Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Vad händer sedan?
- Gymnasieelever med utländsk bakgrund reflekterar över sin
framtid efter gymnasiet
What happens afterwards?- Students with foreign background
reflect about their future after upper secondary school
Emilio
Rojas Paz
Lärarexamen 200 poäng
Samhällsvetenskap och lärande Slutseminarium 2007-08-29
Examinator: Jan Andersson Handledare: Katja Hultgren
Sammanfattning
Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar.
Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation. Studien har genomförts genom intervjuer som gjordes med fem gymnasieelever med utländsk bakgrund som gick sin sista termin på en gymnasieskola där antalet elever med en helt svensk bakgrund är sällsynt. Intervjuerna har berört i synnerhet ämnen som är viktiga för ungdomar som utbildning, arbete, integration och framtidstro.
Studien har visat att de ungdomar med utländsk bakgrund som har intervjuats har, trots brister i integrationen, en positiv bild av sig själva och ser möjligheter att påverka sin framtid. Ungdomarna är också medvetna om att de inte lever helt integrerat i samhället och ser utbildning som ett medel att lyckas i livet.
Innehållsförteckning
1 Inledning……… 6 1.1 Syfte ………. 6 1.2 Frågeställningar………. 7 2 Kunskapsbakgrund………... 8 2.1 Definition av begrepp……… 8 2.1.1 Kultur……… 8 2.1.2 Identitet………. 9 2.1.3 Mångkulturalism………... 92.1.4 Invandrare och personer med utländsk bakgrund………. 10
2.1.5 Integration………. 11
2.2 Beskrivning av undersökningsområdet samt tidigare forskning……… 12
2.2.1 Skola och integration……… 12
2.2.2 Vidareutbildning och arbete efter gymnasiet……… 13
3 Metod och genomförande……….. 15
3.1 Allmänt om metod………. 15
3.2 Val av forskningsmetod………. 15
3.3 Urval ……….. 16
3.4 Etik och intervjuarens roll……….. 17
3.5 Material och källkritik……… 18
3.6 Förberedelser och bearbetning av intervjuerna……….. 18
3.7 Presentation av skolan……… 19 3.8 Presentation av respondenterna……….. 20 4 Resultat………... 23 4.1 Tankar om utbildning………. 23 4.2 Tankar om jobb……….. 25 4.3 Tankar om integration……… 27 4.4 Framtidssyn……… 30 5 Analys av resultat………... 32
5.1 Vilken inställning har gymnasieelever med utländsk bakgrund till arbete och utbildning?……….……….32
5.2 Hur mycket och på vilket sätt känner sig dessa elever integrerade i samhället?………... 34
5.3 Hur ser dessa elever på sin framtid efter gymnasietiden och vilka förutsättningar de har?……… 35
6 Avslutande diskussion och slutsats ………...37
7 Källförteckning………... 39
7.1 Tryckta källor………. 39
7.2 Internetkälla………... 40
1 Inledning
Jag har sedan länge varit intresserad av ungdomars roll i samhället och av hur de ser på sig själva och sin framtid. När jag gjorde min praktik på en av Malmös gymnasieskolor med kanske det högsta antalet elever med utländsk bakgrund föddes tanken att undersöka dessa elevers tankar och förhoppningar om livet efter gymnasietiden. Detta arbete handlar om deras tankar om framtiden kring vidareutbildning, arbete och integration.
Som blivande samhällskunskapslärare och själv invandrare tyckte jag att det här var ett intressant ämne att undersöka. Som gymnasielärare träffar man elever som är på väg in i vuxenlivet och som lärare tycker jag att det är viktigt att kunna se deras preferenser, oro, hinder och förväntningar som vuxenlivet för med sig. Kanske kan man, genom att veta mer om det, vara till hjälp och ge stöd och råd. Framför allt om man undervisar i ett ämne som samhällskunskap där man berör många av dessa områden som jobb, utbildning och samhällslivet i stort.
1.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att genom min egen studie ta reda på vad några ungdomar med utländsk bakgrund har för tankar om sin framtid efter gymnasietiden gällande områden som vidareutbildning, jobb, deras uppfattning om integration samt deras egen situation i samhället och hur det påverkar dem.
Med mitt arbete vill jag försöka ge en lite djupare bild av invandrarelevernas syn på dessa områden och belysa vad som är angeläget för dem. Detta gör jag dels genom intervjuer och dels med hjälp av tidigare studier.
1.2 Frågeställningar
Mina frågeställningar är:
Vilken inställning har gymnasieelever med utländsk bakgrund till arbete och utbildning? På vilket sätt känner sig dessa elever integrerade i samhället?
2 Kunskapsbakgrund
Härmed redogör jag för, och ger närmare förklaring av några begrepp som berörs i studien samt gör en översiktlig presentation av problematiken utifrån de fakta och studier som finns som underlag för detta arbete.
2.1 Definition av viktiga begrepp
I denna studie används olika begrepp som återkommer ofta och som behöver en tydligare förklaring. Några av dessa begrepp känns igen från samhällsdebatter och media och kanske de till synes inte är så främmande för oss men vissa av dem kan ändå vara komplexa. Härmed en närmare men ändå simplifierad förklaring av några viktiga begrepp:
2.1.1 Kultur
Kultur som begrepp är mycket brett och kan omfatta flera områden. I denna studie utgår jag enbart från den samhälleliga beskrivningen av kultur för att vara mera direkt.
Enligt Socialstyrelsens rapport 1999:6 beskrivs kultur så här:
”…en samling regler, värden och symboler som upprätthålls och hyllas av en grupp människor. Det är ett kollektivt fenomen, som inte nödvändigtvis måste bygga på etnisk eller nationell grund. Kulturer och delkulturer (subkulturer) kan också baseras på könstillhörighet, ålder eller sexuell läggning. Det är en fråga mer om levnadssätt och livstillhörighet än om etnicitet eller nationalitet.” 1
Ur det här resonemanget förstår vi att kultur, etnicitet och nationalitet är tre olika begrepp och att kultur inte alltid ska förknippas till dessa andra två begrepp. Detta undviker de
vanliga generaliserande uppfattningarna om människor som har samma etniskt eller nationellt ursprung.
2.1.2 Identitet
Begreppet identitet används inom olika områden och därför är dess betydelse olika beroende på ämnet. Utifrån ett psykologiskt perspektiv kan vi först och främst utgå från att identitet betyder självbild, det vill säga förståelsen om sig själv som en unik individ.2
Förståelsen om sig själv skapas inte enbart av människan själv utan är också påverkad av omgivningen. Det vill säga att den delvis är bestämd av hur andra människor uppfattar individen. Detta har i sin tur inverkan på hur individen uppfattar sig själv. Följaktligen förstår vi att en identitet kan utformas och bli en produkt av det sociala samspelet.3 Det
innebär att en identitet är en levande process där uppfattandet av jaget och personligheten kan förändras under hela livet.
2.1.3 Mångkulturalism
Ordet mångkulturalism får oss gärna att tänka på olika kulturer på samma geografiska yta. Nationalencyklopedin lägger till i denna tanke att mångkulturalism inte bara föreställer existens av många olika kulturer och kulturyttringar utan att de dessutom finns under positiv samverkan.4 Generellt kan mångkulturalism uppfattas som sättet på vilket
mångfalden ska behandlas i samhället. Men mångkulturalism kan ha olika innebörd och det kan finnas många sätt att behandla och uppfatta begreppet.5
I debatten kan mångkulturalism användas på två sätt. På ett deskriptivt sätt presenteras begreppet mångkulturalism som en beskrivning av samhällets etniska och kulturella mångfald. På ett normativt sätt presenteras mångkulturalism å andra sidan mer som ett politiskt eller filosofiskt samhällsideal.6
Med tanke på existerande problem som exempelvis etnisk diskrimination eller rasism och trots det pågående arbetet i strävan för ett mer integrerat samhälle kan det ändå sägas att det
2 Nationalencyklopedi, 15 maj 2007 3 Westin m fl. 1999, s.16
4 Nationalencyklopedi, 15 maj 2007
5 Bredänge och Hedin ochTesfahuney (Red.) 2001, s.51-52 6 Westin m fl. 1999:24
mångkulturella samhället i Sverige är, för nuvarande, mer av deskriptiv än normativ karaktär.7
2.1.4 Invandrare och personer med utländsk bakgrund
Begreppet invandrare är ett vanligt förekommande begrepp inom den allmänna debatten. Den korrekta definitionen av invandrare är inte alltid precis och det finns olika tolkningar. Några människor blandar ihop ordet invandrare med utlänning. Det är fel eftersom definitionen av ordet utlänning enbart innebär en person som kommer från utlandet och den säger ingenting om personens varaktighet i det landet hon befinner sig.8
Definitionen av begreppet invandrare i dess enklaste mening syftar till en person som har flyttat från ett land till ett annat och som tänker bosätta sig där under en längre period eller permanent. Att vara invandrare i Sverige innebär dessutom att man som invandrare är folkbokförd i landet i minst ett år.9 Det är denna definition jag utgår ifrån i min studie.
