steget s˚a reageras det p˚a utv¨arderingen. Beroende p˚a utfallet s˚a kan det v¨aljas att n¨oja sig med sin prototyp alternativt att iterera igenom
stegen igen tills dess att en prototyp som ¨ar adekvat med kravspecifikationen har
uppn˚atts [43].
2.4.2
Enk¨
atmetodik
Jakobsson och Westergren beskriver att det ¨ar viktigt att inleda en enk¨at med en
f¨orklaring av vad enk¨atens fr˚agor kommer att ber¨ora [44]. Vidare menar de att det ¨
ar bra om enk¨atens fr˚agor ¨ar st¨allda i en ordning d¨ar ett ¨amne i taget behandlas. Fr˚agorna b¨or delas in i avsnitt f¨or varje ¨amne som fr˚agorna ber¨or. Detta f¨or att
undvika att respondenten finner enk¨aten r¨orig. I ¨ovrigt b¨or svarsalternativen till
fr˚agorna vara s˚adana att de inte ¨overlappar varandra dock har det ingen betydelse
huruvida det ¨ar ¨oppna eller slutna svar p˚a enk¨atens fr˚agor [44]. Jakobsson och
Westergren fors¨atter med att ¨oppna svar kan vara mer givande d˚a kvalitativa svar
efters¨oks men slutna svar ¨ar l¨attare att analysera och besvara. ¨Aven en kombination av slutna och ¨oppna svar kan vara bra d˚a detta ger m¨ojlighet f¨or alla att ge ett ¨arligt svar p˚a fr˚agorna [44]. Andreas Persson beskriver att det ¨aven ¨ar viktigt f¨or den som konstruerar fr˚agorna att t¨anka p˚a hur fr˚agorna tas emot av respondenterna [45]. Helst ska fr˚agorna tas emot v¨al av respondenterna och inte skapa irritation [45].
2.4.3
Anv¨
andbarhetsutv¨
ardering genom SUS
System Usability Scale (SUS) ¨ar ett v¨ardefullt utv¨arderingsverktyg som ¨ar robust
och p˚alitligt [46]. SUS korrelerar v¨al med subjektiva m˚att av anv¨andbarhet och
kan anv¨andas f¨or att utv¨ardera ett system [46]. SUS inneb¨ar att anv¨andaren av ett
system svarar p˚a tio fr˚agor p˚a en skala mellan 1 - 5 som markerar om anv¨andaren
h˚aller med ett p˚ast˚aende eller inte [46]. Svaren p˚a fr˚agorna med udda tal (1, 3, 5,
7, 9) dras ett bort ifr˚an och svaren med j¨amna tal (2, 4, 6, 8, 10) dras fem bort
ifr˚an, summan av dessa tal multipliceras med 2,5 f¨or att ge ett SUS v¨arde mellan 0
- 100 [46].
Av 2 324 enk¨ater ¨over 206 studier ¨ar medelv¨ardet av alla SUS-v¨arden 70,14 och
medianv¨ardet 75 [47]. Produkter som har minst 70 i SUS-v¨arde kan anses vara
g˚angbara medans en produkt kan ses som bra om den har po¨ang mellan ¨ovre 70-tal
till 80-tal. En produkt kan ses som ¨overl¨agsen om den har b¨attre SUS-v¨arde ¨an
90 [47].
1. Jag tror att jag skulle vilja anv¨anda hemsidan regelbundet.
2. Jag upplevde att hemsidan var on¨odigt komplicerad.
3. Jag tyckte att hemsidan var l¨att att anv¨anda.
4. Jag tror jag skulle beh¨ova hj¨alp av en tekniskt kunnig person f¨or att kunna
anv¨anda hemsidan.
5. Jag upplevde att hemsidans olika funktioner var v¨al integrerade.
6. Jag tyckte att f¨or mycket p˚a hemsidan var inkonsekvent.
7. Jag tror att de flesta skulle kunna l¨ara sig att anv¨anda hemsidan v¨aldigt
snabbt.
8. Jag upplevde att hemsidan var v¨aldigt besv¨arlig att anv¨anda. 9. Jag k¨ande mig v¨aldigt s¨aker p˚a vad jag gjorde p˚a hemsidan.
