1 Fakulteten för
Lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämne (Idrott och
lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Simundervisning i skolan
Swimming education in school
Josefine Johnsson
Mikael Plym
Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne idrott, 270 högskolepoäng
Ämneslärarutbildning: Gymnasiet förstaämne idrott, 300 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 hp
Examinator: Marie Larneby Handledare: Kutte Jönsson
2
Förord
Vårt val av ämne baseras på personliga intressen då vi finner det intressant med simning och vattenlivräddning. Intresset väcktes när en drunkningsolycka inträffades i Falsterbo 2020. På grund av drunkningsolyckan som inträffades ville vi studera hur simkompetensen ser ut bland elever, vilka faktorer som påverkar en skolbaserad simundervisning och om det finns någon koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Vi har med detta arbete arbetat i största möjliga utsträckning tillsammans. Källorna bakom detta arbete har vi läst och diskuterat tillsammans medan resultatet och diskussionen fördelas jämt.
Vårt arbetssätt har både varit utmanande och intressant eftersom vi har lärt oss av varandra genom att komplettera varandras svagheter och funnits där för varandra genom arbetsprocessens gång. Vi vill tacka vår kursansvarig för denna utmaning som har lett oss till en ökad kunskap inom simundervisning. Slutligen kommer vi som blivande ämneslärare inom idrott och hälsa göra vårt yttersta för att samtliga elever ska få den simundervisning de behöver för att uppnå kunskapskraven för idrott och hälsa, vi ser detta arbete en grund för vårt examensarbete.
3
Sammandrag/Abstrakt
Kunskapsöversikten undersöker forskning som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik. Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Följande frågeställning har varit utgångspunkten för översikten; Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?
Metoden har bestått av en systematisk sökning i databaserna; Libsearch, Google Scholar och ERC. Till vår studie har vi använt oss av 12 peer review artiklar varav 1 artikel var på svenska, resterande på engelska. Artiklarna har både ett nationellt och ett internationellt perspektiv då det saknas forskning som endast är nationellt. Resultatet tyder på att simkompetensen varierar beroende på vilket land man lever i och att en skolbaserad simundervisning kan påverkas av olika faktorer såsom socioekonomiska förhållanden, resurser och brist på kunskap och kvalifikationer. Resultatet belyser även vikten av en skolbaserad simundervisning då det kan minska risken för drunkningsolyckor.
4
Innehållsförteckning
Inledning 5
Begrepp 6
Syfte & Frågeställning 8
Metod Kriterier 9 Sökprocess 9 Resultat Simundervisning i skolan 12 Drunkningsstatistik 19 Diskussion 20
Hur ser simkompetensen ut bland elever? 20
Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? 21 Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkingsolyckor? 22
Metoddiskussion 23
Slutsats 23
Vidare forskning 24
5
Inledning
Som blivande ämneslärare inom idrott och hälsa vill vi med denna kunskapsöversikt skapa en förståelse kring simundervisning i skolan. Att vara simkunnig innebär säkerhet och självkänsla vid och i vatten. För att få ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa behöver eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge samt kunna hantera nödsituationer vid och i vatten med hjälp av livräddningsmaterial (Skolverket, 2011).
Alla elever ska enligt skolförordningen ges ett kontinuerligt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att varje elev ska uppnå kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2014). Enligt en rapport av uppföljning av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid och i vatten gjord av Skolverket (2014) är det 45 % av eleverna som anser att de inte får möjlighet till att uppnå kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa. Den främsta orsaken till detta är att eleverna erbjuds för få simundervisningstillfällen. 5 % av eleverna i årskurs 6 är inte simkunniga trots att läroplanen har tydliga mål samt att skolan bär ett ansvar över att varje elev ska lära sig simma (Skolverket, 2014).
Janson (2004) anser att man har haft för låga krav på definitionen av simkunnighet och att simkunnighet har blivit en klassfråga eftersom många kommuner inte har råd med att arrangera simundervisning i skolan. Drunkning är en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn och ungdomar globalt (Janson, 2004). Ungefär 60 % av drunkningsolyckor sker i sjöar eller i vattendrag, 10 % i simbassäng och resterande 30 % sker på andra platser. Janson (2004) menar på att drunkningsolyckor har ett samband med simkunnighet eftersom drunkningsolyckorna bland barn har minskat på grund av att simkunnigheten har ökat. Som blivande lärare inom idrott och hälsa är det vår uppgift att se till så eleverna får den simundervisning de behöver för att uppnå kunskapskraven.
6
Begrepp
Nedan följer en presentation av relevanta begrepp som återkommer i källmaterialet.
Vattenvana
Vattenvana är ett centralt begrepp inom simundervisning. En god vattenvana får man genom att vistas regelbundet i vatten och utföra olika rörelser i vattnet. Vattenvana är grunden till att lära sig simma. Det finns flera definitioner på vad vattenvana innebär. Light och Willian (2008) menar på att vattenvana innebär att man utvecklar känsla och rörelser i vatten som bidrar till att man lär sig simma. Svenska simförbundet (2017) definition av vattenvana är att man ska kunna förflytta sig i vattnet, andas, doppa, glida, flyta, rotera och hoppa. Vattenvana är något man börjar med i tidig ålder för att sedan lära sig simma.
Simkunnighet
Simkunnig är den som kan ramla i vattnet, få huvudet under vattnet och därefter ta sig upp till ytan och simma 200 meter varav 50 meter på rygg (Svenska livräddningssällskapet, 2020). Enligt WHO (2014) är simkunnighet en färdighet som kan minska och förebygga drunkningsolyckor.
Vattensäkerhet
Vattensäkerhet handlar om säkerhet när man vistas vid och i vatten. WHO (2014) internationella rekommendation är att skolan ska lära skolbarnen grundläggande simfärdigheter samt lära ut om badvett och allmän vattensäkerhet.
Drunkning
Schilling (2009) definierar drunkning som immersion/submersion med resulterande andningshinder på grund av omgivande vätska, oavsett om offret överlever eller dör. Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och 91% av drunkningsolyckorna inträffar i låg- och medelinkomstländer (WHO, 2014).
