Ett tjejprojekt genomfört av IOGT-NTO:s Juniorförbund - Junis, Örebro i Socialstyrelsens satsning på alkohol- och drogförebyggande
verksamhet inom frivilligorganisationer
Dokumentation, utvärdering och erfarenheter av projektet
Madelene Larsson
FÖRORD
Denna rapport har fokus på tjejgrupper för unga flickor i ålder 12-13 år och deras tjejgruppsledare utifrån projektet Junis Sisters. Projektet startades i januari 2007 och pågick till och med sommaren 2008 och genomfördes av Junis, IOGT-NTO:s juniorförbund, i Örebro. Junis Sisters finansierades av Socialstyrelsen inom ramen för satsningen på frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Syftet med projektet var att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Det handlade också om en meningsfull fritid och att skjuta upp alkoholdebuten.
Forskarteamet har genom intervjuer, fokusgrupper och enkäter låtit tjejgruppsledarna och tjejer komma till tals om tjejgrupper. Under denna fördjupningsstudie har regelbundet samtal skett med projektledare inom Junis Sisters.
Studien har planerats av forskarteamet gemensamt. Datainsamling, analys och rapportskrivning har gjorts av Madelene Larsson. Rapporten har diskuterats inom forskarteamet.
Vi vill rikta ett stort tack till alla de tjejgruppsledare som har intervjuats och som generöst har delat med sig av sina förväntningar, erfarenheter och reflektioner. Detta gäller också Liza Viktorsson och Elisabeth Lindgren, som arbetat som projektledare inom Junis Sisters. Utan den goda samverkan hade inte detta arbete varit möjligt.
Örebro i juni 2009
Charli Eriksson,
professor i folkhälsovetenskap Forskningsledare för FUFAD, Hälsoakademin, Örebro universitet.
SAMMANFATTNING
IOGT-NTO:s Juniorförbund bedrev projektet Junis Sisters under 2007-2008. Syftet med projektet var att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Detta skulle uppnås genom att utbilda och coacha äldre tjejer att fungera som bra förebilder för yngre tjejer. Många tjejer i skolår 5 och 6 var intresserade och deltog i projektet.
Syftet med denna rapport är att ge en bild av tjejgruppsledarnas tankar och förväntningar före och efter genomförandet av projektet. Detta baserar sig dels på fokusgruppsintervjuer vid två förberedande ledarskapsutbildningar, och dels med hjälp av frågeformulär, intervjuer och fokusgrupper när projektet var avslutat. Ledarna var tjejer i ålder 16-30 år som alla deltog i verksamheten på ideell basis. Vidare beskrivs de unga tjejernas intresse av olika aktiviteter i en tjejgruppsverksamhet med hjälp av en enkät som genomfördes på temadagar i skolorna.
Information från tre fokusgruppsintervjuer med gruppledarna samt enkäter till alla tjejerna på temadagarna, innan verksamheten satt igång, ger deltagarnas föreställningar, attityder och värderingar inför den kommande aktiviteten.
Projektets genomförande beskrivs utifrån de verksamhetsrapporter som rapporterats till forskarteamet varje halvår projektet genomfördes och utifrån en intervju med projektledaren efter projektets slut.
Utifrån en processinriktad kvalitativ ansats där tjejgruppsledarnas röster fått komma fram kan vi i och med denna rapport bland annat visa på den situation man som ideell tjejgruppsledare befinner sig i. Projekt som Junis Sisters som arbetar med ideella unga ledare kräver god ledarvård för att ledarna ska trivas och känna engagemang och meningsfullhet i sitt arbete. De tjejer som engagerades som ledare i detta projekt gick inte att behålla mer än en termin. Det kan ha berott på brister i kontakt och stöttning från projektledaren/na, men också att tjejgrupperna inte innehöll den verksamhet som de förväntat sig.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1 Svenska tjejers situation på 2000-talet ... 4
Unga tjejers alkoholkonsumtion ... 5
1.2 Att arbeta förebyggande med tjejer ... 6
Förebyggande arbete ... 6
Varför behövs insatser riktat mot unga tjejer? ... 6
Stöd till unga tjejer i Sverige ... 7
Tidigare forskning av interventioner riktade mot tonårstjejer ... 9
Tjejgrupper som förebyggande metod... 11
BellaNet - Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare ... 12
Feministiska projekt med fokus empowerment ... 12
2. BAKGRUND... 14
2.1 IOGT-NTO:s Juniorförbund... 14
Projektet Junis Sisters ... 14
3. SYFTE ... 19
4. METOD ... 20
4.1 Utvärderingens genomförande... 20
5. RESULTAT ... 23
5.1 Tankar inför tjejgruppsprojektet ... 23
Varför vill dessa tjejer bli tjejgruppsledare?... 23
Ledarnas syn på sin framtida roll... 24
Ledarnas syn på tjejgruppernas betydelse för unga tjejer... 28
Ledarnas förväntade uppgifter... 30
5.2 Utvärdering av temadag för tjejer skolår 6... 32
5.3 Hur genomfördes projektet? ... 33
Beskrivning utifrån verksamhetsrapportering... 33
Beskrivning utifrån projektledarens syn ... 35
Beskrivning utifrån ledarna... 40
5.4 Rekommendationer inför framtida arbete... 44
6. DISKUSSION ... 46
1. INLEDNING
1.1 Svenska tjejers situation på 2000-talet
De senaste 20 åren har man sett i Sverige att den psykiska ohälsan1 ökat och blivit ett allt större folkhälsoproblem. Speciellt oroande är att den rapporterade psykiska ohälsan hos ungdomar, och speciellt bland flickor, har ökat (Malmgren, Ljungdahl & Bremberg, 2008; Lindén-Boström & Persson 2007).
Folkhälsoinstitutets rapport om skolbarns hälsa år 2001 visar att nästan 60 procent av de femtonåriga flickorna hade psykiska besvär som nedstämdhet, nervositet och irritation mer än en gång i veckan. Dessa besvär ökar hos flickorna från 11 år och upp till 15 års ålder. Från 13 års ålder uppger flickorna att de har psykiska besvär minst en gång i veckan, i högre utsträckning än pojkarna (Danielsson, 2003). Flickorna visar inte på samma sätt som pojkar, ofta utåtagerande, att de mår dåligt. Flickor vänder sina problem inåt, mot sig själva och i de flesta fall skuldbelägger de sig själva (Börjesson, 1989; Malmgren et al., 2008).
I SCBs undersökning, Barns villkor (SCB, 2005) har pojkar och flickor i åldern 10- 18 år fått ta ställning till hur nöjda de är med sig själva samt hur nöjda de är med sitt utseende. De allra flesta är nöjda med sig själva men andelen flickor som svarade stämmer precis på påståendet är lägre än andelen pojkar. Sex av tio pojkar är nöjda med sig själva i jämförelse med fyra av tio flickor. Bland flickor i ålder 13 – 18 år är andelen som är nöjda med sig själva lägst. I denna åldersgrupp har endast ca 35 procent svarat att det stämmer precis. På påståendet angående utseendet, jag är nöjd med mitt utseende svarar tre av tio flickorna, 13 – 18 år att de instämmer helt. Bland flickorna 10 – 12 år svarar nästan sex av tio detsamma. Även i detta påstående finns det därmed åldersskillnader, yngre är betydligt mer nöjda med sitt utseende än äldre. Utifrån dessa frågor skulle man kunna säga att ju äldre flickorna blir desto mer ifrågasätter de sig själva i jämförelse med andra och har svårare att vara nöjda med sig själva.
I Ambjörnsson (2004) diskuteras genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Avhandlingen baseras på aktiv medverkan i en gymnasieskola med diskussioner tillsammans med tjejer om det som påverkar tjejer i denna ålder. Bland annat har diskussioner om kroppen genomförts. I de uttalanden som
1
De tillstånd som inkluderas i begreppet psykisk ohälsa ska 1) ha psykisk karaktär, 2) vara relativt vanliga, samt 3) öka risken för allvarig sjuklighet, exempelvis risken för kliniska
depressioner, eller död i förtid. Preliminärt förefaller inåtvända psykiska problem som oro, ångest,
depressiva symptom, sömnsvårigheter och huvudvärk samt utagerande beteendeproblem bland
kommer från tjejerna i detta diskussionsämne märks en tydlig bild av att bantning och kroppsfixering är något som gäller alla tjejer. Oavsett hur man ser ut så tror dessa tjejer att alla tjejer, liksom de själva, tänker på vikten och vad de äter. Det anser att detta inte är något ovanligt. Om verkligheten är så som tjejerna beskriver, för alla tjejer i tonåren, hur kommer då detta utvecklas och vad kommer det få för följder i framtiden? Vilka insatser behövs och vilka är effektiva för att förbättra den psykiska hälsan hos dessa riskutsatta tjejer?
