Framställningen av barns
integritet i barnböcker, då och nu
-En studie om hur barns integritet kommer till uttryck i barnböcker under 30 år och hur det kan användas vid val av böcker i förskolan
The representation of children’s integrity in children’s books, then and now -A study of how children’s integrity is expressed in children’s books during 30 years and how it can be used when choosing books in preschool
Hillevi Skoglund
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Olga Keselman
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: (2021-02-15)
© 2021 – Hillevi Skoglund
Framställningen av barns integritet i barnböcker, då och nu
[The representation of children’s integrity in children’s books, then and now]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Hillevi Skoglund, has made an online version of this work available under a Cre- ative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The work with children's integrity has become increasingly relevant in recent years. Despite this, there is very little research on the subject. Children's integrity is an important area to work with in the preschool's activities and a rewarding work can be done with the childrens book as a starting point and tool. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how notions of children's integrity are expressed in selected children's books for 30 years and how it can affect the choice of books in preschool. The method used in this study is discourse analysis on children's books. The se- lected children's books extends from the years 1992 to 2020. Results for each category are presented and the categories shed light on how the discourse on children and children's integrity has changed, children as existing or future actors. Which description of children's integrity is constructed based on the various integrityboundaries. And what a description of children's different strategies to protect their integrity and the reception of the environment. The main result of this study is that the discourse on children's integrity can be seen, based on the selected children's books, has changed and developed pos- itively over time.
Keywords: Children´s books, integrity, preschool
Sammanfattning
Arbetet med barns integritet har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Trots detta finns det relativt lite forskning kring ämnet. Barns integritet är ett vik- tigt område att arbeta med i förskolans verksamhet och ett givande arbete kan göras med bilderboken som utgångspunkt och redskap. Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om hur föreställningar om barns integri- tet kommer till uttryck i de utvalda barnböckerna under 30 års tid och hur det kan påverka val av böcker i förskolan. Metoden som använts i denna studie är en diskursanalys på barnböcker. De utvalda barnböckerna sträcker sig från åren 1992 till 2020. Resultat för varje kategori presenteras och kategorierna belyser bland annat, hur diskursen om barn och barns integritet har föränd- rats, barn som varande eller blivande aktörer. Vilken beskrivning av barns in- tegritet som konstrueras utifrån de de olika integritetsgränserna. Samt vilken beskrivning av barns olika strategier att värna om sin integritet och omgiv- ningens mottagande. Huvudresultatet denna studie kommit fram till är att dis- kursen om barns integritet kan man se, utifrån de utvalda barnböckerna, har förändrats och utvecklats positivt över tid.
Nyckelord: Barnböcker, förskolan, integritet
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.2 CENTRALA OCH TEORETISKA BEGREPP ... 7
1.3 SYFTE ... 10
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 11
2.1 BARNS RÄTT TILL INTEGRITET ... 11
2.2 NORMER OM BERÖRING OCH KROPPSLIG KONTAKT ... 12
2.3 DE YNGSTA BARNENS KUNSKAP OM RÄTTIGHETER ... 13
2.4 BILDERBOKEN OCH PEDAGOGERNAS ROLL SOM VERKTYG TILL LÄRANDE ... 14
2.5 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 17
3 TEORI OCH METODANSATS ... 19
3.1 METODOLOGISK UTGÅNGSPUNKT –DISKURSANALYS ... 19
3.2 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 20
4 METOD ... 24
4.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DATAINSAMLING ... 24
4.2 GENOMFÖRANDE/DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 28
4.3 TILLFÖRLITLIGHET ... 29
4.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 30
5 RESULTAT ... 31
5.1 FÖRÄNDRING AV DISKURSEN OM BARNS INTEGRITET ... 31
5.2 VILKEN BESKRIVNING AV BARNS INTEGRITET KONSTRUERAS UTIFRÅN INTEGRITETSGRÄNSERNA ... 36
5.3 VILKEN BESKRIVNING AV BARNS OLIKA STRATEGIER ATT VÄRNA OM SIN INTEGRITET, OMGIVNINGENS MOTTAGANDE OCH HUR DE KOMMER TILL UTRYCK I DE VALDA BARNBÖCKERNA ... 39
5.4 HUR SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR HAR BESVARATS ... 42
6 DISKUSSION ... 43
6.1 DISKURSER OM BARNS INTEGRITET ... 43
6.2 BÖCKERNAS BETYDELSE SOM PEDAGOGISKT VERKTYG, SAMT STUDIENS UNIKA RESULTAT OCH BIDRAG TILL PROFESSIONEN ... 46
6.3 METODDISKUSSION ... 46
6.4 SLUTSATSER ... 47
REFERENSER ... 49
...
1
1 INLEDNING
“Man bestämmer själv om man vill bli kramad. Alla barn bestämmer faktiskt över sina kramar och sina pussar. Ja, över hela sig själv” (Sandberg & Sand- berg, 1992, s.35).
Jag är intresserad av att studera hur begreppet integritet kommer till uttryck i utvalda barnböcker. Jag är intresserad av både hur man kan arbeta för att till- godose barns integritet och vikten av att både diskutera, reflektera och synlig- göra barns integritet i verksamheten. Jag har under min verksamhetsförlagda praktik lagt märke till hur förskolor arbetar samt förhåller sig till integritet.
Jag noterade att det har skiljt sig mycket mellan förskolor, på både gott och ont. Jag har även insett att arbeta med integritetsfrågor inte är alldeles enkelt.
ag har genom min upplevelser utvecklat en nyfikenhet för hur barns integritet kan integreras i förskolans verksamhet på ett utvecklande sätt. Tanken om ett integritetsarbete tillsammans med barnböcker slog mig. Ett intresse utveckla- des av hur integritet framställs i barnböcker och ifall det skett någon föränd- ring över tid. Jag anser att en bra utgångspunkt för att inkludera ämnet in- tegritet i verksamheten är genom ett arbete med barnböcker som är anpassade för att belysa barns integritet. Barnen kan då få en inblick i, utveckla en för- ståelse för och lära sig om deras egen och andras integritet, både den person- liga och kroppsliga. Eftersom begreppet integritet kan vara känsligt får bar- nen även möjlighet att fråga, reflektera och diskutera på ett naturligt sätt.
I och med barnböckers betydelse för ett arbete med integritetsfrågor har jag tänkt att göra en studie utifrån en analys av de beskrivningar av barns integri- tet som kommer till uttryck i de valda barnböckerna. En undersökning med barnböcker som belyser barns integritet och är skriva på 90-talet och framåt kommer göras. Undersökningen lyfter hur olika diskurser om barn och barns integritet konstrueras i barnböcker och hur barns olika strategier för att värna om sin integritet beskrivs med hjälp av olika perspektiv och begrepp. Jag hoppas att med denna studie bidra till en ökad medvetenhet om varför ett ar- bete med barns integritet i samband med barnböcker är viktigt och bör förhål- las till på ett mer användbart arbetssätt. Men även hur man kan tänka kring val av böcker som pedagogiska verktyg i arbetet med integritet.
2
1.1 Bakgrund
En historisk bakgrund om barn, barndom och barns integritet
Intresse för begreppet integritet och frågor kring barns integritet som rättig- hetsfråga är något som växt fram mer på senare år och blivit väldigt aktuellt i förskolans verksamhet. Eftersom min studie sträcker sig från slutet på 90 talet tills idag (2021) är det relevant att se hur synen på barn har förändrats i Sve- rige under den här perioden. Det blir också relevant att uppmärksamma vilka dokument samt vilken forskning som har varit tongivande för hur syn på barn och barns rättigheter har utvecklats i Sverige. Skolverket (2010) menar att ett växande intresse för integritet kan förklaras med att det under de senaste 20 åren har skett stora förändringar i synen på barndomen, något som har varit avgörande för hur diskussionen kring identitet har tagit form och utvecklats.Hägglund m.fl. (2013) menar att samhällets syn på barn och barndom ligger till grund för hur organisering och styrning sker i verksamheten för barn och vuxna. Författarna menar också att synen på barn har förändrats drastiskt, från att barn har setts som en ekonomisk och kulturell garanti för överlvnad och fortlevnad, till att se på barn som en potentiell resurs för samhällets ut- veckling. I denna nya syn framträder ett barn enligt Ågren (2015) mer som en självständig individ, som en ”being”, till skillnad från ”becoming”. Ågren (2015) beskriver dåtidens syn på barn som ”human becomings”, detta be- grepp innebär att barnet är under utveckling. Medan den vuxne redan är fär- digutvecklad och då en human being. Ågren (2015) menar att denna föränd- ring, som blev synlig under senare delen av 1990-talet i sin tur har, lett till att man började uppmärksamma barns rättigheter på ett annat sätt än tidigare.
