Lars-Göran Jansson 2008-09-09
Kartläggning av GR-kommunernas aktiviteter när det
gäller mat för äldre
Ale
Kommunen har deltagit i GR-kommunernas Genombrottsprojekt. Man har beviljats stimulansbidrag för att projektanställa en dietist med uppdrag att arbeta med mat och nutrition både i särskilda boenden och eget boende.
Alingsås
Kommunen har 7 nutritionssjuksköterskor samt nutritionsombud på varje arbetsplats. Nutritionssjuksköterskor och ombud träffas regelbundet för genomgångar. Planeras utbildning av nutritionssjuksköterskorna 7,5 högskolepoäng.
Inom kommunen har genomförts ett antal s.k. Genombrottsprojekt med inriktning mat/nutrition. Dessa har haft inriktning både på den enskilda individen och på gruppnivå.
Göteborg
KS har beslutat ”ge stadskansliet i uppdrag att snarast ta hjälp av extern kunskap för att genomföra en översyn av våra verksamheters matproduktion idag och återkomma med förslag på åtgärder för att uppnå en ökad kvalité av maten i Göteborg”. En delrapport är klar.
Stadskansliet, Senior Göteborg
Centralt placerad projektledare (kostekonom), finansierad av stimulansbidraget 2007, arbetar för utveckling av måltiderna inom ordinärt boende. Fokus ligger på närverksbyggande och utökade utbildningsvägar. Informations- och
Centrala Genombrottsprojekt ”Mat och prat” (2008):
Hemtjänstteam från tre stadsdelar Fokus på en god måltidssituation och social gemenskap.
”Ett gott liv på äldre da´r” (2007-2008):
Två projekt för att höja livskvalitén med delvis fokus mot mat och hälsa, 11 stadsdelar deltar.
”Mat och hälsa”:
Ett Genombrottsprojekt i samarbete med sju kommuner inom GR, där sex stadsdelar deltog.
Stadsdelarnas projekt med stöd av stimulansbidraget 2007
Av de 21 stadsdelarna har 17 ansökt om pengar för att driva något kostrelaterat projekt inom stimulansbidraget 2007:
8 stadsdelar har anställt dietistresurs i någon omfattning 9 stadsdelar satsar på utbildning av personalen
Flera stadsdelar jobbar med implementering av Göteborgs kostprogram samt med egna nutritionspolicies
Härlanda SDF har anställt en matsalsvärdinna för att locka kringboende till gemensamma måltider på ett äldreboendes restaurang
Majorna har anställt en ”stjärnkock” för att piffa upp maten
Älvsborg har skapat en träffpunkt för gemensamma måltider och aktiviteter Tre Stiftelser har anställt en projektledare för kostutvecklingsarbete. En matbok för äldre är under produktion
Även i andra stadsdelar sker ett utvecklingsarbete Stadsdelarnas projekt inom Kompetensstegen Högsbo:
Kost och nutrition Örgryte:
Askim och Älvsborg:
Projektet ”Måltid och nutrition för äldre” Tuve-Säve:
Kompetenshöjning inom ”Nutrition för äldre” Övriga pågående projekt
Backa:
”Välja rätt”; införande av konsistensanpassad matsedel samt möjlighet att välja mellan två rätter inom hemtjänsten. Projektanställd dietist.
Biskopsgården:
Anställning av projektledare (dietist) för kostutvecklingsprojekt Centrum:
Projektet ”Matglädje”; drivs av projektanställd kostekonom Tuve-Säve:
Anställning av projektledare (kostekonom och dietist) för att göra en processkartläggning av måltidskedjan och förbättra alla steg
Tynnered:
Stort nutritionsprojekt drivs av fastanställd sjuksköterska och dietist.
Härryda
Genomför ett projekt på ett äldreboende individinriktning inklusive uppföljning av BMI.
Planeras ett projekt för att kartlägga måltidssituationen, samt att utbilda personalen på ett boende om frågor runt måltidssituationen.
Kungsbacka
Har deltagit i GR-kommunernas gemensamma Genombrottsprojekt.
Kungälv
Kommunen bedriver kompetensutveckling med stöd av statliga stimulansmedel.