Kopplingen mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har kunnat påvisas i flera studier (Malmgren et al., 2008). Det finns ett samband mellan att må psykiskt dåligt och dricka stora mängder alkohol. Samtidigt som den psykiska hälsan har försämrats bland ungdomar, har också alkoholkonsumtionen ökat i denna grupp under samma period. En sammanställning har gjorts av FHI av flera studier som undersökt sambandet mellan depression och intag av alkohol. Flera av dessa studier visar på att depression vid en tidpunkt ökar risken för alkoholkonsumtion vid senare tidpunkt, oavsett kön (Malmgren et al., 2008).
Unga tjejers alkoholkonsumtion
Drivkraften för ungdomar att dricka alkohol i Sverige är stark. Tidpunkten för alkoholdebuten och den första berusningen är mycket varierande med en median2 på 14-15 år (Andersson, Hibell & Sandberg, 2000). Att skjuta upp ungdomarnas debutålder gällande alkohol är mycket angeläget och en av de allra viktigaste åtgärderna i det förebyggande arbetet, för att minska risken för framtida problem. De flesta undersökningar visar att alkoholkonsumtionen i ungdomsåren har ett samband med konsumtionen i vuxen ålder. På kort sikt kan en tidig alkoholdebut och hög alkoholkonsumtion i ungdomsåren leda till negativa effekter (Regeringskansliet, 2001). En flicka som dricker innan 15 års ålder mer än fördubblar risken att i framtiden bli alkoholist (Spak & Spak, 2005).
År 2002 var andelen konsumenter av alkohol bland flickor och pojkar i skolår 9 lika stor, 72 procent. Åren därefter har andelen konsumenter sjunkit både bland flickor och pojkar i denna åldersgrupp men enligt 2007 års statistik var andelen konsumenter bland flickorna större än bland pojkarna. Andelen konsumenter av alkohol bland tjejer i skolår 9 var år 2007, 67 procent medan killarna som definierats som konsumenter var 61 procent (Fender & Hvitfeldt 2008). Alkoholvanorna har förändrats bland flickor och unga kvinnor de senaste
2
Det mittersta värdet då samtliga variabelvärden ordnats i storleksordning från lägsta till högsta värdet (Ejlertsson 2003).
åren. Flera undersökningar har visat på en dels ökad konsumtion och dels att antalet flickor som vårdats för alkoholförgiftning på 10 år har fördubblats (Wrede et al., 2008).
Vad beror könsskillnaden i alkoholkonsumtion på och vad kan man göra för att flickor ska minska sin alkoholkonsumtion? I projektet Upptäck flickorna som genomförts av stiftelsen Kvinnoforum 2005-2007 har tjejer i gymnasieålder intervjuats. En fråga som tjejerna fick besvara var: Vad kan man göra för att flickor inte ska dricka så mycket alkohol? Svaret blev Man ska ta reda på varför
flickor dricker (Poikolainen, Johannisson-Swift, Svensson, & Tengqvist, 2008).
Detta svar kan vara en utgångspunkt att starta med när man ska arbeta förebyggande med unga tjejer och alkohol. Idag genomförs flera insatser som har utvärderats och som visat på effekt, på ett eller annat sätt.
1.2 Att arbeta förebyggande med tjejer
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet kan ske på individ- grupp- och samhällsnivå och rikta sig till hela befolkningen eller specifika riskgrupper. Enligt den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2005/06:30) ska insatserna som görs anpassas till skillnader i livsvillkor hos flickor, kvinnor,
pojkar och män. Med anledning av detta är det viktigt att det förebyggande
arbetet har ett genusperspektiv och utgår från bland annat flickors och pojkars olika behov under tonåren.
Varför behövs insatser riktat mot unga tjejer?
Under tonåren, tiden mellan barndom och vuxenliv, upplever inte killar och tjejer utvecklingen som sker i deras liv på samma sätt. Av den anledningen är det av stor betydelse att det finns könsspecifikaprogram, både för killar och för tjejer. Det är ett sätt att garantera att tjejers unika frågor blir uppmärksammade. Programmen fokuserar på att få tjejer att bli bekväma och nöjda med sina kroppar, bygga stöttande relationer tillsammans med tjejer och kvinnor och bestämma vad de har för mål i sitt liv, både i nutid och i framtid (Kelly, Bobo, Avery & McLachlan, 2004).
Självkänsla är ett exempel på något som förändras under tonåren. För de flesta tjejer sjunker självkänslan radikalt under denna tid medan den för många killar ökar. I de unga tonåren handlar mycket i livet om att hitta sin egen identitet och lära känna sig själv (American Association of University Women, 1991; Madsen,
2006). Det händer mycket i tjejers sociala umgänge som påverkar deras liv. Utvecklingen representerar förändringar både psykiskt, emotionellt, kognitivt och på den sociala arenan (LeCroy, 2005). När det gäller könsspecifika-program riktade till tjejer gäller det därför att ta hänsyn till tjejers utveckling (LeCroy, 2005; Kelly et al., 2004). En anledning är till exempel att tjejer kan uppleva den fysiska mognaden som en negativ upplevelse. I rapporten- Tonårsflickors
levnadsvanor (Alkoholkommittén, 2005) framkom att flickor i tonåren har svårt
att anpassa sig till sin livssituation. Allt sker i en snabbare takt. Flickorna känner sig vilsna, osäkra på sin identitet och roll i samhället. Många tjejer upplever också att de saknar en vuxen att dela dessa känslor med. Denna tid kan också upplevas av många unga tjejer som en tid för att utforska nya saker, det finns frihet att prova nya saker, självständigheten växer och självkännedomen ökar. Tonårstjejerna behöver samtidigt utveckla en tilltro till sig själva och utifrån sina utgångspunkter utveckla identiteter och en tro på framtiden (Denmark, 1999). De behöver släppas fram för att undvika ett utanförskap, en brist på framtidstro och ett demokratiskt underskott. Tjejerna behöver nå erkännande och respekt utifrån vilka de är (Sernhede, 2008).
Stöd till unga tjejer i Sverige
De senaste åren har flera myndigheter avsatt pengar för projekt riktat mot unga tjejer i syfte att bland annat stärka deras självkänsla för att de ska uppleva bättre psykisk hälsa. Det har genomförts konferenser, utredningar och skrivits rapporter för att få en bild av hur svenska ungdomar upplever deras hälsa och välbefinnande. Sedan 2002 har Alkoholkommittén arrangerat flera konferenser med fokus på flickors situation samt flickor och alkohol. År 2005 gav också kommittén ut rapporten Tonårsflickors levnadsvanor.
I rapporten Tjejer finns dom? som är en slutrapport från satsningen Stärka
flickors villkor, finns erfarenheter från projektet samlade (Ungdomsstyrelsen,
2004). Projektets ursprung var i regeringens ungdomspolitiska program (1998/99: 115) där regeringen poängterade vikten av att alla ungdomar, oavsett bakgrund, måste få jämlika möjligheter och att såväl flickors som pojkars behov bör tas hänsyn till. I november 2001 beslutade regeringen att Ungdomsstyrelsen skulle få medel ur Allmänna arvsfonden för stöd till projekt som syftade till att stärka flickors villkor. Totalt satsades 6,3 milj kr till 42 projekt i hela landet. Projekten hade en stor variation av metoder, aktiviteter och arbetssätt. Det som framkom under denna satsning var att det då fanns en låg medvetenhet om jämställdhet bland politiker, tjänstemän och andra aktiva inom ungdomsområdet.
Utvecklingsarbetet kring jämställdhet sågs som en fråga för kvinnor, inte som en demokratifråga som berör både kvinnor och män utifrån ett rättviseperspektiv. Det var få män som engagerade sig i frågan (Ungdomsstyrelsen, 2004).
Projekt Flicka genomfördes av Socialdepartementet 2004 och halva 2005.
Projektet riktade sig både till flickor och pojkar och hade som syfte att ge positiva budskap och få ungdomarna att se mer kritiskt på medier och reklambudskap. Meningen var att visa på negativa effekterna av kommersialiseringen samtidigt som man satte unga flickors självbild i fokus. Detta genomfördes med bakgrund av FN:s barnskonvention, artikel 17, som behandlar massmediernas roll för unga (Regeringskansliet, 2006).
I början av projektet, Projekt Flicka, genomfördes en enkätundersökning bland olika aktörer i kommunerna. Detta gjordes med syfte att få en bild av vilka behov som fanns. Det som framkom i denna undersökning var bland annat att flickor behöver få en stärkt självbild, att det behövs ett arbete för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar att utvecklas till självständiga individer, samt att möjligheten för att unga ska få sina röster hörda behöver ökas. Projektet innehöll bland annat så kallade Flicka-dagar med syfte att skapa debatter som skulle leda till attityd- och beteendeförändringar. Utvärderingen som genomfördes av Ungdomsstyrelsen av Projekt Flicka visar på att projektet misslyckades med attityd- och beteendeförändringar men ledde till diskussioner samt synergieffekter. Uppmärksamheten på dessa frågor ledde till att flera projekt efter
Projekt Flicka har startats med fokus på flickors situation i samhället
(Ungdomsstyrelsen, 2006; Ungdomsstyrelsen, 2007).
Utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, visar på förslag till åtgärder för att förbättra situationen för dagens ungdomar (SOU 2006:77). Efter denna utredning har flera myndigheter och organisationer satsat extra resurser på tjejer med nationella projekt som haft olika inriktning. Stiftelsen Kvinnoforum har på uppdrag av Socialdepartementet genomfört projektet Upptäck flickorna år 2005 - 2007 (Poikolainen et al., 2008). Projektet hade som syfte att ge kommunerna ökad kunskap om hur de i det förebyggande arbetet kan kartlägga och ta fram policy/handlingsplaner och därtill välja metoder som baserar sig på empowerment3 och genus4. Projektets målgrupp var framförallt drogsamordnare
3
Arbete för att öka svaga gruppers möjligheter att påverka sitt eget liv (och därigenom sina hälsovillkor), vilket vanligen utmanar redan etablerade maktrelationer. Man brukar skilja mellan
maktmobilisering på individuell och samhällelig nivå. Maktmobilisering hos individer innebär att öka den enskilde individens möjligheter att fatta beslut och ta kontroll över sitt eget liv. På samhällsnivån handlar det om att människor ska få ett större inflytande över hälsans bestämningsfaktorer och livskvalitet i lokalsamhället (Janlert, 2000).
samt professionella inom projektets ram.
Flera organisationer i Sverige arbetar aktivt på olika sätt för att stötta och aktivera unga tjejer för att de ska uppleva en bättre livssituation och ha betydelsefulla aktiviteter att ägna sig åt på sin fritid. Ett nätverk, Tjejfokus, består av flera organisationer som arbetar med unga tjejer. Organisationerna driver aktiviteter som tjejgrupper och tjejevents. Till detta nätverk hör bland annat United sisters, Tjejzonen, Sensus och Elektra. För unga tjejer som söker hjälp finns också flera sajter att använda. www.flicka.se är en hemsida med flera länkar samlade som kan vara användbara om man söker information som ung tjej. Där finns till exempel Röda Sidorna, www.rodasidorna.se, som är en sökmotor för unga, en slags telefonkatalog för de som behöver stöd av kunniga och engagerade vuxna. Andra länkar på denna hemsida går till Rädda Barnen, BRIS, Kvinnojouren samt Barnombudsmannen. Kontinuerliga insatser och verksamheter för tjejer genomförs även lokalt i hela landet av flera organisationer och föreningar.
Tidigare forskning av interventioner riktade mot tonårstjejer
Det finns förebyggande interventioner som riktar sig till enbart tjejer. Några är inriktade på tjejer som uppvisat tendens till problem, så kallad sekundärpreventiva program, medan andra program är universella och riktar sig till alla tjejer som vill vara med så kallade primärpreventiva program. När det gäller program som riktar sig till tjejer som är i riskzonen kan problemen till exempel handla om ätstörningar, psykiska problem, diabetes eller HIV medan de primärpreventiva programmen ofta är inriktade på att hitta sätt att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och få dem att må bättre. Med en stark självkänsla ökar man chanserna att våga styra över sitt eget liv, lyssna till sin inre röst och inse att man duger precis som man är. Många program innebär att tjejer i tonåren ska få möjlighet att tillhöra en tjejgrupp där tjejer kan träffas regelbundet och prata. Med hjälp av värderingsövningar, samarbetsövningar och stresshantering är syftet att tjejerna ska få redskap som de kan använda i andra sammanhang.
Det finns program som är skolbaserade. De genomförs på skoltid och leds av lärare som blivit utbildade. Dessa program är universella och riktar sig ofta både till flickor och pojkar och omfattar vanligen 8 – 11 tillfällen. Många av dessa 4
Den socialt och kulturellt konstruerade synen på manligt och kvinnligt (Hammarström & Hensing, 2008)
program är inriktade på flera psykosociala och personliga riskfaktorer – förstärkning av självkänsla, socialt uppförande, positivt tänkande, stressbeteende, skapande av socialt stärkande nätverk, perspektiv på omvärlden och personlig problemlösning (Gilham, Shatte & Freres, 2000).
Girls Circle är ett program som genomförs i USA och Canada. Syftet med programmet är att tjejer i ålder 10-17 år ska få delta i tjejgrupper, en gång per vecka under tio veckors tid mellan 90 – 120 minuter, för att få bättre självkänsla, förbättrad kroppsbild, känsla av kontroll och uppleva ett socialt stöd från andra tjejer som deltar i programmet. I en studie som genomförts inom programmet fanns en hypotes om att programmet skulle förbättra ovanstående nämnda punkter hos deltagande tjejer. Resultatet visade på en ökad upplevelse av socialt stöd, förbättrad kroppsbild och självtillit hos deltagande tjejer efter fullföljt program (Steese, Dollette, & Phillips, 2006).
LeCroy (2005) har utvecklat ett universellt program, som genomförs i USA, riktat till tjejer i de unga tonåren, 12-13 års ålder. Programmet har fått namnet
Go Grrrls och är anpassat efter tjejers utveckling i just denna ålder. Syftet med
programmet är att ge tjejer verktyg att kunna hantera de krav som ställs på dem från kompisar, familj och omgivning under denna period i livet. Programmet är könsspecifikt med tanke på att det tar hänsyn till de olika förhållanden som tjejer i tonåren ställs inför under övergångsperioden till mogen ålder. Det finns speciellt åtta situationer som enligt LeCroy (2005) påverkar tonårstjejer extra mycket när de ska gå från tonåring till mogen kvinna. Programmet Go Grrrls fokuserar på just dessa åtta teman vilka är; uppnå en könsidentitet, bilda sig en positiv självbild, etablera självständighet, acceptera sig själv, skapa kompisrelationer, ansvarsfullt beslutsfattande, sexualitet och hur man kan finna och upprätthålla stödjande resurser. I en studie av programmet delades deltagande tjejer in i grupper om 7-8 deltagare och träffades 12 veckor efter skolan. Grupperna leddes av två utbildade tjejledare, med akademisk examen som hade en tydlig manual av programmet att följa. Medelåldern på deltagarna var 12,7 år. Olika standardiserade skalor användes för att utvärdera programmet. Studien visade på förändringar i självuppfattning, självkänsla, självförtroende och självsäkerhet. Detta program resulterade i kortsiktig effekt på tjejer i unga tonåren och LeCroy (2005) menar därmed att universella könsspecifika preventionsprogram kan ge betydelsefulla effekter. Några mätningar efter en längre tid genomfördes inte i denna studie.
Tjejgrupper som förebyggande metod
Att arbeta med tjejgrupper är att vara genusmedveten. Tidigare har många projekt och insatser inom det förebyggande arbetet utgått från pojkars situation. Därför saknas det kunskap om vad flickor behöver och vilka verktyg som är användbara för att förändra deras situation (Poikolainen et al., 2008). Tjejgrupper har funnits i Sverige i många år men var speciellt en trend under 1990-talet (Börjesson, 1998). Då flickor deltar i tjejgrupper sätts flickornas behov och intressen i centrum. Tjejverksamhet är aktiviteter och engagemang där tjejer får vara med och ta plats. Utbudet är till för dem. I dessa grupper handlar det ofta om att diskutera attityder och bygga upp flickornas självförtroende och självkänsla. Därför kan grupperna fungera bra i ett alkohol- och drogförebyggande arbete (MOB, 2005). Deltagandet i en tjejgrupp innebär en fritidssysselsättning där unga tjejer kan få positiva förebilder som i många fall valt en drogfri väg. Det finns 23 internationella studier som visar att när jämnåriga förmedlar kunskaper och normer om alkohol- och narkotika påverkas ungdomarnas alkoholdebut och den fortsatta alkohol och drogkonsumtionen (Bremberg, 2002).
Begreppet tjejgrupp kan innebära olika fokus och därmed ha olika innehåll. Ett bra sammansatt innehåll för en tjejgruppsverksamhet i ett område måste anpassas efter de förutsättningar som finns där verksamheten ska startas upp nästa gång. Det finns många faktorer som kan påverka verksamheten och resultatet som ålder, värderingar, ekonomi och etnisk bakgrund. Hur bra gruppen fungerar varierar också beroende på antal deltagare, tjejernas intresse, gruppdynamik, ledarnas förmåga att vara ledare och ta ansvar för en grupp m.m. För att vara lämplig som ledare för en tjejgrupp kan det vara bra att själv stärkas i sin identitet, pröva sina värderingar, åsikter samt livsideal. Om insatsen uppfattas som bra och ger önskvärd effekt beror också på mottagaren och dennes förväntningar, upplevelser och mottagning. För att skapa förutsättningar för att arbetet med tjejgrupper ska bli så bra det kan för alla så är dokumentation av verksamheten viktigt, vad gick bra eller mindre bra, i det förebyggande arbetet av denna karaktär? Sist men inte minst så beror insatsernas resultat många gånger på utformningen och i vilket sammanhang det genomförs samt vem som ansvarar för satsningen (Poikolainen et al., 2008).