Något som började speglas allt mer i samhällets praktiker och diskurser kring barn, är deras status och rättigheter, inte minst i den litteratur som skrevs om barn och för barn. De blev företrädare för den nya barndomssociologin som började agera för att bryta den hittills gällande synen på barn. De föresprå- kade en syn på barn som sociala aktörer med rättigheter, alltså barn som hu- man beings. Hägglund m.fl. (2013) beskriver att det i sin tur påverkade hur arbetet med barns rättigheter började och fortskred. Synen på barn som indi- vider och framtida medborgare har lett till att barnomsorgen har blivit sam- hällets ansvar, som i sin tur ledde till att den blivit mer institutionaliserad.
Det sociala och pedagogiska ansvaret för barns välbefinnande och utveckling har samhället tagit på sig allt mer. Den nya synen på barn och barndom har påverkat maktförhållandena mellan vuxna och barn och har gått från synlig till osynlig styrning (Skolverket, 2010). Med detta menas att det skedde en förändring från ett auktoritärt ledarskap där barnen uppfattades som objekt för uppfostran och förväntades lyda och göra som de blivit tillsagda till ett mer mjukt och demokratiskt sätt där barn anses vara ett rättighetssubjekt.
3
Idag är det individen som är huvudfokus och ett arbete med barns självut- veckling samtidigt som barns strävan att söka njutning och lycka har blivit viktigt. Det kan tolkas som att de förändrade maktförhållanden mellan vuxna och barn även har påverkat arbetet med barns integritet och deras rätt till in- tegritet (Skolverket, 2010; Hägglund m.fl. 2013; Ågren, 2015).
Alla dessa diskurser som handlar om syn på barn, makt och ledarskap i relat- ion mellan barn och vuxna samt uppfostran har anammats i det svenska sam- hället och kom till uttryck i de texter, inklusive barnböcker, som har handlat om barn, barnuppfostran, rättigheter och integritet under de senaste tre de- cennierna.
En historisk bakgrund om barns utsatthet
Skolverket (2010) menar att på grund av de förändrade villkoren för barnen har även arbetet med barns integritet gått framåt och förändrats. Skolverket (2010) beskriver förändringen kring de sociala medierna och tekniken och att det är de som har suddat ut gränserna mellan det privata och offentliga. För- fattaren menar att för närvarande är det inte ovanligt att det i barnens lek in- går någon form av digital teknik som mobiltelefon eller surfplatta. Skolverket (2010) beskriver att barns integritet, dess livsvärld och gränserna mellan det privata och offentliga håller på att försvinna då användningen av sociala me- dier, medverkan i olika tv program gör barnen offentliga i tidig ålder. En fråga som Skolverket (2010) tar upp och menar är viktig att belysa är vilka barn som faktiskt syns i media och får mest tv tid och hur detta påverkar barns lärande om ämnet integritet, de normer som skapas och barns lärande i allmänhet. En aktuell del i barns integritet kopplat till just sociala medier är barn som blir utsatta av virtuella sexuella övergrepp, övergrepp på nätet.
Jonsson & Svedin (2017) menar att barn och unga idag har lätt tillgång till in- ternet genom datorer, surfplattor och mobiltelefoner och detta ses som en självklarhet för både barnen och de runt omkring. Detta ökar risken att barn och unga kan bli utsatta för sexuella övergrepp på nätet. Diskutera och sam- tala om sexuella övergrepp efter att man blivit utsatt är för många svårt. De flesta väljer att gå till en kompis för stöd och därför bör kunskap om hur man kan gå tillväga ifall en kompis blir utsatt läras ut. Redan från tidig ålder be- hövs de risker som finns med internet samtalas om och tas upp för att före- bygga att sexuella övergrepp sker (Skolverket, 2010; Ågren, 2015; Jonsson &
Svedin, 2017). Böcker om ämnet ses som ett viktigt pedagogiskt verktyg i detta arbete.
4
Då det varit extra mycket fokus på barns integritet de senaste åren har det bi- dragit till ökad förståelse för vikten av det. I och med uppmärksammade fall av övergrepp på barn i förskolor har arbetet med barns integritet blivit ytter- rest viktigt att se över. Åberg & Hedlin (2012) beskriver att eftersom flera fall av pedofili uppmärksammades i media i förskolans verksamhet under 1990-talet har ett flertal förskolor infört striktare regler om barns nakenhet.
De mediedebatter som blivit aktuella angående sexuella övergrepp på barn tar upp vårdnadshavares krav på barnomsorgen, i Sverige har de tagit det i åtanke och infört kravet på utdrag ur belastningsregister för att kunna arbeta inom barnomsorgen (Åberg & Hedlin, 2012). Att arbeta för att motverka sex- uella övergrepp är en del som ingår i arbetet med barns integritet.
Barnkonventionen
Hägglund m.fl. (2013) skriver att det arbete som ledde till att FN:s Barnkon- ventionen antogs 1989 möjliggjordes av flera olika faktorer som präglade 1990 talet. En av ledande personer inom barnrättighetsrörelse var den svenska författaren Ellen Key (1849-1926), som skrev boken Barnens år- hundrade där hon positionerade sig som förespråkare för barns rättigheter och barns rätt till sin kropp. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 och den 2 andra september ratificerades den av 20 stater, bland annat Sverige (Hägglund m.fl., 2013). Barnkonventionen blev ett viktigt dokument för sam- hällets opinion och policymakers i Sverige då den omfattade såväl det indivi- duella barnets civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Barnkonventionen blev även svensk lag 1 januari år 2020.
De artiklar i barnkonventionen framtagna av UNICEF (2018) som är avgö- rande för hur frågor kring barns rättigheter och integritetsfrågor behandlas i Sverige är dels Artikel 3 som handlar om Barnets bästa. I den står det att
”Vid alla besult som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” och artikel 12 som handlar om respekt för barns åsikter ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.” (UNICEF Sve- rige, 2018).
Läroplanen
Läroplanens innehåll har inspirerats av Barnkonventionen och tar explicit upp frågor kring barns rättigheter och integritet. Skolverket (2018) skriver i
5
läroplanen för förskolan om barns integritet och att alla som ingår i försko- lans verksamhet ska arbeta aktivt med att respektera barnens integritet, både den personliga och kroppsliga. Förskolan ska även ge barnen förutsättningar för att skapa en förståelse och medvetenhet om sin egen integritet, både per- sonlig och kroppslig och rätten de har till den. Genom att arbeta med begrep- pet integritet vidareutvecklas arbetet med barns välbefinnande, trivsel och trygghet samt självkänslan hos barnen utvecklas. Skolverket (2018) definie- rar dock inte vad barns integritet innebär och hur arbetet kan se ut i läropla- nen för förskolan. Informationen de ger ut lämnas åt läsaren att tolka utifrån de egna tankar och erfarenheter som hen besitter angående barns integritet.
Jag kommer att beskriva vad integritet innebär för denna studien och vilka mina utgångspunkter är, under begreppsdefinition.
Ett arbete med barns integritet
Skolverket (2020) tar upp arbetet med barns integritet och beskriver att det som pedagog är viktigt att arbeta för att stärka och utveckla barns integritet.
