Min kropp, din kropp - En studie om förskollärares syn på små barns integritet

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Min kropp, din kropp

En studie om förskollärares syn på små

barns integritet

My body, your body

A study on preschool teachers' view on toddler´s integrity

Francesca Nobile

Zainab Al Hadad

Datum: 2019-06-04

Examinator: Katarzyna Herd Handledare: Emelie Nilsson

2

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Emilie Nilsson som har väglett samt motiverat oss under arbetets gång. Vi vill även rikta ett stort tack till de intervjuade förskollärarna som har ställt upp och gjort det möjligt för oss att genomföra studien. Slutligen riktar vi ett tack till oss själva för att tillsammans ha lyckats sammanställa detta arbete.

Examensarbetet är ett resultat av ett gemensamt och kontinuerligt arbete där vi har varit delaktiga vid skrivandet av arbetet, vid diskussioner samt under litteratursökningen. Allt innehåll i detta arbete är vi båda medförfattare ansvariga för.

Olikt alla sår, Ärret försvann Men smärtan kvarstår

Jag sa ifrån att sluta men ditt hjärta var av sten

Hur kan du förstöra ett så oskyldigt barn som är så len

Jag förstod inte då

Att övergrepp ska barn inte förstå

Barn ska leka, hoppa och från smärtan avstå

Men smärtan du gav mig är oändlig

Den växer i mig men kommer aldrig att förlösas.

Barn ska inte smärta förstå

Barn ska leka, hoppa och från smärtan avstå...

Det som tog dig en stund att förstöra Tar mig hela mitt liv att gottgöra

Inte tänkte du på min barndom och mitt smärtsamma sår, Du tog dig rätten att fina minnen förstöra,

Du tog mitt skära jag, som aldrig gått att återföra

Barn ska inte smärta förstå

Barn ska leka, hoppa och från smärta avstå (Anonym)

3

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori.

Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Nyckelord: förskola, förskollärare, integritet, kränkningar, sexuella övergrepp Keywords: preschool, preschool teacher, integrity, violation, sexual abuse

4

Innehållsförteckning

Förord 2

Sammanfattning 3

Innehållsförteckning 4

1. Inledning och bakgrund 6

1.1 Inledning 6

1.2 Bakgrund 7

1.3 Syfte och frågeställningar 8

2. Teori 9

2.1 Begreppsförklaring 9

2.2 Teoretiska utgångspunkter 10

2.2.1 Omsorgsetik är en förutsättning för integritet 10 2.2.2 Anknytning en förutsättning för att bygga integritet 12

2.3 Tidigare forskning 13

2.3.1 Förebyggande strategier mot sexuella övergrepp 13

2.3.2 No touch-policy 15

2.3.3 Små barns integritet och rättigheter 16

3. Metod och genomförande 18

3.1 Kvalitativ metod 18 3.1.1 Semistrukturerad intervju 18 3.2 Urval 19 3.3 Etiska överväganden 19 3.4 Genomförande 21 3.5 Analysmetod 21

4. Resultat och analys 23

4.1 Omsorgsrutiner: Nakenhet och värdighet 23

4.1.1 Delresultat berörande nakenhet och värdighet 23

4.1.2 Analys av nakenhet och värdighet 24

4.2 Trygghet i omsorgssituationer 25

4.2.1 Delresultat av trygghet i omsorgssituationer 25

4.2.2 Analys av trygghet i omsorgssituationer 26

4.3 Beröringens roll vid fysisk integritet 27

4.3.1 Delresultat av beröring kopplat till fysisk integritet 27 4.3.2 Analys av beröringens roll vid fysisk integritet 27 4.4 Tolkning och respekt för barnens fysiska integritet 28 4.4.1 Delresultat av tolkning och respekt för barnens fysiska integritet 28

5

4.4.2 Analys av tolkning och respekt för barnens fysiska integritet 30 4.5 Förskollärarnas förståelse av begreppet integritet 31 4.5.1 Delresultat av förskollärarnas förståelse kring begreppet integritet 31 4.5.2 Analys av förskollärarnas förståelse av begreppet integritet 32

4.6 Hinder i arbetet med skydd av barnens integritet 32

4.6.1 Delresultat av hinder i arbetet med skydd av barnens integritet 32 4.6.2 Analys kring hinder i arbetet med skydd av barnens integritet 33 4.7 Förebyggande arbete för att skydda barnens integritet 33

4.7.1 Delresultat av förebyggande arbetet 33

4.7.2 Analys av förebyggande arbetet 35

4.8 Förebyggande arbete för att främja barnens känslor 36 4.8.1 Delresultat av förebyggande arbete för att främja barnens känslor 36 4.8.2 Analys av förebyggande arbete för att främja barnens känslor 37

4.9 Sammanfattning av resultat och analys 38

5. Diskussion 39

5.1 Resultatdiskussion 39

5.1.1 Barnens integritet som barnens rättighet 39

5.1.2 Arbete med integritet i förhållande till omsorg 41

5.1.3 Hinder i arbetet med integritet 43

5.2 Metoddiskussion 45

5.3 Didaktiska implikationer och fortsatt forskning 45

6 Slutsats 47 6. Referenser 48 7. Bilagor 51 7.1 Missivbrev 51 7.2 Samtyckesblankett 52 7.3 Intervjufrågor 56

6

1. Inledning och bakgrund

I detta kapitel presenteras ämnet integritet och det kopplas till styrdokument och till sexuella övergrepp. Därtill behandlas studiens bakgrund och syfte.

1.1 Inledning

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) kopplas begreppet integritet till barnets rättighet. Detta ger barnen respekt för det hen är samt att barnen har rättigheter över sin egen kropp. Begreppet integritet knyts även till utvecklingen av barnets självförtroende som är nödvändigt för att utveckla tillit till sig själv och andra människor. Stern (1985) menar att barnen har en självkänsla redan som nyfödda samt att detta utvecklas gradvis i samband med att barnen samspelar med människor och sin omgivning. En stark självkänsla innebär att barnet tror på sig själv, vilket i sin tur medför att barnet vågar framföra sina åsikter och framför allt vågar säga ifrån. Undervisning av integritet är en rättighet som betonas i FN:s konvention och kopplas till likvärdighet och respekten till olikheter (Barnkonvention, 2009). Motsatsen till begreppet integritet är kränkande behandling som sker när rätten till integritet bryts, vilket i sin tur betraktas som diskriminering. Av den orsaken ska förskolan, förenligt med läroplanen, arbeta med respekt och ta hänsyn till barnens integritet.

Elaine Eksvärd är en retoriker, föreläsare och författare. Hon blev sexuellt utnyttjad av sin far under hennes barndom och har skrivit en bok medan han lever, om hennes utsatthet för sexuella övergrepp (Eksvärd, 2016). Hon är även VD för rörelsen treskablinoll, där hon kämpar för barnens rätt till integritet. Hon skriver bl. a om sina upplevelser som barn att bli utsatt för sexuella övergrepp. I hennes krönika på Göteborgs Posten, inför

integritetsövningar i skolan, argumenterar Eksvärd för att det behövs undervisning i

skolan om just integritet. Eksvärd lyfter upp problematiken om att det är ett av fem barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Detta motsvarar 2 miljoner av Sveriges befolkning och trots det saknas lagstadgade lektioner i skolor med syftet att upplysa om sexuella övergrepp (Eksvärd, 2019). Eksvärd tillsammans med Patrik Sjöberg är grundare för organisationen treskablinoll, som har i syfte att förebygga sexuella övergrepp. Organisationen har lanserat Förskolebrevet, som är ett digitalt material avsedda för personer som jobbar med barn. Dokumentet förmedlar kunskap, tillämpar förebyggande

7

arbete samt är ett effektivt sätt att arbeta med integritet (TSBN, 2018). Eksvärd (2016) har väckt tankar hos oss och var en bra början för en diskussion om vad just integritet innebär. Att undervisa barnen att tro på sig själva och öka deras självförtroende gör att barnen kan försvara sig själva mot fara. Detta kan medföra att barnen förstår sina gränser och kan värja sig mot olika övergrepp, vilket vi önskar att vår studie bidrar med.