10. Jag beh¨ovde l¨ara mig m˚anga saker innan jag kunde b¨orja anv¨anda hemsidan.
2.4.4
Anv¨
andartester
Tan, Liu och Bishu beskriver anv¨andartester som en metod f¨or att unders¨oka
anv¨andbarhet (usability) [48]. De skriver att anv¨andartester ¨ar den mest
rek-ommenderade testmetoden f¨or att unders¨oka usability. Med anv¨andartester kan
problem i anv¨andbarhet ofta uppt¨ackas enkelt, b˚ade i ett stadie med en f¨ardig
produkt eller tidigare under utvecklingsprocessen [48]. Anv¨andartester bygger
fr¨amst p˚a anv¨andarnas kommentarer och upplevelser [48]. En procedur f¨or att
utf¨ora ett anv¨andartest kan best˚a av tre m¨otestillf¨allen med testanv¨andarna [48]. Dessa tre ¨ar planeringstillf¨alle, testtillf¨alle och rapporteringstillf¨alle [48]. Fu,
Sal-vendy och Turley beskriver hur anv¨andartester genomf¨ors med ett riktigt system
och riktiga anv¨andare som interagerar med en dator [49]. Testerna ¨ager rum
i ett anv¨andbarhetslaboratorium. D¨ar kan metoder till¨ampas f¨or att m¨ata hur
anv¨andarna g¨or ifr˚an sig, protokoll kan f¨oras ¨over anv¨andarnas muntliga beskrivning
av sin upplevelse och den scenariobaserade anv¨andbarheten kan testas [49]. F¨or att
m¨ata hur anv¨andarna g¨or ifr˚an sig utv¨arderas om de klarar den uppgift de har blivit tilldelade [49]. Det g˚ar ¨aven att m¨ata hur l˚ang tid det tar f¨or anv¨andarna att slutf¨ora uppgiften och hur den v¨ag de tar f¨or att l¨osa problemet skiljer sig fr˚an den optimala
v¨agen [49]. En studie av Sauro och Lewis d¨ar n¨astan hundra studier betr¨affande
testning av anv¨andbarhet j¨amf¨ordes visade det sig att de flesta tester baserades p˚a
en kombination av resultatorienterade uppdrag och kvalitativa unders¨okningar [50].
Concurrent Think-Aloud
Concurrent Think-Aloud (CTA) anv¨ands ofta inom anv¨andbarhetstester f¨or att
kunna f˚a en insikt i hur en anv¨andare t¨anker i samband med utf¨orandet av
uppgifterna p˚a en e-sida [51]. Det inneb¨ar att anv¨andare f˚ar verbalisera sina tankar
under tiden de arbetar med ett antal uppgifter kring anv¨andbarhet, d¨ar m˚alet ¨ar
att f¨orst˚a en anv¨andares beteende p˚a en e-sida som annars hade varit sv˚art med
enbart observationer [52]. Under utf¨orandet av dessa uppgifter ska anv¨andaren h¨ogt
diskutera f¨orv¨antningarna, uppfattningarna och handlingar kopplat till
webbapp-likationens funktionalitet och gr¨anssnitt [52]. Det CTA g¨or ¨ar att det ger
adminis-trat¨orerna en m¨ojlighet att kunna f¨olja med anv¨andarna i deras tankeprocess och
d¨armed kunna identifiera hur l˚angt en anv¨andare kommit i en serie av uppgifter
samt var och hur anv¨andaren avviker fr˚an den ideala l¨osningsg˚angen [52].
Styrkan i testet ligger i att metoden har potential att avsl¨oja anv¨andarnas
uppfat-tningar och missuppfatuppfat-tningar om systemet de anv¨ander d¨ar, i och med att testet
¨
ar i realtid, anv¨andarna p˚a grund av den j¨aml¨opande naturen i testet inte har n˚agon m¨ojlighet att rationalisera sin tankar om anv¨andbarheten [52]. F¨or att g¨ora detta
optimalt kr¨avs det att administrat¨oren antingen antecknar eller spelar in allt som
anv¨andaren s¨ager under hela l¨osningsg˚angen [52].
N˚agot som ocks˚a ska n¨amnas kring CTA ¨ar att olika uppgifter och ¨amnen l¨ampar sig olika mycket f¨or dessa typer av tester [53]. I och med att m˚alet ¨ar att f˚a information om den kognitiva processen g¨aller det att processen sker i optimala f¨orh˚allanden samt att den inte g˚ar f¨or fort och skapar en ¨overbelastning f¨or minnet hos anv¨andaren [53].
