Träning ger dig endorfiner och endorfiner gör dig glad. : En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression

Träning ger dig endorfiner och endorfiner

gör dig glad.

En litteraturstudie om fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression

Exercise gives you endorphins and

endorphins make you happy.

A literature study on physical activity as a health promotion for depression

Författare: Amanda Söderblom Sigfrids och Annette Sigfrids Pettersson

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Ann-Sofie Sundqvist, medicine doktor, Örebro universitet Examinator: Annika Kihlgren, professor, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: En av de vanligaste folksjukdomarna globalt är depression. Behandlingen av

depression är mångfacetterad. En behandlingsmetod är fysisk aktivitet. Depression kan utgöra ett lidande för personer och all vård som ges ska vara inriktad till att linda lidande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid

depression.

Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design innehållande en sammanställning av tio

kvantitativa studier. Studiernas resultat analyserandes med en integrerad innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade att ökad fysisk aktivitet gav en sänkning av depressiva symtom.

För att fysisk aktivitet ska vara en hälsofrämjande åtgärd vid depression behöver

bakomliggande faktorer och könsskillnader beaktas. Den största effekten av fysisk aktivitet fås vid regelbunden träning som utförs på fritiden samt med stöd från till exempel en sjuksköterska.

Slutsats: Fysisk aktivitet är en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression. När

sjuksköterskor använder ett personcentrerat förhållningssätt vid samtal kan fysisk aktivitet ge en förbättrad livssituation för personer med depression.

Innehåll

1 Inledning ... 1

2 Bakgrund ... 1

2.1 Depression ... 1

2.1.1 Depression som folksjukdom ... 1

2.1.2 Biologisk påverkan vid depression ... 1

2.1.3 Behandling av depression ... 2

2.2 Fysisk aktivitet ... 2

2.2.1 Biologisk påverkan av fysisk aktivitet vid depression ... 3

2.3 Lidande ... 3 3 Problemformulering ... 3 4 Syfte ... 3 5 Frågeställningar ... 4 6 Metod ... 4 6.1 Design ... 4 6.2 Sökstrategi ... 4 6.3 Urval ... 5 6.3.1 Urval 1 ... 5 6.3.2 Urval 2 ... 5 6.3.3 Urval 3 ... 5 6.4 Granskning ... 5 6.5 Analys ... 5 6.6 Forskningsetiska överväganden ... 6

7.1 Villighet till ökad fysisk aktivitet vid depression ... 7

7.1.1 Påverkande faktorer ... 7

7.2 Inställning till träning ... 8

7.3 Effekt ... 8

7.3.1 Fysisk aktivitet och depression ... 9

9 Diskussion... 10

9.2 Resultatdiskussion ... 11

9.2.1 Sjuksköterskans roll ... 11

9.2.2 Genus och samhället ... 12

9.2.3 Effekt av fysisk aktivitet ... 13

10 Slutsats ... 14

10.1 Klinisk nytta ... 14

11 Förslag till fortsatt forskning ... 14

Referenslista ... 15

Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris

1

1 Inledning

Enligt Socialstyrelsen (2017) insjuknar ca 30 procent av befolkningen i depression någon gång under sin livstid. En depression påverkar både personen som insjuknar och människor i personens närhet. En tidig diagnos och behandling ger en bättre prognos för tillfrisknande och livskvalitet (ibid.)

Personer med depression upplever ofta svårigheter med motivation och behöver därför stöd och hjälp med detta. Sjuksköterskan har en viktig roll i att motivera personer till bland annat fysisk aktivitet (American Psychiatric Association, 2013).

Ämnet till litteraturstudien valdes för att öka förståelsen för hur fysisk aktivitet kan

användas som en hälsofrämjande åtgärd vid depression. Som blivande sjuksköterskor är det viktigt att förstå värdet av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression, samt på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja och motivera personen.

2 Bakgrund

2.1 Depression

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) är ett system som används för att diagnostisera psykiska sjukdomar. Enligt DSM-5 är symtomen för depression nedstämdhet, avtagande intresse för aktiviteter, förändringar i vikt, störd sömn, oro i kroppen, bristande energi, värdelöshetskänsla, bristande koncentrationsförmåga och igenkommande suicidtankar. För att ställa diagnos måste ett av de två först nämnda

symtomen finnas med och totalt ska minst fem av symtomen funnits hos personen under de senaste två veckorna (American Psychiatric Association, 2013).

2.1.1 Depression som folksjukdom

Enligt World Health Organization, WHO (2018) är depression en av de vanligaste

sjukdomarna som förekommer globalt. Mer än 300 miljoner människor har depression och det är den största sjukdomen som orsakar funktionsnedsättning för människor. WHO (2018) beskrev även att förekomsten av depression har ökat med 18 procent mellan åren 2005 och 2015. Prina el al. (2014) menade att depression gav minskad livskvalitet, oförmåga att fungera som vanligt, dödlighet och var även en vanlig komplikation till sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer.

2.1.2 Biologisk påverkan vid depression

Det är osäkert vilken patofysiologisk förklaring depression har. Hos en del personer med långvarig depression har en ökad aktivitet i hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln hittats. Den förhöjda aktiviteten har normaliserats efter att personens symtom avtagit. Den teori som depressionsbehandlingen ofta bygger på, är att depression påverkar signalsubstanser i hjärnan. Sjukdomen påverkar substanser som serotonin, noradrenalin och dopamin

(Martinsen, Hovland, Kjellman, Taube & Andersson, 2016).

Senaste årens forskning har gett en djupare förståelse för patofysiologin bakom depression. Genom att identifiera biologiska markörer kan en snabbare och mer lyckad behandling ges. Denna forskning är fortfarande i sin början men växer fort och skapar nya behandlingar,

2

som efter vidareutveckling skulle kunna ge snabbare och mer individanpassad behandling (Gadad et al., 2018).

2.1.3 Behandling av depression

Det finns olika sätt att behandla depression, både egenvård och vård inom hälso- och sjukvården. Egenvården innebär att behålla vardagliga rutiner, fortsätta arbeta i mån av möjlighet och regelbunden fysisk aktivitet (Martinsen et al., 2016). Inom hälso- och sjukvården erbjuds läkemedelsbehandling, psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling. De vanligaste behandlingsformerna är läkemedelsbehandling och/eller psykoterapi (Medibas, 2018).

En form av psykoterapi är kognitiv beteendeterapi som fokuserar på samtal och att på olika sätt få personen att hitta verktyg för att hantera sin sjukdom och att öka sin aktivitetsnivå (Martinsen et al., 2016). Krishna, Lepping, Jones och Lane (2015) beskrev att gruppterapi kan reducera depressiva symtom hos vuxna, men medför endast en förbättring så länge personen går i gruppterapi.

Antidepressiva läkemedel påverkar signalsubstanser i hjärnan. Läkemedlen är ofta någon form av återupptagshämmare, det vill säga att signalsubstanser som serotonin och dopamin stannar kvar längre vid nervändarna och bidrar till en ökad överföring av impulser. Det bidrar till en förlängd effekt av signalsubstanserna och en stabilisering i humöret (Medibas, 2017).

2.2 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som kroppsrörelse där skelettmuskulaturen sammandras och energiförbrukningen ökas. Fysisk aktivitet omfattas av mer än bara organiserad motion och träning. Det innebär även aktiviteter i vardagen som promenader, cykelturer, lek och friluftsliv samt ett fysiskt belastande arbete (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

För en hälsosam livsstil samt för förebyggande av livsstilssjukdomar är fysisk aktivitet viktig. Att vara fysiskt aktiv regelbundet och aktivt begränsa stillasittande minskar risken att få kroniska sjukdomar (Faskunger, Leijon, Ståhle & Lamming, 2007). Nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter per vecka av medelintensiv fysisk aktivitet (Livsmedelsverket, 2012). Vid mätningar i Sverige uppgav två tredjedelar av de tillfrågade deltagarna att de uppfyller riktlinjerna för fysisk aktivitet. En

landsomfattande undersökning i Sverige, som inkluderade 30 000 personer i åldrarna 50-65 år, visade att deltagarna var stillasittande 60 procent av vaken tid och att endast sju procent av deltagarna uppfyllde de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet (Ekblom-Bak, 2015). Flera forskare är överens om att med uppgjorda träningsprogram som följs upp kan

personer öka sin aktivitetsnivå (Frenn et al., 2005; Harris et al., 2017; Lindqvist, Kostenius & Grad, 2014).

