ATT LEVA MED EN KRONISK
LUFTVÄGSSJUKDOM
EN LITTERATURSTUDIE OM HUR ASTMA
PÅVERKAR DET DAGLIGA LIVET
HELENA DELLGREN
MARIA DELLGREN
Examensarbete Malmö högskola
OV1052 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
ATT LEVA MED EN KRONISK
LUFTVÄGSSJUKDOM
EN LITTERATURSTUDIE OM HUR ASTMA
PÅVERKAR DET DAGLIGA LIVET
HELENA DELLGREN
MARIA DELLGREN
Dellgren, H & Dellgren, M. Att leva med en kronisk luftvägssjukdom. En litteraturstudie om hur astma påverkar det dagliga livet. Examensarbete i
omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2006.
Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad
identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att
sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet. Slutsatsen var att somliga människor accepterade sjukdomen och andra gjorde det inte och de som accepterade den använde sig av olika metoder för att klara det dagliga livet. Psykisk ohälsa var mer vanligt hos astmatiker än hos andra samt de hade en lägre grad av livskvalitet.
Nyckelord: astma, dagligt liv, hälsostrategier, identitet, KASAM, livskvalitet, psykisk- fysisk- och social hälsa/ ohälsa.
TO LIVE WITH A CHRONIC
RESPIRATORY DISEASE
A LITERATURE STUDY ON THE IMPACT OF
ASTHMA ON DAILY LIFE
HELENA DELLGREN
MARIA DELLGREN
Dellgren, H & Dellgren, M. To live with a chronic airway disease. A literature study on the impact of asthma on daily life. Examination paper, 10 credit points, Nursing Programme. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2006
Asthma is a common disease and the aim of this study was to cast light on
different ways of relating to disease- if the disease can lead to changed perception of identity as well as finding effects the disease has on quality of life trough putting together existing research in the area. The questions at issue were how people relate to disease and how that affects the experience of identity? What methods do ill people use to live as normal as possible? Is quality of life being affected and if so, how is it being affected? The material was beings worked up with the aid of Antonovskys´ and Hansson- Schermans theories on KASAM and identity- crisisdevelopment. The base of this study consisted of literature found through searches in the database PUBMED. The result showed that asthma has an effect on daily life which resulted in a lower degree of quality of life. The
conclusion was that some people accepted the disease and some didn’t. Those who did had different methods they used in their daily life. Mental ill health was more common in people with asthma then those without asthma.
Keywords: asthma, daily life, health strategies, identity, KASAM, mental- physical- and social health/ ill health and quality of life.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Epidemiologi 6 Medicinsk beskrivning 6 Diagnostik 7 Behandling 7 Livskvalitet 8 Identitet 8 TEORETISK REFERENSRAM 9 KASAM 9 Identitet 9Tabell 1- beteckningarnas innebörd 10
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11
METOD 11
Exklusions- och inklusionskriterier 11
Databassökning 11
Tabell 2- databassökning i Pubmed 12 samt resultat Dataanalys 12 Tabell 1- kvalitetspresentation 12 av valda artiklar Databearbetning 13 RESULTAT 13 Identitet 13 Hälsostrategier 15
Psykisk hälsa/ ohälsa 15
Livskvalitet 17 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Utvärdering av 20 Willman m.fl (2006) Resultatdiskussion 20 Identitet 20 Hälsostrategier 21 Psykisk hälsa/ohälsa 21 Livskvalitet 22 SLUTSATS 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26
Bilaga 1. Förteckning av skalor 27
Bilaga 2. Artikelsammafattning 28
Bilaga 3. Artikeldiskussion 39
INLEDNING
Många människor lever med kroniska sjukdomar vilket är något som styr deras vardag. Dessa drabbade människor har en gemensam önskan, att leva ett så normalt liv som möjligt ungefär så som de gjorde innan de blev sjuka. Ibland genomgår livet större förändringar som till exempel att det blir svårt att arbeta i samma utsträckning som tidigare. Att arbeta kan kanske t.o.m. bli omöjligt eller kan dessa människor blir tvingade att tänka om och hitta ett arbete som tar större hänsyn till sjukdomens svårare perioder. Sjukdomar som är relaterade till
andningen är central och kan få stora konsekvenser för det dagliga livet. Med hjälp av läkemedel kan många personer med astma leva ett nästan normalt liv. Att drabbas av en kronisk sjukdom som astma innebär dock fortfarande en stor
belastning för individen - både i skola, arbete och på fritiden - och inte minst för de anhöriga (Boman, 2000). Sjukdomen kan ha andra effekter i form av psykisk ohälsa som till exempel oro och ångest som ytterligare riskerar att vara ett hinder för att leva ett normalt liv. Patienter med astma kan finnas inom flera områden i sjukvården och dessa människor engagerar därmed också många i sjukvården. Det är värdefullt att som sjuksköterska få veta mer om dessa patienters liv och hur vardagen fungerar och vad som kan göras bättre eller hur de bäst kan få stöd.
BAKGRUND
Nedan följer en beskrivning av astma, dess prevalens, diagnostik och behandlingsmål samt vad livskvalitet och identitet är.
Epidemiologi
Astma är en av de vanligare lungsjukdomarna i västvärlden idag och är en av våra stora folksjukdomar (SoS, 2004). Sammanlagt har cirka 700 000 svenskar astma (Boman, 2000). Andelen astmatiker tycks öka men anledningen till denna ökning är okänd. De senaste 20 åren har förekomsten fördubblats hos både vuxna och barn, bland vuxna utgörs ungefär 8 % och barn ungefär 8-10 % (SoS, 2004). Inläggning för vård på sjukhus till följd av astma har dock minskat med två tredjedelar sedan 1987 (Boman, 2000). Enligt en miljöhälsoenkät i Sverige från 1999 uppger 10 % att de har haft besvär det senaste året (Astma och
allergiförbundet, 2006).
Medicinsk beskrivning
Astma betyder andnöd och är en luftvägssjukdom som visar sig genom att luftvägarna är kroniskt inflammerade. Vid ett astmaanfall smalnar luftrören och slem bildas samtidigt som ev muskelkramper smalnar luftrören ytterligare. Karakteristiskt är den pipande, väsande andningen samt en irriterande hosta. Vid ett anfall kan patienten uppleva ångest över att inte kunna andas ordenligt. WHO definierar astma som återkommande episoder av hosta, väsande/pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas (Astma och allergiförbundet, 2006). Mellan attackerna är de flesta besvärsfria men löper alltid en risk att få en ny attack av en utlösande faktor. Vissa personer drabbas av upprepade svåra astmaanfall som kan vara livshotande. Drygt 250 personer avled 1997 till följd av astma (Boman, 2000). Såväl mortaliteten som antalet sjukdagar har minskat på senare år pga. en bättre symtomkontroll och nya läkemedel (SoS, 2004). Den grundläggande orsaken till varför vissa personer utvecklar astma och varför astma ökar, är fortfarande okänd trots intensiv forskning. Man har kunnat visa på starka kopplingar mellan astma och luftvägsallergier, t ex mot katt eller dammkvalster
(Boman, 2000) Andra bidragande orsaker till astma är individens benägenhet att producera IgE, exponering för olika substanser i arbetslivet, svetsrök och
mjöldamm mm, moderns rökning under graviditeten och utsättning för tobaksrök under barnaåren. Några andra kända triggers som kan utlösa astmasymtom är luftvägsinfektioner, kall luft, fysisk ansträngning och psykiska faktorer. Även läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra, NSAID-preparat och betablockare kan utlösa astmasymtom. Symtom debuterar vanligen omgående vid exponering, tidig reaktion och kan även återkomma 3–10 timmar efter exponering, sen reaktion (SoS, 2004).
Diagnostik
När en astmautredning görs finns fokus på en utförlig anamnes, mätning av lungfunktion med spirometri och/eller PEF samt en allergiutredning. Syftet med utredningen är att finna personer med luftvägsobstruktion och/eller en ökad luftvägskänslighet. Följande tillstånd ger misstanke om astma:
anfall eller episoder av andnöd
återkommande pip i bröstet eller väsande andningsljud
nattligt uppvaknande med hosta, pip i bröstet eller andfåddhet långdragen hosta
hosta eller pip och väsningar från luftvägarna vid fysisk ansträngning nedre luftvägssymtom kopplade till exponering för allergen, ansträngning, kall luft, luftvägsirritanter eller särskild yrkesexponering
återkommande långdragna luftvägsinfektioner
försämrad fysisk prestationsförmåga eller om patienten själv misstänker astma (SoS, 2004 s 29).