Risken ¨ar ocks˚a att anv¨andarens normala arbetsfl¨ode obstrueras d˚a anv¨andare i vanliga fall inte verbaliserar l¨osningsg˚angar d˚a de l¨oser uppgifter p˚a en e-sida [52].
Retrospective probing
Retrospective probing (Rp) ¨ar en metod som anv¨ands vid anv¨andbarhetstestning
d¨ar ett antal fr˚agor st¨alls till testdeltagaren ang˚aende upplevelsen av interaktio-nen med ett system efter att en uppgift eller en serie uppgifter utf¨orts [54]–[57].
Birns m.fl. menar att fr˚agorna framh¨aver testdeltagarens minne av upplevelsen
med att utf¨ora uppgiften och upplevelsen av att interagera med systemet [58].
Vi-dare kommer svaren fr˚an deltagarna ofta belysa betydande problem och brister kring
systemets anv¨andbarhet [58]. Fr˚agorna kan formuleras som ¨oppna eller slutna, d¨ar ¨
oppna fr˚agor m¨ojligg¨or f¨or testdeltagaren att uttrycka sig fritt ang˚aende upplevelsen
av systemet vilket resulterar i kvalitativ data [58]. Birns m.fl. exemplifierar med
f¨oljande fr˚agor:
• Vad gillar du mest med webbapplikationen? • Vad gillar du minst med webbapplikationen?
• Vilka aspekter i designen, om n˚agra, skulle du vilja ¨andra p˚a?
Slutna fr˚agor kan formuleras som antingen Ja/Nej-fr˚agor eller fr˚agor d¨ar
testdelta-garen ombeds att besvara en fr˚aga p˚a en fem- eller sjugradig skala, dessa typer av
fr˚agor renderar i kvantitativ data [58].
Birns m.fl. anser att en anv¨andares erfarenheter av ett system inte enbart grundar
sig i processen av att slutf¨ora uppgifter utan best˚ar ¨aven av perceptionen och minnet av erfarenheten [58]. Utifr˚an detta konstaterar de f¨oreg˚aende n¨amnda f¨orfattarna
att en kombination av CTA och Rp utg¨or det mest omfattande och effektivaste s¨attet
att f˚a insikt i en anv¨andares erfarenheter och f¨or att f¨orst˚a de eventuella bristerna
med ett systems anv¨andbarhet.
2.4.5
Utformning av anv¨
andartester
En av de viktigaste faktorerna vid anv¨andartest ¨ar ekonomin, eftersom tester ofta ¨ar dyra att utf¨ora. Vid utformning av anv¨andartester ¨ar kostanden per testperson h¨og, vilket betyder att ¨overskott av testpersoner ¨ar sl¨oseri med resurser. Vid ut¨okande
av testpersoner ska det noga ¨overv¨agas vad den f¨orv¨antade nyttan med att addera
ytterligare testpersoner blir och att nyttan ¨overv¨ager kostnaden [59].
Vid testgrupper p˚a 8 personer visar det sig att det erh˚alls p˚alitliga resultat vid SUS
unders¨okningar. Cirka 80 % av den data som efters¨oks erh˚alls genom testgrupper
3
Metod
Detta kapitel ¨amnar till att f¨orklara den metod som anv¨andes i projektet. F¨or att
f¨orst bilda en uppfattning om studenters vanor att k¨opa och s¨alja kurslitteratur
genomf¨ordes en marknadsunders¨okning. Denna marknadsunders¨okning beskrivs i
inledningen av detta kapitel f¨oljt av en genomg˚ang av implementationen och
utveck-lingsarbetet f¨or webbapplikationen. N¨ar webbapplikationen var f¨ardigutvecklad
genomf¨ordes anv¨andartester f¨or att utv¨ardera applikationen detta redog¨ors i detalj
sedan under avsnittet Anv¨andartester.