BellaNet - Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare
Inom Socialstyrelsens satsning på frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete har Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN sedan 2005 bedrivit projektet BellaNet - Nationellt nätverket för tjejgruppsledare. Syftet med projektet har varit att samla tjejgruppsledare som genomgått Bellautbildningen som KSAN genomför i ett nationellt nätverk. Detta nätverk skall inspirera till att förstärka tjejgruppsarbetet i Sverige men även fungera som en erfarenhetsbas för att sprida BellaNet till andra europeiska länder.
Verksamheten i projektet har bland annat lett till uppbyggnad av hemsidan www.bellanet.se som är grunden för nätverksarbetet. I och med denna hemsida får tjejgruppsledare kontakt med varandra och utbyter erfarenheter. Medlemmarna i BellaNet är verksamma inom bland annat kommunala verksamheter som fritid, kultur, skola, socialtjänst och frivilligorganisationer. BellaNet har framför allt nått ut till en bred intressegrupp via webbsidan som har fått ett ökat antal träffar. Träffarna på hemsidan har varierat från cirka 1500 till 3 000 stycken per månad från juni 2008 till juli 2009.
Responsen från målgruppen har enligt projektledaren varit god och målgruppen beskrivs vara väl utvald med tanke på att det är en grupp som behöver stärkas i arbetet med det goda och det friska i flickors livsutrymme. BellaNet anses möjliggöra kontakter med likasinnade inom den egna yrkeskategorin som lärare, kuratorer, fritidsledare, projektsamordnare, barnskötare, socialarbetare, skolsköterskor, men även många andra. De som tillhör dessa yrkesgrupper uttrycker en lättnad över att vara en uppmärksammad yrkeskategori då de ofta är ensamma om att driva och leda tjejgrupper.
Mycket arbete inom projektet har lagts på att informera om hemsidan och nätverket. Detta eftersom tjejgruppsledarna har varit svåra att nå. Av dem som blivit uppringda har igenomsnitt nio av tio lämnat sitt yrke, bytt anställning och arbetsgivare eller arbetar med andra, mera attraktiva arbetsuppgifter. Nätverket kan därmed ses som extra viktigt för de personer som jobbar med tjejgrupper för att stötta dem i deras arbete och projektledaren har som mål att det nationella nätverket så småningom ska bli självgående.
Feministiska projekt med fokus empowerment
Empowermenttraditionen har sin bakgrund i pedagogen Paulo Freires frigörande pedagogik. Empowerment är ett begrepp som under de senaste åren diskuterats bland annat i samband med ökad upplevelse av hälsa genom att få ökad kontroll
och ökad rätt till bestämmande över sitt eget liv. Begreppet utgår alltid från individens resurser. Empowerment handlar om makt, framför allt egenmakt, men makt kan ha olika betydelse. En förenklad förklaring av begreppet kan därför vara att alla människor besitter kompetenser och förmågor som kan utvecklas för att påverka sin egen livssituation. Dock finns auktoritetstro, professionalisering, jantelag m.m. som sätter hinder för detta (Askheim, 2007). Forskning som genomförts visar på att ökade möjligheter till inflytande och känsla av kontroll, att kunna påverka sin egen situation, empowerment, ger positiva effekter på hälsa och välbefinnande bland barn och ungdomar (Wennerholm, Juslin & Bremberg, 2004; Ogden, 2005). Genom processer och aktiviteter stärks människors självkontroll, det vill säga de får ett ökat självförtroende, en bättre självbild samt större kunskaper och färdigheter (Wallerstein, 2006).
Inom kvinnorörelsen är empowerment ett viktigt arbetsredskap. Där ser man en koppling mellan empowerment, självständighet, ökat inflytande och värdighet för kvinnor. En empowermentprocess gör att människor med stöd av varandra förbättrar sin kompetens, ökar sin självkänsla samtidigt som de kan se sin omgivning förändras. Detta behöver enligt Poikolainen et al., (2008) framhävas i det hälsofrämjande arbetet, speciellt det feministiska. Insatser ska göras tillsammans med människor, med deras inflytande och makten ska ligga dem nära att förändra. Syftet är att skapa handlingsberedskap för att förändra och förbättra de egna livsvillkoren (Poikolainen et al., 2008).
Projekt med syfte att stärka empowerment hos unga tjejer är ofta inriktade på att förbättra självkänsla och självförtroende (Gilham et al., 2000). För att de ska ha någon effekt, och öka tjejernas egenmakt bör de skapa förutsättningar för tjejerna att pröva sig fram genom att samla och bearbeta erfarenheter, samt orka ta det ansvaret som krävs för att förändra sin livssituation till det bättre.
För att förebyggande arbete i tjejgrupper som beskrivits tidigare, ska kunna drivas som verksamhet krävs engagerade och drivande ledare. De unga tjejerna behöver bra förebilder att se upp till. Det är framförallt ledarna och ledarskapet för de unga tjejerna som fokuseras i denna rapport, inte de unga tjejerna som deltar i grupperna.
2. BAKGRUND
2.1 IOGT-NTO:s Juniorförbund
IOGT-NTO:s Juniorförbund bildades 1970 och är en organisation för barn och ungdomar i åldern 7 - 14 år som kallas Junis. Junis har ungefär 16 000 medlemmar. 1 500 av medlemmarna är ledare. Runt om i Sverige finns ungefär 300 föreningar (Junis, 2009).
Junis arrangerar flera aktiviteter, med organisationens profilfrågor (drogfrihet, demokrati, internationell solidaritet och mänsklig miljö) riktade till ungdomar under 14 år. Det kan vara aktiviteter som teater, skapande verksamhet, showkids, moviekids, cirkus m.m. Verksamheten finns bland annat för att vara ett drogfritt alternativ samt informera om drogers skador på människan och samhället (Junis, 2009).
Projektet Junis Sisters
Nedan beskrivs projektet Junis Sisters utifrån projektets ansökan till Socialstyrelsen år 2006.
Junis Sisters är ett tjejgruppsprojekt drivs av IOGT-NTO:s Juniorförbund i Örebro. Syftet med verksamheten är att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Genom att utbilda och coacha äldre tjejer att fungera som bra förebilder för yngre tjejer är syftet att dessa tjejer skapar en stark skyddsfaktor i samhället. Projektet bygger också på en kontinuerlig drogfri verksamhet vilket också är en skyddsfaktor som verkar vålds- och drogförebyggande. Genom att i grupper jobba processinriktat med värderingar och attityder kan ett positivt grupptryck skapas samt en känsla av samhörighet. Med projektet ska en ny metod prövas inom Junis; att sätta tjejer i fokus och undersöka hur tjejgrupper fungerar som drogförebyggande verksamhet.
Bakgrunden till projektet beskrivs vara att riskbeteenden ökar hos unga tjejer, att det inte finns tillräckliga resurser till tjejers fritidsvanor, att skolans ANT-undervisning får kritik samt att riskfaktorerna ökar i samhället samtidigt som skyddsfaktorerna minskar.
Junis Sisters projektet har velat involvera tjejerna själva i det förebyggande arbetet. Största delen av alla träffar är redan planerade men det finns utrymme för träffar där tjejerna får vara med och påverka vilka aktiviteter som ska genomföras.
Projektets innehåll
Junis Sisters riktar sig till tjejer i skolår 5 och 6 i Örebro. Projektet har valt att rikta sig till skolor i områden i utkanten av Örebro, där segregationen är stor. Bostadsområdena Vivalla, Oxhagen och Baronbackarna som ligger i västra delen av Örebro och har drygt 8000 invånare tillsammans valdes ut. I dessa områden finns stora skolor och fritidsgårdar som möjliga samarbetspartners. Verksamheten kommer att hållas ute i områdena i lämpliga lokaler och ledas av tjejgruppsledare i åldern 16 - 25 år.
De tio tematräffarna har följande innehåll:
Intro: Om Junis Sisters, lära-känna, gemensamma regler, lekar
Vänskap: Vad är en schysst kompis? Mobbning. Kamratstöd.
Demokrati: Vem bestämmer? Vad är demokrati -nationellt/internationellt? Jämställdhet: Är det skillnad på tjejer och killar? Könsroller.
Alkohol och andra droger: Grupptryck. Barn till missbrukande föräldrar. Internationell solidaritet: Om Junis i andra länder. Reklambyrån. Självkänsla/Självbild: Det här är jag bra på. Reklam.
