Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåKillar från Afghanistan och deras tankar
om högstatusyrken
Boys from Afghanistan and their thoughts of jobs with high status
Frida Mellström
Linda Westler
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-05-31
Examinator: Mikael Ottosson
Handledare: Lars Pålsson Syll Fakulteten för
Sammanfattning
Detta examensarbete ämnar belysa tankar om högstatusyrken hos nyanlända killar från Afghanistan. Syftet är sammanlänkat i de två frågeställningar vi utgått från: Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan? Finns det influenser som kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?
Arbetets titel ”Killar från Afghanistan och deras tankar om högstatusyrken” kan sammanfattningsvis belysas genom undersökningens huvudresultat: att vara högutbildad; att hjälpa andra; att vara respekterad, att vara bra på något; lön. Som viktiga influenser inför ett yrkesval, var det vanligaste svaret att det skulle vara intressant och roligt. Yrken som uppgavs ha högstatus var exempelvis läkare och advokat. Samtliga killar ansåg att det yrke de ville bli och som kan sägas påverka deras karriärval, hade hög status.
Förord
Arbetsfördelning
Arbetet med vårt examensarbete har genomförts i största samförstånd. Kapitlen har tagit form som levande dokument i Google docs, varför det inte går att definiera exakt vem av oss som bidragit med vad.
Även intervjuerna genomfördes tillsammans, sånär som på de två som gjordes i efterhand. Då hade inte Frida möjlighet att närvara.
Tack till
Tack till vår handledare Lars Pålsson Syll som med ”formaliaglasögon” såg det vi inte såg.
Tack till alla underbara elever som ville bli intervjuade, utan er hade detta arbete aldrig blivit gjort.
Tack till de studiehandledare från Afghanistan som delade med sig av sina kunskaper om sitt födelseland.
Tack till utbildningen och våra klasskamrater för feedback, skratt och kunskap. Tack till Nolbygård Ekobageri i Alingsås, för att vi fått sitta i er sköna soffa under hela utbildningen. Ert kaffe, er soppbuffé, samt ert fantastiska bemötande har gett oss så mycket energi.
Tack till våra män, Johan och Magnus, som stöttar oss i vått och torrt.
Ett särskilt tack till våra finaste ungar Mira och Valentin, som ovetande tvingat oss att vara närvarande i nuet och släppa studierna.
Och sist vill vi tacka varandra för ovärderlig peppning och stöttning från början till slut.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
DISPONERING AV DETTA EXAMENSARBETE ... 4
AFGHANISTAN ... 5 PRESENTATION AV KÄLLOR ... 5 BEFOLKNING ... 7 FRAMTIDSMÖJLIGHETER ... 7 HÖGSTATUS ... 8 SAMMANFATTNING ... 9 TIDIGARE FORSKNING ... 10 PRESENTATION AV KÄLLOR ... 10
MÅLGRUPPEN - AFGHANSKA KILLAR ... 12
FAKTORER PÅ YRKEN MED HÖG STATUS ... 13
INFLUENSER ... 14
SAMMANFATTNING ... 15
TEORI ... 17
STF:S UPPKOMST, SYFTE OCH INNEHÅLL ... 17
THE INDIVIDUAL SYSTEM – INDIVIDENS SYSTEM ... 18
THE CONTEXTUAL SYSTEM – DET KONTEXTUELLA SYSTEMET ... 18
THE RECURSIVE NATURE OF THE INTERACTION - DEN ÅTERKOMMANDE INTERAKTIONEN 19 CHANGE OVER TIME – FÖRÄNDRING ÖVER TID ... 19
CHANCE – SLUMP, CHANS ... 20
VALET AV STF ... 20
SAMMANFATTNING ... 20
METOD ... 22
URVAL ... 22 DATAINSAMLING ... 23 ANALYSFORM ... 24 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 24 RESULTAT ... 26 PRESENTATION AV RESPONDENTER ... 26 DRÖMYRKEN ... 26 FÖREBILDER ... 27
VIKTIGA INFLUENSER VID YRKESVAL ... 29
YRKEN MED HÖG STATUS ... 30
FAKTORER PÅ HÖGSTATUSYRKEN ... 31
SAMMANFATTNING ... 32
ANALYS ... 33
STF OCH EXAMENSARBETETS ANALYS ... 33
THE CONTENT INFLUENCES ... 34 THE PROCESS INFLUENCES ... 36 SAMMANFATTNING ... 38 DISKUSSION ... 40 RESULTATDISKUSSION ... 40 METODDISKUSSION ... 41 TEORIDISKUSSION ... 41 REFLEKTIONER ... 42 FORTSATT FORSKNING ... 42 REFERENSLISTA ... 43 BILAGA 1 ... 45 BILAGA 2 ... 46 BILAGA 3 ... 47 BILAGA 4 ... 48
Inledning
Alla har en bild av ett yrke och dess värde, alltså vilken status yrket har menar Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009, 6) som skriver: ”Hur vi uppfattar och värderar olika yrken är också en del av hur vi konstruerar omvärlden. Yrken utgör vidare en väsentlig del av samhällsstrukturen […]” Att sammanlänka yrken med status är som sagt något som kan sägas ligga i vår natur. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, 24) skriver:
Yrken fungerar som meningsbärare, som verktyg med vars hjälp vi kan kategorisera människor och föreställa oss identiteter hos andra, såsom tänkbara umgängen, personliga egenskaper och status (Isacson & Silvén 2002:273). Yrken som bärare av kulturella föreställningar leder också till bilden av att personer med högstatusyrken är mer åtråvärda [...].
Yrken med hög status är eftersträvansvärda, säger Flisbäck och Ulfsdotter Eriksson i ovan nämnda citat. Enligt Nationalencyklopedin (2017), kommer ordet status från latin och betyder tillstånd, ställning, (stilla)stående. Ur ett sociologiskt perspektiv kan status ses som en människas position i en grupp eller gruppens position i samhället. ”Status kan vara tillskriven, dvs. bero på börd, kön, ålder, etnicitet, ras e.d., eller förvärvad, dvs. ett resultat av utbildning, yrke eller talang.” (Nationalencyklopedin 2017) Men vad menas egentligen med högstatusyrken? Vilka influenser kan sägas påverka en individs syn kring dem? Här utgår vi från systemteorin The Systems Theory Frameworks (McMahon & Patton 2014, 243) influenser, som visar hur både innehåll och process kan tillföra något i en människas liv.
I detta arbete har vi valt att fokusera på högstatusyrken utifrån nyanlända killar från Afghanistans perspektiv. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, men numera bor i Sverige. Denne ska ha påbörjat sin utbildning efter höstterminens start tidigast under sitt sjunde levnadsår. (Riksdagen 2016) I detta examensarbete har vi i huvudsak valt att definiera nyanlända som killar mellan 16-18 år från Afghanistan.
Valet av nyanlända killar från just Afghanistan bottnar i vår åsikt att det finns ett behov av att ge utrymme för positivt laddade ämnen i mötet med dessa ungdomar. Detta för att vår erfarenhet är att många nyanlända upplevt och upplever mycket negativt och
tungt. Samt vikten av att fråga också nyanlända ungdomar om deras tankar om yrken – i detta fall högstatusyrken - för att bredda vår förståelse för deras livsvärld.
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka vad ett högstatusyrke är enligt nyanlända killar från Afghanistan, samt om det finns influenser som påverkar deras syn på yrken med hög status.
• Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?
• Finns det influenser som kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans
syn på ett högstatusyrke?
Disponering av detta examensarbete
Disponeringen av detta arbete avser åtta kapitel. Det första kapitel Inledning följs av kapitel två, Afghanistan, som ger en överskådlig bild om Afghanistan och dess utbildnings- och yrkessystem. Kapitel tre, Tidigare forskning, ger en kunskapsöverblick av yrken och status. Därefter kommer kapitel fyra, Teori, som ger en inblick i McMahon och Pattons (2014) The Systems Theory Framework (STF). Kapitel fem, Metod, beskriver hur vi gått tillväga i genomförandet av detta examensarbete. Kapitel sex, Resultat, belyser de svar killarna från Afghanistan gav vid intervjuerna. I det sjunde kapitlet Analys, har vi analyserat killarnas svar med hjälp av STF. Vissa delar av analysen har förstärkts av kapitlet Afghanistan. Det sista kapitlet, Diskussion, vidareutvecklar våra tankar kring resultat och analys.
