Homosexualitet och
heteronormalitet i bilderböcker
En analys av normbrytande bilderböcker ur ett queerperspektiv
Maria Paglianno och Oskar Sundberg
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp
Förskoledidaktik
Förskollärarprogrammet för barnskötare (210 hp) Höstterminen 2020
Handledare: Emelie Westberg Bernemyr Examinator: Margareta Aspan
English title: Homosexuality and heteronormality in picture books; an analysis of norm breaking picture books from a queer
Homosexualitet och
heteronormalitet i bilderböcker
En analys av normbrytande bilderböcker ur ett queerperspektiv.Författarens namn: Maria Paglianno och Oskar Sundberg
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram
homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar
bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.
Nyckelord
Förskoledidaktik, bilderböcker, queer, ikonotext, queerfeministisk bilderboksanalys, heteronormalitet, heterosexuella matrisen, homosexualitet, performativitet.
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 3
Barnlitteratur i en förskolekontext ... 3
Normkritik inom barnlitteraturforskning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 8
Teoretiskt perspektiv ... 8
Queerperspektiv ... 8
Heteronormalitet ... 9
Den heterosexuella matrisen ...10
Performativitet ...11
Metod ... 11
Tillvägagångssätt och fokusering ...12
Urval och avgränsningar ...12
Presentation av bilderböckerna ...13
Introduktion till databearbetning och analysmetod ...13
Kvalitativ textanalys och Ikonotext ...14
Analysmetod och databearbetning ...15
Queerfeministisk bilderboksanalys ...15 Tabell ...16 Databearbetning ...17 Forskarens roll ...18 Forskningsetiska överväganden ...18 Studiens kvalitet ...19
Resultat och analys ... 20
Slutsatser ...28
Diskussion ... 29
Betydelse för praktiken och professionen ...32
Vidare forskning ...33
Referenser... 34
Bilderböcker ...35
1
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Emelie Westberg Bernemyr för ditt tålamod med alla våra frågor och funderingar och för all din hjälp i denna tidskrävande och utmanade process.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Inför denna studie sökte vi var och en relevant forskningslitteratur och bilderböcker. Vi har både läst och varit insatta i all kurslitteratur, forskningsartiklar och avhandlingar. Vi har kontinuerligt diskuterat och reflekterat över vårt empiriska material via mejl, telefon, Messenger och genom flertalet
videomöten på Zoom där vi delat skärm och tillsammans reflekterat över arbetet. Vi har båda bidragit lika mycket till alla delar av denna studie. Även om vi delat upp rubriker så har vi kompletterat varandras texter i efterhand, för att sedan gemensamt diskutera, reflektera och skriva en gemensam text.
2
Inledning
Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker. Utifrån ett historiskt perspektiv kopplat till förskolan, ansågs bilderböcker inte bara som en estetisk och pedagogisk funktion utan också som redskap för att förverkliga barndomen (Simonsson 2004, s. 21). I nuvarande läroplan (Lpfö 18 2018, s. 5–6) lyfts arbetet med allas lika värde fram, liksom vikten av att främja allas lika rättigheter och möjligheter. Utifrån det anser vi det intressant att studera hur dagens bilderböcker1 lyfter fram det som läroplanen säger att vi ska främja. Förskolans läroplan poängterar även att inget barn ska behöva känna sig diskriminerad på grund av
könsöverskridande identitet, uttryck, sexuell läggning hos sig själva eller andra i barnets närhet:
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människo-
livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt
solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för
diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
… (Skolverket 2018, s. 5).
Detta vill vi ställa i relation till Barnkonvention som blivit lag från januari 2020, med fokus på artikel 2 och 12. De artiklarna lyfter fram alla barns rättigheter och lika värde, att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad (Barnkonventionen 2009, art. 2, 12). Utifrån läroplanen,
barnkonventionen, och ett förskoledidaktiskt perspektiv anser vi det är viktigt att lyfta upp detta ämne för att synliggöra hur arbetet med dessa frågor görs på förskolor. Vi är intresserade av att undersöka hur den litteratur som finns tillgänglig för förskolor lyfter fram kön och normkritik med syfte att motverka stereotypa könsroller. Förskolans läroplan poängterar även att förskolans miljö ska
möjliggöra för barn att utvecklas utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar (Lpfö 18 2018, s. 8). Redan här ställer vi oss undrande till hur detta sker i praktiken samt hur könsstereotypa
uppfattningar skildras i bilderböcker inom förskolans verksamhet? Skolinspektionen belyser i sin rapport (2017, s. 5) att 75% av de granskade huvudmännen och förskolecheferna brister i arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Detta kan ställas i relation till statens utredning om jämställdhet i förskolan (Delegationen för jämställdhet i förskolan 2006, s. 59) som lyfter fram att det finns en tendens hos förskolans personal att genom språket differentiera och könskategorisera pojkar och flickor till olika grupper. Det bristfälliga arbete som Skolinspektionen och Skolverket lyfter i sina rapporter stämmer delvis med våra erfarenheter från förskolefältet då vi upplever att tillgången till barnlitteratur som på ett eller annat sätt berör samkönade relationer är bristfällig. Detta motiverade ytterligare syftet med denna studie.