Start fotoprojekt: Olika fotouppgifter. Planering och gruppindelning. Förbereda fotoutställning
Avslut: Utvärdering och om framtiden i Junis
Projektets planerade genomförande
Tjejgruppsverksamheten kommer att ledas av 8-15 utbildade tjejgruppsledare i åldern 16 - 25 år. Som inledande verksamhet kommer dessa tjejer att rekryterats till projektet via arbetsförmedling, gymnasieskola, kulturföreningar samt annonser. Allt arbete kommer att ske ideellt och samtliga ledare kommer att bli medlemmar i UNF och IOGT-NTO och kommer att få avge ett nykterhetslöfte. Innan uppstart av tjejgrupperna kommer dessa tjejer gå en grundledarutbildning samt en utbildning i tjejgruppsverksamhet. Detta ger dem kunskap som behövs för att leda tjejgrupper, bland annat om ledarskap. Det kommer även att ske en genomgång av det material som är tänkt att användas på träffarna. Första dagens utbildning kommer att innehålla lekar, föreläsning om barn till missbrukare eller barn som växer upp i sådana förhållanden, samt innebörden av ledarskap.
Ledarna delas in i fyra grupper och kommer under en till två terminer att jobba två och två i en grupp med 10-15 träffar/termin för tjejerna på vardera 1-1,5
timme. Tio av dessa träffar är redan beslutade utifrån ett färdigt material, speciellt framtaget för Junis Sisters, med tematräffar bland annat innehållande demokrati, vänskap, alkohol och andra droger. Gruppmaterialet kommer projektledaren att framställa utifrån bland annat KSAN:s tjejgruppsmaterial Bella
– Grus och glitter 2 – för tjejgrupper. De andra fem tillfällena får tjejerna i
gruppen tillsammans vara med och planera. Dessa träffar kan innehålla
aktiviteter och studiebesök, till exempel feministiskt självförsvar, matlagning,
utflykter, lekar och samarbetsövningar. Under hela perioden stöttas ledarna av
projektledaren.
I början av projektet kommer projektledaren kontakta skolor i de aktuella områdena för att undersöka efterfrågan och intresset av tjejgrupper. För att få kontakt och rekrytera deltagande tjejer till grupperna kommer projektledaren hålla gemensamma temadagar på skoltid för tjejerna i skolår 5 och 6 i utvalda skolor. Under dagen blandas diskussionspass och teori med praktiska övningar och lek. Detta är en försmak av vad tjejgruppsverksamheten kommer att innehålla. Tjejerna i skolklasserna erbjuds under denna dag att bli medlemmar i Junis Sisters. De blir därmed medlemmar i IOGT-NTO:s Juniorförbund vilket innebär att de ställer upp på Junis kärnfrågor. Målsättningen är att aktivera 40-60 tjejer/termin. Tjejerna som vill delta delas in i fyra grupper, gärna med blandade åldrar och från olika skolor.
Under projektet ska tjejernas föräldrar bjudas in till ett par helgträffar där de dels får ta del av vad barnen gjort och dels erbjudas föreläsningar, exempelvis
Föräldrar tillsammans och Ung o Kung. Detta är föräldrastödsprogram som
genomförs av IOGT-NTO. Som avslutning på terminen får alla Sistersmedlemmar och ledare åka på Junisläger. Lägerinnehåll är bland annat teambuilding, värderingsövningar, lek, äventyr och samarbetsövningar. I samråd med Sistersmedlemmarna bestämmer tjejgruppsledarna vilken verksamhet de ska ha kommande termin och ledarna får fortsatt utbildning.
Under hela projektet kommer verksamheten att dokumenteras både skriftligt och visuellt. Både ledarna och barnen ska bidra.
Tidsplan för Junis Sisters:
VT – 2007 • Research
• Planering av ledarutbildningar • Planering av skoltemadagar
• Kontakt med skolor och andra samarbetspartners • Ledarrekrytering
• Ledarutbildningar
• Sommarläger som de utbildade ledarna erbjuds att delta på
HT - 2007 och VT- 2008
• Temadagar för tjejer skolår 5 och 6
• Tjejgruppsverksamhet. Fyra grupper á 10 - 15 barn. Två – fyra ledare/grupp. Tio – femton träffar.
• Familjeträffar, samt föreläsningar för föräldrar (samarbete med NBV och IOGT-NTO). Två – tre stycken/termin.
• Rekrytering och utbildning av nya ledare, samt fortsatt skolkontakt (endast HT-2007)
• Satsning på traditionell Junisverksamhet i de aktuella områdena, till exempel disco och filmvisningar.
• Deltagande på Junis-läger för ledare och Sisters-medlemmar. • Utvärdering och projektuppföljning (endast VT – 2008)
Målsättning
Övergripande syfte
Projektet Junis Sisters syftar till att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Vidare vill organisationen utbilda och coacha tjejer att fungera som bra förebilder för andra yngre tjejer. Junis Sisters ska erbjuda en verksamhet för barn och ungdomar som fungerar som en skyddsfaktor och därmed verkar vålds- och drogförebyggande.
Specifik målsättning
Kvalitativa mål:
• Ge unga tjejer en meningsfull fritid där de känner samhörighet med gruppen och ledarna
• Skjuta upp alkoholdebuten hos unga
Kvantitativa mål:
• Rekrytera och utbilda 15-30 tjejer som ledare • Nå 150- 240 tjejer med Junis Sisters temadagar • Aktivera 80-120 tjejer till tjejgrupperna
Personella resurser och ekonomi
I uppstarten av projektet var Liza Viktorsson projektledare. Hon slutade årsskiftet 2007- 2008 och därefter har Elisabeth Lindgren haft ansvar för projektet.
IOGT-NTO:s Juniorförbund Örebro ansökte år 2006 om 500 000 kr för projektet Junis Sisters. Socialstyrelsen beviljade den sökta summan. År 2007 ansökte IOGT-NTO:s Juniorförbund Örebro om 118 000 kr för att genomföra projektet Junis Sisters ytterligare sex månader. Socialstyrelsen beviljade 118 000 kr för år 2008.
3. SYFTE
Huvudinriktningen på utvärderingen har varit att fånga ledarna och deras syn, inställning och förväntningar på tjejgrupperna, samt hur de ser på sin egen roll och sitt ansvar som ledare. Ytterligare syfte var att få veta intresset av tjejgrupper bland de tjejer som medverkade på temadagarna ute på skolorna samt vilka aktiviteter de är intresserade av att genomföra om de skulle tillhöra en tjejgrupp. En beskrivning av projektet finns också med i rapporten. Denna utifrån från projektansökan, de verksamhetsrapporter som skrivits varje halvår men även utifrån projektledarens berättelse.
Frågor för utvärderingen
• Hur ser ledarna på verksamheten med tjejgrupper? • Vad motiverar ledarna?
• Hur ser de på sin roll/sitt ansvar? • Vad vill ledarna förmedla till tjejerna?
• Vad tror ledarna att det finns för behov av tjejgrupper bland unga tjejer? • Vad vill unga tjejer göra i en tjejgrupp?
• Hur har projektets genomförande fortgått?
• Vad skulle kunna förbättras inom projektet för att ledarskapet ska fungera bättre?
4. METOD
4.1 Utvärderingens genomförande
Denna rapport baseras på fokusgruppsintervjuer genomförda med blivande ledare för tjejgrupper inom projektet Junis Sisters, en enkät med tjejer i skolår 6 och intervju med projektledaren. En avslutning för ledarna som samtidigt fungerade som uppföljning och utvärdering gjordes under hösten 2008. Projektet beskrivs också utifrån de verksamhetsrapporter som lämnats in till forskarteamet varje halvår under projektets genomförande.
Fokusgruppsintervjuer
Fokusgruppsintervjuer med blivande tjejgruppsledare har genomförts vid två tillfällen i samband med två förberedande grundläggande ledarskapsutbildningar, i maj 2007 och i december 2007. I maj medverkade nio tjejer. Dessa tjejer delades in i två grupper med vardera fem respektive fyra tjejer. Tiden som var avsatt till intervjuer under dagen var cirka 45 minuter per grupp. I december deltog fem blivande tjejgruppsledare i en fokusgrupp. Tjejerna var i åldern 16 - 22 år. Varje person har bara deltagit vid en fokusgruppsintervjuer.
Under hösten 2008 arrangerades en avslutning för alla ledare som varit engagerade i projektet. Uppslutningen var dock dålig och endast två av sexton ledare deltog. Båda projektledarna deltog vid samma tillfälle. De ledare som inte hade möjlighet att delta vid detta tillfälle fick en förfrågan om att besvara ett formulär med öppna frågor skriftligt som behandlade deras erfarenhet av projektet. Dessa svar har analyserats och tematiserats på samma sätt som fokusgrupperna. Totalt har fem ledare besvarat frågorna.