Ekblom-Bak et al. (2018) har i en omfattande studie under lång tid följt konditionsnivån hos vuxna svenskar. Resultatet visade att konditionsnivån hade sjunkit hos alla deltagare, mer uttalat hos män, yngre, lågutbildade och boende på landsbygden. På grund av att

3

kondition var associerat med livsstilssjukdomar är en höjning av fysisk aktivitet, speciellt hos utsatta grupper, en viktig hälsofrämjande åtgärd (ibid.)

2.2.1 Biologisk påverkan av fysisk aktivitet vid depression

Vid fysisk aktivitet påverkas flera av de molekylära systemen i hjärnan. Endorfiner är ett morfinliknanade ämne som kroppen själv producerar. När kroppen utsätts för fysisk träning, framför allt konditionsträning, är responsen att endorfiner frisätts. Endorfinerna binder till receptorer och påverkar nivåerna av noradrenalin och dopamin (Ellervik, 2013). Neurotransmissionen av dopamin och noradrenalin samt serotonin och endorfiner bidrar till bildningen av nya nervceller i hippocampus. En följd av depression är en mindre

hippocampusvolym, vilket tros bero på att insöndringen av stresshormonet kortisol minskar nytillverkningen av nervceller (Martinsen et al., 2016).

2.3 Lidande

Lidande är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen och kärnan i allt vårdande är att lindra lidande (Arman, 2017). Stigsdotter Nyström och Nyström (2007) berättade att personer med depression lider på ett sätt som var komplext och svårt att definiera samt att lidandet varierade från person till person. De beskrev även att lidandet skapade en känsla av att vara skild från sig själv och att lidandet som kommer vid depression inte kunde leda till personlig utveckling, som annat lidande kan göra (ibid.).

Enligt Eriksson (1994) förekommer tre olika typer av lidande i vården. Sjukdomslidande är det lidande som är direkt kopplat till sjukdomar och olika behandlingar. Vårdlidande, är lidande som uppkommer i samband med vårdsituationer. Den tredje typen av lidande är livslidande, vilket Eriksson förklarade som att hela livssituationen berörs av sjukdomen och behandlingarna samt att det egna livets existens ifrågasätts. Inom vården behöver de tre typerna av lidande beaktas (ibid.).

3 Problemformulering

Depression är en sjukdom som förekommer frekvent och orsakar funktionsnedsättningar för många människor globalt. Fysisk aktivitet är en av de behandlingsformer som finns att tillgå vid omvårdnad av personer med depression. För att som sjuksköterska ge en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att förstå hur bakgrundsfaktorer och

könsskillnader påverkar personer med depression. Vid val av aktiviteter vid träning är personens autonomi viktig samt att ha en förståelse för hur olika typer av träning påverkar de depressiva symtomen.

4 Syfte

Syftet med studien var att beskriva fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression.

4

5 Frågeställningar

• Finns faktorer som ger möjligheter eller hindrar personer med depression att använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd?

• Finns det bakgrundsfaktorer och könsskillnader hos personer med depression som sjuksköterskan bör beakta vid rekommendation av fysisk aktivitet vid depression?

6 Metod

6.1 Design

För att sammanställa forskning som tidigare gjorts samt svarade på syftet valdes en litteraturstudie med deskriptiv design. Systematisk sökning i olika databaser gav för området relevanta artiklar (Forsberg & Wengström, 2016).

6.2 Sökstrategi

Ur syftet togs de meningsbärande enheterna depression, fysisk aktivitet och hälsofrämjande åtgärder fram och översattes till engelska. I databaserna CINAHL Plus with full text, Medline och PsycINFO söktes ämnesord fram och synonymer fram (Tabell 1).

Tabell 1 Meningsbärande enheter, ämnesord och synonymer som användes vid sökning i databaserna

Meningsbärande enheter

Depression Fysisk aktivitet Hälsofrämjande åtgärd

Ämnesord (MM ”Depression”) (MM ”Exercise”)

(MM ”Physical activity”)

(MM “Health promotion”)

Använda synonymer MM Depression,

MM Major Depression, MM Depression (emotion), Mental disorder, Mood disorder Physical activity, Exercise, Excretion, Active living, Activities of daily living, Daily activities, Aerobic exercise Health promotion, Health behavior, Health lifestyle, Health care Psychology, Community mental health training, Mental health programs,

Primary health care, Lifestyle changes I CINAHL Plus with full text gjordes en enskild sökning på ämnesorden” Depression”,” Physical activity” och ”Health promotion”, vilka sedan kombinerades med den booleska operatorn AND. I Medline gjordes en enskild sökning med ämnesorden ”Depression”, ”Exercise” och ”Health promotion”, vilka sedan kombinerades med den booleska operatorn AND. I Psycinfo gjordes en sökning på ämnesorden ”Major depression” och ”Depression (emotion)” som kombinerades med booleska operatorn OR. Därefter söktes ”Physical activity” och ”Health promotion” som kombinerades med booleska operatorn AND.

5

Vid sökning av ämnesord hittades flera synonymer och för att inte missa artiklar relevanta för syftet gjordes sökningar i CINAHL Plus with full text och Psycinfo flertalet synonymer kombinerades först med den booleska operatorn OR varefter sökningarna kombinerades med den booleska operatorn AND. Resultatet av sökningarna samt hur sökorden

kombinerades i de olika databaserna redovisas i bilaga 1.

6.3 Urval

För att hitta relevanta artiklar för studiens syfte gjordes en urvalsprocess i tre steg. För att välja artiklar fastställdes inklusions- och exklusionskriterier. De inklusionskriterier som valdes var att artiklarna skulle handla om depression och fysisk aktivitet som

hälsofrämjande åtgärd, att de var orginalartiklar och hade redovisat etikskt godkännande. Den exklusionskriterie som valdes var att inte använda artiklar som handlade om andra psykiska sjukdomar.

6.3.1 Urval 1

Vid det första urvalet lästes titeln på alla artiklar som framkommit vid sökningen tillsammans, vilket var 203 titlar, se bilaga 1. På denna nivå inkluderades enbart artiklar som svarade mot valda inklusionskriterier.

6.3.2 Urval 2

Ur de artiklar som valdes ut lästes sammanfattningarna (abstract). Sammanlagt lästes 117 sammanfattningar från de olika databaserna. Sammanfattningarna lästes först enskilt och sedan tillsammans för att välja ut de artiklar som svarade mot syftet, vilket resulterade i 47 artiklar.

6.3.3 Urval 3

De 47 artiklar som återstod lästes i fulltext enskilt och därefter tillsammans. Därefter diskuterades artiklarnas användbarhet för studiens syfte och tio artiklar med kvantitativ ansats valdes ut.

6.4 Granskning

Efter artiklarna valts ut genomfördes en granskning av deras kvalité, först enskilt och sedan jämfördes granskningarna. För att genomföra granskningen användes en mall (Kristensson, 2014) för kvantitativa studier, som innehåller ett antal frågor, vilka ställdes mot de studier som granskades. I mallen fanns frågor om tydligheten i syftet, metoden, resultatet och diskussionen. Med hjälp av frågorna kan hela studiens kvalité granskas (ibid.). Ingen av artiklarna som valdes ut exkluderades under kvalitetsgranskningen. De utvalda artiklarna presenteras i artikelmatrisen, se bilaga 2.

6.5 Analys

För att kategorisera och tolka resultaten i artiklarna gjordes en integrerad innehållsanalys. Analysen gjordes i flera steg. Artiklarnas resultat lästes i sin helhet flera gånger för att identifiera mönster och centrala begrepp som svarade mot litteraturstudiens syfte.

Läsningen gjordes enskilt för att få med fler perspektiv. Därefter diskuterades de mönster och begrepp som hittats tillsammans. Meningsbärande enheter identifierades och

komprimerades för att hitta skillnader och likheter. Tre huvudkategorier samt tre subkategorier bildades och redovisas under resultat i tabell 2.

6

6.6 Forskningsetiska överväganden

Litteraturstudien gjordes inom högskoleutbildning på grundläggande nivå och behöver inte formellt genomgå någon etisk prövning enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2013:460). De forskningsetiska ställningstagandena som genomfördes var att granska de inkluderade artiklarnas etiska godkännanden och att deltagarna i studien hade lämnat informerat samtycke. Alla resultat som svarade mot litteraturstudiens syfte togs med, vilket är viktigt enligt Forsberg & Wengström (2016). Arbetet i denna studie har genomförts objektivt för att egna åsikter inte ska färga resultaten.