Barns integritet och välbefinnande går hand i hand eftersom ifall inte barnets integritet tillgodoses kan barnets välmående försämras. Bemötandet av och arbetet med barnen bör variera då alla barn är olika, har olika gränser när det kommer till både personlig och kroppslig integritet samt olika förutsättningar och behov. Det är viktigt att som pedagog känna in, lyssna och respektera barnet och dess olika signaler samt känna in situationen. Ett nej är en tydlig signal men det finns även andra signaler, exempelvis kan det vara att barnet inte ger någon respons, kroppsspråk eller genom gråt. Ett annat sätt för att visa respekt för barnets integritet är att låta barnet delta och vara med och på- verka omsorgs situationerna som finns i den dagliga verksamheten detta bi- drar då till självbestämmandet. Vidare menar Skolverket (2020) att barnet ibland kan vara ovetande om omsorgen som det är i behov av och då är det viktigt att omsorgen genomförs respektfullt. Kommunikation kan användas för att utöka barnens självständighet vid exempelvis påklädning och matsitu- ationer vilket då kopplas till självkompetensen. En medvetenhet om vad samt varför pedagoger gör vissa saker är viktigt. Att berätta när man torkar barnet under näsan och varför man gör det stärker barnens integritet och de inklude- ras på ett respektfullt sätt. Att kommunicera med barnen om vilka kroppsde- lar som anses privata utvecklar deras kunskap och självkänsla. Det är även viktigt att hjälpa barnen att sätta gränser inför andra och sig själva, detta kan ske genom att sätta ord på kroppsspråk för att förtydliga. Författarna skriver om barns integritet och ger förslag på hur arbetet kan se ut genom olika ex- empel kring barns integritet men de definierar inte vad barns integritet inne-
6
bär. De beskriver kort att de syftar på barnens kroppsliga och personliga in- tegritet. Dock länkar de ett poddavsnitt där de diskuterar kring barns integri- tet. I poddavsnittet beskriver de personlig integritet och att det handlar om tankar, känslor, vad barnet tycker, önskar och tror på i livet medan kroppslig integritet syftar till kroppen, kroppsgränser, att inte ta på någon, inte komma för nära och inte göra något som känns fel. Barns integritet är ett brett be- grepp som dels tar upp barns delaktighet, barns rätt att uttrycka sina åsikter, barns rätt att inte utsättas för våld och kränkningar och rätten till ett privatliv (Skolverket, 2020).
Barnböcker som pedagogiskt hjälpmedel för arbetet med barns rättigheter och rätt till integritet
Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver även vikten av att ar- beta med böcker, både genom samtal om olika texter och böcker samt genom högläsning. Backmans (2018) beskrivning av barnböcker är att de ofta finns som ett pedagogiskt hjälpmedel för att producera kunskap och förståelse för något specifikt. Boksamtal är en undervisningsprocess som antingen kan vara spontan eller planerad, det tillför både utveckling och lärande och används för att tillsammans med andra både fördjupa och utvidga läsupplevelsen och kunskap om något. Detta arbetssätt kan vara en bra ingång för diskussion då ämnet integritet kan vara känsligt och komplicerat (Skolverket, 2018; Back- man, 2018).
Bilderbokens användning i förskolans verksamhet med böcker som belyser barns integritet är i denna studie relevant. Simonsson (2004) beskriver hur bilderboken används i förskolans verksamhet vilket kan kopplas till hur arbe- tet med integritet kan inkluderas. Författaren menar att pedagogerna ser barn- boken som ett hjälpmedel till att främja samt utveckla barnens fantasi och språkutveckling. Den används också som en ingång till olika områden och frågor som kan finnas i barngruppen och för att lära ut kunskap. Barnboken finns också där för att varva ner vid vila men också för att underhålla och som en övergång till litteraturen vi stöter på senare i livet (Simonsson, 2004).
Ämnet integritet kan då inkluderas i verksamheten genom högläsning och boksamtal och ett arbete med böcker som tar upp ämnet integritet blir intres- sant. Detta arbetssätt har introducerats i Sverige mer och mer på senare år.
Bosson Rydell (2017) har i barnboken Vilda säger nej! till och med skapat en vuxenhandledning som kan användas av vuxna vid arbetet med boken. Boss- son Rydell (2017) beskriver vikten av att vara lyhörda på barnens reaktioner vid läsningen av boken och att hjälpa varandra i arbetslaget att observera
7
gruppen och att försöka svara på ett så naturligt sätt som möjligt på eventu- ella frågor barnen kan ha. Bosson Rydell (2017) tar upp liknande delar som Skolverket (2020) ovan gjorde bland annat vikten av att barnen ibland måste få bestämma själva, det stärker både självkänslan och de blir bekräftade i det de tycker. Vikten av att i vissa situationer hjälpa barnet att bestämma eller be- stämma åt barnet då det kanske inte besitter kunskapen eller mognaden att kunna bestämma själv än. Att lära barnen att säga ifrån men detta gäller även för vuxna. Att se skillnaden på barnens önskningar och behov kan vara bra då barnen inte alltid behöver få som de vill och att lyfta barn som vet vad dom vill stärker självkänslan vilket i sin tur stärker deras personliga integritet.
Bosson Rydell (2017) beskriver också vikten av att samtala om de privata de- larna på kroppen som mun, snopp/snippa och rumpa i tidig ålder. Att lära barnen att vara stolta över sin kropp, att den är värdefull och att man ska vara rädd om den, men också att man själv bestämmer över den och har rätt att säga nej och stopp när det inte känns bekvämt eller när man inte vill är grun- den för att utveckla en förståelse för sin kropp samt utveckla självkänslan (Bosson Rydell, 2017). Författarens framställning om arbetet med barns in- tegritet beskrivs och områden inom barns integritet såsom självbestämman- det, självkompetensen, barns kroppar tas upp. Det finns dock ingen tydlig förklaring för vad barns integritet innebär, det kan förstås genom att läsa hur arbetet kan se ut, och genom det bilda sig en uppfattning kring vad det syftar till gällande barns integritet utifrån egna tolkningar.
Barns integritet ingår även i arbetet med barns rättigheter. Svaleryd & Hjert- son (2018) beskriver barns medvetenhet om de rättigheter de besitter och rät- tigheten att påverka vardagen de lever i som viktig och kopplar det till de mänskliga rättigheterna. Författarnas framställning av barns rättigheter utgår från att alla människor är fria, har lika värde och samma rättigheter samt som något vuxna ansvarar för att tillgodose, genom att lyssna och agera i frågor om barns rättigheter. Ett samspel mellan vuxna och barn krävs och att de vuxna är pålästa och närvarande för att barnets rättigheter ska bli tillgodo- sedda och få förutsättningar för att överföras till praktiken (Svaleryd & Hjert- son, 2018).
1.2 Centrala och teoretiska begrepp
Integritet
Man kan se på integritet på olika sätt. Enligt Johansson (2005) kan integritet besrivas som socialt och kulturellt fenomen som är kopplat till individens-
8
upplevelser som uppstår i interaktion med andra, med andra ord, interaktion- istiskt fenomen. Upplevelser av att få sin integritet kränkt är också kopplade till individens känslor då identitesgränser som övereträds är individuella.
Dessa gränser är flytande. Johansson (2005) beskriver integritet genom de rättigheter vi besitter, rätten vi har till våra egna känslor och kropp samt rät- ten att inte kränkas. Detta kopplas till den personliga sfären vi har. Vår per- sonliga sfär skapar vi själva en gräns till, denna kan dock ändras då vår iden- titet kan det.
En annan förklaring av begreppet integritet görs av Jenny Gren (2001). Grens (2001) beskrivning av integritet kan kopplas till dess ursprung från de la- tinska låneorden integer och integritas som betyder hel och orörd samt helhet och orördhet. Gren (2001) framställer integritet som omöjlig att gradera och associerar det med föregående mening. Detta innebär att alla har en hel och lika stor integritet. Integriteten är, enligt författaren, en persons värdighet och den närmsta sfären, de hemliga och privata rummen hos en person och dessa bestämmer personen i fråga om helt och hållet. En person på 70 år och en person på tre år har samma rätt att få sin integritet respekterad och lika stor integritet. Upplevelsen vi har om vår egen integritet skiljer sig dock, måttet av kränkning skiljer sig från person till person. Grens (2001) framställning av barns integritet kan tolkas genom beskrivningen hen gör av integritet då hon hela tiden kommer tillbaka till att alla oavsett ålder har lika stor integritet.
Dock är skillnaden på vuxna och barns integritet att barnen ännu inte har or- den som hjälpmedel för att förklara när det känt sig kränkta. Barn har heller inte hunnit skaffa sig den analytiska förmågan, för att kunna analysera situat- ioner där kränkningar kan uppstå (Gren, 2001).
