Tankar kring svensk industrihistorisk forskning under 1900-talet

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Rolf Adamson

Title

Tankar kring svensk industrihistorisk forskning under

1900-talet

Issue

36

Year of Publication

1998

Pages

9–20

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Tankar

_kring

_{svensk industrihistorisk}

forskning

under 1900-talet

av

_RolfAdamson

Rubriken _{på denna uppsatsmarkerar att subjektivt}

valda_{synpunkter anläggspåett stortoch komplice¬}

rat ämne. _{Enskilda verk och författare ges ibland}

som _{exempel på diskuterade företeelser. I andra,}

bredare _{frågor noteras enbart forskningsriktningar,} intesärskildaföreträdare för dem.

Inledningsvis hade det givetvis varitnyttigt med

någon enkel bestämning av vad som innefattas

under industrihistoria. En dansk industrihistoria i fem band finns för modern tid.‘ _{Tyvärr saknas en}

svensk _{motsvarighet som skulle kunna ge oss}

någon ledning. Påettpragmatisktplan skulle säkert

sökord och kombinationer av sådana i _LIBRIS,

våra _{vetenskapliga biblioteks centrala databas,}

kunna ersätta. Att_{utnyttja dessa måste dock överlå¬}

tas åt forskare med _{god kompetens för en sådan}

uppgift.

Använda

instrument för

kartläggning

av

fältet

industrihistoria

Här formuleras i stället _{något föga pretentiöst:}

karakteristiska _{drag för industrihistoriska studier.}

Tre_{grupperingar, här ochvaröverlappande, föratt}

kartlägga sågottsomhela eller bara valda delarav

fältet, presenteras. De ska sedan utvecklas något

närmare:

A) omfattning av studieobjektet: firmor, bran¬

scher, industrin totalt, industrin inomden nationel¬

la_ekonomin;

B)avgränsning, innefattandeeller uteslutandeav branscher eller sektorer somhar_{legat ellernu lig¬}

gerinom industrin eller imarginalenavdensåsom

hantverk, småindustri,manufakturtillverkning,

pro-toindustri, kvamindustri, gruvbrytning, energipro¬

duktion, transportapparatoch byggsektor;

C)viktiga

industri-och _{tullpolitik, lokala förutsättningaroch inflöden}

utifrån, _{uppbyggande, ägande och ledning}avverk¬

samheten,finansiering,lönsamhet och tillväxt, för¬

säljning (inhemsk, på export), produktion i stort,

inverkan _{på regionen, arbetsgång, anställdas löner} och_{övrigaarbetsvillkor, klassbundnalevnadsmön¬}

ster, konkreta lämningar (bevarade byggnader,

arkiv och_produkter).

A) Studiernas bredd. Detta är ett _{trubbigt instru¬}

mentsom inte_{registrerarenrad mellanformer. En}

vanlig undersökningstyp har i forskningspraktiken

omfattaten eller _{några firmor. Inte sällan medger} deras _{eget arkivmaterial djupborrningar, ofta på}

individnivå. I _{gengäld är det svårt att bedöma i} vilkaavseenden sådana_{företag representerarnågot}

allmängiltigt eller speciellt. För att avhjälpa den

bristen har studier av _{branscher, delar eller hela,}

nog varit därnäst vanligast. Länge stod järnhante¬ ringen icentrum. Denbehandlas exempelvisavtvå

framståendefritidsforskare och en avtre stora

pro-jektliknande satsningar,somdiskuteras längre fram i denna _{uppsats. Några strategiskt viktiga tidiga}

notapparateroch litteraturlistor visarytterligare vil¬

kenstorroll arbetenom_{jämbranschen tidigtspela¬}

de.^ Här var inte bara rent historiska _discipliner

verksamma. _{Helge Nelson gav redan före första}

världskriget geograferna en likartad färdriktning: motareella_{bergslagsstudier.^Och etnologen Sigurd}

Erixon_{påbörjadeen avdemestoriginellaavsamt¬}

ligabruksmonografier."*

Det har varit särskilt_{problematiskt attbehandla} den totalaindustriniäldre tid.För 1700- och 1800-tal samlades_{offentligt grundmaterial långt ifrånall¬} tid insärskiltkonsekvent. Brott i serier till_{följd av}

statistikreformer eller oavsedda utelämnanden kan inte alltidbroasöverväl._{Forskningen måstedärför}

Olofsforsbruk. Nordmalingssn.

fastställa tendenser till förslummande eller upp¬

ryckning av insamlingsrutinema och så långt som

möjligtneutralisera sådana skenrörelser i materia¬

let. Industrin totalt och industrin inom den natio¬

nellaekonomin ärblandannathärförså

arbetskrä-vande_uppgifterattde har kunnatgenomföras bara

i_{någrafå fall.}

B) Avgränsningsproblem. För tidiga forsknings¬

perioder har det varit närmast omöjligt att göra

klara åtskillnader,exempelvis mellanhantverk och

industri. Hurman vred och vände_{på källorna för¬}

blev därtill manufaktursektorn _{högeligen hetero¬}

gen. Den allt viktigare skogsindustrin låg länge

utanför industristatistiken och observerades över¬ huvud _ytligt.

_Å

industristatistik _{dubbelräkningar} av skiftande om¬

fattning. Allmäntsettminskar dockavgränsnings-,

konsistens- och _{dubbelräkningsproblemen kraftigt}

med tidens _{gång. Moderna, internationellt antagna}

industriklassificeringar har bidragithärtill. Därige¬

nomhar_{forskningen efterhand kunnatnå fram till}

en_{någorlundasäkerbedömningavdenfaktiska till¬}

växten över_{långa perioder. Ekonomins internatio¬}

nalisering skapar tvärtomjust nu nya frågetecken

förframtiden. Hurska_{gränsen mellan svensktoch}

utländskt dras i stora koncerner? Och _på ett ele¬

mentärt_{informationsplan; hur ska andraän specia¬} listerfå_{någon begriplig bildav ensvenskindustri¬}

tillverkningsomi betydande grad använder utländ¬

ska insatsvaror och därav exporterar färdiga pro¬ dukter.