I denna studie används mycket information som kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar och därför är det viktigt att nämna att SCB i samarbete med Invandrarverket (idag Migrationsverket) sedan 1996 har utformat en ny terminologi som ersätter begreppet invandrare. Enligt den här klassificeringen som sker efter etniskt bakgrund är befolkningen delad i olika kategorier som byggs efter svensk och utländsk bakgrund. I Invandrarverkets tidigare rapporter användes begrepp som invandrare och senare utländsk medborgare. Men de kom på att dessa begrepp inte riktigt stämde med verkligheten i och med att exempelvis utländska medborgare efter en tid kan bli svenska medborgare och dessutom var ordet invandrare länge negativt laddat. Därför har de i sin senaste mycket omfattande rapport, ”Rapport integration 2005” ersatt dessa begrepp med termer som inrikes födda och utrikes födda samt termen utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund betecknar inte bara utrikes födda utan även inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. Svensk bakgrund betyder å andra sidan en person som är född i Sverige med minst en inrikes född förälder.10
7 Westin m fl. 1999, s.27 8 Ibis., 1999, s.99 9 Ibis., 1999, s.98
Westin gör en liknande klassificering där begreppet invandrare definieras som en person vars båda föräldrar är födda utomlands och som själv är svensk medborgare eller inte.11
2.1.5 Integration
Utifrån ett samhällsperspektiv betyder integration den process där skilda samhällsenheter förenas med också resultatet av den här processen. Begreppet integration används för att beskriva hur olika samhällen förenas och utvecklar större enheter. 12
Termen integration har även en djupare innebörd och kan ha tre olika, lite mer ingående, betydelser men som ändå hör ihop. För det första kan integration generellt betyda en samhällssammanhållning mellan olika enheter eller en helhet och dess delar. Den här definitionen som rör hela samhället gäller även för grupper, institutioner och organisationer.13 Med det menas inte bara ett sammanfört samhälle utan exempelvis kan
det även gälla minoriteter emellan. En annan innebörd av termen integration är den som handlar om delaktighet och deltagande i samhällsgemenskapen. Detta innebär att etniska och kulturella minoriteter, speciellt alla utrikes födda och deras barn, ska vara delaktiga i samhället framför allt inom offentliga områden som skola, arbetsmarknaden, föreningslivet och det politiska systemet.14 Sist kan begreppet integration ses som en process på vägen
mot den fullständiga sammansmältningen (assimilation). Detta betyder att när etniska och kulturella minoriteter integreras i samhället genomgår de egentligen en process (integration) där målet inte bara är att acceptera eller bli accepterad i helheten, den så kallade majoritetsbefolkningen, utan att vara en del av det.15
I mitt arbete har jag utgått från de två sistnämnda definitionerna på begreppet integration. Men framför allt behandlas studien utifrån det synsätt att integration är en process. Detta på grund av att ungdomarna jag har träffat går igenom en process som kanske kan leda till den fullständiga assimilationen. 11 Westin m fl. 1999, s.100-101 12 Nationalencyklopedi: 15 maj 2007 13 Westin m fl. 1999, s.54 14 Ibis., s.55 15 Ibis., s.56
2.2 Beskrivning av undersökningsområdet samt tidigare
forskning
I den här delen av studien skildras ungdomars, med utländsk bakgrund situation gällande vidareutbildning och arbete. Beskrivningen byggs bland annat på vad tidigare forskning har granskat.
Att förklara dessa ungdomars situation i allmänhet kan dock vara en svår uppgift. Detta på grund av att deras livserfarenheter kan skilja markant beroende på olika faktorer (klass, kön och etnicitet).
2.2.1 Skola och integration
I ett mångkulturellt samhälle som det vi lever i är skolan en resurs av enormt stor vikt i strävan efter integration. Skolan är för många ungdomar med utländsk bakgrund den första och i många fall den enda kontakt de har med det svenska samhället.
Skolans värdegrund och uppgifter från Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skildrar situationen och skolans uppgift så här:
”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket skall befästas genom undervisning i många av skolans ämnen.”16
Skolan är en av samhället absolut viktigaste integrationsarenor men på samma gång en av de mest problematiska. Boendesegregation är ett problem framförallt i de stora städerna. Detta leder i sin tur till segregerade skolor. Segregerade skolor missgynnar integrationen bland annat utifrån et språkligt perspektiv. Språket är en viktig förutsättning för ett integrerat samhälle. Det är viktigt att skolan skapar samma förutsättningar för alla elever genom att se till att alla eleverna har samma kunskaper i läs- och skrivspråk.17 Detta är ett
16 Lärarförbundet, 2002, s.37
olöst problem i dagens segregerade skolor vilket visar sig inte minst när elever med utländsk bakgrund söker till gymnasieskolor. Enligt Statistiska centralbyråns rapport
”Barn, boende och skolresultat” minskar chanserna att komma in på någon gymnasieskola
ju fler elever med utländsk bakgrund det finns i skolan man går på.18 Emellertid
framkommer i Integrationsverkets senaste övergripande rapport, ”Rapport Integration
2005” att slutbetygen från eleverna som söker till gymnasiet har blivit något bättre men
däremot har antalet elever med utländsk bakgrund som är obehöriga till att fortsätta på gymnasiet ökat.19
Problemet är komplext. Orsaker kan vara politiska beslut och ekonomiska nedskärningar. En annan bidragande faktor kan också vara att vissa friskolor bidrar till en mer segregerad skola.20
2.2.2 Vidareutbildning och arbete efter gymnasiet
Redan i Ungdomsstyrelsens ungdomsrapport från 1996 ”Krokig väg till vuxen” står att läsa att bland annat högskoleutbildningsplatserna hade ökat delvis på grund av att det fanns ett större utbud av kurser som kunde kombineras och användas i nya mera flexibla program. Men även på grund av att de nationella programmen, både de yrkes- som studieförberedande, gav en bättre och bredare behörighet för framtida högskolestudier och som i viss mån bidrog till att fler elever med utländsk bakgrund kunde läsa på högskolenivå. Det slogs även fast att de studenter som började på högskolenivå blev allt yngre till följd av att direktövergången från gymnasiet till högskolan ökade.21
Idag har ytterligare ett fenomen lagts ihop till den här trenden. Antalet elever med utländsk bakgrund som fullföljer gymnasieutbildningen har ökat de senaste åren. Catarina Lundqvist skriver i sin studie ”Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund” baserad på Integrationsverkets rapport ”Rapport integration 2005” att mellan 1994 och 2002 har antalet studenter med utländsk bakgrund på högskolenivå ökat med 50 procent. Hon skriver även att 2004 hade 17 procent av de svenska högskolestudenterna utländsk bakgrund.22
Studien säger också att dessa siffror, på samma sätt som för elever med helt svensk
18 Wallström, "Lärarnas förväntningar avspeglas i betygen", Sydsvenskan 2007-02-22. 19 Integrationsverket - Rapport integration 2005, 2006, s.109-111
20 Rubinstein och Tallberg, 2000, s.6 21 Ungdomsstyrelsen, 1996, s.34 22 Lundqvist, 2005, s.16
bakgrund, dels beror på sociala faktorer som föräldrarnas inställning till utbildning. Men också för att vikten av att läsa på högskolenivå bland människor med utländsk bakgrund, framför allt de högutbildade är mycket stor.23