På avslutningen genomfördes en form av framtidsverkstad. Alla fick först för sig själva skriva ner erfarenheter av projektet utifrån vad som varit positivt, negativt samt vilka rekommendationer de skulle ge till andra inom liknande projekt. Detta sammanställdes på en stor tavla och diskussioner fördes kring dessa åsikter. Diskussionerna bandades och har efter detta avlyssnats.
Enkät
En enkät genomfördes hösten 2007 med de tjejer som deltog på temadagarna på skolorna. Enkäten genomfördes med tjejer som hösten 2007 gick i skolår 6. Enkäten delades ut i slutet av temadagen. Frågorna var bland annat en utvärdering av dagen men behandlade också tjejernas inställning till tjejgrupper och frågor om psykisk hälsa. Antalet frågor var 18 stycken. Totalt besvarade 57
tjejer enkäten.
Intervju
Projektledaren, Elisabeth Lindgren intervjuades i november 2008, efter att projektet avslutats. Hon fick berätta om sin syn på projektet, ledarna och hur arbetet fungerat.
Datainsamling
En översikt av ovan beskrivna datainsamling presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Tidpunkter för respektive datainsamling inom utvärderingen.
Tidsperiod Verksamhet Insatser FUFAD Deltagare
Maj 2007 Utbildning av ledare Fokusgruppsintervju 9 blivande ledare Augusti 2007 Temadagar på aktuella skolor
En enkät till deltagare på temadagen 57 tjejer skolår 6 December 2007 Utbildning av ledare Fokusgruppsintervju 5 blivande ledare
Hösten 2008 Uppföljning Intervju med projektledaren
för Junis Sisters. Projekt-ledaren år 2008 Hösten 2008 Uppföljning Framtidsverkstad kompletterad med e-postenkät. Ledare + projekt-ledarna Mätinstrument
Under de intervjuer som genomförts har intervjuguider använts. För att kunna återge korrekta citat och för att kunna gå tillbaka och följa upp eventuella oklarheter, har intervjuerna spelats in med de intervjuade personernas samtycke.
Analys
Citaten som redovisas i rapporten är till största delen ordagranna, men språket har i vissa fall dock korrigerats något för att öka läsbarheten, utan att för den skull förlora innebörden i vad som har sagts. Resultatredovisningen är strukturerad utifrån de olika teman som intervjufrågorna berörde. Åtskilliga av de upplevelser och åsikter som kom fram var gemensamma för alla ledare även om många aspekter också skiljer sig åt, inga stora skillnader har framträtt beroende på ledarnas ålder. Samtliga ledares svar har därför redovisats
gemensamt.
Definition av tjejer/flickor
I denna rapport förekommer både flickor och tjejer i beskrivningen. I Nationalencyklopedin definieras Flicka som barn eller ung person av kvinnokön. Definitionen av Tjej i samma ordbok är ung flicka och tjej är enligt denna definition ett mer vardagligt uttryck av Flicka. Anledningen till att båda orden används i föreliggande rapport beror på att projektet Junis Sisters använder sig av
tjejer medan litteraturen som använts oftast använder flickor. Någon fördjupad
5. RESULTAT
5.1 Tankar inför tjejgruppsprojektet
Resultatet nedan baseras på fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ledare innan tjejgruppsverksamheten startade.
Varför vill dessa tjejer bli tjejgruppsledare?
På frågan om varför tjejerna vill bli tjejgruppledare nämnde flera att de anser att projektet med tjejgrupper låter intressant, spännande och inspirerande.
”…tänkte att det kunde vara kul och testa något nytt…och Lizas idé gav mig mersmak och lät inspirerande.”
Flera menade att yngre tjejer behöver bra förebilder idag.
Jag drogs till det här för att det var just tjejer…det känns som om yngre tjejer fått sämre självförtroende än vad jag hade när jag var liten…alltså jag vet inte men det är väl nåt med oss tjejer att vi alltid har dåligt självförtroende och vi måste byggas om hela tiden.
Jag har småsystrar och man ser ju hur de lever sina liv, på ett annat sätt än vad jag gjorde när jag var liten. Det är mer Internet nu, mera snyggast.se och sånna grejer som gör att det känns som det är viktigt att prata om just sånna saker.
Arbetet kan även ge ledarna bra erfarenhet för dem själva inför framtiden.
Jag hoppas att jag överhuvudtaget har ledaregenskaper. Så det är väl också ett sätt för mig att jobba med mitt eget självförtroende, att jag liksom klarar av det här eftersom jag aldrig gjort någonting liknande förut
En av de blivande ledarna har själv deltagit i en tjejgrupp i yngre ålder och tycker att den erfarenheten var bra, intressant och kul. Att ställa upp som ledare i en egen tjejgrupp kändes därför självklart för denna ledare. Några av tjejerna ställde upp som ledare eftersom de själva saknade möjligheten att vara med i en tjejgrupp när de var yngre.
En orsak som togs upp av flera ledare i gruppen är att arbete med barn och ungdomar ger mycket tillbaka. Bland annat genom den glädje barn förmedlar samt synen att se barn bli glada på träffarna då det kanske är deras höjdpunkt en gång i veckan. Ytterligare ett motiv som gjort att många av ledarna engagerat sig är att verksamheten Junis Sisters är ny och att tjejgruppsledarna kommer få vara med och bygga upp en ny aktivitet.
Ledarnas syn på sin framtida roll Att vara en ledare och förebild
Rollen att vara en bra förebild och stöd för tjejerna är viktig att ha som ledare. De kommer ha en roll att vägleda dessa unga tjejer. Frågan om hur man är en bra förebild tyckte många av ledarna var svår, men flera hade tankar och idéer om vad som kan påverka unga tjejer.
Jag kommer nog vara en bra förebild genom att jag vågar vara den jag är, jag försöker inte vara någon annan…och jag behöver inte göra mig till för någon annan.
… aktiviteter men också det man säger och gör kommer ju att skapa bilder i deras huvuden.
Ledarna är medvetna om att de bör vara neutrala i sina egna utlåtanden och synpunkter på saker och inte berätta vad som är rätt och fel. Det är inte meningen att tjejerna ska tycka samma sak som ledarna. Istället för att säga: ”röd är en fin färg” kan man som ledare uttrycka: ”jag tycker röd är en fin färg, vad tycker ni?” I och med det anser ledarna att tjejerna får möjlighet att själva tänka efter: Vad tycker jag? Varför tycker jag så? Är det bättre att tycka så? Är det logiskt? etcetera. Som ledare bör man vara en person som för de yngre tjejerna i rätt riktning, inte tvingar någon till något. Det är bättre att tjejerna själva får lära sig att vara sina egna ledare.
Ja man får lära dem att vara sina egna ledare liksom lägga ledarskapet på deras axlar istället… det känns som om det är just det vi är ute efter, att de ska kunna leda sig själva. Inte att vi ska släpa dem på våra ryggar.
Samtidigt är det av betydelse att man i gruppen vågar vara ledare och ta på sig ledarrollen.
Jag tycker att ett bra ledarskap är ett demokratiskt ledarskap där alla får vara med…och alla får komma till tals, men att jag tar ansvar för att det är jag som tar beslutet och då får jag också ta ansvar för det som blir konsekvensen av det.
Ledarna kommer att jobba två och två med tjejgrupperna. Det leder till att tjejerna får träffa två olika personligheter och detta stärker bilden av att alla får vara som de själva vill. Inget är rätt eller fel.
Vi kommer ändå jättebra överens så att man behöver inte vara lika klädda, ha samma åsikter för att vara vänner… Trots att man är olika kan man ändå tycka om varandra och respektera varandra.
För att vara en bra ledare gäller det att se till alla, lyssna och se varje enskilt barns behov. Det är betydelsefullt att de tar sig an uppgiften att förmedla att alla tjejer är helt normala och viktiga. Det gäller också att sätta upp gränser som man kan stå för. När det gäller problem som uppstår i gruppen anser ledarna att man bör försöka ge sig i kast med dessa hellre än att kolla åt andra sidan.
Ansvaret som ledarna kommer få kan vara av olika karaktär, bland annat beroende på vilka tjejer som anmäler sig.
Det är ju det de beror på, vad det är för sorts tjejer och så där, man kanske inte behöver ta lika mycket ansvar om det är ”duktiga tjejer”…om man säger så.
En ledare påpekade att i och med att de anmält intresse till Junis Sisters har de redan visat på ett ansvar, ett samhällsansvar, genom att de vill göra någonting för yngre tjejer. De menar också på att ansvaret kan bli hur stor som helst om de låter det bli det, och de höll med om att de har ett visst socialt ansvar.