7
Livräddning
I läroplanen (Lgr 11) står det att eleven ska i slutet av årskurs 6 hantera nödsituationer vid och i vatten med hjälp av redskap under olika årstider. Ett säkert agerande vid vattenlivräddning är att använda sig av livräddningsmaterial såsom en livboj. I samband med simundervisning i skolan ska eleverna träna livräddning för att utveckla ett säkerhetstänkande samt kunna använda sig av livräddningsmaterial (WHO, 2014).
Badvett
Badvett innebär att man arbetar med bad, båt och isvett. Detta kan ske i kombination med simundervisning. Badvett berättar hur man kan känna frihet och trygghet vid badplatser exempelvis bada alltid tillsammans med någon, hoppa eller dyk inte på okänt vatten och ropa bara på hjälp om du är i nöd (Svenska Livräddningssällskapet, 2020).
8
Syfte & Frågeställning
Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor.
Frågor som styr denna studie är:
● Hur ser simkompetensen ut bland elever?
● Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning?
● Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?
Översikten kommer inte vara avgränsad till någon specifik ålder eller årskurs eftersom vi anser att simkunnighet är en livsnödvändig kunskap som följer med eleverna genom hela livet. Studien kommer utgå ifrån ett nationellt och ett internationellt perspektiv.
9
Metod
I denna del förklarar vi vårt tillvägagångssätt i sökprocessen med avgränsningar samt urval av källor. Vår sökprocess består av en kvalitativ informationssökning som innebär att vi har samlat in information som beskriver vårt ämne snarare än mäter det. Syftet med den kvalitativa sökningen är att insamlingen av informationen bygger på ord till skillnad från siffror och statistik som den kvantitativa forskningen innebär (Bryman, 2018)
Kriterier
Metoden som används är en informationssökning av vetenskapliga forskningsartiklar. Vi valde att avgränsa vår sökning till endast peer review artiklar eftersom vårt arbete skall avgränsas till vetenskapliga artiklar. Ytterligare en avgränsning som vi använde oss av var språket då vi avgränsade språket till engelska och svenska för att underlätta vår sökprocess. Artiklarna har både ett nationellt perspektiv och ett internationellt perspektiv vilket gör att vi får en bredare kunskapsöversikt. Forskningen är inte avgränsad till någon specifik ålder eller tidsperiod då det är brist på forskning kring detta ämne. Vår äldsta artikel är av Asher, Rivara, Felix, Vance och Dunne (1995) och den anser vi är relevant då den tittar på säkerhetsbeteende, simförmågor och färdigheter inom vattensäkerhet hos barn. Vi har även forskning som sträcker till år 2020.
Utifrån vår frågeställning valde vi ut följande sökord som hjälpmedel i vår sökprocess för att hitta relevant forskning kring vårt valda ämne; “Simning i skolan“, “Swimming”, “Swimming education”, “Swimming in school”, “Teaching swimming and water safety”, “Drowning prevention in children” och “Swimming education for teachers”.
Sökprocess
Under vår sökprocess har vi använt oss av tre databaser, Libsearch, Google Scholar och ERC. Syftet bakom flera databaser var att få tillgång till ett bredare utbud av artiklar. Vi använde oss av inställningar såsom peer review och engelskt språk. Vid ett tillfälle ändrade vi språket till svenska. Vårt tillvägagångssätt genom hela sökprocessen var att läsa rubrikerna samt abstrakten för att avgöra relevansen för vårt ämne.
10
Första sökningen gjordes i Libsearch med ett svenskt sökord “Simning i skolan” för att undersöka utbudet av svensk forskning kring vårt ämne, detta gav oss inget användbart för vårt arbete och därför fortsatte vi vår sökning med endast engelska sökord. Det första engelska sökordet vi använde var “Swimming” för att få en övergripande förståelse kring hur mycket det finns kring begreppet swimming samt hur specifika vi behöver vara med våra sökningar. Sökningen med “Swimming” gav oss 120,576 träffar vilket är väldigt många artiklar och många av de berörde inte vårt ämne men vi fann en artikel som vi ansågs var relevant för vårt arbete och det var Chung Chan, Sing Yeung Lee och Hamilton (2020). Därefter bytte vi sökord till ett mer specifikt “ Swimming Education” vilket gav 88 träffar. Denna sökning ledde oss till artikeln skriven av Pilgaard, Östergren, Olin, Kling, Albin och Björk (2020) och den var relevant då den berörde Sverige och Malmö. Vi valde att specificera vår sökning ytterligare och nästa sökord var “Swimming in school” vilket gav oss 52 träffar och artikeln skriven av Karantrantou, Stavrou, Hasioti, Varveri, Krommoidas och Gerodimos (2019).
Vår sökning efter vetenskapliga artiklar fortsatte Google Scholar. Med sökordet ”Swimming in School” fick vi 1 090 000 träffar och som ledde oss till artikeln skriven av Brenner, Saluja & Smith (2004) som hade en relevant koppling till vår frågeställning. Därefter specificerade vi vår sökning ytterligare med sökordet ”Teaching swimming and water safety” som gav oss 91 träffar varav fyra artiklar ansågs vara relevanta för vårt ämne, artiklarna är skrivna av; Petrass och Blitvich (2014), Asher, Rivara, Felix, Vance och Dunne (1995),Whipp (2001), Lynch (2012). Genom Lynch (2012) fann vi en annan artikel som vi ansåg vara mer relevant för vårt ämne eftersom den riktar sig mot bristen av kvalificerade lärare inom vattensäkerhet i grundskola, artikeln är skriven av Peden, Franklin och Larsen (2019). Eftersom denna artikel var mer relevant, beslutade vi oss att inte använda Lynch (2012). Vid läsning av Petrass och Blitvich (2014) fann vi en artikel som vi ville använda oss av, denna artikel fann vi genom Petrass och Blitvich (2014) referenslista, artikeln är skriven av Moran, Stallman, Kjendlie, Dahl, Blitvich, Petrass och Shimongata (2012).
