Maten är serverad - En studie om pedagogers förhållningssätt och arbete med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer

1

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Maten är serverad

En studie om pedagogers förhållningssätt och arbete med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer

The Lunch is Served

A Study Of Teachers’ Attitudes And Work With Children’s Participation And Influence In Eating Situations

Maja Edgren

Jenny Kjellberg

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barn och ungdomsvetenskap

Slutseminarium 2013-11-08

Examinator: Sara Berglund Handledare: Linda Palla

3

Förord

Vi som skriver detta examensarbete har många år bakom oss i förskolans värld och ser fram emot många fler. Vi har lärt känna varandra under vår utbildning på Malmö Högskola och har gjort flera arbeten tillsammans. Genom utbildningen har vi tagit del av intressant och tankeväckande litteratur och föreläsningar. Vi valde att genomföra vår studie på fyra olika förskolor där fyra olika pedagogers förhållningssätt står i fokus. Den empirin vi har i form av observationer och intervjuer, har vi samlat in var för sig på grund av närheten till de olika förskolorna. Insamlandet av empirin har vi genomfört under både våren och hösten. Vi har även transkriberat observationerna och intervjuerna var för sig. Under hela projektets gång har vi haft kontinuerlig kontakt genom telefonsamtal, mail och träffats för att gemensamt skriva och bearbeta uppsatsen. Rika diskussioner och reflektioner har uppkommit under hela skrivprocessen.

Vi vill tacka alla pedagoger som har deltagit i vår studie då vi har fått möjlighet att observera, filma och intervjua dem i deras vardag. Vi vill även tacka vår handledare Linda Palla och våra kurskamrater som under våra träffar har gett oss konstruktiv kritik och därmed hjälpt oss i vårt arbete med studien.

4

Sammanfattning

Edgren, Maja & Kjellberg, Jenny (2013). Maten är serverad – en studie om pedagogers

förhållningssätt och arbete med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer.

Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande?

Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus. Som metod har observationer, både med och utan digitalkamera, och intervjuer använts. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan tillsammans. Pedagogerna nämner ord som lyssnad på, åsikter, bestämma, påverka och demokrati när de uttalar sig om delaktighet och inflytande. Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt kan påverka barns möjligheter till delaktighet och inflytande vid matsituationerna.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Begreppen delaktighet och inflytande ... 9

2.2 Barnperspektiv och barns perspektiv ... 10

2.3 Förhållningssätt ... 11 3 Metod ... 12 3.1 Metodval ... 12 3.2 Urval ... 12 3.3 Genomförande ... 13 3.3.1 Intervjuer ... 14 3.3.2 Observationer ... 15 3.4 Forskningsetiska principer ... 16

4 Resultat och analys ... 17

4.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande ... 17

4.1.1 Delaktighet ... 17 4.1.2 Inflytande ... 19 4.2 Case studier... 20 4.2.1 Stenens förskola ... 20 4.2.2 Strandens förskola ... 22 4.2.3 Nyponrosens förskola ... 24 4.2.4 Borgens förskola ... 26

4.3 Språket som faktor ... 27

6 5 Diskussion ... 31 5.1 Metoddiskussion ... 31 5.2 Resultatdiskussion ... 31 Referenslista ... 33 Bilaga ... 35

7

1 Inledning

Vad är det som gör att en del barn kan ta sin mat själva och att vissa barn får maten serverad på tallriken? Är det så att ettåringar inte kan ta sin mat själva med hjälp av en pedagog? Vem är det egentligen som ska bestämma om barnen kan eller inte kan?

Detta är några frågor som vi, genom våra erfarenheter av att arbeta inom olika förskoleverksamheter har funderat kring eftersom vi både har sett och hört att det kan vara skillnader i hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande vid måltiderna. Matsituationen är ett samtalämne som ofta förs i förskolan, som vi av egna erfarenheter har varit med om under de åren som vi har arbetat inom barnomsorgen. Enligt Läroplanen för

förskolan -98 (rev 2010) förväntas förskolan, det vill säga pedagogerna, ge barnen utrymme

till delaktighet och inflytande samt ge barn möjlighet att kunna uttrycka sina åsikter, för att sedan kunna påverka sin situation på förskolan. Somliga pedagoger hävdar att barn behöver hjälp vid matsituationerna, medan andra menar att barn ska klara sig så mycket som möjligt själva. Är måltiderna lärotillfällen som ger barn möjligheter att vara delaktiga i ett socialt sammanhang, där barnen kan få ha inflytande över sitt matintag och kunna uttrycka sina tankar eller är matsituationerna ett tillfälle för ”utfodring”? Enligt Läroplanen för förskolan –

98 (rev 2010:12) ska pedagogerna ”ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett större

ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen”. Vi har upplevt genom våra erfarenheter att pedagoger som arbetar inom förskolan kan ha olika förhållningssätt när det gäller barns möjlighet till delaktighet och inflytande vid måltiderna. Kanske kan barns språk, det vill säga kroppsspråk, mimik, gester och tal vara en bidragande faktor i skillnaderna till barns möjlighet att vara delaktiga och få ha inflytande vid måltiderna? Ser pedagogerna olika på barn som kan berätta för pedagogerna vad de vill ha på sin tallrik och de barn som inte kan berätta vad de vill ha på tallriken? Vi blev nyfikna och intresserade av ämnet och ville undersöka hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande under matsituationerna. Genom att observera och intervjua fyra olika pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor samt om barns språk på barn kan vara en bidragande faktor för barns möjlighet till delaktighet och inflytande vid måltiderna.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer.



Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande?



Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får?



Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande?

9

2 Tidigare forskning

Utifrån tidigare forskning och relevant litteratur, kommer vi att beskriva olika begrepp som delaktighet, inflytande, barnperspektiv, barns perspektiv och förhållningssätt.

2.1 Delaktighet och inflytande

Westlund (2011) har i sin forskning kommit fram till att det finns olika sätt att se på barns inflytande och därigenom även olika sätt att arbeta med begreppen delaktighet och inflytande. Den vanligaste arbetsformen är enligt Westlund att låta barn välja och ha möjlighet att få bestämma. Delaktighet och inflytande kommer ofta på tal i samma mening. Westlund (2011) uttrycker att likheter finns men att det är två olika begrepp med olika definitioner. Emilson (2008) menar på att skillnaden mellan delaktighet och inflytande är hårfin, det vill säga att delaktighet har ett kollektivt orienterat värde och inflytande har ett mer individorienterat värde. Med ett kollektivt orienterat värde menar Emilson (2008) att delaktighet är att ha ett värde av att vara en del i en grupp, ett kollektiv, där gemenskap och samförstånd råder men det kan även vara ett värde för individen. Medan inflytande enligt Emilson (2008) riktar sig mer åt individens möjlighet att påverka sina egna utvecklingsmöjligheter men kan även vara ett värde för kollektivet. Enligt Arnér (2009:14) är delaktighet något som barn tar del av men som redan bestämts av andra och inflytande är när barn har möjlighet att påverka sin vardag i förskolan på ett tydligt sätt. Johannesen och Sandvik (2009:29) anser att utmaningen som pedagog ”blir därmed inte om barnen ska ges rätt till delaktighet och inflytande, utan hur man kan förstå den här rätten och praktisera den i varje enskild förskola”. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) beskriver att delaktighet är en förutsättning för att barn ska kunna få möjlighet att kunna tala och få fram sina åsikter, men att det ligger på vuxnas öppenhet att lyssna och tolka barnen. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) behöver barn få möjlighet att kunna förmedla erfarenheter samt uttrycka sig genom tankar och känslor för att kunna utveckla och stärka sin självkänsla och sin identitet. Johannesen och Sandvik (2009:31) menar att delaktighet och inflytande är så mycket mer än att bara bestämma, ”det handlar om hur människor samspelar, lyssnar till och respekterar varandra i en gemenskap”. Vidare menar

10

Johannesen och Sandvik (2009) att barnen inte ska behöva ta för mycket ansvar utan det är pedagogerna ansvar att driva verksamheten.

