KLASSRUMMET
Lärares uppfattningar om den fysiska miljöns utformning och dess betydelse för elevernas lärande
Anna Östman
Examensarbete på avancerad nivå Handledare i lärarutbildningen Carin Benjaminsson Vt 2009 Examinator Ulf Nytell
Examensarbete på avancerad nivå 15 högskolepoäng SAMMANFATTNING___________________________________________ Anna Östman KLASSRUMMET
Lärares uppfattningar om den fysiska miljöns utformning och dess betydelse för elevernas lärande
2009 Antal sidor:28 __________________________________________________________ Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att
undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.
Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet
besvarats.
Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov. Slutsatsen är dock att den fysiska miljön har större betydelse för eleverna än vad som tas hänsyn till idag.
_____________________________________________________
Nyckelord:
Förord
Det här examensarbetet har varit en lång men mycket intressant och givande process. Arbetet har varit mycket tidskrävande men motivationen har hela tiden varit hög och på grund av det har jag tillslut tagit mig i mål.
Jag vill först och främst tacka de lärare som medverkat och svarat på mina frågor, trots att arbetsbördan under den här vårterminen har varit större än vanligt för många lärare. Utan dem hade det inte blivit någon undersökning, så tack! Min handledare Carin Benjaminsson har varit en stöttepelare under den här processen och jag vill rikta ett stort tack till henne.
Jag vill också tacka min vän Susanne Claesson och min syster Therese Larsson som båda två har fungerat som bollplank under kritiska delar av arbetet. Min familj förtjänar också ett tack för att de stått ut med mig under hela den arbetsamma processen.
Slutligen hoppas jag att ni som läser det här examensarbetet finner det intressant och givande.
Trevlig läsning! Anna Östman
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 Syfte ... 2 Forskningsfrågor ... 2 Begreppsdefinitioner ... 2 2. Litteraturgenomgång ... 32.1 Litteratur och tidigare forskning ... 3
2.1.1 Styrdokument ... 3
2.1.2 Den fysiska miljöns betydelse ... 3
2.1.3 Den fysiska miljöns utformning ... 7
2.1.4 Faktorer i den fysiska miljön som kan påverkar inlärning ... 8
3. Metod ... 10
3.1 Forskningsstrategi ... 10
3.2 Datainsamlingsmetod ... 10
3.3 Urval ... 11
3.5 Tillförlitlighet och giltighet ... 12
3.6 Etiska ställningstaganden ... 12
4. Resultat... 13
4.1 Resultatpresentation ... 13
4.1.1 Respondenterna och deras klassrum ... 13
4.1.2 Begreppet en god fysisk miljö ... 16
4.1.3 Den fysiska miljöns betydelse ... 17
4.1.4 Lärarnas uppfattning om sitt eget klassrum ... 18
4.1.5 Övriga kommentarer ... 19
5. Resultatanalys ... 19
5.1.1 Miljön har stor betydelse ... 19
5.1.2 Lärarna är inte helt nöjda ... 20
5.2 Liknande syn på vad god fysisk miljö är ... 21
5.3 Att utforma en god fysisk miljö i klassrummet ... 21
5.3.1 Möblera för individens behov ... 21
5.3.2 Ljuddämpade lokaler ... 22
5.3.3 Bra belysning ... 23
5.3.4 Färger har betydelse ... 23
5.3.5 Tillgängligt material ... 23
5.3.6 Inflytande är inte en central del ... 24
6. Diskussion ... 24 6.1 Metoddiskussion ... 25 6.2 Resultatdiskussion ... 26 6.2.1 Slutsatser ... 27 6.2.2 Pedagogisk relevans ... 28 6.2.3 Nya forskningsfrågor ... 28 Referenser ... Bilagor ... Bilaga 1. Missivbrev och frågeformulär...
1. Inledning
Snart har jag studerat i tre och ett halvt år på Mälardalens högskola,
lärarprogrammet för grundskolans tidigare år med inriktning mot språk och språkutveckling. Under utbildningens gång har jag förvånats över hur lite man tar upp den fysiska miljöns inverkan på och betydelse för eleverna i skolan. Personligen är jag väl medveten om att miljön runt mig påverkar mig, mitt humör och min sinnesstämning.
Till exempel så kan jag inte koncentrera mig på viktiga saker när det spelas hög musik eller när det av någon annan anledning är för hög ljudnivå runt omkring mig. Jag känner mig väl till mods när jag har fint, rent och prydligt omkring mig. Då pockar inte alla saker på min uppmärksamhet och jag kan fokusera på viktiga göromål. Jag blir trött av att gå i stora köpcentrum med mycket folk och mängder med intryck. För mig är den fysiska miljön runt mig någonting viktigt och som påverkar mig oavsett om jag vill det eller inte.
Det är endast i ett fåtal kurser under min utbildning som den fysiska miljön har nämnts och då främst en specialpedagogisk kurs. Föreläsarna pratade då om hur den fysiska miljön kunde påverka barn med exempelvis ADHD. Men min uppfattning är att alla påverkas, vi vet kanske inte om det bara.
För övrigt är begreppet lärandemiljö ständigt återkommande i lärarutbildningen. Begreppet har många sidor såsom pedagogik, samspelet eleverna emellan och mellan elever och lärare, atmosfären eller klimatet i verksamheten, miljöns fysiska
utformning och material och så vidare. Det finns många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en god lärandemiljö och förutsättningar för lärande. Under
lärarutbildningen lägger man fokus på pedagogiska teorier, undervisningssätt, olika planeringsområden, kunskapssyn och liknande. Den fysiska miljön och dess
betydelse för elevernas utveckling kommer alltså i skym undan.
Skolans uppdrag är att främja lärande, varje enskild individ ska stimuleras att inhämta kunskaper. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) anger att lärande och utveckling sker i en god miljö där eleverna trivs och känner sig trygga. All personal som arbetar på skolan ska
samarbeta för att skapa en god miljö och eleverna ska få vara delaktiga i och ha inflytande över sin skolmiljö. Elevernas vilja och förmåga att ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön, ska främjas. (Lärarens handbok, 2005). Jag har saknat det här i lärarutbildningen, men tror att det är en viktig del för lärare, att ta hänsyn till för att kunna skapa en god miljö i skolan och i det egna
klassrummet. Därför har jag genomfört det här arbetet för att ta reda på mer om den fysiska miljön och dess betydelse – ur ett pedagogiskt perspektiv.
Syfte
Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet och vad lärare anser att den har för betydelse för elevernas lärande.
Forskningsfrågor
Hur definierar lärare begreppet god fysisk miljö i klassrummet?
Vad har lärare för uppfattningar om den fysiska miljöns betydelse för elevernas lärande?
Hur kan lärare utforma klassrumsmiljön så att elevernas lärande gynnas?
Begreppsdefinitioner
Fysisk miljö – allt som omger oss. Den fysiska miljön i klassrummet beskrivs av Byggforskarrådet (1992) som menar att det är ett rums helhetsupplevelse.
Helhetsupplevelsen påverkas av samverkan mellan ljus, färg och form. Materialet i klassrummet och dess placering och tillgänglighet påverkar också helhetsintrycket.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Litteratur och tidigare forskning
I den här delen redovisas forskning och annan litteratur som är relevant och ger en god bakgrund för att kunna förstå den fysiska miljöns betydelse för elevernas lärande. Under mitt sökande efter relevant forskning och litteratur har jag flera gånger stött på antydningar om att det finns för lite forskning som direkt fokuserar på sambandet mellan den fysiska miljön och elevernas lärande.
2.1.1 Styrdokument
Vad gäller styrdokumenten, som skolan och de som arbetar där ska följa, ger
exempelvis Lpo94 uttryck för att skolan ska främja lärande och den enskilda skolan behöver aktivt diskutera kunskapsbegreppet. Skolan ska ha en varierad och
balanserad sammansättning av arbetsformer och innehåll i undervisningen och låta eleverna prova på och utveckla olika uttrycksformer. Skolans kunskapssyn, uttryckt i Styrdokumenten, är att kunskap ”kommer till uttryck i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, som förutsätter och samspelar med varandra” (Lpo 94, s.6).
2.1.2 Den fysiska miljöns betydelse Normer, värderingar och kunskap
Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar att barn erövrar omvärlden genom att samspela med sin omgivning. Därför har den pedagogiska miljöns utformning stor betydelse för barns lärande. Miljön sänder budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. Aasebø Skarre och Melhuus (2007) menar att det fysiska rummet reglerar vilka aktiviteter som är möjliga och vilka begränsningar som finns. Alla institutioner förmedlar värderingar och normer genom den uppbyggnad och struktur som institutionen har. Skolan eller förskolan upplevs, av barnen, som ett eget ställe med egna normer och värderingar menar Aasebø Skarre och Melhuus och anser därför att i pedagogiska sammanhang bör man inte bara se till handlingar och aktiviteter, utan även till hur den miljö som detta ska ske i, ser ut.