För att verifiera en trolig astmadiagnos görs ett reversibilitetstest efter inhalation av beta-2-stimulerare – antingen med spirometri eller med PEF-mätning. Ett annat alternativ är att genomföra ett behandlingsförsök med inhalationssteroider i syftet att påvisa en reversibel obstruktivitet.. Vid nedsatt lungfunktion och samtidig misstanke om astma kan ett steroidtest göras. Om astmadiagnosen inte kan
verifieras med spirometri alternativt PEF mätning, eller vid osäkerhet om diagnos, kan provokationstester göras för att påvisa förekomst av eventuell bronkiell
hyperreaktivitet. Detta kan göras med olika stimuli, till exempel ansträngning, kall luft eller torr luft (SoS, 2004).
Det görs också en utredning huruvida patientens astma är av allergisk eller av icke allergisk natur genom ett allergitest för att påvisa specifika IgE-antikroppar (SoS, 2004).
Behandling
Målet med behandlingen är att: Förebygga försämringsepisoder
Behålla normal aktivitetsnivå, inklusive fysisk ansträngning Behålla lungfunktionen normal eller så nära normal som möjligt Förebygga uppkomst av irreversibel luftvägsobstruktion
Undvika störande biverkningar av astmamedicinen (SoS, 2004 s 33). Detta vill man uppnå genom att:
Undvika utlösande faktorer
Erbjuda regelbunden uppföljning
Följa astmans svårighetsgrad genom registrering av symtom och mätning av lungfunktion
Upprätta planer för behandling av akuta försämringar
Utbilda patienten till samarbetspartner i astmabehandlingen (SoS, 2004 s 33).
Livskvalitet
Livskvalitet är ett komplext begrepp som saknar en enhetlig definition. Man skiljer på livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet. WHO beskriver hälsa som ett tillstånd av psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande dvs att hälsa inte endast finns i frånvaro av sjukdom. Livskvalitet bestäms i sin tur av varje människas uppfattning om sin situation. Det ska också ses i ljuset av kulturella och
värdemässiga kontextsystem som varje person lever inom. Dessa system relateras till personernas mål och förväntningar i sin tur (WHO, 2006). Livskvalitet kan också beskrivas som förhållandet vi har med oss själv, med varandra och att vi gör något som vi verkligen tycker om (Ventegodt, 1995). Den viktigaste dimensionen av livskvalitet är den som är kopplad till livsmening och avsaknaden av
livsmening är många gånger ett hot mot människors framtida hälsa. För att kunna uppnå denna mening krävs ett målinriktat arbete och systematiskt för att uppnå det som verkligen betyder något för tillvaron. Ofta nås inte denna insikt förrän sorg, saknad eller sjukdom t.ex. gör att man får bättre kontakt med sig själv (Ventegodt, 1995). Ventegodt (1995) menar vidare att det är möjligt att anpassa sig till ett tillstånd t.ex. en kronisk sjukdom, om situationen är stabil och det har gått tillräckligt med lång tid från insjuknandet. Människan har stora resurser för att klara att drabbas av svårigheter och dessa människor kan uppnå tillfredsställelse, som är en subjektiv upplevelse, i de flesta situationer även om förbättring av tillståendet inte längre är möjligt.
Identitet
En kronisk sjukdom kan ibland leda till att människans bild av dem själva
förändras. En diagnos kan enligt Brattberg (1999) leda till identitetskris genom att diagnosen leder till sorg och hopplöshet och att personen identifierar sig med sin diagnos. Diagnosen kan bli intimt sammankopplad med personens självbild och självkänsla. Brattberg (1999) menar vidare att genom att få ett namn på det personen lider av kan stärka människan. Diagnosen kan hjälpa människan att hantera sin situation då den hjälper att organisera upplevelsen. Diagnosen kan integreras i personens självbild och ge tillhörighet i en grupp som lider av samma sak som personen i fråga. Brattberg (1999) menar att diagnosens betydelse på sikt är sammankopplat med en människas självbild och självkänsla. Den kan verka för en helhet samtidigt som den kan fungera hämmande och kan då göra människan passiv eftersom det ändå inte är någon ide att anstränga sig. En del människor känner sig som offer för sjukdom och ohälsa.
TEORETISK REFERENSRAM
Som teoretisk referensram till detta arbete har Antonovskys KASAM teori samt Hansson- Schermans teorier om identitet använts.
KASAM
Antonovskys (1987) salutogenetiska synsätt fokuserar på hälsans ursprung och vad det är som gör att somliga människor rör sig mot hälsa snarare än ohälsa. Antonovsky menar att det beroende av hur individen hanterar spänningen som olika stressmoment utsätter människor för och det är faktorer som jagstyrka, kulturell stabilitet, socialt stöd och liknande som är avgörande för denna hantering. Man kan då tänka sig att om en människa blir sjuk i astma, är det avgörande hur väl man hanterar denna omställning, hur stark personen är i sig själv och om den har stöd från sin omgivning. Antonovsky menar att känslan av sammanhang (KASAM) i livet styrs av komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet syftar till i vilken utsträckning personen
upplever inre och yttre stimuli som förståelsemässigt gripbara och där information är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Exempelvis kan en patient uppleva det obegripligt att medicinera i förebyggande syfte mot astmaanfall. En patient kan också hantera sin sjukdom dåligt pga att han/hon har dåligt med egna inre resurser till förfogande för att möta kraven som ställs på honom/henne. Meningsfullhet syftar till om personen vill lägga energi och möda på problem och krav som uppkommer, dvs om han/hon kämpar för att överkomma hindren i livet istället för att endast se problemen som bördor.
KASAM kan vara olika högt hos människor. Antonovsky menar att hög KASAM främjar hälsa då dessa människor exempelvis har lättare för att adaptera till krav och låter sig inte stressas eftersom ”…personer med starkt KASAM…väljer just den copingstrategi som verkar mest lämpad för att handskas med den stressor som han eller hon har ställts inför” (Antonovsky, 1987 s 171) dessa personer befäster eller förbättrar sitt hälsotillstånd i större utsträckning än de med låg KASAM. För att uppnå bättre hälsa genom större sammanhangsförståelse bör alltså begriplighet eftersträvas hos patienten, hitta sätt för patienten att hantera hans/hennes situation samt göra allt meningsfullt dvs få patienten att fokusera på det han/hon kan göra och påverka i dennes situation. Brattberg (1999) menar att människor har olika reaktioner på belastning beroende på:
• Stressens art
• Tidigare obearbetade kriser
• Övriga problem
• Socialt stöd
• Tidigare träning i att hantera stress
Brattberg (1999) menar att psykiskt välbefinnande styrs av att man lever i ett begripligt sammanhang, att kraven är lagom avpassade och att man som individ har möjlighet att påverka sin situation.
Identitet
Att uppleva en kränkning eller kris kopplat till att identiteten blivit ”ifrågasatt” genom att ha fått en sjukdom, gör att bilden av ens person blir hotad. Jaget blir hotat. Personen omkonstruerar då sin levnadshistoria för att få mening och göra det som hänt begripligt. Hansson- Scherman (1998) menar att människor väljer ett av två sätt. Antingen identifierar man sig med det sjuka livet genom undvikande eller följsamhet med medicinering eller med det friska livet då kopplingen blir till
hälsa. Då provocerar personen sjukdomen genom att utsätta sig för det som ger besvär och agerar livsbejakande. Hansson- Scherman illustrerar det på följande sätt:
Tabell 1: beteckningarnas innebörd
Beteckning Innebörd
Undvikande Sjukdom lindras eller botas genom att undvika aktivitet
Följsamt avseende
medicinska föreskrifter Sjukdom lindras eller botas genom att medicinska föreskrifter följs
Fatalistiskt Sjukdomens uppkomst och förlopp ligger utanför
människans kontroll
Magiskt Sjukdomen uppkommer, lindras, botas eller förvärras
genom tankens, ordets eller handlingens kraft
Alternativmedicinskt Sjukdom lindras eller botas genom att man tillämpar
någon alternativmedicinsk metod
Friskvårdande Sjukdom lindras eller botas genom friskvård
Provocerande Sjukdom lindras eller botas genom att man utsätter sig
för det som ger besvär
Självkännande Sjukdom lindras eller botas utifrån hur det känns i
kroppen
Normaliserande Man är omedveten om att man är sjuk
Normifikativt Man är medveten om att man är sjuk men uppträder
som om man inte är det
Livsbejakande Man väljer att göra det som är viktigast i livet
Hansson- Scherman (1998, s 58)
Att identifiera sig med det friska livet kan jämföras med att ha hög KASAM. Det går då att behålla sin identitet intakt genom att göra det som uppfattas som mest värdefullt. Människor med låg KASAM kan sägas identifiera sig med det sjuka livet som Hansson- Scherman uttrycker det eftersom de hanterar situationen sämre de ger upp. Brattberg (1999) menar vidare att det är var och ens ansvar att uppnå livskvalitet och att det inte finns några direkta samband mellan sjukdom och livskvalitet ”det går t.ex. att ha mycket ont- och vara mycket sjuk- men ändå må bra” (s 24).