Därefter gjordes en sökning i Libsearch igen med sökordet “Swimming education” men med svenska som valt språk och utan Scholarly och peer review i klickat för att se utbudet kring svenska artiklar om vårt ämne. Sökningen gav oss 2 träffar varav en artikel var intressant och relevant, artikeln är skriven av Janson (2010). Artikeln var dock inte tillgänglig via Libsearch utan
11
vi var tvungna att göra sökningen på Läkartidningens hemsida. På hemsidan sökte vi på artikelns namn, årtal och författare. Vidare gjordes en ny sökning i Libsearch med ett nytt sökord “Swimming education for teachers” som gav oss 22,907 träffar och artikeln skriven av Bielec (2007). Vår sista sökning gjordes i ERC för att använda oss av ytterligare en databas för att finna relevant forskning kring vårt valda ämne. Sökordet vi använde oss av var “Drowning prevention in children” som gav oss 169 träffar och artikeln är skriven av Turgut, Yaman och Turgut (2016).
Sökningarna i databaserna har gett oss 12 peer review artiklar som berör vår frågeställning och syfte. Dessa 12 peer review artiklar kommer ligga till grund för vår kunskapsöversikt som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik.
12
Resultat
Kapitlet kommer behandla resultatet från den forskning vi valt att analysera. Dispositionen är indelad i två underrubriker, simundervisning i skolan & drunkningsstatistik. Resultaten består av en kort summering av artiklarna och summeringen innehåller forskarnas syfte med studien, metod och resultat.
Simundervisning i skolan
Chung Chan, Sing Yeung Lee och Hamilton (2020) utförde en studie i Hong Kong bland grundskoleelever. Syftet med studien var att undersöka simkompetensen bland grundskoleeleverna i Hong Kong. I undersökningen deltog 28 skolor, det omfattar 4959 elever med åldersintervall 5 till 14 år. Undersökningen genomfördes genom att eleverna fick besvara ett frågeformulär tillsammans med en förälder. Frågeformuläret användes för att bemöta simkompetensen. Eleverna fick svara på frågor som riktade sig mot simkompetens, exempelvis hur långt eleven kunde simma samt vilka simsätt eleven ansågs sig behärska. Frågorna riktade sig även mot om eleven kunde simma under vattnet, hålla andan under vattnet, flyta och trampa vatten. Eleverna skulle även besvara frågor om hur tillgängligt det var med att besöka en simbassäng och i vilken ålder eleven lärde sig simma. Frågeformuläret innehöll även frågor som riktade sig mot demografiska faktorer. Efter att eleven hade besvarat frågeformuläret genomfördes en praktisk simundervisning för att titta på elevens simkompetens. Forskarna använde sig av en hierarkisk och mångfaldig regression samt en logistisk regression för att se vilka faktorer som är viktiga för simkompetensen. Studiens resultat tyder på att 37% klassificerades som svaga simmare, då de bara kunde simma en viss sträcka utan att stanna. Resultatet tyder även på att de elever som påvisade goda simkunskaper tenderar att vara från familjer med högre inkomst och utbildningsnivåer. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att eleverna med lägre socioekonomiska förhållanden inte tränade sin simförmåga i samma grad som de eleverna med högre socioekonomiska förhållanden. Forskarna menar på att simträning bör uppmuntras i alla institutioner för att öka simkunnigheten och tryggheten vid och i vatten (Chung Chan, Sing Yeung Lee & Hamilton, 2020).
13
Pilgaard, Östergren, Olin, Kling, Albin och Björk (2020) utförde en studie med huvudsyfte att undersöka i vilken utsträckning socioekonomiska faktorer påverkar simkompetensen bland grundskoleeleverna i Malmö efter att ett simprogram infördes i grundskolor i Malmö år 2014. Syftet med simprogrammet var att förbättra simkompetensen och skapa ett jämlikt simprogram och programmet infördes för årskurs 2. Simprogrammet som infördes år 2014 kallades för skolsim och arrangerades av utbildade siminstruktörer. Huvudsyftet med skolsim var att skapa vattenvana hos eleverna samt lära dem grundläggande simkunskaper. Skolsim innefattar 3 veckors simundervisning med 15 stycken simlektioner på 45 minuter och eleverna delades in i grupper utefter deras simkompetens och erfarenheter. Innan interventionen av simprogrammet i Malmö varierade simundervisningen i skolan eftersom varje skola betalade och organiserade sin simundervisning vilket ledde till att simkompetensen skilde sig åt beroende på vilka prioriteringar varje skola hade. Av denna anledning infördes Skolsim. Forskarna använde sig av socioekonomiska index för att beräkna statistik baserad på elevernas kön, ursprung, föräldrarnas utbildningsnivå, kapital, var eleverna bodde och familjeförhållanden. Pilgaard et al. (2020) baserade sin studie på två inventions kullar, 2013/14 och 2014/15. Interventions kulle 2014/15 är den första interventions kulle som deltog i Skolsim. I studiens analys undantogs nyanlända eftersom de inte deltog på interventionen. 62 barn uteslöts från analysen på grund av saknade uppgifter kring simkompetens, ytterligare 4 elever uteslöt från analysen för att de gick på en skola för autistiska barn. Forskarna använde sig av logistisk regression för att bedöma effekten av interventionen av den självrapportering av simkompetensen och logistiska regressionsanalyser för att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer och simkompetens. Resultatet av studien visar att simkompetensen var lägre hos eleverna med en närvaro på mindre än 80% jämfört med eleverna som deltog mer än 80% och att närvaron varierade mellan 60-97% mellan skolorna. Resultatet tyder även på att sociodemografiska variabler förutom kön associerades med simkompetensen och ingen skillnad på simkompetensen mellan interventions kullarna fanns.