Enligt SOU 2004:33 ”Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i
mångfaldens Sverige” är klass och utbildningsbakgrund hos föräldrarna mer betingande än
den etniska bakgrunden när det gäller att börja studera vidare efter gymnasiet på högskolenivå.24 Dessutom betraktas utbildning idag i stor utsträckning som ett måste i
strävan att komma in i arbetslivet.25 När det gäller ungdomar med utländsk bakgrund är
detta mer påtagligt. På grund av den höga arbetslösheten bland människor med utländsk bakgrund förstärks tanken av att vidareutbilda sig som det främsta medlet att undvika arbetslösheten och strävan efter en tryggare framtid.26
I Invandrarverkets ”Rapport integration 2005” kan man läsa att sysselsättningsgapet är större för elever med utländsk bakgrund än de med helt svensk bakgrund. Undersökningen visar bland annat att elever födda utomlands i genomsnitt hade 25 procent lägre chans att skaffa arbete än elever med helt svensk bangrund. För elever med utomeuropeisk bakgrund var siffran 46 procent.27
Samtidigt är det viktigt att upplysa om att kunskapen om invandrares och människor med utländsk bakgrunds förhållande till arbetsmarknaden är otillräcklig. Den huvudsakliga informationen som används i forskning inom detta område kommer från statistiska undersökningar. Bristen på rätt information och kunskap påverkar debatten om invandrare och jobb negativt. Detta genom att det i debatten ofta ges en missvisande bild av invandrare som till exempel den att de är motvilliga till arbete och detta gäller även unga med utländsk bakgrund.28
23 Ibis., s.17
24 Borevi och Strömblad, 2004, s.157-158 25 Lundqvist, 2005, s.20
26 Rantakeisu och Starrin och Hagquist, 2000, s.75 27 Nekby och Özcan, 2006, s.23
3 Metod och genomförande
3.1 Allmänt om metod
Då det tidigare utförts liknande studier men då av kvantitativ karaktär, baserad på enkätundersökningar, låg intresset från min sida att se vad som dolde sig bakom dessa. Den kvalitativa metoden skulle ge större möjlighet att få mer nyanserad information och kunskap om fenomenets typ och mer detaljerat beskriva det jag ville visa genom att göra intervjuer än om jag valt en kvantitativ metod och gjort ytterligare en enkätstudie.29
Den kvalitativa metoden är en omstridd metod som ofta kan beskrivas som ovetenskaplig till skillnad från den kvantitativa metoden. Men båda metoderna är viktiga redskap som används beroende av vad som ska undersökas.30
3.2 Val av forskningsmetod
Metoden som har använts i denna studie är alltså kvalitativ och den har genomförts i form av intervjuer. Genom att använda intervjuer, eller informella intervjuer som Trost kallar dem, har jag haft möjligheten att få fram information genom att sätta mig in i intervjupersonernas sätt att tänka, känna och uppleva sin tillvaro. Den information och det material som har samlats in under intervjuerna har senare behandlats och tolkas med stöd av ett teoretiskt underlag.31
29 Kjaer Jensen, 1999, s.6 30 Kvale, 2006, s.69-70 31 Trost, 2005, s. 23-24
3.3 Urval
Studiens empiriska undersökning består av fem intervjuer som gjordes med gymnasieelever från samma klass och som går sitt tredje och sista år på min partnerskola i Malmö. Att det blev just fem elever bestämdes utifrån hur många intervjuer jag skulle hinna med att göra samt bearbeta, detta i samråd med handledaren. Eleverna som intervjuades går på naturprogrammets sista år och förväntas ta studenten till sommaren. Dessa elever har jag undervisat i samhällskunskap under praktiken och det blev naturligt för mig att använda mig av dessa redan etablerade kontakter. Gymnasieskolan dessa elever går på består i stort sett av elever med utländsk bakgrund. I den klassen jag valt har endast tre av 25 helt svensk bakgrund. Elevernas bakgrund samt att de snart är färdiga med sin gymnasieutbildning och därefter klara att jobba eller studera vidare var en förutsättning för att de skulle kunna vara med i studien. Detta för att bättre kunna uppfylla arbetets syfte som går ut på att ta reda på deras tankar om bland annat utbildning och arbete. Dessa fem elever som blev intervjuade valdes ut bland de tretton elever som anmälde sitt intresse till att delta i studien. Tanken var även att få en så heterogen grupp så möjligt och därför valdes intervjupersonerna ut med hänsyn till kön samt etniskt ursprung. Detta gjordes genom att välja två tjejer och tre killar och även genom att välja elever med olika utländsk bakgrund.
Eleverna som blev intervjuade går i samma gymnasieskola och program och därför kan svaren skilja sig från elever från andra skolor och program framför allt inom området gällandet utbildning. Med anledning att intervjuerna var frivilliga kan det vara så att de som har valt att ställa upp är de mest ambitiösa i klassen. Därför var jag tvungen att sålla bort några för att få en mer varierad grupp.
I samtliga intervjuer har jag ställt samma frågor kring de olika områden som jag ville undersöka. Frågorna har varit öppna för att på så sätt låta de intervjuade själva formulera sina tankar och idéer och för att få så nyanserade svar som möjligt. Jag har även ställt följdfrågor utifrån de svar intervjupersonerna har givit.
Jag är medveten om att det lilla antalet intervjuer gör att jag inte kan dra några generella slutsatser av resultatet därför får jag betrakta resultatet mer som ett exempel på den grupp
jag har intervjuat. Men jag kommer ändå att dra slutsatser utifrån det material jag har och med hjälp av de teoretiska grunden jag har använt i denna studie.
Alla metoder har sina brister och det är omöjligt att insamlingen av data blir helt tillförlitlig. Både kvalitativa och kvantitativa metoder kan ha problem med förlitligheten och giltigheten. I detta fall är det den kvalitativa metoden som är mer sårbar när det handlar om tillförlitligheten.32 Jag utgår ifrån att intervjupersonerna talar sanning när de svarar på
frågorna. Den här metoden har dock gjort möjligt för mig att närma mig ämnet på ett sätt som jag inte hade kunnat genom en kvantitativ undersökning.
3.4 Etik och intervjuarens roll
Inför och under genomförandet av intervjuerna har jag vägt in några etiska riktlinjer. Kriterier som informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll har tagits hänsyn till under denna studie.
Inför elevernas intresseanmälan till att delta i intervjun berättade jag muntligt om examensarbetet och dess syfte. Jag informerade även om att deltagandet var frivilligt, att de skulle avidentifieras och att intervjuerna skulle spelas in på band. Intervjupersonerna i detta arbete uppträder under ett fingerat namn för att uppfylla anonymitetskravet. Jag informerade även om att ingen förutom jag skulle ha tillgång till de inspelade intervjuerna. Intervjuerna har även skrivits ner men med fiktiva namn och utan att ange någon information om tid och plats. Intervjuerna har dessutom raderats efter inlämningen av det här arbetet.
Intervjupersonerna är elever som jag tidigare har kommit i kontakt med under min praktik. Detta kan i någon mån ha påverkat respondenternas svar även om jag har förhållit mig strikt till intervjuarens roll. Det innebär att jag har agerat så neutralt och opartiskt som möjligt utan att känna eller visa någon empati för de åsikter som sades, detta i syfte att få så
tillförlitlig information som möjligt.33 Detta har även underlättats av de öppna icke ledande
frågorna som jag ställt.