Antonovsky vänder sig mot att fokusera på sjukdom. Han menar istället att hälsa ska uppmärksammas. Om fokus finns på sjukdom och vad som blivit svårt i livet, sänks hälsan alltså. Genom att ha ett hälsosynsätt, och vara försiktig med hur diagnoser används, kan leda till att människan ses istället för sjukdomen vilket kanske också kan göra att de sjuka inte identifierar sig med sin sjukdom i lika stor uträckning som Brattberg beskriver. Detta borde leda till bättre hälsa. Genom ett hälsoperspektiv kan mindre synliga orsaker till sjukdomen uppmärksammas som annars hade kunnat förbises.
Det blir därmed intressant att med ett hälsoperspektiv närmre studera
identitetsaspekten av att drabbas av sjukdom eftersom det till stor del styr hur människan sen mår och hanterar sin vardag.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med litteraturstudien är att kritiskt granska vetenskapliga studier från de 10 senaste åren för att belysa hur vuxna astmatiker förhåller sig till sjukdomen och hur identitetsupplevelsen eventuellt påverkas. Syftet är också att beskriva hur livskvaliteten påverkas av sjukdomen.
Följande frågor kommer att fokuseras:
• På vilket sätt förhåller människor sig till sin sjukdom? Hur påverkar detta förhållningssätt identitetsupplevelsen?
• Vilka metoder använder människor som är sjuka i astma för att leva så normalt som möjligt?
• Påverkas livskvaliteten och i så fall på vilket sätt?
METOD
En litteraturstudie är en sammanfattning av existerande kunskap angående ett forskningsproblem (Polit m.fl, 2001) och denna litteraturstudie bygger på 12 granskade vetenskapliga artiklar vilka är funna i databasen Pubmed där vissa sen har fjärrlånats.
Exklusions- och inklusionskriterier
Första urvalskriteriet var att artiklarna endast skulle handla om vuxna, alltså valdes yngre <19 år bort. Sedan gjordes ett urval vilket baserades på artikelns ålder, där 1996 sattes som undre gräns. Vidare skulle artiklarna ha ett
vetenskapligt format och handla om antingen identitet, livskvalitet, psykisk hälsa/ ohälsa eller strategier för att uppnå hälsa hos astmapatienter. Artiklar som
exkluderats har till exempel jämfört livskvaliteten hos patienter med astma med patienter med annan sjukdom. De artiklar som saknade ett medicinskt fokus var inte heller av intresse.
Databassökning
Sökningen visas nedan i tabell 1. Valet av abstract att läsa styrdes av artiklarnas titlar. De artiklar som hade titlar som behandlade effekter av astma eller som handlade om olika sätt att förhålla sig till sjukdomen var intressanta.
Tabell 2: databassökning i Pubmed samt resultat
Databas MeSH Sökord Träffar Relaterade
artiklar Granskade abstract Antal valda
artiklar
1.
Pubmed Asthma 76 543 0 0 0
Avgränsningar: Aged 19+ years, only items with abstracts, English, published in the last 10 years, Humans 2. Pubmed Asthma 8935 0 0 3. Pubmed Asthma nursing 136 16119659 träff 104 24 2 4.
Pubmed Asthma quality of life NOT children NOT
medication NOT treatment 96 15516466 träff 746 43 5 5. Pubmed
Asthma adult AND nursing 312 11991171
träff 140
31 2 6.
Pubmed Asthma experiences 59 17 2
7.
Pubmed Asthma Psychological factors 32 8 1
Totalt 12
Första sökningen i Pubmed gick till på följande sätt: först användes MeSH termen ”asthma”, som gav 76 543 träffar. Därefter lades avgränsningarna: Aged: 19+, only items with abstract, English, published in the last 5 years och humans till. En vidare sökning gjordes med ytterligare sökord. Funktionen ”relaterade artiklar” användes också vilket utökade sökningen ytterligare och slutligen hittades de 12 mest relevanta artiklarna.
Samma sökord användes både på Cinahl och Cochrane dock utan att finna relevanta artiklar till frågeställningarna.
Dataanalys
Artiklarna sammanfattades under rubrikerna syfte, metod, urval, resultat och slutsats för att få en snabb och lätt överblick vilket underlättade resultatarbetet. Granskning och kvalitetsbedömning av våra artiklar strukturerades i en matris (se bilaga 2) vilka sen bedömdes enligt Willman m.fl (2006) kriterier för vetenskaplig kvalitet. Kvaliteten på artiklarna presenteras i tabell 1. Att strukturera matrisen i jakande och nekande form gjordes för tydlighetens skull då grundmaterialet finns att tillgå i artikelsammanfattningarna. Artiklarnas svagheter behandlas i
diskussionen som finns i bilaga 3.
Tabell 1: kvalitetspresentation av valda artiklar
Författare, år Titel Kvalitet
1 Adams m.fl
(2004) Psychological factors and asthma quality of life: a population based study. Hög
2 Adams m.fl (1997)
Medication, chronic illness and identity: the perspective of people with asthma.
Hög 3 Dyer m.fl
(1999) Quality of life in elderly subjects with a diagnostic label of asthma from general practice registers. Hög
4 Ekici m.fl
(2006) Negative mood and quality of life in patients with asthma. Medel
5 Goodwin m.fl (2003)
6 Hansson- Scherman m.fl (2002)
Refusing to be ill: a longitudinal study of patients´
experiences of asthma/allergy. Hög
7 Hooi (2003) What are the Clinical Factors that Affect Quality of Life
in Adult Asthmatics?
Medel 8 Mäkinen m.fl
(2000) Self-care in adults with asthma: how they cope. Medel
9 Nascimento
m.fl (2002) Psychiatric disorders in asthmatic outpatients. Medel
10 Small &
Lamb (1999) Fatigue in chronic illness: the experience of individuals with chronic obstructive pulmonary disease
and with asthma.
Hög 11 Vamos &
Kolbe (1999) Psychological factors in severe chronic asthma. Medel
12 Wang m.fl
(2004) Health-related quality of life in Taiwanese patients with bronchial asthma. Medel
Databearbetning
Tillsammans jämfördes studierna med syftet, frågeställningar och exklusion- och inklusionskriterier. De 12 artiklarna lästes sen enskilt av författarna där
markeringar gjordes av de områden som ansågs vara relevanta. Vidare kvalitetsgranskades dessa 12 artiklar, först enskilt av författarna och sen tillsammans. Vid skillnader i bedömningarna har detta diskuterats för att sen komma fram till en slutgiltig bedömning.
RESULTAT
Resultatet presenteras under fyra rubriker. För förklaring av skattningsskalor, se bilaga 1.
Identitet
I en studie av Adams m f l (1997) som syftade till att förstå varför astmapatienter följer eller inte följer läkarens ordinerade medicinering intervjuades 30 patienter som fått diagnosen astma och som behandlats profylaktiskt ett år före studiens genomförande. Intervjupersonerna valdes ut från ett stort upptagningsområde i södra Wales. Detta område är ett gammalt gruv- och industriområde med hög frekvens av respiratoriska problem hos befolkningen. Eftersom forskarna vid denna typ av studier är intresserad av att fånga in så många olika uppfattningar som möjligt försökte de vid urvalet beakta faktorer som kan tänkas påverka variationer i patienternas följsamhet att ta den ordinerade medicinen. Exempel på sådana faktorer är behandlingstyp, kön, social bakgrund samt ålder. Dessa
kriterier beaktades vid det slutliga urvalet. Patienter med flera luftvägssjukdomar och de som behandlades med orala steroider exkluderades. Intervjuerna visade att patienterna kunde delas in i två grupper: (a) de som förnekade eller förträngde att de var astmatiker och (b) de som accepterade att de hade astma. I den sistnämnda gruppen fanns en undergrupp som inte helt fann sig i rollen som astmatiker men inte heller sköt den ifrån sig. Slutsatsen i denna studie var att det fanns en
koppling mellan variationer i följsamhet vad avser ordinerad medicinering och hur man uppfattar sig själv. Astma tycks därför påverka identitetsupplevelsen.