Afghanistan
Syftet med detta kapitel är att ge en bild av de influenser som kan antas påverka killarna från Afghanistans syn på högstatusyrken utifrån födelseland. Under arbetet med denna studie, har bilden av Afghanistan som ett komplext land vuxit fram. Det är därför viktigt att betona att den bild som ges här, är allmän och övergripande. Vi ser dock detta kapitel som viktigt, då vi som författare är födda och uppvuxna i Sverige, och har en begränsad kunskap om landet Afghanistan. Thurén (2007, 97) skriver: ”Det finns exempelvis stora skillnader mellan afghansk och svensk kultur och därför kanske en tolkning som är rimlig i en svensk kontext inte stämmer i en afghansk.”
Det här kapitlet bygger i huvudsak på fem källor: An Afghan dilemma: Education,
Gender and Globalisation in an Islamic Context (Karlsson & Mansory, 2007),
antologin Afghanistan (red. Sundelin, 2005) Svenska Afghanistankommittén (2015), och enskilda samtal med Maria och Ali som är uppvuxna i Afghanistan. Kapitlet inleds med en presentation av källorna. Därefter kommer följande rubriker: Befolkning; Framtidsmöjligheter; Högstatus.
Presentation av källor
Pia Karlsson och Amir Mansory har skrivit doktorsavhandlingen An Afghan dilemma:
Education, Gender and Globalisation in an Islamic Context (2007) vid den tiden
doktorander vid Stockholms Universitet. Det övergripande målet med deras studie är att beskriva barns, i synnerhet flickors, deltagande i Afghanistans två skolsystem: det västerländska och det islamiska. I avhandlingen studeras också ”vanliga människors” tankar rörande målsättningar, förväntningar och uppfattningar om meningen med utbildning. Studien undersöker även vilken effekt några av globaliseringens faktorer har på utbildningsväsendet. (Karlsson & Mansory 2007, 343). Avhandlingen bygger på en fallstudie av två byar på den afganska landsbygden. Författarna intervjuade totalt 47 föräldrar och 32 barn. Utöver det intervjuades även elva lärare från ’primary school’, två rektorer, sju mullahs, tre tjänstemän från ’the Ministrary of Education’ och tre ’Islamic scholars’. (Karlsson & Mansory 2007, 31). Författarna har använt sig av ’folk theory’, och nämner här Hortons förklaringar som särskilt användbara. Exempelvis använde författarna hans förklaring av skillnaden mellan teoretiska principer i
traditionella och vetenskapligt orienterade kulturer, när de formade ’the afghan folk theories’. Tanken var att formulera teoretiska förklaringar som om byborna själva hade skrivit dem. (Karlsson & Mansory 2007, 344).
Den mening respondenterna kopplade till utbildning var relaterad till förväntade materiella, ekonomiska och sociala vinster, men också spirituella och moraliska mål. (Karlsson & Mansory 2007, 345).
Ett exempel på en fråga avhandlingen inte besvarar, är hur svaren skulle ha sett ut om respondenterna levt i en storstadsregion. (Karlsson & Mansory 2007, 349). Författarna funderar också på om en studie med fokus på teorier rörande könsroller inom islam, hade kunnat ge en klarare bild över relationer i Afghanistan. (Karlsson & Mansory 2007, 350).
Även om Karlsson och Mansory lägger en stor vikt vid flickors utbildning i sin avhandling och vi undersöker pojkar, är den relevant för vår studie. Avhandlingen bidrar till en fördjupad bild av det afganska samhället.
Svenska Afghanistankommittén Biståndsorganisationen är religiöst och politiskt
obunden. Den finansieras bland annat av EU, Världsbanken och Sida. (Svenska Afghanistankommittén, 2015)
Carolina Strandberg är medförfattare i antologin Afghanistan (2005, 115 - 123). Hon har filosofie licentiat i pedagogik. Mellan 2002-2005 arbetade hon hos SAK i Stockholm, Peshawar och Kabul som utbildningsrådgivare.
Carl Larsson, även han medförfattare i antologin Afghanistan (2005, 255 - 262) Bodde i Afghanistan och arbetade som konsult för det afghanska jordbruksdepartementet när han skrev sitt kapitel till boken.
Maria är i trettioårsåldern, född och uppvuxen i Kabul, Afghanistan. Sedan tio år
tillbaka bor hon i Sverige. Maria arbetar som studiehandledare på gymnasiets introduktionsprogram. Det är också hon som tolkar intervjuerna med eleverna. Namnet är fingerat.
Ali är i trettioårsåldern och född i Mydan, Afghanistan, men uppvuxen i Kabul.
Sedan 13 år tillbaka bor han i Sverige. Han arbetar som studiehandledare på gymnasiets introduktionsprogram. Namnet är fingerat.
Befolkning
Svenska Afghanistankommittén (2015) uppger att det är svårt att få klarhet i exakt hur stor Afghanistans befolkning är. Uppgifterna varierar beroende på vilken källa man använder sig av, men det rör sig mellan 26 och 33 miljoner invånare. Av dessa uppskattar man att cirka 70 % bor på landsbygden.
Framtidsmöjligheter
Vi uppfattar att läget i Afghanistan är instabilt. Carl Larsson (2005, 255), skriver: ”Det vi i väst kallar oberoende medier har aldrig existerat i Afghanistan. Krig och politisk instabilitet, ideologiska och ibland etniska konflikter har legat som hinder för framväxandet av en stark stat och en välmående oberoende press.”
Enligt Svenska Afghanistankommittén (2015), ökade andelen asylsökande från Afghanistan i Sverige under 2015. ”Till Sverige kom 41 000 afghaner, varav 23 000 var ensamkommande minderåriga.” Skolverket (2016), uppger att “I åldern 16 - 18 år motsvarar de nyanlända ungdomarna nästan åtta procent av befolkningen i samma åldersgrupp.” Svenska Afghanistankommittén (2015) menar att en orsak till att andelen asylsökande från Afghanistan ökade under just 2015, finns i ’A Survey of the Afghan People.’ Undersökningen visar att tron på framtiden och demokratin sjönk mycket i Afghanistan under 2015. Det belyser en skillnad, då framtidstron hade ökat för varje år under de tio föregående åren. Svenska Afghanistankommittén (2015) uppger även att ”Möjligheten till utbildning är också en viktig faktor för de unga afghaner som flyr till Sverige.”
Även Strandberg (2005,120) skriver om utbildningsmöjligheter i Afghanistan: ”På grund av den krissituation som skolan befinner sig i har man främst ägnat sig åt att bereda plats i grundskolan för så många elever som möjligt. Högre utbildning har inte varit prioriterad.” Tidigare fanns endast möjlighet att studera fyra olika discipliner vid universiteten i Afghanistan. De fyra var ingenjörskonst, medicin, juridik och utbildning till lärare. På senare tid har ett fåtal discipliner lagts till. (Karlsson & Mansory 2007, 270) Vilka dessa discipliner är, har vi inte fått klarhet i.
Enligt Karlsson och Mansory (2007, 272), finns ett samband mellan islam och utbildning i Afghanistan. Ett exempel på det är föräldrarnas roll i barnens utbildning:
”Parents who sacrifice themselves for their children and facilitate their education instead of requiring their labor have acted in a way that is assumed to please Allah.” Ali berättade också att islam i sig utgör ett motiv för att studera. Det anses viktigt att kunna läsa Koranen. Han vittnade om hur barn går i skolan tills de kan läsa och skriva. Därefter är det faktorer som till exempel familjens ekonomi och syn på utbildning som påverkar huruvida barnet får läsa vidare eller ej. Enligt Karlsson och Mansorys (2007) avhandling var det endast 13 procent av de elever som avslutat ’primary school’ som gick vidare till ’secondary school’. Färre än 12 procent av dem studerade vidare på universitetet. (Ministrary of Education 2006 ref. i Karlsson & Mansory, 2007, 271)
Högstatus
Som tidigare nämnts fanns endast fyra discipliner vid Afghanska universitet. Maria gav sin bild av dessa. Hon menade att de har en inbördes hierarkisk ordning. Högst upp kommer läkaren. Läkare, sa Maria, har alltid hög status. Där är det endast yrkets position som har betydelse. Kön eller ålder är irrelevant. Därefter, menade Maria, kommer ingenjörer, men också ”businessmen.” Sedan ekonomer och sist lärare.
