Tandhygienister och stress

Tandhygienister och stress

Ingela Johansson

Karin Schöllin

Handledare: Hanne Berthelsen

Examensarbete 7,5 hp Malmö högskola

Tandhygienistprogrammet Odontologiska fakulteten

Mars 2012 205 06 Malmö

1

Sammanfattning

Detta arbete har huvudsakligen baserats på en intervjustudie där målsättningen har varit att få en inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet på litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar på sambandet mellan tandhygienisternas arbetsförhållanden och sjukfrånvaron, medan den andra belyser tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö.

Intervjustudien lyfter fram sex områden som påverkar stress i tandhygienisternas vardag, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden är den största stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som påverkar tidsstressen är städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter.

Resultatet av studien visade att stressnivån hos de intervjuade tandhygienisterna är relativt låg. Majoriteten av deltagarna har ett positivt förhållningssätt till sitt arbete, känner stöd från kollegor och har inflytande i deras arbete, vilket resulterar i en god psykosocial arbetsmiljö. Intervjustudien som genomförts är i liten skala, och ger därmed inte en övergripande bild över tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö.

2

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

2. Bakgrund 3

3. Syfte 4

4. Metod och material 5

5. Resultat 6

5.1 Stressbenägenhet 6

5.2 Tid 6

5.3 Möjlighet att påverka 7

5.4 Stöd 7 5.5 Pauser 7 5.6 Ekonomi 8 6. Diskussion 8 6.1 Stressbenägenhet 8 6.2 Tid 8

6.3 Möjlighet att påverka 9

6.4 Stöd 9

6.5 Pauser 9

6.6 Ekonomi 10

6.7 Tvärgående diskussion 10

6.8 Diskussion av metod och material 11

7. Slutsats 11

Referenser 12

3

1. Inledning

”Och själen tärde således på kroppen och ställde till oreda i nervsystemet, och detta ökade i sin tur de själsliga problemen tills hans hälsa genom dessa reaktioner och motreaktioner var

allvarligt försämrad”.

(Bronte, Anne, Agnes Grey, 1847)

Är du stresstålig, flexibel och anpassningsbar? Då är just du den personen vi söker. Detta är

en vanlig beskrivning över de kvalitéer som efterfrågas i många platsannonser. Många gånger upplevs det som om arbetsgivarna söker en övermänniska. Man kan undra om dessa personer finns, och vad det kostar psykiskt och fysiskt att leva upp till denna vision.

Många forskningar och studier om stress har gjorts inom tandvården. Dessa har exempelvis belyst hur de olika yrkesgrupperna påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Framförallt har det fokuserats på tandläkarnas situation. En dansk studie påvisar att mer än var tredje privatanställd dansk tandläkare upplever tidspress som stressande i hög grad (1). Dessvärre finns inte studier genomförda i samma omfattning inom tandhygienistens profession i jämförelse med tandläkarna. Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut för de svenska tandhygienisterna? Känner de stor stress i arbetet?

2. Bakgrund

Under det senaste decenniet har stressrelaterade sjukskrivningar ökat lavinartat. Förr i tiden blev man oftare sjukskriven på grund av en fysisk åkomma, som exempelvis led- och muskelvärk, enligt Währborg (2). Han menar att dessa krämpor idag har fått lämna utrymme för psykosomatiska och stressrelaterade besvär såsom depressioner, trötthet, ångest och utbrändhet. Vidare anser Währborg att orsaken till detta är en följd av att vårt samhälle utvecklats i snabb takt från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, där det ställs helt andra krav på oss människor än vad det tidigare gjorde. Idag kostar våra sjukskrivningar samhället omkring 100 miljarder kronor (2).

Begreppet stress är inte något modernt och nyupptäckt, enligt Cassidy (3). Redan under trettonhundratalet användes ordet för att beteckna umbäranden eller motgångar. Termen stress tycks ha blivit ett allmänt begrepp inom fysiken på 1600-talet, då det angavs hur stor belastning ett byggnadsverk eller en bro kunde tåla. Vidare skriver Cassidy att i vår moderna tid har ordet stress blivit lite av ett modeord som oftast associeras med tidsbrist i olika former. Han menar att en stressreaktion är en av människans grundläggande funktioner. Den har i årtusenden räddat oss från faror och fått oss att blixtsnabbt reagera med flykt eller kamp. Än i dag kan vi ha nytta av denna reaktion för att mobilisera koncentration och kreativitet i speciella situationer (3).