Sexuella övergrepp är ett stort problem i vårt samhälle. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport, Det gäller ett av fem – fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell

exploatering i Sverige 2014 skriven av Landberg et.al (2015), har antalet

polisanmälningar om våldtäkter mot barn (under 18 år) ökat kraftigt. Om ökningen beror på att fler utsatta barn anmäler eller om brottsligheten faktiskt har ökat framgår inte tydligt i rapporten, men oavsett detta så utgör sexuella övergrepp mot barn ett allvarligt hot mot folkhälsan som kan medföra långsiktiga komplikationer (a.a.).

1.2 Bakgrund

Ordet integritet betonas i läroplanen som en rättighet för barn att inte bli kränkta, att få lov att vara sig själva och som ett sätt för att stärka barnens identitet och självkänsla (Skolverket, 2018). Självkänslan formas genom intryck, erfarenhet och upplevelser i vardagen. Barnet börjar se sig självt i förhållande till hur det blir behandlat samt reaktioner från sin omgivning. En stark självkänsla medför att ett barn tror och står på sig själv och vågar säga ifrån (Stern, 1985). I den nya läroplanen (Skolverket, 2018) läggs stor vikt vid omsorg kopplat till lärande, trygghet och självkänsla och det betonas att det är i förskolan barnen ska utveckla en positiv uppfattning om sig själv (a.a). Vi tolkar detta som att det är förskollärarens uppgift att skapa en trygg omsorg som grundas i relationer och behandlar barn med respekt samt att utrusta barnen med kunskaper om integritet. Vi utgår från Juuls och Jensens (2009) tankar om vikten om barnens bemötande. Om barnen känner att vuxna tror på dem och accepterar dem, kommer barnens självkänsla att stärkas. Med denna bakgrund har vi valt att undersöka hur arbetet i förskolan sker med fokus på hur integritet kring de yngsta barnen uttrycks. Vår studie riktar sig på de yngsta barnen i förskolan i åldern 1-3 år eftersom vi anser att det saknas studier om just denna grupp. Eksvärd påstår i sin bok att pedofiler riktar sig till alla barn i alla åldrar, och därför är det aldrig fel att så tidigt som möjligt arbeta förebyggande med integritet mot sexuella

8

övergrepp. Eksvärd (2016) beskriver vikten av att arbeta med integritet genom följande citat:

Ingen hade lärt mig integritet för det ska man inte behöva lära barn. Eller? Jag tror att just integritet hade räddat mig från pappas händer (Eksvärd, 2016 s.67)

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbete med barn på 1-3 år.

Frågeställningar

● Hur uttrycker förskollärare att de uppfattar begreppet integritet utifrån barnens rättigheter samt vad är förskollärares tankar kring sin roll?

● Hur arbetar förskollärare förebyggande för att motverka integritetskränkningar? ● Vilka hinder och möjlighet upplever förskollärare i arbete med integritet?

9

2. Teori

I detta avsnitt presenteras begreppsförklaring, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

2.1 Begreppsförklaring

Ordet integritet härstammar från latinets integritas och betyder “orörd, hel”. Det nyfödda barnets personliga integritet medför i stort dess viktiga gränser och behov (Juul & Jensen, 2009). När det lilla barnet växer blir den personliga integriteten mer komplex samt befinner sig i ständig utveckling och förändring. Integritet är bunden till värde och värdighet. Inom förskoleverksamheten handlar integritet om att pedagoger i förskolan bör betrakta varje enskilt barn som unika individer med olika behov, samt lära barnen respekt och att uttrycka sig känslomässigt. Vidare beskriver författaren att barnen ska undervisas i att de duger som individer vilket i sin tur medför att bl.a. barnens självkänsla stärks (Juul & Jensen, 2009). Gren (2001) skildrar integritet som den gräns varje människa tål innan de blir kränkta. Författaren menar att integritet kan kopplas till människas värdighet samt närmaste sfär. Därför kan detta vara personligt och svårt att gradera. Förskollärares uppdrag är därför att känna till integritetens betydelse och respektera barnets integritet och möta dem i värdegrundens anda. Detta ger förskolläraren en grund så att barnen kan utveckla redskap för att förstå var sina egna och andras gränser går. Tillit och trygghet är nyckelord i mötet med barnen på förskolan. Om pedagogen möter barn med respekt, empati och kärlek kan det skapa en atmosfär av tillit som hjälper barnet att uttrycka sina känslor och tankar. (Gren, 2001)

Den fysiska integritet som vår studie fokuserar på grundar sig på Aldersons (1994) tankar, vilket kretsar kring att bli respekterad på en kroppslig nivå. Detta innebär att individer ha rätt till sina egna kroppar, vilket anses som viktiga ståndpunkter inom begreppet integritet. I enlighet med FN- konventionen är fysisk och psykisk integritet en rättighet där vi anser att förskolan ska aktivt arbeta med bl.a. under det vardagliga mötet med barnen (Unicef Sverige, 2009). I förskolan kan arbetet med denna fråga handla om att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet. Det kan innefatta skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande samt sexuella övergrepp (a.a).

10

Integritet kan också förstås som personlig integritet, vilket innebär att kunna vara sig själv, ha egna tankar och åsikter samt blir respekterad för den individ man är (Johansson, 2005). Detta är i linje med förskolans läroplan där fokus på utbildning är att barnet utvecklar respekt för sig själv samt gentemot andra människor (skolverket, 2018). Förskolan ska också sträva efter demokratiska värderingar där alla barn, oavsett ålder, har inflytande och känner till sina rättigheter. Enligt Covell & Howe (2001) bör barn få undervisning om sina rättigheter så att barnen kan försvara dem och utveckla medkänsla mot andra.

Identitet formas genom sociala interaktioner och det är en process som pågår hela livet

och är starkt förknippat med självkänsla enligt Stern (1985). Individen ser sig själv i förhållande till hur omgivningens betraktar en och detta medför att individen konstant omdefinierar sig själv (Jenkins, 2008). Sättet barnet ser på sig självt påverkar identitet och känsla att vara en individ gör att barnet upptäcker andras perspektiv. (Stern, 1985). Skolverkets (2019) förklarar kränkande behandling som ett oönskat beteende för den som blir utsatt. Kränkande behandling kan vara verbalt, fysisk och psykiskt. Trots att definitionen för kränkande behandling är bred och kan omfatta många tänkbara scenarion kan det vara svårt att avgöra exakt var gränsen går.

2.2 Teoretiska utgångspunkter

Under detta avsnitt kommer vi att presentera det teoretiska perspektiv som studien grundar sig på och kommer att användas för att analysera resultaten.

2.2.1 Omsorgsetik är en förutsättning för integritet

I det här avsnittet redogörs det för Noddings omsorgsetik, som kan vägleda oss som förskollärare att skapa en förståelse kring omsorgs relationerna i förskolan. I studien kommer Noddings omsorgsetik ligga som grund för vår analys

Omsorg är ett förhållningssätt för att möta barnen med respekt, tillit och uppehålla barnens behov så att de ska må bra på förskolan. Det kan hävdas att omsorg är en förutsättning för lärande och därför är omsorg och pedagogik sammanflätade med varandra. Halldén (2007) menar omsorg av små barn är kopplat till kroppen, vilket är

11

barnens medel för att använda sina sinnesintryck och kunna utforska samt lära känna omvärlden.

Nel Noddings är en av de första filosofer av omsorgsetik (Colnerud, 2006) och i hennes första bok, Caring: a feminine approach to ethics and moral education (1984: 2013), redogörs begreppet på ett bra sätt. Noddings (2013) är övertygad om att alla människor har en naturlig kapacitet att visa omsorg och har en moralisk skyldighet att använda denna förmåga. Omsorgsetiken handlar om en relation mellan den person som ger omsorg (omsorgsgivare) och den person som tar emot omsorg (omsorgstagare). Omsorgen enligt Noddings bygger på ömsesidighet där tolkning av den andras behov är centralt. Om barn inte visar uppskattning på den omsorg som de har fått är det en signal att omsorg inte har fullföljts. Det kan också finnas en risk att vuxna missförstår barns signaler eller inte responderar på barns önskemål, vilket kan medföra att barnet känner sig kränkt.