2.2 Barnperspektiv och barns perspektiv

Enligt Barnkonventionen Artikel 12 beskrivs barns rätt att få uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på utifrån ett barnperspektiv. Arnér & Tellgren (2006:40) menar att barnperspektiv kan översättas i talspråk som när vuxna ser till barns bästa och har barnen i fokus medan

barns perspektiv är när vuxna försöker att se omvärlden ur barns ögon. Pramling Samuelsson,

Sommer och Hundeide (2011) anser att ett ”barnperspektiv riktar de vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar i världen” (2011:6). Medan ett ”barns perspektiv representerar barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld” (Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide 2011:6). Johansson (2003) påpekar att ett barns perspektiv kan förstås genom att vuxna möter och kompromissar med barnen för att kunna nå barnens önskemål och därigenom kan barnen uppleva att deras åsikter respekteras. Qvarsell (2003) menar att som vuxen är det mycket viktigt att förstå vad barnen vill och menar, för att det blir desto enklare att låta barnen vara medverkande när pedagogen har förståelse för barnen och deras tankar och idéer. Då kan den vuxne tydligare se ett barns behov och utveckling ur ett helhetsperspektiv. Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011) har utifrån sin forskning om vuxnas förhållningssätt till barnperspektiv och barns perspektiv, dragit slutsatsen att ett barnperspektiv finns som en grund för pedagoger inom förskoleverksamheter där pedagogiken framför allt riktas till yngre barn sett utifrån barns bästa. Medan barns perspektiv kan vara svårare för pedagoger att förstå, på grund av flertalet faktorer som till exempel barnets egna erfarenheter, upplevelser och förutsättningar, för att kunna utmana barn i deras vardag. Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011) anser också att det inte finns något annat sätt för pedagoger att lära sig hur de kan komma nära barns perspektiv förutom att ”leva teorin”. Det är pedagogernas förhållningssätt och förmåga att ta tillvara på de dagliga situationerna som kan uppstå i förskolan. Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011) påpekar även att ”alla pedagoger”, det vill säga personer och närmiljö i förskolan som har betydelse för att utmana barn ur både barnperspektiv och barns

11

perspektiv. Första pedagogen som är läraren, andra pedagogen som är de andra barnen och den tredje pedagogen som är miljön.

2.3 Förhållningssätt

Westlund (2011) påpekar utifrån resultatet av sin forskning, att pedagogers förhållningssätt till delaktighet och inflytande har betydelse för barns möjlighet till inflytande i vardagen. Hon använder sig av uttrycket pedagogers arbetsformer för att förtydliga och synliggöra begreppet inflytande. De arbetsformer som Westlund (2011) nämner är Skapa handlingsutrymme för

barn, Skapa tillfällen för samtal med barn, Stödja interaktion mellan barn, Planera utifrån barns behov och intressen, Skapa möjligheter för barn att välja och bestämma samt Ge barn möjlighet att ta ansvar (2011:70) Dessa arbetsformer innebär exempelvis att barnen själva

kan avgöra vad de vill utan att be om lov, till exempel om barnen vill ha mer mat. Samtal med barn öppnar upp för en förståelse om barns tankar och åsikter som kan hjälpa pedagogers planering av verksamheten. Men Westlund (2011) poängterar att det inte bara är arbetsformarna som gör det möjligt för barn att få inflytande utan att det även handlar om pedagogers förhållningssätt i olika situationer. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2003:80) behöver pedagoger i förskolan ”kontinuerligt utveckla sitt kunnande och seende om barn och tillsammans med barn” för att möjliggöra ett förhållningssätt där barn har möjlighet att få uppleva delaktighet och inflytande. Arnér (2009) påpekar att vuxnas sätt att se på och sätta sig in i olika situationer med barn, har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Hon menar att pedagoger som bejakar barns initiativ till att prova på och testa, utmanar pedagogers förhållningssätt att våga låta barn påverka. Johannesen och Sandvik (2009) anser att om pedagoger i förskolan vågar ”öppna upp för barnets egna tankar, intentioner och tyckanden” ges pedagoger möjlighet att lära sig mer om sig själva och även de barn som korsar deras väg (2009:104).

12

3 Metod

I metoddelen kommer vi att motivera vårt val av undersökningsmetod, vilket urval vi har gjort och varför. Vi kommer också beskriva vårt tillvägagångssätt för vår undersökning samt beskriva vilka forskningsetiska överväganden vi gjort. Undersökningen genomförs på fyra olika förskolor där en pedagog per förskola intervjuas och observeras.

3.1 Metodval

Larsen (2009) beskriver skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom en kvantitativ metod samlas mätbar data in som sedan kan bearbetas och redovisas i siffervärde. En kvalitativ metod ger istället information om egenskaper och upplevelser. En fördel med att använda sig av en kvantitativ metod, är att genom enkäter har personerna i undersökningen möjlighet att vara anonyma och därigenom kan ärligheten i svaren öka. En nackdel kan vara att svaren blir begränsade. I en kvalitativ metod är det en föredel att det finns en möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång. Svårigheten att kontrollera resultatet är en nackdel genom att använda en kvalitativ metod (2009). För att genomföra undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer och passivt deltagande observationer för att försöka förstå hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer.

3.2 Urval

Vi har valt att genomföra vår studie på fyra olika förskolor. Anledningen till att vi har valt just dessa förskolor är att vi har möjlighet att jämföra dem utifrån exempelvis barnens åldrar samt på grund av barngruppernas olika sammansättningar och närheten till dem. Pedagogerna som vi har valt att intervjua och observera arbetar på de avdelningarna som möjliggör att vi kan jämföra förskolorna emellan. Förskolorna har vi tidigare haft kontakt med. Konsekvenserna som detta kan medföra i studien är att vi redan har insikt i verksamheterna, vilket ställer krav

13

på oss som forskare att se ur andra perspektiv. Fördelen med att vi har haft kontakt med förskolorna sedan tidigare är att vi är kända för både pedagoger och barn som kan medföra att vi kan ”smälta in” medan vi genomför våra observationer. Alla namn, förskolor och pedagoger, är fingerade.

”Nyponrosens förskola” är en förskola med åtta avdelningar. På den avdelningen där ”Mia” har observerats är det barn som är mellan tre och fem år gamla. Antalet barn som är på avdelningen är 22 och där arbetar det två barnskötare och två förskollärare samt en resurs, det vill säga en personal utöver ordinarie bemanning.

”Stenens förskola” är en förskola med sex avdelningar. Den avdelningen där ”Sanna” arbetar är en 1-3 års avdelning med 14 barn. Tanken är att bemanningen på avdelningen ska vara två förskollärare och en barnskötare men just nu ser det annorlunda ut. Där finns en förskollärare, en barnskötare och en outbildad vikarie.

”Borgens förskola” som är en förskola med fem avdelningar. På en av avdelningarna finns pedagogen ”Petra” som har observerats och intervjuats. Barnen är mellan tre till fem år och där arbetar två förskollärare och en barnskötare. Barnen på avdelningen är 16 stycken.