Danielsson (4) menar att när vi ställs inför utmanande uppgifter som vi mäktar med och har kontroll över så upplever vi en positiv stress. Om uppgiften är oss övermäktig och

4

okontrollerbar, och den dessutom pågår under längre tid upplevs istället en negativ stress som på sikt kan vara skadlig för kroppen. För att undvika negativ stress är regelbundna pauser för återhämtning av stor betydelse, menar Danielsson. Arbetsrelaterad ohälsa i form av stress uppstår då kraven och förväntningarna ökar eller då påverkan och kontroll minskar, enligt Arbetsskyddsstyrelsen. Då balans infinner sig mellan krav/förväntningar och påverkan/kontroll höjs kompetensen och arbetsskickligheten (5).

En svensk studie från 2008 (6) har undersökt svenska tandhygienisters erfarenheter kring fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Studien visade att nästan alla deltagare ansåg att goda resultat i sitt arbete med patienter är en stark motivationsfaktor. Att kunna ge en god behandling och utföra arbetet väl, samt ha kontroll över situationen och vara väl förberedd var av stor betydelse. Andra motiverande faktorer är goda relationer med patienter, arbetskollegor och chefer, och att ha möjlighet till självständigt arbete och egenansvar. Vidare visar studien att faktorer som är av mer underlättande karaktär är moderna och bekväma kliniker med välanpassad och funktionell utrustning, ett professionellt samarbete där alla tar ansvar och varierade arbetsuppgifter. Tidsstress, ekonomi, brist på patienters kooperation, statiskt arbete och störande ljud från teknisk apparatur är faktorer som har en mer negativ karaktär (6). En annan svensk forskningsstudie från 2006 (7) undersökte sambandet mellan arbetsförhållanden och sjukfrånvaron bland tandhygienister. Studien visade att den genomsnittliga sjukfrånvaron för tandhygienister är tre dagar per år. Detta är en siffra som kan jämföras med övrig vårdpersonals sjukfrånvaro som ligger mellan en till tre dagar per år. Bara sju procent av tandhygienisterna var sjuka mer än 28 dagar per år, vilket överensstämmer till fullo med svenska kvinnliga arbetares sjukfrånvaro. Ett positivt resultat i studien är att 26 procent av tandhygienisterna inte hade någon sjukfrånvaro alls under ett år. Det framgick också att de allra flesta tandhygienister ansåg sig själva ha en bra hälsa. Dessa upplevde en god psykosocial arbetsmiljö vilket är förknippat med ett gott arbetsklimat och lågt krav på arbetseffektivitet. Dessutom visade studien att psykosociala ledningsfaktorer snarare än fysiska arbetsfaktorer väger tyngre vid sjukfrånvaro bland tandhygienister. Rolltvetydighet i yrket är den dominerande psykosociala faktorn som är associerad med sjukfrånvaro hos tandhygienister (7).

3. Syfte

Syftet med detta examensarbete är att få en större inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Vår förförståelse är att tandhygienister upplever stress i deras yrke av varierande karaktär. Vi tror särskilt att tid och ekonomi är väsentliga faktorer i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö. Som utgångspunkt för vår studie ställde vi oss följande frågor:

- Hur lätt har tandhygienister för att känna stress?

- Vilka arbetssituationer upplever tandhygienister som stressande? - Vilka faktorer kan minska stress i tandhygienistyrket?

5

4. Metod och material

Föreliggande uppsats baseras på en kvalitativ empirisk intervjustudie. Valet av litteratur till bakgrund- och diskussionsavsnitten har huvudsakligen bestått av böcker och vetenskapliga artiklar. I böckerna har en fördjupning skett i vad stress innebär, positiv och negativ stress, historiskt perspektiv på stress och den psykosociala arbetsmiljön. De vetenskapliga artiklarna är hämtade från den medicinska vetenskapliga sökbasen, PubMed. Följande MESH-termer användes i sökningen: ”dental hygienist stress” vilket resulterade i 72 träffar. För att ytterligare begränsa sökningen valdes det ut engelskspråkiga artiklar som inte varit publicerade i mer än tio år. Detta resulterade i nio träffar. Då tandhygienistyrket skiljer sig åt i olika länder uteslöt vi de artiklar som inte var genomförda i Sverige, och de kvarstående artiklarna blev då till antalet två.