Autonomi och integritet- besläktade begrepp
Gren (2001) beskriver även barnets autonomi som en del inom barns integri- tet. Barns autonomi skiljer sig dock till vuxnas då autonomin innebär självbe- stämmande och genom de lagar som finns om självbestämmande har barn och vuxna olika stor autonomi. Eftersom barnets autonomi då är mindre måste vi tänka extra på att inte kränka barnet och dess integritet. Genom mognad, ålder samt livserfarenheter växer autonomin generellt. Det är viktigt att som vuxen och speciellt som pedagog i arbetet med att värna om barns autonomi att följa de lagar och regler som finns om exempelvis sekretess. In- formation och det som anses tillåtet men inte nödvändigt behövs inte berättas vidare med tanke på barnen och de vuxnas integritet (Gren, 2001).
9
Integritet - barns rättigheter
Gren (2001) beskriver barns integritet kopplat till barns rättigheter genom att ett barn ska kunna förverkliga sin vilja måste det besitta kunskapen om de rättigheter och möjligheter det har. Därför behöver de som arbetar inom barn- omsorgen informera barnen om deras rättigheter på olika sätt. Där viktigt att barns integritet också belyses i verksamheten. Ett exempel på hur det kan kopplas är genom barns rättigheter till att inkluderas. Barns rättigheter att få möjlighet att påverka sin vardag och vara med att bestämma över saker som rör barnet kopplas således till barns integritet då deras integritet stärks genom detta (Gren, 2001).
Sammantaget kan integritet, enligt Gren (2001) förstås som en persons vär- dighet och den närmsta sfären, de hemliga och privata rummen hos en person men även som barnets autonomi och som en rättighet.
Personlig och kroppslig integritet
Personlig integritet betyder enligt Justitiedepartementet (2017) okränkbarhet, rätten att inte bli kränkt. Att själv få bestämma vilka saker man vill hålla för sig själv samt att själv få bestämma över information om sig själv som kan ges ut till andra. Personlig integritet förklaras också av Justitiedepartementet (2017) och enligt dem påverkas den personliga integriteten, definitionen av den privata sfären av bland annat personens erfarenheter samt livssituation, religösa, sociala, kulturella och etniska bakgrunder som individen kan ha (Ju- stitiedepartementet, 2017).
Jag använder mig i denna studie av förklaringen av begreppet personlig in- tegritet, som rätten att inte bli kränkt, att få bestämma över information gäl- lande sig själv, den privata sfären vilket beskrivits ovan. Men också genom förklaringen av den psykiska integriteten, den personliga sfären, rätten till känslor, åsikter, att inte kränkas och själv få vara med och påverka sin livssi- tuation.
Kroppslig integritet enligt CRIN (u.å) handlar också om rätten att få sin per- sonliga sfär respekterad av andra, men gällande frågor om sin kropp. Att bli berörd fysisk av någon mot sin vilja kan handla om att kränka den kroppsliga integriteten. Exempel på detta är att bli kittlad, kramad samt fasthållen. Sexu- ella övergrepp och fysisk misshandel ingår även här (CRIN, u.å.). I min stu- die har jag utgått från den här definitionen av kroppslig integritet. Det hand- lar om kränkningar av kroppen.
10
1.3 Syfte
Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om hur föreställ- ningar om barns integritet kommer till uttryck i utvalda barnböcker som sträcker sig tillbaka 30 år i tiden. Vidare är syftet att undersöka hur detta kan påverka val av böcker i förskolan.
1.4 Frågeställningar
• Hur förändras diskursen om barns integritet såsom det kommer till ut- tryck i de utvalda barnböckerna över tid, i relation till synen på barn som varande eller blivande individer, samt barnperspektiv och barns perspektiv?
• Hur kan de förändringar i diskurser som blir synliga i de utvalda böckerna kopplas till de tongivande styrdokument som behandlar barns rättigheter i samhället i stort?
• Vilken beskrivning av barns integritet konstrueras utifrån integritets- gränserna i barnböckerna och hur kan den användas vid val av rele- vanta böcker i arbete med personlig och kroppslig integritet?
• Vilken beskrivning av barns olika strategier att värna om sin integritet konstrueras och hur synliggörs de av omgivningen i de utvalda barn- böckerna?
11
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
Att hitta forskning om barns integritet kopplat till förskolan har varit svårt då utbudet varit bristfälligt. Därför har jag valt att inkludera forskning som handlar om integritet men fokuserar på andra ord såsom beröring, normer och barns rättigheter. Jag har även valt att ha med studier som handlar om barn- böcker, boksamtal och pedagogers roll som verktyg för att arbeta med situat- ioner som uppstår i barns vardag. Jag har valt att dela upp den tidigare forsk- ning med olika rubriker för att förtydliga vad de handlar om.
2.1 Barns rätt till integritet
Johansson (2005) skriver att syftet med sin artikel är att belysa barns rätt till integritet i förskolan och pedagogernas roll i arbetet. Pedagogerna behöver hantera spänningen mellan hur de ska arbeta för att både respektera och skydda barnen och dess integritet och hur de ska hjälpa barnen vidare i läran- det av att respektera varandra. Johansson (2005) menar att forskning om barns integritet i förskolan är sällsynt och frågan om detta verkar vara mer el- ler mindre ett försummat område och speciellt inom den pedagogiska forsk- ningen. Johanssons (2005) beskrivning av begreppet integritet görs genom ett normativt fenomen rörande de rättigheter en person har för att inte kränkas.
Författaren framställer barns integritet genom förklaringen av att människor har rätt till egna åsikter, tankar, till sin egen kropp och att fritt uttrycka sig och att de här rättigheterna tillhör individen. I arbetet med barns rättigheter om integritet ställs det krav på omgivningen, de som möter oss, en skyldighet från dem och ett tillvägagångssätt för att tillgodose dessa rättigheter. Johans- son (2005) har studerat olika dokument, såsom läroplanen för förskolan (2018) och barnkonventionen (2018) och de summerar att barn är individer som ska respekteras men med ålder, mognad och kunskap i åtanke. Samtidigt beskriver dokumenten motsatsen, att barn har rätt till integritet och allas lika värde oavsett ålder, mognad eller kompetens. I denna artikel diskuteras frågor om integritet i relation till de yngsta barnen i svensk skola och förskola. Me- toden som används är observation, där fokus ligger på det dagliga samspelet mellan pedagog och barn. Analysen byggdes på en hermeneutisk ansats och syftet med detta var för att urskilja barnen och pedagogernas perspektiv på moral. Att se på saker ur ett integritetsperspektiv kan ge nya upptäckter me- nar Johansson (2005). På en av de förskolor som observerades var arbetet med barns integritet extra viktigt för pedagogerna, de beskrev arbetet med barns integritet genom att barnen fick alternativ och inkluderade barnen, lät dem påverka och ta beslut själva, detta gjordes för att visa barnen att de har kompetensen och rätten att själva bestämma. Johansson (2005) upptäckte att
12
villkoren för barns integritet verkade ibland höra ihop med att följa regler.
Exempel hämtat ur observationen var när ett barn inte lämnade tillbaka ett kort som hen tagit med sig till förskolan, ett kort som tillhörde barnet och dess livsvärld. Då var pedagogen beredd att gå in själv och ta kortet ur bar- nets händer ifall barnet inte lyssnade. Detta strider mot barnets integritet och är en komplex fråga i verksamheten, pedagoger anser sig bestämma över bar- nen när det kommer till regler samtidigt som de arbetar för att främja barnens integritet. Resultatet i denna studie blev att integritet är ett moraliskt problem för barn och pedagoger i den dagliga verksamheten som undersöktes. Å ena sidan både utforskade barnen samt försvarade varandras gränser för integritet.
Å andra sidan inträffade flera situationer där pedagogens attityd och de inlär- ningsstrategier som användes stred mot arbetet med barns integritet. Att re- spektera sig själv och att respektera andra kan förklaras som ett moraliskt di- lemma (Johansson, 2005).
