Kartläggning av användning av kreativa aktiviteter
som arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och
omsorgsboenden i Sverige.
En kvantitativ studie.
Survey of the use of creative activities as an
occupational therapy method for the elderly in
retirement homes in Sweden.
A quantitative study.
Författare: Josefin Hård och Kajsa Rokowski
Termin 5, 2019
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Helen Lindner, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper Examinator: Carin Fredriksson, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi
Svensk titel: Kartläggning av användning av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk
metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. En kvantitativ studie.
Engelsk titel: Survey of the use of creative activities as an occupational therapy method
for the elderly in retirement homes in Sweden. A quantitative study.
Författare: Josefin Hård och Kajsa Rokowski Datum: 2019-12-12
Antal ord: 7660
Sammanfattning:
Bakgrund: Kreativa aktiviteter är en arbetsterapeutisk metod som passar många
patientgrupper bland andra äldre som bor på vård- och omsorgsboenden. Med kreativa aktiviteter menas aktiviteter där människan använder sin kreativitet för att skapa en produkt eller för en skapande process. Det kan vara att sticka, måla eller spela teater. Genom att delta i kreativa aktiviteter kan de äldre bland annat: öka sin aktivitet, få en känsla av välbefinnande och lindra sina besvär.
Syfte: Syftet med studien är att kartlägga användning av kreativa aktiviteter som
arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige.
Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod genomfördes. Datainsamlingen skedde via
en webbenkät utformat i Google formulär. Uppsatsförfattarna konstruerade enkätfrågor och dessa besvarades av 50 arbetsterapeuter från tre län i Sverige. Data analyserades i Microsoft Excel och redovisades med deskriptiv statistik, tabeller och figurer.
Resultat: Majoriteten av arbetsterapeuterna (90%) använder sig inte av kreativa aktiviteter i
sitt arbete med äldre på vård- och omsorgsboenden. De som använder kreativa aktiviteter (10%) använder dem för personer som är intresserade och personer med demens. Det beskrivs dock att det finns andra yrkesgrupper eller volontärer som utför dessa aktiviteter med äldre på vård-och omsorgsboenden.
Slutsats: Kreativa aktiviteter är en metod som används sällan av arbetsterapeuter för
patienter på vård- och omsorgsboende för äldre i Sverige. Studiens resultat tyder på att det är annan personal och frivilligorganisationer som tar över tillämpning av denna metod för dessa patienter. Vidare forskning inom ämnet behövs för att se om detta har en påverkan på
kreativa aktiviteters effekt på de äldre.
Innehållsförteckning
1.Inledning……….1
2. Bakgrund………...1
2.1 Aktivitet………...1
2.2 Kreativitet och kreativa aktiviteter………....1
2.3 Kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod……….2
2.4 Äldre och arbetsterapi………...3
2.5 Kreativa aktiviteter för äldre och dess effekt………....3
2.6 Boendeformer för äldre i Sverige……….4
2.7 Problemområde……….4 3. Syfte………...5 4. Metod……….5 4.1 Design………....5 4.2 Urval………..5 4.3 Utformning av enkät………...5 4.4 Datainsamling……….…...7 4.5 Dataanalys……….…,...7 4.6 Etiska ställningstaganden………...7 5. Resultat………...8 5.1 Deltagares bakgrundsinformation………...8 5.2 Information om arbetsplats………...8
5.3 Arbete med kreativa aktiviteter för äldre………...……...9
5.4 Synpunkter på användning av kreativa aktiviteter för äldre………....11
5.5 Kreativa aktiviteter för äldre används inte som metod av arbetsterapeuter…….……12
6. Diskussion………....14 6.1 Resultatdiskussion………...14 6.2 Metoddiskussion………...16 6.2.1 Arbetsterapipraxis……….…………..……….…..18 6.2.2 Vidare forskning………..………..18 7. Slutsats……….19 8. Referenslista………....20 9. Bilaga Enkätformulär
1
1. Inledning
Människor i samhället blir allt äldre och därmed ökar deras behov av arbetsterapi.
Arbetsterapeuter arbetar med problemlösningar med fokus på att behålla och förbättra de äldres aktivitetsförmåga. I kreativa aktiviteter kan äldre personer utnyttja sina resurser och förmågor för att hitta en väg till ett bättre aktivitetsliv (1). “De senare åren i livet kan vara en trevlig tid i livet” (2) då personer har mer tid till att ägna sig åt fritidsaktiviteter. Detta
definierar livskvalitet och känsla av välbefinnande (2). Även de äldre i behov av lite mer stöd som bor på en form av vård- och omsorgsboende för äldre behöver en vardag fylld med meningsfulla aktiviteter (3, 4). Arbetsterapeuter kan hjälpa till att anpassa dessa aktiviteter till äldres aktivitetsförmåga (2) och tar hänsyn till individen, miljö och uppgiften som ska utföras (5).
2. Bakgrund
2.1 Aktivitet
Aktivitet är ett viktigt begrepp inom arbetsterapi. International Classification of Functioning, Disability and Health (6) definierar en aktivitet som “en persons genomförande av en uppgift eller handling” (6). Det finns olika arbetsterapeutiska modeller som används som redskap för att beskriva och förstå vad en aktivitet är.
The Value and Meaning in Occupations modell kallad för ValMo-modellen beskriver
aktivitet som samverkan mellan tre viktiga aspekter som kallas triader: aktivitets-, värde- och perspektivtriaden. Genom att fokusera på värdet/ betydelse av en aktivitet, upplevelse av den och tidsperspektiv är det möjligt för arbetsterapeuter att förstå hur en aktivitet är organiserad och hur människan upplever den (5). Aspekter som är viktiga i en aktivitet är: samspel mellan person, hennes miljö och uppgiften som hen vill utföra. Detta kallas för aktivitetstriaden (5). Det är personligt för människan hur hen upplever värde i det hen gör, kallat för
värdetriaden, därför borde arbetsterapeuten utgå ifrån varje individ (5). En annan aspekt som modellen belyser om är konkret värde som syftar på att aktiviteten är av stor betydelse för personen och att detta styr hens handlingar. Den typen av aktiviteter utförs i syfte att få ett tillfredsställande resultat eller produkt och att medvetet undvika ett negativ resultat (5). Människor upplever värde i aktiviteter på olika sätt, detta kallas för sociosymboliskt värde och har samband med deras livserfarenheter och bakgrund. Ibland kan värde i aktiviteter vara samma för flera personer, oberoende av kultur och socialt umgänge. Ett bra exempel är att dansa eller sjunga, dessa anses uppfylla samma värde i de flesta kulturer och betyder
gemenskap samt uttryck av kreativitet (5). ValMo-modellen lyfter fram även belöning, känsla av tillfredsställelse och välbefinnande vid genomförandet av en aktivitet, som kallas för självbelönande värde, som viktigt för att förstå en aktivitet. Dessa känslor leder till att personen vill utföra det hen gör igen. Utförande av en aktivitet kan leda till flow. Detta kan upplevas som att personen glömmer bort tid, rum och sig själv (5). Flow kan uppnås genom att exempelvis utföra en kreativ aktivitet, såsom att skapa något.
2.2 Kreativitet och kreativa aktiviteter
Ordet kreativ betyder “att ge liv till något, att skapa något, att bygga upp konkreta
handlingar eller att forma något som inte hade form” (1). Kreativitet uppstår ur människans positiva upplevelser i olika aktiviteter samt dess utförande. Detta handlar om en individuell eller gemensam upplevelse (7). Människan använder sin kreativitet i aktiviteter som är av
2 värde för henne. Dessa riktar sig exempelvis på att skapa en produkt exempelvis en korg. Det konkreta värdet av att få ett resultat gör att människan vill vara kreativ och utföra en aktivitet (5). Aktiviteter där något skapas med händerna som att måla, tillverka föremål, jobba med lera, väva, sticka, arbeta i trädgård och laga mat är exempel på kreativa aktiviteter (1). Kreativitet kan även beskrivas som utförande av en aktivitet där processen av skapande är av betydelse, exempelvis en dramaövning (1). En sådan process har ett självbelönande värde och gör att den som skapar trivs och vill delta i samma aktivitet igen (5). Till den typen av
kreativa aktiviteter tillhör exempelvis att delta i musik- och skrivstunder eller att spela instrument (7).
När människor är kreativa i en aktivitet som är av ”värde” för dem kan denna aktivitet upplevas som trivsam (5). En flow -upplevelse kan uppstå som betyder att fängslas i aktiviteten, vara här och nu (7). Csikszentmihalyi menar att denna flow uppkommer när personen går in djupt i en aktivitet att tiden, rum och allt annat "försvinner". Han
understryker även att flow upplevs endast om en aktivitet är av värde, ger positiva känslor och ger en återkoppling. En flow-känsla är en känsla av välbefinnande och den kan uppstå i aktiviteter som målning eller skapande i olika material (8).