Steg 2 (2008-2009): En projektanställd dietist arbetar tillsammans med verksamheten fram
-projektplan för projektet ”Mat är hälsa” -reviderad måltidspolicy
-skapar ett utbildningsprogram i kost/nutrition
-leder utbildning för personal; undersköterskor, biståndshandläggare och enhetschefer
-har en stödjande funktion
Lerum
Kommunen genomför tre Genombrottsprojekt ”Mat och hälsa”.
Hösten 2008 startar Genombrottsguiden där både hemvård och boenden får tillgång till en webbaserad genombrottsutbildning med inriktning mot måltidsmiljön och nattfastan.
Lilla Edet
Inom ramen för projekt ”Smörblomman” följs tidigare måltidsordning upp och revideras. Rutiner, metoder och kunskaper ska förstärkas i samarbete med olika yrkesgrupper. Utbildning för all personal i kost och nutrition.
Utvecklingsarbeten ska startas i alla äldreboenden. Information och temadagar för brukare och anhöriga.
Mölndal
Med stöd av det statliga stimulansbidraget har en dietist anställts som ska jobba ur tre perspektiv; individ, organisation och kvalitetssäkring. Dietisten arbetar förvaltningsövergripande.
Vidare genomförs en fortsättning på det GR-gemensamma
Genombrottsprojektet ”Mat och hälsa för äldre”. Målet är att samtliga äldreboenden i Mölndal ska arbeta med genombrottsmetoden i sitt förbättringsarbete.
Partille
Med stöd av statligt stimulansbidrag bedrivs Nutritionsprojektet i syfte att undvika malnutrition hos äldre. Projektledare är en dietist.
Stenungsund
Ett matprojekt bedrivs på ett äldreboende. Inriktning på att näringsinnehållet ska variera så lite som möjligt, och att man ska kunna göra enklare tillredning för erbjuda bättre kvalitet och smak. Målet är också att omsorgstagarna ska bevara vikten.
Tjörn
Tjörn deltog i GR-kommunernas gemensamma Genombrottsprojekt. Man arbetar nu på olika sätt vidare inom området.
Öckerö
Har infört ett matråd som fungerar som plattform för dialog mellan
restaurangchefen och de anställda; under hösten involveras även de boende i dialogen.
Tjänsteutlåtande 2008-10-13 Lotta Wall
BBIC - Informationsärende till Sociala Styrgruppen den 23 okt 2008
I detta tjänsteutlåtande redovisas att GR beviljats projektmedel från Länsstyrelsen.
Elva av Göteborgsregionens medlemskommuner har gemensamt ansökt om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av systemet BBIC för att bättre kunna bedöma barns behov. Gr:s Sociala Styrgrupps presidium har undertecknat ansökan till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har beviljat medel för följande delar: • Samordnartjänst 25 % - 168 000 kr
• Utbildning i barnsamtal – 300 000 kr • Coachning av utbildare i BBIC – 50 000 kr
Kommunerna planerar att lämna in ny ansökan för 2009 till Länsstyrelsen.
Saken
BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett dokumentationssystem för systematisk dokumentation, planering och uppföljning som syftar till att stärka barnens och de ungas ställning i den sociala barnavården.
Bakgrund
Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar har under senare år satts i fokus. Socialtjänsten har kritiserats bl.a. för brister i
handläggning och otydlighet vad gäller bedömningar om barns behov.
Samtidigt har antalet anmälningar till socialtjänsten ökat bl.a. som en följd av utökat samarbete med skola och polis. Även anmälningar från allmänheten har ökat, sedan en del ärenden fått kraftig massmedial uppmärksamhet.
Denna trend kan vi se generellt i Göteborgsregionens medlemskommuner.
Barn som bevittnat våld har genom ny lagstiftning fått en starkare ställning som brottsoffer.
Sett ur ett medborgarperspektiv finns det behov att stärka utsatta barns ställning. Kommunerna har det yttersta ansvaret att
tillsammans med andra aktörer – särskilt hälso- o sjukvården – ansvara för detta.
