Design av musikapplikation för musikintresserade

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

Design av musikapplikation för musikintresserade

Edvin Wahlberg

Musikstreamingtjänster har blivit allt mer populära.

Allt fler användare har upptäckt de bekvämligheter som dessa tjänster erbjuder. Musikintresserades hem behöver inte längre fyllas med kassetter, CD-skivor eller vinylskivor för att ha tillgång till ett brett utbud av musik. I samband med att tillgången till musiken har förenklats genom

musikstreamingtjänsterna, har dock ljudkvaliteten blivit sämre. Ljudkvaliteten har alltså behövt försämras, för att förenkla uppspelningen av musiken för användare med långsamma internetuppkopplingar.

Detta arbete ämnade ta reda på vad musikintresserade användare ansåg om denna uppoffring av ljudkvalitet för tillgänglighet. Det var även relevant att veta vad de tycker om designen av gränssnitten hos de musikapplikationer som

musikstreamingtjänsterna erbjuder. Denna information togs fram med hjälp av en kvalitativ förstudie bestående av intervjuer.

Designen av musikapplikationen som framtogs i detta arbete baserades på denna förstudie.

Inneh˚

all

4.1.1 Intervjuer som grund till mockupen . . . 6

4.2 Genomg˚ang av Deezer och Spotify . . . 8

4.2.1 Metod f¨or genomg˚angen . . . 8

4.2.2 Syfte med genomg˚angen . . . 8

4.3 Mockup av musikapplikationen . . . 8

5 Resultat 9 5.1 Resultat: Intervjuer . . . 9

5.1.1 Skivsamling och digitalisering . . . 9

5.1.2 Tankar kring streamingtj¨ansterna . . . 9

5.1.3 Musikf¨orslag . . . 9

5.1.4 Representationen av den personliga musiksamlingen p˚a streamingtj¨ansten . . . 9

5.1.5 Respondenternas musikvanor och ˚arstidens p˚averkan . . . 10

5.2 Resultat: Genomg˚ang av Deezer och Spotify . . . 10

5.2.1 Applikationernas startsida . . . 10 5.2.2 Applikationernas musiksamling-vy . . . 13 5.2.3 Applikationernas spellistor-vy . . . 14 5.2.4 Applikationernas album-vy . . . 16 5.2.5 Applikationernas s¨okresultat-vy . . . 17 5.3 Resultat: Mockup . . . 19

5.3.1 Intervjuerna som grund f¨or mockupen . . . 19

5.3.2 Genomg˚angen av Deezer och Spotify som grund f¨or moc-kupen . . . 19

5.3.3 Genomg˚ang av mockupen . . . 20

6 Slutsats och diskussion 25

1

Inledning

I ett samh¨alle d¨ar musikstreamingtj¨anster blir allt fler har de fysiska musiksam-lingarna blivit f¨orlegade. Den ljudkvalitet som en g˚ang var unik f¨or de fysiska formaten, s˚a som vinyl, kassetter och CD, kan nu erbjudas av ett flertal strea-mingtj¨anster. Musik- och ljudintresserade personer i ˚aldrarna 30 och upp˚at, som vuxit upp med de analoga och fysiska musikformaten, konsumerar ¨annu musik. Denna studie ¨amnar att unders¨oka p˚a vilket s¨att de konsumerar musik idag, och vad de tycker om dagens streamingtj¨anster s˚a som Spotify eller Deezer. Tyc-ker de att den musik de sparat i sina personliga bibliotek p˚a streamingtj¨ansten p˚a n˚agot s¨att kan j¨amf¨oras med deras fysiska musiksamling? B˚ade i meningen hur samlingen upplevs rent estetiskt, men ¨aven kvalitetsm¨assigt. Ers¨atter strea-mingtj¨ansterna helt den fysiska musiksamlingen, eller har den fortfarande en plats i deras musiklyssnande?

Streamingtj¨anster erbjuder m¨ojligheten att lyssna p˚a musikfiler i samma appli-kation som de lyssnar p˚a musik fr˚an streamingtj¨anstens musikbibliotek. Finns det d˚a ett behov av att kombinera de tv˚a; streamingtj¨anstens musikbibliotek och den digitaliserade fysiska samlingen? Att digitalisera sin fysiska musiksam-ling ¨ar ett alternativ, d˚a man genom detta kan f˚a tillg˚ang till musik med h¨og ljudkvalitet utan n˚agon extra m˚anadskostnad. Vad detta arbete ska ta reda p˚a ¨

ar om efterfr˚agan att digitalisera sin fysiska musiksamling existerar bland de ¨

2

Syfte

Syftet med det h¨ar arbetet ¨ar att ta fram ett anv¨andargr¨anssnitt till en mu-sikapplikation, med h¨og anv¨andbarhet f¨or m˚algruppen personer i ˚aldrarna 30 ˚ar och upp˚at. Personer som ¨ager eller har ¨agt en fysisk musiksamling.

2.1

Forskningsfr˚

agor

En fr˚aga detta arbete ¨onskar ta upp ¨ar hur personlig anv¨andarnas musiksamling i streamingtj¨ansterna ¨ar f¨or dem, i j¨amf¨orelse med deras fysiska samling. Det ¨ar viktigt att applikationen ger anv¨andaren en k¨ansla av att samlingen ¨ar unik f¨or dem, att representationen av samlingen ¨ar personlig f¨or dem.