Alla aktiviteter som är meningsfulla där personen deltar aktivt, använder sin fantasi och sina kreativa sidor tillhör kreativa aktiviteter. Kreativa aktiviteter som hantverk och konst har funnits och använts länge som behandlingsmetod inom arbetsterapi (2, 7) och har haft en positiv effekt på människan. Genom att vara kreativ kan människan upptäcka nya sidor hos sig själv, uppleva känsla av oberoende och frihet. Det leder till att personen försöker påverka sin situation och hittar lösningar, prövar nya sätt att göra saker på, skaffar sig nya
erfarenheter samt vågar vara lekfull och delaktig med andra. Gamla och bortglömda förmågor och talanger kan upptäckas på nytt när skapande aktiviteter utförs (8).
2.3 Kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod
Inom arbetsterapi använder sig arbetsterapeuter av kreativa aktiviteter som ett verktyg i sitt
arbete med människor. Metoden har använts inom arbetsterapi i Sverige sedan 1940-talet i syfte att sätta i arbete och sysselsättning patienter på institutioner som vårdanstalter och sjukhus. Genom dessa aktiviteter såsom exempelvis slöjd och hantverk skulle dessa patienter avledas från sin sjukdomsbild och få möjlighet till ett strukturerat liv (9).
Att skapa något är terapeutiskt, ger uttryck till många känslor och är ett sätt att kommunicera (7). Kreativa aktiviteter som metod har en lindrande och rehabiliterande effekt. Om en person upplever lycka i en för henne betydelsefull aktivitet, flyttas "fokus från ohälsa" (1)
exempelvis en fysisk eller psykisk sjukdom, depressioner och stress och detta har en lindrande effekt (1). Det påvisas också att aktivitet bidrar till läkande och personer som är motiverade till aktiviteter löper större möjlighet att öka sin välmående och funktion (3). Med hjälp av kreativa aktiviteter kan arbetsterapeut hjälpa en person att bygga upp en ny identitet och öka hens livskvalité. I svåra livssituationer, där personen blir utsatt för tuffa omställningar exempelvis psykisk ohälsa eller en livshotande sjukdom är det lätt att förlora identiteten eftersom det inte går att delta i sina vanliga aktiviteter. Genom att hitta nya alternativ och våga testa att vara kreativ kan nya vägar hittas till att hantera sin nya situation på ett bättre sätt. Att utveckla en ny aktivitetsidentitet är en process. Det är genom personens aktiviteter och görande som den nya aktivitetsidentitet utvecklas (1).
3 Arbetsterapi lyfter fram vikten av aktivt deltagande i skapande aktiviteter, dennes påverkan på människor tillfredsställelse med livet samt att det bidrar till en bättre hälsa (7). Personen som utför en aktivitet av värde exempelvis skapar en produkt i en grupp får känsla av samhörighet. Kreativa aktiviteter i grupper underlättar för personer i svåra situationer, exempelvis sjuka eller utsatta, att hantera sociala situationer och samspel med andra. Fokus på skapandet gör att personen blir avslappnad och delaktig i aktiviteten. (5). Att hitta värde i en aktivitet är personligt. ValMo-modellen ger verktyg till förståelse genom värdetriaden (5). Arbetsterapeuter kan tillämpa modellen för många klientgrupper och har möjlighet att välja mellan olika typer av kreativa aktiviteter (7). En av dessa målgrupper är äldre personer.
2.4 Äldre och arbetsterapi
Målgruppen äldre är personer från 65 års ålder och uppåt. Det är viktigt att uppmärksamma några aspekter som har betydelse för äldres aktivitetsliv. Människokroppen och sinne degenererar med ålder och det är oundvikligt. Även skelettmuskulaturens volym och
muskelkraften minskar i takt med åldrandet (10). Miljö samt biologiska, sociala och psykiska faktorer har påverkan på äldres hälsa och välbefinnande (10). Alla dessa aspekter gör att äldre personer är i behov av arbetsterapi.
Arbetsterapi för äldre handlar om att bidra till en aktiv tillvaro samt ge möjlighet till meningsfull samvaro med andra (4). Arbetsterapeuter fokuserar bland annat på äldres välbefinnande och uppmuntrar de till aktiviteter som “ger livsmod, livsglädje och en känsla av sammanhang” (4). Genom att tillämpa kreativa aktiviteter kan arbetsterapeuter skapa bra förutsättningar för ett meningsfullt aktivitetsliv för äldre personer.
2.5 Kreativa aktiviteter för äldre och dess effekt
Litteratur och forskning lyfter fram olika typer av kreativa aktiviteter och dess påverkan på äldre personer. Kreativitet gör att äldre personer känner en mening med livet, får en känsla av identitet, ökar sin självkänsla och behov av tillfredsställelse (2). Ålderdom kan vara en trivsam och kreativ tid (2). Det finns en mängd olika förslag på aktiviteter där äldre kan använda sig av sin kreativitet. Några exemplar på aktiviteter som lämpar sig för äldre
personer är: musik, målning, pussel, olika kortspel, hantverk, konst och liknande (2). Det ges även förslag på mer avancerade kreativa aktiviteter som skapandet av gåvor exempelvis små block som görs för hand av material som trä och tyg. Att virka, sticka eller sy för hand är andra exemplar på kreativa aktiviteter som passar äldre (2). Alla dessa aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte och arbetsterapeuter kan anpassa och förenkla dem utifrån de äldres förutsättningar (2).
Litteratur som riktar sig till personal inom äldreomsorg upplyser om olika typer av aktiviteter för äldre, där kreativitet och skapande har en central roll. Kreativa aktiviteter kan användas i olika ändamål som exempelvis i syfte att införliva kulturen på äldre dagar (11). Genom exempelvis deltagande i musik-, sång- och litteraturstunder, trädgårdsvistelser, matlagning eller dans (11) tar personen del av en kultur. Äldre personer känner ett stort behov av glädje i livet och dessa aktiviteter med kulturtema kan bidra till deras välbefinnande och ge dem en mening med livet (11). Arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter för att berika den äldres tillvaro. Gemensamt skapande ger möjlighet till social interaktion och
4 Även forskning uppmärksammar att kreativa aktiviteter är lämpliga för äldre personer.
Målning (12, 13), stickning (14), poesi (15), bokläsning (16) och musik (12) är förslag på kreativa aktiviteter för målgruppen äldre. Dessa aktiviteter påverkar de äldre positivt och leder till minskad oro, ångest, depression (12, 14). Utförande av kreativa aktiviteter ger en ökad självkänsla och livskvalité (12, 14) och leder även till ett bättre humör (12, 13). Genom att exempelvis sticka kan den äldre personen minska sin stress och känna ett lugn som leder till en lyckokänsla och att bekymmer glöms (14). Forskning betonar att äldres intresse för kreativa aktiviteter ökar med åren och gör att de kan hålla sig fysiskt och mentalt aktiva (17). En studie från 2018 påvisar att äldre upplever att kreativitet och skapande inverkar direkt på deras identitet, påverkar de andligt och gör att de känner sig sedda och hörda. De äldre upplever kreativa aktiviteter som lugnande. Dessa aktiviteter kan också medföra att äldre skapar sig en ny identitet och nya roller som kan hjälpa att hantera situationer med förlust och förändring i samband med deras åldrande (18). Sammanfattningsvis har kreativa aktiviteter visat effekt på äldre och en del av de äldre i dessa studier bor i någon form av vård- och omsorgsboende (13).
2.6 Boendeformer för äldre i Sverige
I Sverige finns det många olika boendeformer som är anpassade för äldre och deras behov (19). Äldre personer har tillgång till arbetsterapi oberoende vilken boendeform de lever i (20). Arbetsterapeuter utgår ifrån de äldres behov men även boendeformen dem lever i. De arbetar med äldre som bor i det egna hemmet, på seniorboenden, särskilda boenden och korttidsboenden (19).
Med seniorboende menas bostäder för personer i ålder 55 år och uppåt. Ingen bistånds- eller behovsprövning begärs för att kunna bo i en sådan bostad (19). Särskilt boende för äldre är ett boende som erbjuder lägenheter eller platser för äldre i behov av vård- och omsorg samt stöd av personal dygnet runt. De flesta särskilda boenden erbjuder platser för äldre med demens men det finns även boenden med endast fokus på personer med demens. Det finns fler benämningar som används i stället för särskilt boende för äldre och de vanligaste är äldreboende, vård- och omsorgsboende för äldre eller omsorgsboende (19).
Med korttidsboende menas en tidsbegränsad plats för exempelvis avlastning eller rehabilitering för äldre som har en ordinarie boende. Korttidsboende erbjuder vård- och omsorg samt personalstöd under hela dygnet (19).