Författaren beskriver kortfattat begreppet integritet och arbetet med det som komplext. Hen tar upp en viktig aspekt angående regler och barns integritet, där det ibland är svårt att veta hur man ska agera utifrån barnets bästa. Studi- ens resultat är relevant för min undersökning då det kan kopplas till pedago- ger och barns olika syn på och förståelse av integritet samt vikten av att sätta sig in i barns perspektiv i arbetet med barns integritet. Genom att arbeta med böcker kopplat till begreppet integritet kan diskussioner och reaktioner hjälpa pedagogerna utveckla en förståelse för barns tankar och åsikter kopplat till deras integritet.
2.2 Normer om beröring och kroppslig kontakt
Åberg m.fl. (2020) beskriver kroppslig kontakt som ett vanligt inslag i för- skolans verksamhet. Författarna i denna studie framställer barns integritet ge- nom orden beröring och kroppslig kontakt. Beröring och kroppslig kontakt genomsyrar den dagliga verksamheten exempelvis genom blöjbyte, toalettsi- tuationer, på och avklädning, tröstning och kramar, för att avstyra bråk, hämt- ning och lämnings situationer. Även vid planerade eller spontana aktiviteter. I de här situationerna som sker i verksamheten vardagligen skapas normerade gränser om vad som anses som lämplig och olämplig beröring. Studien tar upp skillnaden mellan nyutbildade och erfarna förskollärares syn på beröring.
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur frågor om beröring har arbe- tats med över tid i förskolan och på förskollärarprogrammet. Samt en under- sökning om hur normer om beröring konstrueras, med utgångspunkt från för- skollärares tankar och de vardagshändelser som uppstår. Detta kopplas även
13
till olika styrdokument. Metoden de använt sig av i denna forskning är semi- strukturerade intervjuer och dokumentanalys som fokuserar på både relevant och betydelsefullt material från utvalda decennium. Åberg m.fl. (2020) de- lade in resultatet i tre kategorier om beröring i förskolans verksamhet utefter de intervjuades svar. De intervjuades tankar kring den första kategorin som handlar om att lyfta, bära och krama barn handlar om en pågående norm strid där de argumenterar både för, genom omsorg och emot, genom barns integri- tet den vardagliga fysiska kontakten. Den andra kategorien var blöjbyte och barns nakenhet och där riktas de intervjuades tankar till att barn inte ska vara helt nakna eftersom de anser att nakenhet i sig ofta förknippas med utsatthet och risk för olämplig beröring. De som arbetat längre påstod dock att naken- het var allt mer vanligt förr än vad det är nu. Den sista kategorin handlar om massage aktiviteter, där kom de intervjuade fram till att det inte används i förskolans verksamhet så mycket längre men de var till viss del positivt in- ställda till sådana aktiviteter. De menar att anledningen till att det inte an- vänds längre beror på det ökade fokus på barns kroppsliga och personliga in- tegritet. Åberg m.fl. (2020) i sin studie kommer genom dokumentanalys fram till att synen på fysisk kontakt och beröring har förändrats under senare tid.
Tidigare fanns beröringen som en pedagogisk resurs medan idag är fokus på barnet och dess välmående och integritet. Även beroende på vilken berö- ringspraktik som är aktuell i samhället och verksamheten avspeglas på de olika normgränserna som finns (Åberg m.fl., 2020).
Resultatet är relevant för min studie då förändringen av synen på fysisk kon- takt och beröring över tid kan kopplas till analysen i min studie för att under- söka ifall denna förändring påverkat framställningen av barns integritet även i barnböcker.
2.3 De yngsta barnens kunskap om rättigheter
Barns integritet ingår i arbetet med barns rättigheter vilket gör det relevant att se över forskning om barns rättigheter
Arbetet med barns rättigheter och arbetet med att barn ska bli medvetna om sina rättigheter är viktigt. Även Quennerstedt (2015) tar i sin studie upp vik- ten om de mänskliga rättigheterna för de yngsta barnen i förskolan (1-3 år).
Författaren menar att de yngsta barnen inte besitter kunskapen om vilka rät- tigheter de har, barnen ingår i olika sociala konstruktioner där de lär sig om de normer om mänskliga rättigheter som finns och deras agerande möts av re- spons från omvärlden. Detta kan se väldigt olika ut beroende på barnets om- givning, vart barnets vardag utspelar sig och med vilka. Studien undersöker
14
hur de yngsta barnen i förskolan (1-3 år) svarar på normerna om de mänsk- liga rättigheterna genom att anta rättigheterna i förskolemiljön. Studien ge- nomförs i en svensk förskola. Ambitionen med studien är att undersöka hur barnen svarar på de normer som finns om de mänskliga rättigheterna genom att anta dem i förskolemiljön utifrån barns perspektiv och inte ett barnper- spektiv. Barns perspektiv beaktas genom att lyssna på barnen och deras hand- lingar. Studien använde sig av observation som metod och fokus låg på att observera situationer där barnens handlingar kunde reflekteras mot de mänsk- liga rättigheterna. Quennerstedt (2015) menar att i många länder har försko- lans undervisning ett tydligt ansvar angående att skapa en miljö där mänsk- liga värderingar samt värdighet respekteras. Författarens framställning kring barns rättigheter kopplas till pedagogernas förhållningssätt vid interaktion med barnen och att de förväntas återspegla de mänskliga rättigheterna genom både beteenden, kommunikation och attityd. Framställningen av barns rättig- heter beskrivs genom barns rätt till skydd, tillhandahållande och deltagande som också kan förklaras som inkluderande rättigheter. Barns rätt till delta- gande syftar till rätten att säga och uttrycka sig som man vill, bli lyssnad på och bli inkluderad i verksamheten. Quennerstedts (2015) resultat i studien vi- sade att barnen både möter, hanterar och utvecklar en förståelse för normerna som finns om de mänskliga rättigheterna tillsammans med varandra i mötet med varandras normer om rättigheter. Sammanfattningsvis har författarens kommit fram till att förskolans vardagliga verksamhet för barn mellan 1-3 år innefattar flera olika problem när det kommer till de mänskliga rättigheterna.
Bland annat är inflytande en rättighetsfråga där barn antar olika rättigheter.
Barnen tar exempelvis initiativ till inflytande och kommunikation på ett självsäkert eller mindre självsäkert sätt (Quennerstedt, 2015).
Att arbeta med barns rättigheter med de yngsta barnen visar sig vara proble- matiskt vilket i sin tur leder in på frågan om arbetet med barns integritet. Re- sultatet är av relevans för min studie då det kan kopplas till barns integritet och hur arbetet med barnböcker kan få de yngsta barnen att utveckla en för- ståelse för de rättigheter de har samt en förståelse för sin egen integritet.
2.4 Bilderboken och pedagogernas roll som verktyg till lärande
Forskning om barns integritet kopplat till barnlitteratur saknas men arbetet med barnlitteratur är ändå relevant för min studie då de olika arbetssätten med barnböcker kan användas för att lära och utveckla barnens förståelse för ämnet integritet och barns rätt till integritet.
15
Simonssons (2004) avhandling handlar om barn och bilderböcker i den svenska förskolan och man får en inblick i det institutionella användandet av bilderböcker. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur bilderböcker används av barnen i förskolan med fokus på barnens interaktion med boken. De kvali- tativa metoder som används i studien utgår från ett etnografiskt inspirerade ansats för att få möjlighet att komma åt och se bokens plats i förskolan. De metoder som använts är deltagande observationer, videoobservationer, infor- mella samtal, fokusgruppsintervjuer och studier av bilderböcker, studien av bilderböcker har gjorts för att försöka upptäcka vilka barnböcker som an- vänds mest. Simonsson (2004) drar slutsatsen att bilderböckerna finns där för att förbereda barnen för framtiden, att använda boken som kunskapskälla där barnen får nya kunskaper, upplevelser och insikter. Författaren framställer ar- betet med bilderboken som hjälpsamt vi problemlösning, med detta menas att böckerna kopplas till och belyser de situationer barnen kan komma eller har kommit i kontakt med i verkliga livet. Pedagogerna i studien beskriver att barnen genom böckerna kan få erfarenhet och hjälp att utveckla kunskap om och förståelse för hur olika situationer kan hanteras. Simonsson (2004) be- skriver användandet av barnböcker i förskolan som något som ofta sker för att lugna gruppen eller vid samling, inte som en pedagogisk aktivitet som den faktiskt borde då sagor kan användas som ett verktyg i lärandet eller skapa ett lärande i sig. Författaren kommer fram till att barnens användande av bilder- böcker är komplext och används inom många olika områden, barnen ser böckerna som idékällor och resurser i olika aktiviteter som sker i verksam- heten, både individuella och kollektiva. Barnen lyssnar inte enbart till högläs- ning utan de använder böckerna vid lek och skapar egna aktiviteter som har betydelse och mening (Simonsson, 2004).