Efter fördjupning och bearbetning av litteratur i form av böcker och vetenskapliga artiklar, bestämdes vilken inriktning arbetet skulle ha. Därefter utarbetades tre frågeställningar som detta arbete baseras på. Utifrån frågeställningarna sammanställdes 14 frågor som fick ligga till grund för intervjuerna (se bilaga). Fem kvinnliga tandhygienister från två olika kliniker deltog i intervjuerna. Två av dem var anställda på en privat klinik och resterande arbetade på en folktandvårdsklinik. Tandhygienisternas ålder var mellan 31-50 år och deras verksamma tid som tandhygienist varierade, alltifrån 5 till 15 år. Intervjuerna genomfördes på respektive klinik, i ett ostört rum som de själva valt ut. Tandhygienisterna på folktandvårdskliniken valde sitt eget behandlingsrum, medan de privatanställda tandhygienisterna valde ett annat enskilt rum.

Varje intervjutillfälle inleddes med ett socialt samtal och information gavs om hur vi tänkt gå tillväga, för att göra den intervjuade tandhygienisten så förberedd och trygg som möjligt. Intervjuerna genomfördes i samtalsform, och de var baserade på en intervjuguide. Det var på förhand bestämt vem som skulle leda intervjun, och vem som skulle föra anteckningar, observera och komplettera med följdfrågor då det fanns behov av det. Det eftersträvades att varje intervjutillfälle skulle ske i en så avslappnad och harmonisk anda som möjligt.

För att kunna göra så noggranna analyser som möjligt av intervjuerna, ljuddokumenterades dessa. De sex första frågorna var av mer formell karaktär som inte krävde några större utsvävningar, och spelades därför inte in.

I direkt anslutning till intervjuerna avlyssnades, diskuterades och analyserades det inspelade materialet, för att få en gemensam helhetssyn. Därefter transkriberades inspelningarna grundligt, mening för mening, ord för ord. Med stöd av vår handledare analyserade vi de transkriberade texterna. Vi markerade meningar och ord som vi ansåg hörde samman med hjälp av överstrykspennor i olika färger. Detta resulterade i att vi fick fram sex huvudområden som kom att ligga till grund för vår resultatdel, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Till varje huvudområde gjordes en mindmap för att tydliggöra vad som innefattas av varje huvudområde.

Innan intervjuerna informerades tandhygienisterna om att deltagandet i intervjustudien sker på frivillig basis, och att det som sägs i intervjun inte kommer att kunna härledas till dem.

6

Dessutom blev de upplysta om att ljudinspelningen kommer att destrueras efter transkription och analys.

5. Resultat

5.1 Stressbenägenhet

På frågan hur pass lätt tandhygienisterna har för att känna stress fick de svara på en skala från 0 till 10 där tio symboliserar oerhört lätt att känna stress.

Tabell 1.

Tandhygienist 1 2 3 4 5 Värde 0-10 5 5 1 1 2-3

Mer än hälften accepterar sin arbetssituation och anser att stress inte tjänar någonting till,

”Allting har sin tid. Man vinner ingenting på att stressa. Det blir bara fel” (tandhygienist 4).

En av de intervjuade som uppger en femma kan se ett samband mellan den personliga dagsformen och den upplevda stressbenägenheten, ”Ibland kan jag bara slappna av och ta

det lugnt… eller ja i andra situationer kan jag snabbt brusa upp mig och bli stressad. Det beror sig på hur man mår också” (tandhygienist 2).

5.2 Tid

Stress i samband med journalföring och andra administrativa uppgifter, var vanligt förekommande bland de intervjuade. Vissa väljer att föra journal direkt efter en patientbehandling, medan andra väljer att göra det i slutet av arbetsdagen. Tandhygienisterna upplever att den mänskliga faktorn påverkar dem i deras arbetssituation. Detta i form av att exempelvis vilja slutföra en depuration fullständigt i samband med en undersökning för att på så sätt skona patientens tid och ekonomi, ”…ja varför ska patienten komma en gång till

liksom och betala extra liksom för ett besök till när man kan hinna det här på fem tio minuter alltså eller de sista minuterna, ja så det är det” (tandhygienist 1). Detta resulterar i att deras

administrativa arbete blir stressigt genomfört eller får läggas åt sidan för att verkställas vid senare tillfälle, enligt de intervjuade tandhygienisterna.