Detta arbete fokuserar på arbetsterapi för äldre som bor på vård- och omsorgsboenden. Den typen av boende erbjuder de äldre individuellt anpassad vård, trygghet och rätten till
självbestämmande. Ett vård- och omsorgsboende ska även tillgodose de äldres behov av gemenskap (21). Gemensamma aktiviteter på vård- och omsorgsboenden kan skilja sig från boende till boende men några exempel är: högläsning, att sjunga tillsammans, se på en film, trevliga fikastunder och kluringar med ord (22). Dessa aktiviteter för äldre hör till kreativa aktiviteter.
2.7 Problemområde
Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden har en mycket mer begränsad aktivitetsförmåga än äldre som bor hemma och är självständiga. Detta påverkar deras förmåga att upprätthålla sitt aktivitetsliv (2) och delta vid aktiviteter som är viktiga för dem (5). Det kan exempelvis handla om aktiviteter som får de äldre att må bra och känna
5 personer. Eftersom att arbetsterapi fokuserar på människans aktivitet och dess betydelse för hälsan och välbefinnande anser vi är det är viktigt att ge de äldre möjlighet och stöd till att delta i kreativa aktiviteter. De äldre har rätt till ett värdigt liv och känslan av välbefinnande (4). Forskning uppmärksammar om kreativa aktiviteter för äldre och dess påverkan (1, 2, 3, 8). Dock finns det ingen forskning som beskriver i vilken utsträckning denna metod används inom arbetsterapin för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. Det finns även brist på studier som undersöker samband mellan olika faktorer av betydelse för metodens användning på dessa boende för äldre. Några faktorer av intresse kan vara exempelvis arbetsterapeutens ålder, arbetslivserfarenhet, arbetsplatsens placering och/ eller antal patienter på arbetsplatsen.
3. Syfte
Syftet med studien är att kartlägga användning av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige.
4. Metod
Metodavsnittet kommer att beskriva studiens genomförande. Design, urval, utformning av enkät, dataanalys och etiska ställningstaganden kommer att lyftas fram.
4.1 Design
En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats valdes som studiedesign. En tvärsnittsstudie är en överblick över en situation vid det tillfället data samlas in (23, 24). En enkätundersökning genomfördes för att besvara studiens syfte.
4.2 Urval
Inklusionskriterier var arbetsterapeuter som arbetar på vård- och omsorgsboenden för äldre. Exklusionskriterier var arbetsterapeuter som arbetar på korttidsboenden och seniorboenden. Ett obundet slumpmässigt urval valdes att genomföra i denna studie. Med obundet
slumpmässigt urval menas att det dras lott om de deltagande. Det är lika stor sannolikhet att alla ur en population kan hamna i testgruppen (25, 26). Urvalet genomfördes enligt följande: Alla Sveriges 21 län lades in i en slumpgenerator (27) och tre län slumpades ut. Enhetschefer på 205 vård- och omsorgsboenden i dessa 3 län kontaktades via mail och ombads
vidarebefordra det mailet till de arbetsterapeuter som arbetar där. Alternativet var att ange en mailadress till de arbetsterapeuter som arbetar där för att kunna kontakta dem och
vidarebefordra mailet. Mailet vi skickade innehåll: förfrågan om deltagande, ett
informationsbrev och en länk till enkät. Trettio enhetschefer för kommunala arbetsterapeuter kontaktades enligt samma procedur. De förfrågades om de kunde vidarebefordra förfrågan om deltagande, informationsbrevet och länken till enkät till arbetsterapeuter som arbetar på vård- och omsorgsboende för äldre. Alternativet var att ange mailadress till dessa
arbetsterapeuter för att kunna vidarebefordra förfrågan om deltagande, information och länk till enkät till dem. Totalt kontaktades enhetschefer på 205 vård- och omsorgsboenden och 30 enhetschefer för arbetsterapeuter.
4.3 Utformning av enkät
En webbenkät konstruerades i ett Google-formulär för att besvara studiens syfte. Enkäten bestod totalt av 22 frågor (se bilaga) och frågorna utformades efter studiens syfte. Första
6 delen av enkäten bestod av bakgrundsfrågor (fråga 1-8). De efterkommande frågorna var uppdelade i olika kategorier. Den första kategorin var: Arbete med kreativa aktiviteter. Denna kategori innehöll endast en fråga (fråga 9) som var till för att identifiera om deltagarna
använde sig av kreativa aktiviteter eller inte. Beroende på vad de deltagande svarade på i den frågan fick de instruktioner om vilka frågor de skulle svara på. De som svarade ja skulle svara på nästkommande två delar: Om du använder kreativa aktiviteter (fråga 10-16) och Dina synpunkter på användning av kreativa aktiviteter (fråga 17-20). De som svarade ja på fråga 9 skulle inte svara på delen: Om du inte använder kreativa aktiviteter (fråga 21-22). De som svarade nej på fråga 9 fick instruktionen att bortse från delarna om hur de använder sig av kreativa aktiviteter (fråga 10-16) och hur de upplever sitt arbete (fråga 17-20). Det var inte relevant att de svarar på dessa frågor. Istället skulle de svara på frågorna i delen: Om du inte använder dig av kreativa aktiviteter (fråga 21-22) (se figur 1).
Bakgrundsfrågor Fråga 1-8
Arbete med kreativa aktiviteter Fråga 9 Ja Nej Om du använder kreativa aktiviteter Fråga 10-16 Om du inte använder kreativa aktiviteter Fråga 21-22 Dina synpunkter på användning av kreativa aktiviteter Fråga 17-20
Figur 1 Flödesdiagram för att illustrera enkätfrågorna
I vissa av frågorna (fråga 8, 11, 12, 13, 16, 21) fanns möjligheten för deltagarna att välja fler svarsalternativ. Genom att kryssa i “annat” kunde deltagaren uppge något utöver de
svarsalternativ som redan finns i enkäten. Detta kan hjälpa i studiens analys (26). Vissa av frågorna var utformade utan svarsalternativ för att deltagarna skulle få chansen att uttrycka sig fritt i text. Syfte med detta var att locka fler arbetsterapeuter att delta i enkäten, som kallas för motivationshöjande åtgärd (25). Innan enkäten skickades ut testades den med en
pilotstudie. Det är ett test av enkäten som skall skickas ut.Detta genomförs för att säkerställa att alla delar i denna fungerar som det var tänkt (28). Det var två arbetsterapeuter som var testpersoner och de kommenterade enkäten som tydlig och lättförståelig. Inga ändringar tillkom.
7
4.4 Datainsamling
Tre län lottades ut och alla kommuner i dessa län identifierades. Via dessa kommuners hemsidor plockades vård- och omsorgsboenden ut som uppfyllde inklusionskriterierna. Mailadresser till enhetschefer på dessa vård- och omsorgsboenden för äldre plockades ut från verksamhets hemsidor. Kommunernas kundservice kontaktades för att få mailadresser till de enhetschefer som mailadresser inte fanns på kommunernas hemsidor. Efter att kommunerna återkopplade med mailadresser till resterande enhetschefer började proceduren med att maila alla. I detta mail ombads de att vidarebefordra det mailet till de arbetsterapeuter som arbetar på deras vård- och omsorgsboende. Alternativ var att vidarebefordra arbetsterapeuternas mailadresser för att ett mail med information om studien och länk till enkäten kunde skickas ut. Efter en vecka skickades en påminnelse ut till alla enhetschefer. Enkäten är helt anonym och det fanns inget sätt att identifiera de som redan hade svarat, därför skickades påminnelser till alla. Detta gjordes i syfte att öka motivationen hos arbetsterapeuterna för att delta i
enkäten och för att få fler svar (26). Eftersom att antal svar inte var tillräckligt efter första veckan skickades även ett mail med informationsbrev och länk till enkäten till 30
enhetschefer för arbetsterapeuter i kommunerna. De ombads också att vidarebefordra till de arbetsterapeuter som arbetar med äldre på vård- och omsorgsboenden eller ge ut mail till dessa arbetsterapeuter. En vecka efter detta skickades en påminnelse, i samma syfte som den andra påminnelsen, till enhetscheferna för arbetsterapeuter. Efter ungefär tre veckor stängdes enkäten för att tillräckligt många svar inkom.
4.5 Dataanalys
Enkätsvaren som inkom samlades in via Google-formulär. Dessa fördes sedan över till Microsoft Excel och frågor med alternativ kodades till siffror. Data som analyserades
presenterades med deskriptiv data. En sammanställning av svar gjordes i form av figurer och tabeller som skapades med hjälp av Microsoft Word. Textsvaren sammanställdes och
sorterades i olika kategorier samt sammanställdes i löpande text. Fråga 22 delades in i olika kategorier beroende på innehåll, men även i ja eller nej svar, för att kunna ta ut data till en jämförelse.