Framställningen av barnboks användandet i förskolan som författaren gör an- ser jag är av relevans för min studie då vikten av att använda barnböcker som en pedagogisk resurs vid lärande beskrivs. Detta kan kopplas till användandet av barnböcker som tar upp ämnet integritet på olika sätt, för att skapa lärande och givande samtal.
Backman (2018) beskriver att syftet med studien är att undersöka arbetet med boksamtal om skugga i förskolan. Metoden är videoobservation och det som observeras är barnens samtal om skugga i barnböcker. Backmans (2018) framställning av barnboken beskrivs som en resurs för att skapa förståelse och kunskap om något och att uppleva saker. En bok kan läsas på olika sätt, genom efferent läsning som handlar om att läsa för att lära sig medan estetisk läsning handlar om att läsa för att uppleva. Med hjälp av boksamtal kan de tankar, känslor, frågor och tolkningar som kommit upp genom bokens gång
16
diskuteras. Genom att samtala med barnen utvecklas deras medfödda för- måga som handlar om att både ifrågasätta, jämföra, sammanfatta och kritiskt granska det de hör och ser. Vid ett arbete med boksamtal krävs ett förarbete av pedagogen, sätta sig in i boken och frågor. Slutsatsen är att huvudfokus när barnen genom boksamtal erfarar skugga, är skugga som ett vardagligt fe- nomen som har vardagliga förklaringar och utan koppling till naturvetenskap, folktro, fiktion och konst. Barnen visar samtidigt intresse av att undersöka skugga och detta gjorde att de vidareutvecklade sin kunskap om skugga med hjälp av boksamtalen. Barnen fokuserade ofta på saker som de har erfaren- heter av, exempelvis att skuggan syns när det är solljus. Detta blir då relevant vid ett arbete med integritet genom boksamtal, då man kan ta utgångspunkt i arbetet med skugga och lägga upp arbetet på liknande sätt (Backman, 2018).
Norlin (2013) tar i sin avhandling upp vikten med bilderboken som sociali- sationsverktyg som kan användas i förskolans verksamhet. Syftet är att un- dersöka barn och pedagogers förhållningssätt till det som står i böckerna och vilka möjligheter bilderboksstunden innehåller. Metoderna som används är videoobservation,intervjuer och observationer av vardaglig interaktioner barn och pedagoger emellan samt observation av miljön. Norlin (2013) beskriver resultatet genom att arbeta med bilderboken som utgångspunkt vill oftast bar- nen samtala om sådant som de har erfarenheter av. Pedagogerna försöker styra samtal och tankar mot de underliggande betydelserna som finns i böck- erna men barnen återkommer till upplevelser och erfarenheter. Norlin (2013) beskriver vikten av att tillgodose yttrandefriheten samt att barnen får möjlig- het att avbryta vid läsning för att tolkningsmöjligheterna som bilderböckerna faktiskt har ska kunna utnyttjas. De starkaste samtalen sker under läsningen.
Pedagogerna har då en stor roll i att arbetet med bilderboken ska bli utveck- lande, genom en öppenhet för samtal och fantasi och allt som kan uppkomma samt förena föreställningsvärldar som framkommer (Norlin, 2013).
Resultatet Norlin (2013) fick blir relevant för min studie då det kan kopplas till arbetet med bilderboksstunden tillsammans med ämnet integritet. Hur vik- tigt det är som pedagog att arbeta aktivt för att sträva mot samtal inom in- tegritets området. Gren (2001) har beskrivit begreppet integritet och barns in- tegritet som är relevant för min studie. Kortfattat kan man tolka Grens (2001) framställning av arbetet med barns integritet genom att det är en svår uppgift att undvika kränkning helt och hållet. Förutsättningarna blir dock bättre ifall det finns en medvetenhet om vad barns integritet innebär, ett aktivt arbete med det, en respekt för barnets integritet och en tillgänglighet i mötet med barnet och risken för att kränka barnets integritet kommer bli mycket mindre.
För att arbetet med integritet ska bli så bra som möjligt krävs det en öppen di-
17
alog med både vårdnadshavare och barn om vad integritet innebär och disku- tera kring deras egen integritet. I verksamheten krävs samtal och reflektion med barnen och pedagogerna om innebörden av begreppet och vad begreppet innebär för dem själva (Gren, 2001).
Grens (2001) beskrivning av arbetet med barns integritet ovan är viktig att genom olika arbetssätt lära ut till barnen och göra dem medvetna om deras egen integritet, det kan göras genom att arbeta med olika texter det vill säga ett arbete med barnböcker.
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
De studier som jag valt att ta upp under tidigare forskning visar att integritet är ett komplext ämne och ett svårdefinierat begrepp. Syn på integritet innefat- tar många olika aspekter som bl.a en interpersonell, upplevd erfarenhet, mo- raliskt problem och dilemma, samt mänslig rättighet (Johansson, 2005;
Quennerstedt, 2015; Åberg m.fl, 2020).
Forskningen visar även att förståelsen för vad integritet, i synnerhet synen på fysisk kontakt och beröring har förändrats under senare tid. Tidigare uppfat- tades beröring som en pedagogisk resurs medan idag har dess betydelse bli- vit ifrågasatt då fokus läggs mer på barnet, dess välmående och integritet. De normer som konstrueras är ,således, beroende av den syn på beröringspraktik som är aktuell i samhället och den aktuella verksamheten (Åberg m.fl, 2020).
En annan syn på integritet som kommer fram kan härledas till samhällets dis- kurs kring mänskliga rättigheter i stort. Forskare menar att frågor kring barns integritet kan kopplas till barns inflytande och delaktighet i förskolan Quen- nerstedts (2015) resultat är att förskolans vardagliga verksamhet för barn mellan 1-3 år innefattar flera olika problem när det kommer till de mänskliga rättigheterna, något som i sin tur kan påverka syn på barns integritet.
Den här forskningen är relevant för min studie då jag har för avsikt att stu- dera hur integritet som ämne beskrivs i de valda barnböckerna.
Den forskning som behandlar användandet av bilderböcker i förskolans verk- samhet lyfter fram olika aspekter. Simonsson (2004), Norlin (2013) och Backman (2018) kommer fram till att man kan använda bilderböcker inom många olika områden, där barnen kan se böckerna som idékällor och resurser i olika aktiviteter som sker i verksamheten, både individuella och kollektiva.
Forskningen visar att barnen inte enbart lyssnar till högläsning utan de använ- der böckerna vid lek och skapar egna aktiviteter. Böckernas innehåll kan
18
också användas som underlag för reflektioner och diskussion kring olika äm- nen. Alla forskare är överens om att pedagogernas roll är avgörande vid arbe- tet med bilderboken för att det ska bli utvecklande. De menar också att peda- gogen behöver vara öppen för samtal och fantasi och allt som kan uppkomma vid läsningensamt förena föreställningsvärldar som kan framkomma. Fors- kare menar också att barnböcker används mest som pedagogiska verktyg och mindre som socialiseringsverktyg för att öka barns medvetenhet och förstå- else och kunskap om olika ämnen (Simonsson, 2004; Norlin,2013;Backman, 2018). Dessa resultat är relevanta för min studie då jag har för avsikt att visa hur ämnet integritet har behandlats i de utvalda barnböckerna.
19
3 TEORI OCH METODANSATS
3.1 Metodologisk utgångspunkt – Diskursanalys
Jag har valt att utgå från metodansatsen diskursanalys i min studie, vilket jag anser är en relevant utgångspunkt. Med inriktningen på Foucaultiansk diskur- sanalys. Jag kommer börja med att förklara begreppet diskursanalys för att sedan gå in på den aktuella inrktiningen.