Andra stressande faktorer inom tidsaspekten som kom fram i intervjuerna var; städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter. En tandhygienist uttrycker sig på följande vis: ”De

här mjukvarorna är ju inte paketerade i samma form, så det kan hända mycket….”(tandhygienist 5).

7

5.3 Möjlighet att påverka

Vad gäller längden på olika sorters behandlingar så finns det vissa riktlinjer som tandhygienisterna berättar om att de måste följa. Dock har de i viss mån möjlighet att påverka behandlingstiden om så behövs. Olika kliniker har olika system över hur man kallar patienter. Folktandvårdskliniken sköter sina kallelser via reception. Detta resulterar i en mer slumpmässig blandning av patienter, vilket uppfattas av tandhygienisterna som positivt då behandlingsinnehållet blir varierande. De privatanställda tandhygienisterna kallar själva sina patienter och kan därmed påverka blandningen av patienterna, ”I och med att jag kallar

patienterna så kan jag ju blanda dem och tänka nej nu får vi ha någon variation… på jobbet” (tandhygienist 4). En annan tandhygienist uttrycker på följande vis sin möjlighet till

inflytande och kontroll över sin arbetssituation; ”Det som jag bestämmer är hur jag lägger

upp terapiplaneringen. Det är ju det som jag påverkar. Det hinner jag ju med för att det är jag som bestämmer hur och vad jag ska göra, och när jag ska göra det, och hur lång tid jag behöver” (tandhygienist 3).

5.4 Stöd

Generellt upplever tandhygienisterna att arbetskamraterna ger dem det största stödet i arbetssituationen i form av att man ventilerar problem, lyssnar på varandra och hjälper varandra med diverse uppgifter när det krisar. Dock svarar en av de intervjuade att hon inte kan förvänta sig något stöd från de andra yrkesgrupperna förutom sin egen. Alla upplever att chefen finns att tillgå om ett större problem uppstår. På frågan som löd om stöd finns att få av chefen, svarar en av tandhygienisterna, ”Absolut. Och det har han sagt flera gånger. Är det

något bara kom” (tandhygienist 2).

Det tycks ha blivit en normalisering inom tandvården, enligt de intervjuade tandhygienisterna, att arbetsgruppen direkt löser de problem som uppstår på egen hand, då den ledande personen inte alltid är fysiskt närvarande. Tandhygienisterna upplever inte detta som något negativt, utan snarare stärks gruppens ansvarskänsla i och med detta, ”Det har blivit helt normalt för

oss. Man får helt enkelt anpassa sig. På något sätt upplever man till sist att det är skönt, man kan själv ta det ansvaret. Lösa problemet själv i gruppen. Ja, det kanske låter lite elakt. Ja chefen är inte här, och sånt du vet, men det egentligen det vanliga det normala för oss” (tandhygienist 2).

5.5 Pauser

Det som är gemensamt för de båda klinikerna är att det finns tre schemalagda pauser, en förmiddags- och en eftermiddagsrast på vardera 20 minuter, samt en lunch på 30 minuter. Endast en av de intervjuade uppger att hon inte hinner med att ta rast alla gånger. Tandhygienisterna uppger att pausens viktigaste funktion är att förutom att tillgodose energibehoven, få möjlighet att träffa arbetskamrater, tänka på annat, skratta och koppla av. En av de fem intervjuade uppger dock att rasten enbart består av att äta, dricka och röka.

8

Avkoppling sker först efter arbetsdagens slut. Hon uttrycker sig på följande vis. ”Det är inte

för att slappna av. Det kan jag säga på en gång för det gör jag aldrig. Huvudet snurrar på en hela tiden från morgon till kväll tills jag går hem härifrån”(tandhygienist 2). På en av

klinikerna har de kommit överens om att sträva efter att inte prata tandvård och patienter på rasten, men denna regel är svår att leva upp till.