Noddings (2013) skiljer på begreppen naturlig omsorg och etisk omsorg. Naturlig omsorg är en impulsiv, spontan omsorgen som kommer av sig själv och kan kopplas till den omsorg som en mamma har mot sitt barn. Etisk omsorg däremot är intentionen att göra rätt för barnen och tillfredsställa deras behov. Etisk omsorg förutsätter en asymmetrisk relation i sin karaktär för att den vuxna har ett etiskt ansvar för barnets välbefinnande och inte motsatsen (Aspelin, 2016). Etisk omsorg är vanlig i förskolan där pedagogerna har ansvar att se till att barnens behov tillgodoses.

I förskolan finns det ett etisk förhållningssätt inom omsorgsetik som kan förstås på 4 olika perspektiv (Noddings 2012): Modellering, dialog, praktik, och bekräftelse. Modellering innebär att den vuxna funkar som förebild, den vuxna visar med sitt agerande mot barnen vad den innebär att ta hand om någon annan. Dialogen handlar om att både kommunicera och lyssna på barnens behov. Syftet med är att bilda en förståelse mellan pedagogen och barnet, vilket medför ökat förtroende (Noddings, 2012). Omsorgen ska med andra ord ske i dialog med barnen där en respektfull dialog med barnen ska vara i fokus. Praktiken innebär att barnen utvecklar en förståelse och en omsorgs förhållningssätt grundad i relationen och empati genom att praktiserar det. Bekräftelsen från pedagogen hjälper barnet att bli en bättre version av sig själv och detta tolkar vi som att barn utvecklar medmänsklighet och empati gentemot andra.

Den relation som skapas genom omsorg handlar om en samförståelse, en dialog där både den vuxne och barnet blir sedda och hörda. Detta blir speciellt viktigt för de yngsta barnen

12

på förskolan som behöver mycket kroppslig närhet, omsorg och bekräftelse för att känna sig trygga. Omsorg är också avgörande för barns utveckling till omsorgsfulla och omtänksamma individer. Förskollärare har i uppdrag att vara lyhörda och uppmärksamma för barnens signaler samt skapa en miljö som främjar relationer. Detta för att hjälpa barnen att ta hand om varandra och bli empatiska individer (Noddings, 2013). Vardagliga omsorgssituationer på förskolan har betydelse för hur barnen uppfattar sig själv i förhållande till andra. Sättet barnet blir behandlade i sin integritet från förskollärare har betydelse för hur barnet ska sen uppfatta sin egen integritet samt andras.

2.2.2 Anknytning en förutsättning för att bygga integritet

Det är viktigt för oss människor att upprätthålla tät fysisk kontakt med varandra. Redan när barnen är mycket små strävar de efter att skapa ömsesidig fysisk kontakt med sin omsorgsgivare (Brandtzaeg, Torsteinson, Qiestad, 2013). Bowlby (1997) menar att beröring och närhet tidigt i livet är i stark korrelation med en trygg anknytning. John Bowlby är anknytningsteorins fader då han i slutet av 1940-talet upptäckte att vårdnadshavarna har en stor betydelse för barnens utveckling. Inom anknytningsteorin anses det väldigt betydelsefullt för människan att få möjlighet att knyta känslomässiga band tillsammans med andra människor (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). Begreppet

trygg bas är en av anknytningsteorins grundläggande stenar och beskriver att

vårdnadshavarna ska vara tillgängliga för barnet när fysisk och känslomässig närhet behövs. Denna trygga bas kommer ge barnet modet att våga utforska miljön och ge en

trygg hamn att anlända till då faror uppstår i processen. När faran uppstår så aktiveras

anknytningssystemet och barnet kan snabbt ta sig till sin säkra zon och rikta sig till sin närmaste anknytningsperson för att ta skydd (Broberg et. al, 2012). Detta medför att barnet i sin tur vågar ge sig ut för att upptäcka omvärlden.

Barnets föreställningar om anknytningspersonens bemötande, samt barnets upplevelser i relation med anknytningspersonen har stor betydelse för hur barnets inre arbetsmodell utformas. Inre arbetsmodeller innebär hur barnet ser på sig själv och vad barnet förväntar sig av omvärlden.(a.a)

Enligt Broberg et. al (2012) medför tillfälliga vikarier att många barn blir otrygga, vilket medför att anknytningssystem aktiveras lättare. Mötet mellan barnen och den främmande personen (Vikarien) kan göra att barnen upplever stress och anknytningssystemet aktiveras när barnet känner sig osäker vilket medför att barnet slutar utforska och lära

13

(a.a). Stress hos barn kan också bero på stora barngrupper (a.a). Broberg menar att man bör arbeta mot mindre barngrupper för att minska denna typ av stress. Anknytning mellan barnet och pedagoger kan stärkas enligt Hagström (2016) genom att pedagogen anpassar sitt röstläge och tonfall för att kommunicerar med barnet och betrakta barns känslouttryck. Detta kallas för det känslomässiga språket och hjälper barnet att känna sig förstådda. Denna typ av kunskap är viktigt att ha i åtanke när analys av resultatet kommer att presenteras längre fram i arbetet.

2.3 Tidigare forskning

I denna del presenteras den vetenskapliga bakgrunden till vår studie om små barns integritet. Den tidigare forskningen presenteras i olika teman, förebyggande strategier

mot sexuella övergrepp, no-touch policy samt små barns integritet och rättigheter.

2.3.1 Förebyggande strategier mot sexuella övergrepp

Det finns ganska mycket forskning som handlar om just förebyggande arbete i förskola och skola mot sexuella övergrepp. Finkelhor (2009), Wurtele (2009) och Kenny (2009) är tre internationella forskare som har forskat kring förebyggande arbete mot sexuella övergrepp i skolan/förskolan. I Sverige har Norlén (2013) skrivit en handbok som behandlar fysisk integritet. Alla studier behandlar barnens fysiska integritet som rätt till sin kropp, oönskade former av beröring och fokus på att barn ska lära sig säga ifrån. Norléns handbok och Kennys forskning innehåller också tips om hur föräldrar kan prata med sina barn om känsliga ämnen.

David Finkelhor är en forskare som i många år har undersökt sexuella övergrepp mot barn. I sin litteraturundersökning The Prevention of Childhood Sexual Abuse undersöker och problematiserar Finkelhor (2009) de strategier som har använts i USA på senare år för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Strategierna har fokuserat mest på två områden: strategier som koncentrerar sig på förövare och strategier som fokuserar på att utrusta barn med kunskaper i utbildningssystemet. Strategier som Finkelhor undersökte var att lära barnen om rätt till sin kropp, personliga sfär, oönskade former av beröring och kontakt, samt att lära barnen rätten att säga nej och hur barnen kan kalla på hjälp. I studiens resultat framstår det att sexuella övergrepp är ett komplicerat problem i samhället som kan lösas genom mer forskning för att utveckla och identifiera välfungerande

14

strategier. Finkelhor (2009) beskriver att strategierna är positiva för det mesta men de kan även ge negativa effekter som ångest eller svårigheter att lita på vuxna. Den utbildningen som redan är etablerad ger goda verktyg till barnen men att den behöver kompletteras med mer forskning (Finkelhor, 2009). Wurtele (2009) och Kenny (2009) forskar om olika strategier för att utrusta barn mot eventuella sexuella övergrepp och fara, där fokus inte enbart ligger på barnen men även på föräldrar och samhället.

Sandy K Wurteles specifika forskningsinriktning innefattar förebyggande av sexuella övergrepp mot barn. Wurtle (2009) lägger fokus på kunskap och färdigheter hos barn och uppmanar lärare, föräldrar och utövare att förenas och jobba tillsammans för att skydda barnen. Artikeln är organiserad i tre sektioner. Den första delen handlar om fakta om sexuella övergrepp och dess konsekvenser på individen. Den andra delen granskar den relativt korta historia av säkerhetsutbildningen för barn och lyfter fram bevis om effektiviteten. Den tredje delen erbjuder förslag för att skydda sig mot en eventuell fara samt lyfter fram behov av att alla personer som jobbar med barn ska komma tillsammans och få kunskap om sexuella övergrepp och redskap för att förhindra eller upptäcka dem. Kenny (2009) som tidigare nämnts fokuserar i sin forskning på förebyggande strategier mot sexuella övergrepp för föräldrar och barn. Kenny (2009) har gjort en internationell studie i USA om ett preventionsprogram som heter Parents as Teachers of Safety (PaTS), som syftar till att utrusta barn och föräldrar med kunskap vid ett potentiellt sexuellt övergrepp. PaTS-förebyggande program är uppdelat i två grupper, en till föräldrar och en till barn. Fokus är att lära både barn och föräldrar att barn har rätt att bestämma över sin kropp och våga säga “Nej” när de inte gillar någonting eller till en oönskad beröring. Huvuddelen i dessa program är att olämpligt rörande aldrig är barns fel. Metoder som utbildningen innehöll var rollspel, lekar, interaktiv undervisning, förstärkning av lämpliga svar och samtal i form av gruppdiskussioner. Resultaten visar dock att barn tog till sig koncept av sexuellt övergrepp samt redskap för att förebygga ett eventuellt sexuellt övergrepp. Barns rädsla för sexuella övergrepp har inte ökat efter studien. Föräldrar fick hjälp att prata med sina barn om ämnet och var mycket positiva till programmet. De tre tidigare presenterade studierna är relevanta för vår studie eftersom de lyfter upp viktiga koncept som kan länkas till arbete med integritet i förskolan.