Även Ali lyfte fram lärare som ett högstatusyrke, men han placerade det högre än Maria. Han ansåg att präst och lärare låg högst upp, sedan kom politiker och ingenjörer. Därefter såg han läkare, och sist bland högstatusyrkena menade han att bilmekaniker låg. Ali berättade att bilmekaniker finns med på hans lista, därför att många människor i Afghanistan är beroende av fungerande fordon.
Ali vittnade också om att yrkesidentiteten är stark i Afghanistan. Det är inte ovanligt att man tituleras med sitt yrke, även om det framförallt gäller personer med högstatusyrken.
Karlsson och Mansory (2007, 272), visar på ett samband mellan islam och yrken med hög status.
A job such as a teacher or doctor implies works that is of use for other human beings and are therefore believed to be blessed by Allah. Parents, whose children are working in such a humanitarian professions, are as thought to be blessed in the current life.
Detta kan ställas i relation till att ”Cirka 60 procent av befolkningen livnär sig av jordbruk och boskapsskötsel.”(Nationalencyklopedin 2017) Enligt Karlsson och
Mansory (2007, 272) finns ett välkänt talesätt i Afghanistan ”[…] loading and unloading the donkey is an art – and not as easy as studying, which requiers only browsing of pages.”
Sammanfattning
I detta bakgrundskapitel ges en allmän och övergripande bild av Afghanistan. Kapitlet fokuserar på utbildningsväsendet och högstatusyrken. Det framkommer att möjligheterna till högre utbildning i Afghanistan är bristfällig. Det finns också ett samband mellan högre utbildning och status.
En stor del av afghanerna befinner sig på flykt. I Sverige motsvarar de nyanlända ungdomarna nästan åtta procent i åldersgruppen 16 - 18 år.
Tidigare forskning
Detta kapitel börjar med en presentation av den forskning som kommit till gagn för vårt examensarbete. Presentationen sker i ordning med den äldsta först och den nyaste sist. Därefter följer en för examensarbetet relevant inblick i vad forskningen lyft uppdelat i dessa rubriker: Målgruppen – killar från Afghanistan; Yrken och status; Faktorer på yrken med hög status; Influenser. De två sistnämnda rubrikerna är baserade på detta arbetes frågeställningar.
Presentation av källor
Ylva Ulfsdotter Eriksson är forskare och verksam vid Göteborgs Universitet. Hon har skrivit en sociologisk avhandling om yrken på en segregerad arbetsmarknad, Yrke,
Status & Genus (2006) Avhandlingens grund utgör en redan sammanställd
enkätundersökning från 2002 med en svarsfrekvens på 60,6 procent, fokusgruppsintervjuer samt Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar. Ulfsdotter Eriksson har även använt sig av en lista över 100 yrken.
Syftet med avhandlingen är att undersöka relationen mellan yrkesstatus och genus. Då genus inte ska undersökas i detta examensarbete, har vårt fokus legat på Ulfsdotter Erikssons tre frågeställningar som berör yrken och status: Vad utgör yrkesstatus; Hur rangordnas yrken ifråga om status; Varierar uppfattningar om yrkesstatus med individuella egenskaper, eller är yrkesstatus att betrakta som ett överindividuellt samhälleligt fenomen. (a.a. 2006, 16 - 60)
Ayala Malach – Pines, psykolog och parterapeut, är verksam som professor i klinisk- och socialpsykologi vid Ben-Gurion Universitet. Doktoranden Oshrit Kaspi-Baruch, är verksam vid ’School of Management’ vid Ben Gurion Universitet. Gemensamt har de skrivit den vetenskapliga artikeln: The role of culture and gender in the choice of a
career in management (2008) Helt olikt detta examensarbete, har Malach - Pines och
Kaspi - Baruch använt fem teorier där tre fokuserat på genus och två på kultur. Utifrån de fem teorierna undersöktes fem hypoteser beträffande influenser och aspiration omkring karriärval inom management. De har, även här olikt detta examensarbete, använt en kvantitativ metod där 747 studenter svarade på ett självskattningsformulär. Vårt fokus ligger på de faktorer som Malach - Pines och Kaspi – Baruch (2008, 306)
lyft relaterade till val av yrken. Samt att den kulturella aspekten de belyser ligger inom ramen för detta examensarbetes fråga om influenser.
Lennart G Svensson, professor i sociologi och mestadels verksam vid Göteborgs universitet, har i samarbete med Ylva Ulfsdotter Eriksson skrivit Yrkesstatus. En
sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas (2009) Det är en svensk
fallstudie omkring hur klass och status kopplas till yrken, samt hur begreppet yrkesstatus kan förklaras. Även denna studie är baserad på enkätundersökningen från 2002, och de 100 listade yrken vi tidigare nämnt. Utöver den kvantitativa metoden gjordes även intervjuer i fokusgrupper. Studien visade att inkomst är den huvudsakliga förklaringen till ett yrkes status. Författarna utgår från ett flertal frågor kring yrken och status, där några är specifikt intressanta för detta examensarbete: Vilken status tillskrivs yrken i det nutida svenska samhället; Vilken betydelse har vissa egenskaper hos yrken för status; Hur kan man förklara yrkesstatus och yrkesstatusrangordningar. (a.a. 2009, 2 - 29)
Marita Flisbäck, fil.dr. i sociologi och verksam vid Göteborgs Universitet, har tillsammans med Ylva Ulfsdotter Eriksson skrivit boken Yrkesstatus. Erfarenhet,
identitet och erkännande (2011) Boken utgår från 78 respondenter med så kallade
lågstatusyrken, och deras erfarenheter och syn på exempelvis identitet och statuspositioner. Flisbäck och Ulfsdotter Eriksson har utgått ifrån ett yrkessociologiskt – och kultursociologiskt perspektiv. I deras bok finns även den lista över 100 yrken som tidigare nämnts. Syftet med boken är att öka förståelsen för den grupp respondenter som belyses. Fastän författarna främst lyfter fram lågstatusyrken, behandlar de även aspekter kring yrken och status, vilket är relevant för detta examensarbete.
Malin Linde, studievägledare på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet, har tillsammans med Ylva Ulfsdotter skrivit den vetenskapliga artikeln Being” or “Doing” a Profession: Work as a Matter of Social Identity (2014) Syftet med denna artikel är att undersöka om personer uttrycker yrkesidentitet. Med hjälp av kvantitativa data analyseras hur personer pratar om sina yrken när de ska presentera sig. Resultaten tyder på att vad du gör som sysselsättning definierar din sociala identitet, särskilt om du är en etablerad person med en bestämd utbildning, i ett yrke med hög status eller med stark kulturinriktning. (a.a.2014) Relevansen för detta examensarbete ligger i innebörden av ”jag är [yrke]”, då det kan sammanlänkas med hög yrkesstatus.
universitet, har skrivit avhandlingen Att skapa framtid: En analys av interaktionen i
studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration (2015) Syftet är att visa om
vägledningssamtal med nyanlända genererar meningsskapande framtid för dem. Frågor kring samspelet mellan nyanlända elever och studie- och yrkesvägledare, och hur det kan förstås i relation till deltagarnas kontext, samt om möjligheter och begränsningar för meningsskapande lyfts. Genom kvalitativ metod analyserar Sundelin med hjälp av dialogiska teorier, och visar på vägledningssamtalets möjligheter och begränsningar. Trots den stora olikheten mellan detta examensarbete och Sundelins avhandling, anser vi den ändå som relevant sett till målgruppen.
Mellissa S Gordon, filosofie doktor i humanvetenskap inriktning mot familjerelationer vid ’University of Delaware’. Ming Cui, filosofie doktor inom social- och hälsopsykologi vid ’Florida State University’. De har tillsammans skrivit den vetenskapliga artikeln Positive Parenting During Adolescence and Career Success in
Young Adulthood. (2015) De undersöker hur föräldrars inställning till utbildning och
yrken påverkar karriären för deras barn (a.a. 2013, 762-764) Artikeln är baserad på data från ’National Longitudinal Study of Adolescent Health’ som samlades in under fyra omgångar mellan 1994-2008. Resultatet visar att föräldrarnas inställning till karriär, påverkar en människas karriärval som ung vuxen. En positiv inställning gagnar karriären. Enligt Gordon och Cui är detta förenligt med social inlärningsteori. Här ser vi en koppling till influenser som påverkar killarna från Afghanistans syn på högstatusyrken.