Petrass och Blitvich (2014) genomförde en studie i Australien år 2013 baserad på en tidigare studie “Can you swim?”. Studien bestod av ett frågeformulär om självrapportering inom simkompetens, vattensäkerhet och inställningen mot detta område, därefter genomfördes ett 12 veckors program där deltagarna fick genomföra simövningar, testa sin överlevnadsförmåga samt räddningsförmåga i kombination med vattensäkerhet. Syftet med simprogrammet var att se ifall frågeformuläret stämde överens med de praktiska färdigheterna. Syftet med hela undersökningen
14
var att få en uppfattning om vilka kunskaper unga vuxna har om vattensäkerhet, simning samt vilka attityder de har i området. Sammanlagt var det 135 idrottsvetenskapsstudenter som genomförde hela studien. Deltagarna fick var sitt åttasiffrigt identifieringsnummer vid start av studien och forskarna använde sig av frekvenser och procentsatser för att sammanfatta all data. Resultatet av studien visar på att deltagarna hade en låg nivå av kunskaper inom vattensäkerhet innan interventionen trots att majoriteten av studenterna hade en sund simförmåga och kunskaper inom vattensäkerhet. Resultatet tyder även på att studenterna som hade erfarenhet av simundervisning i skolan påvisade en högre simkompetens än de som inte hade simundervisning i skolan.
Ett 8 till 12 veckors simprogram med inriktning på vattensäkerhet för barn i åldern 2–3 gjordes av Asher, Rivara, Felix, Vance & Dunne (1995). Forskarna ville undersöka simkunskaper och säkerhets förmågor hos förskolebarn och menade på att ett simprogram med vattensäkerhet skulle minska risken för drunkningsolyckor. Syftet med studien var att titta på säkerhetsbeteende, simförmågor och färdigheter inom vattensäkerhet hos barn. Vid undersökningen användes en mall för att betygsätta barnens färdigheter inom simning och vattensäkerhet/säkerhet. Barnet blev betygsatt efter färdighet, om barnen kunde hoppa i poolen, få ansiktet under vattnet i 3 sekunder, ta sig upp till ytan, rulla bakåt eller framåt i vattnet och använda sig av en framdrivande benspark. Barnen fick även testa sina förmågor inom vattensäkerhet/säkerhet genom att springa runt poolkanten, leka med varandra i vattnet samt falla i vattnet utan vuxet sällskap.
Studien använde sig av en randomiserad design som upprepade sig 4 gånger. Barnen blev slumpmässigt tilldelad en grupp. Forskarna använde sig av måttanalys för att bedöma effekterna av interventionen samt varaktigheten, forskarna tittade även på skillnaderna mellan 8 och 12 veckors grupperna. Deltagarna för denna studie var barn i åldern 2-3 år tillsammans med var sin förälder. I början av studien deltog 162 barn men endast 109 barn genomförde hela studien,
detta berodde på olika anledningar. Resultatet av undersökningen visar att simförmågan förbättrades hos barnen samt att det finns fördelar med att börja lära sig simma i tidig ålder. Studiens resultat belyser även föräldrarnas vaksamhet runt vatten, att det är viktigt som förälder att ha uppsikt över sitt barn för att minska risken för drunkningsolyckor (Asher et,.al 1995). Det framgår inte vilket land studien utfördes i.
15
Karantrantou, Stavrou, Hasioti, Varveri, Krommidas och Gerodimos (2019) utförde en undersökning i Grekland baserad på grundskoleelevers simförmåga. Syftet med undersökningen var att titta på vattenvana, effekten av simundervisning och elevernas inställning till simundervisning. Undersökningen bestod av 3 studier och gjordes på grundskoleelever i årskurs 3. Sammanlagt deltog 326 grundskoleelever. Innan studierna genomfördes fick barnens föräldrar fylla i en hälsoundersökning via ett frågeformulär.
I första studien deltog 23 grundskoleelever som inte hade erfarenhet av regelbunden vatten-eller simträning och låg vattennivå. Testprotokollet bestod av 10 övningar och varje övning gav poäng 0-5. Forskarna använde sig av flera dataprogram för att analysera testresultaten av denna studie, bland annat SPSS, ICC och ANOVA-modellen. I andra studien deltog 30 grundskoleelever och de hade heller ingen tidigare erfarenhet av regelbunden vatten- eller simträning men hade måttlig vattennivå. Studien innehöll ett simprogram på 9 veckor men endast 1 träning i veckan. Simprogrammet bestod av enkla vattenövningar som syftar åt att förbättra färdigheter såsom att flyta, balansera, dyka, crowl, ryggsim till deras hjälp användes flythjälpmedel. Forskarna använde sig av SPSS för att analysera testresultaten. Tredje studien var frivillig och sammanlagt deltog 273 grundskoleelever. Studien skulle undersöka elevernas attityd mot simning samt upplevelse. För att mäta detta använde forskarna sig av ett frågeformulär och SPSS. Resultaten av studierna visar att ett kortvarigt skolbaserade simprogram förbättrar elevernas vattenvana och simförmåga. Resultaten visar även att eleverna har en positiv inställning till simundervisning och att det är viktigt att börja tidigt med simundervisning (Karantrantou, et,.al 2019).
Turgut, Yaman och Turgut (2016) genomförde ett utbildningsprogram inom vattensäkerhet. Utbildningsprogrammet genomfördes för elever i Turkiet för att se ifall en vattensäkerhetsutbildning skulle öka kunskaperna inom vattensäkerhet. Studien implementerade ett vattensäkerhetsprogram av American Red cross Longfellow´s wahle tale. Sammanlagt var det 476 elever som deltog, eleverna var mellan 10-14 år och kom från två städer, Ankara och Antalya. Vattensäkerhetsprogrammet bestod av vattenlivräddning, säkerhet och LT färdigheter som innebär att rädda någon i nöd.