5.6 Ekonomi

Att ekonomin spelar en stor roll inom tandvården råder det inga tvivel om. Alla tandhygienister i studien uttrycker att de ekonomiska aspekterna i tandvården väger tungt. En tandhygienist upplever att hon får positiv feedback av ledningen då hon arbetar i snabbare tempo. Tandhygienisterna försöker dock undvika att låta sig påverkas av ekonomi under deras arbete med patienterna, ”…att man ska tänka pengastyrt, då tycker jag att jag är inne på fel

linje”(tandhygienist 5). Många gånger blir tandhygienisterna påminda om ekonomin då den

står överst på agendan vid varje klinikmöte, ”Så det tas ständigt upp. Ekonomi, ekonomi,

ekonomi. Pengar, pengar, pengar” (tandhygienist 2).

6.

Diskussion

Diskussion följer de kategorier som uppstod i analysen. Därefter kommer en tvärgående diskussion som lyfter från svaren på frågeställningarna.

6.1 Stressbenägenhet

Beträffar stressbenägenheten hos tandhygienisterna visar resultaten på överraskande och positiva siffror. Med tanke på att den danska studien (1) påvisade en hög stressnivå bland tandläkare i samband med tidspress, förväntade vi oss liknande resultat bland tandhygienisterna som deltog i vår studie. Våra låga värden som vi fick fram kan ha göra med att tandhygienisterna vi intervjuade hade en hög acceptans över sin arbetssituation, och därmed inte känner så mycket stress. De arbetar under det vedertagna mottot ”stress är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Det kanske är just denna inställning som är medicinen som krävs för att klara av de tuffa krav som ställs på arbetsmarknaden idag.

6.2 Tid

Inte helt förvånansvärt uppger alla deltagare i vår studie att tiden är den främste stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter med mera. Det som vi vill uppmärksamma och lyfta fram är att flertalet av de intervjuade tandhygienisterna uppgav att den medmänskliga faktorn och empatin vid patientbehandling många gånger bidrar till tidsbrist. Att tiden är en av de främste stressfaktorerna inom tandhygienistyrket bekräftas i studien som belyser tandhygienisternas

9

arbetsmiljö (6). I denna studie, är det kort behandlingstid och stort patientantal som utgör orsaken till tidsstress.

6.3 Möjlighet att påverka

Enligt Theorell (8) reagerar vi människor med fysiologisk stress då vi fruktar att mista kontrollen över en situation. Vår studie visar att tandhygienisterna upplever att de har ett visst mått av kontroll och inflytande då de själva kan påverka upplägget av deras arbete. Troligtvis bidrar detta till en tillfredsställelse och därmed en sänkt stressnivå. Detta bekräftas av en svensk studie (6) som visar på att tandhygienister som har ett ökat inflytande över sin arbetssituation känner motivation och arbetsglädje.

6.4 Stöd

Intervjudeltagarna i vår studie uppger att det främsta stödet de får på arbetet är från kollegorna. Stödet består då av att aktivt lyssna, ventilera problem och hjälpa varandra vid krisiga situationer. Währborg (2) beskriver att stöd från andra människor utgör ett slags skydd mot stress, och vice versa att störda relationer innebär en risk för stress. Vårt arbete understödjer detta då tandhygienisterna känner stöd och upplever låg stress. Enligt vår studie kommer stödet främst från kollegorna, men vi tror att enbart vetskapen om att chefen står till förfogande om det behövs, ingiver en trygghet och ett indirekt stöd. Vår uppfattning är att tandhygienister kanske har ett större behov av att känna stöd från kollegor, då de mestadels arbetar ensamma under större delen av arbetsdagen, i jämförelse med andra yrkeskategorier inom tandvården.

6.5 Pauser

Theorell (8) belyser vikten av återhämtning för att återställa balansen både fysiskt och psykisk efter en belastning. Vidare skriver han att vad beträffar det fysiska, så återställs syreförbrukning, hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens och adrenalininsöndring till normala nivåer, kroppen blir avslappnad och muskelspänningarna släpper. Det psykiska handlar om att återfå normal pigghet, energi och fräschhet. Denna återhämtning kan komma till stånd under en kort paus av några minuter (8). Alla tandhygienister i vår studie har schemalagda pauser under dagen, vilket överensstämmer med vad som krävs för att kroppen ska kunna återhämta sig enligt litteraturen. Visserligen fyller inte pausen samma funktion för alla, men vi tror att det viktiga är att de får regelbundna avbrott från arbetsuppgifterna. Vidare skapar pausen utrymme för stöd och utbyte av erfarenheter.