Målgruppen - afghanska killar
Åsa Sundelin (2015) lyfter i sin avhandling att det är problematiskt att den fördjupade kunskapen om migration och studie – och yrkesvägledare är begränsad, då professionen möter många unga i migration. Sundelin ser att den forskning som hittills gjorts gällande vägledningssamtal inom skolväsendet framförallt belyser svenskfödda elever. Ett antagande vi gör är att själva målgruppen -unga i migration- är underrepresenterad även i andra vägledningssammanhang än själva samtalet. ”I åldern 16 - 18 år motsvarar de nyanlända ungdomarna nästan åtta procent av befolkningen i samma åldersgrupp.” (Skolverket, 2016) Denna siffra tillsammans med den begränsade forskningen om nyanlända ungdomar, gör vårt examensarbete högst relevant för yrkesgrupper som kommer i kontakt med dessa.
Yrken och status
Att ha ett yrke innebär både att få lön och en statusgivande yrkesidentitet utifrån samhällets socialisering. Yrkesstatus kan sägas vara en form av klassificering och grundar sig på människors egenbild kring värderingar och kunskaper. (Ulfsdotter Eriksson 2006, 199; Ulfsdotter Eriksson & Svensson 2009; Flisbäck & Ulfsdotter 2011, 19) Vad status i förhållande till yrke egentligen inkluderar är dock oklart, men: “Människor verkar trots allt ha en tämligen klar uppfattning om vilken status yrken har i relation till varandra. De har en känsla för yrkesstatus.” (Ulfsdotter Eriksson 2006, 13-14) Denna känsla anger även vilka förväntningar man har inför ett yrkes status och vilken lön som anses vara rimlig, samt vad som är accepterat att göra inom yrkets gränser. (Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009, 6)
Faktorer på yrken med hög status
Aspekter kring vilka faktorer som påvisar vår frågeställning kring vad ett högstatusyrke är, ger Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009, 6) en sociologisk förklaring till:
Hur vi uppfattar och värderar olika yrken är också en del av hur vi konstruerar omvärlden. Yrken utgör vidare en väsentlig del av samhällsstrukturen och visar sig då bland annat i krav, inflytande, makt och belöningar.(Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009, 6)
Malach - Pines och Kaspi - Baruch (2008, 306) undersöker personer som utbildar sig till manager. Denna utbildning kan antas generera ett yrke med hög status. Malach - Pines och Kaspi - Baruch (2008, 314) visar i sin artikel faktorer som påverkar valet av karriär. Dessa är: my skills; my education; promotion opportunity; free choice; financial rewards; quality of life; love of career; training; jobmarket. Likheter mellan dessa och faktorer som utgör yrken med hög status, finner vi i Flisbäck & Ulfsdotter Erikssons (2011, 18) Svensson & Ulfsdotter Erikssons (2009, 66-69) och Ulfsdotter Erikssons (2006, 99) forskning. Där visas faktorer som indikerar hög status kring yrken, av vilka de mest betydelsefulla är: Hög lön (84 %); Karriärmöjligheter/ kräver stor skicklighet/ fritt och självständigt/ mycket ansvarsfull (80 %); Stort inflytande/ kräver hög moral och ärlighet (70 %); Nyttigt i samhället (61 %); Ge hjälp till andra (56 %) Lång utbildning (49 %); Manlig dominans (23 %) Procentsatsen visar den andel av
respondenterna som tyckte det var viktigt eller mycket viktigt i förhållande till yrkets status. Även faktorer som lång erfarenhet och stora arbetsinsatser indikerade hög status. Svensson och Ulfsdotter Erikson (2009) och Ulfsdotter Eriksson (2006) har delat upp högstatusfaktorer i två dimensioner: Det goda arbetet och Det lönsamma arbetet. Det goda arbetet handlar om erfarenhet, krav på kvalifikationer och förutsättningar i yrket. Även arbetsinsatsens storlek, ärlighet, moral samt graden av ansvar, innefattas i denna dimension. Det lönsamma arbetet innehåller faktorer som genererar belöningar av olika slag. Som ekonomiska belöningar i form av hög lön och möjlighet till karriär. Symboliska belöningar som popularitet. Dessutom ingår det i denna dimension att yrket är manligt dominerat. (Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009, 67-78; Ulfsdotter Eriksson 2006, 101-202)
Influenser
Den forskning vi tagit del av har lyft tre huvudinfluenser som sägs kunna påverka en ung människas syn på yrkesstatus. Dessa är: vuxna; utbildning och kultur.
Vuxna
Tidigare forskning belyser att en del av de influenser som påverkar en människas syn på sina karriärmöjligheter, är personer som finns i dennes närmiljö och/eller är förebilder.
(Gordon, Mellissa och Cui, Ming.2015; Malach - Pines och Kaspi - Baruch 2008, 313) Linde och Ulfsdotter Eriksson (2014, 3) skriver: “An informed socialization, including recognition of a specific occupational identity, ensures family heritage.” Detta innebär att karriärmöjligheterna baseras på en människas familjs sysselsättning. Med andra ord, att gå i föräldrarnas fotspår.
Gordon och Cuis (2013) forskning visar att det är av vikt att föräldrar har en positiv inställning till karriär, då den har en direkt inverkan på alla aspekter av unga vuxnas karriärframgång. Dock är föräldrars syn på inkomst den starkaste faktorn. (Gordon & Cui 2013, 768)
Utbildning
I sociala sammanhang presenterar vi oss oftast genom att säga vad vi har för sysselsättning. Denna presentation av vad vi gör, vårt yrke, säger en hel del om vår kunskap, utbildningsnivå och kompetens. En slags identitetsmarkör. (Linde och Ulfsdotter Eriksson (2014, 3); Flisbäck och Ulfsdotter Eriksson (2011, 101-197) Det
som sägs om kunskap, utbildning och kompetens är dock en tolkningsfråga, då många delar ligger i vad en utbildning eller ett yrke innebär. Detta lyfter Svensson och Ulfsdotter (2009, 13-14):
Hur vi uppfattar yrken beror inte bara på vår egna direkta erfarenheter utan också på hur yrkesgrupper presenterar sig själva och blir presenterade av andra aktörer i samhället. […]Här spelar exempelvis skolans lärare, läromedel, yrkesvägledning och praktikmöjligheter en viss roll jämte inslag av presentationer av representanter för vissa yrken som deltar i sådan verksamhet.
Även föräldrar har en stor del i hur tidigt barn får möjlighet att lära sig om vikten av utbildning. Det vill säga vad utbildning kan innebära för framgångar i livet, såsom att få tillgång till en väg mot karriär. Att få en sådan positiv attityd till utbildning och karriär, leder troligast till större framgång på arbetsplatsen hos unga vuxna. Med framgång menas yrken med högre status och/eller högre lön. (Gordon & Cui 2013, 763)
Kultur
Flisbäck och Ulfsdotter Eriksson (2011, 19) lyfter en influens som påverkar kultur: ”Status är en värdering som vilar på kollektiva och kulturellt styrda uppfattningar.” Även i Ulfsdotter Eriksson (2006, 87) står det att statusuppfattning kan ”[…]tolkas som ett mått på rådande samhällelig kultur och dess normer – skilt från individers egna värderingar – som ett socialt faktum.” Däremot har yrkets status inte visat sig ha betydelse gällande att identifiera sig och vara stolt över ett yrke (Linde & Ulfsdotter Eriksson 2014, 8) Vi har dock ett behov i vår mänskliga kultur att rangordna. Vilket kan ses som ”[…] ett sätt att bringa ordning i en föränderlig och flexibel värld.” (Flisbäck & Ulfsdotter Eriksson 2011, 14)
Målgruppen i denna studie – killar från Afghanistan- har ett kulturellt ursprung som inte kan likställas den svenska kulturen. (Thurén 2014, 97) Att kulturella olikheter inverkar visar Malach - Pines och Kaspi - Baruchs (2008) resultat, som indikerade på stora interkulturella skillnader gällande influenser och målsättning kring yrkesval, då specifikt inom management.