Eleverna som bodde i Antalaya bodde nära medelhavet, floder och vattenfall medan eleverna från Ankara hade ett begränsat utbud av vattendrag. Utbildningsprogrammet sträckte sig över 5
16
veckor och forskarna använde sig av för- och eftertester för att samla in data för att analysera förändringar i kunskapsnivån inom vattensäkerhet och LT-färdigheter. Forskarna använde sig av grundläggande statistik som frekvens, procent, medelvärde och standardavvikelser. Resultaten av för-och eftertesterna visar på en ökning inom vattensäkerhet och LT färdigheter. Syftet med studien var att undersöka om en vattensäkerhetsutbildning kunde öka kunskaperna inom vattensäkerhet och LT färdigheterna. Turgut, Yaman och Turgut (2016) drog slutsatsen om att en vattensäkerhetsutbildning ökar kunskaperna inom vattensäkerhet och LT färdigheter som kan bidra till att drunkningsolyckor minskar.
Peden, Franklin och Larsen (2009) gjorde en kvalitativ telefonundersökning genom att samla information om aktiviteter, kvalifikationer, säkerhetsfrågor, åtgärder och demografi. Syftet med undersökning var att få en större förståelse över att tillhandahålla en utbildning inom vattensäkerhet i Australien. Forskarna menade att en riktad information om vattensäkerhet kan öka antalet människor med vattenkvalifikationer som kan leda till att en skolbaserad vattenaktivitet blir säker. Sammanlagt 63 grundskolor i Australien deltog i undersökningen. Informationen från varje undersökning infördes i en Access-databas och analyserades med SPSS. Resultatet av studien tyder på att av 63 grundskolor utförde 4 skolor ingen vattenaktivitet,
orsakerna till detta var brist på tillgång till vattenanläggningar, brist på intresse för skolbaserad vattenaktivitet, brist på material och brist på kvalificerad personal. De skolor som arrangerade simaktivitet eller simundervisning använde sig av ett “Lär-att-simma” program baseras på kunskapskraven i läroplanen. De vanligaste säkerhetspromen som dök upp i studien var brist på kvalificerad personal och brist på resurser. Peden, Franklin och Larsen (2019) drar slutsatsen om att tillhandahållandet av vattensäkerhetsutbildning är en viktig aspekt inom Australiens skolor samt stödet för att skolpersonalen ska upprätthålla sina vattensäkerhetskvalifikationer. Forskarna vill även belysa vikten av en skolbaserad vattenaktivitet.
Whipp (2001) undersöker simundervisning i skolan. Undersökningen avgränsas till 7 gymnasieskolor i Australien varav 3 privatskolor, 2 statliga skolor och 2 katolska skolor. Syftet med undersökningen var att titta på hur skolorna arbetar med simundervisning i skolan samt vilka metoder pedagogerna använder sig av för att lära eleverna simma. Forskarna tittade även på simkompetensen bland eleverna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär med 15 frågor som inkluderade bland annat vattenaktiviteter, bedömnings aktiviteter, definitioner av
17
simkunskaper och strategier för att lära ut simning. Det framgår inte hur forskarna bearbetade resultaten. Resultatet av undersökningen tyder på att lärarna anser att simundervisning i skolan är viktigt men att de ser svårigheter med att lära samtliga elever att simma eftersom det saknas resurser till att dela upp klasserna och ta hänsyn till elevers erfarenheter och kunskaper, samt ge en gynnsam simundervisning. Simundervisningen fokuserar mycket på simteknik och inte vattenvana och vattenlivräddning. Resultatet visar också på att några av skolorna har sämre förutsättningar och förväntningar på att lära sina elever att simma. (Whipp, 2001).
Bielec (2007) utförde en studie bland idrottslärare i Polen för att identifiera de vanligaste problemen i samband med förberedelser och utförandet av simundervisning. Studien bestod av ett frågeformulär som riktade sig till idrottslärare. I undersökningen deltog 37 kvinnor och 32 män i åldrarna 24-56 år, samtliga lärare undervisade simning 1 timme i veckan. Bielec (2007) tittade på lärarens ålder, kön, erfarenhet och extra färdigheter exempelvis simlärarkompetens. Han tittade även på elevernas ålder ifall det påverkade simlektionerna. Skolorna hade 1 timmes simlektion i veckan och i samband med de svarade lärarna på frågeformuläret. Bielec (2007) utförde en statistik analys där han tittade på medelvärde, standardavvikelser och chi-square test, detta gjordes i Excel 2000.
Resultatet av studien visar att mer än 50% av lärarna inte hade problem med att förbereda en simlektion. Färre än 15% hävdade att det var svårt att anpassa sina övningar utefter elevernas färdigheter. 10% hävdade att de saknade hjälpmedel såsom flythjälpmedel. Resultatet visar även att lärare med kvalificerad siminstruktörsutbildning förklarade fler problem än lärare utan kvalifikation. Det framkommer även i resultatet att majoriteten av lärarna som deltog upplevde fler problem med att anpassa sin simundervisning utefter elevernas färdigheter och att 15% av lärarna hade problem med att undervisa när de hade stora klasser. Resultatet tyder även på att mer än 72% av lärarna ansågs sig följa läroplanen och att misslyckandet berodde på att eleverna inte kom till lektionen.
Brenner, Saluja och Smith (2004) har gjort en studie som syftar sig till att granska aktuella bevis för förhållandet mellan simkompetens, simlektioner och risken för drunkning. Undersökningen är baserad på andra studier som har gjorts med samma syfte, det vill säga att identifiera en koppling mellan simkompetens, simlektioner och risken för drunkning.
18
En undersökning som nämns i Brenner, Saluja och Smith (2004) studie menar att en ökad simförmåga kan leda till att fler drunknar då de kommer överskatta sin simförmåga och utsätta sig för svåra och farliga situationer. En rapport som också nämns baserar sig på skolelevers simförmåga där resultatet visar att simförmågan ökar med åldern. Ytterligare en forskning som presenteras är en studie som undersökte fördelen med att börja simma i tidig ålder, resultatet av den studien är att desto tidigare man blir vattenvan desto snabbare lär man sig simma. Brenner, Saluja och Smith (2004) tar även upp vilka rekommendationer det finns för simkunskaper men också vilka forskningsområden det finns bland simkompetens. Brenner, Saluja och Smith (2004) drar en slutsats om att drunkning är en ledande orsak till att många dör och en ökad simkunnighet bland barn och vuxna kan minska risken för drunkning. Forskarna drar även slutsatsen om att en skolbaserad simundervisning är positivt och kan leda till en ökad simförmåga som i sin tur leder till minskad risk för drunkning. Det framgår inte vilket land studien fokuserar på.