I en annan studie av Hansson- Scherman (2002) valdes 30 patienter ut som hade en historia av luftvägssymptom mot allergen exponering och som testat positivt på
ett pricktest. 14 st var kvinnor och 16 st var män. De valdes ut på rekommendation av en specialist på Sahlgrenska Universitet Sjukhuset i
Göteborg. De varierade mellan 33 och 62 års ålder. I denna studie använde man sig av öppna djupintervjuer som genomfördes 2 gånger i deras hem under ett intervall av 8 år. Hansson- Scherman kunde urskilja 14 st kategorier/sätt att förhålla sig till sjukdom. Alla handlade om identitet mer eller mindre. Kategorierna representerar olika förhållningssätt/uppfattningar och var: känna sig själv kropps relaterad miljö relaterad psykosomatisk magisk fatalism
medgörlig till medicinering
alternativ medicinering (denna grupp fanns ej med vid första tillfället) hälsovård provokation undvikande normalisering normifikation livsbejakande
Kategorin känna sig själv handlar om att den subjektiva upplevelsen styr när man känner sig sjuk. Kroppsrelaterad fokuserar på sjukdomsorsaken och ser kroppen som orsak till sjukdomen. Hansson- Scherman m.fl. (2002) menar att i detta fall är sjukdomen mer kopplat till identiteten än om sjukdomen är kopplad till den fysiska omgivningen gruppen miljörelaterad. Personen kan dock separera sig genom att påstå att det har med arv att göra. Miljörelaterad menar att sjukdomen uppkommit genom ett samspel mellan kroppen och omgivningen. Psykosomatisk innebär att sjukdomen orsakas av eller blir värre av känslomässiga reaktioner eller problem. Sjukdomen kan således försvinna genom att åtgärda orsakerna till den. Personerna i denna grupp tar mer ansvar för sin sjukdom än de som anser att sjukdomen är orsakad av omgivningen. Men denna grupp menar också att de inte har en riktig sjukdom och kan försvinna. Denna metod fungerar
identitetsskyddande. Magisk fokuserar också på orsaken till sjukdomen. Denna menar att sjukdomen orsakas av, underlättas genom, botas av eller blir värre genom personens egna handlingar och tankar. Det innebär att sjukdomen kan försvinna genom att ignorera/ förneka den. Genom denna metod blir patienten stärkt i självförtroendet. Fatalism fokuserar på orsakerna, vad som underlättar, vad som botar och vad som försämrar den. Personerna menar att de inte kan påverka sjukdomen och att de därför kan leva som de vill. Förhoppningar finns om ett bot, och kan på detta sätt försena identiteten som en sjuk person. Medgörlig
till medicinering innebär vad som underlättar eller vad som botar. Dessa personer
följde endast medicineringen under en kortare period för att tillfälligt lindra besvären, eftersom medicinen upplevdes som mer hotande än sjukdomen. Synen på dem själva behöver således inte förändras. Alternativmedicinering fokuserar på underlättande och botandet av sjukdomen och de vill distansera sig från den medicinska auktoriteten och själva ta över rollen som behandlare för att återfå kontrollen och därmed stärka sitt självförtroende. Hälsovård fokuserar på
underlättandet och botandet av sjukdomen. Genom aktiviteter tar de hand om sig själva. Genom att vara aktiv ser de sig inte som en sjuk person. Provocering
innebär att genom fokusering på underlättande och bot slåss för hälsa och identitet genom att utsätta sig för det som gör en sjuk. De vill på detta sätt härda sig själv och vägra att sjukdomen vinner. Genom undvikande försöker de också slåss för hälsa och identitet genom att fly från vad som utlöser sjukdomen. Kontrollen återfås och självförtroendet stärks. Normalisering handlar renodlat om identitet och menar att de normaliserar symptomen och ser sig som friska trots allt.
Normifikation fokuserar också på identitet genom att personen vill vara normal,
hälsosam och utåt sett verka vara frisk. Livsbejakande menar att identiteten uppnås genom att göra saker som man värderar högt istället för att bry sig om sjukdomen. Studien kommer fram till att personen sjuk i astma utvecklar sätt att hantera sin sjukdom på som är kopplat till individen, kulturen och samhället de lever i och mindre grad till medicin. Det fanns en skillnad mellan de olika undersökningstillfällena. Människor lärde sig över tid att ta kontroll över sina liv och komma ifrån det medicinska perspektivet och ska alltså enligt författarna inte tolkas som att personerna missförstår sjukdomen utan som att de har utvecklat sätt att handskas med den menar Hansson- Scherman m.fl. (2002).
Hälsostrategier
I en studie om hur personer med astma klara sig psykiskt, fysiskt och socialt samlades data in från 4 kliniker där sjuksköterskor från varje avdelning valde ut de patienter som motsvarade kriterierna. Personerna varierade mellan 18 och 55 år och de flesta var mellan 40 och 55 år. En fjärdedel var 18- 29 och en tredjedel var 30-39 år. 38 % var män och 62 % var kvinnor. Denna studie visade att bland urvalet på 130 personer tog 2/3 hand om sin egen psykiska hälsa och kvinnor tog en mer aktiv roll i omhändertagandet av sig själva än män. En del använde sig av olika avslappningsövningar utöver medicinering. Andra undvek saker som verkade irriterande för andningen t.ex. rökning och husdjur. Somliga städade och andra använde sig av humor, positivt tänkande, motion och många grät för att ventilera. En stor andel uppgav att de sköt ifrån sig negativa känslor som
orsakades av astma och många tog också tid till sig själva. Många tänkte på andra som hade det ännu värre. Andra viktiga sätt för att klara av sin situation var socialt stöd från sin nära och att prata med andra astmapatienter ansågs vara viktigt av många. En del uppgav att de inte ville prata med någon eftersom de som inte har astma ändå inte kan förstå deras situation menade de. Mäkinen m.fl. (2000) fann också att människor i hälften av fallen istället för att anpassa sig till situation försökte hitta lösningar kopplat till psykologisk omhändertagande.
Psykisk hälsa/ ohälsa
I en studie om psykisk hälsa och livskvalitet valde Ekici m.fl (2006) ut 116 astma patienter som var stabila från en annan studie på Respiratory Disease Clinics of Kirikkale University Hospital. De var icke rökare eller sjuka i annan
lungsjukdom, eller hade ett kognitivt handikapp. De hade inte heller haft en respiratorisk infektion de senaste veckorna eller behandlas med kortokosteorider. 116 andra patienter användes som kontrollgrupp som valdes ut på moskéer och sjukhus bland frivilliga. De stämde också med astmagruppen vad gällde ålder och kön. För att mäta livskvalitet använde Ekici m.fl (2006) sig av SF-36 skalan som beskriver fysisk och mental funktion. Denna skala kan delas upp i en fysisk och en mental del. De fann att PCS (fysisk hälsa) och MCS (mental hälsa) båda var lägre hos kvinnor än hos män. Denna visade inte på någon signifikant skillnad mellan astmatiker och kontrollgruppen vad gäller negativt humör (bestod av 3 kategorier: nervositet-oro, aggressivitet-ilska samt rädsla-panik) men däremot visade astmatiker en lägre SF-36 poäng på fysisk och mental hälsa som är kopplat
till negativt humör och FEV1 %. Ekici m.fl. (2006) fann dock ett samband mellan negativt humör och lägre poäng på både PCS och MCS hos alla personer efter justering för confounders. Negativt humör styrde i sin tur AQLQ (se bilaga 1) totalpoäng. Alltså hade såväl svårighetsgrad på sjukdomen som negativt humör som oro, ilska eller rädsla påverkan på livskvaliteten. Detta leder till att
symptomen blir värre och mängden aktivitet minskas med inskränkt liv med sämre livskvalitet som följd. Bättre hälsa kan alltså uppnås genom att undvika faktorerna nervositet-oro, aggressivitet-ilska samt rädsla-panik och på så sätt uppnå bättre livskvalitet.
I en studie om psykiatriska diagnoser valdes 90 personer ut från the Outpatient Asthma Unit of Clementino Fraga Filho General Hospital, tillhörande University of Rio de Janeiro mellan november 1999 och maj 2000. För att få uppgifter av sociodemografisk natur gjordes en vanlig klinisk intervju. Intervjupersonerna blev tillfrågade av deras läkare eller direkt att delta. 1 ville inte delta och 3 förstod inte instrumenten som användes. Av de 86 st som var kvar var 57 kvinnor och åldern varierade mellan 13 och 80. Man fann att 61,6 % mötte kriterierna för åtminstone en psykiatrisk diagnos. Hälften av urvalet uppgav att de upplevde åtminstone en oro störning. Frekvensen av panik störning med eller utan agorafobi var låg medan agorafobi utan panik störning ungefär dubbelt så många. Panik och agorafobi frekvensen fanns i större utsträckning i denna grupp jämfört med den allmänna befolkningen. De som led av social oro och generell orosstörning var en mindre grupp medan de som led av stora depressiva perioder var desto fler. En tredjedel av urvalet uppgav att de led av mer än en psykiatrisk sjukdom.. En femtedel av astmapatienterna använde psykofarmaka. De som led av maniska perioder och alkoholmissbruk var ganska få. Författarna kunde urskilja en ökad självmordsrisk bland astmagruppen (Nascimento m.fl. 2000).