Sammanfattning
Detta examensarbetes första frågeställning handlar om vilka faktorer som visar på ett högstatusyrke. I tidigare forskning har vi funnit följande: Hög lön; Karriärmöjligheter;
Kräver stor skicklighet; Fritt och självständigt; Mycket ansvarsfull; Stort inflytande; Kräver hög moral och ärlighet; Nyttigt i samhället; Ge hjälp till andra; Lång utbildningstid; Manlig dominans; Lång erfarenhet; Stora arbetsinsatser.
Gällande vår andra fråga om huruvida influenser kan sägas påverka synen kring vad ett högstatus yrke är, har vi funnit tre sådana i tidigare forskning: Vuxna; Utbildning; Kultur.
Teori
The Systems Theory Framework (McMahon, Patton 2014), förklarad genom bild se Bilaga 3, utgör den teoretiska ramen för detta examensarbete. Vi har valt att använda oss av förkortningen STF, och att inte översätta de teoretiska begreppen från engelska till svenska i den löpande texten. Det här kapitlet inleds med en kort presentation av STFunder rubriken STF:s uppkomst, syfte och innehåll. Därefter fördjupar vi oss inom STF:s ramverk under följande rubriker: The individual system (Individens system); The contextual system (Det kontextuella systemet); The recursive nature of the interaction (Den återkommande interaktionen); Change over time (Förändring över tid); Chance (slump, chans). Kapitlet avslutas med Valet av STF, där vi motiverar vårt val.
STF:s uppkomst, syfte och innehåll
STF formades av Wendy Patton, Professor och ‘Executive Dean of the Faculty of Education at the Queensland University of Technology’ och Mary McMahon, ‘Senior Lecturer in the School of Education at The University of Queensland’. (McMahon, Patton 2014, xvii)
Ett systemteoriperspektiv gör det möjligt för utövare att välja från den teori som är mest relevant för individens behov och situation. (McMahon, Patton, 2014, 263) STF beskriver de processer som styr en individs val i form av system (a.a. 2014). Teorin kan visa upp en makrobild av karriärteorier och dess relationer med andra. Dessutom presenterar den en ram av influenser som är relevanta för enskilda personers karriärutveckling. (a.a. 2014, 241) Att skilja en del från helheten, skulle leda till en vilseledande bild av individens möjligheter. (a.a. 2014, 272)
STF:s syfte är att visa på två delar av karriärteori; content (innehåll) och process (a.a.
2014, 243):
The content influences (påverkan av innehåll) - ’the individual system’ (individens system)
- ’the contextual system’ inklusive ’the social system’ och ’the environmental societal system’ (det kontextuella systemet inklusive det sociala systemet och miljö/samhällssystemet)
The process influences (påverkan av processer)
- ’the recursive nature of the interaction’ mellan individer och deras ’contextual system’ (den återkommande interaktionen mellan individer och deras kontextuella system)
- ’change over time’ (förändring över tid), och - ’chance’ (slump, chans)
STF:s ramverk presenteras som ovanstående, för att visa på delarna, komponenterna, i systemteorins syn på karriärutveckling, komponenternas samverkan, samt dess bidrag till helheten. Ramverket identifierar variabler för individen och visar på nyckelinfluenser i karriärutveckling. McMahon och Patton (2014, 243) uppger att de avsiktligt valde att använda sig av ordet influenser för att beskriva de intrapersonella och kontextuella faktorer som är relevanta för karriärutvecklingsprocessen. De menar att influenser är en dynamisk term som kan återspegla både innehåll och process. En influens tillför något i en individs system, och relaterar till systemet på ett antal olika sätt.
The individual system – Individens system
Genom systemteori, ges möjligheten att söka efter relationer och mönster mellan variabler som är relevanta för individen. (McMahon & Patton 2014, 241) Individen är deltagare i sina system, som både mottagare och bidragsgivare. (a.a. 2014, 275)
Centralt för STF är individen, vars system av karriärinfluenser presenteras i en cirkel i mitten av ramverket. Influenserna finns hos alla individer, men ser olika ut från person till person (a.a. 2014, 245). Influenserna i ’The individual system’ är: kön; ålder; självbild; hälsa; förmåga; oförmåga; fysik; livsåskådning; personlighet; intressen; värderingar; färdigheter; förmågor; kunskap om arbetsmarknaden; sexualitet; etnicitet (a.a. 2014, 24 - 25).
The contextual system – det kontextuella systemet
‘The contextual system’ inkluderar ‘the social system’ samt ‘the environmental societal system’. Även dessa system har influenser som påverkar individen på olika sätt:
- The social systems (det sociala systemets) influenser består av: kamrater; familj; media; samhällsgrupper; arbetsplats; utbildningsinstitutioner (McMahon, Patton, 2014, 24 - 25).
- The environmental societal systems (miljö/samhällssystemets) influenser består av: politiska beslut; historiska trender; globalisering; socioekonomisk status; arbetsmarknad; geografiskt läge (a.a. 2014, 24 - 25).
The recursive nature of the interaction - den
återkommande interaktionen
STF skulle inte vara fullständig utan att bekräfta processen av inflytande både inom och mellan ramverkets system. Här finns många viktiga aspekter av influenser, till exempel att de är icke-linjära, ömsesidiga och går i flera riktningar. Här finns även tidsaspekter som det förflutna, nutid och framtid. Vart och ett av systemen och delsystemen är öppna, och därför möjliga att tränga igenom och påverka. De streckade linjerna i STF:s influenser representerar detta. Det sker en återkommande interaktion mellan influensernas system. Individer och deras system upplever alltså sin egen, återkommande interaktion. (McMahon, Patton 2014, 254 - 255)
Change over time – förändring över tid
Även inom ’change over time’, finns tidsaspekten. McMahon och Patton (2014, 258), skriver att en individs karriärutveckling måste sättas i relation till dennes livsstil och familjelivscykel. Framtida överväganden som förväntad livsstils- och arbetsmarknadsutveckling, kan också påverka karriärutvecklingen hos individen. ’Change over time’ underlättas genom den utveckling som sker under den process som leder fram till karriärbeslutet. Processen kan inte förklaras med samma modell för alla människor. Beslutsfattandet är unikt för varje individ. (a.a. 2014, 265) Här betonar McMahon och Patton (2014, 259), att det är avgörande att individen accepterar att lärandet är livslångt.
Chance – slump, chans
Systemteori möjliggör införandet av influensen ’chance’. Här betonas att denna influens endast sker om den uppfattas av den enskilda observatören. Den är konstruerad genom att systemen är sammankopplade, vilket innebär att en förändring i en del av systemet medför förändring i en annan. Men från en individs perspektiv är sammankopplingen kanske inte uppenbar, och därför kan en händelse vara oväntad och förklaras med hjälp av ’chance’. (McMahon, Patton 2014, 259)
Valet av STF
Sett till att vi talar om nyanlända killar från Afghanistan som grupp, kan det tyckas anmärkningsvärt att vårt val av teori fallit på STF där individen har en central roll. McMahon och Patton (2014, 262), menar att tyngdpunkten i karriärutveckling fokuserar på individen och inte på teori. De anser att med anledning av detta, kan systemteori tillämpas på en makronivå, såväl som på en mikronivå. Vi ser att vår studie är beroende av en teori som visar på interaktionen mellan dessa nivåer. Vi intervjuar individen på mikronivå, men ställer också dennes tankar i relation till influenser som geografiskt läge, på makronivå. McMahon och Patton (2014, 264), skriver att när det gäller frågor om kön, ras och etniska grupper, sexuell läggning och social klass, uppmärksammar systemteorin den återkommande interaktionen mellan variabler som påverkar olika möjligheter till struktur, inklusive psykologiska, ekonomiska och sociopolitiska. Dessutom visar systemteorin på de dynamiska interaktionerna mellan individen, och influenser som historiska, sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, tekniska och organisatoriska. Här kan karriärbeslut och planering förstås. Mot bakgrund av detta, ser vi att STF är ytterst användbar för detta examensarbete.
Sammanfattning
Centralt för systemteorin The Systems Theory Framework (STF) är individen och de influenser som kan påverka dennes karriärval. Influenserna finns hos alla individer, men ser olika ut från person till person.
STF:s syfte är att visa dessa influensers innehåll och process genom:
• The content influences: the individual system; the social system; the environmental societal system.
• The process influences: the recursive nature of the interaction; change over time; chance.