3.5 Material och källkritik
Som teoretiskt stöd för detta arbete har jag använt mig av olika rapporter som bygger på statistik men också olika forskningsarbete och litteratur i ämnet jag har undersökt. Någon exakt likvärdig studie som denna har jag inte hittat. Jag har använt mig av material från olika håll. Bland de viktigaste handlingar som jag har tagit del av finns rapporten ”Rapport
integration 2005” som gjordes av Integrationsverket på uppdrag från regeringen och som
består av Statistiska Centralbyråns statistik. Rapporten går ut på att göra en omfattande undersökning av invånares, med utländsk bakgrund, situation i samhället. Denna rapport undersöker bland annat ungdomars, med utländsk bakgrund, situation gällande utbildning och arbete. Utöver rapporten finns olika studier gjorda av forskare som har tolkat och analyserat rapportens olika områden. Främst har jag använt expertbilagan ”Karriärvägar
för ungdomar med utländsk bakgrund” av Katarina Lundqvist. Dessa expertbilagor gjordes
av forskare på uppdrag av Invandrarverket utan regeringens inblandning. Forskarna som genomförde dem är ansvariga för innehållet. Bland övrig litteratur räknas diverse böcker som berör ämnen som skola, utbildning och arbete utifrån ett mångkulturellt perspektiv men med fokus på ungdomarnas situation.
3.6 Förberedelse och bearbetning av intervjuerna
Efter att jag hade berättat för klassen om mitt arbete samt informerat om de etiska riktlinjerna (se 4.3) som jag skulle hålla mig till uppmuntrade jag eleverna att ställa frågor om det var något de ville veta eller som de inte förstod. Därefter lämnade jag en intresselista. Där de som var intresserade av att delta skulle kryssa i sitt namn samt skriva telefonnummer för att senare bli kontaktade för inbokning av tid och plats inför intervjun.
Jag ansåg inte behöva ha något tillstånd från några föräldrar på grund av att alla i klassen var över 18 år.
Tretton elever tackade ja till att medverka i studien. Det vill säga att drygt hälften av klassen ville vara med. Av dessa tretton elever som sade ja till att bli intervjuade valdes fem ut som intervjuobjekt (se 4.3).
Intervjuerna gjordes under januari månad utom den första intervjun som gjordes innan jullovet. Den första intervjun skulle fungera som test för att se om det var något som jag skulle tänka på i senare intervjuer men framförallt för att se att sättet att göra intervjuerna på var bra. Vissa mindre justeringar gjordes av några frågor. Någon togs bort och någon tillkom.
Intervjuerna gjordes i ett speciellt rum som skolan tilldelade mig och på så sätt kunde de genomföras ostört. Intervjuerna gjordes efter skoltid och trots att de kunde ta lite mer än en timme kände jag inte press på mig att avsluta intervjun på grund av tiden. Eleverna blev informerade om att intervjun skulle kunna ta tid.
Intervjupersonerna var alla mycket hjälpsamma och verkade intresserade och engagerade i studien. Under intervjuernas gång märkte jag att vissa frågor kunde väcka känslor och engagemang. Vissa intervjupersoner var mer pratsamma än andra och bidrog med ytterligare tankar och kommentarer under intervjuerna.
3.7 Presentation av skolan
Den här är en kort beskrivning av gymnasieskolan som intervjupersonerna gick på. Syftet med beskrivningen är att ge läsaren en bättre bild av skolans profil. Gymnasieskolan är ett mycket gammalt läroverk i Malmö och den erbjuder diverse program som till exempel det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet.
Enligt skolans årsredovisning från 2004 kunde man se att skolan hade 724 elever där en hög andel av dessa elever (70 %) hade ett annat modersmål än det svenska. Skolan har också enligt de diagnostiska testerna i svenska, matematik och engelska betydlig lägre snitt
än övriga gymnasieskolor i Malmö. Detta kan bero på elevernas svårigheter när det gäller språk och även att eleverna som går i NV programmet kommer till skolan med allt lägre meritvärde.34
3.8 Presentation av respondenterna
Alina
Hon är 19 år och kommer ursprungligen från Litauen. Båda hennes föräldrar kommer också därifrån. Hon är katolik men inte uttalat religiös. Alina flyttade till Sverige för fyra år sedan. Idag bor hon ensam i centrala Malmö. När Alina kom till Sverige bodde hon först i Söderkulla men läste fem månader på Rosengårdsskolan. Där tyckte hon att alla pratade arabiska och det skulle bli svårt att lära sig svenska om hon fortsatt att gå på samma skola. Därför flyttades hon till Söderkullaskolan på egen och lärarnas begäran. På denna skola gick hon resten av studieåret och hon tyckte dessutom att det var bra för att hon gick i en helt svensk skolklass. Efter högstadiet på Söderkullasskolan läste hon svenska på IVIK (individuell program introduktionskurs) på Universitetsholmen gymnasium och efter det började hon på sin nuvarande gymnasieskola. Alina uttryckte också att det första halvåret som hon var i Sverige och läste på Rosengårdsskolan kändes hopplöst för att hon trodde att hon aldrig skulle lära sig svenska. Skolbytet var lyckat och hade en positiv inverkan på henne.
Nikola
Han är 18 år och läser sitt sista år på gymnasiet. Han föddes i Makedonien och han kallar sig själv för halvarab på grund av att pappan kommer från Jordanien och mamma från Makedonien. Familjen är mycket sekulariserad enligt honom själv. Nikola kom till Sverige 1992 då han var fyra år gammal. Han bor med sina föräldrar i Rosengård. Högstadieskolan han gick på var Kirsebergskolan. Där gick han från årskurs tre till nian. Han tycker att skolan i Kirseberg var trevlig och att det var positivt att han var en av de få invandrarelever som gick där. Nikola tyckte att det var bra att han gick på högstadiet i Kirseberg och inte i Rosengård. Det menar han beträffande inlärning av svenska språket.
Amir
Han är 19 år och är född i Irak. Hans familj har arabiskt ursprung men är katoliker. Han kom till Sverige för fyra år sedan tillsammans med sin syster och mamma. Pappan kom ett år innan dem. Amir och hela familjen som består av föräldrarna och en syster, som även läser i samma gymnasieskola, bor i Sofielund. Enligt Amir är de flesta som bor i området utlänningar och en liten del äldre svenskar. Området är ganska lugnt med ändå kan man uppleva lite spring och stök inte så långt ifrån där han bor. Han påpekar även att det är ganska trångbott i området han bor i.
På grund av att Amir redan var 15 år när han kom till landet hann han inte läsa på högstadiet utan gick bara tre veckor under en termin och även några veckor under sommaren i en förberedelseklass i Sofielundsskolan. Efter det gick Amir i en IVIK klass och kort därefter började han på gymnasieskolan där han läser naturvetenskapliga programmet. Amir gick sina första skolår fram till 9: an i hemlandet Irak. Skolan han gick på var en privat skola där man läste mycket engelska och hade duktiga lärare till skillnad från de kommunala skolorna. Dessa faktorer förklarar han som en orsak till varför han lärde sig svenska så snabbt.
Jasna
Hon är född i Kosovo och är 18 år gammal. Hon och familjen kom till Sverige för 14 år sedan då hon var fyra år gammal. Jasnas familj är muslimsk och ganska sekulariserad enligt henne själv. Jasna bor i Gamla Rosengård och beskriver området som ok, ganska blandat med folk med olika bakgrund fast hon är inte så förtjust i det. Hon bodde först i Kroksbäck och en liten period i Trelleborg innan hon flyttade till Gamla Rosengård. Jasna har läst på olika skolor under högstadietiden. Örtagårdsskolan är den skola hon har läst längst på. I Trelleborg läste hon under en termin då hon bodde där. Skolan hon gick på där var enligt henne själv mycket bra. Hon berättar att hon bara umgicks med svenskar och hennes uttal blev mycket bättre. Tyvärr trivdes inte familjen i Trelleborg och de flyttade tillbaka till Rosengård. Hon menar att det var på grund av människor som bodde där som familjen inte trivdes så bra. Hon tror att människor i Trelleborg hade svårt att acceptera utlänningar. I samband med att de flyttade tillbaka till Rosengård försämrades hennes svenska igen på grund av att man sällan pratar svenska där.