Gårdsäter och Mitchell (1999) menar att både den inre och den yttre miljön i skolan har betydelse för eleverna och hur väl de lyckas med sina studier och för vilkens sorts vuxna människor de blir. För att eleverna ska bli mänskliga medborgare måste miljön vara ombonad och stimulerande. Vidare menar Gårdsäter och Mitchell att nästan alla moderna pedagogiska teoretiker har samma tankar angående solidaritet,
koncentrationsförmåga och inlärning och att de gynnas av en bra skolmiljö. Och tvärt om att mobbing, skoltrötthet och destruktivt beteende ökar då skolmiljön är dålig.
Björklid (2005) tillexempel, som är professor i pedagogik, anser att skolans fysiska miljö förmedlar stämningar och känslor. I rapporten beskriver hon vikten av en bra fysisk miljö i skolan. Om inredningen är väl genomtänkt kan den förmedla kunskap och en känsla av bra funktion. Miljön i och runt skolorna ger signaler till eleverna om vilken kvalité elevernas arbeten förväntas ha menar Björklid. Om skolans underhåll missköts och förfaller så ökar vandalisering och klotter menar hon. Vidare menar hon att skolans fysiska miljö är eftersatt och många skolbyggnader inte lever upp till läroplanernas krav. Snarare skulle de vara lämpade för den förmedlingspedagogik som användes tidigare.
Rådet för arkitektur form och design
Rådet för arkitektur form och design (2008) menar att kvalitén i den fysiska miljön påverkar faktorer som stimulans, trivsel och trygghet. Om man kan skapa miljöer där elever och personal kan trivas och känna trygghet och som bidrar till både psykisk och fysisk stimulans har det en stor betydande roll för verksamheten. Rådet för arkitektur form och design var en kommitté under Kulturdepartementet som 2004 till 2008 hade sin mandattid. Under den här tiden var ett av kommitténs projekt Vår tids skola – Hur ska den byggas? Utgångspunkten i projektet var att ta reda på om den fysiska miljön i skolan spelar någon roll. Genom att läsa lagar, styrdokument, pratat med myndigheter, experter, intresseorganisationer, anordnat internationell konferens och en nationell hearing, besökt Finland, Storbritannien och Danmark för att ta del av deras tankar angående den fysiska skolmiljön, har rådet kommit ut med en rapport. Rådet för arkitektur form och design kom i sitt arbete fram till att den fysiska miljön i skolan har betydelse både för dem som vistas i den och även för samhället i stort.
Vidare menar Rådet för arkitektur form och design (2008) att det finns ett stort behov av kunskap vad den gällande fysiska miljöns betydelse. Det behövs ökad kunskap om eleverna och personalens olika behov och om hur den fysiska miljön kan tillgodo se dessa behov på bästa sätt. Rådet för arkitektur form och design har gett regeringen tre rekommendationer till insatser på nationell nivå angående den fysiska miljön i skolan. Råden är att:
· Nationella måldokument, gällande barn och unga i skolbarnomsorg och skola, förtydligas, när det gäller den fysiska miljöns betydelse.
· Fortlöpande forskning och kunskapsbildning om skolmiljön bedrivs.
· På nationell nivå inrättas funktioner för tillsyn och rådgivning av den fysiska skolmiljön, både som livsmiljö och arbetsmiljö.
En skola att tycka om
Schürer (2006) har i sin avhandling En skola att tycka om haft för avsikt att utveckla kunskap om hur skolor kan arbeta med att utveckla sina miljöer. Projektet har
bedrivits i fyra år och har varit ett samarbete mellan Göteborgs Stads
lärare tillsammans, på olika sätt är med och aktivt arbetar med att förändra miljön, så upplever elever och lärare det som sin miljö, något som de tycker om, bryr sig om och är rädda om. Han menar även att det finns två dimensioner på
miljöutvecklingsarbete, nämligen att arbeta med sakfrågan och förändra skolans miljö och den andra som är menad att skapa förståelse och delaktighet. Schürer kallar dessa två dimensioner för aktivitetsdimensionen och meningsdimensionen och
menar att skolan måste arbeta med dessa båda för att nå ett lyckat resultat. Han menar även att arbetet ska vara småskaligt för att det ska fungera att arbeta på det här sättet.
Waldorf och Montessori
Rudolf Steiner, österrikisk filosof, författare och pedagog, är grundare till
Waldorfpedagogiken och lär ha sagt att ”Hela människan ska gå i skolan – inte bara hennes huvud” (Gårdsäter och Mitchell, 1999 s. 197). Han menade att barn lär genom att själva göra och de måste få hitta sin egen väg. Hjärtats, handens och hjärnans arbete är lika mycket värt och av samma betydelse. Inom Waldorfpedagogiken sätter man därför stor vikt vid miljön och arkitekturen skriver Gårdsäter och Mitchell (1999). För att kunna utvecklas och bli ansvarsfulla, medkännande individer, måste alla människor få ha det vackert runt i kring sig. Det handlar inte om att vara rik och kunna köpa sig vackra saker, utan man kan med enkla medel skapa ljus och harmoni i sitt hem eller i sitt klassrum.
Gårdsäter och Mitchell (1999) skriver att både en av Waldorfpedagogikens
förespråkare Ellen Key och Maria Montessori ansåg att den fysiska miljön i skolan var mycket betydelsefull för eleverna. De menade att lokalernas utformning har betydelse för om eleverna ”utsätts för undervisning” eller ”söker sig kunskaper” (s.137).
I Montessoripedagogiken är miljön tillsammans med pedagogiskt material en av två huvudbeståndsdelar, den andra är lärarna som iordningställer miljön. Polk Lillard (1993) beskriver Maria Montessoris pedagogik och hur miljön var en ”primär faktor i hennes pedagogik” (s.71). Vidare menar Polk Lillard att miljön är en närande faktor för barnet och konstruerad för att tillgodose barnets behov och samtidigt ska barnets personlighet och tillväxtmönster bli tydligt.
Lärstilsmodellen
Enligt professorerna Dunns lärstilsmodell har lärstilar (begreppet förklarar bland annat hur en individ koncentrerar sig och bearbetar nytt material, Boström & Svantesson, 2007) direktanknytning till de konkreta inlärnings- och
undervisningssituationerna. Dunns modell har av oberoende forskare uppmärksammats som den bästa vad gäller validitet och reliabilitet. Dunns
lärstilsmodell är internationellt vetenskapligt förankrad och en av de två mest kända modellerna i Skandinavien. Boström och Svantesson (2007) menar att det är en pedagogisk teori som i praktiken blir trovärdig. Dunns lärstilsmodell beskrivs av Boström och Svantesson (2007) och sägs handla om viktiga faktorer för individen när denne möter och tar sig an nytt, svårt teoretiskt material. Fem områden med
sammanlagt 20 olika faktorer finns och dessa områden påverkar individens inlärning i varierande grad. De fem områdena är miljöfaktorer, emotionella faktorer, sociala-, fysiska- och psykologiska faktorer. De 20 faktorerna som ligger under dessa
områden, är inte alla viktiga för alla individer. Men ju viktigare en faktor är, desto mer betydelse har det för individen att få behovet tillgodosett (Boström & Svantesson, 2007).
Burke och Burke-Samide (2004) skriver att det har gjorts mer än sjutton studier på miljön i Dunn och Dunns lärstilsmodell, angående ljud ljus och temperatur. Alla undersökningar visar att eleverna uppnår högre resultat eller har förbättrade attityder när deras inlärningsmiljö speglar deras lärstil. Vidare skriver Burke och Burke-Samide (2004) att forskare började undersöka sambandet mellan elevernas prestationer och den fysiska miljöns utformning för nästan tjugo år sedan och refererar till Hodges (1985). Resultaten bekräftade att det finns en betydande interaktion mellan inlärningsstilar och den fysiska miljöns utformning. Burke och Burke-Samide (2004) skriver om hur forskningsresultatet visar hur viktigt det är att uppmärksamma och ta tillvara på elevernas inlärningsstilar och tillrättalägga den fysiska miljön därefter. Det är inte meningen att eleverna ska anpassa sin
inlärningsstil till skolan utan tvärt om. Baserat på forskning om inlärningsstilar är det högst troligt att förändringar i klassrumsmiljön skulle påverka många elevers
prestationer på ett positivt sätt, menar Burke och Burke-Samide (2004).