Moran, Stallman, Kjendlie, Dahl, Blitvich, Petrass och Shimongata (2012) studie rapporterar resultaten från ett internationellt projekt med titeln “Can you swim?”. Diskussionsseminarium användes för att identifiera och möta simkompetens i samband med drunkningsförebyggande arbete vid World Water Safety konferens i Portugal 2007. Därefter påbörjades en pilotstudie i Nya Zeeland och Norge, avsikten med pilotstudien var att identifiera simkompetens, praktisk bedömning, självuppfattningar om vattenkompetens och riskbedömningar. Ytterligare försök genomfördes i Australien och Japan. Studien började med ett frågeformulär och sedan praktiska tester i vattnet. Forskarna använde sig av SPSS för att sammanfatta resultatet. Sammanlagt var det 373 frivilliga förstaårsstudenter som deltog i studien, varav 50% var 17-19 år och 50% var 20-29 år. Från Nya Zeeland deltog 18%, Norge 22%, Australien 30% och Japan 30%. Resultatet av frågeformuläret visar att 53% av deltagarna ansåg sig kunna simma mer än 300 meter medan 27% svarade att de kunde simma 100 meter eller mindre. Det praktiska resultatet visade att 76% av studenterna kunde simma mer än 300 meter och av riskbedömningen visar det att kvinnor hade högre riskuppfattningar än män. Man menar även att resultatet tyder på att deltagarna i studien inte kunde förutsäga deras exakta simförmåga.
19
Drunkningsstatistik
År 2010 utförde Janson (2010) en deskriptiv totalundersökning av barn i åldern 0–17 som under år 1998-2007 drunknade i Sverige. Undersökningens resultat visar att totalt 106 barn drunknade i Sverige under år 1998–2007. Av dessa var 96 stycken olycksfall, 4 stycken självförvållade, 4 stycken orsakad av en annan person och i 2 fall var uppsåtet oklart. Av samtliga omkomna barn var 91 procent bosatta permanent i Sverige medan 9 procent var på semester. Janson (2010) använder sig av rättsmedicinalverkets databas för att ta del av statistiken. Undersökningen tyder på att drunkningsolyckor inträffade under sommarmånaderna juni-augusti. Totalt 96 barn drunknade genom olyckshändelser varav 31 barn drunknade på badplatser och 7 stycken i simbassäng. 13 barn vid och på is, 10 barn i badkar, 9 barn pool eller trädgårdsdamm, 8 barn i en annan damm, 7 barn vid hav, sjö, älv - ej badplats, 7 barn i bil i vatten och 7 barn som omkom i hamn eller kanal.
Janson (2010) konstaterade att bland de mindre barnen var orsaken till drunkningsolycka brist på övervakning av exempelvis föräldrar, medan orsaken bland de äldre barnen handlade om bristande simkunnighet eller att man har överskattat sin simförmåga. Undersökningen vill trycka på att samtliga skolor ska arrangera simundervisning eftersom simkunnighet kan minska drunkningsolyckor. När undersökningen startade var det endast 58 procent av alla skolor som hade simundervisning. År 2005 hade siffran stigit till 72 procent (Janson, 2010).
20
Diskussion
Detta avsnitt kommer behandla en diskussion följt av en metoddiskussion och avslutningsvis en slutsats. Resultatet kommer diskuteras utifrån vår frågeställning: Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor? Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor.
Hur ser simkompetensen ut bland elever?
Simkunnig är den som kan falla i vattnet, få huvudet under vattnet och därefter ta sig upp till ytan och simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg (Svenska Livräddningssällskapet, 2020). Resultatet av Petrass och Blitvich (2014) studie visar att elever med erfarenheter av en skolbaserad simundervisning påvisar högre simkompetens, överlevnadsförmåga vid och i vatten och räddningsförmåga. Asher et al. (1995) undersökte simkompetensen bland barn i åldern 2-3 år och det framgår att det är positivt att påbörja simundervisning i tidig ålder för att utveckla goda simkunskaper eftersom barnens simförmågor förbättrades genom simprogrammet. Brenner, Saluja och Smith (2004) resultat påpekar också att desto tidigare man börjar med simlektioner och blir vattenvan desto tidigare lär man sig simma.
Resultatet av Karantrantou et al. (2019) studie tyder på att en skolbaserad simundervisning är positivt eftersom det förbättrar elevernas simförmåga. I Chung Chan, Sing Yeung Lee och Hamilton (2020) studie framgår det att 37% av eleverna klassificerades som svaga simmare då det endast kunde simma några meter utan att stanna. Med detta resultat kan vi tolka att simkompetensen varierar beroende på vilket land man befinner sig i eftersom våra artiklar är internationella (Moran et al.,2012). Vi kan också tolka resultatet som att simkompetensen varierar beroende på vilka erfarenheter man har av simundervisning exempelvis en skolbaserad simundervisning men framförallt kan vi dra slutsats om att det är gynnsamt att börja med simundervisning i tidig ålder för att skapa en god vattenvana. För att få godkänt betyg i idrott och hälsa behöver eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg, kunna hantera
21
nödsituationer vid och i vatten med hjälp utav livräddningsmaterial (Skolverket, 2011). Trots tydliga kunskapskrav är det många elever som inte uppnår ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2014).
Skolsim som Pilgaard et al. (2020) nämner i sin studie är ett program som införts i Malmö som är en skolbaserad simundervisning med utbildade siminstruktörer, detta program har förbättrat simkompetensen i Malmö då eleverna har fått möjlighet till att simma 3 gånger i veckan. Programmet delar in eleverna utefter erfarenhet och kunskap vilket gör att eleverna får den undervisning de behöver för att utveckla grundläggande simkunskaper. Detta resultat belyser vikten av en skolbaserad simundervisning.
Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning?
Som blivande idrottslärare i idrott och hälsa är det vårt ansvar att ge varje elev de stöd de behöver för att uppnå kunskapskraven, detta inkluderar även simundervisning. Enligt skolverket (2014) är det 45 % av eleverna som anser sig inte få den möjlighet till att uppnå kunskapskraven och det beror på att det erbjuds för få simundervisnings tillfällen. I vårt resultat framkommer det att simundervisning i skolan har en positiv effekt på elevernas simkompetens och att en skolbaserad simundervisning förbättrar elevernas vattenvana och simkompetens men det framgår även att det finns faktorer som påverkar skolan att arrangera simundervisning.
Chung Chan, Sing Yeung Lee och Hamilton (2020) och Pilgaard et al. (2020) visar att socioekonomiska och demografiska förhållanden påverkar simkompetensen och skolans arrangemang av simundervisning. Det framgår att elever med lägre socioekonomiska förhållanden har sämre simförmåga än de elever med bättre socioekonomiska förhållanden och detta beror på att eleverna med lägre socioekonomiska förhållanden inte tränar sin simförmåga i samma utsträckning (Chung Chan, Sing Yeung Lee och Hamilton, 2020). Det framgår även att vissa skolor inte har förutsättningar till att arrangera simundervisning (Peden, Franklin och Larsen (2009).
Genom vårt resultat framkommer det att lärarna tycker att det är viktigt med simundervisning i skolan men att de upplever svårigheter med att arrangera och genomföra simundervisning eftersom de saknar resurser till att dela upp klassen i små grupper som tar hänsyn till elevernas
22
erfarenheter och kunskaper. Genom att få möjlighet till att dela upp klassen i grupper utefter simförmåga ger det möjlighet till en gynnsam simundervisning för samtliga elever (Whipp, 2001). I Bielec (2007) studie hävdade 15% av lärarna att de tyckte det var svårt att anpassa sina simövningar utefter elevernas färdigheter och att 15% fann det svårt att genomföra simundervisning med stora klasser. I samma studie framkommer det att lärare med kvalifikationer för siminstruktion stötte på fler problem med att förbereda simlektioner än lärare utan siminstruktörsutbildning, vilket vi tolkar som att simundervisningen varierar beroende på vilken erfarenhet idrottsläraren har och vilka krav lärarna har på simupplägget. Vi tror även att detta innebär att lärare med siminstukörsutbildning känner större press på att lära eleverna simma än vad en lärare utan utbildning upplever. Vi tolkar även resultatet som att det skiljer sig mellan deras upplevelser av simundervisning och som beror på deras erfarenheter.
Peden, Franklin och Larsen (2009) genomförde en undersökning vars syfte var att få en större förståelse för att tillhandahålla en utbildning inom vattensäkerhet. Resultatet av studien visar att 4 grundskolor inte genomförde någon vattenaktivitet och orsakerna till detta var brist på tillgång av badanläggning, brist på material såsom flythjälpmedel och brist på kvalificerad skolpersonal.
Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkingsolyckor?
Det finns kopplingar mellan simkompetens och drunkningsolyckor eftersom man anser att en ökad simkunnighet kan minska risken för drunkningsolyckor. Dock finns det en studie som säger att en ökad simkompetens kan leda till att drunkningsolyckorna ökar eftersom allt fler kommer vistas i och vid vatten (Brenner, Saluja & Smith, 2004). Det kan även bidra till att allt fler överskattar sin egna simförmåga och utsätter sig för farliga situationer detta påvisar bland annat Moran et al. (2012) i sin studie vid undersökning av riskbedömningar. Resultatet av studien visar att män tenderar till att utsätta sig för fler risker än kvinnor. Drunkning anses som den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och att 91 % av drunkningsolyckorna inträffar i låg- och medelinkomstländer (WHO, 2014). I Janson’s (2010) studie av drunkningsstatistik framgår det att 109 barn drunknade i Sverige år 1998-2007 och det berodde på olika faktorer men framförallt bristande simkunskaper.
Utifrån Sveriges drunkningsstatistik kan vi dra slutsats om att en ökad simkompetens kan minska drunkningsolyckor eftersom drunkningsstatistiken har minskat sedan 2007. Svenska
23
livräddningssällskapet (2016) har en nollvision när det gäller antalet omkomna genom drunkning. Slutet av 1800-talet omkom 1000 personer i Sverige genom drunkning varje år och denna siffra har minskat. Under år 2000-2009 omkom 115 personer och under år 2020 omkom totalt 74 personer. Detta resultat vill vi tro beror på en ökad simkunnighet och en vattensäkerhetsutbildning samt en skolbaserad simundervisning. Med den pågående pandemi Corona har simundervisningen gått från 90 % till 75 % på grund av stängda simhallar och de allmänna restriktionerna, denna statistik påvisar Svenska Livräddningssällskapet (2020).
Petrass & Blitvich (2014) och Whipps (2001) menar på att en utbildning inom vattensäkerhet och en särskild utbildning för idrottslärare ska minska risken för drunkningsolyckor men också för att ge lärarna självkänsla och mod till att genomföra simundervisning med sina elever. I resultatet belyses vikten av en vattensäkerhetutbildning för lärare men också för elever. Man anser att en vattensäkerhetsutbildning kan minska risken för olyckor vid och i vatten då allt fler får kunskap om hur man uppträder vid och i vatten men också utvecklat LT färdigheter (Turgut, Yaman och Turgut, 2016).