På ”Strandens förskola” är det fyra avdelningar. Barnen på avdelningen är 18 till antalet och är två år gamla. Pedagogerna som arbetar där är två förskollärare och en barnskötare.

3.3 Genomförande

När vi samlade in vårt material i form av observationer och intervjuer, började vi med att observera hur pedagogerna på fyra olika förskolorna ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Insamlandet av material gjordes på två förskolor i taget. Vi började på ”Nyponrosens förskola” och ”Stenens förskola”. Under de första veckorna berättade vi om vår studie för de berörda pedagogerna. Vi bad de berörda pedagogerna om tillstånd för att kunna observera dem under matsituationerna. De första tre observationstillfällen var endast iakttagande utan digitalkamera, dels för att lära oss rutinerna vid måltiderna samt för att se pedagogernas förhållningssätt mot barnen. Ungefär fem veckor

14

senare, filmade vi pedagogerna under måltiderna med hjälp av digitalkamera. När vi filmade var vi inte delaktiga under måltiderna, vilket betyder att vi inte deltog vid bordet utan satt bredvid och filmade pedagogen under måltiden. Efter vi hade filmat matsituationerna, valde vi att ca två veckor senare genomföra semistrukturerade intervjuer med de utvalda pedagogerna med förbestämda frågor med möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna ägde rum på respektive förskola i känd miljö för pedagogerna. När vi sedan påbörjade observera och intervjua på de andra två förskolorna, ”Borgens förskola” och ”Strandens förskola”, började vi med att berätta för pedagogerna om vår studie. Vi iakttog pedagogerna under matsituationerna, då vi genomförde passivt deltagande observationer, först utan digitalkamera sedan med. Några veckor senare intervjuade vi de utvalda pedagogerna med samma frågeformulär och som hjälpmedel använde vi diktafon. Efter vi hade gjort observationerna och intervjuerna gick vi igenom vårt material tillsammans och påbörjade transkriberingen av våra observationer och intervjuer. Sammanlagt blev det sex observationer per förskola. Tre utan digitalkamera och tre med digitalkamera samt fyra intervjuer med en pedagog per förskola. De fyra olika intervjuerna som vi genomförde varierade i tid, intervjuerna tog mellan 25 och 35 minuter. Citaten som vi har tagit med i vår uppsats valde vi för att de hjälper oss att besvara våra frågeställningar. När vi analyserade vår empiri, utgick vi ifrån vårt syfte och frågeställningar. Vi har tillsammans försökt att se på vårt material utifrån olika perspektiv för att göra vår analys. Därefter sammanställde vi vårt resultat.

3.3.1 Intervjuer

Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att vi använde oss av färdiga frågor med möjlighet till följdfrågor där svaren sedan jämförs med varandra. Vid intervjuerna använde vi oss av diktafon som hjälpmedel, för att inte missa några värdefulla ord samt för att kunna lyssna på samtalet igen. Papper och penna använde vi också, ifall inte tekniken skulle fungera. Det finns både fördelar och nackdelar med att använda sig av kvalitativa metoder jämfört med kvantitativa metoder. Larsen (2009) beskriver att fördelarna är att det kan vara enklare för forskaren att genomföra intervjuer öga mot öga än om forskaren använder sig av till exempel enkäter, då risken för missförstånd kan minimeras. En annan fördel som Larsen menar med att använda kvalitativa metoder jämfört med kvantitativa metoder kan vara att det

15

underlättar att gå på djupet under en intervju. Enligt författaren kan det vara enklare att tyda svaren under tiden forskaren observerar eller intervjuar på grund av att tolkningar av kroppsspråket kommer in i bilden jämfört med kvantitativa metoder. När det gäller nackdelarna med de kvalitativa metoderna påpekar Larsen (2009) att det är väldigt tidskrävande att gå igenom allt material och att det finns en risk för att informanten kanske inte säger hela ”sanningen” under intervjun utan kanske det som informanten tror att forskaren vill höra (2009:26–28).

3.3.2 Observationer

De observationer som vi gjorde har varit passivt deltagande, vilket betyder att vi är med i gruppen men har koncentrerat oss på matsituationerna och hoppats att vår närvaro inte ska påverka omgivningen, det vill säga barn och pedagoger. När vi har observerat valde vi att fokusera på pedagogerna, deras sätt att möta barnen och lyssna in barnen under måltiderna. Sammanlagt genomförde vi sex observationer på varje förskola. De tre tillfällena som vi iakttog måltiderna genom att bara vara närvarande och deltagande utan digitalkamera men med papper och penna, har varat ungefär 30 minuter per tillfälle. Under de tillfällena iakttog vi rutiner i samband med måltiderna. När vi använde oss av digitalkameran filmade vi vid tre olika tillfällen, för att kunna få en möjlighet att fånga pedagogernas mimik, kroppsspråk och tonläge, vilket inte är lika lätt att uppfatta utan digitalkamera. Filmningen i dessa sammanhang har även dem varierat i tid, mellan 20 och 30 minuter. Svenning (2011:27) menar att göra observationer är en lång process som sträcker sig från första iakttagandet till analysen. Genom att filma kan vi gå tillbaka och se på filmen om och om igen genom olika perspektiv. Larsen (2009:26–28) menar att en nackdel vid observationer kan vara att vetskapen om att vara observerad kan ändra en persons beteendemönster.

16

3.4 Forskningsetiska principer

Stukát (2005) beskriver de fyra huvudprinciperna utifrån vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som en viktig del att ta hänsyn till när man som forskare ska undersöka och genomföra en studie.

Informationskravet betyder att forskaren är skylidig att informera de som ska delta om

studiens syfte.

Samtyckeskravet innebär att alla som deltar i studien har rätt att bestämma över sin egen

medverkan. Om det gäller barn måste det finnas ett samtycke från föräldrarna.

Konfidentialitetskravet innebär att personer som medverkar i studien har rätt att vara anonyma

och deras uppgifter är konfidentiella.

Nyttjandekravet betyder att allt material som insamlats endast får användas till studien

(Stukát, 2005:130–132).

Inför vår undersökning informerade vi de berörda pedagogerna om vår studies syfte. Vi frågade muntligen pedagogerna om de ville delta i undersökningen, då vi både skulle observera och intervjua samt förklarade vi att allt deltagande är frivilligt. Vi informerade även om att allt insamlat material endast kommer att användas för denna studie och att alla medverkande pedagogerna är anonyma. Alla namn i texten är fingerade, förskolor och pedagoger som är berörda i vår studie.

17

4 Resultat och analys

I det här kapitlet kommer vi att redovisa vår empiri och analys av de observationer och intervjuer som vi har genomfört på de olika förskolorna. Syftet är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Alla namn är fingerade.

4.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande

Under intervjuerna med de fyra pedagogerna gav de en inblick i hur de ser på delaktighet och inflytande, vilket citaten i detta stycke är avsedda att spegla. Pedagogerna relaterar till begreppen på lite olika sätt men det är några gemensamma ord som de sammanfattar begreppen delaktighet och inflytande med, att bli lyssnad på, få uttrycka sina åsikter,

bestämma, påverka och demokrati.

4.1.1 Delaktighet

Enligt Sanna är begreppet delaktighet en möjlighet för barn att vara med och bestämma, men hon använder inte begreppet delaktighet utan kallar det för inflytande.