4.6 Etiska ställningstaganden
I studien togs det hänsyn till fyra forskningsetiska regler: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (29). Genom att ange i enkätens informationsbrev: studiens syfte, plan och att det är frivilligt att delta beaktades
informationskravet (29). Inget samtycke behövdes innan enkäten delades ut eftersom den medgavs genom att besvara enkäten, på detta sätt beaktades samtyckeskravet (29). Genom att informera deltagarna om att enkäten är anonym och att alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt av studiens ansvariga togs hänsyn till konfidentialitetskravet (29). För att säkra deltagarnas anonymitet skickades varje mail med enkäten och informationsbrevet var för sig till enhetschefer på vård- och omsorgsboenden för äldre och arbetsterapeuters enhetschefer i kommunerna. För att skydda arbetsplatsens identitet har en fråga i enkäten anpassats innan pilotstudien genomfördes. Den handlade om ett exakt antal patienter på vård- och
omsorgsboenden för äldre och den omformulerades till fyra olika grupperingar av antal patienter (exempelvis 61- 80 patienter). De insamlade enkätsvaren användes endast för studiens syfte och genom detta beaktades nyttjandekravet (29).
8
5. Resultat
Resultatdelen kommer att presenteras i följande ordning: deltagares bakgrundsinformation, information om arbetsplatsen, arbete med kreativa aktiviteter för äldre, användning av kreativa aktiviteter för äldre, synpunkter på användning av kreativa aktiviteter för äldre och kreativa aktiviteter för äldre används inte som metod av arbetsterapeuter.
5.1 Deltagares bakgrundsinformation
Femtio deltagare svarade på enkäten och de arbetar som arbetsterapeut bland andra med äldre på vård- och omsorgsboenden. Majoriteten av deltagarna (86%) var kvinnor (tabell Ia). Tjugoen deltagare var i ålder 20-35 år (42 %) (tabell Ib), med en medelålder på 41,8 år och en standardavvikelse på 13,24 år. Fjorton deltagare (28%) har arbetat som arbetsterapeut mellan 3 och 10 år (tabell Ic), med ett medelvärde på 13,1 år och en standardavvikelse på 12,1 år
Tabell I Kön, ålder, arbetslivserfarenhet och antal arbetsterapeuter på arbetsplatsen
Tabell I a. Deltagarnas kön Tabell I b. Deltagarnas ålder
Kön n (%) Ålder n (%)
Kvinna 43 (86%) 20-35 år 21 (42%)
Man 7 (14%) 36-50 år 14 (28%)
Annat 0 (0%) 51 år och äldre 15 (30%)
Tabell I c. Arbetslivserfarenhet Tabell I d. Antal
arbetsterapeuter på arbetsplatsen År Arbetslivserfare nhet som arbetsterapeut n (%) Arbetslivserfarenh et på nuvarande arbetsplats n (%) Antal arbetsterapeuter n (%) 1 månad-3 år 12 (24%) 29 (58%) 1st 9 (18%) 3-10 år 14 (28%) 14 (28%) 2-3st 3 (6%) 11-15 år 8 (16%) 1 (2%) 4-5st 10 (20%) 16-20 år 3 (6%) 5 (10%) 6-10st 12 (24%)
20 år och längre 13 (26%) 1 (2%) 11st eller fler 17 (34%)
5.2 Information om arbetsplats
Tjugonio av femtio deltagare (58 %) har arbetat på sin nuvarande arbetsplats (fråga 4) som längst i 3 år (tabell Ic). Medelvärdet var 5 år arbete på den aktuella arbetsplatsen och standardavvikelsen var 6 år. På frågan om antal arbetsterapeuter på deltagarnas arbetsplats (fråga 5) svarade 17 deltagare (34%) att det finns mer än 11 arbetsterapeuter på deras nuvarande arbetsplats (tabell Id). Medelvärdet var 8 personer på arbetsplatsen och standardavvikelsen var 5,1 personer.
Nästan hälften av deltagarna (46%) har arbetat på vård- och omsorgsboende för äldre och vård- och omsorgsboende för dementa (fråga 8) (Tabell IIa). Tjugofyra deltagare (48%)
9 uppgav att deras arbetsplats var beläget i tätort (fråga 6) (Tabell IIb). Några deltagare (28 %) uppgav att de även arbetar med patienter inom områden: hemvård, Geropsykiatri, LSS, korttidsboende för äldre, växelvård, psykiatriboende och gruppboende.
Det vanligaste svaret som avser antal patienter på de vård- och omsorgsboenden deltagarna arbetar på (fråga 7) var: fler än 100 personer (32%).
5.3 Arbete med kreativa aktiviteter för äldre
Av 50 deltagare var det endast 5 (10%) som svarade att de använder kreativa aktiviteter i sitt arbete med äldre patienter (fråga 9) och de arbetar på vård- och omsorgsboende för äldre eller en kombination av vård- och omsorgsboende för äldre och dementa.
När det gäller användningsfrekvens av kreativa aktiviteter för äldre (fråga 10) uppgav 3 deltagare (60%): minst 1 gång i månaden, följd av 10 deltagare (20%): minst 1- 2 gånger i månaden. En deltagare valde att svara annat:
Tre av fem (60%) deltagare uppgav att de tillämpar kreativa aktiviteter i grupper (fråga 11). Kreativa aktiviteter för äldre på vård- och omsorgsboenden används som metod mest till (fråga 12): de patienter som är intresserade och till patienter med demenssjukdomar. Några av deltagarna uppgav att de använder metoden till: patienter med oro, ångest och patienter med somatiska problem (figur 2).
Tabell II Boendetyp och placering av boende
Tabell II a. Boendetyp Tabell II b. Placering av
boende
Typ av boende n (%) Placering n (%)
Vård och omsorgsboende för äldre 9 (18%) Innerstad 19 (38%) Demensboende 5 (10%) Tätort 24 (48%) Annat 7 (14%) Landsbygd 8 (16%) Vård- och omsorgsboende för äldre och Demensboende
23 (46%)
Vård- och omsorgsboende för äldre och Demensboende och
Annat
5 (10%)
Demensboende och Annat 2 (4%)
På de boenden jag jobbar mot finns kreativa aktiviteter för de boende men det är en hälsoledare eller undersköterskor som håller i det.
10 *Deltagarna kunde ange fler svarsalternativ
Figur 2: Patienter som får kreativa aktiviteter på boenden
Deltagarna fick frågan om syfte med kreativa aktiviteter för äldre (fråga 13) och kunde uppge fler svar. Majoriteten (4 av 5) svarade att metoden används i syfte: att öka patientens aktivitet och deltagande och för att öka känsla av välbefinnande (exempelvis genom en
flow-upplevelse) (figur 3).
* Deltagarna kunde ange fler svarsalternativ
Figur 3: Syfte med kreativa aktiviteter
* Deltagarna kunde ange fler svarsalternativ
Figur 4: Effekt av kreativa aktiviteter
4 3 2 1 0 1 2 3 4 5
Patienter som är intresserade
Patienter med almänna ålderssymtom, somatiska sjukdomar eller oro och ångest
Patienter med demenssjukdomar
Patienter som kan delta
4 4 1 1 1 1 0 1 2 3 4 5
Öka känslan av välbefinnande
Öka patientens aktivitet och delaktighet Bygga upp patientens aktivitetsidentitet Lindra och rehabilitera patient
Bevara patientens förmågor Minska patientens oro
3 3 1 1 0 0 0 1 2 3 4 5
Öka känslan av välbefinnande
Öka patientens aktivitet och delaktighet Lindra och rehabilitera patient
Minska patientens oro Bevara patientens förmågor
11 När det gäller effekter av kreativa aktiviteter på patienter (fråga 16) upplever 3 av 5 deltagare att dessa: ökar patientens aktivitet och deltagande och ökar känsla av välbefinnande
(exempelvis genom en flow-upplevelse) (figur 4). En deltagare svarade annat:
Typer av kreativa aktiviteter för äldre (fråga 14) som används mest var för: socialt samspel (brädspel, kortspel), följt av: att skapa en produkt (exempelvis målning, pyssel, sticka, sy, trädgårdsarbete) (figur 5).
* Deltagarna kunde ange fler svarsalternativ
Figur 5: Typer av kreativa aktiviteter
Andra typer av kreativa aktiviteter för äldre som deltagarna angav var: plantering av blommor, frösådd, julpyssel, påskpyssel, frågesport, boule, musikquiz och gruppträning. Hjälpmedel som används vid tillämpning av kreativa aktiviteter för äldre (fråga 15) som uppgavs var: rullstol, rollator och stort grepp.