• ¨Ar personer i m˚algruppen 30 ˚ar och ¨aldre som har en fysisk skivsamling intresserade av att skapa en digital version av denna?

• Hur vill musikintresserade personer som ¨ar ¨over 30 ˚ar eller ¨aldre att deras musikapplikationer ska se ut?

• Vad har de f¨or ˚asikter om den streamingtj¨ansten de eventuellt anv¨ander? Sedan skall en mockup av en musikapplikation skapas vars design ¨ar baserad p˚a resultatet fr˚an f¨orstudien, se kapitel 4.1. Denna mockup ska sedan genomg˚a en expertgenomg˚ang.

2.2

Avgr¨

ansningar

3

Tidigare forskning

Studier om musikapplikationer samt digitala och fysiska musiksamlingar har gjorts i b˚ade utvecklings- och studiesyfte [3][1][4][10]. En studie med ett ut-vecklingssyfte ¨ar MuVis[3]. I sitt arbete med MuVis, en musikapplikation, ex-perimenterade de tv˚a f¨orfattarna med visualisering och organisation av stora musikbibliotek. De testade sedan sin applikation mot Windows Media Player. Deras arbete lade fokus p˚a s¨okalgoritmer och sorteringsalgoritmer. Med m˚alet att dessa algoritmer skulle f¨orb¨attra anv¨andarv¨anligheten.

D˚a personer i m˚algruppen 30 ˚ar och upp˚at, inte i n˚agon st¨orre utstr¨ackning anv¨ander sig av musikfiler vid dagligt lyssnade, (se kapitel 4.2), avser detta ar-bete att ta fram ett anv¨andargr¨anssnitt f¨or en hypotetisk streamingtj¨anst. Fokus kommer, vid utvecklandet, ¨aven att ligga p˚a att g¨ora det enkelt f¨or anv¨andaren att hitta i sin samling av sparadeskivor/verk och spellistor. Arbetets musikap-plikation skall d¨aremot inte testas mot en existerande streamingtj¨anst, utan f˚a en egen opartisk bed¨omning av anv¨andare i m˚algruppen.

Ett arbete i studiesyfte, Organizing Digital Music For Use: An Examination of personal music collections[1], gjordes p˚a respondenteras vanor kring sin mu-siksamling. I detta fall r¨orde det sig om mindre m¨angder av mp3-filer och CD-skivor. ¨Aven om dessa musikformat idag inte ¨ar lika relevanta, s˚a finns i detta arbete intressanta observationer och slutsatser som kan bli relevant i detta ar-bete.

De kom fram till i intervjuer att personer med en CD-samling i de flesta fall har en mindre m¨angd av sin samling i n¨arheten av sin CD-spelare. De skivor de lyssnar mer s¨allan p˚a lagras i en st¨orre m¨angd n˚agon annanstans. Detta ¨ar n˚agot som kan representeras grafiskt i ett anv¨andargr¨anssnitt, genom att ge anv¨andaren snabb ˚atkomst till de spellistorna eller skivor de lyssnar p˚a mest. De dokumenterade ¨aven respondenternas sorteringsvanor. Allt fr˚an sortering efter genre, till datum d˚a de inf¨orskaffade verket. Dessa sorteringsmetoder ¨ar intressanta f¨or detta arbete.

I artikeln MyTunes: Digital Music Library users and their self-images, un-ders¨oker de hur m¨anniskor organiserar sina digitala musiksamlingar i musikap-plikationen iTunes.[4] De kommer i arbetet fram till att det oftast ¨ar musikin-dustrin som sorterar musik i genrer och musikstilar. De fann att det ¨ar v¨aldigt individuellt hur anv¨andare sorterar sin musik n¨ar det inte ¨ar styrt utav mu-sikapplikationen som det ¨ar i streamingtj¨anster som Spotify och Tidal. Detta ¨

ar ocks˚a n˚agot att ha i ˚atanke vid framtagningen av designen till detta arbetes musikapplikation.

Det ¨ar viktigt att l˚ata anv¨andaren sj¨alv organisera och sortera sin egen digitala musiksamling.

musiksam-lingar med endast text som grafiskt redskap. Dock l˚ag deras fokus p˚a genrer och musikstilar. N˚agot som i MyTunes[4] visade sig bara vara ett av m˚anga s¨att att sortera musik. Det ¨ar d¨arf¨or n˚agot som ¨ar m¨ojligt att inkludera i detta arbete men d˚a i en mindre grad, som ett alternativ f¨or anv¨andare som f¨oredrar genre-sortering framf¨or de andra alterantiven som finns.

4

Metod

F¨or att finna svaren p˚a forskningsfr˚agorna studeras dessa separat. Den f¨orsta gruppen i en f¨orstudie med en kvalitativ inriktning och den andra i form av ett utvecklingsprojekt, baserat p˚a denna f¨orstudie.

4.1

Intervjuer

F¨orstudien best˚ar av intervjuer med respondenter i tidigare n¨amnd m˚algrupp, personer i ˚aldrarna 30 och upp˚at. Intervjuerna kommer att ha fyra teman, vilka delas upp i tv˚a syften. De tv˚a f¨orsta temana fokuserar p˚a respondentens beeten-de och behov, beeten-de andra tv˚a p˚a hur man praktiskt skulle kunna tillfredst¨alla dessa behov. Intervjuprocessen samt intervjufr˚agorna kommer att n¨armare beskrivas i n¨astkommande kapitel.