I Sverige har arbetet mot sexuella övergrepp konkretiseras i en handbok som publicerades av organisationen Rädda Barnen. Handboken, Stopp min kropp, vänder sig till föräldrar

15

och andra vuxna med tips och råd på hur man kan prata med barnen om fysisk integritet (Norlén, 2013). Handboken lyfter fram sexualitet, kroppens privata områden och vad som får eller inte får göras mot eller med andras kroppar. Denna handbok är skriven av en psykolog och används som material i bl. a förskolor och anses vara relevant kring arbetet om barns integritet i förskolan. Norlén (2013) presenterar hur vuxna kan prata med varje åldersgrupp, detta eftersom personalen på förskolan pratar eller förhåller sig olika till de olika åldersgrupperna. Vår studie fokuserar på de minsta barnen på förskolan där situationer som blöjbyte, insmörjning, tvättning och matning är centrala i arbetet om barnens integritet. Norlén belyser att barnen ska få lära sig att tvätta sig själva, äta själva även om det blir kladdigt, och torka sig vid toalettbesök. De minsta barnen behöver ofta hjälp av en vuxen, därför är det bra att tänka på att fråga barnen om lov och samtala med barnen varför vi gör som vi gör. Norlén lyfter upp att man inte ska pussas och kramas om barnet inte vill (a.a).

2.3.2 No touch-policy

Omsorg är grundläggande praktik inom förskoleverksamheten, speciellt när det gäller de yngsta barnen där omsorg förutsätter beröring av barn. Beröring av barn anses vara nödvändig för deras sociala utveckling, men i många områden i USA har många skolor introducerat en no touch policy.Denna policy innebär att lärare ska undvika fysisk kontakt av barn eftersom det finns en rädsla att lärare kan anklagas för sexuella övergrepp. No-touch policy diskuteras och problematiseras i tidigare studier och länkas samman med barns rättigheter av social tillväxt, självbild, och utveckling av empati (Marie Öhman & Ann Quennerstedts, 2017).

Owen & Gillentine (2011) problematiserar i sin forskning den växande rädsla som lärare upplever i förhållande till beröring av barn i amerikanska skolor som har konkretiserat i “no touch-policy”. Unga barn hålls och kramas sällan trots att beröring har visat sig vara nödvändig för barnens självbild, förtroende och utveckling av empati. Owen & Gillentine använder sig av en enkätundersökning där informanter är lärare som arbetar med barn i förskolan fram till årskurs 3 i två delstater i USA. Resultatet visar att beröring anses bland lärare som positiv och nödvändig, däremot finns rädslan för att beröring av barn ska leda till falska anklagelser. Detta medför att barnen inte får den beröring som i studiens tidigare forskning belyses.

16

Mot bakgrund för rädslan som upplevs i de amerikanska skolorna har Marie Öhman & Ann Quennerstedts (2017) genomfört en svensk studie som både undersöker hur “no

touch policies” upplevs i svenska skolor samt problematiserar barns behov av att bli

hållna. Quennerstedts (2017) gör detta genom att kontextualisera barns rättigheter inom det biologiska, behov av social tillväxt som barn har rätt till. Detta länkas till FN konventionens viktigaste artikel, rätt till livet, där barns utveckling lyfts fram. Pedagogerna i studien undervisar physical education (PE) i 11 olika grundskolor och gymnasieskolor i stads- och landsbygdsområden. Resultaten visar att lärarna pratar om fysisk kontakt som ett grundläggande mänskligt behov som är avgörande både för barns välbefinnande och mänskliga relationer i samhället. Fysisk kontakt betraktas som en grundläggande del av omsorgen och därför skolans ansvar för att det är tack vare vård och beröring som socialiserande och empatiska barn skapas.

2.3.3 Små barns integritet och rättigheter

I detta avsnitt går vi djupare in i innebörden av integritet och hur integritet kan ses ur olika perspektiv. Dikotomin vuxna och barns integritet och rättigheter ställs emot varandra och förskollärarens profession belyses.

Johansson (2005) behandlar barns rätt till integritet och kopplar det till att vara en person oberoende av ålder, mognad och kompetens. I studien belyses den vuxnas ansvar att respektera och skydda barns integritet. Däremot kan ett dilemma uppstå mellan förskollärares intentioner att respektera det enskilda barnets integritet och vägleda barnet att respektera andra barns integritet. Analysen bygger på ett antal studier som handlar om moral från barns och lärares perspektiv i tidig utbildning och har en hermeneutiska karaktär. Syftet är att kritisera barnens och lärarens perspektiv på moral. De metoder som används i de studier som nämnts var observationer av det dagliga samspelet mellan barn och förskollärare i både förskolan och skolan. I resultaten framkommer det att vuxna ofta inte ser eller inser att de överskrider barns integritet och barnen som blir kränkta i deras integritet slutar försöka argumentera för kränkning. Detta kan länkas till underordning i förhållande till vuxna. (a.a)

Alderson (1994) vill undersöka i sin forskning hur barnens rättigheter i förhållande till integritet och autonomi tar sig uttryck inom hälsovården. Metoden som används vid studien är intervjuer där 120 informanter mellan 8 och 15 års ålder deltog i studien. Deltagare var ortopedikirurgipatienter på ett sjukhus i London och Liverpool där

17

diskussionen var om barnet eller föräldrarna var beslutsfattande. I resultatet framstår att det var sällsynt att ett barn skulle fatta ett beslut mot de vuxnas råd utan de flesta barn gick med på föräldrars och läkares rekommendationer. I intervjuerna illustreras hur föräldrars uppfattningar av barnens kompetens påverkar barnets självförtroende. Barnen verkade mer villiga att uttrycka och hävda sina åsikter om det kändes att deras beslut var accepterat av deras föräldrar. Detta kan vi koppla till hur förskollärarens engagemang kan påverka barnets självkänsla och tro på sig själv. Ser vi barnen som kompetenta och bärare av rättigheter och integritet kommer det att bli sättet barnen ser på sig själva, vilket Alderson (1994) betonar i sin forskning.

Covell & Howe (2001) har utvecklat ett program, baserat på FN:s konvention om barnets rättigheter, för arbetet i skolan. Studien undersöker effekterna av att undervisa barn om deras rättigheter och detta antas kunna främja barns tolerans och respekt för andras åsikter, integritet och rättigheter. I studien valdes 10 skolor med en arbetarklass profil i små städer eller landsbygdsområden i provinsen Nova Scotia i Kanada. Resultaten visar att de ungdomar som fick kunskap om sina rättigheter som beskrivs i FN:s konvention om barns rättigheter visade högre självkänsla, mer förståelse för jämlikhet och andras rättigheter samt en djup förståelse av innebörden av vad en rättighet är. Forskningsresultaten kan kopplas till Deweys syn på utbildning, där moral och demokrati står i centrum och det är lärarens ansvar att förmedla till barn på ett demokratiskt sätt. Studien är relevant för vår undersökning eftersom den synliggör vikten av att tidigt undervisa barnen om deras rättigheter och integritet.

18

3. Metod och genomförande

Här nedan redogörs det för val av insamlingsmetod, urvalet och de etiska övervägande som har gjorts. Därefter beskrivs det hur vi gick tillväga i vårt genomförande och i slutet behandlas analysmetod.