Helsingforsdeklarationen är en deklaration som togs fram av World Medical Association 1964. Den tar upp punkter som är viktiga att tänka på vid forskning med människor. Exempelvis beskriver den att patientens bästa alltid ska komma först, att studier ska godkännas av en etisk kommitté och att alla som deltar i en studie ska ge informerat samtycke till att vara med i studien (World Medical Association [WMA], 2018).

7 Resultat

Litteraturstudiens resultat baserades på tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. De studier som artiklarna byggde på var utförda i Australien (n=2), Canada (n=1), Indien (n=1), Nederländerna (n=1), Storbritannien (n=2), Sverige (n=2), Taiwan (n=1) och USA (n=1), en studie var genomförd i två länder. Deltagarna i studierna var personer med depression. I de artiklar som resultatet baseras på varierade antalet deltagare mellan 5 – 24 230 personer. Deltagarna i studierna var mellan ålder 14–99 år och var både kvinnor och män. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tre subkategorier (Tabell 2) och beskriver fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression.

Tabell 2 – Översikt över huvud- och subkategorier

Huvudkategori Villighet till ökad fysisk aktivitet vid depression

Inställning till träning

Effekt

Subkategori Påverkande faktorer

Genus Fysisk aktivitet

och depression 1. Chang et al., (2017). X X X 2. Gudmundsson et al., (2015) X 3. Hallam et al., (2018). X X X 4. Helgadóttir et al., (2014). X X 5. McFadden et al., (2017). X 6. Pickett et al., (2012). X X X 7. Teychenne et al., (2008). X X X 8. Vancampfort et al., 2017) X X 9. Wiles et al., (2012) X X

7

7.1 Villighet till ökad fysisk aktivitet vid depression

Fysisk aktivitet kan vara en hälsofrämjande åtgärd vid depression. De inkluderade artiklarnas resultat beskrev att det fanns olika faktorer som skulle kunna vara hinder för personer med depression att vara fysisk aktiva. Faktorer som lyftes fram var bland annat ålder, kön, utbildning och anställningsstatus (Vancampfort et al., 2017; Zhang & Yen, 2015).

7.1.1 Påverkande faktorer

För män, äldre personer och personer med lägre utbildning sågs ett större motstånd till att vara fysiskt aktiv under perioder av depression (Vancampfort et al., 2017; Zhang & Yen., 2015). Vancampfort et al. (2017) har gjort en studie i 46 låg- och medelinkomstländer, vilken inkluderade 24 230 deltagare, för att försöka se samband mellan depression och fysisk aktivitet. Studien visade att faktorer som skulle kunna påverka deprimerade personer att vara mindre fysiskt aktiva var dåliga mat- och sömnvanor, att bo ensam eller i förorter. Det fanns en association mellan låg fysisk aktivitet och manligt kön, hög ålder och

arbetslöshet samt personer med hög ekonomisk status (ibid).

Chang et al. (2017) och Zhang och Yen (2015) redovisade att god ekonomi var en faktor som kunde bidra till att personer med depression kunde vara mer fysiskt aktiva. Studien som Vancampfort et al. (2017) presenterade var utförd i låg- och medelinkomstländer. I den kontexten utgör en hög socioekonomisk status en övergång till en mer västerländsk livsstil där bilåkning, mindre fysiskt krävande jobb och mer stillasittande fritid inkluderades (ibid.).

En studie, med 164 deltagare som självrapporterade sin fysiska aktivitet, visade att

psykosociala erfarenheter och fysisk aktivitet kunde ha en påverkan för att främja hälsa hos personer med depression (Pickett, Yardley & Kendrick, 2012). Att utöva fysisk aktivitet med familjemedlem, vän eller som medlem i en träningsgrupp visade större sänkning av depressiva symtom än att träna ensam. Det visade resultatet i en studie gjord med 1501 kvinnor som även självrapporterade sin fysiska aktivitet (Teychenne, Ball & Salmon, 2008).

En studie gjord i Taiwan med 2673 deltagande visade att faktorer som god fysisk funktion, känslomässigt stöd och god självskattad fysisk hälsa gav en lägre nivå av depressiva symtom i samband med fysisk aktivitet (Chang et al., 2017). Faktorer som förhindrade att fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom kunde vara brist på uppmuntran, att bli avskräckt från träning och att ha för hög förväntan på effekten av fysisk aktivitet

(Teychenne et al., 2008). Sannolikheteten för att senare utveckla depressiva symtom sänktes inte trots en tidigare aktiv livsstil (Chang et al., 2017).

7.1.2 Genus

Vid beaktande av könsskillnader skiljde sig artiklarnas resultat åt i vissa aspekter.

Resultatet visade att sannolikheten för att män var fysiskt aktiva vid depression var lägre än för kvinnor (Vancampfort et al., 2017; Zhang & Yen, 2015). Wiles, Haase, Lawlor, Ness och Lewis (2012) såg en svag evidens för en koppling mellan kön och måttlig till intensiv träningsnivå, där män hade en större sänkning av depressiva symtom än kvinnor.

8

I förhållandet mellan fysisk aktivitet och olika grader av depressiva symtom (mild, måttlig eller djup depression) kan könsskillnader vara en påverkande faktor, visade resultatet i en studie gjord på 1963 personer, där 79,3 % var män och 20,7 % var kvinnor (Hallam,

Bilsborough & de Courten, 2018). Vid regelbunden fysisk aktivitet minskade de depressiva symtomen mer hos kvinnor än hos män vid mild till måttlig depression, även om en

minskning också sågs hos män. Det visade en studie gjord på 11 560 deltagare, 42 % män och 58% kvinnor (Zhang & Yen, 2015). Vid högre nivå av depression sågs inte lika bra effekt av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. Hos kvinnor med mild depression sågs de bästa resultaten av fysisk aktivitet (Wiles et al., 2012).

I vilken grad personer med depression var fysiskt aktiva, påverkades negativt av flera faktorer. Några faktorer skiljde sig mellan könen. Hos kvinnor kunde etniskt ursprung, anställningsstatus och genomgången skilsmässa vara faktorer som kunde utgöra hinder för fysik aktivitet vid depression medan låg utbildningsnivå, arbetslöshet eller låg inkomst och ålder var faktorer som påverkade män (Zhang & Yen, 2015).

7.2 Inställning till träning

Träning som utfördes på fritiden, där personen fick välja aktivitet, tidpunkt och sällskap, visade sig ge bättre effekt vid sänkning av depressiva symtom, till skillnad från

hushållsarbete, fysiskt aktivt arbete eller att gå eller cykla istället för att använda bil (Pickett et al, 2012; Teychenne et al., 2008). Ökad fysisk aktivitet gav en positiv inverkan på flera sätt, bland annat med en högre känsla av tillfredsställelse samt en ökad tilltro till den egna förmågan vid träning (Pickett et al, 2012). God fysisk funktion, känslomässigt stöd, självskattad hälsa, ekonomi och ej tidigare deprimerad gav större sänkning av depressionssymtom (Chang et al., 2017). En faktor som kunde leda till ökade depressiva symtom vid uppföljning var att personer med depression hade blivit avskräckta från träning och/eller inte hade någon att träna med (Teychenne et al., 2008).

En studie undersökte om förväntningar, positiva eller neutrala, påverkade effekten av träning vid sänkning av depressiva symtom. Störst sänkning av depressiva symtom fick de personer som tränade men inte hade någon förväntan på att träning skulle hjälpa. Personer med förväntan på att träning skulle hjälpa uppvisade inte en lika stor sänkning av

depressiva symtom. De som inte tränade och inte trodde att träning skulle hjälpa hade en ökning av depressiva symtom vid uppföljning (Helgadóttir, Ekblom & Forsell, 2014).

7.3 Effekt

Ökad fysisk aktivitet gav en sänkning av depressiva symtom enligt åtta artiklar vars resultat ingår i litteraturstudien (se Tabell 2). Enligt McFadden, Fortier och Guérin (2017) sjönk de depressiva symtomen hos alla som deltog i en intervention för att öka sin fysiska aktivitet. Fysisk aktivitet kan vara ett effektivt kliniskt verktyg vid behandling av depression hos i övrigt fysiskt friska personer (Zhang & Yen, 2015).