Zaid
Zaid har precis fyllt 18 år och kom till Sverige från Irak när han var sex år gammal. Han bor med sin familj i Rosengård men bodde först i Luleå ett tag tills pappan bestämde att familjen skulle flytta till Rosengård i Malmö där det fanns fler landsmän. Zaid gick på Rosengårdsskolan från årskurs ett till nian. Han beskriver Rosengårdsskolan som en skola med nästan bara elever med invandrarbakgrund. Han tyckte att det var jobbigt att gå där under högstadiet eftersom den var väldigt stökig. Han brydde sig mycket om sina studier och den här stökiga miljön gjorde att han inte kände sig hemma där. Han kände sig utanför och det gör han fortfarande. Zaid tycker att det är väldigt problematiskt att bo i Rosengård Mycket slagsmål, snatteri och övrig kriminalitet förekommer ofta enligt Zaid. Frekventa polisbesök i området är jobbiga men han förstår varför och han tycker trots allt att det bara är bra att polisen är på plats. Zaid tillhör en stor familj och han är det yngsta barnet. Familjen är starkt troende muslimer säger Zaid. Han berättar också att familjen men framför allt pappan inte är så förtjust i den svenska kulturen. Han håller inte alls med pappan och det skapar ibland konflikter i hemmet.
4 Resultat
I det här avsnittet kommer resultatet att presenteras av de intervjuer som gjordes med eleverna gällande fyra områden, utbildning, arbete, integration och framtidssyn. Upplägget av intervjuerna sammanställs i olika segment gällande de avsedda områdena.
Intervjufrågorna är byggda på ett sätt att intervjupersonerna har möjlighet att förklara sig med idéer, synpunkter och motiveringar till deras svar. På så sätt får man ett omfattande resonemang och tillräckligt mycket information.
4.1 Tankar om utbildning
Frågorna i den här delen handlar framförallt om synen på utbildning, valet av utbildning samt möjligheter och hinder som kan uppstå i strävandet efter en utbildning.
Om direkta planer efter gymnasiet berättade alla utom Zaid att de tänker läsa direkt efter att de har tagit studenten. Zaid vill däremot jobba först och avvakta med utbildning tills han är säker på sitt val. De som sa att de ville läsa var å andra sidan ganska säkra på sina val av utbildning utom Jasna som måste tänka lite till för att bestämma sig.
Om varför de vill läsa direkt svarar alla utom Zaid att de vill skaffa sig en utbildning relativt fort efter gymnasiet. De säger att de inte bara tänker jobba efter gymnasiet utan de ska skaffa sig en utbildning först. Alla är överens om att det är viktigt för framtiden att skaffa sig en utbildning. Ingen av dem kan tänka sig att vara utan en utbildning. Två av de intervjuade uttrycker det så här:
”Jag vill utbilda mig för att jag vill ha en framtid. Om jag utbildar mig kan jag få ett jobb senare. Jag vill veta att jag har gjort något bra med mitt liv. Jag vet att jag förtjänar det.” Jasna.
”Utan utbildning kommer man ingenstans.” Zaid.
Gemensamt för alla respondenter är att de ser en mycket tydlig koppling mellan att utbilda sig och skaffa sig ett yrke för att senare få större möjligheter att få jobb och en bra framtid. Utbildning framstår som ett måste för dem. Amir visar tydligt varför han tänker så:
”Det är viktigt att skaffa sig en utbildning. Jag kan inte tänka mig något annat. Det är det enda sättet att lyckas. Jag har till exempel ingen rik pappa med firma som kan ge mig jobb. Jag måste kunna försörja mig själv i framtiden. Att utbilda mig är det enda som gäller för mig.” Amir
När det gäller önskemål och val av utbildning uttrycker alla att de har bestämt vad de ska läsa utifrån eget intresse och tack vare den information de har fått i skolan och olika utbildningsmässor. Några av dem väljer också utifrån de yrken som de tror det kan bli stor efterfrågan på i framtiden.
Ingen av respondenterna talar om att de har blivit påverkade av sina föräldrar eller någon annan när det gäller val av utbildning. Däremot säger en av dem (Zaid) att han sökte naturprogrammet för att hans pappa ville det. Hade han bestämt mer själv hade han kanske valt fordonsprogrammet. Å andra sidan utrycker några av dem att deras föräldrar liksom andra släktingar i familjen är högutbildade och det kan sätta press på dem att läsa vidare på högskolenivå men inte direkt i valet av utbildning. Så här svara Nikola när jag frågar honom varför han vill läsa till apotekare:
”Jag vet inte… kanske för att i min familj alla är intelligenta, alla skaffar utbildning. Jag har många kusiner på mamma och pappas sida som är läkare, ingenjörer, även apotekare.” Nikola
Både Amir och Nikola vill läsa till apotekare. Detta är samma yrke som deras fäder har. De menar att de inte blev sagda att läsa just de utbildningarna utan att de bestämde det själva. Därmed säger de att det är vanligt i deras respektive familj att de flesta är högutbildade och att det kan sätta press på dem att skaffa sig en utbildning. Men de är noga med att säga att ingen har påverkat deras val.
Men exempelvis tre av dem, bland annat Amir, säger att de kanske inte hade gått naturvetenskapliga programmet om de hade haft mer information om andra program och yrken på högstadiet. De säger också att valet av naturprogrammet och även de utbildningarna de kan tänka sig läsa hade de med sig redan från hemlandet i och med att dessa utbildningar är populära där.
Valet av utbildning är för de flesta även bestämt av status och ekonomiska orsaker. De vill jobba med något som de trivs med men framförallt vill de jobba inom ett område där det finns gott om jobb och ett yrke som är väl betalt och ger möjlighet till ett bra liv.
På frågan om det finns några möjliga hinder eller problem som kan hindra dem att läsa det de önskar sig svarade de att det skulle kunna vara deras betyg eller dålig prestation. Ingen såg brister i språket som några direkta hinder trots att några av respondenterna inte har bott speciellt länge i landet. De säger sig ha allt som behövs för att läsa vidare.
På frågan om var de skulle vilja läsa svarade tre av dem att de vill läsa i Sverige. Två av dem kan även tänka sig att läsa utomlands. Två av de tre som vill läsa i Sverige kan tänka sig att läsa antingen i Göteborg eller i Stockholm. Att de flesta vill stanna i Sverige beror på närheten till familjen.
4.2 Tankar om jobb
Alla respondenterna uttryckte att det är mycket viktigt med jobb både under och efter utbildningen. De menar att de får ut mycket av det. De vinner arbetserfarenhet, disciplin, kontakter och får betalt också. Att ha ett arbete ger frihet och erfarenhet, menar de. De vill visa att de kan klara sig själva.
”Jag vill inte leva på andra. Jag vill ta hand om mig själv och genom jobbet förbereda mig inför livet.” Jasna.
Trots att fyra av respondenterna tänker läsa direkt efter gymnasiet tycker alla att det är viktigt med jobb. Alla tänker kombinera jobb och studier under den framtida utbildningen men utan att det påverkar studierna.
Ungdomarna ser tydliga fördelar med att jobba. Jobb och utbildning hänger ihop för de intervjuade. Att ha en utbildning är den bästa förutsättningen man har för att arbeta med något man trivs med.
”Jag vill inte vara som min mamma som inte har någon utbildning och då måste hon ta jobb som hon inte alls trivs med.” Alina
Utbildningen betyder för alla respondenter inte bara den enda vägen till att få ett bra betalt arbete och ett tryggt liv utan även ett bra sätt att slippa ta de jobb som de hade helst inte vill ta.
”Jag vill inte vara som mina föräldrar som klagar hela tiden om jobbet för att de inte trivs med det de jobbar med. Därför vill jag läsa för att senare jobba med det jag vill.” Jasna.