I den här undersökningen vill vi lyfta bilderböcker som skildrar samkönade par då vi vill studera hur attityder, normer och stereotyper bildas och förmedlas till barn genom litteratur. Valet av just
1 Vi har valt 3 böcker i denna studie utgivna av förlaget OLIKA förlag. Förlaget profilerar sig enligt
följande; “Vi har mångårig erfarenhet av att leverera uppskattade utbildningar, böcker kring jämställdhet, normkreativitet och barns rättigheter”.
3
bilderböcker motiverar vi genom att barnlitteratur är en stor del av förskolans verksamhet. Förskollärare läser i stort sett varje dag för barnen under exempelvis samlingar och efter lunch. Kåreland och Lindh-Munther (2005, ss. 151–152) menar att förskollärare har ett ansvar att diskutera texten och bilderna med barn då lärarnas egna förhållningsätt kan påverka barns upplevelser om hur de tolkar och bearbetar böcker. Samtidigt belyser Nikolajeva (2000, ss. 11, 13) att bilderböcker har två kommunikationsnivåer; den första genom bilderna och den andra genom texten. Kombinationen av dessa två nivåer gör att förståelsen av bokens innehåll blir bredare och lämnar luckor som kan fyllas med egna erfarenheter och tidigare kunskap. Palmer (2011 ss. 39–40) beskriver att identitet både skapas genom de handlingar som utförs men också genom den makt individen utsätts för via
uttalanden, blickar samt förskollärares och andras handlingar. Således finns risken att barnen påverkas negativt genom viss barnlitteratur och stereotypa bilder i böcker som berör kön, genus och
överskridande normer. Utifrån det Palmer belyser ovan så finns det risk att pedagoger begränsar vilken kunskap och identitet som blir möjlig att skapa i det sammanhang som barnen befinner sig i. Precis som Eidevald (2009) exemplifierar så positionerar vi människor oss ofta efter de dominerande diskurserna, vilket medför att vi kan uppfatta vissa positioner som vårt sanna jag (Eidevald 2009, s. 58). Effekten kan här bli att förskollärarnas goda intention egentligen bidrar till att producera en ”sanning” om hur/vad en flicka/pojke bör vara. Således har vi valt att studera tre normkritiska bilderböcker utifrån ett queerperspektiv och se om förlagets syfte med att motverka könsnormer är välgrundat. De valda bilderböckerna är producerade av OLIKA förlag. På förlagets hemsida kan vi läsa att de profilerar sig som normkritiska och att de med sina böcker vill utmana rådande könsstereotyper. Vi har därefter valt ut relevant tidigare forskning inom barnlitteratur kopplat till förskolan och lyft upp det vi anser är betydelsefull kopplat till vårt syfte om hur normer och kön framställs i bilderböcker. Vidare kommer vi utgå från tre begrepp som kan stärka vår analys; heteronormalitet, den
heterosexuella matrisen och performativitet.
Tidigare forskning
I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning som vi har funnit relevant för vår studie. Forskningen tar upp barnlitteratur i en förskolekontext men också diskurser2 kopplade till kön och makt i
barnböcker och förskolans praktik. Trots dessa viktiga och aktuella frågor så finns det relativt lite studerat inom detta forskningsfält. Således kommer vi presentera artiklar, vetenskapliga studier och en avhandling som vi anser är relevanta inom detta forskningsfält. De artiklar och avhandlingen vi lyfter fram i detta avsnitt tar upp begrepp som kön, genus, normer och normkritik inom barnlitteratur.
Barnlitteratur i en förskolekontext
Vi som förskollärarstudenter har velat undersöka och utmana oss själva i denna undersökning för att få en bättre bild av hur könsnormer lyfts fram i bilderböcker. Historiskt har synen på manligt och
2 Begreppet diskurs innebär enligt Lenz Taguchi (2014) det som sägs och skrivs. Dock belyser hon att
inom poststrukturell kontext så innebär det snarare innebörden och betydelsen i det som sägs, det vill säga det vi menar och hur det påverkar vårt handlande (Lenz Taguchi 2014, s. 18).
4
kvinnligt i barnlitteratur och bilderböcker förändrats (Bender Peterson & Lach 2006, s. 187).Inte minst kan vi se det då ett flertal bokförlag numera profilerar sig som normkritiska, exempelvis OLIKA,
Vilda, Vombat och Sagolika. Det ska tilläggas att dessa bokförlag etablerats för mer än ett decennium
sedan (Heggestad 2013, ss. 243–245). Vårt intresse fångades av förlaget OLIKAs bilderböcker och hur bokkaraktärerna däri skildras utifrån homosexualitet och heteronormalitet.
Vi är båda verksamma inom förskola och anser att bilderböcker är en stor del av innehållet som barn möter under deras vistelse på förskolan. Genom våra frågeställningar vill vi beskriva och belysa hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker utgivna av ett förlag som aktivt tar avstamp i alla människors lika värde. Läroplanen (Lpfö 18 2018, s. 8) lägger stor vikt vid språk, läsning och alla människors lika värde, vilket gör vårt syfte att undersöka normkritiska bilderböcker än viktigare. Vi anser att synliggörandet blir betydelsefullt för barn och förskollärare i samtal kring litteratur. Bender Peterson och Lach belyser i sin artikel Gender Stereotypes in Children's Books: their
prevalence and influence on cognitive and affective development hur bildböcker bjuder in barn till att
upptäcka världar bortom sitt eget liv. Barns känsla av personlig och könsmässig betydelse förändras, påverkas och kopplas till samhället genom bilderböcker skrivna för barn av vuxna (2006, s. 189). Könsstereotypa bilder påverkar barns uppfattningar om andras beteende, deras minne och de erfarenheter de drar av slutsatserna. Det är tydligt att könsstereotypa bilder påverkar barns
uppfattningar av sig själva och andra men även deras kognitiva utveckling (Bender Peterson & Lach 2006, s. 194). Bilderböcker formar barns attityder, förståelse och beteende och kan med andra ord förändra barns kognitiva utveckling och presentera dem för en felaktig och potentiellt könstereotyp världsbild (Bender Peterson & Lach 2006, s. 195). Vetskapen om detta blir extra värdefullt för oss i denna undersökning då vårt syfte är att utmana rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet. Förlaget OLIKA riktar sig till barn genom deras bilderböcker och materialet kan således påverka barn genom det de ser, hör och läser.