Metod
I detta kapitel redogör vi för den metod vi har använt oss av i examensarbetet. Det gör vi under följande rubriker: Metodval och metoddiskussion; Urval; Datainsamling; Analysform; Etiska ställningstaganden.
Metodval och metoddiskussion
Detta examensarbete är en empirisk undersökning där en kvalitativ metod genom intervjuer (intervjuformulär se Bilaga 1) är grunden. Vår bedömning är att den kvalitativa undersökningen är bäst lämpad sett till risken för språkförbistring samt vårt syfte. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med stöd av intervjuformulär (Larsen 2009, 83, 88). Frågorna från formuläret kompletterades med uppföljningsfrågor med syfte att förtydliga respondenternas svar, detta med stöd av tolk.
Den djupa och breda kunskapsinblicken de kvalitativa intervjuerna (Larsen 2009, 27) gav, skapade det empiriska material vi behövde för att genomföra vår undersökning. Eftersom målet för undersökningen var att inhämta kunskap och förståelse, inte att generalisera.
Vi ser att fördelarna med en kvalitativ metod till skillnad från en kvantitativ, är att minimera risken för bortfall hos respondenterna (Larsen 2009, 26), och att säkerställa att respondenterna förstått våra frågor (Larsen 2009, 27) Utifrån Kvale (2014, 310-315) och Larsen (2009, 78) ser vi att nackdelen med vår kvalitativa metod är att den inte kan tolkas generaliserande, då den bygger på slumpmässigt urval. En annan nackdel är intervjueffekten (se vidare läsning Larsen 2009, 27 – 28).
Urval
Mellan 2002 och 2014 varierade andelen flickor mellan 15 och 42 procent av samtliga ensamkommande. Till följd av det höga antalet Afghanska pojkar var hela 92 procent pojkar och endast 8 procent flickor under 2015. (Statistiska centralbyrån, 2015)
Eftersom de ungdomar som anländer till Sverige från Afghanistan framförallt är killar, har vi baserat vårt urval på det. Därmed har vi gjort ett godtyckligt urval (vidare läsning
Larsen, 77 - 78) av respondenter. Urvalet är också geografiskt godtyckligt, då samtliga respondenter studerar vid samma gymnasium. Anledningen till att vi valde just detta gymnasium, är att skolan har elever mellan 16 - 18 år som är nyanlända killar från Afghanistan, vilken är vår fokusgrupp. På gymnasiet arbetade också studiehandledare från Afghanistan. Då dessa kunde agera tolkar, fick också vårt val av gymnasium en ekonomisk aspekt, eftersom vi inte behövde avlöna någon. Studiehandledarna har tystnadsplikt genom sina anställningar och arbetar inte i killarnas respektive klasser.
Datainsamling
Elva stycken killar från Afghanistan i åldrarna 17-18 år ville bli intervjuade. Lotten fick avgöra vilka som skulle få delta i studien, då vi valt att endast intervjua sju elever. Därför blev fyra av killarna reserver. Vi skulle även intervjua studiehandledarna från Afghanistan. Tanken var att de också skulle bidra till kapitlet Afghanistan. Samma dag som vi skulle intervjua dem, fick vi veta att en av dem blivit sjukskriven några veckor. Detta innebar att vi inte hade tillgång till den tolkning vi önskade för att genomföra alla intervjuer. Det var bara fem dagar kvar till intervjudagen med helg emellan, då vi kontaktade ännu en studiehandledare. Han ställde upp med bakgrundsfakta till kapitlet Afghanistan.
Intervjuerna med studiehandledarna (se Bilaga 2) var ”ostrukturerade” (Larsen 2004, 94) Vi valde att inte spela in och transkribera dessa intervjuer, då studiehandledarna inte tillhörde vår respondentgrupp.
För att minska risken för språkförbistring, hade vi presenterat frågorna för en av studiehandledarna innan intervjuerna ägde rum. Hon menade att vi hade lagt oss på en lämplig språklig nivå. Respondenterna fick intervjufrågorna fem dagar innan intervjuerna skulle ske. Detta upplevde vi gav en ökad språkförståelse hos respondenterna. Nackdelen med att de fått ta del av frågorna i förhand, är att killarna kan ha förberett svaren innan intervjun. Vi ser ändå att fördelen med att överbrygga språkbarriären vägde tyngre.
På intervjudagen blev det några missförstånd från vår sida. Detta resulterade i att två elever inte var kvar i skolan när intervjun skulle göras. Dagen efter sökte vi därför upp dessa elever, bad om ursäkt och frågade om de fortfarande ville delta. Det ville de. Med anledning av missförstånden, hade vi endast tolkstöd i fem av intervjuerna. Det visade sig att de två elever som inte hade tolk, hade bra språkförståelse och ett varierat
ordförråd, varför frånvaron av tolkning inte blev ett hinder.
I transkriberingen valde vi bort inslag som hummanden, harklingar, pauser, skratt, suckar. En del av respondenterna hade svårt att uttala vissa ord på svenska. Här valde vi att skriva det ord de åsyftade. Detta kan inte anses ligga i linje med hur en transkribering efterföljs. Men som Kvale (2014, 218) skriver: ”Utskrifter är översättningar från ett muntligt språk till ett skrivet språk[…]” Det vill säga att även om vi återgivit ovannämnda inslag, hade det ändå inte speglat den verkliga intervjusituationen.
Analysform
Den analysform vi använt, är innehållsanalys för att identifiera mönster, skillnader, samt gemensamma drag i studiens resultat (Larsen 2009, 101-102).
Examensarbetet är grundat på en empirisk undersökning. Vi har valt att använda systemteorin The Systems Theory Framework (McMahon, Patton 2014), för att analysera resultatet av intervjuerna med de nyanlända killarna från Afghanistan. STF har förstärkts med delar av kapitlet Afghanistan.
Vi har tematiserat svaren på våra frågeställningar utifrån STF:s influenser.
Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer angående etiska ställningstaganden, har efterföljts. Vi informerade samtliga respondenter och studiehandledare om riktlinjerna. Nedan framgår vilka krav och på vilka sätt denna studie har uppfyllt dessa.
Informationskravet (a.a. 2002, 7): Genom att informera respondenter och studiehandledare om vad deras deltagande skulle innebära i vårt examensarbete, har informationskravet följts. Vi delade även ut frågeformulär i förväg. Detta för att förbereda respondenterna inför intervjuerna, och öppna för möjligheten att avböja deltagandet.
Samtyckeskravet (a.a. 2002, 9): Respondenterna och studiehandledarna deltog på frivillig basis, och kan därmed sägas uppfylla samtyckeskraven. Det finns inget beroendeförhållande mellan oss författare och undersökningsdeltagarna.
Konfidentialitetskravet (a.a. 2002, 12): Detta uppfyllde vi genom att upplysa om vår tystnadsplikt. Samt att garantera anonymitet. För att förstärka detta, bad vi
respondenterna att välja ett påhittat afghanskt namn som vi använde i arbetet. De såg aldrig varandras namn. Inga anteckningar finns från dessa intervjuer. De inspelade intervjuerna kommer att raderas vid publicering av denna studie. Då vi valt att i transkribering ”försvenska” språket och ta bort olika ljudliga företeelser, ökar vi säkerheten kring att inte kunna identifiera vem som sagt vad. Vi tog också bort namn på artister och liknande som uppkom vid intervjuerna, och som skulle kunna härledas till en enskild respondent.
Nyttjandekravet (a.a. 2002, 14) Detta efterlevdes genom att de intervjuer vi gjort ej kommer att finnas att tillgå annat än för detta examensarbete. Det finns heller inga personuppgifter kopplade till denna studie som kan användas för beslut eller åtgärder.
Resultat
Detta kapitel inleds med en mycket kort presentation av respondenterna vars namn är fingerade. Därefter redovisas resultatet utifrån fem tematiska rubriker: Drömyrken; Förebilder; Viktiga faktorer vid yrkesval; Yrken med hög status; Faktorer på högstatusyrken. Under dessa presenteras respondenternas svar genom citeringar och refereringar.
Presentation av respondenter
Respondenterna som presenteras nedan har påhittade namn. Deras ålder och varifrån de kommer stämmer dock med verkligheten. Karta över Afghanistan kan ses i Bilaga 4. Omar, 18 år, från Mazar-i-Sharif, norraAfghanistan.