I miljöfaktorn som är ett av de fem områden som enligt professorerna Dunn påverkar elevernas inlärning, delas miljöfaktorerna in i ljud, ljus, temperatur och slutligen studiemiljö som innefattar möbler och design. Dessa delar kan ha en avgörande roll för individens inlärning, skriver Boström och Svantesson (2007) och menar att omfattande forskning finns som bevisar detta. Behoven av hur ljud, ljus och studiemiljön bör vara skiljer sig från en individ till en annan. Boström och
Svantesson menar att om individen får behoven tillfredställda så blir han eller hon mer motiverad och presterar därmed bättre.
Burke och Burke-Samide (2004) skriver om hur lärare har hyllat, förkastat och långsamt återvänt till teorin om inlärningsstilar. I Florida, Louisiana, New Jersey, New York, North Carolina, Oklahoma och Texas har de statliga
utbildningsavdelningarna förespråkat teorin för sina skolor och då på alla
utbildningsnivåer. Sedan 1995 använder man i olika organisationer och skolsystem ”the Standard Staff Development” (Burke och Burke-Samide, 2004 s. 238), utvecklat av the National Staff Development Council i samarbete med andra professionella organisationer, för att informera lärare om professionell kvalitetsutveckling. Baserat på forskning ska professionell kvalitetsutveckling innefatta att man tar hänsyn till bland annat olika inlärningsstilar och intresseområden, undervisningen ska alltså kunna individualiseras. Pedagogik och inlärningsteorier ska vara baserat på forskning. Begreppet inlärningsstilar är forskningsbaserat och har fokus på
Griggs (2003), Farkas (2003) samt Fine (2003). Statistik visar förbättrade
prestationer, attityder och provresultat, runt om i USA efter att man börjat arbeta med inlärningsstilar.
2.1.3 Den fysiska miljöns utformning Flexibilitet och inflytande
Läroplanens kunskapssyn är att barn ”erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera” (Lpfö 98, s.6). Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar därför att utformningen ska vara på ett sådant sätt att den underlättar barns lärande, stimulerar och utmanar dem. Miljön ska inte vara statisk utan anpassningsbar och flexibel för att kunna användas på olika sätt. Olika delar ska arrangeras av pedagogerna och barnen tillsammans för att stimulera till lärande och självständiga val. Alla utrymmen ska kunna användas dagligen och en plats för ensamhet ska finnas. Aasebø Skarre och Melhuus (2007) menar att det ska finnas fysiska rum för barnens olika behov såsom att få lugn och ro, koncentration eller möjlighet att leka och utvecklas. Barnen ska kunna använda rummet och föremålen i det, efter sitt eget behov och känna att det har en viss kontroll över rummet.
Rådet för arkitektur form och design (2008) skriver i sin rapport att den fysiska miljön i skolan ska stödja den pedagogik man valt och inte motverka den. Utrymmet och organisationen av det kan erbjuda möjligheter eller hindra aktiviteter. Flexibilitet och arbetsro är centrala behov idag som behöver tillgodoses. Rådet för arkitektur form och design menar att det behövs stor kunskap om samspelet mellan människan och rummet för att kunna uppfylla dessa önskningar. Eleverna behöver få vara delaktiga i och ha inflytande över utformningen av sin omgivande miljö vilket kan leda till att eleverna får förståelse och kunskap om demokrati. Rådet för arkitektur form och design hänvisar till en brittisk studie (Design Council, 2005) som visar att skadegörelse minskar samtidigt som elevernas prestationer ökar när de fått vara delaktiga vid förändring av den fysiska miljön i skolan. Rådet för arkitektur form och design skriver att i Danmark styr två lagar den fysiska miljön i skolan. Förskolor, skolor och andra undervisningsinstitutioner ska alla systematiskt och kontinuerligt arbeta med den fysiska miljön och låta eleverna ha inflytande över och ta del av detta arbete. DCUM är ett nationellt rådgivningscentrum i Danmark som arbetar för att tillrättalägga en god utbildningsmiljö i landet. DCUM ger råd, stöd och konsultation till skolorna och deras lärare och elever, istället för att granska skolmiljön.
Ordning och struktur i Montessoripedagogik
Aasebø Skarre och Melhuus (2007) beskriver att i Montessoripedagogiken är utformningen av den fysiska miljön väl genomtänkt, för att stimulera barnens lärande . Målet är att barnen ska kunna lösa problemen själva, utan större hjälp, och därför är redskapen utformade i barnstorlek. Individuellt arbete är i fokus och det
finns ofta avskärmade bord som barnen kan sitta vid. En grundläggande faktor i Montessoripedagogikens miljö är dess ordning och struktur.
Den struktur och ordning som ligger till grund för världsalltet måste speglas i
klassrummet om barnet skall kunna ta den till sig och med dess hjälp bygga upp sin inre ordning och sin intelligens. Genom ordningen lär sig barnet att lita på sin omgivning och sin egen förmåga att på ett positivt sätt fungera i den.
(Polk Lillard, 1993 s.79)
2.1.4 Faktorer i den fysiska miljön som kan påverkar inlärning Ljud
Barnombudsmannen publicerade 1998 en enkätstudie där var tredje 10-åring klagade på att ljudnivån i klassrummet var för hög (Ellneby, 2000). Forskning från Cornell University i New York visar att buller stressar barnen och hämmar deras
intellektuella och språkliga utveckling. Tekniska högskolans rapport Buller i
barnstugor (1975) visar att bullernivån är ohälsosam och kan leda till nedsatt hörsel, psykiska problem, irritation, stress, koncentrationssvårigheter och
kommunikationssvårigheter. Ljudnivån i de barnstugor som studien utförts i var på omkring 70-90 decibel dagligen och Ellneby (2000) skriver att inom arbetslivet föreskrivs hörselskydd i ljudnivåer över 85 decibel, längre än 5½ timmar per dag. Barnombudsmannen gick år 1998 ut med en rekommendation att skydda barn mot skadliga ljudmiljöer och menade att bara för att barn är högljudda så tål de inte ljud bättre än vuxna. Tvärtom är barnens hörselsinne känsligare än vuxnas (Ellneby 2000).
Burke och Burke-Samide (2004) hänvisar till Dunn (2003) som gjort en överblick av den senaste forskningen som visar att en del elever behöver ljud omkring sig för att kunna koncentrera sig. Omkring en femtedel av grundskoleelever vill jobba under tystnad, två femtedelar behöver musik eller andra bakgrundsljud för att prestera bra och resterande är flexibla. Boström och Svantesson (2007) uppmanar däremot lärare som tillåter musik måste se till att den inte stör elever som behöver tystnaden.
Ljus
Enligt Burke och Burke-Samide (2004) påverkar ljuset i den fysiska lärandemiljön vissa elevers möjligheter att lära. Författarna påpekar att det trots detta har det forskats väldigt sparsamt på området. 1982 visade Krimsky´s forskning på
fjärdeklassare att ljuset i klassrummet påverkar elevernas prestationer. Elever som föredrog en väl upplyst miljö presterade bättre där, medans de som föredrog en miljö med mer dämpat ljus, presterade bäst där (Burke & Burke-Samide, 2004).
Enligt Boström och Svantesson (2007) visar flertalet vetenskapliga undersökningar att så kallat fluorescerande belysning (en del av det ljus som träffar ytan återsänds
omedelbart men i ett annat våglängdsområde) kan bidra till att vissa elever blir överaktiva, rastlösa och får huvudvärk. Ljusets betydelse är viktigare ju yngre barnen är menar Boström och Svantesson och anser att skolan kan skapa platser med olika slags belysning för att kunna tillgodose elevernas olika behov. Det kan till exempel vara dämpad belysning som punktbelysning, vrår med dagsljus och andra platser med skarpare ljus.
Möbler
Enligt Boström och Svantesson (2007) finns det undersökningar som visar på att två femtedelar av alla elever i grundskolan föredrar informella studiemiljöer. Det vill säga ett klassrum med soffor, fåtöljer, runda bord, mattor etcetera. Det finns även elever som föredrar den traditionella möbleringen med hårdare stolar och bänkar. Enligt Boström och Svantesson är en grupp av elever av flexibel sort som ibland vill arbeta i en formell miljö och ibland i en informell, beroende på vad de ska arbeta med, hur de mår just då eller på att miljön, för dem inte har någon stor betydelse.
