I föregående avsnitt belyste vi de influenser som besvarar frågan ”Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?” Det gjorde vi utifrån innehållet, ’the content influences’. McMahon och Patton (2014, 272) skriver dock om att skilja en del från helheten, skulle leda till en vilseledande bild av individens möjligheter. Innehållet i detta avsnitt som besvarar frågan ”Vilka influenser kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?” behandlas därför utifrån ’the process influences’. Det är den del av STF som visar hur processerna mellan olika influenser kan påverka en individs karriär. Inom ‘the process influences’ finns: the recursive nature of the interaction; change over time; chance.
McMahon och Patton (2014, 262), menar att systemteori kan tillämpas på en makronivå, såväl som på en mikronivå. I ’The process influences’ gör vi detta genom att belysa processen mellan influenserna i de tre olika systemen i ’the content influences’: the individual system; the social system; the environmental societal system.
The recursive nature of the interaction
STF skulle inte vara fullständig utan att bekräfta processen av inflytande både inom och mellan ramverkets system. (McMahon & Patton 2014, 254 – 255) Genom att sätta influenser inom ’the individual system’ i relation till influenser inom ’the contextual system’: the social system; the environmental societal system, kan vi belysa ‘the recursive nature of the interaction’.
• Geografiskt läge, politiska beslut och utbildningsinstitutioner
Här finns ingen influens från ’the individual system’ representerad. Vi ser dock att det geografiska läget, Afghanistan, är så starkt kopplat till vårt material att vi ändå vill lyfta fram processen mellan ”geografiskt läge” och ”politiska beslut”. Som tidigare nämnts är ett exempel på hur influensen ”geografiskt läge” kan sägas påverka killarnas tankar kring hög status, att ha ett yrke där man kan hjälpa Afghanistan. Här kopplar vi samman den med ”politiska beslut”, vilka kan antas ligga till grund för killarnas önskan om att hjälpa det land de lämnat.
Vi ser också ett samband mellan influenserna ”geografiskt läge”, ”politiska beslut” och ”utbildningsinstitutioner”. Svenska Afghanistankommittén (2015) uppger ”Möjligheten till utbildning är också en viktig faktor för de unga afghaner som flyr till Sverige.”
Change over time (förändring över tid)
Killarna talade om hur deras drömyrken har förändrats med tiden. En av anledningarna till det var att utbildningstiden som ledde fram till yrket upplevdes som för lång. McMahon och Patton (2014, 258), skriver att en individs karriärutveckling måste sättas i relation till dennes livsstil och familjelivscykel. Det är ett exempel på det. Vi ser dock inte att killarnas tankar kring vad ett högstatusyrke är, har påverkats genom den förändring som skett under den tid de lämnade Afghanistan och påbörjade sitt liv i Sverige.
Chance (slump, chans)
Enligt McMahon & Patton konstrueras ’chance’ genom att systemen är sammankopplade, vilket innebär att en förändring i en del av systemet medför förändring i en annan. (2014, 259) En av utgångspunkterna för denna analys är att samtliga killar ansåg att det yrke de ville bli och som kan sägas påverka deras karriärval, hade hög status. Majoriteten av dessa yrken kräver högre studier. Vi har
tidigare nämnt att en orsak till att unga afghaner flyr till Sverige, är möjligheten till utbildning.
Sammanfattning
Detta examensarbetes syfte är att undersöka vilka influenser som påverkar synen på ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan. I detta kapitel har vi gjort det genom att analysera studiens två frågeställningar ”Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?” och ”Vilka influenser kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?” enligt följande:
Vad är ett högstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan?
Ovanstående fråga analyseras genom ’the content influences’, den del av STF som visar på influenser som kan påverka en individs karriär. I analysen har endast de influenser som kan kopplas direkt till killarnas svar om vad ett högstatusyrke är använts. Dessa influenser finns inom de tre systemen:
• The individual system: fritidsintressen; att hjälpa andra; att vara respekterad, att inte stressa, att vara bra på något; att ha roligt; att hjälpa Afghanistan
• The social system: familj; media; kändisskap; utbildningsinstitutioner; kamrater • The environmental societal system: lön; Afghanistan; Sverige; politiska beslut i
Afghanistan
Vilka influenser kan sägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?
Frågan om hur influenserna kan sägas påverka killarnas syn på ett högstatusyrke, besvaras genom ’the process influences’. Här undersöker vi hur processerna mellan olika influenser kan påverka en individs karriär som följer:
• The recursive nature of the interaction: Geografiskt läge; politiska beslut; utbildningsinstitutioner
• Change over time: Ett exempel på hur drömyrken kan förändras under tid, är betydelsen av olika professioners utbildningstid i olika skeden av livet.
•
Chance: Här ser vi hur en förändring i ett system påverkar en annan och på så sätt skapar ’chance’. En orsak till att unga afghaner flyr till Sverige, ärmöjligheten till utbildning. Killarnas drömyrken hade en direkt koppling till högre utbildning.
Diskussion
I detta kapitel ger vi vår bild över examensarbetet genom att diskutera resultatet, metodvalet och valet av teori. Därefter reflekterar vi kring skolpersonals behov av vår studie. Avslutningsvis ger vi förslag på hur detta examensarbetes forskningsområde kan vidareutvecklas.
Resultatdiskussion
Den första frågan i detta examensarbete syftar till att undersöka vad ett högstatusyrke är enligt nyanlända killar från Afghanistan. Vi känner att vi har fått svar på den frågan. Den andra frågan belyser om det finns influenser som påverkar synen kring yrken med hög status. Även den frågan har vi fått svar på.