C) En viktig prioritering som forskarna tidigt

gjordevarsnaraststyrdavarbetsomständigheterna.

Mer än _{produktionsutvecklingen och arbetsförhål¬}

landena gav näringslagstiftningen ett rätt lättåt¬ komligt materialsomkunde länkassammanutefter

tidsaxeln, gärna branschvis. Normen sattes alltså i

centrum.

Denhär_{inriktningenbörjade}tappamarknäreko¬

nomisk-historiskainstitutionerväxtefram. Därplä¬

derades dethårt föratt tareda på vadsomfaktiskt hade skett, inte vad lagstiftningen och myndighe¬ ternavilleåstadkomma. En delavde arbetssättsom

därför _{på 50- och 60-talen avfärdades som dåligt}

verklighetsanknutnaharemellertid kommit tillbaka

under desenastedecennierna. Det har skett imyck¬

etmerasofistikerad formänunder den_{tidigareepo¬}

ekonomisk teori. Sätten att _{organisera verksamhe¬} ter bedöms numera som _{mycket viktiga. Med}

Douglass C North har denna forskningsinriktning

till och med vunnit ett _{”nobel”pris i ekonomiska} vetenskaper.

Inomindustrihistorienfästes vid mittenav 1900-talet stor vikt vid _{finansieringen av verksamheter.} Den har numera en _{betydligt mera undanskymd}

plats. Kanskegesettstortantal tabeller i ambitiösa företagshistoriker men inte särskilt många eller inspirerade kommentarer därtill. Stora teknologi¬ förändringar,avtyp introduktionavbessemer- och

martinmetoden, uppmärksammades också tidigt.

Innovationsvägar och ledande aktörer kartlades. Överhuvudbetonadesindustriledarnasroll_kraftigt. Ett karakteristiskt_{drag har varitatt svenska indus¬}

triföretag mer än de flesta andra länders har varit villiga att öppna sina arkiv även för forskare vid

sidan av den som skrev _{den egna beställdamono¬}

grafin.

Olofsfors bruk. Nordmalingssn.

Iden_{tidigare forskningenröntede anställda i all¬} mänhet _{begränsad uppmärksamhet (undantag}

utgjorde särskilt serien om Fagerstabrukens histo¬

ria, vilken återkommersenarei _{framställningen). I}

opposition häremotverkade efter 1970nya grupper

av akademiska forskare - _yngre och radikala. De

såg arbetarna, arbetsgången och

produktionsupp-läggningen som de för forskningen centrala och

grymt försummade ämnena och dessutom som de för _{samtidspolitiken mestrelevanta. Verkstadsgol¬}

vetblev därefter_{utgångspunkt för långt flera studi¬}

er än direktörsrummet. En del tecken _{tyder påatt} denna _{prioritering som gjorde slut på en påtaglig} snedbalansnumeraharkulminerat. Undersenareår

har _{småföretagare och nydanande företagsledare}

börjat observerasmeräntidigare.Likasåhar genus-relateradehistoriska studier vunnit stortbeaktande

inom_{arbetslivsforskningen.}

Resonemangen ovanhar alltså inte kunnat redo¬

visa _{någon avgränsning eller kärnaför industrihis¬} toria. Däremot har de kretsat _{kring några breda} menyeroch utvecklat inslagdärifrån.

Industrihistoriska

_aspekter

utvalda

för kommentarer

I denfortsatta_{framställningen harnågra klart sma¬}

lare fält valtsutför diskussion:

I) grundläggande organisatoriska förhållanden

för industrihistorisk _{(och annan) forskning}

under 1900-talets första hälft i_{jämförelse med}

nutidsvillkoren;

II) kort presentation av tre långsiktigt viktiga forskningsriktningarmedklar profil;

III) exempelpå kreativ industriminnesforskning.

Tidig forskningsorganisation

Under hela första hälftenav 1900-taletvardetota¬

la resurserna för _{samhällsvetenskaplig och huma¬}

nistisk _{forskning skrattretande små efter dagens} mått. _{Länge saknade universiteten såväl institutio¬}

ner som externa _{forskningsmedel. Bara en del} av

dagens discipliner var ännu företrädda där. Det

fannsfåfasta_{professorer ochettännumindre antal} docenter _(som var tillsatta för sex år) och nästan

inga övriga forskare. Alltså blev den totala veten¬

skapliga verksamheten liten, även om lärarna bara

tyngdes av få studenter och även om deras admi¬ nistrativa_{plikternogintetogsärskiltmånga timmar} per år. (I gengäld bekostades expenser mest från

lärarnas _{privata kassa och studenter tenterades i} derashem.)

En inte alldeles liten del av industrihistorisk

forskning sköttes oavlönat, vid sidanavtjänsten,av akademiker anställda vid skolor, bibliotek och

arkiv.Två_{exempel ska}ges.