Alla intervjuade uttrycker att det inte är direkt svårt att få jobb. De säger att det hänger på en själv att kunna få jobb. Om man är trevlig, punktlig och ger ett gott intryck brukar det löna sig säger de flesta. De håller inte alls med dem som säger att det är svårt att få jobb. De menar att de som låter bli att jobba gör det för att de inte vill, att det handlar om inställning till jobb mer än något annat. Alla säger sig ha haft tur med att hitta ett jobb, de stötte inte på några problem. Men senare reflekterar några av dem över att ett utländskt namn kan vara ett hinder men bara i början, för när allt kommer omkring handlar det mer om personerna som söker jobbet.
Amir uttrycker det så här:
”… för många svenska (arbetsgivare) spelar en stor roll hur länge man har bott i Sverige. De utgår från att svenskarna har mer kunskap och erfarenhet bara för att de har bott längre här än invandrare. Det är det som är skillnaden. Men det kan även handla om andra faktorer som skapar problem som religion eller om man är bråkig och inte vet hur man beter sig på jobbet. Men är man trevlig och positiv så bruka det gå bra.” Amir
Respondenterna har alla extrajobb och sommarjobb. De två tjejerna har skaffat jobb på egen hand och killarna genom ett fadderprojekt i skolan som hjälper eleverna att skaffa jobb bland de företag som ingår i fadderprojektet.
På frågan om det skulle vara ett alternativ att flytta utomlands på grund av jobbet tyckte bara killarna att det skulle kunna vara ett bra alternativt om det inte hade funnits jobb inom det de hade utbildat sig till. Två av dem kan även tänka sig att flytta till hemlandet och jobba.
”Finns det inte jobb här så kan man alltid flytta… dessutom en svensk utbildning kan vara mycket uppskattat utomlands.” Amir
4.3 Tankar om integration
Ingen av intervjupersonerna hade hört begreppet integration tidigare eller vet vad det betyder. Efter en förklaring om begreppet förstod alla vad det innebär och då sade de att det bara var ordet de inte kände till men ämnet hade de kunskap om.
Deras tankar om integration var dock ganska samstämmiga i början. Alla säger att det fungerar bra i samhället och att det inte har varit något problem att känna sig integrerade. Men Jasna säger att det inte alltid varit så. Hon känner sig integrerad i Malmö men det gjorde hon inte i Trelleborg där hon bodde förr. Zaid säger att svenskar som bor längre norrut och på landet är bättre på att acceptera invandrare för att de inte är så vana vid invandrare och därför har de inte så många fördomar.
Sammanfattningsvis kan sägas att i deras fall känner de sig integrerade men de säger också att det kanske inte gäller alla invandrare. Då erkänner de att det ändå kan finnas integrationsproblem. Alina menar så här:
”Jag hoppas att fördomarna som svenskarna har om invandrare ska försvinna. De invandrare som finns här idag kommer alltid att finnas. Då är det bättre att vi lär oss att leva tillsammans. Då blir det bra för alla.” Alina
Andra ser integrationsproblemet som något som invandrare själva har bidragit till. Framförallt killarna tycker att problemet har sina rötter i många invandrares dåliga uppförande i samhället. Zaid tycker även att det finns fördomar från båda sidor och inte bara från svenskarna.
”Jag är arab och det känns som islam och religionen påverkar oss så att vi ser på oss själva som bättre än andra människor… renare liksom… jag tänker inte alls så.” Zaid
Alla är positiva till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla kan dra nytta av varandra. Men de menar också att det är viktigt att man som invandrare ska respektera det landet man lever i och inte vägra vara en del av det. Alla respondenterna tror starkt på att en god kunskap i svenska språket är den bästa förutsättning om man nu vill känna sig integrerad. Nikola uttrycker sig så här:
”Jag tycker att det är bra med olika kulturer men jag tycker att man ska prata svenska i skolan eller på jobbet. Det är jobbigt när någon pratar på sitt hemspråk och ingen förstår. Det är inte bra, det hör inte till. Man borde respektera att det finns regler, framför allt i skolan.” Nikola.
Alla respondenterna tyckte att den gymnasieskola de går på har alldeles för många elever med invandrarbakgrund. Skolan är bra och eleverna är bättre än tidigare år säger de men det gynnar inte precis integrationen. Många tyckte inte om tanken att läsa på denna skola när de fick veta att de skulle läsa där.
”Många svenskar är rädda för att läsa här på grund av de har hört om skolans dåliga rykte. Det var jag också. Men det stämmer inte, det handlar bara om fördomar. Mina kompisar tyckte synd om mig när de fick veta att jag gick här. De sa till mig att denna skola är full med invandrare, att alla bråkar och slås med varandra och att det inte fanns någon ro på rasterna.” Nikola
Viktigt att poängtera är att ingen av respondenterna sade sig ha sökt till denna gymnasieskola men att de ändå hamnade där. Vissa av dem hade inte ens den som alternativ. Zaid tror sig veta vad det beror på. Han säger att det har att göra med
högstadiebetygen, de räcker inte till att komma in på andra gymnasieskolor. Att de inte räcker säger han å andra sidan beror på högstadielärarna. Han skyller framför allt på de lärarna med invandrarbakgrund. Han tycker att de är för hårda och att de har fel när de tycker att de gör något bra för dem genom att sätta låga betyg. Det är fel sätt att uppmuntra oss, säger Zaid. De andra vet inte varför de hamnade på denna skola med accepterar det med skepticism. Amir och Alina utrycker det så här:
”Jag tyckte att jag hade bra betyg men de som tog emot min ansökan sa att jag inte hade någon chans på de andra skolorna. Jag vet inte riktigt varför det blev så, det känns som jag vill inte veta det heller.” Amir
”De sa till mig att alla andra skolorna var fulla. Så jag hamnade här. Men jag var tveksam. Jag hade inte ens sökt till denna skola.” Alina.
Alla tycker också att det hade varit väldigt positivt och nyttigt om skolan hade haft fler elever med helt svensk bakgrund. Det hade gynnat integrationen och språket menar de.
”En mer blandad skola hade varit bra för alla. På det viset hade kanske svenskarna inte så många fördomar om oss och vi hade känt oss mer hemma.” Alina.
Trots att det finns väldigt få elever med helt svensk bakgrund i skolan säger de flesta respondenterna att de ändå har svenska kompisar, vissa fler än andra. Samtliga av respondenterna ser möjligheten att umgås med fler svenskar både i skolan och utanför den som en mycket viktigt tillgång i strävandet efter ett mer integrerat samhälle.
Angående vilken kultur (hemlandets eller den svenska) som ligger dem närmast uttryckte samtliga att alla präglas väldigt mycket av den svenska kulturen för att det är här de lever. Men det var killarna framför allt som tycker att det definitivt är det svenska sättet att leva som passar dem bäst och känner sig hemma med. Samtidigt säger Amir och Nikola att de känner sig mer som svenskar ute än i hemmet. De säger att det är svårt att bete sig svenskt hemma när föräldrarna inte förstår. De menar att det handlar om anpassning. Alina och Jasna beskriver att de känner sig lika hemma i båda kulturer. Man tar det bästa av varje kultur, menar de.
Alina säger exempelvis att den litauensiska kulturen liknar den svenska mycket. Därför var det inte så svårt att förstå traditionerna här. Amir säger att trots att hans familj kommer från Irak är den svenska kulturen inte så främmande på grund av att de är katoliker.
I Zaids fall, vars familj har stark muslimsk tro, är det inte lika lätt att känna sig hemma i den svenska kulturen. För honom är det exakt som för de andra, han dras mer till den svenska kulturen och trivs verkligen i den. Men den starka och kritiska inställningen mot det svenska samhället som han möter hemma och även faktum att han bor i Rosengård gör att han känner sig splittrad.
”Jag älskar mer Sverige än Irak. Men jag vet att jag är arab… jag hade kanske inte känt mig så mycket som en arab om jag hade bott någon annanstans än i Rosengård. Där är man tvungen att prata arabiska och tänka som arab hela tiden”. Zaid.