Gällande båda frågorna ser vi dock att svaren skulle ha blivit tydligare om vi hade använt oss av en större grupp respondenter, och en mer omfattande intervju. Dessutom funderar vi på hur intervjuguiden hade sett ut, om vi hade haft en större förförståelse om Afghanistan. Vi ser också att om tid funnits att bygga upp ett förtroende mellan oss och killarna, hade frågorna kunnat se annorlunda ut. Nu valde vi bort att fråga om anhörigas yrken och yrkesstatus. Vi antog att det var ett känsligt ämne för de nyanlända, då de är ensamkommande. Av hänsyn till respondenterna valde vi också att inte fråga vilken befolkningsgrupp de tillhör, eftersom även det kan vara känsligt. Vi vet därför inte om det hade blivit ett annat resultat, då flera av de influenser vi lyfter fram kanske kan se olika ut beroende på skillnader mellan befolkningsgrupper i Afghanistan. En annan aspekt vi tror kan ha påverkat resultatet är språket, genom att vi inte har samma modersmål som respondenterna. Vi är också medvetna om att många nyanlända killar från Afghanistan väntar på svar om uppehållstillstånd. I detta arbete valde vi dock att inte fråga om det, då det inte ingick i vår avgränsning. Vi har ingen vetskap om huruvida våra respondenter har uppehållstillstånd eller ej. Man kan tänka sig att det skulle kunna påverka resultatet.
Detta examensarbetes resultat, kan sägas vara en spegling av det Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009) lyfter kring hur vår bild av det samhälle vi lever i skapas genom värderingar och uppfattningar. Och att yrken har en stor roll i denna bild (a.a. 2009, 6) Vi kan konstatera att resultatet visar stora likheter med den tidigare forskning
som belyser både synen kring högstatusyrken och de influenser som påverkar denna syn. Här tror vi att globaliseringen spelar in och skapar en alltmer gemensam bild av högstatusyrken. Vi antar att skillnaden på vårt resultat och nämnda forskning hade varit större för femtio år sedan. En annan tänkbar förklaring till den gemensamma bilden, kan vara den tid killarna från Afghanistan bott i Sverige.
Vi kan utifrån de svar vi fått på vår frågeställning om vad ett högstatusyrke är, även se ett samband med det Svensson och Ulfsdotter Erikson (2009) och Ulfsdotter Eriksson (2006) beskriver som de två dimensionerna. I den första, ”Det goda arbetet”, finns bland annat ”förutsättningar”. Det kopplar vi till killarnas svar om utbildning. Inom denna dimension, finns också ”ärlighet”. Det relaterar vi till det killarna benämnde som ”sanningen”. Den andra dimensionen, ”Det lönsamma arbetet”, innehåller faktorer som genererar belöningar av olika slag. Här ser vi en koppling till killarnas svar gällande lön, karriärmöjligheter och popularitet genom att vara känd och/eller en förebild. (Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009, 67-78; Ulfsdotter Eriksson 2006, 101-202)
Metoddiskussion
Att välja kvalitativ intervju som metod, var en självklarhet med anledning av att vi inte har samma modersmål som respondenterna. Genom den kvalitativa intervjun kunde vi använda oss av klargörande följdfrågor för att säkerställa att vi förstått respondenternas svar. Nackdelen med denna metod är att validiteten blir lägre än vid en kvantitativ, då vi nödgades göra en generalisering utifrån de sju respondenternas svar. Detta kan dock inte ses som ett generaliserat resultat. Det var heller inte vårt syfte med detta examensarbete. Vi ville ge röst åt en grupp som inte brukar höras i termer av högstatusyrken.
Gällande arbetets reliabilitet ser vi en risk med att använda tolk, eftersom vi som intervjuare inte förstår respondenternas modersmål. Då den tolkning som behövdes var så knapphändig, ser vi dock inte att tolkningen haft en direkt inverkan på resultatet och reliabiliteten.
Teoridiskussion
I detta examensarbete valde vi att endast använda oss av en teori, The Systems Theory Framework, STF (McMahon & Patton 2014). Detta därför att valet visade sig tjäna vårt syfte väl. Genom att använda oss av STF, kunde vi belysa interaktionen mellan killarnas
svar och de omgivande influenser som kan sägas påverka dem. Vi ser att en kompletterande eller alternativ teori, hade kunnat vara Bourdieus genom hans definitioner av till exempel det kulturella och sociala kapitalet. Men då ursprungskällan till denna teori är på franska, valde vi bort den.
Reflektioner
Vi tänker att samma typ av yrken som killarna från Afghanistan ansåg genera hög status, generellt sett anses ha det också i Sverige. Därför hade det varit intressant att även studera de influenser som påverkar svenskfödda elever i samma åldersgrupps syn på högstatusyrken.
Hos två av respondenterna styrde dock fritidsintresset tankarna kring framtidsval och högstatusyrken. Vi funderade över om ett starkt intresse för något ger en drivkraft som är större än alla andra influenser. Är det därför vi ser så många idrottsmän och kvinnor från världens alla hörn? Så många musiker, konstnärer, dansare och skådespelare som bryter ny mark?
Vårt examensarbete angriper ett snävt, men relevant perspektiv utifrån vår kommande profession som studie – och yrkesvägledare. Det är av yttersta vikt att vi pratar om högstatusyrken också med nyanlända ungdomar. Vår erfarenhet är dessvärre att personal inom skolvärlden inte gör detta av rädsla för att bygga förväntningar hos denna elevgrupp.