I en populationsstudie från norra delarna av Australien (Adams m fl, 2004) undersöks om mentala ohälsotillstånd och psykiska svårigheter är vanligare bland astmatiker än i andra grupper. Man studerade också om psykologiska faktorer och upplevd självkontroll påverkar livskvaliteten. Hälsodepartementet sände ut ett introduktionsbrev till varje utvalt hushåll med fast telefon. Med hjälp av ett datorstött system för telefonintervjuer (Computer Assisted Telephone Interview – CATI III) genomfördes 7619 intervjuer med ett stratifierat urval i
upptagningsområdet. I intervjugruppen ingick 834 personer med diagnosticerad astma. Som underlag för genomförda telefonintervjuer användes SF-12 som är en version av SF-36 (se bilagan) samt en livskvalitetskala K10 (The Kessler
Psychological Distress Scale). Resultaten visar att psykiska svårigheter oftare förekom hos patienter med astma. Man fann vidare att astmatiker löpte en större risk att drabbas av oro och depression. Känslan av att sakna kontroll över sin hälsa var också vanligare bland astmatiker än andra av vilket man drar slutsatsen att astmatiker oftare upplever en lägre livkvalitet. Astmapatienterna uppgav också att de oftare upplevde bristande kontroll vad avser ekonomin och personligt liv. Personer med både astma och psykiska svårigheter hade ett signifikant lägre poängtal på SF-12 (PCS-Physical Component Summery) än de som inte hade sådana problem. En s k multipel regressionsanalys av dålig kontroll över sin hälsa, ålder, familjens ekonomiska situation, utbildningsnivå och antalet sjukdagar visar på signifikanta samband med poängen på PCS. De slutsatser man drar av studien är att astmatiker löper större risk att drabbas depression vilket kan försvåra livet, t ex ge sämre problemlösningsförmåga, minne och uppmärksamhetsförmåga. Oro
riskerar att ytterligare försämra sjukdomen eftersom den kan leda till att man inte inleder behandling.
Goodwin m.fl (2003) studie utvärderade relationen mellan astma och mentala störningar och man vill få en uppfattning om suicid i ett tättbefolkat
primärvårdsområde. Man gjorde ett systematiskt väntrumsurval på Associates Internal Medicine Clinic (AIM) där man valde ut 1005 patienter. Sju patienter exkluderades pga att de hade redan hade deltagit två gånger. Kriterierna för att delta var: mellan 18-70 år, prata och förstå engelska eller spanska, att ha besökt AIM minst en gång tidigare, vara bokad hos en läkare samma dag, att inte vara så sjuk att man inte klarar av att delta. Ytterligare 4 patienter exkluderades pga allvarliga suicidtankar och fick därför medicinsk vård omgående. Totalt var det 1264 patienter som uppfyllde kriterierna men det var endast 1005 som valde att delta. Majoriteten av urvalet var kvinnor, spanska och hade en låg formel utbildning och total årlig inkomst på under 12 000 $. 176 (17,5 %) personer av dessa diagnostiserades med astma. Dessa jämfördes med de som inte hade astma som visade sig att vara yngre, oftare kvinnor som hade lägre formell utbildning. Patienter med astma var mer sannolika att ha panikattacker, GAD (se bilaga 1), drogmissbruk och suicid tankar. Efter justeringar för andra mentala störningar fanns det dock inte längre någon koppling till astma och drogmissbruk signifikant. De fann också att panikattacker även kan finnas om det saknas andra mentala störningar (Goodwin m.fl, 2003).
I en annan studie hade man valt ut 80 patienter som var mellan 14 och 76 år med allvarlig astma från en astma klinik på ett sjukhus (specificerat var). Man tog del av journaler för att kunna fastställa grad av sjukdom och astmahantering. Man använde sig sen av självrapporterande metoder för att fastställa grad av oro, depression, socialt stöd, och känslomässig anpassning till astma och
astmakunskap. Man valde att fråga 108 personer men 28 valdes bort som antingen inte hade astma, inte hade tid, som hade språksvårigheter, som var för sjuka och de som inte ville delta. De 80 som var kvar motsvarade 35 % av dem som
förfrågades från början. Medelåldern var 41.2 år och 43.8 % var män, 88,8 % var europeer. Bortfallet påverkade varken ålder eller könsfördelningen. En fjärdedel hade en möjlig oro och en något lägre andel hade haft oro enligt HAD skalan (se bilaga 1). En del av dessa hade en möjlig eller hade haft en definitiv depression. Depression var dock inte speciellt utmärkande. Studien visade också att under året hade 60 % haft ett livshotande anfall. En stor del av astmagruppen uppgav att de hade socialt stöd. Ännu fler att hade någon som hjälpte dem med deras astma, och några hade mer än en person till hjälp. Författarna kom dock fram till att
astmatiker hade otillräckligt stöd. Vidare fann de att attityder till astma styrdes av depression, oro, ålder och etniskt ursprung samt användning av steroider.
Depression styrde också hur väl doktor-patientrelationen fungerade och vilken attityd personen hade till astman. Praktisk kunskap om astma visades vara låg. Psykisk ohälsa var hög, där oro utmärkte sig mest, att jämföra med en lägre frekvens hos andra sjuka (Vamos & Kolbe, 1999).
Livskvalitet
I en studie om livskvalitet hade man valt ut 139 personer från datajournaler hos fem allmänläkare. Dessa personer som valdes, skulle vara över 70 år och ha diagnosen astma. 27 personer ekluderades då de var sjuka i andra åkommor. De resterande 112 personer blev kontaktade med en skriven inbjudan att delta i studien. Man skickade två uppföljningsbrev och gjorde ett telefonsamtal till de
som hade hört av sig. 50 personer gick inte att kontakta eller ville inte delta, och två avled innan studien startade. De resterande 60 personer bedömdes i deras hem eller på studiecentrat. En kontrollgrupp valdes ut av praktikchefen och dessa personer var anonyma för forskarna. Personer valdes då från läkarens patientlista, som stod efter den astmapatiens som hade valts och som motsvarade den patienten i ålder och kön. 43 st gick med på att delta vilket gav svarresultat på 45 %. Vid en jämförelse mellan en astmagrupp och en kontrollgrupp gällande: fysisk funktion, fysisk roll begränsning, generell hälsa samt sociala komponenter, fann författarna att värdet på SF-36 var sämre i hela astmagruppen. Dock skiljdes inte resultaten vad gäller psykisk hälsa, energi- eller smärtkomponenter mellan grupperna. Det framkom att depression var mer vanligt i astmagruppen än i kontrollgruppen enligt SF-36 (Dyer m.fl, 1999).
I en studie av Hooi (2003) gjordes ett urval bland besökande patienter som har astma och patienter som ska på återbesök till astmakliniken. De har fått diagnosen astma sen minst ett år tillbaka samt är från Malaysia och är äldre än 18 år. De som blev exkluderade var hospitaliserade patienter, besökande patienter som behövde läggas in samma dag som undersökningen skulle göras och de patienter med fysiskt och/eller mentalt handikapp. Totalt 399 patienter deltog i studien i åldrarna 18-79 år där 31,8 % var män. Äldre över 40 år har högre poäng på SF-36, mental hälsa (MH) men inte på några av de andra: fysisk funktion (PF), generell hälsa (GH), fysisk roll (RP), kroppssmärta (BP), vitalitet (VT), social funktion (SF) eller känslomässig roll (RE). Gifta hade högre resultat på PF, VT, RE och MH än de som var singlar, skilda eller änka/änkling. De patienter med måttliga eller svåra symtom av att vara trånga i bröstet och/eller dyspné hade signifikant lägre poäng på SF-36 än de som hade mildare symtom, med undantag för området BP. Patienter med måttlig/svår hosta hade lägre poäng än de med mildare hosta, PF, RP, GH och RE var signifikant lägre hos de patienter med svår astma jämfört med dem som hade mild/måttlig astma. De med daglig hosta visade också lägre
resultat än de med milda symptom förutom BP och SF. Det fanns ett samband mellan PEFR (Peak Expiratory Flow Rate Readings)och SF-36, förutom mental hälsa. De med 80 % PEFR visade högre resultat på PF, RP och GH och ger en försämrad livskvalitet hos vuxna med aktuella respiratoriska symtom. Sämre PEFR är alltså mest kopplat till begränsningar av fysiska aktiviteter. Enligt SF-36 har astma störst påverkan på RP, RE och GH men det är trånghet i bröstet och dyspné som påverkar livskvaliteten i störst utsträckning. De kommer då fram till att upplevelsen av dyspné är viktigare än det faktiska luftflödeshindret i
bestämmandet av lungsjukdomens påverkan (Hooi, 2003).