4.4 Framtidssyn
Samtliga respondenternas tankar och syn på sin framtid är att den ser lovande ut och full med möjligheter. Ingen av dem ser några direkta problem eller hinder som kan påverka deras framtid negativt. De menar att det som avgör om man kan ha en ljus framtid är en själv. De litar på att man kommer långt med rätt attityd, engagemang, vilja och hårt arbete och därför är det upp till dem själva hur deras framtid kommer att se ut.
”Allt (framtiden) är i ens händer om man börjar bra så det är bara att följa vägen.” Amir
”Jag är en mycket positiv person som tror på sina drömmar.” Alina
Bilden om hur de vill att deras liv ska se ut om tio år är densamma för alla respondenterna. Alla vill ha en trygg social och ekonomisk tillvaro och må väl. Alla ser sig själva som högutbildade och med ett framgångsrikt liv både socialt och karriärmässigt. Nästan alla
respondenterna fokuserar på de ekonomiska tillgångarna som man ska skörda senare i vuxenlivet.
”Jag vill vara någon. Jag vill egentligen tjäna pengar, leva i lyx, må bra, resa. Det kan man göra i ett samhälle som det svenska. Det kan låta själviskt men det är inte så, om har man möjligheten så varför inte?” Amir
Zaid är den enda som säger att det inte är pengarna i sig som är det viktiga utan strävan efter ett lugnt och tryggt liv.
Respondenterna uttryckte också att de inte ser några stora skillnader på hur de vill att deras framtid ska se ut och vad de faktiskt tror att den blir. Återigen hänvisar de till att deras goda insatser är det enda som räcker för att förverkliga sina drömmar och mål.
5 Analysen av resultatet
I den här delen av arbetet ska jag redovisa det jag har kommit fram till med min studie och i vilken mån jag har lyckats uppnå arbetets syfte och om jag har fått svar på mina frågeställningar. Jag kommer att använda mig av tidigare studier som gjorts på de olika områdena som stöd för en nyanserad tolkning av mina resultat. Dispositionen på analysen har utformats efter mina frågeställningar.
5.1 Vilken inställning har gymnasieelever med utländsk
bakgrund till arbete och utbildning?
Resultatet av intervjuerna visar generellt att de här eleverna har en mycket positiv inställning till både arbete och vidare utbildning. Trots att arbetslösheten är betydligt större bland ungdomar med utländsk bakgrund än de med helt svensk bakgrund säger respondenterna att de inte har haft problem med att få jobb än så länge men de är medvetna om att problemet existerar. Därför satsar de på en utbildning som ett sätt att vända på problemet.35
När det gäller utbildning visar det sig tydligt att behovet av en högskoleutbildning är fundamentalt i strävan efter en framgångsrik och trygg framtid. Det vill säga att vägen till ett bra jobb är en utbildning. Det räcker alltså inte med att få ett jobb direkt efter gymnasiet och ”bara” jobba utan målet är en utbildning som kan ge dem möjligheten att jobba med det de vill i framtiden. Det här stämmer med vad som har framkommit i Lundqvists studie
”Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund”. I den förklaras detta i termer av en inkluderings (integration) och exkluderings process.36 Lundqvist nämner även Maja Ljung
som med sin studie ”Utbildning i broschyrspråkets värld” är på samma linje. Studien som handlar om valet av utbildning och yrkesval bland ungdomar från tre olika sociala
35 Nekby och Özcan, 2006, s.23-24 36 Lundqvist, 2005, s.60
bakgrunder (akademisk, arbetare och invandrarbakgrund) visar att för ungdomar med utländsk bakgrund betyder en utbildning framför allt en chans att lyckas i det svenska samhället. Det handlar alltså om en social uppgradering.37
Den här beslutsamheten till att utbilda sig vidare kan även märkas när de flesta av respondenterna säger sig vara säkra på vad de vill studera och, oavsett om de vet vad de vill studera eller inte, så är samtliga i alla fall säkra på att de ska läsa vidare efter gymnasiet. Men de är tydliga med att påpeka att de inte har varit direkt påverkade av föräldrarna i deras aspirationer eller val av utbildning. Trots det kan föräldrarnas utbildningsbakgrund och det som anses vara en bra utbildning i hemlandet ändå spela roll i deras val att skaffa en högskoleutbildning.38 Det uttrycker senare även några av respondenterna när de säger att
det är en självklarhet och en tradition att ha en utbildning i deras familjer. Likaså är det viktigt att poängtera att det kan finnas skillnader mellan olika etniska grupper gällande synen på vidareutbildning.39 Detta är dock inget som har framkommit i denna studie.
Förhoppningarna om en bättre framtid kan också ha sin förklaring i ett behov av att ta sig från föräldrarnas dåliga arbetssituation.40 Respondenterna var tydliga när de uttryckte att de
inte vill ha det som sina föräldrar har det. De vill inte jobba med det de inte trivs med. På så sätt är deras föräldrars arbetssituation snarare ett skräckexempel på hur det vuxna livet ser ut än ett uppmuntrande exempel.
Pirjo Lahdenperä, professor på Södertörn högskola, kommer fram till att det har inträffat en förändring när det gäller ungdomars med utländsk bakgrund, attityd till utbildning och arbete. Hon menar att dessa ungdomar inte längre nöjer sig med att ta över föräldrarnas jobb utan siktar på en högskoleutbildning.41
Avslutningsvis kan man generellt säga att etnicitet och dess kulturella arv är en avgörande faktor som bestämmer deras situation i samhället och på det viset har det inverkan på deras förhoppningar. Den sociala statusen är en produkt av den etniska stigmatiseringen, som kan manifesteras bland annat i form av hög arbetslöshet eller arbets- och
37 SOU 2000:47, 2000, s.211-230 38 Lundqvist 2005 s.12
39 Ibid., s.14-15 40 Ibid., s.12
utbildningssegregation. Detta påverkar dem genom att det blir någon sorts handlingskraft i strävan efter att ta sig därifrån.42
5.2 Hur mycket och på vilket sätt känner sig dessa elever
integrerade i samhället?
Respondenterna uttrycker rent spontant och med övertygelse att de känner sig integrerade i samhället och att det fungerar allmänt bra. Men på samma gång ger de en motsägelsefull bild av situationen. Det vill säga att samtidigt som de säger att de känner sig integrerade och aldrig upplevt något problem med detta är de medvetna om att det inte är så för alla människor med utländsk bakgrund. Dessutom har alla under intervjuns gång gett uttryck åt olika tankar som visar att det finns en längtan efter att bli mer accepterade och delaktiga i samhället. Lena Nekby och Magnus Rödin i ”Kulturell identitet och arbetsmarknaden” pratar om att i kontakten mellan majoritetsbefolkningen, i detta fall svenskarna, och
minoritetsgrupper, som består av invandrare, tenderar alltid minoritetsgrupperna vara de
som starkare försöker anpassa sig till majoritetsbefolkningen.43
Det framkom även under intervjuerna att samtliga respondenter känner sig närmare den svenska kulturen är den från hemlandet, trots att ingen av dem är född i Sverige. Några upplevde att de var en blandning av dessa två kulturer. För vissa av dem var det här inte helt okomplicerat. Detta innebär att de har ett sätt att vara på hemma och ett sätt att vara på utanför hemmet. Men trots att man kan tycka att dessa ungdomar enbart känner sig splittrade i sin identitet kan man också se det som att de har lyckats plocka det positiva från sina respektive kulturer och även från den svenska. Den här inställningen verkar dessutom utvecklas naturligt och som en del av livet de lever.44
En fullständig integration verkar de dock inte riktigt ha upplevt. Det är uppenbart att dessa ungdomar själva ser brister i den integrationsprocess de befinner sig i. Detta är särskilt
42 Lundkvist, 2005 s. 60-63
43 Nekby och Rödin, 2007 s. 10 och 40 44 Knocke och Hertzberg, 2000 s. 225-226
påtagligt när de nämner hur situation ser ut i deras bostadsområden och framförallt i skolan där kontakten med människor med helt svensk bakgrund sällan förekommer.