Denförste ärAnders Edestam(1898-1977). Det

var en _{samtidigt mycket kunnig och ödmjuk per¬}

son, en bondpojke från Dalseds socken i västra

Dalsland,somhade blivit lärd karlutan attskäraav

sina rötter. Han hade lästindetmestafram till stu¬

denten per korrespondens och hade varit ute som folkskollärare i fleraår, innan hanhade ekonomis¬

ka_{möjligheteratt taenfilmagi Lundmed historia} och _{geografi som ämnen. Som läroverksadjunkt} kom han _{småningom till Karlstad. Från mitten av} 30-talet _{publicerade han under ett dussin år väl}

genomtänkta framställningaromsamtliga

dalsländ-ska_{järnbruks historia fram till dessattderas bruks¬} drift lades ner. Det skedde i _några

hembygdstid-skrifter. I _{god tid före hans 80-årsdag 1978, som}

han inte komatt_{uppleva,hade Dalslands}

Fommin-nes-och_{Hembygdsförbund samlat och nytryckt de} här_{spriddauppsatsernaienpräktig volympåöver} 400sidor.^Från_börjanav 1950-talet arbetade Ede¬ stam_{längepå Karlstads stifts herdaminnesomkom} attomfatta fem_{volymer plusettregisterband. Lika}

lite då som _{tidigare tycks han ha eftersträvat eller}

fått _{någon pekuniär ersättning (projektavlöning på}

modernt_{språk). Hantogi stället pensionnågra år i} förtid förattbli _{färdigmedsin mäktiga uppgift.®}

Enannan_{person somåstadkom storverksom}

fri-tidsforskarevarPetrus_{Norberg (1875-1960),över¬} lärare i Avesta. Han_{presenteradeenradvetenskap¬}

liga arbeten.Från sin hembygdgavhan omfattande bidrag om både några järnbruk och kopparorten

Avesta.’

Men han _{tog också steget bort från Bergslagen.} Som Edestam arbetade han_{systematiskt, bit för bit.}

Landskapför landskap kartlade han Norrlands järn¬

bruk med_{hjälp avbergmästarnasämbetsrelationer.} Han_{återgav blalånga sviteravnoteringarombru¬} kens _{tillverkningar.* Dessa resultat varinte del av}

någon forskningens allmänna kraftsamling. De ska¬ pades genom en enskild entusiasts fritidsverksam¬ het.

Senare_{årgångar forskaretyckerkanske}attsåda¬

naarbeten är _{osofistikerade, något av enkla fakta¬} samlingar. Förvissoser maninte mycketavanknyt¬ ning tillframstående utländska arbeten eller över¬

gripandeteser.Men det finns andra viktiga kvalite¬ ter _{i dem. De ger konsekventa, pålitliga och ofta} jämförbara grundmönster.Utansådana i botten kan

till synes skickliga senare tolkningar bli måttligt

meningsfulla, i värsta fall rentav åstadkomma mycketväsenmenlite ull.

Naturligtvis stod inte fritidsforskare för merpar¬

ten av _{forskningen före 1960. Det måste till och}

med erkännas att en motsatt _{ytterlighet förekom,}

nämligenett begränsatantal riktigt stora,organise¬

rade_{satsningar, avprojekttyp.Härskatrefall berö¬}

ras. _{Tydligt relevantför vårtämne ärDen svenska}

arbetarklassens historia. Serien _{började planeras} 1936 av ett _{mycket kompetent arbetsutskott med} hjälpavLO-pengar ochavsatteundersextonår tolv volymer.’ Alldeles speciellt värd vår uppmärksam¬

hetärGårdlunds_{mycket välavvägda översikt,tänkt}

atti huvudsaksammanställa redan_{publicerad litte¬}

ratur.'"

kvalifi-cerade _{volymer inomramenför Stockholm econo¬} mic studies. Här visade flera av landets främsta

nationalekonomer ett historiskt intresse som deras

efterföljare inomämnetbaraundantagsvis har levat

upptill. Detärintemeränendelavdessa skrifter

somärindustrihistorisktrelevanta."

Ett _{spektakulärt uppdrag lade}

Fagerstakoncer-nens _{ledning på 1950-talet ut på ett halvdussin}

toppforskare. Källmaterialet från de fem

bruksen-heter som _{småningom hade samlats inom koncer¬} nen var_{ganskatuntför tiden före 1800-talet.Delvis}

därför, delvis på rekommendationfrån forskarhåll,

komintressetatt_{ägnasåtsåväl deegnabrukensom}

hela rikets _{järnhantering.'^ Ett enskilt företag tog}

härigenom på sig att låta skriva branschens natio¬

nella ekonomiska historia. I konkurrensen mellan olika _{forskningsområden skulle den ambitionsni¬}

vånnuintekunna_{uppnåsenshosforskningsråd.} Ett_{gemensamtdrag fördetrenämndastora sats¬}

ningarnaär, attde hadeengångskaraktär. Finansiä¬

rerna kände ett _{specifikt behov och fick det fyllt.} Början till ett mera kontinuerligt stöd för akade¬

misk _{forskningtogs i och med att de första forsk¬}

ningsråden skapades straxefter andravärldskriget.

Så vitt_{jag förstår dröjde det till in på 1960-talet}

innan ett_{riktigt genomslag kom utepå de institu¬}

tioner som nu fanns inrättade. Vid sidan av de

nationella _{forskningsråden och riksbanksfonden}

har under senare år _{sektorsorgan och lokala och}

regionala inrättningar vidgat finansiärernas krets

avsevärt. Faktiskt har_{juden härutvecklingen inne¬}

burit,atten_{väsentligdelavde mycketkraftigtväx¬}

ande kullamaav doktorerhar kunnatfortsättamed

forskningundereninte alldeles obetydlig delavsitt

yrkesverksamma liv. Den stora förloraren har varit

det allmänna_{skolsystemet,somför femtio årsedan}

sög upp en lång rad doktorer och vissa docenter.

Finns det _{någon enda undervisande docent kvar¬}

glömd därnu?