Burke och Burke-Samide (2004) ger exempel på en elev som efter ett tag tappar koncentrationen under lektion och har svårt att sitta still. Detta skulle bero på att han sitter på en vanlig hård stol av trä, plats eller metall. Eleven behöver en mer informell möblering i sitt klassrum för att kunna behålla koncentrationen. Burke och Burke-Samide menar bekvämliga stolar kan bidra till ökad uppmärksamheten hos vissa elever.
Färger
Skönhet och atmosfär är en av grundfaktorerna i Montessoripedagogiken skriver Polk Lillard (1993) och förklarar att den ska uppmuntra till ett spontant och positivt
gensvar på livet. Färgerna ska arrangeras så att de harmoniserar med varandra och de ska vara både ljusa och glada. Detta för att atmosfären i rummet ska kännas avslappnad, varm och inbjudande menar Polk Lillard (1993).
Moore (2005) menar att färgen spelar en viktig roll för rummets användningsområde på grund av att vi reagerar direkt på färger, både positivt och negativt. Färgen måste anpassas efter rummets användningsområde och kulörstyrkan ska regleras med tanke på hur länge det är tänkt att man ska vistas i rummet. Starkare färger kan användas om tanken är att man inte ska vistas så länge i rummet. Enligt Moore kan man skapa arbetsmiljöer som stödjer den valda verksamheten med hjälp av färg, form och ljus och som innebär bättre förutsättningar för inlärning.
Material
Tillgång till lämpligt och varierat material har stor inverkan på vilka uttrycksformer som barnen kan använda och utveckla. Aktiviteter ska kunna utföras utan inverkan av olika störningsmoment och materialet ska finnas tillgängligt för barnen menar Pramling Samuelsson och Sheridan (1999). Vidare menar författarna att material ska vara från olika kulturer för att motverka fördomar till exempel. Materialet ska vara i olika svårighetsgrader och kunna användas enskilt eller tillsammans.
Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) skriver även att pedagoger och barn behöver vara medvetna om teknikens betydelse, särskilt datorernas, i dagens
samhälle. Datorer ska vara placerade så att de uppmanar till spontan vilja att arbeta med dem, utan krav på närvaro av vuxna.
Materialet i Montessoripedagogiken är noga utvalt och ska efterlikna verkligheten menar Polk Lillard (1993). Materialet ska hjälpa barnets ”självuppbyggande och psykiska utveckling” (s. 84) och är anpassat för olika utvecklingsstadium.
3. Metod
3.1 Forskningsstrategi
Jag har genomfört en kvalitativ studie, baserat på klassrumsbesök och kvalitativa enkäter från lärare på två olika skolor i Mellansverige.
3.2 Datainsamlingsmetod
För att få svar på mina forskningsfrågor planerade jag semi-strukturerade intervjuer (Bryman 2002) med lärare på två skolor i år F-5. Jag utformade intervjufrågor som var raka och enkla, men som förhoppningsvis skulle ge komplexa och innehållsrika svar. Omkring sex respondenter planerade jag att genomföra enskilda intervjuer med. Den semi-strukturerade intervjun valde jag för att respondenterna skulle få möjligheten att uttrycka sig med egna ord, samtidigt som jag skulle kunnat ha ställt följdfrågor. Jag hade även haft möjlighet att kontrollera att respondenten förstått frågan på ett korrekt sätt. Via mail informerade jag de skolor och arbetslag som var tilltänkta om min undersökning och de blev tillfrågade att vara med. När ingen svarade så tog jag personlig kontakt med dem. Dessvärre visade det sig att intresset för att ställa upp i intervju var svalt och för att få ihop tillräckligt med data så fick jag strukturera om undersökningen.
De semi-strukturerade intervjufrågorna gjordes om till ett ostrukturerat
frågeformulär (Stukát, 2005). Frågorna (se bilaga 1) var de samma, det vill säga öppna, raka, enkla och relativt korta och gav respondenten möjlighet att uttrycka sig i egna ord. Enligt Bryman (2002) är enkäter och strukturerade intervjuer lika på många sätt. Den största skillnaden är att vid en enkät finns det oftast inte någon som ställer frågorna utan respondenterna måste själva läsa och besvara dem. Jag tappade möjligheten att kunna ställa följdfrågor och även se till att frågorna inte blev
missförstådda. Däremot fick jag fler respondenter att vilja svara på frågeformuläret än vad jag fått om jag skulle valt att göra intervjuerna ändå. Bryman (2002) menar att denna metod passar respondenternas behov bättre då de själva kan välja när de vill svara på frågorna. Jag riskerade inte heller ”färgade svar på grund av
intervjuareffekten” (Stukát, 2005 s. 38). Frågorna i formuläret är utformade så att man ska kunna urskilja eventuella skillnader mellan lärare som arbetat länge och de som arbetat en kortare tid. Man ska även kunna urskilja om det finns skillnader beroende på lärarnas utbildning eller vilken skola de arbetar på.
För att kunna bilda en uppfattning om den fysiska miljön i de medverkande
respondenternas klassrum, har jag gjort besök i vart och ett av dem. Under besöken har jag försökt få en överblick över rummet/rummens utformning, möblering, storlek, ljus och interiör. Med hjälp av anteckningsblock och penna kunde jag under besöket skriva ned stödord för att efteråt sammanställa detta i en beskrivande text.
3.3 Urval
Jag har valt att göra undersökningen på den partnerskola och det arbetslag som jag själv varit knuten till under hela min utbildning. Jag valde den här skolan för att jag har god kontakt med lärarna och bedömde att det var lättare att få respondenter till min underökning än om jag kontaktat en skola som för mig var helt obekant. Skolan är belägen i ett samhälle i Södermanland och på skolan går det drygt 400 elever. Skolan är byggd 1998 och är därmed en relativt ny skola. Arbetslaget består av åtta stycken lärare i förskoleklass upp till år fem. Åtta stycken frågeformulär lämnades ut till arbetslaget och jag fick alla, besvarade, tillbaka.
Den andra skolan jag valt till min undersökning är en äldre skola, byggd i mitten på 1900-talet och har omkring 245 elever. Även denna skola valdes ut på grund av att jag har viss kontakt med lärarna. Skolan är belägen på en mindre ort i Västmanland och jag kontaktade rektorn för att få tillåtelse att göra undersökningen. Jag fick rektorns godkännande och lämnade ut sex frågeformulär, varpå jag fick tre stycken tillbaka.
3.4 Databearbetning och analysmetod
Resultatredovisningen har jag valt att dela in i ”nya skolan” och ”gamla skolan” för att lättare kunna jämföra om det finns någon väsentlig skillnad mellan svaren från lärare på respektive skola. Jag har noga gått igenom de inlämnade svaren flera gånger för att hitta nyckelord som sedan kunde bilda mönster. Efter att jag läst igenom materialet många gånger, började jag skönja mönster i respondenternas svar. Mönstren har jag sedan kategoriserat och vilket redovisas i resultatredovisningen. Som exempel har jag när jag läst de inlämnade svaren, upptäckt att flera nämnt något som rör möbler i sina svar på fråga nr2 (se bilaga 1). Med en grön färgpenna
exempel ”ergonomiska stolar o bord”, ”att både kunna sitta/stå vid sitt bord”, ”möbler som kan placeras på olika sätt- lätt att placera om” och liknande.
Tillsammans med andra nyckelord bildades kategorin Utrymmet, möblerna och möbleringen som du hittar på s.16. De andra kategorierna bildades på samma sätt och jag använde olika färgpennor för olika nyckelord, vilket gjorde att det blev lättare att överblicka. Att läsa igenom svaren i frågeformulären, gång på gång, krävdes för att hitta gemensamma nyckelord och mönster. Eftersom frågorna är öppna, så är svaren personliga och från början svåra att sammanställa.
Patel och Davidsson (1994) menar att generera svarskategorier på detta sätt, ur ett empiriskt material, är ett exempel på att arbeta induktivt. I analysdelen har jag haft för avsikt att lyfta resultaten till ett högre plan och använt mig av triangulering.
3.5 Tillförlitlighet och giltighet
För att kunna avgöra hur tillförlitlig undersökningen är behöver man ta ställning till om någon annan skulle komma fram till samma resultat och slutsatser om han eller hon genomförde undersökningen. För att i ett kvalitativt arbete kunna avgöra detta behöver arbetet en redogörelse för forskningens syfte, genomförande och
resonemang bakom fattade beslut. Om detta finns med så ger det en möjlighet att kunna bedöma om någon annan skulle ha kommit fram till samma resultat (Denscombe, 2000).
För att avgöra undersökningens giltighet så tittar man på hur bra det mätinstrument man använder, mäter det man vill mäta. Dessutom tittar man på ifall man mätt rätt saker. Ytterligare en aspekt på giltigheten är respondenternas ärlighet när de besvarar frågorna i frågeformuläret (Stukát, 2005).