5.4 Synpunkter på användning av kreativa aktiviteter för äldre
Den delen frågor var avsedda för deltagare som använder kreativa aktiviteter med äldre patienter men fler personer besvarade dessa frågor. Tolv deltagare svarade på fråga om tid för kreativa aktiviteter (fråga 17) samt kunskaper om denna metod (fråga 18). Av de tolv skrev fematt det finns ganska lite tid (41,7 %). Ingen av deltagarna svarade att det finns mycket tid. Åtta av tolv deltagare (66,7%) angav att de har mycket eller ganska mycket kunskaper om kreativa aktiviteter för att kunna genomföra metoden i sitt arbete med patienter (figur 6).
5 4 1 0 1 2 3 4 5 6
socialt samspel (brädspel, kortspel)
skapa en produkt (exempelvis målning, pyssel, sticka, sy, trädgårdsarbete)
en skapande process (exempelvis spela musik, drama, teater, bokläsning, poesi, skrivstunder)
Ibland blir de mindre oroliga, de känner ett "värde", de känner sig ofta duktiga och bra och de blir oftast glada!
12
Figur 6: Tid och kunskap om kreativa aktiviteter
När det gäller arbetsterapeuters roll i utförande av kreativa aktiviteter med äldre på vård- och omsorgsboenden (fråga 19) besvarades den av 9 deltagare. Sju av nio deltagare (77,8%) uppgav att de har ett övergripande ansvar över kreativa aktiviteter, men att metoden utförs av vård- och omsorgspersonal. Tre deltagare (33,3%) kommenterade att de håller i kreativa aktiviteter själva. En deltagare uppgav att det finns ett aktivitetsteam som organiserar aktiviteter på det vård- och omsorgsboendet hon arbetar på. En av deltagarna skrev:
Sju av deltagare (14%) berättade om sina upplevelser av att använda kreativa aktiviteter i arbete med sina patienter (fråga 20). Två av dem berättar:
5.5 Kreativa aktiviteter för äldre används inte som metod av arbetsterapeuter.
Deltagarna som inte använder kreativa aktiviteter i sitt arbete med äldre fick uppge anledning till varför de inte gör det (fråga 21). Fyrtiofem deltagare (90%) svarade på denna fråga och majoriteten angav: brist på resurser och ingår inte i mina arbetsuppgifter som största anledningar (figur 7). En deltagare (2%) svarade annat: ”Efterfrågas inte av de styrande i kommunen”. 4 0 5 4 3 5 0 3 0 1 2 3 4 5 6 Tid Kunskap
Ingen Ganska lite Ganska Mycket Mycket
Tyvärr!!! Har vi arbetsterapeuter som sagt ingen tid för detta, som jag tycker är väldigt viktigt med kreativa aktiviteter, det skulle säkert öka de äldres välbefinnande, göra deras vardag mer meningsfull, öka deras känsla av delaktighet och skap en ökad
aktivitetsidentitet (...).
Roligt när det blir bra för patienten och att man märker att de blir glada och vill fortsätta. Mycket givande och bra för att behålla både motoriska och mentala förmågor. Känsla av betydelse och sammanhang för den äldre.
13
* Deltagarna kunde ange fler svarsalternativ
Figur 7: Varför metoden inte används
Tio av fyrtiofem deltagare valde att svara annat (22,2%) och där kom det fram anledningar som: brist på tid, dessa aktiviteter utförs av extern personal, det är inte prioriterat av politiker, kommunen har inte kunskap och vill inte ge resurser samt att det inte efterfrågas av ledare i kommunen. Två av deltagarna kommenterade:
Enligt trettiosju av fyrtiotre deltagare (86%) som inte använder kreativa aktiviteter i arbete med sina patienter utförs dessa aktiviteter med äldre på vård- och omsorgsboenden utav andra yrkesgrupper eller utomstående grupper (fråga 22). Grupper som deltagarna uppgav som ansvariga för kreativa aktiviteter är bland andra: undersköterskor och vårdbiträden, aktivitetssamordnare, volontärer, röda korset och ungdomar. Några av deltagarnas svar:
33 32 5 4 1 0 0 0 5 10 15 20 25 30 35
Ingår inte i mina arbetsuppgifter Brist på resurser
Har inte kunskaper inom området Brist på tid
Annat
Patienter visar inget intresse AT visar inget intresse för implementering
Undersköterskorna gör ett jättejobb, även ungdomar som kommer en gång i veckan anställda av kommunen i ett projekt. Volontärer (äldre damer) från Röda korset. Undersköterskor har tagit över den delen, men saknar kunskap i min mening. Aktiviteterna riktas oftast till de patienter som själva tar initiativ till aktivitet. Det är de andra som själva saknar initiativförmåga som är i större behov av aktivering.
Vi drunknar i hjälpmedelsutprovning samt dokumentation.
Hatar att säga att ambitionsnivån tyvärr sänkts efter utbildningen när jag kommit ut i verkligheten, gällande att skapa och genomföra meningsfulla aktiviteter för de äldre. Den tid som behövs finns inte.
14 Det var endast sex av fyrtiotre deltagare (13,9%) som svarade att kreativa aktiviteter inte utförs alls på de vård- och omsorgsboenden de arbetar på (figur 8).
Figur 8: Utförande av kreativa aktiviteter
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att kartlägga användning av kreativa aktiviteter som
arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. Resultatet visar att det är endast 5 arbetsterapeuter av 50 deltagare som använder sig av kreativa aktiviteter i sitt arbete på dessa boenden. Dock utförs metoden med patienter av andra yrkesgrupper som vård- och omsorgspersonal, aktivitetssamordnare samt utomstående, frivilligorganisationer eller personer såsom pensionärer eller ungdomar.
De fem arbetsterapeuter som använder sig av kreativa aktiviteter i sitt arbete med äldre arbetar på vård- och omsorgsboenden för dementa eller en kombination av vård- och
omsorgsboende för äldre och dementa. De kreativa aktiviteter för äldre som används mest är för socialt samspel (exempelvis brädspel, kortspel) och för att skapa en produkt (exempelvis målning, pyssel, sticka, sy). En studie visar att exempelvis att sticka i grupp leder till ökad känsla av lycka, kommunikation och interaktion med andra, oberoende av personens ålder (14).Dessa effekter stämmer överens med vad enkätdeltagarna uppgav om kreativa aktiviteters syfte: att öka patientens aktivitet och deltagande och för att öka känsla av välbefinnande (exempelvis genom en flow-upplevelse). Detta påvisar att arbetsterapeuterna arbetar utifrån socialtjänstlagens värdegrund om att “ge livsmod, livsglädje och en känsla av sammanhang” (4). Tillämpning av kreativa aktiviteter för de äldre i grupp uppfyller även en annan aspekt av socialtjänstlagen som lyder att aktiviteter ska “bidra till en aktiv tillvaro samt ge möjlighet till meningsfull samvaro med andra” (4).
Arbetsterapeuters syfte med kreativa aktiviteter stämmer även överens med hur ValMo-modellen beskriver en meningsfull aktivitet utifrån värde triaden och självbelönande värde (5). När det gäller effekter av kreativa aktiviteter på de äldre angav arbetsterapeuterna att dessa: ökar patientens aktivitet och deltagande och ökar känsla av välbefinnande (exempelvis
37 6 5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Utförs av utomstående Utförs inte/ vet ej Utförs av arbetsterapeut
15 genom en flow-upplevelse). Detta liknar det forskning påvisar om kreativa aktiviteters
positiva effekter på de äldres välbefinnande (12, 14). En av enkätdeltagare uppgav att dessa aktiviteter minskar oro och leder till glädje, detta stämmer överens med studier och litteratur (11, 12, 14, 18). En annan effekt som tas upp är att äldre “känner ett värde och känner sig duktiga” när de utför kreativa aktiviteter. Denna aspekten av “värde” i en aktivitet
överensstämmer med hur ValMo-modellen presenterar aktiviteter (5).
Majoriteten av deltagarna som använder metoden uppger att de har ansvar för metoden men att de får hjälp av vård- och omsorgspersonal som håller i och använder dessa aktiviteter med patienter. Att det är vanligt att personal på vård- och omsorgspersonal utför kreativa
aktiviteter med äldre bekräftas av litteratur med olika förslag på kreativa aktiviteter för äldre personer som är riktad till personal som arbetar med äldre (11). Enligt arbetsterapeuters upplevelser av användning av kreativa aktiviteter för äldre patienter är kreativa aktiviteter en bra och fungerande metod för att öka den äldres möjlighet till delaktighet och glädje. Detta tas även upp i litteraturen (7). Att kreativa aktiviteter tränar bland annat de äldres motoriska och mentala förmågor påvisar även forskningen (17). Arbetsterapeuter uppger att det är betydelsefullt för patienter att delta vid dessa aktiviteter och detta kan förklaras tydligare med hjälp av aktivitetsbegreppet enligt ValMo-modellen (5). Resultatet uppmärksammar att val av kreativa aktiviteter är viktigt, men även vård- och omsorgspersonalens vilja till att hjälpa till. Att aktiviteterna är enkla underlättar både för deltagaren och den som håller i dessa enligt studien och detta lyfts fram även i litteraturen (2).