• Ta reda p˚a vad respondenten har f¨or personlig relation till musiklyssnande och musikapplikationer.

• Unders¨oka i vilken utstr¨ackning respondenten kan uttrycka sin personliga musiksmak med sin digitala musiksamling.

• Vad f¨or f¨ordelar respondenten ser med en digital musiksamling. • Logistiken kring att lyssna p˚a sin musiksamling.

F¨orstudiens syfte ¨ar att utifr˚an respondenternas synpunkter dra en slutsats om vad som anses vara viktigt respektive oviktigt med en musikapplikations anv¨andargr¨anssnitt. Uppgiften att ta fram ett anv¨andargr¨anssnitt, som ska l˚ata anv¨andaren uttrycka sin personlighet genom applikationens gr¨anssnitt, kr¨aver synpunkter fr˚an m˚anga olika individer. Detta uppn˚as n¨ar respondenten till˚ats uttrycka sig i sina egna ord i intervjuerna. Begreppet personlighet i detta sam-manhang belyser personers individuella val kring musiklyssnande. Vad de tycker utg¨or ett bra anv¨andargr¨anssitt. ˚Alder, k¨on och bakgrund ¨ar ocks˚a intressant f¨or studien, att se om dessa faktorer har n˚agon p˚averkan p˚a det s¨att de lyssnar p˚a musik. Vidare unders¨oks om vissa tycker att utvecklingen av tekniken kring musiklyssnande g˚att f¨or snabbt fram. Samt vad som g¨or en musikapplikations anv¨andargr¨anssnitt anv¨andbart f¨or en person som inte har god datorvana.

Dessa synpunkter kommer att motivera och p˚averka det slutgiltiga anv¨andargr¨ansnittet.

4.1.1 Intervjuer som grund till mockupen

4.2

Genomg˚

ang av Deezer och Spotify

Deezer och Spotify ¨ar tv˚a streamingtj¨anster som b˚ada m¨ojligg¨or f¨or deras anv¨andare att skapa en digital musiksamling och att skapa egna spellistor med hj¨alp av de-ras musikbibliotek. Anledningen till att Deezer valdes f¨or genomg˚angen ¨ar f¨or att Deezer erbjuder ett ”High Fidelity¨alterantiv. En s˚a kallad HiFi-prenumeration, detta till skillnad fr˚an Spotify. High Fidelity inneb¨ar att ljudet ¨ar troget till den ursprungliga inspelningen. Anv¨andaren f˚ar allts˚a ˚atkomst till att spela sp˚ar fr˚an musikbiblioteket med h¨og ljudkvalitet. Deezer HiFi ¨ar allts˚a en tj¨anst ¨amnad f¨or anv¨andare med h¨oga krav p˚a ljudkvalitet. Detta g¨or Deezer s¨arskilt intressant d˚a m˚algruppen f¨or detta arbete delvis ˚aterfinns i m˚algruppen f¨or Deezer HiFi. Spotify har valts till genomg˚angen eftersom de flesta av respondenterna fr˚an intervjuerna anv¨ande sig av Spotify n¨ar de streamar musik.

4.2.1 Metod f¨or genomg˚angen

Genomg˚angen av streamingtj¨ansterna inneb¨ar att unders¨oka hur den grafiska representationen av ett antal grundl¨aggande vyer ser ut i streamingtj¨ansternas applikationer framtagna f¨or Apple iPad. Vyerna listas i n¨astkommande sektion. Varje vy av som h¨anvisas till i genomg˚angen kommer att ¨andras till en silu-ettversion. De estetiska detaljerna i vyerna kommer att d¨oljas. Detta eftersom att hur knappar eller menyer ser ut inte intressant f¨or framtagningen av det-ta arbetes musikapplikation. Udet-tan det ¨ar bara den generella formgivningen och designvalen som unders¨oks.

4.2.2 Syfte med genomg˚angen

Syftet med genomg˚angen av streamingtj¨ansterna Deezer och Spotify ¨ar inte att dokumentera estetiska detaljer s˚a som f¨argtema eller knappdesign. Vad som ¨ar intressant ¨ar hur de b˚ada tj¨ansterna representerar anv¨andarens personliga mu-siksamling och hur s¨okresultat presenteras f¨or denne. De fr˚agest¨allningar som g¨ors ¨ar fr˚agor som: Vad har startvyn f¨or fokus? ¨Ar den anpassad s¨arskilt f¨or anv¨andaren? Vad f¨or funktionaliteter ¨ar har anv¨andaren ˚atkomst till i varje vy i streamingtj¨ansten? Hur ¨ar den digitala musiksamlingen representerad? Hur representeras anv¨andarens personliga spellistor? Vad upplevs vara det centrala syftet med streamingtj¨ansten? Finns det n˚agot som b¨or tas h¨ansyn till vid fram-tagningen av mockupen av detta arbetes musikapplikation? Mer om mockupen i sektion 4.3.