3.1
Marknadsunders¨
okning
F¨or att unders¨oka marknadens efterfr˚agan ber¨orande f¨ors¨aljning av begagnade
b¨ocker p˚a internet och f¨or att f˚a ¨okad f¨orst˚aelse f¨or Bokl˚adans m˚algrupp genomf¨ordes i f¨orstudien en enk¨atunders¨okning se bilaga i avsnitt A. Enk¨aten konstruerades i
Google Forms och distribuerades under sex dygn p˚a Facebook i grupper riktade
mot studenter Link¨opings Universitet. Totalt svarade 103 personer p˚a enk¨aten d¨ar
samtliga var studenter p˚a Link¨opings Universitet. Inledningsvis presenterades syftet
med enk¨atunders¨okningen kort och koncist f¨or respondenten. Enk¨aten bestod
hu-vudsakligen av flervalsfr˚agor med slutna svarsalternativ f¨or att g¨ora det enkelt f¨or
respondenten att svara och f¨or att underl¨atta arbetet med den efterf¨oljande
analy-sen. ¨Oppna fr˚agealternativ anv¨andes sparsamt och d¨ar det ans˚ags l¨ampligt f¨or att
varje respondent ska finna ett svarsalternativ som passar vederb¨orande och f¨or att
m¨ojlig¨ora ytterligare insamling av v¨ardefulla insikter. Relaterade enk¨atfr˚agor
grup-perades i avsnitt och vissa fr˚agor visades enbart beroende p˚a svaret p˚a den direkt
f¨oreg˚aende fr˚agan. Enk¨atfr˚agorna formulerades enkelt och tydligt samt utan att vara
ledande. Utformningen av enk¨aten gjordes utifr˚an de riktlinjer och teorier som finns
angivna i artikeln Enk¨atmetodik – en sv˚ar konst av Jakobsson och Westergren [44].
Med grund i enk¨atsvaren utf¨ordes sedan en NABC-analys f¨or att tydligg¨ora
att konceptet ¨ar en realiserbar aff¨arsid´e. F¨or att skapa en bild ¨over r˚adande
marknadsf¨orh˚allanden och nuvarande akt¨orer p˚a marknaden till¨ampades Porters
resultaten fr˚an de f¨org˚aende n¨amnda analyserna kunde en STP uppr¨attas och
marknadstrategier best¨ammas. Marknadsunders¨okning tillsammans med analyserna
mynnande ut i en marknadsmix.
3.2
Prototyp
Tidigt under projekts g˚ang skapades en prototyp i form av en wireframe, vilket
gjordes enligt Kausmall och Jacks fyrstegsprocess se avsnitt2.4.1. Detta gjordes f¨or
skapa en visuell referensram kring funktionaliteten och designen. Vidare s˚a kan den
anv¨andas som mall f¨or att underl¨atta utvecklingsarbet under implementeringen av
webbapplikationen.
3.3
Implementering
I f¨oljande avsnitt beskrivs hur webbapplikationen implementerades.
3.3.1
Frontend
Frontend av webbapplikationen utvecklades med hj¨alp av olika spr˚ak och
frame-work. Spr˚aken som anv¨andes f¨or utvecklingen var HTML, Javascript och CSS.
HTML utgjorde sj¨alva skelettet f¨or webbapplikationen och CSS anv¨andes f¨or att
kunna designa hemsidan. Hemsidans dynamiska funktionalitet skapades med hj¨alp
av Javascript. F¨or att ytterligare underl¨atta utvecklandet och spara tid anv¨andes
Bootstrap. Bootstrap ¨ar ett framework byggt p˚a CSS som inneh˚aller inbyggda
funk-tioner vilket g¨or det enkelt att skapa en adaptiv och responsiv design och medf¨or
¨
aven att webbsidan kan anpassades till datorer s˚av¨al som telefoner och tablets. F¨or
serverkommunikation anv¨andes Javascript-biblioteket JQuery. Webbapplikationens
frontend implementerades genom att f¨olja de riktlinjer som tas upp i avsnitt 2.2
och 2.1 kring vilka komponenter som rekommenderas finnas p˚a webbapplikationen
samt hur de ska designas f¨or att uppn˚a god navigerbarhet och anv¨andbarhet.
3.3.2
Backend
Backend hanterar fr¨amst kommunikationen mellan webbapplikationen och
databasen, ¨aven kallad server. Servern och databasen utvecklades med hj¨alp av
Python, f¨or att underl¨atta och spara tid anv¨andes biblioteket Flask f¨or
3.4
Anv¨
andartester
Efter att webbapplikationen var f¨ardigimplementerad genomf¨ordes ett anv¨andartest
f¨or att f˚a ˚aterkoppling p˚a webbapplikationens anv¨andbarhet och navigerbarhet. Till testet rekryterades ˚atta testdeltagare d˚a det enligt Tullis och Stetson ¨ar tillr¨ackligt m˚anga individer f¨or att med god sannolikhet erh˚alla ett p˚alitligt resultat [60].