Två av artiklarna visade att effekten av fysisk aktivitet vid depression var temporär. För att fysisk aktivitet skulle kunna vara en hälsofrämjande åtgärd vid depression, uppvisade de utförda studiernas resultat att regelbunden träning gav bestående sänkning av depressiva

9

symtom så länge som den fysiska aktiviteten utfördes (Chang et al., 2017; Zhang & Yen, 2015).

7.3.1 Fysisk aktivitet och depression

Vid ökning av fysisk aktivitet sågs en sänkning av depressiva symtom (Gudmundsson et al., 2015; Mcfadden, Fortier och Guérin, 2017; Pickett et al., 2012; Teychenne et al., 2008; Wiles et al., 2012; Zhang och Yen 2015). McFadden et al. (2017) beskrev en stor effekt på sänkningen av depressiva symtom vid självrapportering av fysisk aktivitet. Wiles et al. (2012) beskrev att vid beaktandet av den totala fysiska aktiviteten sjönk de depressiva symtomen. Mättes effekten vid måttlig och intensiv nivå av fysisk träning sågs en

minskning av depressiva symtom (Wiles et al., 2012). Zhang och Yen (2015) rapporterade att ökad fysisk aktivitet hade bäst effekt på mild till medelsvår depression.

Gudmundsson et al., (2015) hade studerat relationen mellan fysisk aktivitet och depression över tid. Depressionen mättes hos de olika personerna med hjälp av Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), vilket är ett formulär baserat på poängskalor som sjuksköterskor kan använda för att gradera tecken och symtom på depression. Resultatet visade att en låg nivå av fysisk aktivitet var relaterat till högre depressionspoäng. Det framkom också att minskad fysisk aktivitet över tid gav högre depressionspoäng vid 32 års uppföljning samtidigt som en högre depressionspoäng vid baseline var relaterat till en sjunkande nivå av fysisk aktivitet vid uppföljning (ibid.).

En del av de utvalda studierna undersökte om olika typer, skillnad i intensitet och

varaktigheter av fysisk aktivitet gav en sänkning av depressiva symtom (Chang et al., 2017; Hallam et al., 2018; Wiles et al., 2012). Vid test om 10 000 steg om dagen i 100 dagar kunde sänka depressiva symtom uppvisade alla deltagarna en

sänkning. Det fanns en tendens till större sänkning vid fler antal steg (Hallam, Bilsborough & Courten, 2018).

Teychenne, Ball och Salmon (2008) menade att träning, oberoende av intensitet, ger minskad risk för depressiva symtom. Vid hög nivå av intensitet krävs inte lika lång träning som vid låg nivå av intensitet, där durationen behöver vara längre. I en studie gjord av Chang et al. (2017) med 2673 deltagare, varav 54,5% män, uppvisades det att redan vid 15 minuters träning tre gånger per vecka reducerades depressionssymtomen. Endast 30 minuter träning sex gånger per vecka gav en sänkning av depressiva symtom hos personer med djup depression.

En möjlig metod för att sänka depressiva symtom genom ökning av fysiska aktiviteten var att delta i någon intervention och att få samtalsstöd genom physical activity counselling, (PAC). PAC baseras på motiverande samtal (MI) och stävar till positiv förändring genom att öka den egna motivationen (Mcfadden, Fortier & Guérin, 2017).

8 Resultatsammanfattning

För att fysisk aktivitet ska vara en hälsofrämjande åtgärd vid depression behöver

bakomliggande faktorer beaktas. Både biologiska och psykosociala faktorer samt tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet kan påverka hur villiga personer med depression är att påbörja och vidmakthålla träning som en behandlingsform vid depression. Det finns en könsskillnad både bland de bakomliggande faktorerna och i hur stor effekt fysisk aktivitet

10

har på sänkning av depressiva symtom. Den största effekten av fysisk aktivitet vid depression fås vid träning som utförs på fritiden och förväntningar kan påverka effekten. Resultaten är entydiga i att ökad fysisk aktivitet ger en sänkning av depressiva symtom. Regelbunden träning och någon form av stöd, till exempel PAC, ger positiva resultat.

9 Diskussion

9.1 Metoddiskussion

En litteraturstudie genomfördes för att besvara studiens syfte på grund av att en

litteraturstudie används för att beskriva kunskapsläget och genom att kritiskt granska och sammanställa tidigare publicerad vetenskaplig litteratur och få en bred bild av

kunskapsläget. Empiriska studier ger en smalare bild. Artiklar med kvantitativ ansats inkluderades i litteraturstudien.

Kvantitativ forskning har för avsikt att med största möjliga objektivitet undersöka effekter, likheter, skillnader, förekomster, orsak eller samband. Ett mål var att dra generaliserbara slutsatser, vilka kan gälla för en hel population. Artiklar med kvalitativ ansats, som strävar efter att beskriva och tolka deltagarnas upplevelser av olika fenomen, valdes därför bort (Kristensson, 2014). Målet med litteraturstudien var att se hur bakgrundsfaktorer påverkade personer med depression och hur sjuksköterskan kunde hjälpa dem. Det resultat som

litteraturstudien visar bör vara generaliserbart till alla personer med depressiva besvär. Generaliserbarheten bygger på att studierna gjordes i olika kontexter och täcker både västerländsk och österländsk kultur, olika socioekonomiska sammanhang samt att storlekarna på studierna varierar stort mellan 5–24 230 personer.

För systematisk sökning av litteratur användes databaserna CINAHL Plus full text, Medline och PsycINFO. Databaserna inkluderar forskning inom medicin, omvårdnad och psykologi och kunde ge relevanta artiklar för studiens syfte (Forsberg & Wengström, 2016). MeSH-termer och ämnesord användes för att öka tillförlitligheten och erhålla en korrekt

översättning från svenska till engelska. För att göra breda sökningar användes den Booleska operatoren OR mellan föreslagna synonymer till ämnesord (Kristensson, 2014).

Sökningarna begränsades genom att artiklar som publicerats mellan 2008–2018 valdes för att forskningen som användes skulle vara aktuell eftersom litteraturstudien skulle beskriva det nuvarande kunskapsläget inom området. Övriga begränsningar som gjordes var att artiklarna var skrivna på engelska och kritiskt granskade (peer-reviewed) (Kristensson, 2014).

Kvalitén av de artiklar som ingick i litteraturstudien granskades kritiskt. Vid granskning av artiklar och sammanställning av resultatet hölls en medveten neutral hållning. Under granskningen försökte förförståelsen sättas åt sidan för att resultatets för att presentera ett resultat så fritt från tolkningar som möjligt. De utvalda studierna hade alla godkännande från etiskt kommittee och deltagarna hade lämnat ett informerat samtycke. Vid analys och sammanställning av resultaten fanns ett etiskt förhållningssätt (Kristensson, 2014).

En tänkbar svaghet i arbetet är att relevanta och viktiga resultat för syftet inte identifierats i urvalsprocessen. Den tidsbegränsning som gjordes uteslöt äldre artiklar, vilket gav nyare och relevant forskning men kan ha uteslutit för syftet betydande forskning. Urvalen på titel-

11

och abstractnivå kunde vara tillfällen där relevant data missades. Att artiklarna var skrivna på engelska kunde göra att det finns en risk för att ord och uttryck översätts fel och det utgör en minskning i trovärdighet. Granskningen av artiklarna gjordes först enskilt och sedan tillsammans, utifrån en mall. Det innebär en egen tolkning av vissa aspekter i de olika artiklarna som kan utgöra en risk vid tolkning och värdering av kvalitén. Förförståelse kan påverka analysen av resultatet och slutsatser som inte grundas i artiklarnas resultat, vilket minskar tillförlitligheten och trovärdigheten. Kristensson (2014) berättar att även om medvetenheten om att förförståelse kan påverka resultatet har funnits, finns möjligheten att resultaten och granskningen färgats av förförståelse.

9.2 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat nämns olika faktorer som ålder, kön, anställningsstatus och utbildning som påverkade personers benägenhet till fysisk aktivitet vid depression.

Vancampfort et al. (2017) menade att en medvetenhet hos sjuksköterskan om dessa faktorer kunde ge vägledning i att utforma personcentrerade samtal och träningsprogram. Forskning visade att deltagande i intervention hjälpte deltagarna att öka sin fysiska aktivitet. En intervention innebär att deltagarna får ett planerat träningsprogram där aktiviteter loggas och följs upp. Att samtidigt få stöd från en sjuksköterska hjälpte deltagarna att bibehålla den ökade fysiska aktiviteten (Harris et al., 2017).