Att de har inflytande och att de får liksom vara med och bestämma lite och man får välja vilken sak man vill leka med. (Intervju med Sanna 2013-05-08)

Vi ser det som att begreppen delaktighet och inflytande har lika värde för Sanna, men att delaktighet för henne handlar om att bestämma lite och att välja. Eftersom Westlund (2011) påpekar att begreppen delaktighet och inflytande är väldigt snarlika kan det vara svårt att dela på de båda begreppen. Sanna kanske inte har upplevt någon skillnad mellan delaktighet och inflytande eller inte reflekterat över det? Petra ser delaktighet som att man har en förmån men också ett ansvar. För henne är det en rättighet att vara delaktig medan hon samtidigt anser att hon har en skyldighet. Petra poängterar att man har ett ansvar att bära sin delaktighet.

18

Att vara delaktig är att både ha en förmån men även att ha ett ansvar. Att jag har en möjlighet att göra min åsikt hörd och belyst inför min omgivning men jag har också ett ansvar att bära min delaktighet. Jag har en rättighet och en skyldighet, så att säga. Att vara delaktig det är ju att få inspirera och att få driva en förändring, ett förändringsskeende kanske, en möjlighet till att utveckla något vidare och framåt. Men också ta ansvar för konsekvenserna som då sker på vägen, på resan. (Intervju med Petra 2013-06-27)

Vi tolkar det som att Petra menar att man även måste vara lyhörd för andra i sin omgivning. Emilson (2008) påpekar att delaktighet även kan vara av värde för den enskilde individen. Petra beskriver att vara delaktig är att få driva en förändring och att vara med att utveckla framåt, detta tolkar vi som att delaktighet för Petra är något som är i en förändring fas där hon är med som inspiratör och då hon får ta konsekvenserna för sitt handlande. Enligt Anna kan delaktighet vara flera bitar, där barns åsikter blir hörda och de är med i beslutsfattandet, men också att barnen blir sedda och respekterade. Arnér (2009) menar att när vuxna pratar med barnen så får de reda på vad barnen vill göra i verksamheten och på så sätt blir barnen respekterade.

Delaktighet då tänker jag på inflytande och jag tänker på demokrati. Att dem får säga sina åsikter till exempel, att de får ta ansvar, deras åsikter tas på allvar, får ta ansvar i sin vardag. (Intervju med Mia 2013-05-10)

Demokratiska värderingar beskrivs i Läroplanen för förskolan -98 (rev 2010) som en ”grundplåt”. Vi uppfattar att demokrati är väldigt viktigt för Mia, under intervjun upprepar hon ordet demokrati flera gånger.

För mig är delaktighet när man får säga sin egen åsikt, bli lyssnad på, respekterad och vara med i beslutsfattandet. […] Att bli sedd av både av sina kompisar och av pedagogerna. (Intervju med Anna 2013-06-28)

Anna påpekar vikten av att få säga sin egen åsikt och att kunna vara med att fatta beslut, vilket vi ser som demokrati. Både Petra och Mia berättar om att delaktighet för dem är att ta ansvar och att det finns rättigheter och skyldigheter. Vems är ansvaret? Ligger ansvaret bara på pedagogernas förhållningssätt till delaktighet, ligger ansvaret hos barnen att uttrycka sina tankar och åsikter eller ligger ansvaret kanske hos båda parter? Qvarsell (2003) menar att vuxnas sätt att se till ”barns bästa” kan bidrag till konflikt med barns rätt att uttrycka sig ur sin egen synvinkel. Medan det enligt Arnér (2009) är vuxnas sätt att agera som influerar barns uppfattning av vad det innebär att vara en del i ett demokratiskt samhälle, gentemot både rättigheter och skyldigheter, där vuxna finns som modeller.

19

4.1.2 Inflytande

Sanna beskriver begreppen som att det är lite samma sak, hon anser att de går in i varandra.

Inflytande, att dem får vara med. Ja, lite samma sak, delaktighet och inflytande. Det tycker jag kanske går in i varandra. (Intervju med Sanna 2013-05-08)

Petra påpekar precis som Sanna, att det är svårt att skilja på begreppen delaktighet och inflytande. Inflytande för Petra är en mänsklig rättighet. Enligt Petra är då delaktighet mer att vara en medmänniska som befinner sig i en process medan inflytande är att driva processen framåt. Inflytande för Petra är också att påverka och förändra verksamheten.

Där blir det ju egentligen lika, det är rätt svårt att särskilja. […] Inflytande är ju mänskliga rättigheter, barnkonventionen, men inflytande i en förskolas verksamhet det är ju att påverka och att förändra ifrån det. Då är delaktighet att vara en medmänniska, i så fall. […] Delaktig är att vara en medmänniska i en process och inflytande att driva processen. (Intervju med Petra 2013-06-27)

Vi uppfattar Petras tankar som att barnen är med ”hela vägen” i deras egen utvecklingsprocess, vi uppfattar även att barnen har möjlighet att påverka den egna processen genom att vara en medmänniska. Genom Petras uttryck ser vi det som att Petra försöker se ur barns perspektiv genom att hon involverar barnen till att själva driva olika processer, där barnen får vara med och påverka. Kan barns egna perspektiv, i form av initiativtagande, åsikter och erfarenheter komma till användning i verksamheten utan pedagogers förtroende på barns egen kompetens? Med tanke på de olika arbetsformer som Westlund (2011) beskriver, kan barns möjligheter till inflytande öka samtidigt som arbetsformerna kan begränsas av att pedagogerna använder dem som ett kontrollverktyg i verksamheterna.

När barnen får vara med och bestämma om vilka aktiviteter dem vill hålla på med. Barnen får påverka hur avdelningen ska se ut och vilka foton som sätts upp på väggarna, samt vilket av deras gjorda material som ska sättas upp och visas för andra. Vid inköp av nya leksaker eller material, att man låter barnen vara med och bestämma vad som ska köpas in. När det ska möbleras om på avdelningen, att barnen får vara med och bestämma vad som ska ligga var. (Intervju med Anna 2013-06-28)

Under intervjun med Anna uppfattar vi det som att barnen har väldigt mycket inflytande över vad som sker på avdelningen och att inflytande är samma sak som att bestämma. Inflytande är mycket mer än att bara bestämma, påpekar Johannesen och Sandvik (2009). Arnér (2009)

20

menar att barns initiativtagande till inflytande ibland kan skapa oro hos pedagoger som har en mer ”traditionell” syn på förskoleverksamhet, de kanske inte är mottagliga för förändringar. Mia uttrycker också att delaktighet och inflytande nästan är samma sak. För Mia handlar det om demokrati men även om att få bestämma lite över verksamheten. Mia menar att pedagogerna lyssnar på barnen och att de har ett barnperspektiv.

Inflytande är nästan samma sak som delaktighet. Det har ganska mycket med demokrati att göra. Barnen ska ha demokratiska värderingar. De ska ha inflytande i den pedagogiska verksamheten lite grann och lite att vi låter barnen vara med och bestämma verksamheten, inte allt men de ska ha inflytande. Det har mycket med barnperspektivet också att göra. Att vi lyssnar på barnen. Vet vad de vill och planerar en sådan verksamhet och miljö. Så att barnen känner att de har lyckats med inflytande och deras åsikter och deras tankar och idéer tas på allvar. (Intervju med Mia 2013-05-10)

Vi uppfattar att det är viktigt för Mia att barnen har demokratiska värderingar, eftersom hon under intervjun pointerar vikten av att ha demokrati. Samtidigt som barnen ska få bestämma i verksamheten, får barnen inte bestämma för mycket, enligt Mia, samt att barnen ska känna att de har lyckats få ha inflytande. Vi kan dra paralleller till Arnér och Tellgren (2009) som anser att ”det är viktigt att barn upplever sin situation som meningsfull” (2009:51).