Samtliga ˚atta testdeltagarna utgjordes av Bokl˚adans m˚algrupp (se Bilaga A). Varje
testtillf¨alle spelades in och utf¨ordes med hj¨alp av sk¨armdelning via programvaran
Zoom (version 4.6.20000.0407). Testet avgr¨ansades genom att ingen specifik
pro-gramvara till¨ampades f¨or testning av anv¨andbarhet eller navigerbarhet.
3.4.1
Anv¨
andartestets utformning
Anv¨andartestet utformades utifr˚an den metodteori som beskrivs i avsnitt 2.4.4
och bestod b˚ade av scenariobaserade uppdrag samt fr˚agor. F¨oljaktligen samlades
b˚ade kvantitativ och kvalitativ data in. Kvantitativ data anv¨andes f¨or bed¨omning
av navigerbarhet medan kvalitativ data anv¨andes f¨or att utv¨ardera anv¨andbarhet
utifr˚an testdeltagarnas subjektiva upplevelse av interaktionen med
webbapplika-tionen. Konstruktionen av anv¨andartestet grundade sig i vanligt f¨orekommande
situationer som bes¨okare av Bokl˚adans webbapplikation kan t¨ankas st¨allas inf¨or.
Testdeltagarna uppmanades att genomf¨ora uppgifterna p˚a webbapplikationen
sam-tidigt som de enligt CTA (se avsnitt 2.4.4) fick uttala sig om sina tankar kring
webbapplikationens funktionalitet och gr¨anssnitt. Efter varje serie uppgifter fick
testpersonerna svara p˚a ett antal fr˚agor enligt Rp (se avsnitt 2.4.4). Antalet klick,
sidvisningar och tid som kr¨avdes f¨or att fullf¨olja uppdragen noterades i efterhand
utg˚aende fr˚an Zoom-inspelningen.
Innan anv¨andartestet p˚ab¨orjades f¨orklarades uppl¨agget och syftet med testet f¨or testdeltagaren. D¨arefter fick deltagaren l¨asa uppgiften h¨ogt och i ordning utf¨ora
f¨oljande uppdrag p˚a webbapplikationen:
¨
Ovrigt: ¨
O1. Registrera en anv¨andare och logga in med det nyregistrerade kontot.
¨
O2. Vad ¨ar telefonnumret till Bokl˚adan?
¨
O3. Du undrar hur man k¨oper b¨ocker genom Bokl˚adans tj¨anst, hitta denna
infor-mation. ¨
O4. ¨Andra din e-mail adress, logga ut och logga in med den nya e-mail adressen.
¨
K¨op b¨ocker:
K1. S¨ok efter annonsen f¨or boken Digitalteknik och ange bokens upplaga samt
namnet p˚a s¨aljaren. L¨agg d¨arefter till boken i kundkorgen. K2. Hitta alla annonser f¨or industriell ekonomi ˚arskurs 3.
K3. Sortera efter l¨agsta pris och l¨agg till den billigaste boken i kundkorgen.
K4. Hitta alla b¨ocker med kurskod TATA41 som ligger under maskinteknik, ˚arskurs
1, termin 2.
K5. L¨agg till den dyraste boken i kundkorgen.
K6. Ta bort den billigaste boken fr˚an kundkorgen. Genomf¨or d¨arefter en betalning.
S¨alj b¨ocker:
S1. Logga ut och logga in med email ”anv¨andartester@gmail.com” och l¨osenord
”l¨osenord”.
S2. Skapa en annons med kurskod: TAOP52, pris: 100 kr, titel: Optimeringsl¨ara,
f¨orfattare: Mattias Henningson och beskrivning: Optimering ¨ar kul.
S3. Ta reda p˚a om din annons har blivit godk¨and.