Erfan, 17 år, från Ghanzni, södra Afghanistan. Safi, 17 år, från Kapisa, södra Afghanistan.
Ehsan, 18 år, från Ghanzni, södra Afghanistan. (Ingen tolk, därav mycket kroppsspråk och säkerställande av information.)
Muhammad, 17 år. Flyttade från Daikondi i Afghanistan till Iran när han var 9 år. (Ingen tolk, därav mycket kroppsspråk och säkerställande av information.)
Hussein, 17 år, från Maidan Wardak, södra Afghanistan. (Respondenten behövde använda mycket tolk.)
Saber, 17 år, från Kunduz, norra Afghanistan.
Drömyrken
Alla respondenter utom Hussein hade yrkesdrömmar. ”Vad vill du jobba med när du är vuxen?” frågade vi. Hussein svarade: ”Ja inte drömmer just nu.” Då ställde vi följdfrågan: ”Har du drömt om något yrke när du var liten?” Han sa:” Jag ville något bra i framtiden.” ”Vilket jobb är bra?” Undrade vi. ”En läkare kanske”, svarade Hussein.
Hur drömmar om yrken kan ändras och även vara någon annans vilja, belyste Safi:
Förut jag tänkte på att jag ska bli läkare för att min mammas mål att ”Du blir läkare”. Men nu jag tänker alltså, det tar mycket tid, kanske tio år man läser då, kan
bli läkare. Nu jag tänker att bli journalist. Men inte skriva i tidning eller någonting, nej, prata på teve, intervju, reporter man kan se. Reporter man kan gå till andra länder, utrikeskorrespondent.
Saber pratade om att ha ett yrke som huvudsaklig sysselsättning, och samtidigt arbeta med annat:
Jag ska arbeta med olika saker. Men den största är läkare som ska jobba med. Ja, drömmer eller önskar kunna jobba med. […]Ja, vid läkare jag ska bli konstnär och ha egna konst som tavla och teckningar. Och jag är en simtränare också samtidigt.
Fyra av respondenterna hade ännu inte bestämt riktning gällande yrken och framtid. Erfan var en av dessa:
Jag har inte bestämt exakt, men jag har två val att jag vill, någonting som är handläggare eller som chef någonting, jag vill jättemycket sådant. Eller polis, jag önskade när jag var liten.
Ehsan och Muhammad ville bli något inom musikvärlden. ”Jag tänker att jag ska bli sjungare… Ja sångare. Ja”, svarade Ehsan. ”Jag vill bli nånting om musik, vet inte exakt vad men, kanske en musiker eller”, sa Muhammad.
På frågan om vad respondenterna ville jobba med som vuxna, uppgav de: advokat; politiker; diplomat; handläggare; chef; polis; tevereporter; utrikeskorrespondent; musiker; sångare; läkare; konstnär; simtränare. Samtliga yrken hade hög status enligt respondenterna.
Förebilder
Gällande förebilder valde vi att inte särskilt fråga om föräldrar eller familj av respekt för respondenternas livssituation. Frågan löd istället: ”Har du någon vuxen som förebild?” Några av respondenterna blev osäkra på vad de fick svara. Ett exempel på det var Ehsans svar ”[…] jag har en känd person som. Han är sångare. Men han kommer från [namn på landet]. Kan jag säga det? […]” Vi sa att alla svar var tillåtna. Då fortsatte Ehsan: ”Han heter [artist-namn] Han är jättebra sjungare och han är jättebra spela musik. Omar frågade ”Om det är levande eller död, det spelar ingen roll?” Vi visade med vårt kroppsspråk att det inte hade någon betydelse.
Fem av respondenterna nämnde en förebild, två av respondenterna hade två förebilder vardera.
Ehsans och Muhammads förebilder var sångare. Dessa sångare är mycket kända i sin respektive genre. Ett annat exempel på en förebild med kändisstatus, är den fotbollsstjärna från Barcelona som Hussein nämnde. Ett tredje exempel är en konstnär som blivit ikon inom konstvärlden, och som var Sabers förebild.
Ledargestalter var för Omar och Erfan viktiga förebilder. Omar berättade om politiska ledare som gjort skillnad:
Det är en person som jag gillar mest […] Han var Afghanistans president och jag läste om honom mycket och så, han var jättesnäll mot människor och människor visste inte om honom, de tänkte att han var elak mot Afghanistan och så. Och sedan när han dog, så människor visste att det var en bra person, att ville hjälpa Afghanistan och alltså fixa Afghanistan på ett bra sätt. […]Finns fler personer så, det, för mig, det är en person jag har läst och jag har hört många gånger från olika människor och så det är bra personer, så finns en annan person som heter [namn på en ledare]. Så han är bra också, jag tänker på honom också, han var alltså, han var ledare för en folkgrupp och så han, ja, han hjälpte mycket och han ville, Han gjorde massa grejer för Afghanistan, för att, att ingen annan komma och vara illa mot Afghanistan och göra Afghanistan så dåligt. Det var han också. (Omar)
Erfan talade om en idrottsledare: ”Min tränare. Jag gillar jättemycket att jag blir en fotbollstränare också, nästan en som en chef för mig. Ja, han säger många saker som vi måste göra och träna så.”
Ett par av respondenternas förebilder var varken kända eller ledargestalter:
Vuxen, ja… Jag inte känner, men jag vet en kille som är, han är också afghan, men han är polis i Sverige. Och också jag, jag vill bli polis om jag blir vuxen och ska få jobb (Erfan)
Jo, jag har en kompis, […] Han bor i Sverige för tre år sedan. Han blev medborgare och har fått körkort också. Så han ska bli sjuksköterska man kan säga. Nu han praktik i sjukhuset. (Safi)
Viktiga influenser vid yrkesval
Fem av respondenterna talade om att ens yrke ska vara intressant och roligt för att man ska må bra. ”Det viktigaste är att det ska vara din favorit och det vara kul för dig när du jobba. Ja, det är viktigaste tror jag”, sa Saber. Erfan tyckte: ”Att vara inte tråkigt. Man måste vara, måste älska sitt jobb och om man älskar man blir inte trött på, av jobbet.” Att ha ett yrke där det humanitära som att hjälpa andra människor stod i centrum, lyftes av Saber: ”Det kan vara viktigt med att hjälpa människor eller ha kontakt med människor när du jobbar.” Omar delade åsikten:
Det är viktigt för mig att hjälpa människor och ha det bra med jobbet, att det känns bra med jobbet. Det är viktigt för mig. Att hjälpa folk och vara med dem och lyssna på dem, att vara rättvis.
Att få och ge information var något som Safi talade om: ”Roligt och att man vet om världen, vad händer om världen, och att man talar sanningen också.” Erfan framhöll även den sociala aspekten på detta:
Att ha kontakt med många person, inte bara sitta någonstans därinne och bara läsa och jobba med en dator och sådant. Jag vill gå och, eller prata med några, ha kontakt med någon, många person. Och fick information, ge information. Lite socialt.
Hussein såg ett bra yrke som ett jobb där man arbetar med datorer eller gör något med händerna, så som att bygga något.
Muhammad lyfte respekt samt en icke stressig miljö, som viktiga influenser vid yrkesval.
Muhammad - Det är viktigt för mig att ha lite lugnt och liksom jobba på ett ställe som respektera, respekterar mig och sånt.
Intervjuaren - Med lugnt, menar du att det inte ska vara så stressigt? Muhammad – Precis.
En av respondenterna talade om utbildning som en viktig del i ett yrkesval
Lön var en annan faktor som nämndes i valet av yrke, även om den inte sågs som avgörande. ”Det kan vara viktigt med lön.” (Saber)
Jag själv jag vill jobba med det som jag gillar jag älskar jobba med. Och det spelar
ingen roll liksom för mig att jag kunna få mer pengar eller mindre pengar. Jag trivs bra med, jag älskar musik det är nästan hela mitt liv. Det är därför jag vill jobba med det.
Yrken med hög status
Läkare var en yrkesgrupp med hög status enligt tre av respondenterna. Hussein menade att läkarna har det, därför att de har gått en lång utbildning. Safi sa:
det är läkare, läkare, inte vanlig person. Det är tio år som han läser, när han ska bli läkare och ha hög status… att gjort för folket eller för landet för att de har hög status.