Eleverna berättade att de önskar att det hade gått fler svenska elever i deras skola. Detta hade gynnat bland annat deras svenska språk, som de anser vara viktigt för integrationen, samt en närmare kontakt med svenskheten. På grund av detta är elever med utländsk bakgrund i större grad beroende av vad skolan kan ge dem än deras kamrater med helt svensk bakgrund. Därför spelar skolan som samhällsinstitution en viktig roll för dessa ungdomars integration genom att rusta dem med de färdigheter som krävs för att klara de krav som samhället presenterar för dem.45
Segregationen ger dessutom upphov till att eleverna med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar att klara skolan redan före gymnasiet. Detta betyder att ju fler elever med utländsk bakgrund som går på skolan desto större risk att inte bli behörig till gymnasiet. Detta påverkar även lärarna som i sin tur ställer låga krav för elever med utländsk bakgrund samt har låga förväntningar på dem.46 Detta stämmer med respondenternas skolsituation.
Även om de var behöriga till att läsa på gymnasiet hamnade de på en gymnasieskola som tar emot de flesta elever med utländsk bakgrund just på grund av deras låga betyg. På så sätt känner de sig segregerade och på något sätt svikna, trots att de inte säger det öppet.
5.3 Hur ser dessa elever på sin framtid efter gymnasietiden
och vilka förutsättningar de har?
Ur intervjuerna har framkommit att samtliga respondenterna ser på sin framtid med stor optimism och förväntan om framgång. Men att ta studenten kan framkalla positivism inför framtiden och det är möjligt att man för stunden glömmer att en osäker framtid väntar efter studenten. Kommer man att vara en till av den stora gruppen arbetslösa eller ha möjligheten att komma in på det man vill läsa?47
45 Tursunovic, 2004 s. 112-113
46 Wallström, A. L. Lärarnas förväntningar speglas i betygen. Sydsvenska dagbladet. 2007 47 Lundkvist, 2005 s. 33
Trots att alla respondenterna har en stor tillit till sina goda insatser och tro på en framgångsrik framtid är ungdomstiden ofta präglad av flera olika moment. Under denna period kan ungdomar pendla mellan utbildning och arbete, arbetslöshet och arbetsåtgärder eller andra sysselsättningar som exempelvis att resa utomlands.48 Därför kan man
ifrågasätta om det verkligen blir så enkelt som respondenterna tror att deras framtid kommer att bli.
Enligt Lundqvist är de flesta ungdomar som deltog i hennes studie säkra på att de skulle läsa direkt efter gymnasiet och skaffa en karriär. Detta i sin tur kan försena deras inträde på arbetsmarknaden och kan påverka dessa ungdomar genom att de inte upplever några svårigheter som exempelvis en eventuell arbetsdiskriminering förrän de mer eller mindre har studerat färdigt.49 Det vill säga att i många fall kan deras senare inträde i
arbetsmarknaden förklara deras ljusa syn på framtiden.
Dessutom ser dagens ungdomar inte bara en utbildning som en bra förutsättning för en trygg framtid utan som en garanti för den.50 På samma sätt uttrycker respondenterna att
den goda viljan och att göra sitt bästa räcker långt i strävan att uppfylla sina mål. Detta förklaras av Knocke och Hertzberg särskilt som ungdomarnas, med utländsk bakgrund, bevis på att det finns möjlighet att besegra de hinder som diskrimineringen kan utgöra för dem.51
48 Lundkvist, 2005 s. 33 49 Lundkvist, 2005 s. 33-34 50 Ibis., s. 33-34
6 Avslutande diskussion och slutsats
Med denna studie har jag velat ta reda på vad som är viktigt för ungdomar med utländsk bakgrund inför det nya livet efter gymnasiet. Framförallt har jag velat undersöka områden som utbildning, arbete och integration utifrån deras egna tankar och inställningar. Med hjälp av tidigare studier har jag dessutom kunnat dra paralleller till det som jag har kommit fram till i min undersökning.
I studien har det framkommit att dessa ungdomar har en tvåsidig bild av sin situation. I första hand kan man säga att dessa ungdomar till synes känner sig tillfreds med sig själva och har en positiv inställning till framtiden. De säger sig inte uppleva några direkta hinder för att uppnå sina mål. Men mellan raderna yttrar de sig om saker som de inte är tillfredsställda med eller som de ifrågasätter gällande deras egen situation i samhället. Främst har jag kunnat konstatera att den sociala situationen de befinner sig i, som består bland annat av utanförskap på olika nivåer (skola, boende och arbetet), har ett större inflytande på deras liv och planer för framtiden än det enkla faktum att de har en annan etnisk bakgrund. Det missnöje de känner ger i sin tur upphov till ett starkt behov av att hitta vägar eller medel till en förbättring av sin situation. Ur det resonemanget blir utbildning det främsta sättet att lyckas ta sig ur en verklighet som kännetecknas av socialt och ekonomiskt misslyckande. Förhoppningarna om en bättre framtid får alltså sin drivkraft från den ogynnsamma rådande situationen i samhället.
Men det är inte bara den ”dystra” tillvaron som uppmuntrar dem att förverkliga sig själva och uppnå framgång. Det visades också att de har förtroende för samhället som de tycker uppmuntrar eget engagemang och erbjuder de redskap som behövs för att lyckas i livet, framförallt i form av utbildning
Resultatet av studien har i stor sett stämt med de tidigare studierna som jag har tagit del av. Samtidigt är jag medveten om att resultatet kanske hade varit annorlunda om jag hade tagit en större grupp eller ungdomar med utländsk bakgrund i en mindre segregerad skola exempelvis. Brister i studien kan vara det faktum att det framförallt var de elever som
presterade bättre i klassen som var villiga att ställa upp i studien. Tyvärr deltog inga riktigt svaga elever. Det hade varit intressant att undersöka vidare och kanske hade man fått ytterligare en bild av dessa ungdomar. Det måste sägas att det dessutom är omöjligt att behandla ungdomar som en homogen grupp oavsett om det handlar om ungdomar med helt svensk bakgrund eller inte. Faktorer som kön, social, ekonomisk och kulturell bakgrund, trender samt individens individuella egenskaper är bara några av de många variabler man måste räkna in.
Under tiden jag har jobbat med denna studie har jag också funderat mycket över skolans roll. Under intervjuerna med samtliga elever framkom att de går på denna gymnasieskola trots att de inte hade tänkt gå där. Detta tycker jag är olyckligt. Trots att orsaken till att de hamnar där är deras otillräckliga betyg så hjälper detta knappast att höja deras akademiska nivå som senare ska hjälpa dem att fortsätta högskolestudier. Förutom detta skapar ett sånt system utanförskap gentemot andra studenter och ungdomar på grund av att en sådan skola i princip bara består av elever med utländsk bakgrund. Men problemet verkar börja redan i förskolan och det kan ha sitt ursprung i boendesegregationen som i sin tur leder till segregerade skolor. Beträffande just segregerade skolor kan man komma in i problemet språket som hinder för integrationen.52 I denna studie har jag inte pratat mycket om brister i
språket även om det är något jag har upplevt under intervjuerna. Dessutom har respondenterna uttryckt sin önskan om en större kontakt med helt svenska elever för att bland annat förbättra språket.
Som vidare forskning har jag funderat på en undersökning av skolsystemets inverkan på elevers, med utländsk bakgrund, skolgång från grundskola fram till gymnasiet. Hur ser det ut för en elev som växer upp i ett segregerat område och som går på en segregerad skola? Vad får detta för konsekvenser senare i livet? En närmare granskning av antagningsprocessen till gymnasiet för elever med utländsk bakgrund borde också vara intressant. Vad skulle man kunna göra för att komma åt problemet med segregerade skolor som anpassar sin standard efter elevernas kunskapsnivå? Kanske skulle man göra en mera omfattande studie där även skolan, andra myndigheter och även politiker skulle delta för att på så sätt få en mer övergripande bild av problemet.