Tre

_{forskningsriktningar}

För _{specifika, om än korta kommentarer har tre}

forskningsriktningarvaltsut.Denförstaärhistorisk

arbetslivsforskning, medtagen för sin bredd och

ambition under _{några decennier att leva upp till}

utländska _{föredömen, skapa egnaspecialiteteroch}

påverkadetegnasamhället. Den andra rör industri¬

ell _{omvandling och kan utan överdrift sägas vara}

prägladav enendaman.Dess huvudtankar har fun¬

nits _{någorlunda likartade under omkring ett halvt} sekel. Den_{tredje harövernågra decennierbedrivit}

ettefterhand_{vidgat lagarbeteomlångsiktigutveck¬}

ling påekonomisk makronivå. Härbedöms indus¬

trin inomdennationellaekonominsomhelhetfrån 1800tillvåra_{dagar.Allatreserjagsomexempelpå}

framgångsrik om än mycket olikartad forskning

med industri som ett _{gemensamt element. I vårt} sammanhang kommenterar jag dem främst som

olika fallav_{planeringochstyrningavforskning.}

a) Historisk_{arbetslivsforskning. Naturligtvis}ärdet

inte_{ovanligtattsamarbete vid behovetableras mel¬}

lan _{forskargrupper med likartade fackintressen,} inom och över en _{disciplins gränser. Normalt är}

sådant samarbete informellt och förhållandevis kortlivat. Kommittén för historisk arbetslivsforsk¬

ningär ettundantag. Den tillkom 1985 och bestod

av _{yngre forskare från berörda universitetsorter.}

Medlemmarna var inte utsedda via universitetens

vanliga beslutandeforskningsorgan. De hörde och

hör i huvudsak hemma _{på historiska och ekono¬} misk-historiska institutioner.

I skiftande _{gradinspirerade av omfattande strej¬} ker i _{Sverige med början 1969 och av studenters}

oroi USA ochFrankriketill och med_{något tidiga¬}

re tillkom_{omkring 1970på åtminstonetre univer¬}

sitetsorterstörre_{projekt förattbehandladen sven¬}

ska arbetarklassens _{formering. Forskare därifrån}

menocksåandra medlikartade intressenhade hun¬

nit _{disputera under 1980-talets första hälft. Inrikt¬}

ningen växte kraftigtoch sysselsatte omkring 100

personer, när kommittén i januari 1990 fann det

behövligt atttänkaöver sinapositioner iett

forsk-ningsstrategisktprogramför 1990-talet. Dettavisar

både_{hur gruppen såg påsinaegnaresultat och hur} denvillemötaenframtid som_{självklart inte skulle}

bli lika _{expansiv. Den redovisade fyradittills sär¬}

skiltaktuella teoretiska fält för sina_{undersökningar}

avarbetslivet:

1. Arbetsmarknadens _{organisationer}

2. _{Arbetsprocessenicentrum}

3. Maktförhållandenmellankvinnorochmän

i arbetslivet

4. Arbetarkulturochklassmedvetande

Jagska kortnämnanr 1, 3 och 4 förattsedan kon¬

centrera_migpånr2.'^

1. _{Forskningen före 1970 om fackligaorganisa¬}

Olofsfors bruk.Nordmalingssn.

originell. Inte minst under inflytande av Max

Weber och_{pånärmarehåll den svenske sociologen} Walter _{Korpi skedde dock en påtaglig lyftning.}

Analysen växte kraftigt på deskriptionens bekost¬

nad.

3. Vad som _{började som kvinnoforskning har}

ganska snabbtgåttövertillgenusforskning. Jämfö¬

relser mellan könen visade _{sig mera givande än}

undersökningar av enbart diskriminerade kvinnor. Likaväl inom som utom _{arbetslivsforskningen}

synes genusperspektiv vara ett avhistorieämnenas mest_{givande just nu. Här harbenägenheten varit}

ganskastor attbehandlaockså tjänstemannakatego¬

rier.

4. Arbetarkultur och klassmedvetande harstude¬

ratsmed föredömenbåde från historia ochantropo¬

logi. På det här fältet har det presteratsen hel del spännande arbeten. Dock har det inte varit lätt att

skapaövergripande tolkningar, blandannatav inte särskilt_{tydligtartikuleradevardagsföreställningar.}

2. Mer än andra ämnen var det dock studiet av

arbetsprocesser som skapade det verkligt stora

intresset ochde heta_{meningsutbytenabland}

1970-talets studenter. _{Småningom följde ordentligt för¬}

djupade undersökningar i doktorsavhandlingar. Tidiga inspiratöreravhög klassfanns blandbrittis¬ ka marxister. Svenskars _klena, efter handvidgade

men klart_{ensidiga beläsenhet i amerikansk veten¬}

skap, inte minst från och med Vietnamkriget, gjor¬

de att _{Harry Bravermans studie om arbetarklassen}

och _{monopolkapitaletfickett våldsamt genomslag}

på bekostnadavhistorisktlångtmeragenomarbeta¬

deverk.“' Hanscentralates-degraderingen_avden amerikanska arbetarklassen under _{monopolkapita¬}

lismen -varalls _{ingen nyhet. Denvar snarare} all¬

männa_{uppfattningen bland liberala(radikala) his¬} torikersom_{reageratkraftigtmottaylorismen under}

sina studier av tiden 1865-1930. De hade dock

använten annan _{terminologi och en} något mindre vass _{vinkling och hade inte gjort anspråk på att}

rönen lätt kunde överföras _{på senare tiders och}

andra länders förhållanden. Efterhand kom dock

tilltron till Braverman att minska _{kraftigt bland}

svenska arbetslivsforskare. Hans _{degraderingstes}

Poli-tiskt hade den bristen, att denskulle kunna _pacifi¬

cera samtidaarbetareom deframställdessom van¬

mäktiga.

Enhel del fina svenska studier har_påettmycket

beaktansvärt sätt_{vidgat vårt tidigare ganskatunna} vetande. Visst _{pressade arbetsprocessen ibland}

anställdameni andra fallbemästrade arbetare vad

som _{såg utsom tekniska hotoch utnyttjade dem i}

stället till_{egenfördel, skapadeökadkompetensoch} behöllen visskontrollöverarbetets_{organisering.}

Några år in på 1990-talet harsplittringstendenser

bland arbetslivsforskama visat _{sig. På väsentliga}

punkter harnya greppefterlystsinternt. Kritiskthar

det _{sagts att ytterligare lokaladjupundersökningar} till de_{mångaredan utförda skullehaen lågmargi¬}

nalnytta. Detaljeringsnivån i processundersökning¬

arna harsattsi _{frågaliksomisoleringen från studi¬}

er om samhälleti stort. _{Syntesersom skulleutvär¬}

dera och sammanfatta de _{många ansträngningarna}

Hylténs mekaniskaverkstad. Gnosjö.

bådeom_{arbetsprocessenoch arbetslivet i stortsak¬} nas_{bitterligen.'’Därtillmåste naturligtvis fogas att}

den _{politiska kontext som rådde kring 1970 och}

somlockade_{många till forskningsgrenennuärför¬}

svunnen. Detta till trotsharflödet av skriftervarit

betydande.