För att fysisk aktivitet skulle bli en hälsofrämjande åtgärd för personer med depression krävs en förändringsprocess. En viktig del i processen var motivation. Sjuksköterskan, tillsammans med andra professioner som personen möter inom hälso- och sjukvården, kunde i ett inledande skede hjälpa personen att hitta motivation, genom att i samtal

informera personen och tillsammans med personen hitta de motionsformer som fungerade. När personen fick egna upplevelser av att fysisk aktivitet kunde minska depressiva symtom, hittade glädjen i aktiviteterna och ökade tilltron till den egna förmågan kunde personen ta kontroll över sin situation. Motivationen var något som kom inifrån och en inre motivation behövs för att få kontinuitet både nu och i framtiden (Pickett, Kendrick & Yardley, 2017). För att personer med depression ska kunna använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd kunde sjuksköterskan använda sig av många olika angreppssätt så som information, målsättning och samtal (Brown, 2009). Lindqvist, Kostenius och Gard (2014) samt Reiser och Schlenk (2009) uppmärksammade att motivation och feedback var komponenter. Reiser och Schlenk (2009) menade att genom uppföljning av personers process gavs möjlighet till relationsbygge och att sjuksköterskan följde igenom förloppet.

I litteraturstudiens resultat nämndes physical activity counselling (PAC) som en metod att öka fysisk aktivitet, som en hälsofrämjande- och omvårdnadsåtgärd hos personer med depression (Mcfadden et al., 2017). Gagnon, Fortier, McFadden och Plante (2018) hade undersökt hur beteendeförändringar och MI kunde användas inom PAC för att öka fysisk aktivitet. Författarna beskrev att PAC var ett verktyg som sjuksköterskor och andra prfessioner inom hälso- och sjukvården kunde använda för att i mötet med en person lära sig mer om personens specifika behov och barriärer. I litteraturstudiens resultat beskrevs olika bakomliggande faktorer som kunde vara hinder för att deprimerade personer skulle utföra fysisk aktivitet. Med hjälp av PAC kunde sjuksköterskan identifiera de olika

12

riskfaktorerna hos personen de mötte och därefter upprätta en så bra och personcentrerad träningsplan som möjligt vilken kunde öka förutsättningarna för att personen skulle lyckas. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett sätt för sjuksköterskan och annan vårdpersonal som till exempel fysioterapeuter och läkare att hjälpa en patient med att öka fysisk aktivitet och främja hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Alla FaR® bör följas upp för att eventuellt justera ordinationen eller ytterligare motivera personen (ibid.). Genom att koppla ihop FaR® och PAC har sjuksköterskan stora möjligheter att hjälpa varje enskild person med depression att öka sin fysiska aktivitet och främja sin hälsa.

När en livsstilsförändring ska göras, till exempel ökning av fysisk aktivitet, måste

personens autonomi beaktas. Varje person har rätt att välja själv och utan personens vilja är det omöjligt att genomföra en långsiktig ökning av fysisk aktivitet (Faskunger, 2013). När en person med depression ska öka sin fysiska aktivitet är vissa aspekter viktiga att

uppmärksamma; varför personen vill öka sin fysiska aktivitet, vilka mål vill uppnås och att personen själv får vara med och generera lösningar för att överkomma personliga barriärer som finns (Gagnon et al., 2018). Genom att ta hänsyn till autonomin och att involvera personens egna värld kan bästa möjliga väg hittas för att öka fysisk aktivitet.

För personer med depression orsakar sjukdomen flera typer av lidande.

Depressionssymtomen blir ett sjukdomslidande som påverkar stora delar av den insjuknade personens vardag (Eriksson, 1994). Till sjukdomslidande hör även att depression är en riskfaktor för ökad prevalens för sjukdomar i cirkulationsorganen. Depression medför även andra riskfaktorer för hälsan som rökning, hypertoni eller övervikt. Med depression ökar även risken för självmord (von Knorring, von Knorring & Waern, 2013). Sammantaget gör det att depression blir ett livslidande eftersom det berör hela livssituationen och ifrågasätter det egna livets existens (Eriksson, 1994). Sjuksköterskan och övriga professioner inom hälso- och sjukvården bör vara medvetea om att lidandet vid depression kan vara

mångfacetterat. Att lindra lidande är vårdandets kärna och därför bör sjuksköterskan beakta varje individs lidande på ett personcentrerat sätt vid bemötande av personer med depression (Arman, 2017).

9.2.2 Genus och samhället

Resultatet i litteraturstudien rörande genus var tvetydigt. Flera av artiklarna diskuterade att skillnader fanns mellan män och kvinnor medan andra artiklar inte lyfte upp könsskillnader som en påverkande faktor. Ett resultat som uppvisade skillnader var viljan att utföra fysisk aktivitet vid depression, där män var mindre benägna att träna vid depression än kvinnor. En annan skillnad som resultatet visade var effekten på depressiva symtom vid ökad fysik aktivitet, där kvinnor uppvisade en bättre effekt än män. Medvetenhet om detta förhållande är en faktor som sjuksköterskor bör ta i beaktande när de i samtal försöker motivera

personer med depression att vara mer fysiskt aktiva.

Studier kring genus bedrivs i dag inom så gott som alla vetenskapliga ämnesområden och forskningen kring genus har gått från att beröra fler saker än sexualitet och kön. Dagens genusforskning har breddats till att innefatta variationer i funktion, etnicitet, ålder och klass. Det finns idag en ökad medvetenhet om att maktstrukturer finns inom vården och det

13

är viktigt att genusforskningen i sin breda omfattning får plasts inom all forskning och i omorganisationer som görs i vården. I sjuksköterskans bemötande bör även genus med all sin bredd finnas med (Dahlborg-Lyckhage & Eriksson, 2017).

Den breddade genusforskning som Dahlborg-Lyckhage och Eriksson (2017) beskriver överensstämmer till stor del med litteraturstudiens resultat om påverkande faktorer. På grund av det finns ännu en orsak till att sjuksköterskan ska ha genusperspektivet med sig när fysisk aktivitet används som hälsofrämjande åtgärd för personer med depression. Användning av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid behandling av personer med depression kan ha samhälleliga fördelar. Depression är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i världen och förorsakar en hög kostnad för samhället (WHO, 2018). Fysisk aktivitet är ett enkelt och jämfört med läkemedel och terapi billigt och mer miljövänligt behandlingsalternativ. Det kan bidra till att människor använder sig av gång och cykel för att transportera sig istället för att använda bil. Resultatet i studien visade att träning på fritiden gav bättre effekt för personer med depression. En ökning av fysisk aktivitet på fritiden kunde leda till en ökning av att använda sig av fysisk aktivitet vid transport. 9.2.3 Effekt av fysisk aktivitet

Det fanns resultat som indikerar att fysisk aktivitet var en skyddsfaktor mot att utveckla depression (Donaghy, 2007; Teychenne et al., 2008). Donaghy (2007) visade att det fanns stöd för att använda träning vid behandling av mild till måttlig depression. Vid jämförelse av de resultat som bearbetas i litteraturstudien fanns det en begränsning på grund av att olika metoder har använts, trots olikheterna uppvisas tydliga sänkningar av personernas depressiva symtom i studierna. Fysisk aktivitet hade visat sig vara fördelaktig både för den mentala- och generella hälsan. Fördelarna översteg riskerna med en stillasittande livsstil (ibid.).

Nuvarande forskning förespråkade att träning gav samma neurobiologiska förbättring som antidepressiv läkemedelsbehandling; genom att öka halten av serotonin, transmissionen av noradrenalin, öka tåligheten mot stresshormonet kortisol och höja endorfinkoncentrationen (Hellmich et al., 2010). Serotonin och endorfiner är stämningshöjande och ger en känsla av lycka och välmående, vilket är motsatsen till vad personer känner under depressiva

episoder (Ellervik, 2013).

Resultatet i litteraturstudien visade att effekten av fysisk aktivitet kunde vara positiv, men att den var tillfällig. Precis som gruppterapi och läkemedelsbehandling är fysisk aktivitet endast hälsofrämjande och omvårdande så länge den utövas. Därför var det viktigt som sjuksköterska att hjälpa personer med depression att komma igång med regelbunden fysisk aktivitet för att få bestående sänkning av depressiva symtom. Enligt DSM-5 (2013) är ett av symtomen som kan finnas för att en person ska få diagnosen depression värdelöshetskänsla. Resultatet beskrev att fysisk aktivitet kunde öka tilltron till den egna förmågan vid träning och gav personen som tränar en känsla av tillfredsställelse, vilket kunde bidra till att minska värdelöshetskänslan.