Vi pratade lite om det igår...det är inget 24 – 7 ansvar så att säga...samtidigt som att det är väl inget alltså, det är väl inget man går dit två timmar och sen kan sticka därifrån och inte känna någonting alls men…jag vet inte, ansvar det låter så stort!
… man ska ju inte vara någon ställföreträdande förälder.
Många gånger kanske ledarskapet innebär att man bara finns där och lyssnar på de unga tjejerna.
Många av dem man träffar på kanske har varit i många svåra situationer… egentligen kanske det räcker med att bara stanna kvar och lyssna. Man behöver ju inte komma med alla råd i livet som de behöver utan bara finnas till ibland.
Att skapa gruppkänsla
Ett stort ansvar som ledarna har är att de bör få allting att fungera och få alla tjejer att känna att de tillhör gruppen så ingen känner sig utanför. En svårighet som ledarna kan ställas inför i grupperna är att alla tjejer inte vill vara med på alla aktiviteter. Det kanske inte bara finns en anledning till att tjejen inte vill delta i just denna övning. Det viktiga i denna situation är enligt ledarna att det inte går ut över andra tjejerna, utan att man som ledare fortfarande ser resten av gruppen. Det finns många sätt att försöka locka med sig tjejer som till en början vägrar att delta. På utbildningen fick ledarna öva på olika alternativ. Om anledningen är tyst mobbning i gruppen ställs ledarna dock inför ett svårare dilemma som de måste ta tag i. Detta kan uttrycka sig i att tjejer sitter och tisslar och tasslar och pratar dumheter om andra i gruppen.
Tjejer har ju väldigt lätt att liksom sitta och prata bullshit. Liksom att lära dem mer att man inte ska bete sig så mot varandra. Visst jag vet att killar
kan vara likadana men alltså de pratar inte på samma nivå. Tjejer kränker andra tjejer på liksom ett helt annat sätt. Då är liksom utseendet så viktigt och kläder och allt sånt.
Till viss del anser ledarna att man kan undvika detta genom att ta upp frågan och prata om mobbning, att man förklarar att man inte ska göra så.
Alltså alla är som de är. De är olika individer, så man kan inte bedöma utan att de har fått en chans. Att de inte börjar frysa ut bara för att nån ser annorlunda ut eller nån verkar annorlunda. Utan mer ta med de som blir utstötta. Leka med dem eller så… vara med dem.
Vissa övningar kan också göra att alla känner sig välkomna som gruppmedlemmar. De övningar då man går ett varv runt hela bordet och alla får komma till tals gör att alla tjejer blir sedda och får prata.
Om det blir grupperingar i gruppen anser ledarna att det är bättre att dela på dessa tjejer. På så sätt blir det gemenskap mellan alla. Tjejerna ska tycka att det man gör i tjejgruppen är kul, det ska vara värt att träffas och tjejerna ska bli glada. Stämningen i gruppen ska vara positiv. ”Lära känna övningar” ser ledarna som något som förstärker gruppkänslan.
Man behöver inte lära känna alla så att man vet allt om den personen men ändå så att man känner att de här personerna kan jag känna mig trygg med. Att jag vet vilka de är.
Ett bra gruppklimat tror ledarna också skapas genom att man själv är lugn som ledare.
...att man samlas och kanske tänder ljus. Att man får ner alla på jorden. Att det är lugnt.
Första träffen i tjejgrupperna gör alla gemensamt upp regler som ska gälla framöver för alla. Detta påpekade ledarna är oerhört viktigt. Alla vet då redan från början vad som gäller. Skulle det uppstå några problem i gruppen menar ledarna att man alltid kan hänvisa tillbaka till dessa och peka på att nu följer du
inte reglerna.
Regler är också bra för att man ska kunna visa varandra respekt och det behövs ju för att alla ska kunna ta sin plats också.
Ledarnas syn på tjejgruppernas betydelse för unga tjejer
Att vara en hjälp på vägen under tonåren
Ledarna diskuterade att 11- 13 års ålder kan vara en jobbig tid för många tjejer då det kan gå snett. Med egen erfarenhet diskuterade de att det är vanligt att tjejer i tonåren går runt och upplever att det inte är någon som bryr sig om dem och även ser ner på sig själva. Flera tjejer i denna ålder kan också känna sig ensamma med sina problem och ställa sig frågan om de är normala. I en tjejgrupp får de möjlighet att ventilera sina frågor och därmed upptäcka att de inte är själva med sina tankar och funderingar. Tjejerna får hjälp att hitta rätt väg och samtidigt möjlighet att synas någon annanstans än hemma. I skolan är det enligt ledarna killarna som generellt tar mer plats än tjejerna. Diskussioner behöver däremot inte innebära att alla sitter i en ring på golvet och bara pratar. Det går att diskutera och prata allvarliga saker samtidigt som man gör något annat.
Det är ju sällan som man sitter och gör nåt och är helt tyst. Det blir diskussion oavsett.
Att bidra till trygghet och stärkt självkänsla
I grupperna vill ledarna att tjejerna ska kunna vara precis som de är och de ska få ta den plats som de behöver. Därför är trygghet i högsta grad viktigt i gruppen.
De ska känna sig trygga med oss. Alltså att de kan säga om de tycker någonting och att det inte ska vara så här att hon är vuxen, henne kan vi inte säga någonting till.
Är man inte trygg vill man inte gå dit igen. Och går man dit och inte känner sig trygg kan man inte ha roligt… om man inte har roligt kan man inte bli avslappnad. Det blir ingen bra miljö överhuvudtaget.
Tryggheten ska också innebära att det man säger i gruppen inte ska lämna rummet samt att alla bör ha koll på vad som gäller i gruppen.
...att man vågar dela med sig, vågar fjanta runt eller vågar för att det är ok.
Med tanke på att samhället idag är så fokuserat på prestation behöver tjejer även bli sedda utan att göra någonting. Tjejer blir enligt ledarna inte sedda på samma sätt i en grupp om det finns killar med. Ledarna anser också att killar även tar större plats i samhället generellt. Därför är det viktigt att låta tjejerna i gruppen få uttrycka sina åsikter samt att de blir respekterade för den de är.
Stor del av unga tjejers liv handlar om utseende och att vara snygg. I tjejgrupperna hoppas ledarna på att man kan prata om andra saker. Förhoppningen är också att skapa ett klimat i grupperna med, som en ledare uttryckte det ”en frizon” där man inte behöver var tufft, snygg och häftig utan alla kan vara sig själva.
…utan att va nån uppblåst bild av nånting som de kanske inte är, att de törs hitta sig själva och kanske lär känna varandra också på ett annat sätt.
Ledarnas uppgift är att förmedla att alla får ha sina egna åsikter och att inget är bättre eller sämre. Tjejerna måste kunna respektera andras åsikter och lära sig ta hänsyn till varandra. Ledarna hoppas att tjejer i grupp inte är lika benägna som annars att snacka skit bakom varandras ryggar. De önskar även att verksamheten ska ge de yngre tjejerna någonting inför framtiden, någonting som är värt något för dem. Några aktiviteter i grupperna kommer att ha inriktning på att stärka självkänslan hos deltagarna. Tjejerna kommer få se och öva. Att enbart säga att tjejerna är speciella som de är tror ledarna kanske inte uppfattas på en gång. Aktiviteter gör det mer verkligt och naturligt. Om dessa övningar leder till att tjejerna får stärkt självkänsla och vågar ta för sig mer tror ledarna att de även kommer att göra det i fortsättningen, utanför gruppen.
Att ha en meningsfull fritid
Deltagande i en tjejgrupp innebär automatiskt gemenskap och nya kompisar. Unga tjejer behöver någonstans att vara på sin fritid, istället för att bara sitta hemma eller driva ute på stan och inte ha något att göra. Tjejgruppen är en fritidsaktivitet att gå till varje vecka, som inte är inriktad på tävling. Ledarna menar att tjejgrupper passar alla tjejer.
På grund av att fritidsaktiviteter ofta bygger på att man är intresserad av sporter eller instrument och så… Det här med tjejgrupper är mer lugn tillvaro. Att umgås med andra i sin egen ålder, man behöver inte vara bäst, det är ingen inbördes tävlan.
Med tanke på att verksamheten ska vara drogförebyggande diskuterades tjejernas ålder som en viktig faktor.
Om man börjar i den åldern när de går i 5:an och 6:an, det är ju lite innan när de går vidare till högstadiet där många får sin första fylla… visar man en annan sida av alkohol så kommer nog många att ta det valet själva.
Ledarnas förväntade uppgifter
Som avslutning på intervjuerna fick ledarna ett papper med ord som kan beskriva det arbete ledarna ska utföra i projektet Junis Sisters. Ledarna fick en stund på sig att läsa igenom och kryssa för de ord de ansåg passar bäst. En ledare svarar att hon inte vet om det hon kryssat för är det hon tror arbetet kommer att innebära, utan kanske mer vad hon hoppas att arbetet ska bli.