Svensson (2019) skriver att diskursanalys handlar om att vi människor skapar normer och sanningar. Inom diskursanalys ses språket som en handling, när vi tänker, ser och känner påverkas det av språket. Våra upplevelser påverkas också av språket och detta har en effekt på människor, de relationer man in- går i och samhället eftersom uttryck och ord används på olika sätt beroende på situation och beroende på samhällsgrupper. Man skriver på olika sätt bero- ende på vem texten är riktad till. Diskursanalys försöker förstå språkanvänd- ningen och budskap i texten genom att studera språket, inte ifall språket är uppbyggt korrekt. Diskursanalys handlar då om att titta efter normer, det som ses som sant, som ger makt, som ses som ideal och det som ger inflytande.
Man letar efter det som författarna genom sina framställningar konstruerar som viktigt. Enligt Svensson (2019) grundar sig diskursanalytiska frågor i forskarens nyfikenhet.
Metodansatsen diskursanalys som utgångspunkt stämmer bra överens med avsikten jag har med studien. Utifrån den kontext som gällde för tiden då de utvalda barnböckerna skrevs är det intressant att undersöka vad olika förfat- tare betraktar som viktigt och relevant när de tar upp ämnet integritet och hur det kommer till uttryck i de beskrivningar av barns integritet som används.
Då de barnböcker som analyseras kan ses som produkter av sin tid blir det re- levant att relatera författarnas sätt att beskriva det valda fenomenet till de fö- reställningar på barn och barndom som gällde under den aktuella tid då böck- erna skrevs. Det som gör att Foucault inspirerad diskursanalytisk metod är re- levant för min studie är också förståelsen att diskurser är dynamiska och skif- tar mellan olika miljöer och sammanhang. Det gör att inom en och samma barnbok kan olika diskurser om samma ämne förekomma parallellt. I sin tur bidrar det till att samma individ kan inta olika subjektpositioner, kan fram- ställas och ”läsas” på olika sätt.
20
Foucaultiansk diskursanalys
Diskursanalys har olika ingångar och en av dem är Foucaultiansk diskursa- nalys, som även min analys utgår från. Svensson (2019) menar att den som haft störst inverkan på samhällsvetare och humanisters ökade intresse för språket är historikern och filosofen Michael Foucault. Foucaults syn på dis- kurs beskrivs följande, översatt till svenska. Och det är den här definitionen som jag tänker använda i studien.
”En diskurs är en grupp uttalanden som ger ett språk för att prata om - ett sätt att representera - en viss typ av kunskap om ett ämne. När uttalanden om ett ämne görs inom en viss diskurs gör diskursen det möjligt att kon- struera ämnet på ett visst sätt. Det begränsar också andra sätt på vilka äm- net kan konstrueras. ” (Svensson, 2019 s.47)
Svensson (2019) menar att diskurser kan ses både som ett bestämt sätt att se, tala och skriva om världen och som en social praktik. Diskurser kommer till uttryck i skrivna konkreta texter och uppstår inte bara ur intet. Diskurser måste tolkas fram för att hittas, det går inte bara att hitta dem, så som man går tillväga vid insamling av texter. Svensson (2019) menar att, enligt Foucault, skapar diskurser sätt att samtala om världen, begrepp, system, ramar skapas och vid organinsering av vår vardag finns de där. Diskurser både mjöliggör och begränsar hur vi agerar, tänker och erfarar vår vardag. Alla människor, i synerhet, författare måste tolka världen, vilket diskursanalys ger oss begrepp för, att ordna sinnesintryck och att organisera det liv vi lever. Sammanfatt- ningsvis ligger fokus i den foucaultiansk diskursnalaysen på uppmärksam- mandet av relationer mellan språkbruket i samhället samt de effekter såsom makt och kunskap språkbruket i sin tur har (Svensson, 2019).
3.2 Teoretiska perspektiv
Integritetsgränser
Jag har valt att utgå från Jenny Grens framställning av begreppet integritet genom de olika integritetgränser som hen beskriver. Dessa olika integritets- gränser är relevanta för min studie och kommer att användas som en teoretisk modell i en del av analysen. Integritetsgränserna kommer att användas vid analysen av de beskrivning av barns integritet som konstrueras utifrån in- tegritetsgränserna i barnböckerna. De exempel på analyser utifrån integrei- tetsgränser som ges i studien är tänkta att inspirera pedagoger vid val av rele- vanta böcker i arbete med personlig och kroppslig integritet.
21
Gren (2001) framställer begreppet integritet genom olika integritetsgränser.
Det materiella jagets integritet beskrivs som det materiella och betydelsen av det, vad olika föremål betyder för oss, ju större betydelse föremålet har desto större blir kränkningen om det tas ifrån oss. I förskolans verksamhet kan det kopplas till att slänga upp ett gosedjur på hyllan. Livsrumsjagets integritet handlar om gränser individer har angående sitt livsrum, detta kan förklaras med exemplet ifall du ger ett barn en kram, ett barn du inte känt så länge och det inte var redo för det ännu. En kränkning av de gränser var och en har för sitt livsrum. Alla personer har olika gränser för sitt livsrum, att kränka någons integritet utefter livrumsjagets integritet handlar om att gå över de gränser som personen i fråga har. En persons integritet kan kränkas avseende Kropps- jagets integritet genom att exempelvis inte ha lås på dörren på toaletten. När en person öppnar dörren sker en kränkning av kroppen. Vilket kroppsajgets integritet handlar om, kränkningar av kroppen på olika sätt. Det psykiska ja- gets integritet avseende, där fyra delar ingår, Självbestämmandet som innebär kränkning i avseende att först ge barnen möjlighet att bestämma för att sedan som pedagog bestämma ändå. Eller att inte låta barnet vara med och påverka sin vardag. Självkompetensen vilket kan förklaras genom att barn kan göra saker själv. Ifall man som pedagog drar upp dragkedjan på jackan fast barnet kan och vill själv, blir det kränkt. Sen finns också åsiktsjaget, det innebär en- kränkning av åsikter. Den sista är våra hemliga rum och handlar om ifall man som pedagog ställer frågor till barnet öppet bland de andra som är privata och som inte barnet vill prata om högt så de andra hör. Informationsintegritet handlar om att bli kränkt genom att det du berättat i förtroende till någon be- rättar det vidare till någon annan, en kränkning av information som berättats i förtroende (Gren, 2001).
Utifrån dessa gränser kan man urskilja de diskurser som kommer till uttryck i de analyserade barnböckerna som handlar om personlig och kroppslig in- tegritet. Beskrivningar av personlig integritet kan kopplas till: det materiella jagets integritet, psykiska jagets avseende där självkompetensen, självbestäm- mande och åsiktjagets ingår. Beskrivningar av den kroppsliga integriteten kan i sin tur kopplas till livsrumsjaget och kroppsjagets integritet.
Andra begrepp som används vid analysen av barnböcker i studien är hämtade ur barndomsociologi och bygger på socialkonstruktionism med fokus på barn som rättighetssubjekt. De är relevanta för analysen av diskursförändringar kring barns integritet såsom de kommer till uttryck i de utvalda barnböckerna över tid, i relation till synen på barn som varande eller blivande individer, samt barnperspektiv och barn sperspektiv.
22
Tre aspekter som präglat synen på barn som rättighetssubjekt
Jag har valt att utgå från Ågrens (2015) syn på barn som beings och barn som becomings. Detta perspektiv och synsätt kommer hjälpa mig i analysarbetet för att ta reda på hur författarnas synsätt framställs om barn som beings eller becomings. Ågren (2015) framställer synen på barn genom begreppen barn som human beings och barn som human becomings. Ågren (2015) menar att synen på barn som beings innebär att barnet är färdigutvecklat och beskrivs som en förståelse av att barn är kompetenta, sociala och självständiga männi- skor med rättigheter och möjlighet att påverka sin vardag. Medan synen på barn som becomings innebär att barnet är under utveckling, inte fullärd och har inte samma kompetens (Ågren, 2015). Synen på barn ur en rättighetsa- spekt bygger på de här två delarna och utvecklar den vidare.Hägglund m.fl (2013) menar att förståelsen av Det kompetenta barnet som rättighetssubjekt går emot synen på barn som ”becomings”. Det växande bar- net, som beskrivs som ett kompetent och också ett lärande barn som ständigt skapar nya erfarenheter och därmed förändrar synen på sig själv och världen , hamnar under dubbla kateorier, alltså både beings och becomings. Det sår- bara barnet, som handlar om barnet som har behov av och besitter rätten till skydd och omsorg ingår i begreppet barnet som being.