Resultatet visar att alla arbetsterapeuter som använder sig av kreativa aktiviteter arbetar på vård- och omsorgsboende för dementa. Metoden lämpar sig till äldre personer med demens och detta uppmärksammas i studier (12, 16, 30). Metodens effekter som nämns i en av studierna är att kreativa aktiviteter ökar de äldres välbefinnande, ökar viljan att interagera med andra samt känslan av nöje i aktiviteterna (31). Forskning antyder att det inte finns någon statistisk skillnad på känslan av välbefinnande hos personer med demens som bor på vård och omsorgsboenden när de utför kreativa aktiviteter jämfört med icke kreativa
aktiviteter. Däremot finns det en skillnad i intresse av social interaktion hos personer med demens när de utför kreativa aktiviteter. Det framgår dock att det är stor skillnad på välbefinnande när personer med demens är aktiva i aktivitet oberoende av typ av aktivitet gentemot ingen aktivitet alls (31).
Studien visar att majoriteten av arbetsterapeuterna har kunskaper om kreativa aktiviteter men använder sig inte av denna metod av olika anledningar där brist av tid är den som
förekommer mest. Det skulle vara intressant att ta reda på om kreativa aktiviteter skulle tillämpas i större utsträckning om tid för dessa aktiviteter fanns. En annan anledning som uppges är brist på resurser. Enligt en rapport från Socialstyrelsen kan detta bero på att: ”kostnaderna för vård- och omsorg av äldre har inte utvecklats i samma takt som den åldrande befolkningen” och” att kommunerna prioriterar resurser på annat sätt än tidigare (32). Frågan är varför de som fördelar resurser prioriterar bort kreativa aktiviteter för de äldre på vård- och omsorgsboende. Kan det vara därför att de inte ser någon vinning och nytta med denna metod för de äldre eller handlar det om okunskap inom ämnet?
Forskning och litteratur påvisar att kreativa aktiviteter ger bra effekter på personer med psykisk ohälsa (1, 17) och används även av andra professioner som exempelvis psykologer, barnmorskor, personal inom socialt arbete, med mera (33). Det finns många äldre med
psykisk ohälsa även bland patienter på vård- och omsorgsboenden (34) som skulle ha nytta av metoden, därför borde arbetsterapeuter tillämpa kreativa aktiviteter för denna målgrupp, även
16 om detta inte uppmärksammas i denna studie. En av enkätdeltagare uppgav att hen använder sig av metoden för patienter med oro och ångest och upplever dessa aktiviteter som lugnande. Uppsatsförfattarna ville i denna studie även undersöka samband mellan olika faktorer av betydelse för användning av kreativa aktiviteter. Därför inkluderades bakgrundsfrågor för att möjliggöra en jämförelse mellan dessa olika faktorer. Dock kunde detta inte genomföras eftersom antal ja svar som kom inte var tillräckligt. Detta gjorde att denna frågeställningen exkluderades från syftet. Vid närmare granskning på olika faktorer som har betydelse för användning av kreativa aktiviteter för äldre på vård- och omsorgsboenden kan en del mönster urskiljas och en del slutsatser dras. Kreativa aktiviteter används mest för de patienter som är intresserade (fråga 12) och tillämpas till dem i syfte: att öka aktivitet och deltagande samt öka känsla av välbefinnande (fråga 13). Detta kan stärkas med ValMo-modellens beskrivning av hur aktiviteter av ”värde” upplevs (5). Patienter som är intresserade av användning av metoden (fråga 12) bor på samma typ av vård- och omsorgsboenden (fråga 8). Patienter som bor på vård- och omsorgsboende för dementa (fråga 8) utför kreativa aktiviteter i syfte att: att öka sin aktivitet och deltagande samt öka känsla av välbefinnande (fråga 13). Annat som kan uppmärksammas är att patienter på vård- och omsorgsboende för äldre och dementa (fråga 8) deltar mest i kreativa aktiviteter för socialsamspel (fråga 14). Resultatet visar inte heller någon relation mellan tid (fråga 17) och deltagares kunskaper (fråga 18) i användning av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden. Dessa mönster är dock inte statistiskt signifikanta då ingen uträckning genomfördes. Enligt en studie finns det inte någon statistisk skillnad om metoden utförs av professionella eller annan personal för äldre med demens som bor på vård- och omsorgsboende. Det
påverkar inte de äldres känsla av välbefinnande (31). En annan studie påvisar att personal på dessa boenden inte har utbildning eller förståelse för effekter och nytta av kreativa aktiviteter (35). Utifrån detta och resultatet av denna studie kan det konstateras att arbetsterapeuter kan använda sin kunskap om kreativa aktiviteter för att utbilda omvårdnadspersonal och ge äldre personer med demens möjligheten att ta del av de goda effekterna metoden erbjuder (1, 2, 3, 8). Vidare forskning behövs för att undersöka verkan av kreativa aktiviteter för äldre på vård- och omsorgsboenden påverkas om de utförs av arbetsterapeut eller inte. Utifrån resultatet och uppsatsförfattarnas tidigare kunskaper om arbetsterapins historia kan en utveckling av
metoden identifieras. Arbete med kreativa aktiviteter håller på att överges som
arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige och ansvar för dessa aktiviteter övertas av andra professioner och grupper. Om det visar sig att det inte finns någon skillnad om det utförs av enarbetsterapeut eller inte kan dessa resurser läggas på något annat.
6.2 Metoddiskussion
En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod valdes för att syfte med studien var att kartlägga användning av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och
omsorgsboenden i Sverige. Tvärsnittsstudie är en vanlig metod vid enkätundersökningar som ofta mäter en variabel och hur det ser ut vid ett specifikt undersökningstillfälle. Denna typ av studie tar ingen hänsyn till tidsaspekten framåt eller bakåt i tiden (23). Studien är en
kartläggning och därför valdes en deskriptiv design. Detta passar icke- experimentella studier eftersom den beskriver olika aspekter i en population vid en viss tidpunkt (28). På grund av studiens syfte att kartlägga kunde inte en kvalitativ metod användas. En kvalitativ metod handlar om att beskriva eller förklara ett fenomen och utgår oftast från redan erhållen
17 forskning (28). Den kvantitativa metoden passar denna studie eftersom det handlar om att beskriva hur ett fenomen ser ut just vid detta tillfälle (28).
Till studien valdes ett obundet slumpmässigt urval eftersom att den ger möjlighet att få en bild över en population och att slumpen avgör vilka som blir utvalda till studien (25, 26). Tre län av 21 län i Sverige slumpades ut i en slumpgenerator (27) som valdes för att underlätta i processen. Det betyder att alla ur en population, i detta fall alla län i Sverige, har en lika stor chans att delta i studien (25, 26). Inget slumpmässigt urval sker bland arbetsterapeuterna i dessa län. Därför valdes ett obundet slumpmässigt urval istället för ett klusterurval för denna studie. Ett klusterurval utförs i minst två steg. Det innebär att en större huvudgrupp slumpas ut först, exempelvis några län i Sverige. Sedan slumpas ett stickprov från valda huvudgrupper (23), exempelvis ett antal arbetsterapeuter. Denna urvalstyp passar inte för denna studie eftersom i andra steget väljs alla arbetsterapeuter inom inklusionskriterierna.
Uppsatsförfattarna ansåg att det räcker med tre län för att få tillräcklig många enkätsvar. Detta baserades på antal kommuner i dessa tre län. Tvåhundrafem vård- och omsorgsboenden identifierades i dessa tre län samt trettio enhetschefer för arbetsterapeuter och det var ett tillräckligt antal för att besvara syfte utifrån tidsram och studiens storlek. Ett bättre
tillvägagångssätt hade varit att använda sig av en totalundersökning där inget urval görs (26). I detta fall skulle alla arbetsterapeuter från alla vård- och omsorgsboenden i hela Sverige kontaktas. Detta gjordes inte på grund av hänsyn till studiens storlek och tidsram.
Uppsatsförfattarna valde att exkludera arbetsterapeuter som arbetar med äldre på korttids- och seniorboenden. Dessa boendeformer för äldre är av en annan typ än vård- och
omsorgsboende för äldre och är inte relevanta för studiens syfte.