4.3

Mockup av musikapplikationen

Mockupen kommer att tas fram i Balsamiq, vilket ¨ar ett hj¨alpmedel f¨or anv¨andargr¨ anssnitts-utveckling. Detta f¨or att kunna presentera en visuellt fungerande prototyp av

5

Resultat

5.1

Resultat: Intervjuer

5.1.1 Skivsamling och digitalisering

Utifr˚an intervjusvaren g˚ar det att utl¨asa att det var vanligt att att responden-terna ¨agde en skivsamling, men s¨allan lyssnar p˚a den p˚a grund av streaming-tj¨anster. De som fortfarande lyssnade p˚a sin skivsamling, hade oftast en vinyl-samling. N¨ar fr˚agan kring digitalisering av den fysiska skivasamlingen st¨alldes, var det f˚a som ans˚ag att det var intressant, ¨aven om det uttrycktes ett visst intresse f¨or det i syfte att f˚a tillg˚ang till en b¨attre ljudkvalitet. Det var ett f˚atal som menade att de kunde t¨anka sig att digitalisera en skiva som inte finns p˚a den streamingtj¨ansten de anv¨ander. Detta f¨or att komplettera utbudet p˚a streamingtj¨ansten, aldrig f¨or att ers¨atta. De som hade en vinylsamling s˚ag i regel ocks˚a det fysiska med skivorna som n˚agot viktigt. Skivsamlingen s˚ags som en dagbok och att det fanns minnen kopplade till skivorna, n˚agot de inte tyckte kunde uppn˚as med en digital version av skivorna.

De som hade digitaliserat hela eller delar av sin skivsamling, spelade filerna i iTunes och liknande musikapplikationer och uttryckte varken missn¨oje eller n¨oje med musikapplikationen.

5.1.2 Tankar kring streamingtj¨ansterna

Det var inte m˚anga som ¨agnat n˚agon tanke ˚at vad de tyckte om streaming-tj¨ansten de anv¨ande. N¨ar de fr˚agades om vad de tyckte om tj¨ansten var f˚a missn¨ojda. De som uttryckte ett missn¨oje tyckte att det var f¨or mycket funktio-ner som streamingtj¨ansten erbj¨od som de aldrig bett om, eller hade en m¨ojlighet att ta bort.

5.1.3 Musikf¨orslag

N¨ar det kom till f¨orslagsfunktionen i streamingtj¨ansten var det ett f˚atal som uttryckte en uppskattning. Det var en stark majoritet som svarade att de sj¨alva visste vad de tycker om. Detta var ¨aven n˚agot m˚anga tyckte gjorde streaming-tj¨ansten mer opersonlig, eftersom f¨orslagen i m˚anga fall inte upplevdes vara grundade p˚a deras egna musiksmak.

den fysiska samlingen var obefintlig. Den k¨andes ocks˚a opersonlig d˚a de inte ha-de m¨ojlighet att ¨andra hur gr¨anssnittet s˚ag ut. ¨Aven h¨ar uttrycktes ett missn¨oje med att det inte gick att st¨anga av funktioner som inte anv¨ands. Att albumen och l˚atarna oftast listades med namn fick streamingtj¨ansten att k¨annas mer som ett filbibliotek ¨an en musiksamling. De tyckte att album/verk/skivomslag kun-de anv¨andas f¨or att representera samlingen. Visuella bildminnen verkade viktiga f¨or denna grupp. D¨arf¨or b¨or gr¨anssnittet ge anv¨andaren en visuell koppling till sina sparade verk och album, f¨or att efterlikna en fysisk samling.

5.1.5 Respondenternas musikvanor och ˚arstidens p˚averkan

Respondenterna lyssnade p˚a ungef¨or 20-50 artister i m˚anaden. De som f¨oredrog skivor lyssnade p˚a ett liknande antal skivor per m˚anad. Ungef¨ar tio till tolv spellistor var vanligast f¨or personer som f¨oredrog spellistor ¨over skivor. Huruvida ˚arstiden hade en p˚averkan p˚a vilken musik respondenten lyssnar p˚a eller ej var det delat. Vissa tyckte att ˚arstiden p˚averkade genom minnen och association och inte v¨adret. Andra trodde det hade mer med ”inomhustid¨att g¨ora. P˚a vintern satt de inne oftare och lyssnade d¨arf¨or mer p˚a musik. Andra tyckte ˚arstiden hade en direkt p˚averkan: gladare musik p˚a sommaren och v˚aren, mer ledsam musik p˚a vintern och h¨osten.

5.2

Resultat: Genomg˚

ang av Deezer och Spotify

Alla sk¨armdumpar i denna sektion ¨ar tagna i Deezers och Spotifys applikationer till Apples iPad. De olikf¨argade rektanglarna t¨acker och inf˚angar signfikanta ytor av vyn sk¨armdumpen ¨ar tagen i.

• R¨od rektangel representerar yta som ber¨attar f¨or anv¨andaren var i appli-kationen denne befinner sig.

• Gr¨on rektangel representerar ytan som inneh˚aller navigationsm¨ojligheter. Ikoner som tar anv¨andaren till andra vyer i applikationen.

• Bl˚aa och lila rektanglar representerar musik respektive information, till ex-empel en lista av s¨okresultat eller listan ¨over anv¨andarens album i dennes personliga bibliotek i applikationen.

• Gul rektangel representear filtrering eller s¨okning. Den del av vyn som l˚ater anv¨andaren filtrera vad som hittas i de bl˚aa och lila rektanglarna. I diskussionen nedan kommer rektanglarna som ¨ar relevanta f¨or diskussionen att f¨argas gr˚aa innuti. Detta f¨or att uppm¨arksamma att de ¨ar dessa rektanglar som diskuteras. Dessa rektanglar kommer att numreras om inneh˚allet skiljer dem fr˚an varandra.