Small och Lamb (1999) genomförde en studie om trötthet på36 personer som var diagnostiserade med kronisk obstruktiv lungsjukdom (inklusive bronkit,
emfysem) eller astma. De valdes ut av en respirationsspecialistavdelning och en lungförening. 11 st var män och 25 st var kvinnor och de varierade mellan 28 och 81 års ålder. Informationen samlades in via öppna djupintervjuer. Efter 36
intervjuer ansågs att man uppnått mättnad, d v s ingen ny information tillfördes. Man använde öppna intervjuer där personen fick berätta tills de kände sig tömda på beskrivningar. Personer med astma upplever trötthet i stor utsträckning. Av de 36 st med kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma uppgav tre informanter med astma att de upplevde en trötthet som var konstant. De övriga menade att
tröttheten är en känsla som inträffade i samband med förvärrat sjukdomstillstånd, som kunde vara i dagar eller veckor. När astman inte var aktiv, var de inte heller trötta. Tröttheten beskrivs som både generell samt lokalt koncentrerad till bröst
och skuldror, där dessa beskrevs som trånga och tunga. Tröttheten var vanligare på kvällen. Om sömnen blivit avbruten, kunde personen bli slö vid uppstigning på morgonen. Förutom känslan av att bara vilja vila vid trötthet, uppgav de att de hade nersatt koncentrationsmöjligheter vilket vidare hindrade aktivitet. Personerna menade att den tröttheten skiljer sig från vanlig trötthet, eller trötthet som finns vid andra sjukdomstillstånd. Deras trötthet var allvarligare menade de, och kom på snabbt och vid mindre ansträngning än hos friska. Denna trötthet höll också i sig längre och var svårare att hantera. Pga av tröttheten hade många svårt att klara sitt dagliga liv vilket har påverkat förmågan att arbeta bl.a. De gjorde endast det mest nödvändiga under dagen för att undvika tröttheten. Tröttheten ledde ofta till frustration och irritabilitet och sämre relationer med familj och vänner. Forskarna menar att en ansträngd andning också gör en trött. Trötthet har många
dimensioner: psykisk, fysisk, kognitiv och social som begränsar personerna att ha meningsfulla aktiviteter och på så sätt försämrar livskvalitet. Tröttheten kan ge negativa känslor, såväl som negativa känslor kan ge trötthet. Tröttheten kan både vara orsaken och effekten (Small & Lamb, 1999).
I en sista studie valdes 242 besökande astmapatienter ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval, på Tri-Service General Hospital. För att ingå i studien ställdes vissa kriterier: man skulle ha fått diagnosen astma av en specialistläkare och vara kliniskt stabil. Man skulle vara en besökande patient och vara tillräknelig samt förstå kinesiska eller Taiwanesiska. De fann att det fanns ett samband mellan att vara gift och livskvalitet och det kan förklaras med att en maka/make finns som stöd för patienten som kan göra att sjukdomen kan upplevas som lättare. Svårighetsgraden av astma påverkar livskvalitet då det uppstår fler och svårare symptom som kan ge effekter på det dagliga livet. Att nyligen ha legat på sjukhus kan vara tecken på dålig sjukdomskontroll och en mer begränsad livsstil. Äldre patienter hade fler fysiska aktiviteter som hindrades eller begränsades av andnöd. Att åldras är en avgörande faktor då lungfunktionen automatiskt blir sämre vilket leder till minskad tolerans till aktivitet. Patienter med hög PEF (maximal
utandningsvolym) kan pga lägre luftvägsobstruktion ha mer fysisk aktivitet. Livskvalitet hos patienter med högre utbildning är inte påverkad i samma utsträckning och detta kan förklaras med att utbildning är en viktig faktor som höjer personens kognitiva förmåga och motiverar patienten till att nå kunskap om sin egen sjukdom. De patienterna kan använda sin kunskap i egenvård och hantera sin sjukdom vilket leder till ökat välbefinnandet menar Wang m.fl (2004).
DISKUSSION
För att skilja och tydliggöra diskussionen, har den delats upp i metod- och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
I uppsatsen kan det finnas feltolkningar av delar av studiernas resultat på grund av översättningssvårigheter. I somliga fall har det varit svårt att fånga den exakta innebörden vilket har resulterat i att somliga avsnitt i några artiklar inte har kunnat behandlas. Ytterligare begränsningar har varit pga. otillräckliga kunskaper inom statistisk metod som gjorde det svårt att förstå delar av resultat.
Sökning av artiklar gjordes i Pubmed, Elin, Cochrane samt Cinahl men det visade sig snart att Pubmed var den databas som vi fick de bästa träffarna på med våra sökord. Detta anser författarna kan ses som både styrka och svaghet där det positiva kan tänkas vara att författarna koncentrerat sig på den och därmed också lärt sig hantera den bättre än om man skulle använda många. Sökningen
avslutades först då samma artiklar återkom. Samtidigt kan författarna eventuellt ha gått miste om artiklar i andra databaser som en konsekvens av att författarna valde den databas som bistod med bäst och flest användbara artiklar. Man kan kanske också ställa sig frågan om man kan ha förbisett någon artikel genom att inte ha använt tillräckligt bra sökord. Författarna upplever dock att eftersom vi uppnådde mättnad efter en tids sökande, att vi då inte har missat något
användbart.
Då alla artiklar var funna börjades analysen och kvalitetsgranskningen för försäkran av att artiklarna svarade på frågeställningarna samt höll en hög vetenskaplig standard. Detta gjordes av författarna på var sitt håll för att sedan jämföra och diskutera vad som kommits fram till och detta anses vara mer tillförlitligt då författarna gör sin egen tolkning utan påverkan från den andre. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willmans m fl (2006)
bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Dessa är sedan
modifierade av författarna då de bedömningspunkters använts som upplevts vara relevanta för studierna.
Hansson- Scherman förkommer såväl i den teoretiska referensramen såväl som författare till en av de 12 artiklarna. Detta kan ses som en tillgång eftersom stort intresse i denna studie var riktat mot upplevelsen av den egna identiteten och hur den kan förändras i samband med sjukdom. Adams m.fl (1997) stödjer dessutom Hansson- Scherman m.fl (2002) resultat om att människor förhåller sig olika till sjukdom.
Utvärdering av Willman m.fl (2006)
Att kvalitetsgranska artiklarna med hjälp av Willman m.fl (2006) gjorde granskningen lättförstålig, genomförbar och mer strukturerad. Ingen av de 12 studierna diskuterar etiskt förhållningssätt. Willman m.fl (2006)
granskningsprotokoll bedömde kvalitetsnivå oberoende om ett etiskt resonemang förs. Framförallt i kvalitativa studier är ett etiskt förhållningssätt avgörande för kvaliteten. Denna brist kan man kritisera då denna aspekt bör ha större påverkan vid kvalitetsbedömning.
Resultatdiskussion
Här nedan följer en bearbetning av utvalda delar av artiklarnas resultat där resultatet skiljer sig åt, under respektive underrubriker. För vidare förklaring av skattningsskalor som används i studierna, se bilaga 1.
Identitet
Det finns olika sätt att förhålla sig till sjukdom. Sjukdom kan leda till förändrad identitetsupplevelse. Somliga accepterar inte sin sjukdom eftersom den står för något som de inte känner igen sig i. Andra lever ett gott liv trots sin sjukdom och inte låter sig hindras i sitt dagliga liv.
Perspektiv på sjukdom:
- Sjukdom orsakas av flera orsaker
- Sjukdom orsakas av yttre faktorer tex luft, vatten, klimat, årstider - Sjukdom orsakas av inre faktorer tex fysiska, psykiska
- Sjukdom orsakas av obalans/störda relationer mellan människa och omvärld och/eller inom människan
Och dessa kan leda till:
- Sjukdom av psykiska eller fysiska karaktärsdrag - Obalans mellan det man vill och kan göra - Identitetsförlust
- Lägre socialt värde (Hansson- Scherman, 1998, s 27).
Både Adams (1997) m.fl resultat och Hansson- Scherman m.fl (2002) resultat stämmer med Hansson- Scherman (1998) forskning om att sjukdom kan orsaka att ens identitet blir ifrågasatt och bilden av personens egenbild blir hotad. Vissa människor kan då som strategi välja att inte erkänna sin sjukdom och har
inställningen att om jag inte låtsas om den eller inte känner vid den, så finns den
inte enligt Adams (1997) kategorier. Adams m.fl (1997) kommer fram till dessa
två grupper, de som erkänner sjukdomen och de som inte gör det i enlighet med Hansson- Scherman (2002) studie kring att antingen identifierar en person sig med sjukdomen eller så låtsas de som om att den inte finns. Det kan göras genom att man förhåller sig till sjukdomen som Hansson- Scherman m.fl (2002)
beskriver, på 14 olika sätt. Vissa av sätten som tex att känna sig själv går ut på förhålla sig till det friska medan gruppen t.ex. medgörlighet till medicinering mer handlar om att man förhåller sig till det sjuka, accepterar det sjuka.