3.1 Kvalitativ metod

Utifrån syftet kommer förskollärare att intervjuas för att undersöka hur de uttrycker samt uppfattar begreppet integritet och hur den verkställs i praktiken med fokus på barn mellan 1-3 år. En kvalitativ metod har därför valts för detta ändamål då fokus ligger på förskollärarnas upplevelser, erfarenheter och hur tolkning av situationer sker (Merriam, 1998). Den metod som valts för att samla empiri är kvalitativa intervjuer där kunskaper produceras i samspel mellan intervjuare och den intervjuade personen. Anledningen till valet av metod styrs av studiens frågeställningar som fokuserar på förskollärares perspektiv och sätt att jobba med integritet. Kvalitativa intervjuer lämpar sig för att komma närmare en annan persons tankar kring ett specifikt ämne eller ett fenomen (Alvehus, 2013). I fokus står intervjupersonens livsvärden, tankar och känslor som tolkas utifrån intervjuarens perspektiv (Alvehus, 2013; Kvale & Brinkmann, 2014).

3.1.1 Semistrukturerad intervju

Semistrukturerad intervju valdes då frågorna som ska besvaras är förberedda i förväg men ger förskollärarna frihet att berätta om deras tankar och erfarenheter. Vi använder oss av öppna frågor så att den intervjuade personen får möjligheten att utveckla sina synpunkter och idéer (Denscombe, 2009). Vi ställer oss neutralt till förskollärarnas uttalanden, inte värderande, för att få den intervjuade personen att tala fritt. Dessutom kommer följdfrågor, om tillfälle finns, att ställas. Detta har Denscombe (2009) beskrivit vara till stor fördel under sådana studier.

Under intervjun läggs fokus inte endast på det som sägs, utan vikt läggs även på vilket sätt informanter uttalar sig (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta innebär att i en semistrukturerad intervju observeras intervjupersonens kroppsliga uttryck, som exempelvis tonfall och ansiktsuttryck. Detta anses vara ett sätt för att komma närmare den berörda personens berättelse. Både ljudinspelningar och anteckningar används vid

19

intervjun. Enligt Kvale & Brinkmann (2014) ger ljudinspelningar intervjuaren några fördelar, som exempelvis friheten att koncentrera sig på samtalen och möjligheten att avlyssna den flera gånger vid behov efteråt. Denscombe (2009) råder dock forskare att komplettera ljudinspelningar med fältanteckningar. Detta eftersom ljudinspelningar fångar bara det talade ordet och missar den ickeverbala kommunikationen, forskarens intryck av situationen och den intervjuade personens kroppsspråk.

3.2 Urval

Studien baseras på 6 intervjupersoner/förskollärare på 5 kommunala förskolor i samma kommun. Samtalen varar i ca 30 minuter. Eftersom barns fysiska integritet är ett beständigt faktum och grundar sig i läroplanen har vi förväntat oss att alla förskollärare har kunskaper om ämnet.

Valet av intervjupersoner skedde i första hand genom ett snöbollsurval (Alvehus, 2013) som innebär att kontakten tas med en nyckelperson på institutionen, i detta fall förste förskollärare samt biträdande förskollärare. Dessa ska i sin tur välja förskollärare som kan ställa upp på intervju. Enligt Alvehus (2013) är fördelen med denna metod att det blir effektivt att ta kontakt med många olika förskolor. Nackdelen med denna metod är att det kan finnas en risk att “fastna” i visst nätverk av människor som har samma syn och åsikter, vilket vi varit medvetna om under urvalet av intervjupersoner (a.a). Det är endast två förskollärare som ställde upp på intervju med snöbollsmetoden. Därför har vi använt oss av vad Alvehus (2013) kallar bekvämlighetsurval, där vi själva kom i kontakt med förskollärarna. Valet att intervjua endast förskollärare som jobbar med barn mellan 1-3 år, dvs. ett homogent urval (Alvehus, 2013), grundar sig i vårt intresse att erhålla åsikter och perspektiv från förskollärare som i dagsläget arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Utifrån de två urvalsmetoderna lyckades vi intervjua 6 förskollärare. Det skulle ha gynnat vår studie med fler intervjuer, men pga. av tidsbrist kunde detta inte genomföras.

3.3 Etiska överväganden

Vi har lagt stort fokus på deltagarnas rättigheter och ser till att deras integritet respekteras. Enligt Denscombe (2009) är det viktigt att intervjupersonerna ställer upp frivilligt för

20

intervjun, har kännedom om studiens syfte samt är insatta i deras rättigheter som intervjupersoner. I och med att studiens syfte är att undersöka begreppet integritet, har sexuella övergrepp inte tagits upp som specifika intervjufrågor. Sexuella övergrepp har dock kommit upp i diskussioner under intervjuerna. Vi utgår ifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer när det gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2011). Den första kallas för Informationskravet, vilket innefattar respondentens rättigheter att bli informerade om studiens syfte samt de villkor som råder i studien, frivillighet och deras rätt att avbryta när som helst.

Vi började med att skicka ett missivbrev med all information om vår studie där det framgick att samtalen skulle spelas in och att ljudinspelningar skulle raderas efter studiens slut. Dessutom beskrev vi att inga personliga uppgifter skulle spridas till obehöriga. Uppgifter som har samlats om enskilda personer får inte användas i annat syfte än studien (Vetenskapsrådet, 2011). När det var dags för intervju säkerställdes att respondenterna hade rätt information och på plats gjordes en genomgång av missivbrevet och samtyckesblanketten.

Samtyckeskravet är nästa etiska princip och handlar om att deltagare ska ge sitt samtycke

av att delta i studien innan intervjun genomförs. Vi har fullföljt kravet genom att alla deltagare har tagit del av informationen och skrivit under samtyckesblanketter innan intervjun påbörjades. Dessa blanketter har i sin tur arkiverats på Malmö universitet.

Konfidentialitetskravet är den tredje etiska principen och berör deltagarnas rätt att förblir

anonyma. Med andra ord är det omöjligt för någon utomstående att känna igen deltagarnas identitet. Vi förklarade för deltagarna från början hur materialet skulle användas och vilka personer som skulle få tillgång till informationen. I enlighet med

konfidentialitetskravet har vi inga namn, varken på förskollärare eller på förskolor, och

resultaten kommer att presenteras i uppsatsen på ett sätt att deltagarna inte kan identifieras. Nyttjandekravet är den sista etiska principen och innebär att de uppgifterna som vi har samlat in används bara inom ramen för studien och kommer att förstöras när undersökningen är genomförd. Intervjupersonerna har fått information om hur det färdigställda materialet kommer att hanteras, vad det ska användas till samt att de erbjudits att ta del av den färdigställda studien.

21

3.4 Genomförande

Det första vi gjorde var att kontakta förste förskollärare och biträdande förskolechef i olika kommunala förskolor i samma kommun. Kontakten skedde via mail där vi skickade ett missivbrev (se bilaga 1) där all information stod om studien, studiens syfte, konfidentialitet, deltagandes rättigheter osv. Förste förskollärare och förskolecheferna kontaktade i sin tur förskollärare i respektive förskola som de arbetade på. Om några intresserade förskollärare ville ställa upp så meddelades vi. Eftersom vi endast fick två deltagare från dem, så tog vi själva kontakt med ytterligare förskollärare som vi kände. Vi mejlade sedan ett missivbrev, intervjufrågor och samtyckesblankett till de förskollärare som ville ställa upp så att de skulle vara insatta och väl förberedda inför intervjun. Intervjuerna skedde enskilt i informanternas förskolor och tiden bestämdes i samråd med de intresserade förskollärarna. Innan intervjun skulle äga rum förklarade vi för deltagarna studiens syfte och att intervjuerna skulle spelas in samt vilka rättigheter deltagaren hade. Dessutom informerade vi om att förskolornas och förskollärarnas namn anonymiserats. Samtalet varade i cirka 25 till 30 minuter och spelades in med diktafon. För att kunna fånga det icke verbala språket samt de tankar som dök upp under samtalen har anteckningar använts. Vi som författat arbetet deltog under intervjuerna, där den ena ställde frågorna och den andre antecknade, vilket vi anser vara nödvändigt för att inte förvirra informanten. Transkribering av material skedde senare genom att lyssna på inspelningarna därefter fördes anteckningar i ett gemensamt dokument. Empirin har tematiserat och analyserats och när studien är klar publiceras den i databasen MUEP. Detta har samtliga intervjupersoner informerats om vid intervjun.