3.6 Etiska ställningstaganden
Alla respondenter har i förhandsinformationen till frågeformuläret kunnat ta del av viktig information. Där fanns information om syftet med undersökningen,
kontaktuppgifter till mig och min handledare och de etiska principerna som jag tagit hänsyn till i den här underökningen. Respondenten fick i förhandsinformationen veta att medverkan i undersökningen är frivilligt och kan avbrytas närhelst den önskan finns. Frågeformulären kommer att behandlas anonymt och inga enskilda individer ska kunna identifieras i rapporten och inga uppgifter om enskild person kommer att lånas ut. Forskningsresultatet, det vill säga rapporten, kommer att skickas ut till rektor på respektive skola så att all berörd och eller intresserad personal kan ta del av den (Vetenskapsrådet, 2002).
4. Resultat
4.1 Resultatpresentation
I den nyare skolan deltog åtta personer i undersökningen och i den äldre skolan deltog tre personer. I rapporten omnämns den nyare skolan som den ”nya skolan, även om den är 11 år gammal. Lärarna anger att det inte finns något gemensamt förhållningssätt för att skapa en god fysisk lärandemiljö på skolan. Däremot har alla samma utgångsläge med samma sorts möblemang och liknande lokaler.
Den äldre skolan omnämns som den ”gamla skolan”, detta för att man ska kunna skilja de båda skolorna åt. Här har man inte heller ett gemensamt förhållningssätt att skapa en god fysisk lärandemiljö, anger de tillfrågade lärarna. Däremot arbetar skolan gemensamt för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet utomhus. ”Rör på kroppen – det fastnar i knoppen” skriver lärare 1.
Frågeformuläret i sin helhet återfinns i bilaga 1.
4.1.1 Respondenterna och deras klassrum
I den första frågan i frågeformuläret frågades det efter hur länge de arbetat som lärare, vilken utbildning de har, samt vilken eller vilka årskurser de arbetar i. Detta redovisas, tillsammans med resultatet av mina klassrumsbesök.
Nya skolan
Gemensam interiör i den nya skolans klassrum är vita väggar, bra ljusinsläpp både högt uppifrån och från stora fönster längs ena sidan av rummet och taklampor med valbart ljus (uppåtriktat och/nedåtriktat). Borden är ganska höga och stolarna är snurrbara och kan ställas in efter elevens längd. Klassrummen har en vägg med skåp för olika material och den övre delen av skåpen har dörrar i glas. En del är bara underskåp vilket skapar en avlastningsyta. En whiteboardtavla längst fram och längst bak i klassrummet, högst uppe på väggen finns alfabetet med olika figurer. Två stora anslagstavlor, en längst bak och en längs ena sidan ovanför underskåpen. Tre dörrar, en längst bak som leder till kapprummet, en till ett annat klassrum (som även
fungerar som ytterligare en whiteboardtavla) och en till ett mindre rum med en köksdel, ”köket”. Eleverna äter i sina klassrum, hämtar matvagn i skolans stora kök och sköter disken i sitt eget kök.
Den nya skolan År som lärare Utbildning Arbetar i år Lärare A 28 Fritidspedagog,
grundskolelärare 1-7
Förskoleklass-5 Mentor för år 1 Ettornas klassrum. Eleverna är placerade vid fem bord i olika storlekar, bredvid resp. bord finns en låg hylla med fack för elevernas eget material. Ett hörn av
klassrummet har en grön/rödmönstrad soffa och ett område längst fram i klassrummet har en större tom golvyta (används för samlingar mm). Bredvid
whiteboardtavlan längst fram i klassrummet finns en hylla, täkt med ett röd/vitrutigt draperi. På andra sidan tavlan, i hörnet, finns en dator. På flera ställen i
klassrummet finns information om veckodagar, siffror, läsning och räkning och liknande. Fönstren har gardinkappor i klara färger, elevarbeten hänger också i fönstren. Blandat material står på fönsterbrädorna. Rummet är fullt av intryck, bokstäver, färger, former och bilder.
Lärare B 25 Förskolelärare Förskoleklass Klassrummet är litet och kallas ”köket”, här finns ett stort och ett mindre bord, en whiteboard tavla, en köksavdelning med diskbänk, skåp, kyl, spis och diskmaskin. En dörr leder till ett förråd, en dörr till ettornas klassrum och en ut till ett
gemensamt utrymme (för alla klasser). Ett stort skåp för material med övre delen av glas, en dator och ett fönster, plus lite småbord och annat material, finns också. Ganska rörigt bland materialet. Olika scheman och namnlistor och annan
information hänger på väggarna. Rummet är inte rektangulärt utan avsmalnande. Dåligt ljusinsläpp utifrån p.g.a. det enda fönstret. ”Köket” används som
genomgångsrum och efter skoldagen är här fritidsverksamhet.
Lärare C 25 Grundskolelärare
4-7 4-7
Fyr-femmornas klassrum har gardiner med modernt mönster i vitt och brunt, gröna växter på fönsterbrädorna. Fem bord i olika storlekar med intill placerade hyllor för elevernas material. Ett högt runt bord framme vid tavlan för lärarens eget material. Elevarbeten uppdelat i olika ämnen på anslagstavlorna. Välstädat och ordningsamt. ”Köket” fungerar som extra klassrum och är utrustat med bord och flera datorer.
Lärare D 20 Förskolelärare Förskoleklass-5 Arbetar i samma klassrum som lärare C.
Lärare E 15 Grundskolelärare
1-7 2-3
Sex bord i varierande storlekar och elevernas material i låga hyllor placerade i en rad från bakre väggen (centrerat) och utåt i klassrummet. Längst fram finns ett lågt bord för lärarens material som ligger huller om buller. Väggarna pryds av diverse
information och elevarbeten, vykort, scheman, foton mm. Ett hörn med en
tvåsitssoffa i grönt finns också. Gardiner med modernt mönster i vitt och flera klara färger, tomma fönsterbrädor. ”Köket” används som extra klassrum och har ett större bord och ett lite mindre. Whiteboardtavla, anslagstavla och en bokhylla med böcker. Två datorer, endast ett fönster och fungerar som genomgångsrum. Rummet känns luftigt trots att det är relativt litet.
Lärare F 14 Grundskolelärare 1-3,
specialpedagogik
1-9 (som specialpedagog) Arbetar i alla klassrum. Har ett eget ”specialrum” som är litet och mörkt och saknar fönster.
Lärare G 9 Grundskolelärare ej angett Arbetar i samma klassrum som lärare E
Lärare H 8 Saknar utb. Endast
enstaka kurser Förskoleklass-3 samt fritids Arbetar i samma klassrum som lärare A, B, E och F.
Information om respondenter i den nya skolan samt deras klassrum.
Gamla skolan
Gemensam interiör i den gamla skolans klassrum är låga bord och små stolar i de lägre årskurserna och högre stolar och bord i de högre årskurserna. En stor whiteboardtavla längst fram och en lika stor anslagstavla längst bak. En vägg har stora fönster med bra ljusinsläpp. Taklamporna har valbart ljus, uppåtriktat och/nedåtriktat.
Den gamla
skolan År som lärare Utbildning Arbetar i år Lärare 1 41 Förskolelärare Förskoleklass Till förskoleklassen hör flera lokaler. Det största rummet fungerar som klassrum och är avdelat med en skärmvägg. Bakom skärmväggen finns en dockvrå och en rad fönster. Mitt i rummet finns en stor rektangulär matta i en dov grå/beige färg. Fem rektangulära bord finns, varav två är placerade utifrån den bakre väggen under anslagstavlan och tre står ut från väggen med fönstren. Hurtsar för elevernas saker står längs vikväggen. Det finns arbetsbilder, alfabet, elevarbeten och regler prydligt uppsatta på olika ställen. Trots mycket på väggarna så verkar var sak ha sin plats och ordning råder i rummet. Tre dörrar finns, en leder till kapprummet, en leder till ett litet kök och en till ettornas lokaler. Från kapprummet kommer man till ett utrymme som är iordningställt för lek och skapande verksamhet. Efter skoldagen är det
fritidsverksamhet i förskoleklassens lokaler.
Lärare 2 10 Grundskolelärare 1-7
1-3 Ettornas klassrum har bänkarna placerade i en U – form vänd så att alla ska kunna se tavlan. Man kommer in i klassrummet från den ena långsidan av klassrummet, väggen har en rad fönster ut mot kapprummet. Den andra långsidan har stora fönster ut mot gården, ljusa gardiner, fönsterbänkar med plastblommor och fönsterlampor. I mitten av klassrummet finns en rund stor matta i en diskret blå färg. Det finns några hyllor och annan förvaring av material och
information/elevarbeten/fakta pryder ordningsamt väggarna. Det råder ordning i rummet. Ljusinsläppet är bra.