Avhandlingen Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel av Simonsson (2004) belyser hur bilderboksanvändning ser ut på förskolan. Hon studerar bilderboksanvändandet utifrån barns interaktion och samspel med bilderböcker, både individuellt och i kamratgruppen. Simonsson utgår ifrån teoretiska antaganden från barndomssociologin, teorier kring materialitet och positionsteori. Barndom ses som socialt konstruerad och barn betraktas som aktivt handlande reflekterande subjekt. Barn positionerar sig och konstruerar sin egen verklighetsuppfattning utifrån de diskursiva praktiker som råder, och även bilderböcker speglar dessa rådande diskurser i samhället (Simonsson 2004, ss. 62–67). Simonssons forskningsmetod var kvalitativ med en etnografisk ansats. Hon observerade två barngruppers bilderboksaktiviteter i förskolan samt intervjuade två fokusgrupper med förskollärare och barnskötare. Videofilmning användes som metod under dokumentation av vardagligt
bilderboksanvändande, då hon även ville observera den icke-verbala kommunikationen kring böckerna (Simonsson 2004, ss. 68–79). Den valda teorin tillsammans med metodval verkar i en positiv riktning mot slutsatsen, vilket leder till ett tänkvärt resultat. Resultatet visar hur barnen använder bilderboken på eget initiativ och att pedagogerna oftast använder bilderböckerna i rutinbundna situationer. När barn själva tar initiativ till läsning så skapar man egna normer då det sker på frivillig basis. Detta sker i det sociala samspelet, i leken och i situationer som innebär vila och omsorg (Simonsson 2004, ss. 140, 170, 196). Simonsson belyser att barns användande av och interaktion med böcker är en
samspelsutgångspunkt. Barnen är aktiva i att producera och skapa ny mening och förståelse av den vuxenproducerade och erbjudna barnkulturen. Mångfalden i bilderbokens användningsområden blir på detta sätt bred, då barnen skapar egna användningsområden och tilldelar den olika meningar utifrån kontext och situation. På detta sätt kan man säga att barnen skapar en barnkulturell kompetens. De
5
använder bilderboken som ett verktyg för att föra över idéer från bokbilderna till sina lekar, samtal och relationer, för att på så sätt komma underfund med och orientera sig i vuxenvärlden (Simonsson 2004, ss. 208–209). Vidare visar resultatet att förskollärarna såg sig själva som kvalificerade introduktörer av bilderböcker. I deras val av bilderböcker var det viktigt att upprätthålla en viss bokkultur. Resultatet visar även att förskollärarna ville ha kontroll över de böcker som presenterades för barnen, då det ideala kulturarvet framför allt handlade om den rådande barnbokssynen. Förskollärarna i studien valde bilderböcker som visade den goda barndomen och ville med det skydda barn från det som är
skrämmande eller oroande (Simonsson 2004, s. 199).
Vi har valt att inte göra observationer och intervjuer då vårt syfte med studien är att analysera hur homosexualitet skildras i bilderböcker utifrån text och illustrationer.Det skulle vara fascinerande att utveckla Simonsson studie och förslagsvis byta teoretiskt perspektiv, till exempelvis feministisk poststrukturalism eller queerteori. Dessa teoretiska ansatser skulle kunna användas för att titta på hur kön och könsnormer aktualiseras i den kontext hon studerar- hur stereotypa könsroller synliggörs i böcker eller hur de tar sig uttryck bland barn, samt hur barn påverkas av rådande diskurser i bilderböcker.
Normkritik inom barnlitteraturforskning
I artikeln Flickan ritar sig fri av Österlund (2009) utgår Österlund ifrån två barnböcker, Klara hela
dagen och Rita ensam hemma. Författaren tar ett teoretiskt avstamp i postmodernismen i sin analys av
bilderna i böckerna. Hon har, genom att granska bilderna i böcker utifrån queerteori, feministisk strukturalism och forskning om heteronormalitet, undersökt hur de studerade böckerna iscensätter performativitet. Detta gör även vi i denna undersökning då vi också utgår från queerteori och hur heteronormalitet framställs i normkritiska bilderböcker.Österlund undersöker hur flickors aktörskap i bilderböckerna synliggörs, samt hur olika flicktyper formuleras, exempelvis den androgyna flickan (Österlund 2009, s. 19). Vidare belyser hon hur bilderböckerna gestaltar en diskurs om starka flickor. Dessa starka och handlingskraftiga flickor, ”flickmaktflickan”, betraktas som indikationer på
förskjutningar inom det samtida barndomsbegreppet och hur genus framställs. Österlund beskriver att en risk med överbetoning av flickkaraktärens driftighet har uppmärksammats, genom
karaktärsteckningar som kombinerar traditionell flickaktighet med könsöverskridande drag (Österlund 2009, ss. 28–29).