3.5 Analysmetod

Materialet som hade samlats in i form av ljudinspelning har transkriberats och skrivits ut för att underlätta analysen. Transkriptionen är enligt Alvehus (2013) det första tolkningssteg där tal förvandlas till text. Intervjufrågorna och svaren har lästs igenom ordentlig. Svaren från pedagogerna har senare jämförts med varandra för att hitta mönster och kopplingar som kunde knytas till studiens frågeställningar och syfte. Svaren från intervjuerna var varierande. Dock har det funnits några frågor där svaren från pedagogerna var likadana. Därefter har materialet reducerats och tolkats i sin helhet med hjälp av teoretiska verktyg. Till sist har materialet sorterats i 8 olika tema och detta steg

22

kallas för tematisering (Alvehus, 2013). De olika tema är följande: (1) Omsorgsrutiner:

Nakenhet och värdighet, (2) trygghet i omsorgssituationer, (3) Beröringens roll vid fysisk integritet, (4)Tolkning och respekt för barnens fysiska integritet, (5) Förskollärarnas förståelse av begreppet integritet, (6) Hinder i arbete med skydd av barnens integritet, (7) Förebyggande arbete för att skydda barnens integritet och (8) Förebyggande arbete för att främja barnens känslor.

23

4. Resultat och analys

I denna del av studien kommer resultatet och analysen av intervjuerna att presenteras. Dessa redovisas i åtta olika teman för att tydliggöra de olika delresultaten samt tillhörande analys. De teman som presenteras är förenlig med studiens frågeställningar.

4.1 Omsorgsrutiner: Nakenhet och värdighet

4.1.1 Delresultat berörande nakenhet och värdighet

I analysen är anknytning och omsorgsteorierna centrala för tolkningen av förskollärarnas utsagor. Gemensamt under de flesta intervjuerna är samtalet om blöjbyten i samband med barns fysiska integritet. Val av blöjbyte på barnen och relationen till den fysiska integriteten har problematiseras och diskuteras i arbetet. Vi har fått två förslag till arbetet kring detta under intervjuerna, det ena sättet är att man tar barnet enskilt och det andra är att ta flera barn i samma rum och turas om med blöjbytet. De förskollärare som har angett att de bytte blöja på flera barn i samma rum i turordning gav som anledning att vardagsrutiner skulle fungera samt att tiden inte räckte till. Förskollärare 4 ser ingen anledning till att byta blöja på barnen enskilt eftersom att “vara naken är naturligt” och barnen verkar inte klaga på det. Förskollärarens åsikt kring detta beskrivs enligt citatet taget från intervjun nedan:

[...]Vi byter blöjor två och två. Det ska inte vara så dramatisk, det är inte så farlig och det finns två där inne och de ska vänta. (Förskollärare 4)

[...]Om jag tolkar att barn vill att det ska vara privat då tar jag hänsyn till den men jag upplever att för många barn känns naturligt att vara nakna (Förskollärare 5)

Förskollärare 3 ser integritet arbetet i förskolan som ett yrkesuppdrag och att man i yrkesrollen bör se till att barnens integritet skyddas.

[…]Det är vår uppgift som vuxna att ta reda på var gränsen går för dig, var är din integritet och vi har halva dörrar på toaletten så man kan inte se någonting. (Förskollärare 3)

24

Två av de intervjuade förskollärarna anger att de byter blöja på barnen enskilt av olika anledningar. Förskollärare 5 menar att barnen ska kunna få så mycket lektid som möjligt och inte behöva vänta i tur på blöjbyte. Förskollärare 2 ser barns hygienrutiner som ett tryggt tillfälle och kopplar integritet till barnets värdighet som är viktigt att skyddas. Förskolläraren påstår att blöjbyte ger tillfälle och hjälper barnet att öppna sig för känsliga ämnen.

Vi byter blöja på barn en och en, vi har mindre toalett där vi byter på barn så att de känner sig trygga och behöver inte skämmas, några av dem blundade och gömde sitt ansikte med händer [...] det är stunden ska man umgås och prata med barnen, har kvalitet tid, det förstärker relation, det är det som är viktigt. Det ska inte vara jobbig för barnen att något annan väntar på medan barnet bytas[...]det handlar om ögonkontakt, de barnen som kan prata pratar om känsliga saker som sker hemma (Förskollärare 2)

4.1.2 Analys av nakenhet och värdighet

Förskollärare 4 beskriver nakenhet som något naturligt och som barn inte ska vara rädda för. En möjlig tolkning på informantens påstående kunde vara att nakenhet inte är kopplat till en negativ inställning och därför inte skadar barns fysiska integritet. Förskollärare 5 ser också nakenhet som något naturligt för barnen och skulle byta blöja enskilt bara ifall något barn inte vill. En möjlig tolkning kunde det vara att förskollärare försöker tolka barns behov för att fullfölja det genom att använda sig av dialog för att läsa av barnets signaler så att omsorg ska bli uppskattat. Förskolläraren tolkar barnens nakenhet som naturligt och ser inte i sitt uppdrag att uppmuntra barnen till att “skydda sig” eller arbeta kring integritetsgränser. Enligt Gren (2001) är det svårt för barnen att förstå sina egna integritetsgränser om inte förskolläraren markerar dem. Däremot, tolkar vi att Förskolläraren 3 ser sitt uppdrag att skydda barns fysisk integritet genom det som Noddings kallar för modellering. Förskolläraren handlar som förebild i omsorgssituationer och visar den rätta vägen när barnen går på toalettbesök. Förskollärare 2 verkar också vilja skydda barnens fysisk integritet genom att byta blöja enskilt. Detta exempel visar hur trygghet och integritet värderas högt i förskollärarens påstående. Förskolläraren verkar tolka omsorgssituationen som att barnen inte vill vara nakna inför andra och i enlighet med Aspelin (2016 ) är det förskollärarens roll att anpassa omsorgssituation för att tillgodose barns behov och skydda barnens integritet. Förskolläraren ser omsorgssituationen som ett speciellt tillfälle där relationen mellan de

25

två omsorgsparterna stärks. Utifrån Noddings (2013) är omsorgsrelation ömsesidig och gynnar båda parter. Förskolläraren verkar betrakta omsorgstillfället som en möjlighet för att stärka anknytningen med barnet. Det blir tydligt när förskolläraren använder sig av det som Häggström (2016) kallar för känslomässiga språket, där betraktas barns känslouttryck som meningsfulla så att barnet känner sig förstådd. Genom att arbeta som förskollärare 3 och 4 så säkerställer man att barnens integritet avseende nakenhet skyddas.

4.2 Trygghet i omsorgssituationer

4.2.1 Delresultat av trygghet i omsorgssituationer

Vikariers uppgifter var ett förekommande ämne under intervjuerna. Alla intervjuade förskollärare anger att det hade varit optimalt om vikarien inte byter blöja på barnen, detta för att barnen inte ska känna sig otrygga med en person de inte känner igen. Däremot har inte alla förskolor möjlighet till det pga. tid och resursbrist samt att vardagen ska fungera.

[...]För det mesta låter vi inte vikarie byta blöja första dagen men rent praktisk passar det inte hela tiden (Förskollärare 5)

Man får inte lov att skicka barn med vikarie har vi fått höra under utbildningen men nu i verklighet fick vi veta att det går bra att barn blir bytt av vikarie, behovet styr [...] (Förskollärare 1)

Förskollärare 4, 5 och 6 anger under intervjuer att vikarier får absolut inte byta blöja och diskussionen har även lyfts upp i verksamheten. Tidsbrist tas också upp i förskollärarnas uttalanden men de är övertygade om att verksamhet kan planeras på ett sätt att vikarier inte byter blöja på barnen. Vikarier kan till exempel hålla en samling eller leka med barnen, medan ordinarie personal som barnen är trygga med byter blöja, detta eftersom blöjbyte är väldigt känsligt för de flesta barnen. Två förskollärare lyfter fram att deras barn är känsliga och behöver en person som de är trygga med. Förskollärare 6 uppger att barnen kände sig utsatta och visade det genom sitt kroppsspråk.