10

6.6 Ekonomi

Klinikernas ekonomi är av stor betydelse, vilket alla tandhygienister är medvetna om och detta kan skapa en viss underliggande stress hos dem. Att ekonomin är en stressfaktor framkommer även i en mer omfattande studie (6) kring tandhygienisternas arbetsmiljö. Glädjande nog är alla tandhygienisterna i vår studie av den inställningen att ekonomin inte får ta överhand. Det är snarare patientbehandlingens kvalité och det personliga bemötandet som är av högsta prioritet. Här kan det finnas en risk för en rollkonflikt mellan tandhygienisternas etiska förhållningssätt och klinikernas förväntningar vad beträffar ekonomisk vinst. I studien (7) som beskriver sambandet mellan arbetsförhållanden och sjukfrånvaro visar att rolltvetydighet är den främsta orsaken till sjukfrånvaro. Om tandhygienisterna i vår studie har en hög sjukfrånvaro eller inte, framgår inte i vår studie.

6.7 Tvärgående diskussion

Genom denna intervjustudie i kombination med utvald bakgrundslitteratur har vi försökt finna svar på våra frågeställningar; Hur lätt har tandhygienister för att känna stress? Vilka arbetssituationer upplever tandhygienister som stressande? Vilka faktorer minskar stress i tandhygienistyrket? Vi känner att vi har lyckats besvara dessa frågeställningar relativt bra, genom sammankoppling av intervjuer och litteratur. Vår förförståelse om att stressfaktorerna kan vara av varierande karaktär, där tid och ekonomi har en betydande roll, har bekräftats av detta arbete.

Det är inte enbart tandhygienisterna som upplever tiden som den främste stressoren. Studier visar att även tandläkare uppfattar just tiden som stressframkallande (1). Tandhygienisten, tandläkaren och tandsköterskan arbetar i dag med teamtandvård där de tillsammans tillgodoser patienternas tandvårdsbehov. Detta samarbete kan många gånger ge stöd, vilket har en stressreducerande effekt, då man använder sig av varandras resurser och kompetens (9, 10, 11). Tandläkarna upplever dock en tvetydighet i detta då de samtidigt kan uppleva samarbetet som stressande (1). Förutom stöd är även pauser och möjligheter att påverka sin arbetssituation, faktorer som har en stressreducerande effekt i tandhygienisternas arbetsmiljö. Då både tandhygienister och tandläkare arbetar inom samma verksamhet är det inte konstigt att även dessa stressreducerande faktorer är av betydelse för tandläkarna (9, 10, 11).

Resultatet av studien visade att stressnivån hos de intervjuade tandhygienisterna inte är så hög som vi från början befarade. En bidragande orsak till detta tror vi kan bero på de intervjuades ålder och yrkeserfarenhet. Många gånger leder detta till en ökad självkänsla/ökat självförtroende, större livserfarenhet och yrkestrygghet. För övrigt upplever vi att majoriteten av deltagarna har ett gott förhållningssätt till sitt arbete och de uppvisar stor yrkesstolthet, vilket också kan härledas till deras låga stressnivå. Detta överensstämmer med Währborg (2) som uttrycker; ”Vad som orsakar stress är således inte en bestämd faktor. Snarare betraktas

individen, hennes varseblivning, tolkning och motivation, som avgörande för vilken den slutliga reaktionen blir”.

11

6.8 Diskussion av metod och material

Generellt sett är vi nöjda med intervjuerna, då de resulterade i att tandhygienisterna gav mer information än vad som efterfrågades. Detta tror vi beror på att vi förberett intervjuguiden noga, och i stort sett bara formulerat öppna frågor, vilket gav de intervjuade stor frihet att utveckla sina svar. Dessutom gavs tandhygienisterna möjlighet att bestämma tid och plats för intervjun för att på så sätt känna sig så avslappnade som möjligt och ha kontroll över situationen.

Nu i efterhand hade vi valt att formulera en av våra frågor annorlunda. Frågeställningen om tandhygienisternas stressbenägenhet hade vi istället vinklat mer åt hur pass stressigt tandhygienisterna upplever sitt yrke. När tandhygienisterna besvarade frågan om stressbenägenhet, kom de även in på hur pass stressigt de upplever sitt yrke, men det var dock inte så tydligt som vi hade önskat. De intervjuade tandhygienisterna svarade någorlunda samstämmigt på flera av frågorna. Tandhygienist 2 hade en förmåga att uttrycka sig tydligt och karismatisk, och på grund av detta härrör flertalet av citaten just från henne. Intervjustudien, som genomförts i liten skala ger en bra men däremot inte en övergripande bild över tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö.