Lärare 3 1½ Grundskolelärare
4-7 5-9
Femmornas klassrum. Färgen på väggarna är ljus orange, gardinerna i fönstren är en kappa skarvad med olika tyger (elevarbete). Rummet är ljust men kalt, innehåller bara bord och stolar i olika grupper, en stor kateder med mängder av lärarmaterial huller om buller. En vägg har bilder av målade träd uppsatt på väggen (elevarbete), annars är väggarna kala. Rummet känns opersonligt.
4.1.2 Begreppet en god fysisk miljö
Lärarna ombads i frågeformuläret att förklara vad en god fysisk miljö i klassrummet innebär för dem. Utifrån de inkomna svaren kan begreppet delas in följande
kategorier.
Utrymmet, möblerna och möbleringen
I den nya skolan har alla lärare nämnt någonting om utrymmet, möblerna och eller möbleringen i klassrummet. Lärare G anser att skåp och fast möblemang ska vara utformat och placerat så att elever kan hämta material, utan att störa de andra eleverna. Lärare E menar att bord och stolar ska vara placerade så att alla elever ser varandra, läraren och tavlan och ingen ska sitta med ryggen mot läraren. Lärare D, E och H skriver att bland annat bra sittplatser med ergonomiska stolar och bord ger en god fysisk lärandemiljö.
Lärare A, B, C och E nämner ändamålsenliga lokaler med utrymme för både
gemensamma lektioner och mindre grupper. Det ska finnas rymd i klassrummet och utrymmet ska vara inspirerande. Lärare F menar att man behöver tänka efter kring vilken aktivitet som man ska ha i klassrummet, vad som är möjligt och vad som är omöjligt med tanke på utformningen av lokalen. Lärare F anger även att man kan skapa ”rum i rummen” med till exempel en läshörna eller en matteverkstad. Vidare menar lärare F att rummet inte ska vara helt klart, utan eleverna ska få vara med och forma sitt rum. Lärare E vill ha ”mysfaktor” i klassrummet med matta på golvet och soffhörna där eleven kan dra sig undan. Lärare G skriver att det ska finnas möjlighet till avskildhet för eget arbete.
I den gamla skolan har lärare 1 svarat att i en god fysisk miljö finns det platser för olika aktiviteter. Lärare 2 anser att det ska finnas ”rätt möbler” och att eleverna ska kunna både stå och sitta vid sitt bord. Utrymmet ska vara individanpassat men ändå anpassat för samarbete, samtal och diskussioner.
Ljud, ljus, färg och luft
I den nya skolan anser lärare D att det ska finnas någonting i klassrummet som dämpar ljud. Lärare H skriver att det är individuellt om man lär sig bäst genom att ha tyst omkring sig eller om man behöver ha ljud som tillexempel musik. I den gamla skolan svarar lärare 1 precis som lärare D att lokalen ska vara ”ljuddämpad”.
Tre av lärarna i den nya skolan beskriver att bra belysning i klassrummet är en del av en god fysisk miljö. Två av lärarna på den gamla skolan anser även de att bra
belysning är viktigt.
När det gäller färgsättning skriver lärare A på den nya skolan ”lugna färger (varma)” som en del av en god fysisk miljö i klassrummet. Lärare G vill ha diskreta färger och menar att man ska låta elevernas teckningar stå för ”de glada färgerna”. Lärare 2 och 3 på den gamla skolan nämner ”lugn färgsättning” och ”harmonisk färg”. Lärare 1 vill inte ha några ”röriga mönster på inventarierna”.
Vad gäller luften i klassrummet så har två av lärarna på den nya skolan nämnt att bra luft och god ventilation är viktigt.
Material i klassrummet
Lärare F skriver att ”det är viktigt att tänka på hur eleverna ska använda det som finns i klassrummet och att de kan använda materialet”. Materialet ska vara inom räckhåll och eleverna ska ha tillgång till det som finns anger tre av lärarna på den nya skolan och två på den gamla skolan.
Lärare E på den nya skolan och lärare 2 och 3 på den gamla skolan anser att det ska finnas utrymme för att dokumentera elevarbeten på väggarna. Lärare E anser dock att det inte får bli för rörigt med för mycket på väggarna. Lärare 2 vill ha olika
områden för dokumentation för olika ämnen, samt litteratur och liknande som tillhör det ämnet.
Två av den nya skolans lärare anser att bra utrustning som tavlor och digitala hjälpmedel är viktiga för en god miljö i klassrummet.
Övrigt
Förutom de ovan nämnda kategorierna som tagits ut utifrån lärarnas svar, så finns det övriga kommentarer vad gäller en god fysisk miljö i klassrummet. Lärare D på den nya skolan skriver att det ska vara rent och alla ska hålla ordning omkring sig. Lärare C skriver ”En inte alltför stor klass” under begreppet. Slutligen menar lärare 3 från den gamla skolan att en god miljö i klassrummet är ”En plats där eleverna kommer till sitt rätta oavsett vem man är, att alla får möjlighet till utveckling”.
4.1.3 Den fysiska miljöns betydelse
I frågeformuläret frågades det efter om den fysiska miljön har någon betydelse för elevernas lärande och i så fall vad.
Trivsel och trygghet
Samtliga lärare i undersökningen anger att de anser att den fysiska miljön har stor betydelse för elevernas lärande. Lärare A skriver ”Bra och god fysisk miljö skapar trivsel som kan ge harmoni och trygghet vilka är de viktigaste faktorerna för att inlärning ska kunna ske på ett bra sätt”. Tre andra lärare på den nya skolan är inne på samma linje och lärare H skriver ”Det bör vara en inspirerande och trygg miljö”. Lärare 3 på den gamla skolan menar att miljön i klassrummet spelar en stor roll för elevernas lärande och nämner ord som ”koncentration, motivation, trivsel och hemtillhörighet”. Lärare 2 menar förutom att den fysiska miljön ska vara
inspirerande och samtidigt skapa lugn, att eleverna ska känna att de ”äger sitt rum”.
Visuella intryck
Lärare G på den nya skolan och lärare 1 på den gamla, nämner båda två att det visuella intrycket påverkar eleverna. Lärare 1 skriver ”barnen (liksom alla), påverkas
av synintryck”. Lärare G menar att det inte får vara för ”plottrigt med tusen saker att titta på” och menar att risken blir större att eleverna tappar koncentrationen.
Däremot får det inte heller vara ”oinspirerande och sterilt”, tillägger lärare G avslutningsvis.
4.1.4 Lärarnas uppfattning om sitt eget klassrum
Lärarna i undersökningen fick frågan om de tycker att de har en god fysisk miljö i sitt klassrum, om de är nöjda med den eller om de skulle vilja ändra någonting.
Nya skolan
I den nya skolan är det sju av åtta lärare som svarat på frågan. Tre lärare svarar att de är nöjda, men en vill ha mer utrymme och fler små rum och tycker att det är tråkigt att behöva plocka undan för mat och fritidsverksamhet. En annan vill ha bättre it-teknik och skriver att möjligheten att påverka val av färger och möbler är begränsad. Och den tredje skriver ”Jag är ganska nöjd med tanke på antalet elever”.
Fyra av lärarna uppger att de är ganska nöjda, men inte helt. Lärare D ”saknar mysiga ställen” och skriver att det är svårt att möblera som ”man kanske vill” då det är stora klasser. Lärare E skriver att klassen är för stor för rummet, de små utrymmena för lugna stunder är begränsade och ”den stora mattan för samlingar, läsning, jobb och mys finns det inte plats för”. Lärare H önskar att alla skulle få en bra plats för att kunna se tavlan och ha kompisar i närheten som de trivs bra med. Lärare H saknar ett större golvutrymme med till exempel en matta för olika aktiviteter. Vidare skriver lärare H att en bättre soffhörna med en bokhylla borde finnas, där eleverna kan sitta och läsa. Slutligen menar lärare H att alla barn skulle behöva mer utrymme och plats för sina saker och önskar även mer väggplats att hänga upp färdiga saker på. Likaså skriver lärare G att möjligheten att sätta upp material på väggarna borde vara större. Väggytan skulle också kunna användas för att ”presentera ett nytt arbetsområde och ge eleverna lust att lära”. Stora barngrupper, fasta skåp och liknande gör att det inte går att påverka möbleringen så mycket, anger lärare G. Vidare skriver samma lärare att det inte finns en ”genomtänkt strategi för hur t.ex. längre arbetspass ska förvara sina påbörjade arbeten. Allt måste städas undan”.