[...] Vikarie byter inte blöjor, torkar inte barn, det gör bara folk som känner dem. Det känns bättre. Alla är överens om det. Barn kan känna sig utsatta” (Förskollärare 4)

26

Vikarierna får inte byta blöjor, bara de som kommer från bemanningen [...] Vi hade känsliga barn som man kunde se genom kroppsspråk att de inte vill byta från någon främmande (Förskollärare 6)

Våra barn är känsliga och känner mig och jag vet hur de fungerar. Det finns så mycket annat en vikarie kan göra (Förskollärare 3)

Förskollärare 4 synliggör vilan som ett känsligt omsorgstillfälle där barn kan känna sig otrygga med en eventuell vikarie. Förskolläraren beskriver att barn behöver vara med någon ordinarie personal i vilan, helst i sin egen plats där barnet är vant att lägga sig.

[...] Vilan är också kritisk man kan behöva någon man känner sig trygg med. Försöker hela tiden läsa av barnen så att de ska känna sig värda, det är mitt utrymme som barnen är vana vid, mitt lilla hörna i vilan (förskollärare 4)

4.2.2 Analys av trygghet i omsorgssituationer

Förskolläraren ser till att ge barn den trygghet som de behöver under vardagsrutiner, i detta fall blöjbyte. Utifrån ett anknytningsperspektiv planerar förskolläraren sin verksamhet för att ge barnen en trygg bas som möjligt i omsorgssituation med den person de känner sig trygga med. Det är just de förutsägbara och trygga vardagsrutiner som vi tolkar förskollärare vill uppnå. En annan möjlig tolkning av situationen är att förskollärare skyddar barns fysiska integritet och inte låter en främmande person byta blöja på dem. Förskollärare verkar använda sig av dialog för att tolka barns kroppsspråk för att veta barns önskan och behov och se till att omsorgssituationen ska bli uppskattad hos barnet.

Alla förskollärare påstår att det hade varit ideellt att vikarie inte byter blöja på barn men pga. tid och resursbrist kan det hända att vikarie ändå får byta blöja på barnen. Detta kan tolkas som att förskollärarna ställs inför dilemma mellan barns trygghet och att få vardagen att fungera. Man kan dra slutsatsen från detta delresultat att förskollärare är medvetna att barnens integritet hotas när vikarier byter blöja på barnen. Men i och med att situationen i verksamheten i de flesta fall lider av tids- och resursbrist så är det mycket svårt att skydda barnens integritet avseende bl.a. blöjbyten. För att undvika sådan inskränk av barnens integritet bör verksamheten ha tydliga åtgärder vid eventuell tids- samt resursbrist.

27

4.3 Beröringens roll vid fysisk integritet

4.3.1 Delresultat av beröring kopplat till fysisk integritet

I detta tema kommer beröring av barn i förhållande till fysisk integritet att presenteras. Förskollärare 4 uttrycker vikten av beröring i arbetet i förskolan och kopplar det till trygg anknytning. Förskolläraren menar att beröring inte ska associeras med något negativt. Det viktigaste är att se till att beröring sker på barnens villkor och med de personer som de känner sig trygga med. Inskolningen lyfts fram av förskollärare 4 som ett sätt för att ge barn en trygg anknytning och en trygg vardag i förskolan:

Jag tror också det är livsviktigt med beröring i förskolan. Vi måste våga röra vid barnen, krama dem och ta upp dem i knä eller i famnen. Om barn lär sig att all beröring är farlig/fel är vi illa ute. Ingen mår bra av att inte få beröring– däremot måste vi tänka på hur vi rör vid barnen – det måste vara med respekt och på deras villkor därför är det jätteviktigt att lägga krut på inskolningen så att barnen får en bra anknytning till/blir trygg med någon i personalen för att sen bli trygg med alla (Förskollärare 4)

Förskollärare 5 lyfter upp kroppskontakt i arbete med små barn som grundläggande. Detta eftersom barnen både behöver hjälp i vardagliga situationer som blöjbyten och att klä på sig, men också för att små barn kräver närhet. Förskollärare anger att närkontakt är en del av arbetet med barn på förskolan och man ska inte vara för rädd för beröring av barn. Förskolläraren uttrycker vikten av att vara lyhörd för barnens behov:

[...]man har mycket kroppskontakt när man jobbar med små barn, både genom att de behöver hjälp med blöjbyten och kläder och genom att de ofta vill vara nära. Jag tänker att man måste vara lyhörd och inkännande för vad barnet tycker är ok, samtidigt kan man inte vara för rädd heller. Ibland måste man byta blöja på ett barn man inte känner så väl och oftast går det bättre om man har ett lugn som kan smitta av sig på barnet. (Förskollärare 5)

4.3.2 Analys av beröringens roll vid fysisk integritet

Förskolläraren 4 lyfter fram hur beröring är viktigt för barnen och hur en förskollärare borde våga röra barnen i sitt arbete. En möjlig tolkning av informantens påstående är att förskolläraren kopplar omsorg av små barn i form av kroppslig närhet med barns trygghet och välbefinnande i linje med Noddings (2013) omsorgsetik. En möjligt tolkning är att

28

förskolläraren använder sig av dialog för att tolka deras behov av närhet “på deras villkor” så att omsorgen uppskattas hos barnen och uppfyller den funktion att förstärka relationen. Både förskollärare 4 och 5 verkar se sambanden mellan en fungerande omsorg och en

trygg anknytning, vilket bör skapas med barnen redan under inskolningen. En trygg anknytning enligt Broberg et. al (2012) medför att barn behöver skapa en tryggbas med

en anknytningsperson sedan kan de börja utforska miljön och lär sig. I både citaten blir det tydligt att omsorgen och integritet är sammankopplade med varandra där förskolläraren vill skapa förståelse och respekt kring egen och andras integritet. För att detta ska uppnås behöver barnen först känna sig bekväm med personen och skapa en relation som bygger på trygghet.

Förskollärare 5 ser beröring som positiv och lyfter fram vikten av att vara lyhörd för barns signaler. Däremot kan det tolkas som att förskollärarens främsta mål är att byta blöja på barnet och använda sina kunskaper för att klara av detta på bästa sätt. Förskolläraren håller sig lugn så att barnen själva ska känna sig lugna och trygga. I detta delresultat har vi kommit fram till förståelsen att beröring är en viktig faktor i omsorgsarbetet i förskolan. Genom att arbeta och vara medveten kring detta så stärks barnens integritet.

4.4 Tolkning och respekt för barnens fysiska integritet

4.4.1 Delresultat av tolkning och respekt för barnens fysiska integritet

Alla intervjuade förskollärare förklarar fysisk integritet som rätt till sin kropp och hur man uppfattar kroppens egna gränser. Informanterna tar upp vikten av fysisk integritet och att det ska vara på barnens villkor:

[...] Integritet handlar om vilka gränser man känner sig bekväm och de kan vara ganska olika för vet det är som är nära än och hur man själv är som person [...] Integritet handlar om egna gränserna rent kroppsligt, hur nära man vill vara någon annan (Förskollärare 5)

Utifrån förskollärarnas utsagor har sättet de tröstar barnen på kommit upp i diskussionen i förhållande till barnens beröring. Alla förskollärare har uppgett att de tröstar barnen på det sättet de tolkar barn vill ha. De flesta gånger genom att krama dem men också genom att lämna dem ifred tills de har lugnat ner sig. Alla förskollärare är också överens kring att barn inte behöver kramas efter en konflikt. Det räcker med att säga förlåt. Enligt

29

förskollärare 4 handlar det om att läsa av barns signaler och visa respekt för deras intentioner. Ett sätt att respektera barn är att vänta tills barnet har fått ut sina känslor först och därefter ger dem närhet.

[...] Vi respekterar barn och kanske sitta bredvid när de är upprörda. Det är det som är att läsa av barnen, vad vill barnen? Vissa barn behöver först få ut sina känslor och sen närhet (Förskollärare 4)

Några förskollärare har angett att det är deras uppdrag att få barn att förstå vikten av andras fysiska integritet och var gränserna går. Barn har enligt förskolläraren svårt att förstå andras gränser och därför blir det angeläget att jobba med integritetsgränser. Alla uttrycker att det inte är nödvändigt för barnen att kramas efter en konflikt, det är de inblandade barnen som ska avgöra om det känns bra att kramas. Förskollärare 3 uppger ett exempel som synliggör barnens svårigheter att respektera den andras integritetsgränser. I exemplet vill inte en tjej bli kramad på morgonen när hon anländer till förskolan. De andra barnen respekterar inte hennes integritetsgränser och vill krama och vara nära henne. Förskolläraren förklarar att hon ser som hennes uppgift att prata med barnen att tjejen inte uppskattar detta just när hon kommer och det räcker med att vinka och säga godmorgon på avstånd. Det kan också vara bra enligt förskolläraren att barn frågar först om hon vill ha en kram. Förskollärare 5 erkänner att barn kan vara gränslösa och inte förstå att ett annat barn inte uppskattar samma närhet som de själva.