Forskningsresultatet synliggör flickors aktörskap genom vad författaren benämner som ”grumlat kön”. Detta sker i två motsatta riktningar. Den ena riktningen sker genom att gestalta kön med blandade könstereotypa drag och den andra genom att framställa karaktärerna utan stereotypa könsmarkörer, utpräglade unisexkaraktärer(Österlund 2009, s. 20). Österlund tar upp ett naivt perspektiv som ett sätt att stärka flickmaktflickan genom att synliggöra flickmaktsflickans subjektivitet. Resultatet visar att de två bilderböckerna representerar två olika sätt att lyfta flickornas aktörskap. Kön gestaltas i denna typ av bilderböcker som ett samspel mellan makt, performativitet, subjektivitet och aktörskap (Österlund 2009, ss. 27–29). Detta resultat har betydelse för vår studie då vårt syfte är att studera hur olika kön gestaltas i bilderböcker och hur homosexualitet och heteronormalitet skildras. Hon lyfter exempelvis fram hur framställningen av kön gestaltas i dessa bilderböcker och att det är problematiskt att det råder brist på postmoderna bilderbokutgivare. Österlund menar vidare att av hennes resultat visar att
könsbestämda markörer ofta betraktas som oväsentliga samt att flickor/pojkar i böckerna bestäms som könsneutrala trots yttre könsmarkörer, exempelvis klädsel. Författaren hävdar att trots den grumlade könstillhörighetsuppfattningen kommer läsaren identifiera karaktärernas kön via de yttre
6
könsmarkörerna (Österlund 2009, s. 27). Detta blir relevant för oss i vår studie då vi analyserar hur kön och homosexualitet framställs genom bilder, exempelvis via yttre könsmarkörer.
Ytterligare forskning som tar upp hur könsrepresentation ser ut i barnlitteratur är Filipovićs (2018) artikel Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting. Hon har via metoderna textanalys och bildanalys analyserat och identifierat könsroller i ett antal bilderböcker, samt använt sig av intervjumetod för att synliggöra pedagogernas reflektioner kring barnlitteratur.
Bokanalysen utgick ifrån tre frågeställningar; Vilka mönster för könsrepresentation tydliggörs i barnböcker på förskolor? I vilken utsträckning synliggörs och tillåts dessa mönster av förskollärare som arbetar inom förskolan? Vilka åsikter och föreställningar har förskollärarna om
könsrepresentation i barnböcker inom förskolan? (Filipović 2018, s. 312).Därefter analyserades böckerna utifrån ett analysverktyg, där tre strategier valdes ut för analys. Urvalet av strategierna gjordes via den nordisk hemsidan genustest.no (Filipović 2018, s. 313). Då vi kommer använda bokanalys på ett liknade sätt som Filipović, anser vi att hennes studie har relevans för vårt val av
metod och bearbetning av bilderböckerna vi ska analysera. Vi kommer dock utgå ifrån andra frågeställningar och metod, nämligen ikonotext och queerfeministisk bilderboksanalys. Vidare blir
Filipović resultat relevant för vår studie då hon lyfter fram hur kön och karaktärer illustreras i
bilderböcker. Hennes forskningsresultat visar att karaktärerna i böckerna främst är manliga. Även de
bokkaraktärer som tolkas som könsneutrala är överrepresenterade jämfört med kvinnliga karaktärer. Kvinnokaraktärerna som illustrerats med kvinnliga drag/kläder/accessoarer är överrepresenterade jämfört med hur de manliga karaktärerna illustrerades. Mansidealet och kvinnoidealet skrivs fram genom förekomst av stereotypa kvinnliga markörer på främst kvinnokaraktärerna. Könsrollerna som kvinnokaraktärerna tilldelas var främst som mamma/fru, vilket tyder på stereotypa könsroller. Manskaraktärerna var mer aktiva i berättelserna och fadersrollen var ytterst sällsynt. Slutligen indikerade forskningen att flertalet pedagoger inte ser representationen av könsroller och stereotypa könsnormer som något som har inflytande på hur barn konstruerar kön (Filipović 2018).
I artikeln Reading gender: a feminist, queer approach to children’s literature and children’s
discursive agency av Earles (2016), beskrivs hur rådande diskurser om kön och normer i barnlitteratur
kan tänkas påverka barn. Forskningsmetoden var observation samt intervjuer/boksamtal med 114 barn i förskoleåldern, liksom intervjuer med 20 vårdnadshavare och förskollärare. Earles valde ut tre böcker, där det i två av böckerna var tydligt att den ena huvudperson var en flicka och den andra en pojke. Därefter manipulerade Earles huvudpersonernas könsmarkörer både i text och illustrationer med hjälp av bildredigeringsprogrammet Photoshop. Exempelvis gjordes flickan korthårig och pojken långhårig. Dock ville hon att karaktärerna skulle kännas igen utifrån rådande diskurs hur en
flicka/pojke ser ut. Hon valde därför också en bok om en rosa pingvin som även den höglästes under sagostunderna (Earles 2016).