Att deninterna kritiken sålundanumerakanvara

skarp återspeglar antagligen både höga ambitioner

och_{motviljamotuppkörda hjulspår. Den förtarinte}

intrycket att arbetslivsforskningen har varit en av

1900-talets mest_{framgångsrikahistoriska satsning¬}

ar.

b) Industriellomvandling. Erik Dahménstuderade

nationalekonomi i Lund för Johan

_Åkerman,

hade _{betydande historiska intressen. Förutom av} honomblev han_{påverkadavösterrikaren-amerika¬}

nen _{Joseph Schumpeter. Imotsatstill flertaleteko¬} nomer _{poängterade Schumpeter dynamiska aspek¬}

ter, nydanande företagare och behovet av förän¬

dringar, även destruktivkreativitet. Fastän Schum¬ peter har uppmärksammats mycket under några

efter-följare. Erik Dahménären avdessafå

schumpete-rianer. Med_{viktiga egnabidrag har han hållit fast} vid_{huvudinriktningen industriell dynamik.}

Det omvärlden mest har observerat i Dahméns

lärobyggnad är idén om utvecklingsblock. För att

ge verkligt hög återbäring kräver en investering ofta bestämda _{kompletterande sådana: ett utveck¬}

lingsblock skapas, där delarna kuggar i varandra.

Sedan de_{väsentliga byggstenarnakommitpå plats}

kan dess _{långsiktigautvecklingspotential varaför¬}

brukad. _{Nyckelbegreppet omvandling fångar en} kvalitativ_{förändringavettekonomisktsystem.}

Dahméns idéer blevkända för forskarvärlden då

hans _{doktorsavhandlingpublicerades. Den mottogs}

mycketpositivtavansedda bedömaremen gav lika

lite som _{Schumpeters skrifter omedelbart upphov}

till _{någonskolbildning.“Två aspekteravDahméns} verksamhet under de senare decennierna bör sär¬

skilt_{poängteras. Han harofta tagitavstånd från det}

nationalekonomiska skråets allmänna inriktning,

inte minst dess matematiska och i _{övrigt tungt}

modellfärgadearbetssätt. Dessutomhar han lettett

företagshistoriskt seminarium som stått bakom en

serie ambitiösa_{monografieröver storföretag inom}

Wallenbergsfären. I dessamärks spår av Dahméns

inflytande. Dock har deras erfarna författare mera

illustrerat med hans tankarän de har _sugitsupp av

dem.

Dahmén harstått för samma tankemönster över femtio år. Det ses fortfarande med _{respekt. Bäst}

genomslag har det haftunderavregleringsperioder.

Även i detta fall finns det ett _{ideologiskt inslag.}

Dahmén varunder _många år knuten till näringsli¬

vet.

Kanske kan det hävdasatt_{själva livslängdenhos}

hans tankar har haft samband med attde inte har

givit upphov tillnågon skola ochattde har använts

i _{begränsad omfattning av de sentida anhängarna.} De har inte blomstrat brettochdärefter_{gått under.} Författarens _{egen mer än femtioåriga bana som}

aktiv och _{slagkraftig debattör har utgjortkontinui¬}

teten.

c) Industrin inomramenförnationalinkomstberäk¬

ningar. Närindustrialiseringen komattses somden viktiga vägen för ekonomisk effektivisering i ett tidigareagrart samhälle, måste efterföljande forsk¬

ning finna instrumentföratt mätaframstegen.Två

enklameninte vidare_{precisamått på industri fanns}

sedan _{länge redovisade i officiell statistik. Dels} angavsarbetsstyrkan, delstillverkningsbeloppet.

Arbetsstyrkan noterades odifferentierat, så att

manintekunde_{särskilja heltids-från}

deltidssyssel-satta,säsong-frånårsarbetande,vuxnafrånungdo¬

mar osv. Någon riktig konsekvens från år till år

kunde inte _{statistikproducenterna garantera. Det} åstadkomssålundaettsämremåttänmodernaupp¬

gifter över anställda. Härtill kommer att antalet

anställda ärettsvårtolkat instrument undertiderav

snabb _{förändring. Ett företag som fortfarande}

utnyttjar gammaldags metoder, förmodligen med

dålig lönsamhet, vägertyngreänettnästanlika

per-sonalstarkt som rationaliserat och producerar

mycketmermed godavinstmarginaler. Vissa bran¬

scher kan rationaliseras kraftigt, andra är mera

naturligtarbetsintensiva.Siffroröversysselsättning

harnumera sin främstaanvändning inom den eko¬

nomiska_{politiken, den kortsiktigalikavälsomden}

långsiktiga.

Å andra sidan hade _{tillverkningsbeloppet länge} ofta ännu sämre träffsäkerhet. Kring 1800-talets

mittframstod_{sockerraffineringen}som en avrikets viktigastebranscher. Det beroddeintepåattrening¬

enindustrielltvarsärskilt avancerad.Däremotåter¬

gick de höga tillverkningssiffrorna på att råvaran

var_dyr.

Under 1900-talet harmanemellertid i flera etap¬

perelimineratdubbelräkningaravolika slag.På det viset beaktasnumerabara vadindustrini _varje

till-verkningsfas tillför av ökat värde, det som kallas

förädlingsvärde, value added.Sockretfrån ovanstå¬

ende_{exempel geralltså inte längreindustrin några}

plus.