4.2 Case studier

Genom observationer och intervjuer har vi försökt att få en inblick i hur pedagogerna ser på delaktighet och inflytande vid matsituationerna. Några observationer är filmade och några är inte filmade.

4.2.1 Stenens förskola

Klockan är strax 11.30, det är dags för barnen som är mellan 1-3 år på Stenens förskola att äta lunch. Rummet (köket) vi befinner oss i är litet och trångt, de två ”normalstora” borden får precis plats i rummet. Vid varje bord står det fyra babystolar, en barnstol och en vuxenstol. I

21

ett annat rum, lekrummet, står ett litet barnbord (lågt bord) där de barnen som ska fylla 3 år sitter på låga barnstolar med en vuxen.

Sanna och hennes kollega hjälps åt att lyfta upp alla de yngsta barnen i barnstolarna som står vid bordet och alla barnen får varsin haklapp. Matvagnen rullas in på avdelningen och tas emot av Sanna som rullar den vidare in i köket. Tallrikarna står på hög på diskbänken, Sanna tar en tallrik och lägger upp lite av all mat på tallriken och räcker den sedan till sin kollega som delar maten och ger den till ett av barnen. Proceduren fortsätter tills alla barnen har fått en tallrik med mat. Därefter får barnen mjölk serverad i muggar. Sist sätter sig pedagogerna ner och äter med barnen. När något barn vill ha mer mat, tar pedagogen med sig barnets tallrik till vagnen och tar mer mat. (Observation 2013-02-13)

Pedagogernas lunchrutin att servera alla barnen utifrån matvagnen gav ett intryck av stress både för vuxna och barn. Barnen verkar inte ha så mycket delaktighet i sin matsituation eller inflytande över maten innan den läggs upp på tallriken. Pedagogerna kanske anser att barnen är för små för att ta mat själva? Johannesen och Sandvik (2009) menar att det krävs att vuxna vågar utmana sig själva i mötet med små barn och deras möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. ”Vi måste våga stå tillsammans med dem i processer som vi inte vet eller kan mäta utfallet av” (2009:42).

Efter antal veckor senare görs en videoinspelad observation på samma förskola. Vid detta tillfälle har arbetslaget möblerat om inne på avdelningen. Nu står de två ”normalstora” borden i lekrummet och lilla barnbordet står i köket.

Pedagogen Sanna har dukat borden och även ställt fram alla skålar med mat på bordet. Barnen får och kan själva ta upp sin mat och Sanna hjälper de barnen som inte kan ta upp sin mat själva. Hon frågar vad de vill ha, hjälper till att dela maten och lyssnar in vad barnen säger och pekar på. (Videobservation 2013-04-22)

Vi uppfattar Sanna som ”en annan pedagog”, hennes sätt att se på matsituationen verkar vara förändrat. Kan hennes förhållningssätt bero på att det är ommöblerat och att det har öppnat för nya förutsättningar för barnen att vara delaktiga eller kan det bero på att Sanna blir filmad? Sanna sitter ner med barnen runt bordet, barnen kan se vilken mat de ska äta, barnen får även ta upp sin mat själva. Sanna är lyhörd för vad barnen uttrycker och hjälper de barn som har behov av det. Arnér (2009) menar att inflytande sker i samspel mellan vuxna och barn, den vuxnes förhållningssätt och inställning till att skapa möjligheter för barn och barns egna initiativtagande till inflytande. Detta har även Westlund (2011) kommit fram till i sin

22

forskning där barns förmåga att ta egna initiativ har betydelse för att utvecklingen med barns inflytande går framåt genom pedagogers arbete i verksamheten.

Vid intervjun med Sanna beskriver hon vad delaktighet och inflytande kan vara för henne vid måltiden.

Dem kan få ta maten själva, dem som är tre år. De kan få välja om de vill ha en potatis eller två potatisar. Sen kanske man säger att jag tycker inte om ärtor så jag tar hellre bara morötter och då är det ok. Sen det här med delaktighet och inflytande, att man sitter och pratar och att alla får säga någonting och att man lyssnar på alla, man avbryter inte. Det är också delaktighet och inflytande. Man skapar tillsammans en lugn matsituation. (Intervju med Sanna 2013-05-08)

Sanna uttrycker att de barn som är tre år kan få ta sin mat själva, hur mycket mat de vill ha, vilken mat de vill äta av den mat som finns på bordet. Vid matsituationerna uppfattar vi det som att delaktighet och inflytande för Sanna är att man pratar och lyssnar på varandra. Vi upplever att Sanna använder sig av arbetsformen att skapa möjligheter för barn att välja och

bestämma som Westlund (2011) beskriver är den vanligaste formen till att barns inflytande.

4.2.2 Strandens förskola

Barnen som är mellan 2-3 år på Strandens förskola ska sätta sig till bords för att äta lunch. De sitter vid låga bord och sitter i tre olika rum och äter. Det sitter en pedagog vid varje bord. Det bordet som observerades, har sex barn vid bordet.

När barnen sätter sig så står tallrikar och glas i en hög mitt på bordet och besticken bredvid. När de har satt sig så kommer ”Pia” med maten och sätter det på bordet. Anna börjar med att lägga mat på tallriken allt utan sallad som barnen själva får ta. Det är lite oroligt för barnen är hungriga men när alla barn har fått mat på tallriken så lugnar det ner sig. Anna pratar om vad det finns på tallriken och frågar barnen: ”Vet ni var mjölken kommer ifrån?” Under tiden de samtalar så ber något barn om mer mat då ger Anna potatisskålen till barnet så de får ta själva, men lägger upp en köttbit och sås till barnet. Sedan fortsätter de att prata om kon och alla andra djur som finns på bondgården. När alla barnen är klara så tar Anna barnens tallrikar och skrapar bort den mat som är över från tallrikarna på sin egen och ber barnen att duka av sina tallrikar, bestick och glas. Glasen och tallrikarna sätter barnen på vagnen och besticken i en korg som sätts in direkt i diskmaskinen. När barnen har dukat av så följer Anna med barnen in i badrummet och tvättar sig. (Observeration 2013-07-01)

23

Pedagogen Anna lägger upp mat på barnens tallrikar men sparar salladen som barnen själva får ta. Vi ser det som att barnen inte verkar ha så mycket inflytande över vad som läggs upp på tallriken. Men vi upplever att barnen är delaktiga genom att Anna samtalar med barnen. När sedan ett utav barnen vill ha mera mat, räcker Anna över skålen med potatis så att barnet själv får ta. Kan det vara så att potatisskålen var för varm för att barnen skulle kunna få ta själva först men när den hade svalnat fick barnen själva ta upp. Eller utgår hon ifrån ett barns perspektiv?

Efter några veckor så görs en filmobservation med digitalkamera då Anna äter lunch med sex barn på förskolan Stranden. De har satt sig till bords och ”Pia” har precis ställt fram maten på bordet.

Pedagogen Anna ger barnen var sin tallrik. Sedan öppnar hon skålarna som har lock och frågar barnen vad det finns i skålarna. Barnen berättar att idag är det ris, sallad och någon sås. Anna säger till barnen att det var kyckling i såsen. Sedan skickar hon riset till ett av barnen, salladsskålen till ett annat och kycklinggryta åt ett annat. Barnen försöker ta själva men Anna är beredd att hjälpa barnen eller säga till dem att det räcker för ett av barnen tar massor av ris. Anna säger till barnen med en vänlig ton: ”Det måste finnas ris till dina kamrater också”. När alla barnen har fått mat så tar Anna också mat. Anna servera barnen vatten till barnen i deras glas. Först blir det tyst men efter en liten stund så började barnen prata med varandra och med Anna. När barnen vill ha mer mat så skickas skålarna till barnet som vill ha. (Observation 2013-09-02)

Vid detta tillfälle uppfattar vi att Anna ger barnen fler möjligheter till att vara delaktiga och få ha inflytande. Kan hennes förhållningssätt blivit påverkat av filmningen? Vi ser det även som att Anna tycker det är viktigt att barnen är delaktiga och har inflytande när de ska äta lunch på förskolan.