Enkätfrågor formulerades noggrant efter studiens syfte utifrån litteratur och forskning. För att möjliggöra identifiering av möjliga samband formulerades bakgrundsfrågor om
arbetsterapeuter och deras arbetsplats. Uppsatsförfattarna ville jämföra olika faktorer för att se om det fanns någon skillnad i användning av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk metod för äldre på vård- och omsorgsboenden. Kön, ålder, arbetslivserfarenhet, antal år på den aktuella arbetsplatsen, antal arbetsterapeuter på arbetsplatsen, arbetsplatsplacering, antal patienter på arbetsplatsen och typ av vård- och omsorgsboende för äldre de arbetar på, är faktorer som uppsatsförfattarna ville titta närmare på. På grund av för få deltagare som använder sig av kreativa aktiviteter i sitt arbete med patienter kunde inga samband
identifieras. Enkäten innehöll även frågor med öppna svar som kan leda till svårigheter vid analysen av frågorna på grund av feltolkningar (26). Uppsatsförfattarna valde denna typ av fråga för att ge deltagaren möjlighet till att uttrycka sig fritt och ge sitt perspektiv på frågan (25). Två frågor som kunde utveckla resultatet som saknas i denna enkät är: Hur länge har du använt kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter på den aktuella arbetsplatsen? Hur lång erfarenhet har du av att använda kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter i ditt
yrkesverksamma liv?
Programmet Google-formulär användes för att skapa webbenkäten. Det var enkelt att skapa enkäten med olika frågor och svarsalternativ. Programmet hade de grundläggande funktioner som behövdes. Ett annat enkätprogram kunde användas för att länka deltagarna vidare mellan olika frågor för att undvika att de svarar på frågor de inte ska svara på. En del av deltagarna som svarade nej på användning av kreativa aktiviteter svarade även på en del frågor som var avsedda för de som svarade ja. Detta påverkade studiens resultat och kan ge an felaktig bild av hur metoden används. Genom att tydliggöra ännu mer vilka frågor deltagaren ska svara på eller inte skulle resultatet kunna bli mer pålitligt.
18 Enkäten testades med en pilotstudie och personerna som testade den var nyutexaminerade arbetsterapeuter som arbetar inom andra områden än äldre på vård- och omsorgsboenden. De personer valdes genom ett bekvämlighets urval eftersom de hade arbetsterapeutisk kunskap och de var bekanta till uppsatsförfattarna. Kunskaper om arbetsterapi och studiens målgrupp kunde påverka deras syn på enkätens utformning samt underlätta vid deltagande i enkäten. Genom att testa enkäten på arbetsterapeuter som arbetar på vård- och omsorgsboenden och har längre erfarenhet skulle ge ett bättre perspektiv på enkätens utformning och formulering av frågorna. Enkäter skickades ut via webben. Det är en kostnadseffektiv metod som når ut till ett brett antal personer (24). Dock finns det risker med detta sätt att distribuera enkäten. Det finns en möjlighet att länken till enkäten inte fungerar för vissa deltagare. En annan risk är att mailet inte kommer fram till rätt person om adresser har ändrats (24). Det är också stor risk att många inte svarar och att det inte blir en representation av populationen (24).
Uppsatsförfattarna var medvetna om att val av en enkät till studien kan leda till begränsningar när det kommer till en risk för ett lågt antal svarande och eventuella missförstånd i tolkning av frågorna, eftersom att det inte går att ställa följdfrågor. Därför formulerades enkätfrågorna noggrant för att minska den risken. Uppsatsförfattarna har ingen siffra på hur många
arbetsterapeuter fick tillgång till enkäten då denna studie var helt anonym. Detta gör att bortfallsanalys inte kunde genomföras och minimal- och maximal effekt kunde inte beräknas. Dessa aspekter kan ha påverkan på studiens resultat och därmed trovärdigheten.
Studien utgår ifrån forskningsetik och risker och vinster vägs mot varandra. Risken med denna studie kan vara att arbetsterapeuter som inte tillämpar kreativa aktiviteter känner sig otillräckliga och okunniga i sitt arbete med patienter, samt att deras arbetsrutiner är bristande. Vinsten med denna studie kan vara en bild av hur användning av kreativa aktiviteter ser ut idag på vård- och omsorgsboende för äldre i Sverige. Detta kan vara en uppmuntran till att fler arbetsterapeuter och annan personal på vård- och omsorgsboenden för äldre väljer att använda sig av metoden. Genom att lyfta fram nytta och effekter på äldre patienter kan denna studie förhoppningsvis inspirera andra till vidare forskning om kreativa aktiviteter på vård- och omsorgsboenden för äldre.
6.2.1 Arbetsterapipraxis
Uppsatsförfattarna anser att denna studie kan vara till hjälp för arbetsterapeuter som utför, vill utföra eller kommer att utföra kreativa aktiviteter i sitt arbete med äldre på vård- och
omsorgsboenden. Med denna studie hoppas uppsatsförfattarna kunna bidra med olika förslag till användning av kreativa aktiviteter, men även förslag på i vilket syfte dessa kan användas för äldre. Inspiration och uppmuntran ges till alla arbetsterapeuter och andra professioner till att använda sig av sina kunskaper om denna metod och möjliggöra för de äldre att dra nytta av effekter kreativa aktiviteter har på hälsa och välbefinnande.
6.2.2 Vidare forskning
Syftet med denna studie var att kartlägga användning av kreativa aktiviteter som metod för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. Eftersom att den är av en kvantitativ design kunde uppsatsförfattarna inte undersöka grundligt arbetsterapeuternas egna erfarenheter av metoden i tillämpning för äldre patienter. Det skulle vara intressant att ta reda på hur arbetsterapeuter arbetar med dessa aktiviteter för denna målgrupp och hur de upplever sitt arbete. Ett förslag på vidare forskning är att ta reda på om metodens effekter på de äldre skiljer sig eller inte, beroende på om kreativa aktiviteter utförs av arbetsterapeuter, andra professioner eller volontärer. Även att undersöka samband mellan olika faktorer som exempelvis arbetsterapeutens ålder, arbetslivserfarenhet, arbetsplatsens placering och/ eller
19 antal patienter på arbetsplatsen skulle vara av intresse att undersöka. Ett annat förslag är att göra en totalstudie med samma syfte som denna. Detta för att få en bättre och mer
representativ bild av detta fenomen för hela Sverige.
7. Slutsats
Utifrån studiens resultat kan uppsatsförfattarna dra en slutsats om att kreativa aktiviteter för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige används sällan som en arbetsterapeutisk metod. Fyrtiofem av femtio arbetsterapeuter (90%) som deltog i studien uppgav att de inte använder sig av metoden i sitt arbete med äldre på vård- och omsorgsboenden. De arbetsterapeuter som fortfarande utför dessa aktiviteter med sina patienter använder dessa mest för patienter med demens. Även forskning uppmärksammar att just denna målgrupp är i behov av kreativa aktiviteter och drar en stor nytta av metodens effekter.
Resultatet och uppsatsförfattarnas tidigare kunskaper om metodens historia inom arbetsterapi kan påvisa att kreativa aktiviteter försvinner mer och mer från arbetsterapi för äldre på vård- och omsorgsboenden i Sverige. Metoden överges som ett arbetsterapeutiskt verktyg men det betyder inte att denna kommer att försvinna helt. Denna studie tyder på en utveckling som innebär att andra professioner och grupper som arbetar med äldre på dessa boenden i Sverige tar över användning av kreativa aktiviteter. Det framkommer att vård- och omsorgspersonal, aktivitetssamordnare, hälsoledare, men även volontärsgrupper och ungdomar som tar över ansvaret för dessa aktiviteter från arbetsterapeuter och utför dessa med de äldre.
Uppsatsförfattarna ser att fokus i arbetsterapi för äldre på vård- och omsorgsboende läggs på basala aktiviteter, hjälpmedelsförskrivning och dokumentation. Dock vill uppsatsförfattarna slå ett slag om kreativa aktiviteter, dess effekter och nytta för de äldre. Samtidigt ges en uppmuntran till de som fördelar resurser för äldre att ta dessa aktiviteter i åtanke för att ge de äldre på vård- och omsorgsboenden en möjlighet till betydelsefulla aktiviteter i sin vardag.
20
8. Referenslista
1. Gamborg G, Madsen J, Winther Hansen B, editors. Kreativitet i arbetsterapi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2016.
2. Lewis C L. Elder Care in Occupational Therapy. 2nd ed. Thorofare: SLACK Incorporated; 2003.
3. Drake M. Crafts in therapy and rehabilitation. 2. ed. Thorofore, N.J.: Slack; 1999. 4. Socialstyrelsen. Äldreomsorgensnationella värdegrund. Västerås: Edita Västra Aros;
2012[citerad 2019-10-02]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2012-3-3.pdf
5. Erlandsson L, Persson D. ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.
6. World Health Organization. International classification of functioning, disability and health (ICF). Geneva: World Health Organization; 2001.
7. Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering.1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2014.
8. Englund B, editor. Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur; 2004.
9. Evertsson L. Välfärdspolitik och kvinnoyrken: organisation, välfärdsstat och professionaliseringens villkor [dissertation]. Umeå: Univ.; 2002.
10. Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.