Det finns också behov hos kommunerna att på övergripande, strategisk nivå skaffa sig en överblick och kunna följa upp sin verksamhet och på så sätt öka sina möjligheter att ge utsatta barn rätt stöd och behandling.
Senare års forskning om implementering visar entydigt att det krävs konsekventa satsningar under flera år och på flera plan för att nya arbetssätt ska få genomslag.
Det finns alltså behov av en bärande och gynnande struktur för att införa ett systematiskt användande av BBIC.
Kommunernas fortsatta arbete
Arbetet planeras och utvecklas gemensamt av elva kommuner i Göteborgsregionen.
De deltagande kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kungsbacka kommun deltar också i planeringen och utvecklingen, men har sökts medel som enskild kommun eftersom de tillhör annat län.
Dessa kommuner startade ett gemensamt utvecklingsarbete under 2006 och har redan kommit en bra bit på väg. Flertalet kommuner ska under 2008 söka permanenta licensavtal för BBIC, övriga söker fortsatta prövolicenser.
De deltagande kommunerna har i flera fall satsat särskilda personalresurser för att införa BBIC och/eller p.g.a. ökad ärendemängd.
All utbildning i BBIC-systemet anordnas av Socialstyrelsen, som också utfärdar och övervakar licenser.
Utbildningen är systematisk och sker enligt särskild utbildningsplan. Merparten av de elva kommunerna har genomfört sina
grundutbildningar och påbörjat införandet av BBIC i sina respektive kommuner.
Kommunerna har kommit olika långt i sitt BBIC-arbete p.g.a. olika förutsättningar i de enskilda kommunerna.
Gemensamt för dem är emellertid att de alla står inför en kritisk period i den långsiktiga implementeringen. All erfarenhet visar att denna period kräver uthålliga stödprocesser i form av t ex
vidareutbildning, handledning och samordning. Det mest avgörande för hur de ska lyckas är troligen
arbetsledningens konsekventa stöd och efterfrågan av resultat. Genom att de flesta BBIC-ansvariga har en arbetsledande funktion finns här goda förutsättningar att kunna stödja implementeringen av BBIC. En av de BBIC-ansvariga har även samordnande funktion och fungerar som kontaktperson gentemot Socialstyrelsen.
Tjänsteutlåtande 2008-10-13 Lotta Wall
GR-kommunernas mottagande av ensamkommande,
asylsökande barn - Informationsärende till Sociala Styrgruppen den 23 okt 2008
Saken
Elva av GR-kommunernas tretton medlemskommuner har avtal med Migrationsverket för år 2008 att ta emot ensamkommande
asylsökande barn. Kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda,
Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Göteborg och Mölndal har inte skrivit avtal eftersom de redan har ett stort åtagande när det gäller ensamkommande,
asylsökande barn.
Avtalen med Migrationsverket innehåller villkor att GR-kommunerna i första hand ska ta emot barn och ungdomar från Mölndal.
Gryning Vård AB erbjuder boende (MIRA) för ensamkommande asylsökande barn sedan februari 2008 i Alingsås.
Den 29 oktober samlar GR kommunernas kontaktpersoner för ensamkommande asylsökande barn, representanter från
Migrationsverket nationellt och regionalt och Gryning Vård AB. Syftet med träffen är att få en överblick om hur arbetet fungerar för
kommunerna idag och deras eventuella åtaganden för 2009, Migrationsverkets prognoser för 2009 angående ensamkommande asylsökande barn m.m. och Gryning Vård AB:s beläggning på asylboendet MIRA.
Hittills Under 2008 har
Ale har tagit emot 2 placeringar, 1 i familjehem, 1 kvar i transitboende. Får ytterligare tre i år. De planerar boendet allt eftersom.
Härryda har ännu inte tagit emot någon placering. Kommunen tänker sig placering i familjehem vilka de kallar ”värdfamiljer” och rekrytering av familjer går enligt uppgift bra.
Kungälv planerar att ta emot 5 placeringar vilka kommer att ske under september. Kommunen organiserar eget boende. Kungsbacka har inte tagit emot någon placering men planerar
att göra det under hösten. Kommunen har varit i kontakt med Gryning Vård AB:s asylboende Mira för att förhöra sig om eventuella placeringsmöjligheter.