När vi intervjuade Anna om delaktighet och inflytande under matsituationerna så svarade Anna.

Barnen får lägga upp maten själva, får vara med och bestämma hur mycket av vad dem vill ha på sin tallrik. Hjälpa sina vänner att lägga upp maten, vara med och duka kanske göra sallad tillsammans med vuxna. Berätta för kompisarna vad det är för mat till exempel i en samling och hämta maten och duka av efter maten. Att servera sig själva. Kunna bestämma när de har ätit färdigt. Vara med och bestämma vilken mat som ska lagas. Visa respekt

24

mot de andra barnen och lyssna på varandra. Låta andra få prata. Vänta på sin tur. (Intervju med Anna 2013-06-28)

Då uppfattar vi de som att Anna tycker att delaktighet och inflytande kan finnas under matsituationerna. Anna ger exempel på delaktighet och inflytande under matsituationerna, att barnen kan lägga upp sin egen mat på tallriken, bestämma hur mycket de vill äta av sin mat, hjälpa varandra och ta upp mat på tallriken, berätta för sina kompisar vad det är för mat, turtagning, lyssna på varandra och kunna vara med och bestämma vad för någon mat som ska tillagas på förskolan. Enligt Johannesen och Sandvik (2009) är lyssnandet för pedagoger en viktig del för att barn ska få möjlighet till delaktighet och inflytande.

4.2.3 Nyponrosens förskola

Klockan är 11.15 och barn och pedagogerna sitter i samlingen och sjunger. Snart är det dags att ta på sig skor och jacka för att gå över till matsalen. När klockan är halv tolv så går alla barnen till hallen och tar på sig skor och jacka. Sedan ställer de sig på en lång rad. En pedagog står vid dörren och öppnar dörren och låter barnen gå över till matsalen som ligger i ett annat hus. När de kommer till matsalen måste de först ta av sig sina skor och jackor. De tvättar händerna och sedan sätter de sig ner på golvet, för att vänta på att de ska få gå in och sätta sig. Medan barnen tvättar händerna så är det 2-3 pedagoger som håller på att duka fram maten till alla borden och tar bort tallrikarna och glas som inte behövs, eftersom de redan har dukat direkt efter frukosten. De tar fram slevar, vatten och mjölk. När allt är klart kallar de in barnen och de kommer in och sätter sig.

Det finns en pedagog vid varje bord, både pedagogerna och barnen har fasta platser men pedagogerna är väldigt flexibla med det. Barnen kan i stort sett sätta sig var de vill om de bara har frågat kamraten som egentligen sitter där. När alla har satt sig så skickas all mat runt och barnen tar maten själva och tar det de vill ha. Tar de till exempel inte korvgrytan så säger pedagogerna inget utan låter barnen ta vad de vill ha. Men om barnen tar en gång till så säger pedagogen: ”Du ska kanske smaka på korvgrytan den är jättegod”. När alla barn har ätit upp så dukar barnen av och sätter sig sedan på sina platser igen för det sedan serveras frukt. När de hade ätit frukt så var det dags att antingen gå tillbaka till avdelningen eller att gå ut. (Observation 2013-02-28)

De sitter länge och äter lunch, minst till klockan ett, pedagogerna var väldigt engagerade i barnen under lunchen. Eftersom de åt i en matsal så var det hög ljudnivå. Det gav ett väldigt

25

stökigt intryck, som upplevdes tills alla satt vid bordet. Alla barn skickade runt skålarna, så det märktes att de var vana vid att göra det. Pedagogerna var lugna och pratade mycket med barnen under måltiden. Barnen och pedagogerna började inte äta förrän alla hade tagit mat och någon sa varsågod. De väntade även med att duka av tills alla hade ätit sig mätta. Efter att alla hade ätit upp sin mat, serverades frukt till alla.

Efter ett antal veckor senare filmades lunchen med hjälp av en digitalkamera.

Pedagogerna tar fram maten till bordet. Kallar på barnen och ber dem sätta sig. Det finns en pedagog vid varje bord. När de har satt sig så skickar Mia skålarna med mat till barnen så de får ta mat. Det är mycket hög ljudnivå. Barnen ser att jag filmar och tittar hela tiden mot mig. En av flickorna vid bordet tar slut på broccolin. Då säger Mia kan du vara snäll och gå ut i köket och hämta mer broccoli. När barnen sedan har fått all mat så säger ett av barnen: ”varsågoda”. Så börjar de äta och har ett samtal men det svårt att höra vad de säger eftersom det är väldigt hög ljudnivå. De är i en stor matsal och det är två andra avdelningar som äter samtidigt. När alla har ätit upp så dukar barnen av och sätter sig till bords igen. Sedan kommer frukten fram. (Videoobservation 2013-05-06)

Vid båda observationerna, upplevs situationen som stökig när barnen ska äta, eftersom det är hög ljudnivå. Barnen tittar flera gånger på mig som filmar och frågar vad jag gör. När Mia ber en av flickorna att hämta mer broccoli så bli hon glad och springer till köket. Eftersom att barnen på Nyponrosens förskola äter sin lunch i en matsal, uppfattar vi det som att de barnen inte har samma möjlighet att vara delaktiga i till exempel dukning, som kanske barn som äter lunch på en förskoleavdelning har. Till skillnad från barn som äter lunch på en förskoleavdelning, kan barnen på Nyponrosen däremot få en erfarenhet av att äta i en matsal, vilket flertalet barn gör som går i förskoleklass.

Det är samma sak att vi brukar göra, jag tycker att det är jätteviktigt att de tar ansvar för vad de vill äta och turtagning. Att de är delaktiga i nästan allt så fort de sätter sig vid bordet. När de kommer till matsalen får de bestämma var de vill sitta och vad de vill äta och hur mycket de vill dricka. De kan nästan vara med i hela processen i matsalen, och kunna påverka den. (Intervju med Mia 2013-05-10)

Mias svar om delaktighet och inflytande i matsituationerna tolkar vi som att Mia tycker att barnen kan vara delaktiga i nästan allt. Vi upplever att Mia gärna vill att barnen ska ha inflytande och delaktighet under matsituationen, och att de ska visa respekt för varandra och vänta på sin tur. Mia påpekar att det är viktigt att barnen tar ansvar för vad de vill äta, dricka

26

och att de får träna på turtagning. Vi kan dra paralleller till en utav Westlunds (2011) arbetsformer som handlar om att ge barn möjlighet att ta ansvar.

4.2.4 Borgens förskola

Barnen på Borgens förskola är mellan 3-5 år och de ska äta frukost. Barnen har fri placering vid de två borden.

Frukosten börjar ca 8.00 med att barnen kommer och sätter sig till bords. På bordet står allt framme, det vill säga tallrikar, glas, skedar, smör, mjölk och pålägg. När matvagnen sedan rullas in, ställs gröten och brödet fram på borden. Barnen får välja vad de vill äta och påbörja sin måltid. Två pedagoger är närvarande vid varsitt bord. Pedagogerna hjälper barnen om de påkallar pedagogernas uppmärksamhet. (Observation 2013-03-14)

När barnen sätter sig vid bordet, får de se vad som erbjuds och själva avgöra vad de vill äta till frukost. Vi uppfattar det som om barnen får stort utrymme att välja vad de vill äta och att pedagogerna är avvaktande i sitt agerande.