I sin forskning utgår Earles från feministisk poststrukturalistiskteori samt queerteori. Hennes metod var att läsa böckerna för barnen med efterföljande boksamtal om bokkaraktärerna. Frågor rörde bokkaraktärernas kön och bokhandlingen, samt frågor kopplat till begrepp som kärlek, acceptans, kroppslighet och äventyr. Resultatet visade hur barnen upplever bokkaraktärerna och bokhandlingen, samt hur de kategoriserar och konstruerar kön utifrån utseende, kroppslighet och karaktärernas drag. Resultatet belyser vikten av att förstå barnens perspektiv gällande dessa frågor, att diskurser ifrågasätts
7
samt att förändringspotentialen av diskurserna diskuteras. Kroppslig agens ses som ett verktyg för barns utvecklingsmöjlighet av sin självkänsla. För denna studie blir detta intressant genom att ta fasta på hur barnen påverkas av det de ser i bilderböckerna, hur olika karaktärer framställs och hur de själva kan relatera till det de ser och läser in i bilderböckerna. Earles belyser vikten av bättre lämpad
barnlitteratur för dekonstruktionsmöjligheter vad gäller rådande diskurser om normer och kön. Barn behöver insiktsverktyg för att kunna förstå hur saker påverkar dem. Således kan dikotomier brytas ner och maktstrukturer kopplat till könsnormer synliggöras genom att belysa hur könsstereotypa diskurser skapas i barnlitteratur (Earles 2016). Earles belyser vikten av att gå emot rådande diskurser på ett tydligt sätt för att skapa en möjlighet att analysera det utifrån ett queerperspektiv (Earles 2016, s. 373). Earles tillvägagångssätt skiljer sig från vår studie när det gäller metod, dock ser vi relevans i att lyfta fram denna forskning, och då framför allt resultatet, som visar hur barn kategoriserar och konstruerar kön utifrån utseende på bokkaraktärerna. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur
homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker utgivna av OLIKA förlag. Således anser vi det vara relevant för vår undersökning att lyfta fram Earles forskning, hur barn tolkar bokkaraktärer utifrån könsnormer.
I artikeln ”Kön, sexualitet och klass i bilderboken” av Odenbring (2015, ss. 59, 61) undersöker forskaren hur intersektionella aspekter av kön, klass och sexualitet konstrueras i boken Lill-Zlatan och
morbror raring. Odenbring har analyserat boken utifrån metoden ikonotext. I denna metod
sammankopplas både bilder och text i berättelsen och varken text eller bild kan analyseras var för sig. Författaren (2015, s. 61) utgår från Nikolajevas analysmodell som handlar om hur man kan tolka kön i barnlitteratur, exempelvis vad protagonisternas kön betyder för händelseförloppet, hur könsnormer framställs och även hur rådande föreställningar om kön utmanas. Odenbring (2015, ss. 61–62) analyserar artikeln utifrån performativitet som även är det centrala begreppet i det teoretiska resonemanget. Resultatet visar att det existerar maktförhållanden genom repetition av existerande normer som i sin tur bidrar till en upprätthållning av heteronormalitet. Hon problematiserar i sin analys de dominerande normerna och de livsstilar som belönas mest i samhället. Hennes forskning har inspirerat oss såväl i metodvalet ikonotext, samt begreppet performativitet3 som vi funnit intressant för
vår studie. Böckerna som vi har valt att analysera utges för att vara normkritiska till skillnad från hennes val av bok. Odenbring påstår, med hänvisning till Crisps (2009) forskning, att trots att tillgången till progressiva böcker blivit fler, framställs homosexuella relationer i bilderböcker utifrån ett heteronormativt och heterosexuellt synsätt. I sitt resultat kommer hon fram till att maktförhållanden och heteronormalitet återspeglas och kännetecknas även i boken Lill-Zlatan och morbror raring. I vår studie undersöker vi bilderböcker som utges för att vara normkritiska. Därmed väcktes intresse för hur maktförhållande, normalitet och hur performativitet visualiseras i både text och bild i böcker från förlaget OLIKA.
I analysen identifieras fyra tema; marginaliserad maskulinitet, pojkflickan, maskulint sportideal och respektabel homosexualitet. I berättelsen porträtteras Lill-Zlatan som egentligen heter Ella som en typisk pojkflicka, gestaltningen är könsneutral och den enda könsmarkören är namnet Ella. Odenbring (2015, ss. 63, 70) klarlägger att författaren riskerar att underbygga stereotyper och därmed förminskar
3 Performativitet innebär enligt Butler (2007, s. 219) kollektiva konstruktioner som sker genom
upprepningar. Upprepade handlingar kommer upplevas som en naturlig del av sig själv, det kan vara genom kroppsliga gester, uttryckssätt eller rörelser, vilket i sin tur skapar människors identitet.
8
det feminina genom hur hen porträtterar pojkflickor. Vidare belyser hon hur de två homosexuella männen i bilderboken porträtteras på stereotypa sätt och utifrån ett heteronormativt synsätt. Männen tillskrivs olika maskulina egenskaper som på ett stereotypt vis speglar en bild av homosexuella män. Detta sker exempelvis genom att ena mannen är mer kulturintresserad och den andra mer
sportintresserad. Odenbring (2015, s. 69) anser att de porträtteras utifrån en heteronorm genom hur de gestaltas och skrivs fram vilket bland annat synliggörs i en av bilderna som ger en känsla av ett klassiskt familjefoto.
Syfte och frågeställningar
Undersökningen utgår ifrån queerteori, vilket förenklat belyser och utmanar könsnormer och visar hur makt kan utmanas. Syftet med denna studie är att undersöka hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i tre bilderböcker utgivna av OLIKA förlag utifrån ikonotextanalys och en queerfeministisk bilderboksanalys.