7.

Slutsats

Vi har genom detta arbete fått fram att stressnivån hos de intervjuade tandhygienisterna är relativt låg. Majoriteten av deltagarna har ett positivt förhållningssätt till sitt arbete, känner stöd från kollegor, har regelbundna pauser och har inflytande i deras arbete. Detta resulterar i en god psykosocial arbetsmiljö och därmed en låg stressnivå.

Intervjustudien lyfter fram sex områden som påverkar stress i tandhygienisternas vardag, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden är den största stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som påverkar tidsstressen är städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter.

Inom kort är det vår tur att träda in i denna verklighet som utgör tandhygienistens vardag. Det skulle vara intressant att få ta del av en liknande men mer omfattande studie över tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö och förhållande till stress, för att jämföra om den visar på samma positiva resultat som denna studie.

12

Referenser

1. Berthelsen H, Petersen PE. Stress i en tid med nye udfordringer til tandlaegers faglighed. Köpenhamn: Tandlaegebladet. 2003;107:830-9.

2. Währborg P. Stress och den nya ohälsan. 2, [rev och utök] utg ed. Stockholm: Natur och kultur; 2009.

3. Cassidy T, Zetterström G. Stress, kognition och hälsa. Lund: Studentlitteratur; 2003. 4. Danielsson T. Vad vore livet utan stress?: om nödvändig och onödig stress och dess konsekvenser. Stockholm: Prisma; 2003.

5. Sverige. Statistiska centralbyrån Sverige. Arbetsskyddsstyrelsen. Negativ stress i arbetet: de mest utsatta yrkena = [Negative stress at work] : [the occupations most at risk]. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1997.

6. Candell A, Engstrom M. Dental hygienists' work environment: motivating, facilitating, but also trying. Int J Dent Hyg 2010;8(:204-212.

7. Petren V, Petzall K, Preber H, Bergstrom J. The relationship between working conditions and sick leave in Swedish dental hygienists. Int J Dent Hyg 2007;5:27-35.

8. Theorell T. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003.

9. Berthelsen H, Hjalmars K, Pejtersen JH, Söderfeldt B. Good Work for dentists – a qualitative analysis. Community Dent Oral Epidemiol 2010; 38:159-170.

10. Berthelsen H, Hjalmers K, Söderfeldt B. Perceived social support in realtion to work among Danish general dental practitioners in private practices. Eur J Oral Sci 2008; 116:157-163.

11. Hjalmer K. Good work for dentist – ideal and reality for female unpromoted general practice dentists in a region of Sweden. Swed Dent J Suppl 2006; (182)

13

Bilaga: Intervjuguide

1. Hur gammal är du?

2. I hur många år har du arbetat som tandhygienist? 3. Hur många procent arbetar du?

4. Vad har du för andra arbetserfarenheter? 5. Vilket patientklientel har du?

6. Hur många anställda finns det på din arbetsplats?

7. I vilka arbetsmoment/arbetssituationer upplever du stress i ditt yrke? Vill du beskriva en situation där du upplever stress?

8. Har du lätt för att bli stressad? Svara på en skala från 0-10, där 10 symboliserar att man har oerhört lätt för att stressa. Vad är det som gör att du svarar 8…?

9. Känner du att du kan sätta gränser för dig själv? Svara på en skala från 0-10, där 10 symboliserar att man har oerhört lätt för att sätta gränser. Vad är det som gör att du svarar 3…

10. Hur många arbetspauser har du under en vanlig dag? Vilken funktion har rasterna för dig? Har ni gemensamma raster på din arbetsplats?

11. Hur känner du inför arbetstempot, med tanke på antal patienter per dag, samt antal minuter per patient? Vilka ekonomiska aspekter finns i det här sammanhanget? Berätta!

12. På vilket sätt har du möjlighet att påverka din arbetstakt?

13. På vilket sätt kan du själv påverka upplägget av dina arbetsuppgifter?

14. Vilken typ av stöd får du av din chef och dina kollegor när du upplever stress?