Gamla skolan
På den gamla skolan är ingen av lärarna helt nöjd med den fysiska miljön i sina klassrum. Lärare 1 önskar fler rum, speciellt för skapande verksamhet, men tycker att klassrummet har bra dagsljusinsläpp. Lärare 2 har gjort det bästa möjliga av ett för litet utrymme med för många elever. Men uppger att eleverna trivs, känner sig hemma och är rädda om sakerna i klassrummet. Vidare uppger lärare 2 att det inte finns utrymme för personliga arbetsplatser, istället är borden i U-form i klassrummet för att fokusera på samtal, diskussion och alla ska kunna se alla. Lärare 2 uppger också att om eleverna vill arbeta i par så sätter de sig enkelt mitt emot varandra och då finns det utrymme kvar för de som vill ha lite avskildhet och att det i klassen råder
”god stämning och arbetsro”. Lärare 2 skriver även att det bara är möbleringen som kunnat påverkas, inte den övriga interiören. Men tycker att ljusinsläppet är bra och att lokalerna känns ”charmiga”. Tyvärr är inte klassrummet rustat på länge och färgen på väggarna är avskavd, uppger lärare 2.
Lärare 3 är inte speciellt nöjd med den fysiska miljön i klassrummet. Bänkar och stolar vill lärare 3 byta ut och istället för att ha lika dana möbler, så skulle det vara lite olika stolar och bord. Väggfärgen idag är ljus orange och en mild grön färg vill lärare 3 ha istället. En läshörna med soffa saknas och lärare 3 tycker det är mycket synd då eleverna har mycket tyst läsning för tillfället och vill ”skapa mer mysfaktor för att stimulera läsning som är så viktigt”. Slutligen önskar lärare 3 att det fanns mer medel på skolan för att investera i den så viktiga fysiska miljön.
4.1.5 Övriga kommentarer
Lärare 3 skriver att den fysiska lärandemiljön är viktig att tänka på och saknar förhållningsregler att luta sig emot och vill att det ska komma ut en bok med ”tips, förklaringar och bilder angående den fysiska lärandemiljön”.
Lärare A avslutar sitt frågeformulär med ”En god fysisk miljö – kan skapa en god psykisk miljö…”
5. Resultatanalys
Analysen av resultatet bygger på frågeställningarna i den här undersökningen. Den första frågan som behandlas är lärarnas uppfattningar om den fysiska miljöns betydelse för elevernas lärande. Därefter följer lärarnas definition av begreppet god fysisk miljö i klassrummet. Slutligen behandlas frågan om hur lärare kan utforma klassrumsmiljön så att elevernas lärande gynnas.
5.1 Vikten av den fysiska miljön
5.1.1 Miljön har stor betydelse
Lärarna som deltog i undersökningen ger alla uttryck för att de anser att den fysiska miljön har stor betydelse för elevernas lärande. Flera av lärarna anger viktiga delar som trivsel, trygghet, harmoni, koncentration och stimulans och tycker att dessa delar är viktiga för elevernas lärande och utveckling. Resultatet pekar åt det som Lpo 94 ger uttryck för, att utveckling och lärande sker i en god miljö där eleverna trivs och är trygga. Skolan har i uppdrag att främja lärande så att varje enskild elev stimuleras
att inhämta kunskaper (Lärarens handbok, 2005). Resultatet pekar således även åt samma håll som Rådet för arkitektur form och design (2008) har angett i sin
rapport. Stimulans, trivsel och trygghet påverkas av hur kvalitén i den fysiska miljön i skolan ser ut. De menar även att fysisk och psykisk stimulans kan åstadkommas om elever och personal trivs och känner sig trygga i skolans miljö. Likaså menar
Gårdsäter och Mitchell (1999) att den fysiska miljön har betydelse för hur väl eleverna lyckas med sina studier och vilka sorts vuxna de utvecklas till.
Till skillnad från Montessoripedagogiken, som har miljöns utformning och betydelse som en av byggstenarna, och Waldorfpedagogiken som även de sätter stor vikt till miljön och arkitekturen, så pekar resultaten i den här undersökningen åt att miljöns betydelse inte har lika stor plats hos de lärare som varit med i undersökningen. En av lärarna i undersökningen anger att den fysiska miljön är viktig att tänka på, men saknar förhållningsregler att luta sig mot, vilket pekar åt att det finns ett stort behov av kunskap som Rådet för arkitektur, form och design (2008) menar. De har i sin rapport kommit fram till att det finns ett stort behov av kunskap vad gäller den fysiska miljöns betydelse. Samtidigt har de slagit fasta att den fysiska miljön i skolan är av stor betydelse såväl för de som vistas där som för det övriga samhället.
I undersökningen är det ingen av lärarna som nämnt den syn på den fysiska miljöns betydelse som Aasebø Skarre och Melhuus (2007) och Björklid (2005) har. Aasebø Skarre och Melhuus (2007) tar upp att skolan förmedlar normer och värderingar genom den uppbyggnad och struktur den har. Björklid (2005) är inne på samma spår och menar att skolmiljön förmedlar stämningar, känslor och signaler om vilken kvalité elevernas arbeten förväntas ha.
5.1.2 Lärarna är inte helt nöjda
Trots att samtliga lärare i undersökningen har angett att den fysiska miljön är viktig, så är ingen helt nöjd med hur det ser ut i deras egna klassrum. Tre lärare svarar förvisso att de är nöjda, men anger alla tre, delar som skulle kunna bli bättre. Den lärare som är ganska nöjd med tanke på antalet elever, anger tidigare i
frågeformuläret att en inte alltför stor klass är en del av en god fysisk miljö. Enligt Rådet för arkitektur, form och design (2008) är ett centralt behov idag att kunna vara flexibel i sitt klassrum och den fysiska miljön ska stödja den pedagogik man valt, inte motverka den. På samma sätt menar Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) att miljön inte ska vara statisk utan anpassningsbar för att kunna användas på flera sätt.
Flera av lärarna antyder att de skulle vilja ha mer plats för att kunna iordningställa alternativa miljöer såsom läs/myshörnor, en lärare kallar det för att skapa ”rum i rummen”. Detta resultat pekar mot Aasebø Skarre och Melhuus (2007) åsikter om att det bör finnas rum för barnens olika behov som tillexempel lugn och ro. Enligt
Boström och Svantesson (2007) bevisar omfattande forskning att miljöfaktorerna ljud, ljus, temperatur och studiemiljö som innefattar möbler och design kan ha en avgörande roll för individens inlärning. Hur dessa faktorer bör vara utformade för att stimulera lärande på bästa sätt, skiljer sig från individ till individ. Burke och Burke-Samide (2004) skriver om hur forskningsresultatet visar hur viktigt det är att uppmärksamma och ta tillvara på elevernas inlärningsstilar och tillrättalägga den fysiska miljön därefter. Flera av lärarna i undersökningen anser att en god
lärandemiljö är en miljö som är flexibel, eleverna ska kunna arbeta enskilt och i grupp, de ska kunna stå eller sitta vid sina platser och det ska finnas bra möbler och även alternativa möbler såsom soffor. Även om ingen av dem skrivit direkt om olika inlärningsstilar så pekar resultatet åt att lärarna vill kunna individanpassa
klassrummet mer. Resultatet i den här undersökningen pekar åt att lärarna anser att klasserna är för stora för utrymmet och att det tillsammans med det fasta
möblemanget försvårar möjligheterna till att vara flexibel. Det finns inte plats för de alternativa arbetsplatserna i alla klassrum vilket medför att man tappar
individanpassningen.
5.2 Liknande syn på vad god fysisk miljö är
Hur lärarna i undersökningen definierar begreppet en god fysisk miljö, skiljer sig åt med tanke på ordval och vad de tagit upp. Trots att lärarna inte definierar begreppet på exakt samma sätt så pekar resultatet åt, med tanke på att alla lärare i
undersökningen anser att miljön är viktig, att lärarna ändå har liknande syn på begreppet. Alla har ungefär samma idéer om vad som är en god miljö i klassrummet vilket även borde gälla vad som är en dålig klassrumsmiljö. Individuella skillnader i tycke och smak förekommer här, såsom i samhället i stort, vilket inte alls är konstigt. Men det är inget svar som markant skiljer sig från de andra.