Jag kommer i denna studie använda mig av begreppen, och koppla barn som beings till det det varande barnet och barn som becomings till det blivande barnet.
Barns perspektiv och barnperspektiv
Jag har valt att utgå från barns perspektiv och barnperspektiv i min studie.
Dessa perspektiv anser jag kan hjälpa mig i arbetet med analysen för att un- dersöka ifall de utvalda barnböckerna är skrivna ur barns perspektiv eller ur ett barnperspektiv. Samt ifall en förändring kring att sätta sig in i barns per- spektiv har skett.
Bergnehr (2019) beskriver begreppen barns perspektiv och barnperspektiv.
Barns perspektiv innebär barnets erfarenheter, intentioner och uttryck för me- ning och kan förklaras med meningen, det som visar sig för barnet. Ett försök till att sätta sig in i barnets livsvärld behövs då den vuxne borde sträva efter att utveckla en förståelse för barns perspektiv. Genom att både lyssna samt ge barnen det utrymme de behöver för att kunna uttrycka känslor, erfarenheter,
23
tankar och åsikter som de besitter är ett tillvägagångssätt för att nå barns per- spektiv. För att ge barnen inflytande i förskolans verksamhet och skapa del- aktighet så behöver pedagogerna förstå barnens perspektiv. Barnperspektiv betyder däremot det vuxna anser sig tro att barnet vill och vad de tänker, ex- empel på sådana är barnkonventionen (UNICEF, 2018). Vuxnas förståelse av barns erfarenheter, uppfattning samt de handlingar som barnen gör. Barnper- spektivet utformas och utgår från vuxna som försöker att både medvetet och så realistiskt som de kan komma nära och återskapa barns perspektiv. Detta kan då göras genom exempelvis vetenskapliga studier där de undersöker barns förståelse för sin egen livsvärld och deras handlingar i den (Bergnehr, 2019).
Diskurser kring barns integritet
Då studien bygger på diskursanalytiskt metod är definitionen av begreppet dis- kurs central för min studie. I studien utgår jag från diskurs definition som byg- ger på Faucault och där diskurs förklaras som uttalanden som kan tolkas som författarnas sätt att representera en viss typ av kunskap om ett ämne, som i den här studien handlar om integritet. Här har jag valt att se diskurser som språkliga uttryck som uppstår och speglar ett större sammanhang som författarna verkar i. De ideologiska strömningarna som handlar om syn på barn, barns rättigheter och barndom, samt syn på maktrelation mellan vuxna och barn som genom- syrrar samhället kan på så sätt komma till uttryck när författarna konstruerar var som är viktigt när de beskriver integritet. Syn på diskurs som föränderliga och förankrade i samhällets sociala praktiker används i studien för att visa hur olika ideologiska och styrande dokument kan komma till uttryck i de valda barnböckerna.
24
4 METOD
4.1 Tillvägagångssätt vid datainsamling
Denna studie är en kvalitativ studie där en diskursanalys av barnböcker gjorts. Jag valde ut tio stycken barnböcker där barns integritet framkommer.
De böckerna jag valde är skrivna mellan år 1992-2020 med syftet i åtanke att undersöka hur föreställningar om barns integritet kommer till uttryck i de ut- valda barnböckerna samt förändringen över tid. Urvalsprocessen kring val av barnböcker gjordes genom att jag först sökte efter den äldsta boken som barns integritet synliggjorts i, det blev min utgångspunkt. Sedan skedde en sökning på böcker som hade rubriken nej eller stopp och kom även in på ru- briker som låt mig vara, lär sig att säga ifrån och integritet. Ett försök gjordes för att hitta böcker som sträckte sig från år 1992 och fram tills år 2020, detta för att kunna jämföra böckerna så rättvist som möjligt. Böcker utspridda mel- lan de åren valdes för att få en bredd på det. Böckerna som valdes ut till ana- lysen hittades på olika bibliotek samt hemsidor. Urvalsprocessen utgick även från år, titel, relevans och en kriterie var även att böckerna skulle rikta sig mot förskolan. Eftersom utbudet av barnböcker inte var särskilt stort och re- surser till att söka under en längre tid inte fanns blev urvalsprocessen lättare då de flesta böcker som hittades togs med i studien. Varför jag valde just 10 stycken barnböcker var för att jag anser att det ger en bra överblick över om- rådet, samt genom att ha studerat tidigare studier där barnböcker analyserats utgått från den mängd böcker de använt sig utav.
De böcker som använts i studien är skrivna nedan och sorterade efter utgiv- ningsår. Vid beskrivningen av böckerna är utgångspunkterna att besvara vilken titel och utgivningsår boken har, en kort förklaring av handlingen, huvudper- soner, ifall den innehåller några kapitel, händelser / problem som uppstår och hur de löses.
”NEJ sa lilla P” från 1992
NEJ sa lilla P handlar om Lilla P som är huvudpersonen, lilla P beskrivs som envis och säger alltid nej. Detta bekymrar alla men ibland kan det faktiskt vara väldigt bra att säga nej. Denna bok är inte indelad i några kapitel. Förfat- taren har valt att fokusera på den personliga integriteten, med inslag av den kroppsliga integriteten. Detta kan man se genom att lilla P i boken alltid säger nej vilket tar upp den personliga integriteten. Den kroppsliga integriteten framkommer när lilla P inte vill bli kramad. Författaren skapar problem som
25
uppstår och det handlar om att lilla P bara säger nej, omgivningen är uppgi- ven och de vet inte hur och vad de ska göra åt saken. Författaren har skrivit en händelse som ändrar omgivningens syn på lilla P och det är när hon säger nej till en man som vill att hon och hennes kompisar ska följa med. Då tycker alla att lilla P gjort ett jättebra jobb genom att säga nej. Författaren löser inte problemet som uppstår i boken genom något speciellt sätt, utan problemet lö- ser sig själv. Från och med efter händelsen när lilla P inte vill bli kramad sä- ger säger lilla P både ja och nej.
”Näpp! sa Alfons Åberg” från 1994
Näpp! sa Alfons Åberg handlar om Alfons och pappa vilket även är huvud- personerna i boken. Pappa vill äta men Alfons är inte hungrig och vill inte äta. Genom boken får du följa med hur detta problem löses. Denna bok har inga kapitel. Författaren har valt att lägga fokus på den personliga integriteten och tar upp frågor om rätten att få bestämma över sig själv. Författaren skapar problem genom att pappa vill äta medan Alfons inte vill äta, Alfons är envis och vägrar. Pappa försöker på många olika sätt att få Alfons att äta, detta gör han genom att både be snällt, muta, genom att vara rolig och skoja, skrämma, och bli arg och skrika för att sedan försöka skoja igen. Inget av det här fungerar. Pappa testar till sist att prata om något annat och säger åt Alfons att titta på apan utanför fönstret. Författaren löser problemet genom att när de båda tittar bort hoppar katten upp på bordet och äter upp maten. Alfons ser det men pappa tror att Alfons har ätit upp och blir nöjd.
”Nej! sa lilla monster” från 2003
Nej! Sa lilla monster handlar om att lilla monster ska våga säga ifrån. Huvud- personerna är lilla monster och stora monster. Det finns inga kapitel i boken.
Författaren har valt att fokusera på den personliga integriteten då situationer uppstår genom att lilla monsters integritet kränks av stora monster genom att han alltid bestämmer, skämmer ut lilla monster, retas, är elak. Den personliga integriteten kommer in i en del där stora monster tvingar lilla monster jaga småtrollen så de gråter. Författaren skapar problemen genom dessa olika sätt och det huvudsakliga problemet är att lilla monster blir behandlad illa men vågar inte säga något. Författaren har valt att lösa problemet genom att lilla monster säger ifrån genom att skrika på stora monster, detta gör att stora monster blir rädd och lyssnar. Nu är problemet löst även ifall lilla monster är orolig att stora monster ska bli elak igen är han glad att han är snäll nu.