Kvar efter sådana _{förbättringar stod länge, att}

framräknadevärdesiffrormåsterenasfrån_ytterliga¬

re en_{slaggart.I detlånga perspektivet}innehåller_de

inte bara en _{stegrad produktion utan också luft i}

form av _{stigande priser. Inverkan}från penningvär¬

dets _{försämring måste alltså avlägsnas (priserna}

deflateras). En lång rad prisindex påsmärre varu¬

gruppermåstetasfram i dettasyfte.Resultatenfrån

sådana _{varugrupper kombineras. För att nå långa}

tidsseriermåste metoderföratt_kopplaettantal kor¬ tare _{perioder till varandra skapas. Och därefter är}

konstruktörernaframme vid sviteravväljämförba¬

ra _{årliga summor. Med prisrörelserna eliminerade}

ärdet_{volymermanlägger eftervarandra.}

efterhand ökande konsekvens och _{vidgade mål} bedrivits videkonomisk-historiska institutionen vid

Lunds universitet. Den_{ideologiska laddningen låg i}

anknytningen till neoklassisk nationalekonomi: att amerikanska mönster användes. Under en _period

sågsverksamhetenav enstordelavdetomgivande

forskarsamhället som en _{föga spännande speciali¬}

tet.

Hur har man i _{några decennier kunnat driva} en linjesom på 90-talet äntligen hargettallaförarbe¬

ten, inte bara demom industrin, som ska behövas

för en _{slutlig hopsummering till en nationalin¬}

komstberäkningförSverige från 1800 till nutid? Ett

hårt trälandeförattfå framde bästa dataförenrad verksamheter sominte alls förekom_{kvantifierade,} allraminst i den formoch inomden ram somfor¬ skarnanuvillesedem."

En _{förutsättning har varitatt forskningsfinansiä¬}

rerhartrott_{pådetlångsiktiga måletoch inte skrikit} på snabbare resultat utan låtitdetenadelprojektet följa efter det andra. En annan förutsättning har

varit ett visst utskiftande men i huvudsak en _god

kontinuitetavforskare. Kanske ska det_tillfogasatt

denforskarfantasisombehövsmeraharinriktats_på

att leta _{lämpliga källor än på att fundera ut spän¬}

nande,skiftande frågeställningar.

Summering av de tre profilerna. I den historiska

arbetslivsforskningen har det veterligen inte skett

någon ekonomisk samordning vid projektansök¬ ningar. Breda samlade program har antagits och

nog styrt en hel del men inte _{slutgiltigt förpliktat}

deltagare. Däremot var det ideologiska innehållet

mycket starkt från början. Tveklöst eldade det

många av deltagarna. Troligen har det inte känts

alls lika starkt av eventuella _{rekryter undersenare}

år.

Det är osäkert om man kan tala om en forsk¬

ningsriktningi fallet industriellomvandling.

Finan-sieringsproblemkan inte ha varitnågotstorthinder.

Efterhand har_{nyckelskriften,Dahménsavhandling,} lästsav_{ganskamånga, inteminst kvalificerade for¬}

skare. Den har_{uppskattats och kommenterats posi¬} tivt men ändå efterliknats i rätt _{begränsad grad.}

Förmodligenharföredömetvaritsvårtatttillämpa,

därförattdet inte har särskilt_{många tydligaanknyt¬}

ningar utanförsig självtutanutgörettslutetsystem.

Nationalinkomstberäkningama har stöttats lång¬ siktigt finansiellt. De harblivitsåspecialiseradeatt

få forskare utanför_{den egnainstitutionen självstän¬}

digt har kunnat ta ställning till resultaten i deras

helhet. Vissa_{delskattningarhar dock med nödvän¬}

dighet måstgöras påett tunt ochosäkert grundlag

och vållat misstänksamhet. I sin helhet har forsk¬

ningsprofilen kunnat leva ett eget, framgångsrikt

livoch vunnitinternationellt erkännande.

Exempel

på kreativ

industriminnes¬

forskning

År 1928 _{färdigställdes en otryckt doktorsavhand¬}

ling vidHarvard university. Dess nydanande resul¬

tat_{publiceradessnart itvå tidskriftsartiklar.'*I och}

med dem_{börjademanfågrepp omvarför den ame¬}

rikanska _{järnhanteringens omdaning, övergången} frånträkol till fossila_{bränslen, hadedröjtsålänge}

somtillslutetav 1830-talet._{Några decenniersena¬}

revisade författarenhurvåldsamt snabbt efter 1807

som _{ångfartygen slog igenom på den amerikanska}

mellanvästerns floder.”Mer änfemtio årefter

dis-putationenkom samme sällsyntmeriterade forska¬

re med enbok_{påcirka 600 sidor. Den fick ampla}

lovordoch-hör ochhäpna

-den förutskickadesbli

den första_{volymen i en trilogiA historyof indus¬} trial power in the United States, 1780-1930. Två

fortsättningarkomverkligen.^"

Kommentarerna i_{fortsättningenrörbara den för¬}

sta av _{trilogins volymer, som handlar om vatten¬}

kraft. Bredden och _{tyngden i den kan ganska lätt}

visas med _{kapitelrubrikema (några av mina över¬}

sättningarärlite tunga,andratydligare än origina¬

lets):

1.kraft i en _{agrar ekonomi: vattenverk på}

landsbygden

2. den traditionella_teknologin

3.den

ramen

4. kvarn- och fabrikssamhällen:

gräsrotsindus-trialisering

5.de första industristäderna

6. behärskandet av en stor vattenkraftsresurs:

ägarnatill slussarochtilloppskanalervid flo¬

denMerrimac

7.vattenturbinen

8.en _{generation med minskande användning}

ochförbättrad_teknologi

9._{överföringav kraft inom denegnafabriken}

10.tillbakagång

Desista_{fyra kapitlen harentydligare} teknikhisto-risk_{inriktningändesexförsta,som gersynnerligen}

myeketnyttoch viktigt kunnandeävenför densom

är väl inläst _{på Förenta Staternas historia. Lands¬}

bygdens energibehov, vattenkraftsteknologins pre¬

standa, de geografiska resurserna i form av regn,

strömmaroch_{möjligheterattmagasinerasamtlag¬}

stiftningen om vattenrättigheter ger tillsammans nyckelntill skapandetavindustriella

agglomeratio-neri_{NyaEnglands floddalar. Dessasexpansion och}

närmare_{utformning finns irätthöggrad dokumen¬} terad i _{industriminnesmärken,} bevarade fabriks¬

byggnader och vattenverk, ritningar, planer och

arkivmaterial av andra _{slag. Den här boken kan}

utan tvekan rankas som bland annat _förnämlig industriminnesforskning. Med sin bredd skulle den

lika väl kunna få en rad andra_{beteckningar. Den}

framstår somett _{gottföredöme på hur bred doku¬}

mentation kan förenas med _{nytolkningar i många} avseenden och_{på flera nivåer.}

Självklart ärdet svårt att överföra huvuddragen

frånensådan studie till svenskaförhållanden-helt

bortsett från _{storleksordningen hos projektet. Den}

påtagliga dynamiken i den amerikanska befolk-ningsförtätningen bortfrån Atlantkustengördet lät¬ taredär än i _{Sverigeatt läsaav den typ av förän¬}

dringarsomäraktuell.

Föratt inte _{förspilla pläderingen för enviss typ}

av _{industriminnesforskning genom att peka ut en}

enda alltför_{briljant (dessutom utländsk)illustration}

skaett_{myeket enklare (dessutomsvenskt) exempel} nämnas.Det haråstadkommitsav enförfattaresom

självsersigsomenuthålligamatörmeden ganska tunnbokomett_{pionjärväveri.^' Vad}somkanfinnas

avfasta_{lämningarefter det här industriföretaget}pä

Lidingö ligger i jorden,men

brandförsäkringshand-lingar, låneansökningar, ritningar oeh liknande ger

många upplysningar om hur byggnaderna bör ha sett ut.Därifrånkan_{kunskaphämtas ocksåomden} maskinella _{utrustningen och om arbetsgången.}

Företagaren ocb bans djärva och uthålliga men

vanskligasträvanden kanytterligare belysasgenom

uppgifter till den otryckta industristatistiken. Här

har _{knappast något av fasta industriminnen beva¬} rats, mendetkan likafullt sägas attdetärindustri¬ minnesforskning somharbedrivits.

I _{pläderingen för typer av industriminnesforsk¬}

ningsom en gren inomindustrihistoria har fält allt¬

så _pekats ut som ärrelativt liteuppmärksammade

hososs,sådanasomligger utanför de iSverige bäst genomarbetade exportinriktade industribranscher¬

na.

Avslutningsvis vill jagförsökaenjämförelseom

bevarandeochvårdav två olika_{typer avlämning¬} ar: _{företagsarkivalier och fasta industriminnen.}

Närmarebestämt_{gäller jämförelsen länken mellan} bevarande och vård å ena sidan, _forskning å den

andra. _{Förmodligenärden länken mindre avgöran¬}

de för industriminnena. _{Uttryckt på annat sätt: en}

större delav _{motiveringen för bevarandeavindus¬}

triminnenänför_{företagsarkivalier liggeriattdeär}

till _{glädjeockså för vanliga, icke forskandeperso¬}

ner. Men _{oavvisligen är ändå forskningens behov}

ett _{mycketviktigt skäl för att bevara industrimin¬}

nen.

RolfAdamson, professor emeritus iekonomisk his¬

toria vidStockholms universitet.

Noter

1 _{Samlingstiteln lyder Dansk industri efter 1870. En sjätte}

volymförutskickasavförfattaren tillnr4sominte täckte sitt speciella ämne, teknologiska förändringar, längre än till

1896. Dock definieras industrihistoria inte någonstans uttryckligt.Givetvis kanmanindirekt läsa sig till redaktio¬ nens_uppfattning.

2 I Heckscher1936, 1949 ochGärdlund 1942.

3 Sällantordeen_{uppsatsomsjuttiofem sidor hafått sä omfat¬}

4 Efter Erixon 1921_{dröjde dettill 1972 innan} bruksmonogra-fins_{samtliga volymervarfullbordade,delvis}avandra för¬

fattare.

5 Edestam 1977.

6 En_{mycketinitieradminnesteckningomAnders Edestamges}

avOlle_{Enbågen 1978.}

7 Till_{exempel Norberg 1937.}

8 _{Börjanoch slut iNorberg 1952-53ochNorberg 1958-59.} 9 DenförstavarTingsten 1941,den sista Utterström 1957.

10 Gårdlund1942.

11 _{Viktigast i vårt sammanhang är Myrdal 1933, Bagge &}

Lundberg & Svennilson 1933-1935 och Lindahl & Dahl¬

gren&Kock 1937.

12 _{Fyra forskningsvolymer ochen populär översikt ingick i}

Fagerstabrukens historia, 1957-59.Ettsista utflöde i Jem-kontorets_{regi blev publiceringen trettio ärsenare avde riks¬} omfattandeavsnittenfråndebådaförsta delarna. Hildebrand 1987 _{(ajourfört forskningsläge) och Attman 1986. Båda} finnsocksåisenare_{engelska översättningar.}

13 Svenska kommittén förhistorisk_{arbetslivsforskning 1990.}

Här gesbådeenhistoriskframställningavriktningens fram¬

växtochenkritisk diskussionavvadsomborde stå främst

på framtidensprogram. Den fortsatta texten här har vissa synpunkter likartade med dem i kommitténs uppsats,men

textens_{bedömningar är minaegna.}

14 Braverman 1974.Det_{tydligaste exemplet påenfin i Sveri¬} geinte beaktad framställningärBrody 1960.Jagvetinteom

den harnämntsisvenska_{framställningar före Edgren1992.}

Denfinns_{påtresvenskaforskningsbibliotek.Dess nytryck}

(1998) barenligt LIBRIS inte köpts in hit.