Frågeställningar:
Hur skildras homosexualitet i barnböcker utgivna av förlaget OLIKA?
Hur utmanas rådande föreställningar om heteronormalitet i de valda böckerna?
Teoretiskt perspektiv
Queerperspektiv
I vår undersökning vill vi ta reda på hur homosexualitet och heteronormalitet framställs i bilderböcker. Vi har valt att analysera vårt material ur ett queerperspektiv då vi finner det av intresse att studera hur och om böcker från förlaget OLIKA är så normfria som de profilerar sig att vara. Vi vill ta reda på om homosexualitet illustreras och beskrivs som en egen existensform då tidigare forskning visar att homosexualitet i bilderböcker berättas utifrån en heterosexuell norm. Vi kommer att analysera de valda bilderböckerna ur ett queerperspektiv då vi anser att denna teori kan svara på syftet med denna studie. Rosenberg (2005, s. 18) beskriver att begreppet queer har använts för att skambelägga personer genom påtvingade benämningar och på så sätt bidragit till att subjektskapa den andre. Det vill säga bidragit till att peka ut andra som onormala och kategorisera människor som icke heterosexuella. Butler menar att det queeras uppgift är att bryta mot kategorier av människor och öppna upp för att politisera begär och identitet, därmed motverka de exkluderande effekterna av det queera.
Ambjörnsson (2016, s. 47) beskriver att queerteorin kan förstås på olika sätt då det inte finns en tydlig teoribildning. Gemensamt för de olika synsätten är dock fokus på föreställningar om avvikelse och
9
normalitet. Enligt Ambjörnsson (2016, ss. 37–38) är det viktigt att förstå hur makt, identitet och kunskap konstrueras för att kunna förstå queerteorin då allt skapas i relation till något annat.
Begreppet queer kan ha flera betydelser beroende på vem som använder begreppet och i vilket syfte. Traditionellt har begreppet använts som ett paraplybegrepp för att benämna personer som faller utanför normer, exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner. Begreppet queer kommer ursprungligen från den homopolitiska rörelsen där fokus på begreppet låg på brottet mot den sexuella normen (Ambjörnsson 2016, ss. 15–16). Ambjörnsson (2016, ss. 33–34) diskuterar att sexualitet ur ett queerperpektiv kan förstås på en rad olika sätt, det kan handla om identitet, normsystemet, handlingar eller begär. Dock är dess huvudsakliga syfte att undersöka hur sexualitet organiseras, upplevs och regleras ur ett samhällsperspektiv. Ambjörnsson (2016 s. 96) anser att en viktig insikt som queerteorin belyser är för att något ska upplevas som normalt behöver det existera en motpol, det vill säga att andra pekas ut som onormala eller annorlunda. Syftet är alltså att kritiskt granska och undersöka hur heteronormalitet uppstår, upprätthålls och fungerar. Utifrån vår frågeställning som är att undersöka hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker hoppas vi kunna besvara hur karaktärerna framställs ur ett queerperspektiv.
I den här studie utgår vi ifrån hur det queera framställs i bilderböcker. Vi finner det relevant för vår studie att undersöka hur det queera framställs i bilderböcker då heteronormen generellt är mer
förekommande i barnböcker. Värderingar om sexualitet och queerdebatt har satt spår i barnlitteraturen under de senaste decennierna. Genom att kombinera feminism och queerteori möjliggörs läsning av hur kön och sexualitet förkroppsligas i bilderböcker (Österlund 2012, s. 253).
Heteronormalitet
Förskolans läroplan (Lpfö 18. 2018, s. 12) understryker särskilt förskollärarnas ansvar att motverka könsnormer och att ha ett inkluderande jämställdhetsperspektiv oavsett barnens könstillhörighet. Vi ser begreppet heteronormalitet i en förskolekontext som ett verktyg för att kunna granska hur könsnormer skildras i de valda bilderböckerna. Heteronormalitet finner vi särskilt intressant i vår studie då vi vill undersöka hur och om de valda bilderböckerna bryter mot heteronormen då förlaget profilerar sig som normkritiska. Ambjörnsson (2016, s. 47) diskuterar att heteronormalitet inte bör tas för givet utan det bör ifrågasättas; hur det skapas, fungerar och upprätthålls. Hon anser att ett visst heterosexuellt liv ofta premieras och ses som det naturliga sättet att leva, trots att heterosexualitet enbart är ett av många sätt att organisera sexualitet. Normer skapar system som uppfattas som
allomfattande och naturliga. Rosenberg (2005, s. 11) beskriver Butlers syn på heterosexualitet som ett allmänt antagande om att alla människor är heterosexuella och som det naturliga och självklara sättet att leva. Heterosexualitet är ett aktivt normerande där människor förväntas attraheras av det motsatta könet, de queera tenderar att stämplas som avvikande.