Att fokusera på hälsa är ju vad Antonovsky förespråkar. Genom att ha fokus på hälsa, vad som är möjligt istället för vad som inte är möjligt, ökar livskvaliteten och den självupplevda hälsan. Detta förutsätter dock att människan har förståelse (begriplighet) för sin situation, kan hantera den (hanterbarhet) och att allt är meningsfullt (KASAM)
Hälsostrategier
Det finns många sätt att hantera sjukdomen på där humor och familj och vänner är grunden. En tolkning enligt Antonovsky visar att dessa personer kanske hanterar spänningen som sjukdomen medför väl. Personerna har accepterat och hanterar sin sjukdom. Man kan då tänka sig att de har jagstyrka, kulturell stabilitet och socialt stöd enligt Antonovskys kriterier. Vidare upplever människorna
sammanhang i livet eftersom det är begripligt, hanterbarhet och meningsfullhet. Personerna är starka nog att hantera sjukdomens krav och de kämpar för att överkomma hindren i livet istället för att endast se problemen som bördor. De har fokus på det friska livet och deras identitet har inte blivit ifrågasatt. De har
anpassat bilden av dem själva till bilden av sjukdomen. Man identifierar sig med det friska livet genom att provocera sjukdomen. Som Mäkinen m.fl (2000) skriver:
…”the respondents tried to resolve rather than adapt to the problems caused by asthma “(s 563)
Psykisk hälsa/ ohälsa
Studiernas resultat visar på högre fysiska och psykiska ohälsotal. Goodwin m.fl (2003) fann också att oro var vanligt i deras studie, sex % kan jämföras med en
frekvens på nio % i Nascimentos m.fl (2000) studie. Vamos och Kolbe (1999) kom fram till att 25 % hade en möjlig och 19 % hade upplevt mätbar oro vilket är ett klart högre resultat än de andra studierna har uppvisat. Studien är gjord på patienter med allvarlig astma där oro diagnostiserats med hjälp av HAD skalan i motsats till Goodwin m.fl (2003) som gjort de urval på en vårdcentral och diagnostiserat med hjälp av en variant av DSM-IV. Nascimento m.fl (2000) gjorde ett urval på en astmaklinik för alla astmatiker och använde sig också av DSM -IV. Att de använt olika metoder kan förklara skillnaden i resultat samt det faktum att Vamos och Kolbes (1999) urval av patienter med allvarligare astma kan förklara varför de upplever större oro. Nascimento m.fl har inte beskrivet sitt urval vad gäller ålder, kön och socioekonomisk status. I Goodwins studie deltog drygt 80 % av de som förfrågades medan bara 35 % i Vamos och Kolbes studie valde att delta. Vamos och Kolbe har alltså ett större bortfall som man kan tänka sig har påverkat resultatet. Därmed kan man kanske anta att Goodwins resultat kan vara mer verklighetstroget. Man kan också utläsa att i Goodwins studie är de flesta lågutbildade med låg lön och av spanskt ursprung vilket då är intressant eftersom de uppvisar lägre rad av oro jämfört med Vamos och Kolbes studie. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring detta eftersom Vamos och Kolbe inte vidare har beskrivit de personer som valt att vara med i studien. Vi vet dock att de är av europeiskt ursprung. Mår Européer sämre än andra?
Vidare fann Vamos och Kolbe (1999) att 10,3 % hade möjlig och 1,5 % hade en klart mätbar depression vilket är jämförbart med 33 % i Nascimentos m.fl (2000) studie vilket är en stor skillnad. Att de använt olika skalor kan kanske förklara skillnaden samtidigt som Nascimentos m.fl (2000) urval var otydligt (se bilaga 2) vilket gör det svårt att kunna jämföra metoderna och resultaten för att hitta orsaken till skillnaderna mellan deras resultat. Här visar Vamos och Kolbe ett mycket lägre resultat än Nascimento. Nascimento hade dock bara ett bortfall på 4 personer medan Vamos och Kolbe hade ett stort bortfall (se ovan). Detta kanske gör Nascimentos studie mer trovärdig även om de inte beskrivit sina
urvalspersoner närmare.
Ekici m.fl (2006) resultat visar att PCS är 18 % vanligare hos astmatikerna än bland kontrollgruppen och MCS är 15 % vanligare hos astmatikerna än i
kontrollgruppen. Adams m.fl (2004) kommer fram till att PCS påvisar att fysisk ohälsa är 5 % mer vanligt bland astmatiker och MCS visar att mental ohälsa är 2,5 % mer vanligt. Ekici m.fl (2006) kommer fram till högre siffror och större
skillnader grupperna emellan än Adams m.fl (2004) gör. Adams m.fl (2004) har ett större urval (7440 st mot 232) samtidigt som Adams m.fl har baserat urvalet på telefonkatalogen där de flesta finns med medan Ekici m.fl har gjort sitt urval på en astmaklinik som inte alla astmatiker besöker samtidigt som Ekici m.fl har använt sig av en kontrollgrupp. Vi finner det svårt att göra en bedömning här om vilken studie som är mer tillförlitlig.
Livskvalitet
Studier visar också på samband mellan astma och nivå av livskvalitet. Såväl svårighetsgrad på sjukdomen som negativt humör påverkar livskvaliteten genom att symptomen blir värre och leder till mindre aktivitet och inskränkt liv med sämre livskvalitet som följd. Människor upplevde en större trötthet som gjorde det svårt att klara sitt dagliga liv. Tröttheten ledde till försämrade familjerelationer. Stöd från familj och vänner visade sig vara viktigt för att upprätthålla en hög livskvalitetsnivå. Att uppleva brist på kontroll är också en faktor som sänker
livskvaliteten och genom ökade kunskaper om sjukdomen ökar livskvaliteten. Det ligger i linje med Antonovskys KASAM att begriplighet styr hälsa genom ökat sammanhang. Enligt Adams m.fl (2004) resultat visar brist på kontroll att livet kanske blir mindre hanterbart. Detta leder till sämre hälsa genom sämre
sammanhang enligt Antonovsky. Genom att inte kunna göra vad de tidigare gjort pga ålder eller trötthet som i Small och Lambs studie (1999), kan detta leda till att människor mår dåligt och de kan känna att livet till stor del förlorat sitt innehåll. De kan uppleva att de känner att de inte är samma person. En strategi för att undvika denna identitetskris, som Hansson- Scherman (2002) beskriver, är att distansera sig från sjukdomen.
SLUTSATS
Astma är en allvarlig sjukdom som kan påverka om människor vill och kan acceptera den eller inte. I studier har somliga uppgett att man inte vill identifiera sig med en handikappande sjukdom. De som accepterar den har flera olika strategier för att klara av det dagliga livet som att prata med andra, använda humor eller tänka positivt. Litteraturen påvisar att astmatiker i större utsträckning lider av psykisk ohälsa. De drabbas oftare av psykiska störningar som depression, oro och panik eller upplever sänkt sinnestämning. Det finns ett samband mellan livskvaliteten och stöd av sin omgivning. De med mer stöd upplevde att de fick bättre livskvalitet samtidigt som tröttheten ofta begränsade dem. Att sakna kontroll över områden i livet som ekonomi samt att uppleva psykisk, fysisk och social begränsning sänkte livskvaliteten. Desto svårare sjukdomen blev ju mer begränsande blev människorna i det dagliga livet.
Att uppnå hälsa genom livskvalitet styrs alltså av många faktorer. Att man lärt sig hantera sjukdomen- att man uppnår symptomkontroll samt att man tillfullo anammat sjukdomen- att man kopplar den till sin identitet istället för att skjuta den ifrån sig samt att man upplever stöd från vänner och familj.
Avslutningsvis kan man säga att för att uppnå hälsa krävs det en människa upplever psykisk, fysisk och social välbefinnande enligt WHO och eftersom astma riskerar att leda till sämre fysisk och psykisk funktion riskerar detta att sänka livskvalitet och därmed ge sänkt hälsa. Eftersom 700 000 svenskar lider av astma, och andelen ökar, bör detta leda till uppmärksamhet kring denna fråga ökar. Detta samband är därför viktigt för blivande sjuksköterskor att
REFERENSER
Adams, R J m.fl (2004) Psychological factors and asthma quality of life: a population based study. Thorax, 59, 930- 935
Adams, S m.fl (1997) Medication, chronic illness and identity: the perspective of people with asthma. Soc. Sci. Med, 45(2), 189- 201
Antonovsky, A (1987) Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur Astma och allergiförbundet (2006) >http://www.astmaoallergiforbundet.se/< 2006-02-07
Boman, G m.fl. (2000). SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) Behandling av astma och KOL. > http://www.sbu.se/www/index.asp< 2006-02-07
Brattberg, G (1999) Diagnos. Om att få, att ha och att vara en diagnos. Stockholm: Värkstaden Gunilla Brattberg AB
Dyer, C.A.E m.fl (1999) Quality of life in elderly subjects with a diagnostic label of asthma from general practice registers. European Respiratory Journal, 14, 39-45
Ekici, A m.fl (2006) Negative mood and quality of life in patients with asthma.