De vyerna som n¨amns i denna genomg˚ang ¨ar de vyer som finns i b˚ade Dee-zer och Spotifys applikationer. Detta eftersom att de d˚a r¨attvist kan j¨amf¨oras eftersom att de b˚ada fyller samma funktion.

5.2.1 Applikationernas startsida

anv¨anda applikationen till och vad syftet med applikationen ¨ar.

Spotifys startsida ¨ar inte en startsida i samma mening som Deezers. Den kallas f¨or ”Utforska”, vilket antyder att det ¨ar vyn f¨or musikrekommentationer. Det ¨

ar denna vy som visas n¨ar anv¨andaren startar Spotifys applikation och anses d¨arf¨or vara Spotifys startsida i denna kontext. Deezers startsida best˚ar ¨aven den av rekommendationer, men omn¨amns ocks˚a som startsidan. Allts˚a ger Spotifys och Deezers startsidor anv¨andaren musikrekommendationer.

Figur 2: Deezers startsida

Figur 3: Spotifys startsida

5.2.1.2 Spotifys startsida Som tidigare n¨amnts tas anv¨andaren till utforska-vyn n¨ar de startar Spotifys applikation. Deezers startsida liknar Spotifys utforska-vy, i det att de b˚ada endast visar rekommendationer f¨or musik som finns i streamingtj¨ansten. De b˚ada applikationernas startsidor fyller allts˚a samma syf-te. Att ge anv¨andaren rekommendationer p˚a musik de kan t¨ankas vilja lyssna p˚a. De tv˚a applikationerna skiljer sig dock i att Spotifys startsida ger anv¨andaren rekommendationer som uppfattas vara l¨ost baserade p˚a anv¨andarens lyssnings-vanor. De b˚ada vyerna skiljer sig inte ˚at rent visuellt. Vad som skiljer dem ˚at ¨

ar att de gett olika typer av rekommendationer, olika mycket rum i vyn. I rektanglarna ett, tv˚a och tre ˚aterfinns olika typer av rekommendationer. I rek-tangel ett ¨ar rekommendationerna, likt i Deezer, spellistor framtagna av Spotify. Nummer tv˚a skiljer dem ˚at d˚a denne inneh˚aller en lista av olika typer av rekom-mendationer: topplistor, nya releaser, konserter, med mera. Spotify verkar ha ett bredare syfte med sina rekommendationer ¨an Deezer som fokuserar p˚a musik i streamingtj¨ansten. Nummer tre visar en lista ¨over genrer som anv¨andaren kan f˚a rekommendationer inom.

5.2.2 Applikationernas musiksamling-vy

Musiksamlings-vyn b¨or ge anv¨andaren en ¨overblick av den musik denne sparat i sin samling. Den b¨or ¨aven l˚ata anv¨andaren s¨oka i sin musiksamling, likt att bl¨addra planl¨ost i sin fysiska musiksamling.

Deezers musiksamling-vy hittas under profil-vyn, medan i Spotify har musik-samlingen en egen vy. Vad de har gemensamt ¨ar att musiksamlings-vyn listar de olika subkategorierna av musik (Artister, album och sp˚ar), som anv¨andaren sparat till sin musiksamling.

Figur 4: Deezers musiksamling-vy

5.2.2.1 Deezers musiksamling-vy Deezers musiksamlings/profil-vy ger anv¨andaren m¨ojligheten att direkt b¨orja lyssna p˚a musik genom att anv¨anda deras funktion Flow. Flow p˚aminner om Spotifys radiofunktion, vilken spelar slumpm¨assigt utvalda l˚atar baserade p˚a anv¨andarens lyssningsvanor eller spe-cifika sp˚ar, artister eller album. Detta l˚ater inte anv¨andaren direkt lyssna p˚a musik fr˚an sin samling utan l˚ater anv¨andaren lyssna p˚a rekommendationer ba-serade p˚a dennes musiksamling.

Figur 5: Spotifys musiksamling-vy

5.2.2.2 Spotifys musiksamling-vy Till skillnad fr˚an Deezer, f˚ar anv¨andaren ˚atkomst till musik direkt fr˚an musiksamling-vyn, utan slumpm¨assigt urval.

Rek-tangel nummer tv˚a t¨acker den yta som anv¨ands f¨or att lista nyligen spelade album och spellistor.

I ¨ovrigt p˚aminner vyn om Deezers. I rektanglarna nummer ett listas subkatego-rierna av musiksamlingen.

5.2.2.3 Summering av applikationernas musiksamlings-vy Deezer har i musiksamling-vyn, likt i Startsida-vyn, fokus p˚a rekommendationer och att slumpm¨assigt spela musik som anv¨andaren kan t¨ankas vilja lyssna p˚a. Spotify listar musiksamlingens subkategorier och l˚ater anv¨andaren spela n˚agot denne nyligen har lyssnat p˚a direkt fr˚an musiksamlingsvyn. Spotify har en mer kom-pakt design av listningarna ¨an Deezer. Deezers musiksamlings-vy inneh˚aller tom yta och har grova listrader, medan Spotify har kompakta listor.