Det råder en hierarki i samhället som upprätthåller gränser mellan homosexualitet och heteronormalitet menar Ambjörnsson (2016, ss.55–56). I och med etableringen av
diskrimineringslagar där homosexuella inte längre stämplas som sjuka eller kriminella, samt där de enligt lag tillåts gifta sig och adoptera barn, anser många att hierarkin inte längre finns. Författaren lyfter att det existerar negativa attityder mot personer som inte följer heteronormer. Ambjörnsson (2016, s. 64) beskriver att heteronormalitetens makt och konsekvenser som medföljer kan vara förlöjligande av de som avviker ifrån stereotypiska normen. I viss mån anser Ambjörnsson att tvåsamhet premieras även för vissa homosexuella. Hon beskriver att tvåsamhet mellan respektabla
10
homosexuella accepteras så länge det liknar en ideal heterosexuell samlevnad, på så sätt kan homosexualitet och heterosexualitet vara på väg att modifieras (Ambjörnsson 2016, s. 58).
Utifrån barn och förskolekontext bör vi fundera kring hur bilderböcker benämner kön, tvåsamhet och framtidsberättelser om vad som är det ”goda livet”. Hur barn förväntas vara och vem de förväntas bli (Bromseth 2010, s. 31). Utifrån vår analys har heteronormalitet varit hjälpsamt som analysverktyg, framför allt har det hjälpt oss att kunna synliggöra hur de homosexuella paren i bilderböckerna
framställs. Hur deras relation, trots samma kön, i alla böckerna varit beskrivna och illustrerade som en heterosexuell relation på grund av den starka heterosexuella norm som finns i vårt samhälle.
Den heterosexuella matrisen
I vår analys kommer vi att studera om de valda bilderböckerna följer eller bryter mot etablerade könsnormer. Förskolan (Lpfö 18 2018, s. 9) har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster så att dessa inte begränsar barns utveckling och lärande. Därigenom ser vi begreppet den heterosexuella
matrisen som ett viktigt verktyg i analysen av vårt material. Rosenberg (2005, ss. 10–11) beskriver att
den heterosexuella matrisen, enligt Butler, bygger på kulturellt begripliga kroppar som kräver en ordning där två tydliga kön/genus framställs som det normala. Den kvinnliga feminina och den manligt maskulina kroppen är varandras motsatser och också hierarkiskt definierade där den manliga maskulina kroppen är överlägsen. Kropparna förväntas även vara heterosexuella. Butler (2006, ss. 23– 24) diskuterar att de sociala normer som omringar oss också påverkar individens begär, vilka inte nödvändigtvis behöva stämma med individens genus. Hon anser att individens existens bottnar i och definieras av kulturella och sociala normer och behovet av erkännande från omgivningen. Butler hävdar att dessa är olika socialkonstruerade begrepp som upphöjer vissa människor och berövar andra från att bli erkända som dugliga. Dessa normer skapar konsekvenser för hur rättigheter definieras. Butler (2007, s. 93) anser att den heterosexuella matrisen fokuserar på befintliga normer och
samhälleliga antaganden om manligt och kvinnligt. De sociala och kulturella normerna har traditionellt riktat sitt intresse på att begär ska överensstämma med heteronormen där feminina och maskulina egenskaper dras till varandra så att sexualitet blir begripligt. Den heterosexuella matrisen gör
människor begripliga utifrån rådande normer och erkända som livskraftiga. Butler (2007, s. 25) skriver att det att vara kvinna är att leva upp till det dominerande heterosexuella systemet. Människor som vågar ifrågasätta detta system eller attraheras av samma kön, förlorar känslan av att vara förankrat i ett kön, anser Butler.
Det existerar flera sätt att avvika från den heterosexuella matrisen menar Ambjörnsson (2016, ss. 96– 104). Detta förknippas oftast med HBTQ-personer som t.ex. transsexuella, intersexualism4 och homosexuella personer. Begreppet Butch-femme, som Rosenberg (2005, ss. 89–90) belyser som kärleksrelationer mellan två kvinnor, är intressant i relation till den heterosexuella matrisen. Utifrån det begreppet ses den ena kvinnan som den maskulina utifrån utseende och beteende, medan den andra kvinnan ges feminina drag i såväl beteende som utseende. Det kan kopplas till feminint och maskulint begär, men även till reproduktion av heterosexuella relationer. Utifrån frågeställningen i denna studie är detta relevant för hur heteronormer skapas i OLIKA förlags bilderböcker.
4 Medicinsk diagnos som ges till personer som inte kan könsbestämmas.
11 Performativitet
Butler (2007, ss. 77–78) menar att genus inte nödvändigtvis behöver vara biologiskt givet utan även kan skapas. Detta sker genom olika kulturella attribut som män och kvinnor tilldelas. Genus
konstrueras genom handlingar där genusidentitet är performativt skapad, därför anser Butler att genusidentitet inte existerar i egen bemärkelse. Butler (2007, ss. 87–88) anser att man inte föds till kvinna utan ständigt konstrueras, ett oavbrutet blivande, en konstruktion som är svår att definiera var den börjar och slutar. Butler anser att genus, kropp och kön är kulturellt konstruerade och styrs av processer som människor utövar med ständiga upprepade handlingar. Dessa handlingar kan exempelvis vara kroppsliga gester, uttryckssätt eller rörelser, vilket i sin tur skapar människors identitet. Upprepade handlingar kommer upplevas som en naturlig del av sig själv och genuset kommer därför att kännas naturligt och som en självklar identitet. Således är genus en konstruktion som fungerar som en tyst kollektiv överenskommelse som upprätthåller och differentierar olika genus enligt Butler (2007, s. 219). Denna kollektiva konstruktion fungerar och uppfattas som naturlig, vilket tvingar oss att tro på dess nödvändighet.