11. Micko I, Kleiner S. "Kokbok" för aktiviteter inom äldreomsorgen. Linköping: Kommunrehab, Linköpings kommun; 2005.
12. Pongan E, Tillmann B, Leveque Y, Trombert B, Getenet J, Auguste N, et al. Can Musical or Painting Interventions Improve Chronic Pain, Mood, Quality of Life, and Cognition in Patients with Mild Alzheimer’s Disease? Evidence from a Randomized Controlled Trial. J ALZHEIMERS DIS. 2017 jan; 60 (2): 663-677.
13. Barfarazi H, Pourghaznein T, Mohajer S, Mazlom S, Asgharinekah S. Evaluating the Effect of Painting Therapy on Happiness in the Elderly. J EVID BASED CARE. 2018 sep; 8 (3): 17-26.
14. Riley J, Corkhill B, Morris C. The benefits of knitting for personal and social
wellbeing in adulthood: findings from an international survey. BR J OCCUP THER. 2013 feb; 76 (2):
15. Rickett C, Greive C, Gordon J. Something to hang my life on: the health benefits of writing poetry for people with serious illnesses. AUSTRALAS PSYCHIATRY. 2011 jun; 19 (3): 265-268
16. DeVries D, Bollin A, Brouwer K, Marion A, Nass H, Pompilius A. The Impact of Reading Groups on Engagement and Social Interaction for Older Adults with Dementia: A Literature Review. THER RECREATION J. 2019 jan; 51 (1): 53-75. 17. Price KA, Tinker AM. Creativity in later life. Maturitas. 2014 agu; 78 (4): 281-286. 18. Adams-Price C, Nadorff D, Morse L, Davis K, Stearns M. The Creative Benefits
Scale: Connecting Generativity to Life Satisfaction. Int J Aging Hum Dev. 2018 apr; 86 (3): 242-265
19. Socialstyrelsen. Bostad i särskilt boende är den enskildes hem [broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.
20. Zidén L, Larsson Ranada Å, Nygren C. Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer [broschyr]. Sveriges Arbetsterapeuter & Fysioterapeuterna; 2017
21 21. Socialstyrelsen. Din rätt till vård och omsorg Din rätt till vård och omsorg – en
vägvisare för äldre [broschyr]. Falun: Edita Bobergs AB; 2016
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-5-5.pdf)
22. Stockholms Sjukhem/Lind M. Gemensamma aktiviteter [internet]. Stockholms Sjukhem. 2019 [uppdaterad 2019-11-04; citerad 2019-11-21]. Hämtad från: https://www.stockholmssjukhem.se/aldreomsorg/att-bo-pa-stockholms-sjukhem/gemensamma-aktiviteter
23. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2019.
24. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2016 [2017].
25. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.
26. Trost J. Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. 27. Dataverktyg online. Dra lott. Dataverktyg online. [citerad 2019-09-30]. Hämtad från:
https://dataverktyg.se/dra-lott
28. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2011.
29. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Internet]. Uppsala: Vetenskapsrådet. 1990. 91-7307-008-4. [citerad 2019-11-13]. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
30. Broome E, Dening T, Schneider J, Brooker D. Care staff and the creative arts: exploring the context of involving care personnel in arts interventions. INT PSYCHOGERIATR. 2017 dec; 29 (12): 1979-1991.
31. Lokon E, Sauer P, Li Y. Activities in dementia care: A comparative assessment of activity types. DEMENTIA. 2019 feb; 18 (2): 471-489.
32. Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2019 [internet]. Åtta.45 Tryckeri AB; 2019. [2019-11-26]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf
33. Müllersdorf M, Ivarsson AB. Use of Creative Activities in Occupational Therapy Practice in Sweden. Occupational Therapy International. 2012; 19 (3): 127-134. 34. Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre [broschyr]. 2018
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf
35. Coleman S, Treadaway C, Loudon G. Avenues, values, and the muse: An
ethnographic study of creative activity to support the wellbeing of residents living with dementia in residential care. Proceedings - D and E 2016: 10th International Conference on Design and Emotion - Celebration and Contemplation. 2016[internet] (citerad 2019-11-22): 231-238. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/313902792_Avenues_values_and_the_muse _An_ethnographic_study_of_creative_activity_to_support_the_wellbeing_of_resident s_living_with_dementia_in_residential_care
1
Bilaga Enkätformulär
Allmänna frågor 1. Är du? o Man o Kvinna o Annat 2. Vad är din ålder?Svar…
3. Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut? Svar…
4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Svar...
5. Hur många arbetsterapeuter arbetar på din arbetsplats? Svar…
6. Var ligger din arbetsplats?
o innerstad (kännetecknas av stadsmiljö)
o tätort (ett tätbebyggt område)
o landsbygd
7. Hur många patienter finns det på det vård- och omsorgsboende du arbetar på? o mindre än 20 personer o 21-40 o 41-60 o 61-80 o 81-100 o fler än 100
8. Vilken typ av vård- och omsorgsboende arbetar du på? (fler svarsalternativ kan anges) o vård- och omsorgsboende för äldre
o vård- och omsorgsboende för dementa o annat, uppge…
Arbete med kreativa aktiviteter
Kreativa aktiviteter innebär alla aktiviteter som är meningsfulla där personen deltar aktivt
samt använder sin fantasi och sina kreativa sidor. Dessa aktiviteter kan rikta sig på att skapa en produkt (exempelvis en målning eller en korg) eller en process av skapande (exempelvis att skriva poesi eller delta i musikstunder).
9. Använder du kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter inom vård- och omsorgsboenden?
2 o ja
o nej
Om ja svara på fråga 10-18 Om nej svara på fråga 19-23
Ditt arbete med kreativa aktiviteter
10. Hur ofta använder du kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter? o minst 1-2 gånger i veckan
o minst 1 gång varannan vecka o minst 1 gång i månaden
o mer sällan än 1 gång i månaden o om annat, uppge…
11. Hur implementerar du kreativa aktiviteter? (fler svarsalternativ kan anges) o i grupp
o individuellt
12. Till vilka patienter använder du kreativa aktiviteter? (fler svarsalternativ kan anges) o till alla patienter på boendet
o till de patienter som är intresserade o till patienter med allmänna ålderssymtom o till patienter med livshotande sjukdomar o till patienter med demenssjukdomar o till patienter med depressioner o patienter med psykisk ohälsa o annat, uppge…
13. I vilket syfte använder du kreativa aktiviteter? (fler svarsalternativ kan anges) o för att lindra och rehabilitera patientens besvär
o för att bygga upp patientens aktivitetsidentitet o för att öka patientens aktivitet och deltagande
o för att öka känsla av välbefinnande (exempelvis genom en flow-upplevelse) o annat, uppge…
14. Vilken typ av kreativa aktiviteter använder du i ditt arbete med patienter? o skapa en produkt (exempelvis målning, pyssel, sticka, sy, trädgårdsarbete) o en skapande process (musik, drama, teater, bokläsning, poesi, skrivstunder) o socialt samspel (brädspel, kortspel)
o annat, uppge…
15. Använder dina patienter hjälpmedel när dem utför kreativa aktiviteter? Uppge vilka? Svar…
16. Upplever du att kreativa aktiviteter har en effekt på patienter? o lindrar och rehabilitera patientens besvär
o bygger upp patientens aktivitetsidentitet o ökar patientens aktivitet och deltagande
3 o annat, uppge…
Dina synpunkter på användning av kreativa aktiviteter
17. Anser du att du har tid för att implementera kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter?
o Det finns ingen tid o Det finns ganska lite tid o Det finns ganska mycket tid o Det finns mycket tid
18. Anser du att du har tillräckligt med kunskaper för att tillämpa kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter?
o Jag har ingen kunskap o Jag har ganska lite kunskap o Jag har ganska mycket kunskap o Jag har mycket kunskap
19. Vad är din roll i utförande av kreativa aktiviteter med patienterna? Håller du i dessa aktiviteter själv, får du hjälp av kollegor eller är det en annan yrkesgrupp som har ansvar för dessa aktiviteter?
Svar…
20. Berätta lite kort om dina upplevelser av att använda kreativa aktiviteter i ditt arbete med äldre (exempel Det är roligt/ svårt/ givande).
Svar…
Om du inte använder kreativa aktiviteter
21. Vad är anledningen till att du inte använder kreativa aktiviteter i ditt arbete med patienter? (fler svarsalternativ kan anges)
o patienter visar inget intresse för dessa aktiviteter o ingår inte i mina arbetsuppgifter
o har inte kunskaper inom området
o har inget intresse av implementering hos mina patienter o ser ingen vinst med dessa aktiviteter
o brist på resurser o annat, uppge…
22. Finns det en annan yrkesgrupp/ utomstående grupp (exempelvis volontärer) som utför dessa aktiviteter med de äldre?
Svar…