5.2.3 Applikationernas spellistor-vy

Figur 6: Deezers spellistor-vy

5.2.3.1 Deezers spellistor-vy Varje spellista listas och representeras av en bild i kvadratiskt format. Kvadrat ett och tv˚a i den ¨oversta bl˚aa rektangeln ¨

ar de senast ¨andrade spellistorna. De har namnet p˚a spellistan skrivet ¨over varje kvadrat. Detta g¨or att den ¨oversta rektangeln har en annan h¨ojd ¨an den nedre, vilket visuellt skiljer dem ˚at. Mellan de tv˚a bl˚aa rektanglerna finner anv¨andaren filterings- och sorteringsm¨ojligheter i den gula rektangeln. I den gr¨ona rektang-eln m¨ojligg¨ors att skapa en ny spellista.

5.2.3.3 Summering av applikationernas spellistor-vy Deezer anv¨ander ˚aterigen mer tom yta vilket g¨or att Deezers spellistor-vy

inneh˚aller mindre information. Den tomma ytan kan ses som en motivation f¨or att ¨andra i fler spellistor f¨or att f˚a en bredare direkt˚atkomst till fler spellistor. Deezer l˚ater anv¨andaren s¨oka bland sina spellistor. Detta m¨ojligg¨or Spotify inte direkt fr˚an sin spellistor-vyn, att anv¨andaren beh¨over anv¨anda sig utav en dold funktion. Spotify l˚ater i st¨allet anv¨andaren ha en st¨orre ¨overblick ¨over alla sina spellistor, genom att fler spellistor kan listas p˚a vyn tack vare att raderna ¨ar sn¨avare ¨an i Deezers spellistor-vy.

5.2.4 Applikationernas album-vy

Album-vyn ska likt spellistor-vyn l˚ata anv¨andaren s¨oka bland samt sortera de album anv¨andaren har sparat till sin personliga musiksamling. Album skiljer sig fr˚an spellistor genom att album ocks˚a har en rent visuell representation, i form av albumomslag. Anv¨andaren kan d¨arf¨or hitta det album den s¨oker genom att leta i listan efter det ¨onskade albumomslaget.

Figur 8: Deezers album-vy

Figur 9: Spotifys album-vy

5.2.4.2 Spotifys album-vy Spotifys album-vy liknar Spotifys spellistor-vy designm¨assigt.

Det som skiljer dem ˚at ¨ar att i album-vyn kan anv¨andaren, med hj¨alp av s¨okfunktionen i den gula rektangeln, filtrera vilka album som ska listas nedan. Listans rader ¨ar kompakta och rymmer d¨arf¨or fler album, utan att anv¨andaren beh¨over scrolla upp eller ned.

5.2.4.3 Summering av applikationernas album-vy Spotifys och Dee-zers designval skiljer sig ˚at i hur de listar upp album. Deezer l˚ater varje album ta upp mer utrymme s˚a att anv¨andaren tydligt ska se album-omslaget. Spotifys designval l˚ater anv¨andaren se ¨over ett st¨orre antal

album. Detta inneb¨ar att album-omslagen f˚ar en mindre representation i Spo-tifys album-vy.

5.2.5 Applikationernas s¨okresultat-vy

Figur 10: Deezers s¨okresultat-vy

5.2.5.1 Deezers s¨okresultat-vy I s¨okresultat-vyn anv¨ander sig inte Dee-zer av de visuella representationerna av album och spellistor som anv¨ants under musiksamling-vyn. I s¨okresultat representeras alla subkategorier likadant. I rek-tangel ett finner anv¨andaren B¨asta resultatet”, i rektangel nummer tv˚a artister, i nummer tv˚a album och nummer tre sp˚ar. Alla visas i samband med en mindre bild och sedan information i text, s˚a som artistnamn, sp˚arnamn eller album-namn.

Figur 11: Spotifys s¨okresultat-vy

5.2.5.3 Summering av applikationernas s¨okresultat-vy Aven i denna¨ vy skiljer sig Deezer och Spotify fr˚an varandra. H¨ar verkar de b˚ada ha ombytta designval. Deezer v¨aljer den mer rumseffektiva representationen d¨ar alla sub-kategorier f˚ar samma visuella representation i en kompakt lista. Spotify l˚ater resultaten ta olika mycket yta och ger mer tomrum runt det centrala resultatet, n˚agot som Deezer gjort i sina ¨ovriga vyer.

5.3

Resultat: Mockup

5.3.1 Intervjuerna som grund f¨or mockupen

Respondenterna fr˚an intervjuerna gav m˚anga id´eer kring designen av mockupen. De var relativt eniga i uppfattningen om hur gr¨anssnittet f¨or en musikapplika-tion b¨or se ut: Ett enkelt gr¨anssnitt, med ett valfritt antal funktioner. Det framgick i intervjuerna att det var f˚a respondenter med tillg˚ang till streaming-tj¨anster som anv¨ander sig av streamingtj¨anstens musikrekommendationer. En f¨orslagsfunktion kommer att inkluderas i mockupen, men den kommer att ta liten plats i de ¨ovriga vyerna. Sedan kommer rekommendationerna att direkt baseras p˚a n˚agot anv¨andaren sj¨alv v¨aljer. F¨orslagsfunktionen skall vara m¨ojlig att d¨olja av anv¨andare som ¨onskar detta.

D˚a en klar majoritet av respondenterna menade att ˚arstiden inte hade n˚agon st¨orre p˚averkan p˚a vad f¨or musik de lyssnar p˚a. Kommer denna funktion att utel¨amnas ur mockupen.