15 Svenska kommittén för historisk_{arbetslivsforskning 1990.}

16 Dahmén 1950. En utmärkt_{nyckel till Dahméns forskning} gesi Carlsson& Henriksson (utg.) 1991.

17 Inom_{publikationsserienHistoriskanationalräkenskaper för}

Sverige är de för dennauppsatsämnemestintressanta Schön

1988 och_{Ljungberg 1988.}

18 Louis CHunter, Astudy ofthe iron industry of Pittsburgh beforeI860. Delresultatpubliceradesi den redan efterfyra

år_{(1932) avsomnade Journalofeconomicand businesshis¬} tory.

19 Hunter1949,somsnabbt blevklassisk.

20 Hunter1979, 1985 och 1991.

21 Malmstedt 1993.

Käll- och

_{litteraturförteckning}

Attman,Artur, 1986,Svensktjärn ochstål 1800-1914. Bagge, Gösta &Lundberg, Erik& Svennilson, Ingvar, 1933-35,

Wages in Sweden 1860-1930, 1-2 (Stockholm economicstu¬

dies,3).

Braverman, Harry, 1974, Labor andmonopolycapital.

Brody, David, 1960 (1998), Steelworkers in America.Thenonu¬

nionera.

Dahmén, Erik, 1950, Svensk industriellföretagarverksamhet. Kausalanalysavden industriella utvecklingen 1919-39.

Danskindustri_{efter 1870,1-5, 1988-97.}

Carlsson,Bo& Henriksson, Rolf G. H. (utg.), 1991, Develop¬

mentblocksandindustrial_{transformation. The Dahménian}

approachtoeconomicdevelopment. Edestam, Anders, 1977, DalsländskaJärnbruk.

Edgren, Lars, 1992, ”Kris i amerikansk arbetarforskning.Den

nya arbetarhistorien vid vägens slut?”. Historisk tidskrift

(s.330-364).

Enbågen, Olle, 1978, ”AndersBernhard Edestam 1898-1977”, Hembygden (s. 9-18).

Erixon,Sigurd,m.fl.,1921-72, Skultuna bruks historia, 1-3.

Fagerstabrukens historia, 1957-59, red. Emst Söderlund. Gårdlund, Torsten, 1942, Industrialismenssamhälle.

Heckscher, EliE, 1936-49, Sverigesekonomiskahistoriafrån

GustavVasa,1:2 & 11:2.

Hildebrand, Karl-Gustaf, 1987, Svenskt järnsexton-och sjutton¬

hundratal._{Exportindustri före industrialismen.}

Hunter,LouisC., 1928,Astudy of the ironindustry of Pittsburgh before I860 (otryckt).

Hunter, Louis C., 1949, Steamboatsonthewestern rivers. An

economic and_{technological history.}

Hunter, Louis C.,Ahistory ofindustrialpowerinthe United Sta¬

tes, 1780-1930. Därivolym 1, 1979: Waterpower in thecen¬

turyof thesteamengine',volym 2, 1985: Steampower,och volym 3, 1991, tillsammanmed L. Bryant, The transmission

ofpower.

Lindahl, Erik &Dahlgren,Einar & Kock, Karin, 1937, National

income_{ofSweden1861-1930, 1-2 (Stockholm economic}stu¬ dies.5).

Ljungberg, Jonas, 1988, Historiska nationalräkenskaperför Sverige.Deflalorer för industriproduktionen1888-1955. Malmstedt,Jan,1993, Vävarnapå Elfvik.Lars Fresks klädesfa¬

brik1796-1824._{Sverigesförsta modema industri.}

Myrdal, Gunnar, 1933, Thecostof livingin Sweden 1830-1930 (Stockholm economic studies. 2).

Nelson,_{Helge, 1913, ”En bergslagsbygd:} en

historiskt-geogra-fisk öfverblick” Ymer33_(s.278-352).

Norberg,Petrus, 1937, Ur Högforsbruks historia.

Norberg, Petrus, 1952-53, ”Ångermanländsk järnhantering”

Bladförbergshandteringensvänner30 (s. 73-283).

Norberg, Petrus, 1958-59, ”Medelpads nedlagda järnbruk.

Jämte _{uppgifter omjärn- och manufakturverk i Jämtlands} län” Blad_{förbergshandteringensvänner33 (s. 603-751).}

Schön, Lennart, 1988,Historiskanationalräkenskaperför Sveri¬

ge.Industri och hantverk 1800-1980.

Svenska kommittén för historisk _{arbetslivsforskning, 1990,} ”Historisk_{arbetslivsforskning i Sverigeunder 1990-talet. Ett}

forskningsstrategiskt program” Historisk tidskrift (s.

560-576).

Tingsten,Herbert,1941,Den svenska socialdemokratiensidéut¬

veckling, 1-2.

Reflections

_{concerning Swedish 20th}

_century

_research

industrial

history

ByRolfAdamson

Summary

The_{introductorypartof the article consistsofadis¬} cussion of three research _{problems in the field of}

industrial_{history.Namely, thescopeof the studies,} the difficulties involved in _{delimiting the subject,}

and themain_{emphasis of the studies that have been}

carriedout.

The _{principal partof the article deals with three}

other_{subjects: I,adescriptionof research organiza¬} tion upto 1960; II, commentaries on three promi¬

nentresearch_{groupingsconcerning a) labour rela¬}

tions and _{working conditions, b)industrial dynam¬}

ics and_{c)Swedish historicalnational}accounts;and

III, a recommendation as to promising industrial