Vi har en tjej som kommer in och alla är på henne, godmorgon men hon vill inte. jag som vuxen måste jag förklara för barnen att det är inte är okej, vi kan bara vinka och säga godmorgon men inte gå dit och krama [...]Vi får jobba på gränser. Vi är olika och har olika gränser. Jag ser att du är ledsen hur vill du bli tröstad? det är inte nödvändig att säga förlåt med en kram. fråga henne om hon vill ha en kram, hon kanske vill bara att du leker med henne. (Förskollärare 3)

Vissa barn har ju gränslösa, man måste berätta för vissa barn att vad de gör är inte ok, talar om för vissa barn att ett barn inte uppskattar vad ni gör, lära barn att vissa saker inte är ok [...] (Förskollärare 5)

Det är flera förskollärare som uttrycker att det råder ett dilemma som uppstår mellan barns rätt till sin kropp och barnets behov av omsorg samt vad man kan göra i sådana fall. Barns

30

hygien är de situationer där förskollärare uttrycker svårigheter i arbete med fysisk

integritet. Å ena sida finns barnens rätt att säga nej till oönskad beröring och önskan från

förskollärarnas sida att respektera den. Å andra sidan föreligger barnens omsorg och behov av att byta blöja, bli torkad om näsan och få munnen tvättad.

[...] Kroppen är din, vissa barn accepterar inte att man snyter näsa på dem, detta bör vi acceptera men så är det inte i själva verket. Det blir ett dilemma mellan någonting som ska göras och någonting som barn inte vill. Barn har rätt till att säga nej [...] samma sak med att tvätta munnen (Förskollärare 1)

Ska jag byta blöja och barn säger nej behöver jag byta ändå. Förklara att det är nödvändig hela tiden prata med barn [...] (Förskollärare 4)

4.4.2 Analys av tolkning och respekt för barnens fysiska integritet

Förskollärarnas tankar om fysisk integritet kan kopplas samman med Grens (2001) uppfattning av integritet, att det är olika för olika människor och av den orsaken svårt att gradera. Respekt för barn och läsande av barns signaler verkar vara centralt i förskollärarnas uttalanden. En möjlig tolkning av situationen är att förskollärare vill ge barnen den omsorg som barn behöver i enlighet med Noddings (2013) och använder sig av dialog och sina kunskaper för att läsa av barnets kroppsspråk. Vi tolkar detta som förskolläraren vill också vara förebild för barnen och genom modellering visa barnen hur

fysisk integritet ska respekteras, dvs. att ha respekt för någon annan som inte önskar blir

kramad. Det handlar om att visa hur respekt tar sig uttryck, så att barn kan sedan utveckla empati och förstå sina medmänniskor.

Praktik är också synlig i citaten, barnen behöver praktisera att inte överskrida andras

personliga sfär för att kunna förstå koncept av fysisk integritet. Det barn som inte vill bli kramad kan genom förskollärares bekräftelse av hennes känslor och respekt för sin egen integritet känna sig bekväm med att säga ifrån och begär att inte blir kramad om hen inte vill. Kunskaper att få bestämma själva om sin egen kropp kan medföra att barns självkänsla stärks och lär sig inte att vara rädd att säga ifrån.

Dilemmat som uppstår mellan barns rätt till sin egen kropp och barns behov i en omsorgssituation kopplar vi till Aldersons (1994) påstående kring fysisk integritet.

31

Alderson lyfter barns rätt till sin kropp och rätt till att neka en oönskad beröring. Detta kan ställas emot idén och den etiska omsorg som förskolläraren ansvarar för, det vill säga att se till att barnets behov tillfredsställs.

4.5 Förskollärarnas förståelse av begreppet integritet

4.5.1 Delresultat av förskollärarnas förståelse kring begreppet integritet

Utifrån intervjuerna har begreppet integritet förståtts på olika sätt, och kopplats till individens rätt att vara sig själv, individens fysiska utrymme och barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Integritet kopplat till individen innebär att få vara sig själv och ge uttryck för sina tankar och känslor, att få vara olika men ändå respekterad. Förskolläraren synliggör olikheter i samhället som stärker varandra. Förskollärare ser också integritet som primär för att få ha utrymme och uttrycka sina åsikter:

[...] Integritet är ta utrymme, testa, prova åsikter, ta fram tankar, att säga vad jag tycker (Förskollärare 1)

[...] Integritet är att gå på magkänsla, våga prata. Om det inte känns okej då ska du våga säga ifrån. Integritet är också för mig att kunna vara olika och blir respekterad för den man är. Barnen behöver inte komma hit och ändra på sig. De ska kunna vara sig själv Vi tittar på varje individen och hur de fungerar i grupp [...] Vi ska utgå från den enskilda individen för att vi behöver alla dessa individer i det samhället (Förskollärare 3)

Integritet innebär för mig att respekterar barn och låta de vara som de är, att man får lov att vara den person man är (Förskollärare 4)

Ett sätt som har nämnts mer än en gång av de intervjuade förskollärare är trygghetsvandring där barnen går runt i verksamheten och berättar vilka rum som inte känns bra. Förskollärare 3 anger att trygghetsvandring syftar mest på äldre barn men har också blivit anpassat till de yngsta genom videofilmning och läsande av barnens kroppsspråk i vissa rum. Videofilmen har senare analyserat och diskuterat i arbetsgruppen.

32

4.5.2 Analys av förskollärarnas förståelse av begreppet integritet

Alla tre intervjuade förskollärare kopplar begreppet integritet till att få vara sig själv som individ. Informanternas påstående kan tolkas som att förskolläraren ser sin roll på allvar och bl.a försöker respektera barn som individer. Vi tolkar detta som att lärare visar barnen omsorg genom att visa respekt för den intellektuella, fysiska, moraliska och emotionella sida genom att vara förebild, dvs. modellering. Förskolläraren behandlar barnen på ett medmänsklig sätt så att barn lär sig i sin tur att visa omsorg i relation till hur hen blir behandlad av lärare. En möjlig tolkning är att förskollärare betraktar omsorg som ett sätt att fostra barn på ett demokratiskt sätt där olikheter finns och behövs i samhället. Att behandla barn med respekt och tillit ger rättighet att vara sig själv, detta bekräftar barnens unika egenskaper och öka deras känsla av att vara en individ (Noddings, 2013).

Tolkning av barnens intentioner är kärnan om omsorgsetik som förverkligas genom

dialog där förskolläraren, lyssnar och tolkar barnens intentioner och behov. Händelsen

kan tolkas som att förskolläraren använder sig av dokumentation av trygghetsvandring för att tolka barnens känslor och utvecklar en verksamhet som passar alla barnen. Utifrån delresultatet kan man dra slutsatsen att de flesta förskollärare är väl medvetna kring förståelsen av vad begreppet integritet innebär. Detta leder i sin tur att förskolepersonal kan arbeta med att främja och skydda barnens integritet på förskolan.

4.6 Hinder i arbetet med skydd av barnens integritet

4.6.1 Delresultat av hinder i arbetet med skydd av barnens integritet

I frågan om “hinder och möjlighet i arbete med integritet” är ett förekommande svar att det finns svårigheter att undervisa om ett så abstrakt koncept till de yngsta barnen i förskolan som saknar det verbala språket. Tidsbrist förekommer i förskollärarnas utsagor som en faktor som påverkar arbetet med integritet. Förskollärare 3 uttrycker svårigheten med att läsa av barns kroppsspråk och få de att förstå vad integritet är:

Det tar tid att ta reda på integritet, för att du ska tolka de små barnen. Det går inte att fråga dem, du måste lyssna på. Det krävs mer [...] Integritet syns inte, det är ingen arm eller ben, det är en känsla som sitter i kroppen, hur gör vi så att små barn ska få känna sin rätt till integritet? (Förskollärare 3)