Under tiden som en uppgift utf¨ordes uppmanades testpersonen, som n¨amns
inled-ningsvis i detta avsnitt, att kontinuerligt t¨anka h¨ogt enligt CTA och efter varje serie uppgifter enligt Rp svara p˚a f¨oljande fr˚agor:
1. Ber¨atta ¨overgripande om din upplevelse av uppgifterna p˚a hemsidan.
2. Vad upplevde du som bra respektive d˚aligt med hemsidan?
3. Vad skulle du vilja ¨andra p˚a hemsidan?
4. P˚a en skala ett till fem d¨ar ett ¨ar v¨aldigt enkelt och fem ¨ar v¨aldigt sv˚art, hur bed¨omer du sv˚arighetsgraden p˚a den serie uppgifter som du har utf¨ort?
Efter att den sista serien av uppgifter genomf¨orts och Rp besvarats f¨or denna serie,
laddades inspelningen ned via Zoom som en videofil. Anv¨andartestet avslutades
d¨arefter med en enk¨at baserad p˚a SUS (se avsnitt 2.4.2) med tio p˚ast˚aende. Test-deltagaren fick besvara p˚ast˚aendena p˚a en femgradig Likertskala, d¨ar ett motsvarar
att de inte alls h˚aller med och fem att de h˚aller helt med. F¨oljande p˚ast˚aende
presenterades f¨or testpersonerna:
2. Jag upplevde att hemsidan var on¨odigt komplicerad. 3. Jag tyckte att hemsidan var l¨att att anv¨anda.
4. Jag tror jag skulle beh¨ova hj¨alp av en tekniskt kunnig person f¨or att kunna
anv¨anda hemsidan.
5. Jag upplevde att hemsidans olika funktioner var v¨al integrerade.
6. Jag tyckte att f¨or mycket p˚a hemsidan var inkonsekvent.
7. Jag tror att de flesta skulle kunna l¨ara sig att anv¨anda hemsidan v¨aldigt
snabbt.
8. Jag upplevde att hemsidan var v¨aldigt besv¨arlig att anv¨anda. 9. Jag k¨ande mig v¨aldigt s¨aker p˚a vad jag gjorde p˚a hemsidan.
10. Jag beh¨ovde l¨ara mig m˚anga saker innan jag kunde b¨orja anv¨anda hemsidan.
Efter att testdeltagaren svarat p˚a SUS-enk¨aten tackades testpersonen f¨or sitt delt-agande och testet avslutades.
3.4.2
Analys av insamlad data fr˚
an anv¨
andartester
Efter anv¨andartesternas genomf¨orande granskades inspelningen genom att anteckna
testpersonernas tid, klick samt nodbes¨ok f¨or att slutf¨ora varje deluppgift.
Sam-manst¨allningen av data resulterade i att ett lostness-v¨arde kunde ber¨aknas f¨or varje
deluppgift och f¨or varje testpersonen med hj¨alp av de antal nodbes¨ok som
noter-ades under anv¨andartesterna. Vidare ber¨aknades genomsnittlig tid, klick och ett
lostness-v¨arde f¨or varje testdeltagare. Utifr˚an svaren fr˚an SUS-enk¨aten ber¨aknades
ett SUS-v¨arde ut f¨or varje testperson i enlighet med avsnitt 2.4.2 och sedan ett
medelv¨arde f¨or SUS-v¨ardena.
3.4.3
Fastst¨
allande av antal klick och tids˚
atg˚
ang
F¨or att kunna st¨alla antalet klick och tids˚atg˚angen i relation till en referenspunkt
genomf¨ordes ett test av en Bokl˚adan-utvecklare som ¨ar van att anv¨anda
webbap-plikationen. Exakt samma uppgifter utf¨ordes i testet som testpersonerna under
anv¨andartesterna. Utvecklaren genomf¨orde testet med minsta m¨ojliga antal klick
och p˚a s˚a kort tid som m¨ojligt. Tiden och antalet klick noterades, p˚a samma s¨att som tidigare f¨or anv¨andartesterna, f¨or att d¨arefter st¨allas i relation till testdelta-garnas resultat. N¨ar anv¨andartesterna utv¨arderades lades mest vikt p˚a ber¨aknade
medelv¨arden f¨or att f˚a en bra ¨overblick av webbapplikationens anv¨andbarhet och
4
Resultat
I detta kapitel kommer utfallet av f¨orstudien, implementationen av
webbapplikatio-nen i form av design och funktionalitet samt anv¨andartesterna att presenteras f¨or att
kunna besvara fr˚agest¨allningen. F¨orstudien inkluderar en marknadsf¨oringsplan, en
enk¨atunders¨okning och en prototyp. Under stycket om implementation f¨orklaras i
detalj vilken funktionalitet som implementerades p˚a de olika sidorna samt hur denna
gjordes interaktiv f¨or anv¨andaren. Anv¨andartesterna presenteras i tre avsnitt f¨or att reflektera s¨attet som anv¨andartesterna gjordes p˚a.