Som motiveringar till dessa ord beskriver tjejerna följande:
Inspiratör: Ledarna kommer vara inspiratörer för tjejerna i olika hänseenden.
Det kan vara allt ifrån att de kanske står där en dag själva som tjejgruppsledare eller att man inspirerar de till att just hålla avstånd till droger.
Planerare:
Planerare är väl att vi kommer få planera ganska mycket och så där…
Samhällsarbetare:
Man hjälper ju samhället genom att ordna sånt här. Det är svårt att förklara på vilket sätt.
Om man kan hjälpa eller underhålla några ungdomar så är det jättebra och en del av en viktig bit i samhället som man har hjälpt till.
Möjliggörare:
En ledare satte möjliggörare först och främst:
Att man på nåt sätt presenterar saker för dem som de inte visste om att det finns…och visa på att det finns en annan, ett alternativ också…
Se till att idéerna faktiskt blir av.
Bollplank:
Man kan ju alltid liksom planera ihop och bolla idéer och så där.
Igångsättare:
Tänker lite som inspiratör att man förhoppningsvis sätter igång en boll i rullning och så, eller som en snöboll som kommer växa sig större.
5.2 Utvärdering av temadag för tjejer skolår 6
En enkätundersökning genomfördes på temadagarna som hölls på de aktuella skolorna för tjejer i skolår 5 och 6. Bland annat fick tjejerna svara på vad de tyckte om den temadag de varit med på. Totalt besvarade 57 tjejer i skolår 6 enkäten. Av dessa tjejer svarade 74 procent att den varit mycket bra och 19 procent att den varit bra. Majoriteten av tjejerna, 91 procent, kunde även tänka sig att ha liknande temadagar i framtiden tillsammans med enbart tjejer.
Att det finns aktiviteter där bara tjejer får vara med tycker 83 procent är bra och 46 procent skulle kunna tänka sig att vara med i en tjejgrupp, 49 procent vet
inte. På frågan om tjejerna kommer att anmäla sig till Junis Sisters tjejgrupper
svarar 11 procent ja på frågan och 75 procent vet inte.
Tjejerna fick även möjlighet att svara på vad de skulle vilja göra för aktiviteter om de skulle vara med i en tjejgrupp. Resultatet visas i Figur 1. Det tjejerna vill göra mest i en tjejgrupp är att laga mat följt av dans, aerobic, prova på självförsvar och prata om tjejproblem och självbild/självförtroende. Tjejerna kunde även skriva till egna förslag på aktiviteter. Bland annat hade de önskemål om att bada, bowla, dansa, gå på bio, baka, sjunga och rida.
Vad skulle du vilja göra i Junis Sisters?
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Prata om skillnader mellan tjejer och killar Prata om alkohol och droger Prata om känslor Prata om tjejers utveckling Idrotta(bollsporter) Prata om mobbning Prata om utseende Prata om självbild/självförtroende Prata om tjejproblem Prova på självförsvar Dansa, aerobic Laga mat Ja Nej Vet inte Inte svarat
5.3 Hur genomfördes projektet?
Under projektets pågående verksamhet har rapporteringar skickats in varje halvår till forskarteamet vid Örebro universitet. Nedan redovisas projektets verksamhet utifrån dessa rapporteringar.
Beskrivning utifrån verksamhetsrapportering 2007
Under projektverksamhetens första sex månader togs ett tjejgruppsmaterial fram som bygger på Junis kärnfrågor; drogfrihet, demokrati och internationell solidaritet samt mänsklig miljö. Marknadsföring av projektet genomfördes under Narkotikamässan. Dessutom rekryterades och utbildades tolv tjejgruppsledare. Temadagskonceptet är förankrat hos skolorna. Under det andra halvåret har temadagar arrangerats på tre skolor för flickor i skolår 6. Ytterligare fem ledare har rekryterats och utbildats och fyra tjejgrupper har startats i bostadsområdena Vivalla, Baronbackarna samt Oxhagen. En bussresa till Boda Borg har genomförts tillsammans med andra medlemmar i Junis. Projektet kommer att följa den aktivitets- och tidsplan som angivits i projektansökan.
2008
I januari startade tjejgrupperna med fem nya ledare och fyra gamla ledare i fyra Junis Sisters grupper. Under våren -08 genomfördes temadagar på två skolor och då träffade projektledaren ca 100 tjejer.
De antal flickor som deltog i gruppverksamhet VT-08 var 35 stycken (HT-07 55st). Målgrupp har varit ledare från gymnasiet och universitetet samt flickor årskurs 5 och 6. På grund av stor efterfrågan har även tjejer från skolår 4 deltagit i tjejgrupperna. De samarbetspartners som beskrevs i projektplanen var NBV, UNF, Örebro kommun och andra externa organisationer som till exempel Hassela Skåne.
Tabell 2. Genomförda aktiviteter inom Junis Sisters
Aktivitet Tidpunkt/tidsperiod Anknytning till projektets mål
och delmål År 2007
Tjejgruppsmaterialet togs
fram Våren Alla kvalitativa mål
Ledare rekryterades Våren Rekrytera och utbilda ledare
Ledarskapsutbildning 6 maj Rekrytera och utbilda ledare
Temadagar på skolar
27-29 augusti Nå elever på tre skolor med
vårt budskap Tjejgruppsverksamhet
September - december 4 tjejgrupper arbetar för att
stärka tjejernas självkänsla
Middag med ledarna 7 oktober Feedback från ledarna
Resa till Boda Borg 31 oktober
Integrera Junis Sisters medlemmar i Junis ordinarie verksamhet
Junis Sisters dagen
Avslutning med bad och
pyssel 8 december Informera föräldrarna
Ledarskapsutbildning 16 december Rekrytera och utbilda ledare
År 2008 Ledarfika
14 januari Kick-off inför vårterminen
Temadagar på skolor 15-16 januari Nå elever på två skolor med
vårt budskap Information på
kommunens Sputnick- för barn till missbrukare
25 januari För att nå flera barn och få
samverkan med kommunen
Tjejgruppsverksamhet Januari - december 4 tjejgrupper arbetar med att
stärka tjejerna självkänsla
Utbildning Laganda 16 maj Samverkan med Hassela Skåne
Resa till Boda Borg 7 juni
Avslutning och ett sätt att få tjejerna från de olika grupperna och kommundelarna att mötas
Personella resurser
Projektledaren har haft 100 procent tjänstgöringsgrad under projekttiden. Dessutom har 25 personer arbetat ideellt inom projektet. IOGT-NTO:s Juniorförbund i Örebro är den drivande parten i projektet. Skolorna i områdena är naturliga samarbetspartners genom temadagarna och NBV, IOGT-NTO:s studieförbund, kommer att bidra med resurser till föräldraföreläsningar. Samarbetspartners har i övrigt varit kommunen, Ungdomens nykterhetsförbund i Örebro samt IOGT-NTO:s Juniorförbund i andra län. KSAN och Hassela Skåne har kontaktats för diskussion om gemensamma utbildningsfrågor, samt för rådgivning om materialframtagning.
Måluppfyllelse
Projektets mål har uppnåtts på så sätt att flickorna haft en bra och meningsfull verksamhet på fritiden där de kunnat känna samhörighet i gruppen. Detta har uppnåtts bland annat genom att gruppen själva skrivit sina egna trivselregler. Ledarna har också blivit viktiga förebilder för tjejerna då de talat om att de lever ett nyktert liv. De flesta tjejerna har också avgivit ett nykterhetslöfte.
Tjejerna kommer tillbaka till tjejgrupperna och det finns ett intresse för frågor runt självkänsla, kamratskap och förebilder. Projektet har också sett att de allra flesta av tjejerna tycker att det är roligt att vara med i nykterhetsrörelsen och förhoppningen är att ledarna gör ett så positivt intryck att man som ung tjej väljer att stanna kvar även efter att man blivit ungdom för att själv kunna fungera som ledare och förebild.
Såväl barn och föräldrar som skolor och kommunen, fritidsgårdar och familjecentraler har varit mycket positiva till tjejgruppsverksamheten. Ledarutbildningarna har fått bra kritik av deltagarna på utvärderingar. Projektet har fått en hel del uppmärksamhet i lokala medier samt inom den egna organisationen. De har även fått förfrågningar från andra håll i landet inom den egna organisationen där man är intresserad av att ta del av Junis Sisters-materialet.
Beskrivning utifrån projektledarens syn
Projektledaren Liza Viktorsson började arbeta som projektledare inom Junis Sisters och gjorde så hela 2007. Elisabeth Lindgren kom in som projektledare när ett år av verksamheten inom projektet pågått, då Lisa fick ett nytt jobb. Elisabeth fick därför försöka sätta sig in i arbetet, något hon inte upplevde var så lätt.