Lerum har tagit emot 5 placeringar med boende i familjehem. Lilla Edet har tagit emot 4 placeringar med boende på MIRA
och har ytterligare en plats abonnerad.
Partille har tagit emot 5 placeringar, varav 2 i familjehem och två med boende på MIRA. En person bor kvar i transitboende men flyttar inom några dagar till ett familjehem.
Stenungsund har tagit emot 5 placeringar. Kommunen har organiserat ett eget kollektivboende i närheten av sitt Ungbo. Kan ta emot 5 flickor och har för närvarande 4.
Tjörn har tagit emot 5 placeringar. Kommunen har placerat alla på samma privata boende.
Öckerö har hittills tagit emot 3 placeringar i familjehem. Har rekryterat familjehem som väl täcker behovet.
Bakgrund
Kommunerna har genom en lagändring den 1 juli 2006 fått ett ökat ansvar för de ensamkommande, asylsökande barnen.
Migrationsverket ska enligt riksdagsbeslutet teckna avtal med ett begränsat antal kommuner om mottagande av dessa barn.
Barnen kommer först till någon av de fyra s.k. ankomstkommunerna, Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna.
Därefter ska barnen vidare till kommun som har tecknat avtal om mottagande med Migrationsverket.
Ersättningen från staten till de mottagande kommunerna är reglerad i särskild författning och innefattar dels en grundersättning, dels en dygnsersättning. Dessutom ersätts övriga kostnader såsom skolgång, sjukvård och god man.
I syfte att förbättra mottagandet och för att få fler kommuner att ta emot asylsökande ensamkommande barn höjdes ersättningarna till kommunerna år 2007.
2008-10-13 Sociala styrgruppen
Uppföljning av GR-programmet ”Shaping the future of
local services in Europe” och GR:s deltagande med
monter vid den europeiska socialchefskonferensen
Bakgrund
GR.s styrelse har i sin verksamhetsinriktning beslutat att EU-arbetet ska genomsyra förbundets verksamhet. Omvärldsbevakning och
kompetensutveckling kring EU-frågorna är en del av uppgiften,samt att inom GR:s verksamhetsområden använda EU-fonder och program.
Genomförande
För att understödja GR-kommunernas ambitioner att bygga upp europeiska kontakter på det sociala området har under år 2008 genomförts
utbildningsprogrammet ”Shaping the future of local services in Europe”, som varit ett samarrangemang mellan de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland och West Sweden. Programmet ska ses som ett nytt och innovativt steg för att utveckla kompetens i kontakterna med andra europeiska länder. Programmet bestod i att de 21 deltagarna i maj genomgick en
introduktionsdag som gav en överblick av vad som på europeisk nivå är aktuellt inom det sociala området, och vilka möjligheter detta kan ge svenska kommuner. Deltagare var socialpolitiker, socialchefer, utvecklare, omvärldsbevakare och strateger inom socialtjänsten. Som föreläsare deltog bl. a Europaparlamentets ordförande i kommittén för arbetsmarknad och sociala området, Jan Andersson.
I nästa steg deltog 14 av de 21 programdeltagarna i den europeiska socialchefskonferensen ”Shaping the future of local services in Europe” i Paris 2-4 juli. Konferensen hade ca 430 deltagare från ett 30-tal länder. I enlighet med beslut av sociala styrgruppens presidium deltog även GR - i samarbete med West Sweden - med en utställningsmonter på
Pariskonferensen.
Programmet avslutades med en uppföljningsdag i september, dit samtliga 21 programdeltagare bjöds in. Vid detta tillfälle redogjorde också West Sweden
för hur man kan stödja kommunerna i utvecklandet av transnationella EU-projekt.
Utvärdering
Under uppföljningsdagen gjordes också en utvärdering av såväl själva utbildningsprogrammet som deltagandet med monterutställning på Pariskonferensen.
Synpunkter från uppföljningen:
-Man ser positivt på att GR erbjudit en paketlösning med förberedande utbildning, ett komplett researrangemang i samband med Pariskonferensen, och därefter ett uppföljningstillfälle.