Ett ˚aterkommande ¨onskem˚al fr˚an respondenterna var som tidigare n¨amnts att gr¨anssnittet skulle vara minimalistiskt, enkelt men ¨and˚a ge anv¨andaren m¨ojlighet att snabbt s¨oka upp musik de vill lyssna p˚a.

En respondent ber¨attade att den personliga musiksamlingen i musikapplika-tionerna snarare s˚ag ut som en samling musikfiler ¨an en musiksamling. Att s¨oka i de kompakta listorna och subkategorierna musiken lagras i p˚aminde denne om att s¨oka bland filer p˚a en dator.

5.3.2 Genomg˚angen av Deezer och Spotify som grund f¨or mockupen Deezer och Spotifys designfilosofier skiljer sig i att Deezer vill att den personli-ga musiksamlingen representeras med stora bilder. Anv¨andaren b¨or d¨arf¨or, om denne har ett stort antal album eller spellistor, anpassa sorteringsmetoden eller skriva in en s¨okterm f¨or att enkelt hitta i sin musiksamling. Likt hur n˚agon med en fysisk musiksamling sorterar sina album, f¨or att enklare hitta bland sina al-bum.

sultaten visas i kompakta listor. Det ¨ar denna dynamik som f˚ar anv¨andarens fokus att flyttas till det som genom sin storlek sticker ut.

Det ¨ar med detta i ˚atanke, representationerna av album och spellistor tagits fram. N¨ar verken ges utrymme f¨or en visuell representation efterliknar de fysiska album b¨attre. Har verken en kompaktare representation rymmer applikationens vyer fler verk vilket ger anv¨andaren en b¨attre ¨overblick.

5.3.3 Genomg˚ang av mockupen

Mockupens startsida-vys utseende baseras p˚a anv¨andarens lyssningsvanor. F¨oredrar anv¨andaren spellistor ¨ar spellistor-vyn startsida, annars ¨ar det album-vyn som ¨

ar startsidan. Anv¨andarens personliga musiksamling och spellistor ¨ar vad alla andra vyer utg˚ar fr˚an. N¨ar anv¨andaren utforskar och uppt¨acker ny musik ¨ar det med syftet att ut¨oka sin personliga samling av album eller spellistor med fler sp˚ar och album. Sp˚ar sparas inte separat i n˚agon vy, sp˚ar kan endast sparas i spellistor.

Figur 12: Mockupens album-vy eller startsida-vy f¨or anv¨andare intresserade av album

5.3.3.1 Mockupens startsida-vy Album i anv¨andarens album-vy repre-senteras av albumomslagen.

Vill anv¨andaren finna ett album efter namn, eller bara filtrera de album som visas i samlingen. Kan anv¨andaren anv¨anda s¨okrutan, eller filtrera efter genre och ˚artionde med hj¨alp av skiftnyckel-ikonen i s¨okrutan. Meningen med denna vy ¨ar att ge anv¨andaren en ¨overblick ¨over sin samling, utan n˚agot annat ¨an bilder som representerar de album denne har sparat.

anv¨andaren l¨att kan spela de album de p˚a senaste tid varit s¨arskilt intresserade av.

Mediaspelaren, den gula rektangeln i ¨ovre h¨ogra h¨ornet, ¨ar statisk och d¨arf¨or med i varje vy genom hela applikationen. Mediaspelaren ¨ar i en annan f¨arg ¨

an den ¨ovriga delen av vyn, vilken ¨ar dynamisk och vilkens inneh˚all f¨or¨andras beroende p˚a vilken vy anv¨andaren befinner sig i.

Figur 13: Mockupens tomma s¨okresultat-vy eller startsida-vyn f¨or anv¨andare som f¨oredrar att skapa spellistor

5.3.3.2 Mockupens s¨okresultat och spellistor-vy Spellistor-vyn p˚aminner i uppl¨agg om album-vyn. Skillnaden ¨ar att i spellistor-vyn ¨ar den visuella repre-sentationen av sp˚ar central. Till h¨oger hittar anv¨andaren sina spellistor, grup-perade p˚a samma s¨att som albumen i album-vyn. Vad som skiljer de b˚ada ˚at ¨ar att i spellistor-vyn ¨ar det fokus p˚a n¨ar spellistorna senast ¨andrade, snarare ¨an n¨ar de skapades. Detta f¨or att spellistor, till skillnad fr˚an album, ¨ar n˚agot som anv¨andaren skapar sj¨alv. Vyns syfte att ge anv¨andaren en ¨overblick ¨over vilka spellistor denne redigerar, och att ge anv¨andaren enkel ˚atkomst till de spellistor anv¨andaren lyssnar p˚a s¨arskilt mycket.

N˚agot som ¨ar centralt i spellistor-vyn ¨ar s¨okfunktionen. Ytan f¨or s¨okresultat ¨

Figur 14: Mockupens s¨okresultat-vy f¨or sp˚ar

5.3.3.3 Mockupens s¨okresultat-vy f¨or sp˚ar D˚a spellistor rent praktiskt ¨

ar en lista av sp˚ar anv¨andaren vill ska spelas i samband, ¨ar representationen av de enskilda sp˚aren i spellistor inte viktigt. N¨ar sp˚ar listas i s¨okresultatet ¨ar den visuella representationen mindre kompakt. D˚a visas vilket album sp˚aret finns p˚a genom album-omslaget. Detta l˚ater resultatraderna vara s˚a kompakta som m¨ojligt, vilket ¨okar antalet sp˚ar som m¨ojligt kan listas i resultat-ytan, utan att ge anv¨andaren bristf¨allig information om sp˚aret. Plustecknet l˚ater anv¨andaren l¨agga till sp˚aret i en spellista. Tecknet till v¨anster om plustecknet l¨agger till sp˚aret i spelk¨on. Spelk¨on ¨ar global f¨or hela applikationen. I musiksamling-vyn k¨oar anv¨andaren hela album. I spellistor-vyn kan anv¨andaren k¨oa b˚ade sp˚ar och hela album.