Förväntan kunde vara ett verktyg som inspirerade till att personer med depression att klara av en livsstilsförändring bättre, till exempel genom att öka fysisk aktivitet. Som resultatet i litteraturstudien visade så kunde det även vara en bidragande faktor till uppvisande av mer depressiva symtom vid uppföljning (Helgadóttir et al., 2014). Anledningen kunde vara att

14

personer sätter upp för höga mål och mål som inte kan uppnås. Vid misslyckanden blev personen besviken och känslan av depression ökade. Sjuksköterskan kunde hjälpa personer med depression att hitta en rätt ställd förväntan på hur fysisk aktivitet kunde vara en

hälsofrämjande åtgärd vid depression

10 Slutsats

Fysisk aktivitet är en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression. Med beaktande av bakgrundsfaktorer och ett personcentrerat förhållningssätt vid samtal kan fysisk aktivitet ge en förbättrad livssituation för personer med depression.

10.1 Klinisk nytta

Resultatet ger en övergripande bild av hur fysisk aktivitet kan användas som

hälsofrämjande åtgärd vid omvårdnad av personer med depression. En förståelse för hur bakgrundsfaktorer och könsskillnader påverkar personer med depression, kan hjälpa sjuksköterskan att motivera personen till en mer aktiv livsstil. Att kunna identifiera och bemöta riskfaktorer för låg fysisk aktivitet samt att motivera personer med depression att börja och vidmakthålla träning är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter.

Personcentrerad omvårdnad blir speciellt viktig eftersom egenvården är en stor del av processen. Träningsformer och uppgifter som personen inte uttrycker något intresse för leder inte till regelbunden träning, vilket är förutsättningen för en sänkning av depressiva symtom.

11 Förslag till fortsatt forskning

Forskning om biologiska markörer kan leda till att depression upptäcks tidigare och ge mer individanpassad och snabbare behandling. Andra områden där möjlighet för vidare

forskning finns är hurdan träning som ger bäst effekt på minskning av depressiva symtom. Konditionsträning eller styrketräning? Inomhus eller utomhus? Intensitet eller duration? Hur ofta? Även forskning om hur FaR® och PAC tillsammans kan ge sjuksköterskan hjälp i att hitta användbara strategier för att personer med depression ska kunna öka sin fysiska aktivitet kan ge bättre förståelse.

15

Referenslista

*- vetenskapliga artiklar som använts i resultatet

American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force.American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.)

Arman, M. (2017). Lidande I L. Wiklund Gustin & I.Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 213–224). Lund: Studentlitteratur AB.

Brown AS. (2009). Promoting physical activity amongst adolescent girls. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 32(2), 49–64. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=105365506&site=ehost -liv

*Chang, Y.-C., Lu, M.-C., Hu, I.-H., Wu, W.-C. I., & Hu, S. C. (2017). Effects of different amounts of exercise on preventing depressive symptoms in community-dwelling older adults: a prospective cohort study in Taiwan. BMJ Open, 7(4), e014256.

https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-014256

Dahlborg-Lyckhage, E. & Eriksson, H. (2017). Introduktion. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.) Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 15-30). Lund: Studentlitteratur.

Donaghy ME. (2007). Exercise can seriously improve your mental health: fact or fiction) Advances in Physiotherapy, 9(2), 76-88. Retrieved from

https://web-a-ebscohost- com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=85fa9650-ab61-413a-bbb7-0de96110a5e7%40sdc-v-sessmgr05

Ekblom-Bak, E. (2015). Svenskar rör sig för lite. Idrottsforskning. Hämtad 18 december, 2018, från

https://www.idrottsforskning.se/svenskar-ror-sig-for- lite/?fbclid=IwAR2XDprVHkB7zSYtnd7BT99nVaSTf8rO2HtdbErLUJorFnkenZHg-pe_EvA

Ekblom-Bak, E., Ekblom, Ö., Andersson, G., Wallin, P., Söderling, J., Hemmingsson, E. & Ekblom, B. (2018) Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017. Scandinavian journal of medicine & science in sports 2018;00.1-8. https://doi.org/10.1111/sms.13328

Ellervik, U. (2013, maj). Träning kan motsvara normal dos morfin. Forskning & Framsteg. Från www.fof.sse/

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB

Faskunger, J. (2013). Beteendeförändring – att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning (s. 115-129). Lund: Studentlitteratur. Faskunger, J., Leijon, M., Ståhle, A. & Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på

recept(FaR®) – en vägledning för implementering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Från

https://www.norskfriluftsliv.no/wp-16

content/uploads/2016/02/fysisk_aktivitet_p__recept_en_v_gledning_f_r_implementering.p df

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Frenn M, Malin S, Villarruel AM, Slaikeu K, McCarthy S, Freeman J, & Nee E. (2005). Determinants of physical activity and low-fat diet among low income African American and Hispanic middle school students. Public Health Nursing, 22(2), 89–97. Retrieved from https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=106648326&site=ehost -live

Gadad, B. S., Jha, M. K., Czysz, A., Furman, J. L., Mayes, T. L., Emslie, M. P., & Trivedi, M. H. (2018). Peripheral biomarkers of major depression and antidepressant treatment response: Current knowledge and future outlooks. Journal of Affective Disorders, 233, 3– 14. https://doi.org/10.1016/j.jad.2017.07.001

Gagnon, J.-C., Fortier, M., McFadden, T., & Plante, Y. (2018). Investigating the behavior change techniques and Motivational Interviewing in Physical Activity Counselling

sessions. Psychology of Sport & Exercise, 36, 90-99. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2018.02.002

*Gudmundsson, P., Lindwall, M., Gustafson, D. R., Östling, S., Hällström, T., Waern, M., & Skoog, I. (2015). Longitudinal associations between physical activity and depression scores in Swedish women followed 32 years. Acta Psychiatrica Scandinavica, 132(6), 451– 458. https://doi.org/10.1111/acps.12419

*Hallam, K. T., Bilsborough, S., & de Courten, M. (2018). “Happy feet”: Evaluating the benefits of a 100-day 10,000 step challenge on mental health and wellbeing. BMC Psychiatry, 18. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=psyh&AN=2018-03475-001&site=ehost-live

Harris, T., Kerry, S. M., Limb, E. S., Victor, C. R., Iliffe, S., Ussher, M. … Cook, D. G. (2017). Effect of a Primary Care Walking Intervention with and without Nurse Support on Physical Activity Levels in 45- to 75-Year-Olds: The Pedometer And Consultation

Evaluation (PACE-UP) Cluster Randomised Clinical Trial. PLoS Medicine, 14(1), 1–19. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1002210

*Helgadóttir, B., Ekblom, Ö., & Forsell, Y. (2014). Impact of expectations on the effects of exercise on psychological distress. American Journal of Health Behavior, 38(5), 650–656. https://doi.org/10.5993/AJHB.38.5.2

Hellmich, I., Latini, A., Sigwalt, A., Giovanni Carta, M., Machado, S., Velasques, B., Ribeiro, P. & Budde, H. (2010). Neurobilogical alterations induced by exercise and their impact on depressive disorders. Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health, 2010(6), 115-125. Retrieved from

https://www-ncbi-nlm-nih- gov.db.ub.oru.se/pmc/articles/PMC3026330/?fbclid=IwAR01IYB_rZ3Q3i-l_7Hwu4It8TEwY7q4BYWDIEuxeyG4mApX6P_V8F-usU8#__ffn_sectitle

17

Krishna, M., Lepping, P., Jones, S., & Lane, S. (2015). Systematic review and meta-analysis of group cognitive behavioural psychotherapy treatment for sub-clinical

depression. Asian Journal of Psychiatry, 16, 7–16. https://doi.org/10.1016/j.ajp.2015.05.043 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindqvist, A.-K., Kostenius, C., & Gard, G. (2014). Fun, feasible and functioning: Students’ experiences of a physical activity intervention. European Journal of Physiotherapy, 16(4), 194–200. https://doi.org/10.3109/21679169.2014.946089

Livsmedelsverket. (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Stockholm: Livsmedelsverket. Från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Martinsen, W., E, Hovland, A., Kjellman, B., Taube, J. & Andersson, E. (2016). Fysisk aktivitet vid depression I Ståhle, A. (Red). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s 362-370) Stockholm: Läkartidningen Förlag AB