Vi frågade Safi om vilken status hans förebild som var sjuksköterska hade. Han svarade: ”Det är nästan samma, man kan säga, det är samma… typ.” Med ”samma” menade han att sjuksköterska hade samma höga status som en läkare.
Tre av respondenterna ansåg att advokater hade hög status.
Vi ställde en förtydligande skalfråga gällande status till Erfan. ”Ett” var mycket låg status och ”tio” var hög. Han placerade ”handläggare” på nummer ”sju”. Han sa också att: ”Polis får en, kanske en åtta, nia. fotbollstränaren? […] Det är en … fem eller sex. Inte så jättehögt. Men jag önskade bli en fotbollsspelare, önskade jättemycket, men inte än, inte nu.”
Hussein ansåg att fotbollstränare hade hög status, för att de behöver träna mycket. Ehsan tänkte såhär kring yrken med hög status: ”Hmmm, snickare. För att då kan man få mycket tjäna mycket pengar. Och kan man också läsa bara tre år och få jobb.” Andra yrkesgrupper killarna ansåg ha hög status var politiker, statsminister, diplomat, konstnär, och:
[…]advokat eller präst. Och, men på våran tid, på nutid, det är youtube – kändis. Eller skådespelare, musiker, också det är lite hög status. Det ger man respekt till. (Safi)
En respondent menade att hans drömyrke ”sångare” hade en mellanstatus, men att den skulle bli hög om sångaren blev känd.
Faktorer på högstatusyrken
”Att bli respekterad” såg både Omar och Safi som en faktor som ger hög status. Omar lyfte dessutom att samarbete tillsammans med respekt utgör hög status:
Jag tänker att ett jobb med stor status, att alla folken tror på mig och kommer och respekterar mig och vara att ska göra någonting för dem på ett bra sätt och de tror att kommer att hända på ett bra sätt och hjälpa mig att, alltså jobba tillsammans man kan säga och göra folk det någonting bra sätt man kan säga.
Safi menade att när man jobbar med något inte alla kan, får man respekt och därigenom hög status:
För att det är deras jobb… att roligt, det är intressant att man tycker, alla människor tycker att den här jobb eller musiker, det är inte alla människor som är musiker, för att de har respekt till honom eller till henne, det är hög status.
En person som folk lyssnar på och som man kan lita på talar sanning, ger hög status enligt både Erfan och Safi.
Till exempel SVT, de har hög status. Deras journalist, eller som de jobbar där, de har hög status för att de talar sanning. Om det är några medier som de talar inte sanning de blir lite ”så så”, de har inte så mycket hög status. Det är, de har lite låg status. (Safi)
Erfan tar även upp vikten av att vara en förebild:
[…]till exempel alla känner mig och alla ska lyssna på mig, jättebra den. Om alla, en person tycker att jag är jättebra person, och någon annan kan lita på mig, och, eller tror på mig. Att många ska bli som mig.
Respondenterna ansåg också att en person som hjälper andra människor har hög status. Saber sa: ”Att kunna hjälpa människor. Det är viktigaste. Och när det är en läkare kan rädda liv för en sjuk person eller nån som skadat i någon krock. Eller bråk.” Två av respondenterna framhöll pengar och kändisskap som högstatusfaktorer. Att belysa samhällsfrågor var en faktor som gav hög status enligt Saber:
Ja, det är viktigt också faktiskt. För att en konstnär brukar och visa dom problemen som finns i samhället... genom konsten. Det behöver inte att bara att snacka om problemen. En bild kan visa och ha många meningar för en samhälle.
Så du tycker att konstnär också har hög status? Ja.
Hussein och Safi menade att hög status har sin grund i vilket yrke man har. ”Alltså, det beror på olika jobb.”
Muhammad sa att för att få hög status behöver man vara bra på det man gör.
Sammanfattning
Samtliga respondenter ansåg att deras eget drömyrke hade hög status. Majoriteten av deras förebilder var kända genom sina professioner. Som viktiga influenser inför ett yrkesval, var det vanligaste svaret att det skulle vara intressant och roligt. Enligt respondenterna var en faktor på yrke med hög status att hjälpa andra människor. Andra faktorer som nämndes var till exempel att bli respekterad; att vara högutbildad; att vara bra på något; lön. Yrken som uppgavs ha högstatus var exempelvis läkare och advokat.
Analys
Vårt examensarbetes teoretiska ramverk utgörs av McMahon och Pattons (2014) systemteori STF (Systems Theory Framework). Detta analyskapitel inleds med avsnittet ”STF och examensarbetets analys.” Här förklarar vi på vilket sätt vi använder STF i analysen av det material som utgörs av de nyanlända killarna från Afghanistans svar. Vissa delar av analysen har förstärkts av kapitlet Afghanistan. Därefter följer: The content influences; The process influences; Sammanfattning.
STF och examensarbetets analys
STF beskriver de processer som påverkar en individs val i form av system (McMahon & Patton 2014). Enligt STF är individen deltagare i sina system, som både mottagare och bidragsgivare. (a.a. 2014, 275) STF:s syfte är att visa på två delar av karriärteori; ’content’ (innehåll) och ’process’. (a.a. 2014, 243). Utifrån detta har vi valt att analysera killarna från Afghanistans svar. Detta har vi gjort med utgångspunkt från två begrepp från STF: ’The content influences’ och ’The process influences.’ Begreppen utgör även avsnittsrubriker i detta kapitel. Dessa begrepp innehåller i sin tur ett antal influenser, vilka utgör överskrifter. Det är endast influenser med direkt koppling till detta examensarbetes syfte som belyses. Det gör vi genom att behandla studiens två frågeställningar. Den första frågeställningen ”Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?” besvaras i ’The content influences.’ Den andra ”Vilka influenser kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?” svarar vi på under ’The process influences.’ I vissa avsnitt har vi förstärkt STF med delar av kapitlet Afghanistan.
Som tidigare nämnts, är STF en teori med individen i centrum. I denna analys har vi därför valt att låta den grupp av killar från Afghanistan vi intervjuat, representera individen. Med anledning av detta, anger vi inte hur många av killarna som stått för en viss tanke, utan benämningen är ”killarna.” Undantaget är i de fall endast en kille uttryckte en viss åsikt.
En viktig utgångspunkt för denna analys, är att samtliga killar ansåg att det yrke de ville bli och som kan sägas påverka deras karriärval, hade hög status.
The content influences
Detta avsnitts syfte är att besvara examensarbetets första frågeställning ”Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?”
Innehållet under denna rubrik analyseras utifrån ’the content influences’, den del av STF som visar på influenser som kan påverka en individs karriär. Dessa influenser finns inom de tre systemen: the individual system(McMahon & Pattons 2014, 24 - 25); the social system; the environmental societal system. (a.a. 2014, 243) Här har vi förstärkt STF med influenser från kapitlet Afghanistan. Det såg vi som värdefullt, därför att analysen rör sig på såväl makro som mikronivå.
The individual system
Central för STF är individen, vars system av karriärinfluenser presenteras i en cirkel i mitten av ramverket. (McMahon & Pattons 2014, 245). I ’the individual system’ finns sexton influenser. (a.a. 2014, 24 - 25). Här belyser vi tre av dem: Intressen; Värderingar; Färdigheter.
• Intressen
I STF:s influens ”intressen”, väljer vi att tala om fritidsintressen kopplade till yrken. Här nämnde killarna såväl konstnärliga intressen som musik och konst, som sporterna simning och fotboll.
• Värderingar
I detta avsnitt lyfter vi STF:s influens ”värderingar.” En stor del av intervjuerna med killarna berörde förebilders betydelse för synen på högstatusyrken. Samtalen kring detta kom i stor utsträckning att handla om värderingar. Killarna såg det som hög status att vara en förebild, att hjälpa människor, att vara en person som andra ser upp till och respekterar. De menade att ett sätt att uppnå det, var genom att hjälpa hemlandet Afghanistan, men också genom att lyckas i Sverige.
Killarna värderade även faktorer som att älska sitt jobb, att ha roligt där, och att inte stressa, högt.
• Färdigheter McMahon och Patton (2014) tar också upp ”färdigheter” som en influens i ’the
individual system´. Flera av killarna menade att färdigheter och status hör samman. För att ha hög status behöver man vara bra på det man gör. En annan talade om att ett bra