Quality of Life Research, 15, 49- 56
Goodwin, R D m.fl (2003) Asthma and mental disorders in primary care. General
Hospital Psychiatry, 25, 479- 483
Hansson- Scherman M (1998) Den besvärlige patienten. Lund: Studentlitteratur
Hansson- Scherman, M m.fl (2002) Refusing to be ill: longitudinal study of patients´ experiences of asthma/ allergy. Disability and Rehabilitation, 24(6), 297- 307
Hooi, L N (2003) What are the Clinical Factors that Affect Quality of Life in Adult Asthmatics? Med J Malaysia, 58(4), 506- 515
Mäkinen, S m.fl (2000) Self-care in adults with asthma: how they cope. Journal of
Clinical Nursing, 9, 557- 565
Nascimento, I m.fl (2002) Psychiatric disorders in asthmatic outpatients.
Psychiatry Research, 110, 73- 80
Polit D F m.fl (2001) Nursing Research Methods, Appraisal, and Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Small, S, Lamb, M (1999) Fatique in chronic illness: the experience of individuals with chronic obstructive pulmonary disease and with asthma. Journal of
SOS (Socialstyrelsen) (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar. Artikelnr 2004-102- 6
>http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/F083502E-7907-4B88-B263-37E77828D52E/2770/20041027.pdf < 2006-02-07
Vamos, M, Kolbe, J (1999) Psychological factors in severe chronic asthma.
Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 22, 538- 544
Ventegodt, S (1995) Livskvalitet – at erobre livets mening og blive rask igen. Köpenhamn: Forskningscentrets Forlag
Wang, K-Y m.fl (2004) Health-related quality of life in Taiwanese patients with bronchial asthma. J Formos Med Assoc, 103(3), 205- 211
WHO (World Health Organisation) (2006) Introducing the WHOQOL
instruments. >http://www.who.int/evidence/assessment-instruments/qol/ql1.htm< 2006-07-19
Willman, A Stoltz, P Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
BILAGOR
Bilaga 1: Förteckning av skattningsskalor Bilaga 2: Artikelsammanfattning
Bilaga 3: Artikeldiskussion Bilaga 4: Kvalitetsgranskning
Bilaga 1
FÖRTECKNING AV SKATTNINGSSKALOR
• SF-36- Short-form Health Survey bedömer psykiska, fysiska och sociala funktioner som sen kan samlas under Physical Component Summary (PCS) och Mental Component Summary (MCS).
• AQLQ (Asthma Quality of Life Questionnaire) är ett astma livskvalitet frågeformulär.
• SF-12 är en version av SF-36.
• HAD skalan (The Hospital Anxiety and Depression scale) som mäter oro och depression.
• GDS15 (Geriatric Depression Score) som är en depressionsskala.
• DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) mäter mentala störningar tex depression.
• PEFR (Peak Expiratory Flow Rate Readings) mäter den maximala utandningsvolymen.
• GAD (Generalized Anxiety Disorder) är ett instrument som mäter grad av orosstörning.
Bilaga 2
ARTIKELSAMMANFATTNINGAR
1 Psychological factors and astma quality of life: a population based study. Adams, R.J Wilson, D.H Taylor, A.W Daly, A Tursan d'Espaignet, Dal Grande, E Ruffin, R.E
Syfte
Denna studie ska undersöka om olika mentala ohälsotillstånd och psykiska svårigheter är mer vanliga bland personer med astma. Man vill också utvärdera effekten av psykologiska faktorer och uppfattad självkontroll på livskvalitet. Metod
Hälsodepartementet från varje stat sände ut ett introduktionsbrev till varje utvalt hushåll. Det gjordes senare en telefonintervju (The WANTS Health and Well-being Survey) med hjälp av en Computer Assisted Telephone Interview (CATI III) system. De använde sig även av SF-12 (SF-36-version) för att mäta
livskvalitet samt K10 (The Kessler Psychological Distress Scale) användes för att mäta psykisk stress globalt.
Urval
Alla hushåll i södra, västra och de norra delarna av Australien med fast telefoni som hade sitt nummer listat i den elektroniska telefonboken var föremål för urval. Det valdes ut 2500 hushåll från varje stat med hjälp av en stratifierad urvalsteknik. Man valde ut 900 som bodde centralt, 800 som bodde i förorterna och 800 som bodde avskilt. Man använde sig av Australian Bureau of Statistics
Accessibility/Remoteness Index of Austalia (ARIA) för att göra den
bedömningen. Av ursprungsurvalet på 10 080 personer blev 7619 intervjuer gjorda. 834 personer rapporterade astma som diagnostiserats of läkare. Resultat
Adams m.fl.(2006) fann att psykiska svårigheter oftare förekom hos personer med astma (17,9 % av 834 st mot 12,2 % av 6609 st) och en större andel med astma hade högre risk för oro och/ eller depression (40,5 % mot 31,2 %). Mentala ohälsotillstånd var också mer vanliga (16,2 % mot 10,8 %). Frekvensen av dem som ibland kände eller alltid kände brist på kontroll över sin hälsa var också högre bland astmatikerna (33,5 % mot 24,3 %) som forskarna menar leder till försämrad livskvalitet. Forskarna kommer fram till att ibland eller aldrig sakna generell kontroll ökar livskvaliteten. Astmapatienterna uppgav också att de oftare saknar kontroll inom områdena generell, ekonomi och personligt liv (p= <0,05). Personer med både astma och psykisk svårighet hade signifikanta lägre poängtal på SF-12 Physical Component Summery (PCS) skalan än dem med varken astma eller svårigheter 47,6 mot 50,2, p<0,01). Mental Component Summary (MCS) skalan visar också en skillnad (50,9 mot 52,2, p<0,05). När det gjordes en multipel regressionsanalys, över frekvensen av att ha dålig kontroll över sin hälsa, ålder, familjens ekonomiska situation, utbildningsnivå och antalet sjuka dagar visade resultaten signifikanta samband med poängen på PCS. Depression kan ge flera effekter som kan försvåra livet, tex ge sämre problemlösningsförmåga, minne och uppmärksamhetsförmåga. Oro riskerar att ytterligare försämra sjukdomen
Slutsats
Resultat visade att psykiska svårigheter och minskad känsla av kontroll, problem med ekonomin och livet generellt är vanligare bland astmatiker och en större andel av astmatikerna löper också större risk för att drabbas av oro och
depression. Depression kan ge flera effekter som kan försvåra livet, tex ge sämre problemlösningsförmåga, minne och uppmärksamhetsförmåga. Oro riskerar att ytterligare försämra sjukdomen eftersom oro kan leda till att man inte inleder behandling.
2 Medication, chronic illness and identity: the perspective of people with asthma.
Adams, S Pill, R Jones, A
Syfte
Syftet med studien är att förklara den observerbara variationen mellan astmatiker vad gäller deras sätt att förstå och använda deras ordinerade medicinering genom att sätta sig in i patienternas perspektiv bättre.
Metod
Man använde sig av induktiva kvalitativa metoder med intervjuer av 30 personer ur ett distrikt på 10 000 invånare i Södra Wales. Man valde detta område eftersom det är ett gammalt gruv- och tung industridistrikt och har därför hög frekvens av respiratoriska problem.
Urval
Man valde ut människorna styrt av forskningsfrågan. Man ville ha så skilda svar som möjligt vilket är lämpligt när lite är känt om forskningsfältet enligt forskarna. På ett stort upptagningsområde om 10 000 valdes 30 ut. De var över 18 och jämnt fördelade över 5 grupper beroende på deras typ av behandling. Alla hade
diagnosen astma samt hade blivit behandlade profylaktiskt under ett år innan studien för att garantera en viss svårighetsgrad på sjukdomen. Patienter med blandad luftvägssjukdom och de som behandlades med orala steroider
exkluderades. Dessa 30 bestod av 14 kvinnor (10 arbetarklass och 4 medelklass samt 16 män, 8 arbetarklass och 8 medelklass) mellan 19 och 57 år.
Resultat
Författarna identifierade två grupper: förnekarna och accepterarna som styrde deras åsikter och vad som utgjorde deras problem och vilken betydelse medicin fick utifrån om de tog till sig sjukdomen eller ej. Det fanns en subgrupp till acceptanterna som inte helt fann sig i rollen som astmatiker men som inte heller helt sköt den ifrån sig.
Slutsats
Hur astmatikerna tolkar den sociala identiteten kopplat till astma styr hur väl astmatikerna följer ordinerad behandling. Man ska alltså öka förståelsen för hur diagnoser påverkar människors identiteter dvs att astma påverkar