*McFadden, T., Fortier, M. S., & Guérin, E. (2017). Investigating the effects of Physical Activity Counselling on depressive symptoms and physical activity in female

undergraduate students with depression: A multiple baseline single-subject design. Mental Health and Physical Activity, 12, 25–36. https://doi.org/10.1016/j.mhpa.2017.01.002 Medibas. (2017). SSRI och SNRI (antidepressiva). Hämtad 12 november, 2018, från Medibas,

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/psykiatri/patientinformation/lakemedel/ssri-och-snri-antidepressiva-medel/ Medibas. (2018). Behandling av depression. Hämtad 18 december, 2018, från Medibas,

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/psykiatri/patientinformation/depression/depression-behandling/

Pickett, K., Kendrick. T., & Yardley, L. (2017). ”A forward movement into life”: A qualitative study of how, why and when physical activity may benefit depression. Mental Health and Physical Activity, 12, 100-109. https://doi.org/10.1016/j.mhpa.2017.03.004 *Pickett, K., Yardley, L., & Kendrick, T. (2012). Physical activity and depression: A multiple mediation analysis. Mental Health and Physical Activity, 5(2), 125–134. https://doi.org/10.1016/j.mhpa.2012.10.001

Prina, A. M., Cosco, T. D., Dening, T., Beekman, A., Brayne, C., & Huisman, M. (2015). The association between depressive symptoms in the community, non-psychiatric hospital admission and hospital outcomes: A systematic review. Journal of Psychosomatic

18

Reiser LM, & Schlenk EA. (2009). Clinical use of physical activity measures. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 21(2), 87–94.

https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2008.00389.x

SFS 2013:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Sveriges riksdag.

Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer vid depression och ångestsyndrom – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR® - Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6f0/r

-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf?fbclid=IwAR325ikI9b_osvbJQxFNg8_BmOtOkQbf2ddSIY0Eb65vWAwDYz qI9PjG1XQ#page28

Stigsdotter Nyström, M. E., & Nyström, M. (2007). Patients experiences of recurrent depression. Issues in Mental Health Nursing, 28:7, 673-690,

https://doi.org/10.1080/01612840701416064

*Teychenne, M., Ball, K., & Salmon, J. (2008). Associations between physical activity and depressive symptoms in women. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 5. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=psyh&AN=2014-47890-001&site=ehost-live

*Vancampfort, D., Stubbs, B., Firth, J., Hallgren, M., Schuch, F., Lahti, J., … Koyanagi, A. (2017). Physical activity correlates among 24,230 people with depression across 46 low- and middle-income countries. Journal of Affective Disorders, 221, 81–88.

https://doi.org/10.1016/j.jad.2017.06.012

von Knorring, A.-L., von Knorring, L., & Waern, M. (2013). Depression från vaggan till graven. Läkartidningen nr 9-10(110), s. 480-483. Från http://lakartidningen.se

*Wiles, N. J., Haase, A. M., Lawlor, D. A., Ness, A., & Lewis, G. (2012). Physical activity and depression in adolescents: Cross-sectional findings from the ALSPAC cohort. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 47(7), 1023–1033.

https://doi.org/10.1007/s00127-011-0422-4

WMA- The World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad,

26 december, 2018, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

World Health Organization. (2018). Depression. Hämtad 12 november, 2018, från WHO, http://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/depression

19

*Zhang, J., & Yen, S. T. (2015). Physical activity, gender difference, and depressive symptoms. Health Services Research, 50(5), 1550–1573. https://doi.org/10.1111/1475-6773.12285

20

Bilaga 1 – Sökmatris

Databas Sökord Resultat

av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3

Cinahl 2018-11-09 12:00 MM ”Depression” (S1) 36 262 MM ”Physical activity” (S2) 12 604 MM ”Health promotion” (S3) 18 588 Begränsningar: Peer reviewed, English, 2008-2018 Cinahl 2018-11-09 14:00 MM ”Depression” (S1) 36 262 MM ”Physical activity” (S2) 12 604 MM ”Health promotion” (S3) 18 588 MM ”Mental disorders” (S4) 20 941 Mood disorder (fritext) (S5) 966 MM ”Exercise” (S6) 13 228 MM ”Exertion” (S7) 1561 MM ”Health behavior” (S8) 12 824 ”Health lifestyle” (S9) 141 Begränsningar: Peer reviewed, English, 2008-2018

Databas Sökord Resultat av sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Medline 2018-11- 09 13:00 MM “Depression” (S1) 33 277 MM “Exercise” (S2) 33 756

21 MM ”Health promotion” (S3) 22 407 Begränsningar: English, 2010-2017

Databas Sökord Resultat av sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 PsycINFO 2018-11-09 13:30 MM “Major Depression” OR MM “Depression (emotion)” (S1) 42 069 MM “Physical activity” (S2) 10 926 MM ”Health promotion” (S3) 11 674 Begränsningar: Peer-reviewed English, 2008-2018 PsycINFO 2018-10-09 13:45 MM “Major Depression” (S1) 39 312 MM “Physical activity” (S2) 10 952 DE “Exercise” (S3) 14 260 Begränsningar: Peer-reviewed English, 2008-2018 PsycINFO 2018-11-14 14:30 MM “Major Depression” OR MM “Depression (emotion)” (S1) 111 718 MM “Mental Disorders” (S2) 64 225 MM “Physical activity” OR MM “Active living” OR 20 642

22 MM “Activities of daily living” OR MM “Daily activities” (S3) MM “Exercise” OR MM “Aerobic exercise” (S4) 18 277 MM “Health promotion” OR MM “Health care Psychology” OR MM “Community mental health training” OR MM “Mental health programs” OR MM “Primary health care“ (S5) 44 373 MM “Health behavior” OR MM “Lifestyle changes” (S6) 21 243

Sökmatris med Booleska operatorer (AND) & (OR)

Databas Sökord Resultat

av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3

Cinahl 2018-11-09 12:00 (S1) AND (S2) AND (S3) 4 4 4 2 Begränsningar: Peer reviewed, English, 2005-2018 Cinahl 2018-11-09 14:00 (S1) OR (S4) OR (S5) (S10) 57 578 (S2) OR (S6) OR (S7) = (S11) 26 742 (S3) OR (S8) OR (S9) = (S12) 29 875

23

(S10) AND (S11) AND (S12)

29 29 22 7

Databas Sökord Resultat av sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Medline 2018-11- 09 13:00 (S1) AND (S2) AND (S3) 7 7 7 3 Begränsningar: English, 2010-2017

Databas Sökord Resultat av sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 PsycINFO 2018-11-09 13:30 (S1) AND (S2) AND (S3) 6 6 6 1 Begränsningar: Peer-reviewed English, 2008-2018 PsycINFO 2018-11-09 13:45 (S1) AND (S2) AND (S3) 109 109 50 23 Begränsningar: Peer-reviewed English, 2013-2018 PsycINFO 2018-11-14 14:30 (S1) OR (S2) = (S7) 60 747 (S3) OR (S4) = (S8) 20 845 (S5) OR (S6) = (S9) 32 946 (S7) AND (S8) AND (S9) = (S10) 48 48 28 11

24

Bilaga 2 – Artikelmatris

1(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Chang, Y.-C., Lu, M.-C., Hu, I.-H., Wu, W.-C. I., & Hu, S. W.-C. (2017). Effects of different amounts of exercise on preventing depressive symptoms in community-dwelling older adults: a prospective cohort study in Taiwan. BMJ Open, 7(4), e014256. Taiwan To compare the effects of four different amounts of exercise for preventing depressive symptoms in community-dwelling older adults.

Kvantitativ studie, prospektiv kohortstudie.

Inklusionskriterier:

≥65år

Exklusionskriterier:

De som inte slutförde undersökningen. Personer boende på institution.

Enkäter besvarade av ombud.

Urval: Nationellt representativt urval. Bortfall: De som mötte exklusionskriterierna. Studiegrupp: n = 2673, M = 74,2 år 54,5% män Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Nationellt representativt urval. Longitudinell studie. Hög respons.

Forskarna har noga övervägt analysmetod.

Svagheter:

Medicinändringar, nutrition och

omgivningen kan vara confounders.