Metoddiskussion
I efterhand kan vi konstatera att vår sökprocess i de olika databaserna var det viktigaste med hela arbetet. Sökprocessen tog tid vilket gjorde att vi kom igång lite senare än önskat med skrivandet. Processen att tyda peer review artiklar var något som utvecklades under arbetsprocessens gång. Till en början var vi osäkra och tog därför hjälp av bibliotekarierna på Universitetet. Något som också gav oss hinder på vägen var våra egna brister i form av akademiskt skrivande och erfarenhet av att läsa vetenskapliga artiklar på engelska. Under arbetsprocessen ändrade vi vår frågeställning några gånger då vi ansåg att det behövdes för att slutligen komma fram till en välformulerad och utvecklad frågeställning. Det som har fungerat bra under vår arbetsgång är samarbetet då vi har haft kontinuerliga diskussioner. Vi valde att inte avgränsa vårt arbete till någon ålder eller tidsperiod eftersom det är brist på forskning inom simundervisning i skolan.
Slutsats
Genom vårt resultat kan vi dra slutsats om att simkompetensen varierar men att Malmö arbetar flitigt med att utveckla simkompetensen då de har infört skolsim för årskurs 2. Resultatet tyder
24
även på att det finns faktorer som påverkar en skolbaserad simundervisning. Dessa faktorer kan leda till att skolor inte har förutsättningar för att genomföra en simundervisning, detta kan i sin tur påverka simkompetensen. Vi får även genom vårt resultat ett svar på att det finns en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor och det är att en ökad simkompetens minskar antalet drunkningsolyckor. Desto fler vi är som är simkunniga och har kunskap om vattensäkerhet desto fler liv kan vi rädda vid olyckor därför vill vi belysa att simkunnighet innebär mer än att bara kunna simma 200 meter varav 50 på rygg. Att vara simkunnig innebär bland annat att kunna hantera nödsituationer vid och i vatten, denna kunskap är livsviktig då det kan rädda liv.
Vidare forskning
Utifrån kunskapsöversikten anser vi att en fortsatt forskning inom detta område är aktuellt då forskningsområdet är begränsat inom Sverige. Vi finner intresse av att fördjupa oss inom simundervisning i skolan och ta del hur Sverige arbetar med simundervisning i skolan därav kan detta vara en grund för vårt examensarbete, det är även relevant för vår lärarprofession.
25
Referenslista
Asher, K.N., Rivara, F.P., Felix, D., Vance, L., Dunne, R. (1995) Water safety training as a potential means of reducing risk of young children’s drowning. Injury Prevention, 1(4), 228-233. Bielec, G. (2007). Methodological And Organizational Problems In Teaching Swimming. Studies in Physical Culture & Tourism, 14(2).
Brenner, R.A., Saluja, G., Smith, G.S. (2004) Swimming lessons, swimming ability, and the risk of drowning. Injury control and safety promotion, 10(4), 211-215.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Janson, S. (2004). Inga barn skall behöva drunkna. Läkartidningen, 101, 922-3
Janson, S., Schyllander, J., Hansson, C., & Eriksson, U.B. (2010) Barn med ensamstående förälder riskgrupp för drunkning. Läkartidningen 137 (24-25), 1618-1627.
Karantrantou, K., Stavrou, V., Hasioti, P. Varveri, D., Krommidas, C., Gerodimos, V. (2019) An enjoyable school-based swimming training programme improves students' aquaticity. Acta Paediatrica, 109(1), 166-174.
King Chung Chan, D., Sing Yeung Lee, A., Hamilton, K. (2020) Descriptive epidemiology and correlates of children’s swimming competence. Journal of Sports Sciences, 38(19), 2253-2263.
Light, R., Wallian, N. (2008). A constructivist-informed approach to teaching swimming. Quest, 60(3), 387-404.
Peden, A. E., Franklin, R. C., & Larsen, P. (2009). Survey of primary schools across Australia: an examination of key water safety issues. International Journal of Aquatic Research and Education,
3(2), 10.
Moran, K., Stallman, R. K., Kjendlie, P. L., Dahl, D., Blitvich, J. D., Petrass, L. A., ... & Shimongata, S. (2012). Can you swim? An exploration of measuring real and perceived water competency. International Journal of Aquatic Research and Education, 6(2), 4.
Petrass, L. A., Blitvich, J.D. (2014) Preventing adolescent drowning: Understanding water safety knowledge, attitudes and swimming ability. The effect of a short water safety intervention. Accident Analysis & Prevention, 70, 188-194.
Pilgaard, F.I.H., Östergren, P.O., Olin, A., Kling, S., Albin, M., Björk, J. (2020) Socioeconomic differences in swimming ability among children in Malmö, southern Sweden: Initial results from a community-level Intervention. Scandinavian journal of public health, 48(5), 495-501. Schilling, U. M., Severin, E., & Renstrom, A. (2009). ABC om-Drunkning. Läkartidningen, 106(26), 1729.
26
Schyllander, J., Janson, S., Nyberg, C., Eriksson, U. B., Ekman, D. (2013) Case analyses of all children’s drowning deaths occurring in Sweden 1998–2007. Scandinavian journal of public health, 41(2), 174-179.
Skolverket (2014) Hämtad: 2021-01-02 https://www.skolverket.se/getFile?file=3358 Skolverket (2011). Idrott och hälsa. Ämnesplan. Hämtad 2021-01-02:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Svenska Livräddningssällskapet (2020) Hämtad 2021-01-02 https://svenskalivraddningssallskapet.se/simkunnighet
Svenska Livräddningssällskapet (2016) Antal omkomna till följd av drunkning under 2015. Hämtad: 2021-01-02
https://svenskalivraddningssallskapet.se/media/1092/drunkningsolyckor-2015-sammanstallning.pdf
Svenska Simförbundet (2017) Hämtad: 2021-01-02 https://www.svensksimidrott.se/Simkunnighet/
Turgut, T., Yaman, M., Turgut, A. (2016) Educating children on water safety for drowning prevention. Social Indicators Research, 129(2), 787-801.
Whipp, P. R. (2001). Teaching swimming: Issues beyond drowning.
World Health Organization, 2014. Global Report on Drowning – preventing a leading killer. Länk: https://www.who.int/violence_injury_prevention/global_report_drowning/Final_report_full _web.pdf