Det fungerade också med att deltagarna kunde välja på att delta enbart i den ”svenska delen” eller i hela programmet.
Fanns inga uttalade önskemål om bryta ut rese- och hotelldelarna, så att deltagare kunde få lösa detta på egen hand.
Förutom de europeiska kontakterna, ser man ett mervärde i att träffa västsvenska kollegor som har liknande arbetsområde.
Dagen före själva huvudkonferensen anordnade NOPUS en ”Nordic Day” på konferenshotellet; temat var kundval i de olika nordiska länderna. Denna dag ingick inte i GR-paketet, och deltagarna hade gärna önskat att ha möjlighet att delta även här.
-När det gäller själva konferensen var man på det stora taget nöjd med innehåll och praktiskt genomförande, där storföreläsningarna speglade övergripande europeiska perspektiv, medan seminarierna tog upp mera praktiska frågor från olika länder. Ämnesområden för föreläsningarna motsvarade väl de frågor som är på den svenska socialtjänstens agenda. Ett praktiskt problem var att de kunde vara svårt att hålla koncentrationen uppe under långa föreläsningspass på ett främmande språk. Då var det lättare på work shops, där det inte blev lika långa föreläsarpass, samt tillfälle att diskutera med kollegor från andra länder.
-GR-montern erbjöd framförallt övergripande information om vad den svenska socialtjänsten sysslar med, och lyfte också fram GR och West Sweden som plattformar för samarbete. Montern bemannades av personal från GR och West Sweden. Montern hade under konferensdagarna en jämn tillströmning av besökare, dels från olika europeiska länder, men den kom också att fungera som något av en kontaktpunkt för de västsvenska
Resultat
Resultatet från ovanstående program har främst bestått i att deltagarna nu har fått en ökad inblick i vad ”Social Europe” innebär, och hur man på olika sätt arbetar med sociala frågor i andra länder.
Detta är också första gången GR exponerar sig på den europeiska arenan med vad man gör på det sociala området. Detta får naturligtvis dessutom en positiv effekt där svenska deltagare från andra landsdelar noterar GR:s engagemang.
Merparten av programdeltagarna åkte inte till konferensen med den uttalade målsättningen att man hade tydliga projektidéer, och att man skulle knyta kontakter för genomförandet av dessa idéer. En deltagande kommun hade en mera uttalad målsättning att knyta praktiska kontakter som kunde användas efter konferensen, och detta var också något man lyckades med.
Slutsatsen är helt tydlig: Detta upplägg fungerar bra för att ge deltagarna en god kompetens om sociala frågor i Europa. Har man som ambition att knyta kontakter för att arbeta vidare på dessa efter programmet kräver det att kommunen förberett sig på hemmaplan angående vad man praktiskt vill uppnå. Det är sannolikt så att första gången man deltar behöver man i första hand orientera sig om hur landskapet ser ut. Men vill man sedan gå vidare och knyta praktiskt användbara kontakter, kräver detta en särskild planering. Det uttalades också på uppföljningsdagen ett intresse från övriga
kommunalförbund i Västra Götaland att man vill samverka med GR inför nästa års European Social services Conference, vilken äger rum i Prag 22-24 juni. Även West Sweden ser mycket positivt på årets samarbete, och vill gärna utveckla detta inför kommande år.
Fortsatt arbete
GR kan inom ramen för sitt ordinarie kompetensutvecklingsuppdrag bedöma om det finns förutsättningar för att erbjuda någon form av introduktionsdag som förberedelse för den europeiska konferensen. I det löpande uppdraget ligger även att på lämpligt sätt erbjuda ett samlat paket för konferensdeltagande inklusive service vad gäller resa och logi.
Beträffande en GR-monter på nästa års European Social Services Conference skulle ett naturligt utvecklingssteg vara att nu erbjuda de
kommuner som har konkreta mål för hur man vill bygga upp sina europeiska kontakter en möjlighet att särskilt profilera sig i montern. Däremot bör inte montern ge plats åt allmän kommuninformation från enskilda kommuner. Det blir också att naturligt att bygga vidare på samarbetet med West Sweden, som har rollen att praktiskt stödja kommunerna i deras idéer. Under detta år har p g a en kort planeringstid enbart ett ganska informellt samarbete kunnat ske med övriga västsvenska kommunalförbund. Här bör undersökas förutsättningarna för att fördjupa detta samarbete.