Resultatet beskrev att tidigare träning inte hjälpte till att reducera nuvarande depressiva symtom utan att effekten av träning var kortvarig och just nu. Regelbunden och bestående träning förebyggde depressiva symtom. 15 min, 3ggr/vecka reducerade depression. 30 min, 6ggr/vecka reducerade symtomen vid djup depression.

God fysisk funktion,

känslomässigt stöd, självskattad hälsa, ekonomisk tillfredsställese och ej tidigare deprimerad gav större sänkning av

25

2(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Gudmundsson, P., Lindwall, M., Gustafson, D. R., Östling, S., Hällström, T., Waern, M., & Skoog, I. (2015). Longitudinal associations between physical activity and depression scores in Swedish women

followed 32 years. Acta Psychiatria

Scandinavia, 132(6), 451-458.

Sverige

This study aimed to preform comprehensive evaluations of relationships between physical activity and depression scores in women followed from mid- to late life.

Kvantitativ studie, observationsstudie. Inklusionskriterier: Ej redovisat. Exklusionskriterier: Ej redovisat. Urval: Representativt suburval Bortfall: Ej redovisat. Studiegrupp: n=800 kvinnor. 44-60 år, M=53,4 år. Datainsamlingsmetod: Enkäter, självskattningsskalor. Analysmetod: Statistisk analysmetod. Styrkor: Urvalet var representativt för populationen.

Hänsyn till confounders togs.

Analys av data gjordes både mellan individer och över tid för varje individ.

Svagheter:

Minskad extern

validitet pga urval bara vita kvinnor boende i Sverige.

Observationsstudie minskade möjlighet att dra generella slutsatser. Självrapportering gav inte optimala mått på fysisk aktivitet.

Resultatet visade att låg nivå av fysisk aktivitet var relaterat till djupare depression.

Minskad fysisk aktivitet över tid gav djupare depression vid uppföljning.

Djupare depression vid baseline var relaterat till sjunkande nivå av fysisk aktivitet vid

26

3(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Hallam, K. T.,

Bilsborough, S., & de Courten, M. (2018). “Happy feet”:

Evaluating the benefits of a 100-day 10,000 step challenge on mental health and wellbeing. BMC Psychiatry, 18.

Indien & Australien

The aim of this investigation was to assess the impact of a 100-day workplace based 10,000 step challenge on mental health and well-being in an international workplace community sample. Kvantitativ studie, experimentell studie. Inklusionskriterier: Ej redovisat. Exklusionskriterier: Ej redovisat. Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall:

416 – de som inte fullföljt minst 70 dagar eller de som inte fullföljt enkäterna.

Studiegrupp: n= 1963. 1558 män och 505 kvinnor. 16-74 år, M= 36,6 år. Datainsamlingsmetod: Enkäter. Analysmetod: Statistik analysmetod. Styrkor: Stort urval. Svagheter: Självrapportering ger inte optimala mått på fysisk aktivitet.

Resultaten berättade att en 100-dagars 10 000-stegs intervention hade effekt på minskad

depression och ökat välbefinnande.

Det fanns ingen signifikant korrelation mellan antalet steg och förändring av

depressionsnivå. En tendens till större sänkning av

depressionssymtom sågs vid fler antal steg.

Ålder och kön kunde vara påverkande faktorer.

27

4(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Helgadóttir, B.,

Ekblom, Ö., & Forsell, Y. (2014). Impact of expectations on the effects of exercise on psychological distress. Amerian Journal of Health Behavior, 38(5), 650-656. Sverige

The aim of this study was to study if the association between physical exercise and psychological distress was effected by expectations. Kvantitativ studie, kohortstudie. Inklusionskriterier: 20-64 år Boende i Stockholmslän Responderat i alla 3 delar

Exklusionskriterier: Ej redovisat Urval: Hälsoenkäter om mental hälsa. Bortfall: 47% i första enkäten 17% i andra enkäten 35% i tredje enkäten Studiegrupp: n= 4631 st. M= 44,8 år, 20-64 år 40.5% män 49,5% kvinnor Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analysmetod Styrkor: Stort urval. Longitudinell design. Confounders beaktade. Mätinstrumenten MDI för depression är sensitivt och specifikt. Bortfallsanalys.

Svagheter:

Psykisk ohälsa är inte lika med depression (marginell påverkan enligt forskarna). Stort bortfall (ca 75%). Självrapportering ger lägre reabilitet.

Resultatet uppvisade att träning och förväntan påverkade depressionssymtom.

De som tränade utan förväntan hade färre depressionssymtom än de som hade positiv

förväntan.

De som inte hade några

förväntningar på fysisk aktivitet och inte tränade hade fler depressionssymtom vid uppföljning.

28

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

McFadden, T., Fortier, M. S. & Guérin, E. (2017). Investigating the effects of Physical Activity Counselling on depressive symptoms and physical activity in female undergraduate students with

depression: A multiple baseline single-subject design. Mental Health and Physical Activity, 12, 25-36. Canada The primary aim of this study was to improve levels of depression among female undergraduate students by implementing a two-month PAC (physical activity counselling) intervention. Kvantitativ studie. Inklusionskriterier: Kvinnor, universitetsstuderande fulltid, deprimerade (mild-allvarlig), 18-24 år, låg aktivitetsnivå. Exklusionskriterier: Ej redovisat Urval: Bekvämlighetsurval. Bortfall: 1 deltagare Studiegrupp: 5 kvinnor, 18–21 år. Datainsamlingsmetod: Enkäter, självskattningsskalor. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Motiverande samtal inkluderad i intervention Ny och viktig forskning Individanpassad Självkritisk Tydligt beskrivet resultat Svagheter: Få deltagare Kort intervention Ej generaliserbar för population Depression ej kliniskt diagnostiserad

Resultatet redogjorde för att depressionssymtom minskade hos alla som deltog i

intervention med fysisk aktivitet och PAC.

PAC var en möjlig metod för att med ökning av fysisk aktivitet minska depressiva symtom.

29

6(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Pickett, K., Yardley L., & Kendrick T. (2012). Physical activity and depression: A multiple mediation analysis. Mental Health and Physical Activity, 5(2), 125-134.

Storbritannien

The aim was to assess whether positive affect, negative affect, physical activity self-efficacy, coping self-efficacy and exercise-induced feelings cross-sectionally mediated the association and the relative importance of each of these. Kvantitativ studie, tvärsnittsstudie. Inklusionskriterier: 18–65 år.

Nedstämdhet eller depression.

Exklusionskriterier:

Fysiska hinder för träning.

Urval: Ej redovisat Bortfall: 27,4% Studiegrupp: n=164 st. 19-63 år, M=30 år. Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk analysmetod Styrkor: Många studerade variabler. Svagheter: Ej generaliserbart för population.

Ingen hänsyn till confounding faktorer

Resultatet beskrev att motion på fritiden hade större effekt på sänkning av depressiva symtom än andra typer av fysisk

aktivitet.

Ökad fysisk aktivitet gav förutom minskade depressiva symtom en positiv påverkan på känslan av tillfredsställelse och en ökad tilltro till den egna förmågan till träning.

Psykosociala erfarenheter har stor påverkan på effekten av depressiva symtom hos personer med depression.

30

7(10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr., land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Teychenne, M., Ball, K., & Salmon, J. (2008). Associations between physical activity and depressive symptoms in women. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activit, 5.

Australien

The aim of this study was to examine the associations between various components of physical activity (dose, domain and social context) and odds of depressive symptoms in women. Kvantitativ studie, tvärsnittsstudie. Inklusionskriterier: Ej redovisat. Exklusionskriterier: Graviditet. Urval: Rekryterade ur australienska statistiska centralbyrån. Bortfall: De som mötte exklusionskriterierna samt de som inte fullföljde inledande enkäter. Studiegrupp: n=1501 st. 18-65 år, M= 42 år. Kvinnor. Datainsamlingsmetod: Enkäter Analysmetod: Statistisk innehållsanalys Styrkor: Stort urval. Ny forskning.

Hänsyn till confunders.

Svagheter:

Kan ej bestämma orsakssambandet. Själskattningsskalor ger lägre reabilitet.

Stort bortfall, endast ca 45% svarade på

inledande enkät.

Resultaten visade att träning på fritiden sänkte

depressionssymtomen, högre nivå av fysisk aktivitet gav större sänkning av depression. Större sänkning av

depressionsnivå vid träning med familjemedlem, vän eller i grupp.

Högre depressionspoäng vid uppföljning visades av de som blivit avskräckta från träning eller som inte hade någon att träna med.