Figur 15: Mockupens s¨okresultat-vy f¨or album

om varje album. Album-omslaget ¨ar st¨orre f¨or att anv¨andaren tydligare ska kunna urskilja dem. ¨Aven namnet p˚a albumet skrivs ut. Sedan listas de tv˚a b¨ast-s¨aljande singlarna eller mest-spelade sp˚aren fr˚an det albumet.

Figur 16: Mockupens artist-vy

6

Slutsats och diskussion

Dette arbete har resulterat i ett f¨orslag till gr¨ansnitt f¨or en musikapplikation. Designprinciperna f¨or detta gr¨ansnitt grundas i intervjurespondenternas ˚asikter kring moderna streamingtj¨anster och liknande musikapplikationer. Vad respon-denterna ¨onskade var ett okomplicerat gr¨anssnitt med ett f˚atal vyer och funktio-ner. I detta arbetes gr¨anssnitt finns en m¨ojlighet att d¨olja utforska-funktionen, d˚a en stor andel av respondentera n¨amnde att de aldrig anv¨ande sig av mu-sikrekommendationer. Vad som ocks˚a bekr¨aftades var att ett intresse f¨or att digitalisera fysiska musiksamlingar, var ovanligt bland personerna i m˚algruppen f¨or intervjuerna.

Ett st¨orre intresse f¨or digitalisering av fysiska musikverk hade f¨orv¨antants in-nan intervjuerna b¨orjade. Detta med tanke p˚a deras musik- och ljudintresse, d˚a ljudkvaliteten antas vara viktig f¨or musikintresserade. Intervjurespondenterna beskrev i st¨allet att de f¨oredrog bekv¨amlighet ¨over h¨ogre ljudkvalitet. Med and-ra ord enklare ˚atkomst till musiken, till priset av s¨amre ljudkvalitet.

7

Framtida forskning

Det h¨ar arbetet fokuserade p˚a personer i ˚aldrarna 30 och upp˚at med ett mu-sikintresse. Fr˚agest¨allningen var vad de hade f¨or tankar kring digital musik och streamingtj¨anster. De som deltog i intervjuerna var alla bekanta med streaming-tj¨anster och digital musik. Vad som vore intressant f¨or framtida studier ¨ar hur m¨anniskor i samma ˚aldersgrupp, med ett musikintresse, men utan erfarenhet av digital musik och streamingtj¨anster, uppfattar moderna musikapplikationer. Hur kan man f˚a dem att anv¨anda sig utav dem? Kan applikationerna anpassas efter de som i samband med anv¨andandet av applikationen, ocks˚a l¨ar sig att anv¨anda applikationer i allm¨anhet.

N˚agot som ocks˚a skulle vara intressant ¨ar hur man b¨attre kan rekommendera musik f¨or m¨anniskor, baserat p˚a st¨amningen personen ¨ar ute efter. Kategori-er som till exempel middags-musik, fest-musik ellKategori-er st¨ad-musik. Musik som ¨ar ¨

amnad att passa till sysslor och aktiviteter d¨ar m˚anga v¨aljer att spela musik, utan att personen sj¨alv beh¨over v¨alja varje album och sp˚ar som spelas. Kan detta f˚a musikrekommendationer att anv¨andas oftare av de i m˚algruppen som detta arbete unders¨okte? Det vill s¨aga de som i intervjuerna inte visade n˚agot intresse f¨or musikrekommendationer.

Referenser

[1] SallyJo Cunningham, Matt Jones & Steve Jones Organizing Digital Music For Use: An Examination of personal music collections 2004: Universitat Pompeu Fabra.

[2] Jeremy Wade Morris & Devon Powers Control, curation and musical experi-ence in streaming music services, Creative Industries Journal, 8:2, 106-122, DOI: 10.1080/17510694.2015.1090222 2015.

[3] Ricardo Dias & Manuel J. Fonseca MuVis: An Application for Interactive Exploration of Large Music Collections 2010: Firenze, Italy.

[4] Amanda E. Krause & David J. Hargreaves myTunes: Digital music library users and their self-images 2012.

[5] Jeff Johnson Designing with the Mind in Mind: Second Edition ISBN: 978-0-12-407914-4.

[6] David Benyon Designing Interactive Systems: Third Edition ISBN: 978-1-4479-2011-3.

[7] Markus Schedl, Arthur Flexer & Juli´an Urbano The neglected user in music information retrieval research 2013: SpringerLink.com.

[8] Peter Gregory Dunn, Boris de Ruyter & Don G. Bouwhuis Toward a better understanding of the relation between music preference, listening behavior, and personality 2011.

[9] Jin Ha Lee & Rachel Price User Experience With Commercial Music Ser-vices: An Empirical Exploration 2015: University of Washington.

[10] Marc Torrens, Patrick Hertzog & Josep-Llu´ıs Arcos Visualizing and explo-ring personal music libraries 2004: Universitat Pompeu Fabra.