Presidiet beslutade
-nteckna redogörelsen från programmet ”Shaping the future of local social services in Europe” och GR-montern vid Pariskonferensen,
-ge GR i uppdrag att börja undersöka förutsättningarna, och om dessa finns, påbörja planering i avsikt att delta med monter vid European Social Services Conference i Prag juni 2009,
-kontakta övriga västsvenska kommunalförbund och West Sweden angående samarbete.
Lars-Göran Jansson
Länk till program och dokumentation från Pariskonferensen: http://www.esn-eu.org/home.htm
Kommunstyrelserna i medlemskommunerna
KOMMUNGEMENSAM PLATTFORM FÖR ATT STÖDJA ARBETSLINJEN VID INTRODUKTION AV NYANLÄNDA
ÄRENDET
GRs styrelsepresidium har gett GRs styrgrupp för arbetsmarknad uppdraget att konkretisera förslag för tänkbara samarbetsområden, avseende nyanlända och arbetslinjen.
BAKGRUND
Bakgrunden till uppdraget är ett par frågeställningar som aktualiserats i GRs styrgrupp för arbetsmarknad.
1. Kan ett kommungemensamt arbete, med GR som plattform, kring flyktingar och deras anhöriga stödja arbetslinjen och underlätta etableringen på arbetsmarknaden?
2. Vilka områden bedöms centrala i ett eventuellt kommungemensamt arbete? Syftet är att på ett bättre sätt introducera nyanlända på arbetsmarknaden för att på så sätt matcha den kompetens som många nyanlända besitter mot
arbetsmarknadsregionens efterfrågan och långsiktiga behov.
Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade vid sitt sammanträde den 11 september att tillskriva medlemskommunernas kommunstyrelser för att stämma av
kommunernas uppfattning samt få vägledning i hur och om GR ska arbeta vidare med frågan.
SAMVERKAN OCH ARBETSLINJEN
Det är flera aktörer som är inblandade i mottagandet av nyanlända; kommunerna, migrationsverket, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter med flera. När det gäller kommunerna är dessutom flera delar av den kommunala verksamheten engagerade som socialtjänst, flyktingmottagning, ungdoms- och vuxenutbildning, SFI, arbetsmarknadsenheter etc. Mängden aktörer medför ett behov av utvecklat samarbete mellan de olika aktörerna, för att introduktionen och etableringen av den nyanlände ska bli bra.
• Samhällsintroduktion • SFI • Yrkesbedömning • Praktik • Validering • Utbildning • Matchning
Erfarenheten visar att kedjan måste anpassas efter olika individers behov och förutsättningar. Gruppen nyanlända är mycket heterogen både vad det gäller utbildning och yrkesbakgrund. Det varierar mellan hög- och lågutbildad,
yrkesspecifika och ingen yrkesutbildning till analfabeter. För att kunna matcha de nyanländas skiftande kompetens med arbetslivets efterfrågan, krävs sannolikt en större arbetsmarknadsregion med tillgång till fler branscher än vad arbetslivet i en enskild kommun kan erbjuda. Det talar för behovet av en regional ansats som stöd för kommunernas introduktion och etablering av nyanlända.
Ovanstående resonemang fokuserar på konkreta samarbetsområden. GR har tillsammans med medlemskommunerna utöver detta också möjlighet att agera som påtryckare och intressebevakare mot staten inom området.
Nedan följer ett par frågor som GRs styrgrupp för arbetsmarknad gärna vill få medlemskommunernas synpunkter på:
- Det finns idag områden som delar av GR-kommunerna samarbetar om, när det gäller introduktionen av nyanlända. Finns det områden idag där ni bedömer att GR kan utgöra en plattform för samarbete och vilka är i så fall de angelägna områdena? Till exempel samhällsintroduktion, SFI,
yrkesbedömning, praktik, validering, utbildning, matchning eller annat område.