4.1
F¨
orstudie
Detta avsnitt f¨orklarar vilken information som erh¨olls under de inledande studierna
f¨or projektet.
4.1.1
Unders¨
okning av behov
F¨or att ta reda p˚a om det fanns utrymme f¨or produkten p˚a marknaden gjordes en
marknadsf¨oringsplan som ˚aterfinns i bilaga A. Under utf¨orandet av denna
identi-fierades ett antal konkurrenter p˚a marknaden samt n˚agra f¨ordelar och nackdelar
som Bokl˚adan hade gentemot dessa. Under studien s˚ags att Bokl˚adans styrka i
f¨orh˚allande till andra bokf¨ors¨aljare som riktar in sig mot liknande studenter beh¨ovde
vara ett l˚agt pris samtidigt som en smidig tj¨anst erbjuds. Under studien
identifier-ades en antal konkurrenter, bland annat fysiska butiker i n¨aromr˚adet s˚asom BokAB
men ¨aven andra online-baserade bokhandlare s˚asom Studentapan och
Akademi-bokhandeln. Ett annat substitut var Facebook-grupper f¨or f¨ors¨aljning av kurslitter-atur.
En enk¨atunders¨okning gjordes bland studenterna som tj¨ansten i f¨orsta hand skulle
rikta sig till. Svaren f¨or enk¨aten delges i bilaga A. Av de totalt 104 respondenterna svarade 77,9 % att de m¨ojligtvis skulle vara villiga att betala f¨or att anv¨anda liknande
tj¨anster som bokl˚adans. Av dessa var 81,4 % villiga att betala 5 % eller mer av f¨ors¨aljningspriset f¨or att anv¨anda en liknande tj¨anst. I enk¨aten svarade 59,3 % att de helst ser en r¨orlig avgift f¨or f¨ors¨aljningen.
4.1.2
Prototyp
En referenspunkt f¨or designen av webbapplikationen skapades genom utformningen
av en wireframe. Wireframen t¨ackte endast startsidan och var av typen low-fidelity
d˚a m˚anga av funktionerna f¨or hemsidan saknades. Den inledande wireframen visas
i figur4.1.
Figur 4.1: Protoyp som gjordes under sprint 1
F¨or att f¨olja teorin i avsnitt2.4.1, ang˚aende prototyp, utvecklades en f¨orsta iteration
av webbapplikationen med endast den mest grundl¨aggande funktionaliteten. Denna
prototyp skapades f¨or att kunna utv¨ardera funktionaliteten tidigt i arbetsprocessen
utan att l¨agga mycket resurser p˚a exempelvis webbapplikationens estetik.
Figur 4.2: Prototypens startsida.
I prototypen ingick funktionalitet f¨or att visa annonser, l¨agga upp annonser,
infor-mation om Bokl˚adan och ett kontaktformul¨ar. Sidan f¨or att s¨alja b¨ocker och sidan f¨or kontaktformul¨aret hittas i Bilaga 3 och visas i FigurE.1 respektive FigurE.2.
4.2
Implementation
Detta avsnitt presenterar resultatet av implementationen. Webbapplikationen och dess funktionalitet visas.
4.2.1
Startsida
Som Figur4.3visar har webbapplikationen en logotyp uppe i det v¨anstra h¨ornet.
Lo-gotypen hj¨alper anv¨andaren navigera p˚a hemsidan, vid klick hamnar kunden p˚a
web-bapplikationens startsida. P˚a startsidan ser kunden tv˚a stora och tydliga k¨op- och
s¨aljknappar som leder kunden till k¨op- respektive s¨aljsidan. Startsidan inneh˚aller
endast en navigationsbar och de tv˚a tidigare n¨amnda knapparna, samt lite text som
uppmanar kunden att logga in eller registrera sig. V¨art att till¨agga ¨ar att texten