5.3 Att utforma en god fysisk miljö i klassrummet
5.3.1 Möblera för individens behov
Alla lärare har tillexempel tagit upp någonting om möbler, möblernas placering och funktion och många har sagt något om utrymmet. Undersökningen visar att det finns en tanke bakom hur lärarna väljer att möblera, trots att utrymmet begränsar
variationen av hur de kan möblera. Alla lärare har valt att placera borden i grupper, förutom en som har sina i en U-form i klassrummet. Detta tyder på att det kan finnas tankar kring läroplanens kunskapssyn att barn erövrar kunskap bland annat genom socialt samspel, iakttagande och samtal (Lärarens handbok, 2005). Genom att
placera borden på detta sätt underlättar det barns lärande som Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar att man ska göra. Läraren som valt att ha borden i en
U-form visar att fokus finns på just socialt samspel, samtal och diskussion. Men även på utrymme för enskilt arbete och avskildhet som skapas då elever som samarbetar flyttas om i klassrummet.
Förutom själva placeringen av bänkarna så menar många av lärarna att ergonomiska möbler är av stor vikt för en god fysisk miljö. Arbetsplatsen ska vara anpassad efter individen och det kan innebära att möblerna inte ska vara utformade likadant för alla. När man tittar på klassrumsbeskrivningarna så framgår det inte klart om
möblerna är ergonomiska. I den nya skolan är borden av en högre modell, stolarna är snurr- och ställbara men alla klassrum har samma sorts möblemang. I den gamla skolan är borden och stolarna anpassade efter elevernas ålder, inte efter individens behov.
Resultaten pekar även åt att lärarna anser att det ska finnas möblering och plats för olika sorters aktiviteter i klassrummet. Det kan vara ett område för lugnare stunder och läsning, plats för att kunna arbeta enskilt och ostört, i grupp eller i helklass. Det är ungefär så som Aasebø Skarre och Melhuus (2007) beskriver det, nämligen att det ska finnas rum för barnens olika behov. Likaså pekar resultatet åt Dunns
lärstilsmodell där individens lärstil sätts i fokus för miljöns utformning. En del elever behöver en formell miljö för att deras lärande ska stimuleras på bästa sätt. Andra behöver informella möbler som soffor och liknande (Boström och Svantesson, 2007). Även om resultatet pekar åt att lärarna vill ha individuell och flexibel utformning av klassrummet, så visar lärarnas svar på hur nöjda de är med miljön, samt
beskrivningarna om klassrummen, att detta saknas helt eller delvis. Det är endast en lärare i den gamla skolan som anger att möbleringen medför individanpassning så gott det går med tanke på förutsättningarna som finns.
5.3.2 Ljuddämpade lokaler
Vad gäller ljudmiljön i klassrummet så har endast två lärare tagit upp att lokalerna ska vara ljuddämpade, som en del av en god fysisk miljö. Detta trots att forskning visar att en alltför hög ljudnivå i klassrummet kan orsaka en rad olika problem hos eleverna (Ellneby, 2000). Det är däremot ingen av lärarna som antytt att de är missnöjda med ljudnivån i klassrummet.
Annan forskning angående ljudmiljön, som Dunn har gjort en överblick av (Burke & Burke-Samide, 2004), visar att behovet av ljud varierar mellan individerna. En del elever behöver ha en del ljud omkring sig för att kunna koncentrera sig medan andra behöver ha tystnad och en tredje grupp är flexibla. Endast en lärare har tagit upp denna aspekt på en god fysisk miljö och menar precis som forskningen visar att behovet av ljud är individuellt. Det framgår dock inte om denna lärare på något sätt individanpassar ljudmiljön i sitt klassrum.
5.3.3 Bra belysning
Några av lärarna nämner att belysningen ska vara ”bra” och en del är nöjda med insläppet av dagsljus i sina klassrum. Ingen nämner att olika slags belysning kan vara en del i en god fysisk miljö. När man tittar på klassrumsbeskrivningarna kan man se att alla har samma sorts taklampor, med valbar ljusriktning (antingen uppåt och eller nedåt). Det är endast en lärare som även har annan sorts belysning i form av
fönsterlampor. Denne lärare har dock inte kommenterat detta. Boström och
Svantesson (2007) och Burke och Burke-Samide (2004) lägger alla stor vikt mellan ljuset i klassrummet och elevernas lärande. Enligt Burke och Burke-Samide (2004) visar forskning att eleverna presterar bättre om de får vara i den ljusmiljö som de själva föredrar. Genom att skapa platser med olika slags belysning, såsom dämpad belysning, punktbelysning och starkare belysning tillexempel, menar Boström och Svantesson (2007) att man kan tillgodose elevernas olika behov. I den här
undersökningen pekar resultatet åt att de här tankegångarna inte finns hos de lärare som deltagit.
5.3.4 Färger har betydelse
Resultatet pekar åt att flera lärare anser att färger har betydelse för en god fysisk miljö. De som har tagit upp färger i sina svar har alla valt liknande ord för att beskriva den färgsättning som de vill ha. Färgerna ska vara diskreta, lugna, varma och harmoniska. Enligt Moore (2005) skapas bättre förutsättningar för lärande om man anpassar bland annat färgen till lokalens ändamål. Om man ska vistas länge i ett rum så behöver färgen vara åt det ljusare hållet och detta på grund av att vi
människor reagerar på färger, antingen positivt eller negativt.
Montessoripedagogiken har samma tankar om att färgerna ska vara ljusa och harmonisera med varandra för att skapa en avslappnad, inbjudande atmosfär (Polk Lillard, 1993).
5.3.5 Tillgängligt material
Enligt Aasebø Skarre och Melhuus (2007) ska eleverna kunna använda utrymmet och materialet som finns i det, efter sitt eget behov. De ska även känna att de har en viss kontroll över rummet. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar även de att materialet ska finnas tillgängligt för eleverna och att aktiviteter ska kunna utföras utan störningsmoment. En av lärarna i undersökningen framhåller vikten av att eleverna ska ha tillgång till och kunskap om hur de ska använda materialet som finns i klassrummet. Materialet måste vara inom räckhåll och det som finns ska eleverna få använda, anger flera lärare, från båda skolorna. Däremot framgår det av
undersökningen att aktiviteter inte alltid kan utföras utan störningsmoment, speciellt i den nya skolan, då det ska plockas undan för mat tillexempel. Även om aktiviteten ska fortsätta efter maten, så måste materialet plockas undan.
Att elever och lärare är medvetna om teknikens betydelse i dagens samhälle anser Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) är viktigt. Datorer ska finnas placerade så att de uppmanar till spontan aktivitet hos eleverna, utan krav på närvaro av en vuxen. Ingen av lärarna i undersökningen anger datorer som en del av en god fysisk miljö i klassrummet. Däremot påpekar två av lärarna i den nya skolan att digitala
hjälpmedel ska finnas och en av dessa är missnöjd med de hjälpmedel som finns. Det framgår inte i svaren vad lärarna menar med digitala hjälpmedel, men det kan naturligtvis till viss del handla om datorer. När man tittar på beskrivningarna av klassrummen så kan man se att datorer inte har en betydande roll i klassrummen. På den nya skolan finns det datorer i varje klassrum, på den gamla skolan finns det inte. Huruvida datorerna i den nya skolan uppmanar till spontan aktivitet och hur mycket tillgång eleverna har till dessa, framgår inte i undersökningen.
5.3.6 Inflytande är inte en central del
I den här undersökningen pekar resultatet åt att lärarna på de här två skolorna inte låter eleverna ha inflytande över utformningen av klassrumsmiljön. En lärare på den nya skolan har angett att det är viktigt att rummet inte är färdigt och släpper därmed in sina elever att vara med att utforma klassrummet. En lärare på den gamla skolan har angett vikten av att eleverna känner sig hemma i sitt klassrum. De övriga lärarna anger inget som tyder på att eleverna har något inflytande över hur klassrummet är utformat eller inrett. Ett fåtal lärare påpekar att utrymmet för att dokumentera elevarbete på väggarna är för litet och det är så nära inflytandefrågan man kommer i den här undersökningen. Resultatet i den här undersökningen pekar alltså inte åt att eleverna är delaktiga i och har inflytande över sin skolmiljö på det sätt som Lpo94 föreskriver att de ska ha.
6. Diskussion
Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet och vad lärare anser att den har för betydelse för elevernas lärande. Anledningen till att jag valt att inrikta min undersökning på den fysiska miljöns utformning och betydelse är att den delen inte haft en central roll i min egen lärarutbildning. I avsnittet Litteratur har jag tagit upp relevant forskning och
litteratur som visar på att den fysiska miljön har en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Där framgår det även att området är eftersatt i forskningen och att det behövs fortlöpande forskning och kunskap.