- Är det enligt er kommun önskvärt att GR ges i uppdrag att, tillsammans med medlemskommunerna, utarbeta ett förslag om ett kommungemensamt arbete vid introduktion och etablering av nyanlända?
Andra frågor som också är av intresse för styrgruppen är:
- Har er kommun utarbetat en särskild strategi, själva och tillsammans med andra aktörer för introduktion och etablering av nyanlända?
- Hur ser er introduktionskedja ut? Vilka styrkor – svagheter ser ni? Vad bör den innehålla?
- När anser ni att introduktions- etableringsfasen är genomförd? Vilka kriterier avgör detta?
Tacksam för era synpunkter senast den 21 november 2008 till GR Gustav Höjer, e-post: gustav.hojer@grkom.se
Vid frågor kontakta Gustav Höjer, telefon GR 031-335 5052, mobil: 070 788 2002
För GRs styrgrupp för arbetsmarknad
Bengt Gustafsson Endrick Schubert
Tjänsteutlåtande 2008-10-13 Lotta Wall
Västbus tillägg till riktlinje 7 - Informationsärende till Sociala Styrgruppen den 23 okt 2008
Saken
I detta tjänsteutlåtande informeras om beslut taget av
Samrådsorganet mellan Västkom (Västra Götalands 49 kommuner) och Västra Götalands regionen om tillägg Västbus riktlinje 7.
Ärendet tas upp för beslut i VGR:s Hälso- och sjukvårdsutskott under november 2008 och i Västkoms styrelse under december 2008.
Bakgrund
Västbus bygger på samverkan genom överenskommelser och dialog, inte genom detaljerade avtal. Västbus bygger också på långvariga relationer där olika samverkanspartners definierar sina respektive uppdrag. Utgångspunkten för Västbus är samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen. För att denna samverkan skall kunna fungera krävs ett tydligt administrativt och politiskt stöd.
När Västbus riktlinjer antogs 2005 angavs i punkt 7 följande: ”En uppföljning av riktlinjerna sker lokalt. Kommunförbunden får
tillsammans med regionens sjukhusgrupper finna former för denna uppföljning på både politisk och tjänstemannanivå utifrån befintliga samverkansstrukturer.” Samverkansarbetet förankrades inte i något uppdrag/mandat till en regionövergripande
tjänstemannaorganisation.
Behovet av en regionövergripande ledningsstruktur
uppmärksammades tidigt och initiativ till en sådan togs gemensamt av sjukhusgrupper och kommunförbund och sanktionerades av Samrådsorganet i november 2005.
En ledningsorganisation bildades bestående av sex
utvecklingsarbete. Därför bildades en regional grupp bestående av de sex ordförandena, den s.k. ordförandegruppen.
Ordförandegruppen har tagit flera angelägna initiativ, exempelvis en treårig utvärdering av införandet av riktlinjerna finansierad av de s.k. Miltonmedlen samt en händelseanalys för att lösa tvister.
Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och
Rikspolisstyrelsen publicerade 2007 en rapport – Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. I rapporten sägs att ”En väl fungerande samverkan kräver engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer, inte minst den övergripande politiska och administrativa nivån. En viktig uppgift för ledningen är att legitimera samverkan på lägre nivåer och
efterfråga uppföljning och utvärdering av samverkan.”
Avsaknad av ett övergripande formellt uppdrag till ordförandegruppen skapar dock osäkerhet kring mandat och riskerar på sikt att försvaga Västbusarbetet.
För att säkra den länsvisa utvecklingen, sammanhållningen och uppföljningen föreslås att riktlinjerna i punkt 7 kompletteras och får följande lydelse:
7. Uppföljning av riktlinjerna
En uppföljning av riktlinjerna sker likalt. Kommunförbunden har att tillsammans med regionens berörda sjukhus finna former för denna uppföljning på både politisk nivå och tjänstemannanivå utifrån befintliga samverkansstrukturer.
För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen får kommunförbunden tillsammans med berörda sjukhus utse
representanter till en styrgrupp. Till styrgruppen adjungeras
representanter utsedda av Västkom och Västra Götalandsregionen. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen.