Barnen på avdelningen är mellan 3-5 år och rummet vi befinner oss i är litet, det finns ett bord med plats för fem barn och en pedagog. I rummet intill finns det två bord, där de andra sitter. Någon utav barnen på avdelningen har dukat alla borden och sedan gått och berättat för de andra barnen vad det blir till lunch. Alla går till sina platser vid de olika borden.

Pedagogen Petra sitter sig ner vid bordet tillsammans med fem stycken barn. Bordet är dukat med både porslin och mat. Petra ber ett av barnen att börja ta upp mat och sedan skicka skålen vidare. Barnen börjar ta upp mat och skålarna skickas vidare till nästa. Petra påminner barnen att skicka maten vidare. Detta pågår tills alla barnen har fått av allt sedan böjar de att äta efter att varsågod har sagts. Under måltiden pågår det en diskussion om grönsaker och vitaminer. […] När alla barnen har ätit färdigt, dukar de av. (Videoobservation 2013-06-03)

Lunchsituationen upplevs lugn. Vi ser det som att det finns ett tillåtande klimat, barnen får ta upp sin mat själva. Petra påminner lite då och då om att skicka skålen till nästa. Barnen får vänta på sin tur och de får även vänta med att äta tills alla barnen har lagt upp mat på tallriken. Under intervjun uttrycker sig Petra om vad hon anser att delaktighet och inflytande kan vara vid måltider.

27

Delaktighet är att bli sedd och att bli bekräftad. Inflytande är att till exempel få välja hur mycket vill jag ta upp av min mat, av den kosten vi ska äta. Hur mycket sallad, hur mycket pasta eller potatis eller kött vill jag ta upp, för det är inflytande. Delaktigheten är att jag är en del i gemenskapen, jag blir bekräftad av människorna som sitter vid bordet Jag blir sedd, jag blir hörd på. Att man frågar, är det gott, och att man får göra sin röst hörd, detta tyckte jag om eller att jag som pedagog respekterar när barn säger jag tyckte inte om detta, nej det är helt ok, det är ju att ha inflytande men också att vara delaktig, att diskutera, vara med i samtalet kring maten och respekterad för sina åsikter och värderingar. (Intervju med Petra 2013-06-03)

Enligt Petra är delaktighet, att bli sedd och hörd samt att vara del i gemenskapen, där barnen blir respekterad för sina åsikter och värderingar. Medan inflytande under en måltid för Petra är att barn ska ha möjlighet att kunna välja vad de vill äta och hur mycket de vill äta. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003:71) beskriver att ”en förutsättning för att vuxna skall kunna göra barn delaktiga är att de har förmåga att ta ett barns perspektiv”. Vi uppfattar att Petra försöker ta ett barns perspektiv, genom att Petra ger barnen utrymme att avgöra hur mycket och vilken mat de vill äta. Johansson (2003) uttrycker barns perspektiv som att vuxna försöker möta barn utifrån barns egna förutsättningar och därigenom kunna försöka förstå deras behov som individer.

4.3 Språket som faktor

Det talade språket är en av många uttrycksformer, men hur stor betydelse kan språket ha vid matsituationerna? Informanterna har uttryckt vad de anser om språkets betydelse under intervjuerna.

Det är ju klart att desto mer man kan prata som person, så har man mer och framföra sina åsikter och sin delaktighet. (Intervju med Sanna 2013-05-08)

Vi tolkar Sannas uttalande som att det talade språket har betydelse för hur mycket en person kan uttrycka sina åsikter och därigenom känna sig mer delaktig.

Givetvis är första intrycket att det är viktigt med att språkets påverkan och betydelse i det här men man kan kommunicera på så många andra sätt än talet och språket. Det finns ju många olika språk än bara talets språk. […] Det underlättar med kommunikation talet men det är inte nödvändigt och jag som pedagog har ansvar att läsa av alla språk ett barn signalerar. (Intervju med Petra 2013-06-27)

28

Petra anser att det talade språket har betydelse men hon påpekar att språket kommer i olika uttrycksformer. Enligt Petra är det en underlättande faktor med talande kommunikation, men att det inte ska ha någon betydelse då det är hon som pedagog som har ansvar att läsa av alla uttrycksformer som ett barn använder. Genom att barn uttrycker sig på så olika sätt påpekar Pramlig Samuelsson, Sommer och Hundeide (2011) vikten av att läraren kan tolka barns alla språk, både de kroppsliga och de talade. Vad händer om pedagogen inte kan läsa av ett barns signaler? Blir barnet utestängt ur samtalet eller kan det möjligen vara så att barnet inte sänder ut några signaler och därmed själv väljer att vara utanför samtalet? Arnér (2009) anser att det är den vuxnes skyldighet och ansvar att ge barn rättigheten att få uttrycka sig.

Just i matsituationerna så behövs inte språket utan det är jag som pedagog som ska tyda barnen med hjälp av deras kroppsspråk. (Intervju med Mia 2013-05-10)

Precis som Petra uttrycker sig, anser Mia att språket inte behövs utan det är hon som pedagog som ska tyda vad barnen säger med hjälp av deras kroppsspråk. Johansson (2003) menar att i ett samspel mellan barn och pedagog kan barns erfarenheter spegla sig i barns sätt att kunna uttrycka sig, genom till exempel kroppsspråket, mimik och röstläge samt talet.

Vid matsituationer har man stor möjlighet att prata med barnen. Prata om maten, vad dem äter, hur det smakar och ser ut. (Intervju med Anna 2013-06-28)

Anna menar att under måltiderna finns det stora mjöligheter för att samtala med barnen. Westlund (2011) beskriver att matsituationen är ett tillfälle då pedagoger har möjlighet att

skapa tillfällen för samtal med barn, då barn oftast befinner sig i en mindre grupp vid bordet

(2011:71–72).

4.4 Sammanfattning

Vi har sammanfattat vårt resultat utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer.

29

Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Utifrån pedagogernas svar

kan det tolkas som att pedagogerna tar ett tydligt barnperspektiv. Barnens åsikter och att barnen respekteras är viktiga komponenter, enligt pedagogerna, för att barnen ska kunna vara delaktiga i förskoleverksamheten. Barns möjlighet att vara med och fatta beslut i vardagen, bli lyssnade på samt deras möjlighet att få välja, uppfattar vi som att det är det som, enligt pedagogerna, ger barnen en känsla av att vara delaktiga. Med tanke på vad Arnér (2009) påpekar att delaktighet står för, att vara en del av och ta del av något som är beslutat. Om ett beslut redan är taget av pedagogerna, har barnen då ingenting att säga till om eller kan de fortfarande påverka beslutet och därigenom få inflytande över sin delaktighet? Samtliga pedagoger uttrycker svårigheter med att skilja mellan begreppen delaktighet och inflytande åt. Petra, Anna och Mia ser inflytande som ett sätt för barnen att kunna bestämma och påverka verksamheten. Barnen kanske ser begreppet inflytande på ett annat vis än vad pedagogerna gör. Om pedagogerna försökt se ur ett barns perspektiv istället för att se ur ett barnperspektiv, kanske barns inflytande i verksamheterna sett annorlunda ut? Enligt Westlund (2011) har pedagogernas förhållningssätt betydelse för barns möjlighet till inflytande. Arnér (2009) instämmer att pedagogers förhållningssätt är en förutsättning för barns inflytande. Mia tycks förhålla sig till att se barnen från ett barnperspektiv, med tanke på hennes sätt att svara. Medan Petras beskrivning kan tolkas sett ur ett barns perspektiv. Vi tolkar det som att barns möjlighet till inflytande kan bero på pedagogernas inställning till begreppet inflytande och hur de sedan förhåller sig till barnen.

Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande?

Sanna säger under intervjun att delaktighet och inflytande under måltiderna är att man pratar med alla och att man inte avbryter varandra. Medan Anna tycker att delaktighet och inflytande under måltiderna är att barnen lägger upp sin mat på tallriken, bestämmer vad de vill äta och turtagning. Sanna och Anna anser att det är viktigt att barnen lyssnar på varandra. För Mia är delaktighet och inflytande under måltiderna att barnen tar ansvar för vad de vill äta och turtagning. Medan för Petra är delaktighet att bli sedd och bekräftad och inflytande är när man väljer hur mycket mat man vill ha, få sin röst hörd, att vara med i samtalet och att bli respekterad. Vi uppfattade genom vårt resultat av intervjuerna, att begreppen delaktighet och inflytande upplevs som att det har samma betydelse. Detta har lett till tankeställare och diskussioner hos oss och informanterna samt har blivit diskussioner om matsituationernas sammansättning. Utifrån pedagogernas respons under intervjuerna, uppfattar vi det som att det

30

är viktigt för pedagogerna att barnen får känna sig delaktiga vid måltiderna. Under observationerna har vi upplevt skillnader mellan förskolorna. På Borgens förskola och Nyponrosens förskola är lunchrutinerna olika, på grund av att på Nyponrosen äter de sin lunch i en skolmatsal medan på Borgen äter de på en avdelning. Delaktigheten i form av dukning se då olika ut. Vi uppfattar att barnen på Borgen har andra förutsättningar för att kunna vara delaktiga. På båda förskolorna ser vi det som att barnen har inflytande genom att själva ta upp sin mat och kan bestämma vad de vill äta. På Stenens och Strandens förskolor uppfattar vi både likheter och skillnader i barnens möjligheter till delaktighet, på grund av att pedagogerna under observationerna delar ut maten till barnen. Men när vi sedan filmade fick barnen ta upp sin mat själv. Under observationerna upplever vi att barnen inte har inflytande över vad som läggs på tallriken.

Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Både Sanna och Petra menar att språket kan ses som en underlättande faktor för

möjlighet till delaktighet vid måltiderna. Petra och Mia påpekar även att det är pedagogers ansvar att tolka barns signaler, kroppsspråk och mimik. Om barnen inte har det talade språket, ses de då inte som delaktiga? Mia menar att språket, det talade, inte behövs. Anna som arbetar med yngre barn anser att måltiderna ger stora möjligheter att använda språket i en vardagssituation. Informanterna uttrycker att barns språk inte ska ha någon större betydelse för barns möjlighet till inflytande.

31

5 Diskussion

I diskussionen beskriver vi hur vi har upplevt vårt val av metod och hur resultatet blev samt våra tankar om vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

För att uppnå vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att genomföra vår undersökning med en kvalitativ metod. Genom semistruktrerade intervjuer och passivt deltagande observationer, både med och utan digitalkamera, upplever vi att vi har samlat in ett brett material. Empirin som vi samlat in, har vi sedan fått sålla ut det som vi upplever har varit av värde för vår studie. Vi valde att genomföra vår undersökning på fyra olika förskolor, för att kunna få en möjlighet att jämföra dem emellan. Eftersom vi valde att genomföra observationer först utan att filma och sedan genom att filma, har vi haft möjlighet att se skillnader i pedagogernas förhållningssätt. Sanna på Stenens förskola och Anna på Strandens förskola upplever vi som att de varierar i sitt agerande vid matsituationerna. Vid observationerna som är utan digitalkamera, agerar de båda genom att lägga upp mat till barnen men när vi sedan filmar dem, agerar de genom att de låter barnen själva ta sin mat. Medan pedagogerna Petra och Mia har samma agerande, de ändrar inte sitt förhållningssätt under observationerna, både utan och med digitalkamera.

Det som vi hade velat göra annorlunda är att vi båda två skulle velat vara med under alla intervjuerna, för att båda sedan skulle kunna ha en helhetsbild och även för att kunna tolka in informanternas kroppsspråk.

5.2 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer.

32

Skillnaderna som vi bland annat har sett är att maten står på bordet på några förskolor så att barnen kan se vad som serveras och enkelt kunna ta maten själva, medan på någon annan förskola har maten stått på matvagnen och pedagogerna har tagit barnens tallrik och lagt upp maten till barnen. Vi har även sett skillnader i pedagogernas förhållningssätt då vi observerar utan kamera och med kamera. Kan det möjligtvis vara så att kamerans närvaro påverkar Sanna och Annas förhållningssätt eller har de en medvetenhet om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck vid en matsituation? Eller kan det möjligen vara så att rummen på Stenens förskola och miljön inne på förskolan tidigare inte tillät en ”sittande” lunch utan pedagogerna istället fick stå och servera barnen? Sedan när en ommöblering var gjord inne på avdelningen kanske det bidrog till ett annat måltidsklimat. Pedagogerna var eniga om att det talade språket inte ska vara av betydelse för barns möjlighet till delaktighet och inflytande vid matsituationerna, då de påpekar att det är pedagogens ansvar att tolka barns olika signaler. Genom våra observationer har vi upplevt att språket kan påverka de yngre barnens delaktighet, då de inte har samma förutsättningar att uttrycka sig verbalt.

Om studien hade genomförts på andra förskolor tror vi att resultatet hade blivit ett annat, på grund av att alla pedagoger är olika i sitt förhållningssätt och som individer. En tanke till vidare forskning kan vara att få barns tankar och idéer om delaktighet och inflytande vid matsituationerna. Hur ser en måltid ut om barn får bestämma? De kanske vill bli serverade eller så vill dem göra allt själva?

33

Referenslista

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära ett barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur

Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).

Stockholm: UNICEF SverigeTillgänglig på Internet: www.unicef.se/barnkonventionen

[2013-09-21]

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (Göteborg studies in

educational science, 268). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf [2013-05-12]

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några

perspektiv. Stockholm: Liber

Johansson, Eva (2003). Att närma sig ett barns perspektiv: Forskarens och pedagogers möten

med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1-2 s. 70-84 issn

1401-6788. Tillgänglig på Internet: www.journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/view/1051 [2013-09-21]

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerups.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:

34

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och

pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1-2 s. 70-84 issn 1401-6788.

Tillgänglig på Internet: www.journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/view/1051 [2013-09-21] Pramling Samuelsson, Ingrid, Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv

och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber

Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering

eller kunskapsbildning? Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1-2 s. 101-113 issn

1401-6788. Tillgänglig på Internet: www.journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/view/1051

[2013-09-21]

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?:barns rättigheter och möjligheter till

inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande – en

demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö Högskola, 2011 Tillgänglig

35

Bilaga

Intervjufrågor

 Hur länge har du arbetat inom förskoleverksamhet?

 Vilken yrkeskategori har du?

 Vilken åldersgrupp arbetar du med?

 Vad är delaktighet för dig? Exempel?

 Vad är inflytande för dig? Exempel?

 På vilket sätt kan barn ha möjlighet till delaktighet och inflytande vid matsituationerna?

 På vilket sätt tror du barns språk kan ha betydelse i möjligheter till inflytande vid matsituationerna?

 Har du något att tillägga?