Språket fungerar som ett medel för att beskriva verkligheten skriver Ambjörnsson (2016, ss. 112–113). Det fungerar som en aktiv handling som skapar vår bild av verkligheten och formar människornas identitet. Språket kan också fungera som en performativ handling som aktiverar psykologiska och sociala processer. Alla människor behöver förhålla sig till dessa socialkonstruerade handlingar för att de ska framstå som begripliga (jfr Palmer 2010 s. 52). Barns identitet blir en produkt av ständig upprepade handlingar. Ambjörnsson (2016, ss. 114–115) tar upp Butlers resonemang om att förändring finns i det heteronormala systemet. Det uppstår förändring när människor medvetet eller omedvetet uppträder utanför de normativa ramarna genom det oväntade. Utifrån förskollärarens roll och läroplanen (Lpfö 18 2018, ss. 5–6) blir arbetet med att synliggöra allas lika värde och främja allas rättigheter, inte minst genom bilderböcker, en viktig del av barns identitetsskapande. I vår analys kommer vi att studera hur och om performativa handlingar och upprepningarna synliggörs och upprätthålls i de valda bilderböckerna.
Metod
I detta avsnitt kommer vi beskriva hur vi gått tillväga i vår studie och hur vi samlat in data. Vi kommer ingående beskriva valda metoder för att kunna besvara våra frågeställningar och vårt syfte med
undersökningen; hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker. Således kommer vi med hjälp av de metoder vi valt beskriva hur vi tolkar könsnormer i de tre valda bilderböckerna som profilerar sig som normbrytande. Under avsnittet databearbetning kommer vi utgå från Österlunds bilderboksanalysmetod som baseras på ett queerteoretiskt perspektiv. Vidare kommer vi även koppla detta till Nikolajevas analysmodell över vad som är kvinnligt respektive manligt.
12
Tillvägagångssätt och fokusering
Kvalitativa studier kan yttra sig i en bild, ett konstaterande eller händelse beskriver Ahrne och Svensson (2015, s. 10). Fenomen som studeras mäts inte utan forskaren studerar en förnimmelse, upplevelse, tanke eller hur makt opererar. Det räcker med att konstatera att något finns och exempelvis undersöka vilka situationer de existerar i eller hur de fungerar. Därigenom ansåg vi att kvalitativ metod var intresseväckande för vår studie då vi önskade att analysera text och bild i barnlitteratur. När vi tillsammans satte oss ner och började diskutera vilket syfte och fokus vi avsåg inrikta oss på kopplat till barnlitteratur, så kom vi in på representationen utifrån kön på huvud- och bikaraktärer. Detta fångade vårt engagemang och vi diskuterade detta utifrån vår erfarenhet av vilken typ av
barnlitteratur/bilderböcker som vi mött genom åren i vår profession. Under denna diskussion kom det framför allt upp frågor som rörde sexualitet, då vi båda mött en stor mångfald i familjekonstellationer bland våra förskolebarn. Främst har vi mött barn som har vårdnadshavare som är homosexuella och lever i en samkönad relation. Utifrån detta började vi undersöka det utbud som fanns på våra förskolor för att se hur representationen utifrån samkönade relationer såg ut. Vi hittade ett fåtal bilderböcker men inte tillräckligt många enligt oss. Därför valde vi att utöka vårt sökande till bibliotek, digitala bibliotek och Googlesökningar. När vi, utifrån resultatet, började få lite mer insikt i hur utbudet av bilderböcker som tar upp homosexualitet såg ut så kom vi i kontakt med förlaget OLIKA. Förlaget hade vi stött på tidigare och läst en hel del av deras bilderböcker för förskolebarn. I detta skede började vi diskutera att det vore intressesant att utgå från ett enskilt förlag för att smalna av och kunna göra en så fördjupad studie som möjligt. Vi blev även intresserade av att undersöka ett förlag som profilerat sig som normkritiska. Utifrån detta började vi titta närmare på exakt vilka bilderböcker vi skulle utgå ifrån.
Urval och avgränsningar
Urvalet av bilderböcker var utifrån vårt intresse och syftet med studien, det vill säga att granska hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker. Vi vände oss först till Stadsbiblioteket i Karlstad och Stockholm där vi hittade bara några få böcker som just inkluderade homosexualitet i bilderböcker. Vi har även tittat på utbudet på olika digitala bokaffärer som Adlibris,
Akademibokhandeln och Bokus. Även hos dessa hittade vi ett litet utbud och fann att de i större utsträckning vände sig till äldre barn. Vi sökte även på Polyglutt, ett digitalt bibliotek, men även där hittade vi få bilderböcker som passade vårt syfte. Detta väckte vårt intresse ytterligare och stärkte syftet med denna studie. Under urvalsprocessen funderade vi först på att analysera två böcker med djur som huvudkaraktärer. Den ena boken var Jösta och Johan (två giraffpappor) och den andra boken var
Pirret och pingvinpapporna. Dock finns det en föreställning hävdar Nikolajeva (2000, s. 55) att barn
har mycket gemensamt med djur då kollektivet utgår från att barnen inte är fullt mänskliga eller civiliserade. Genom att använda djur som huvudkaraktärer i bilderböcker kan man kringgå eller utesluta flera aspekter så som kön, ålder och social status, aspekter som är nödvändiga för att få en förståelse av karaktärerna i bilderböcker. I vårt urval blev de mänskliga gestaltningarna i
bilderböckerna viktiga då vi ansåg det vara enklare att studera bokkaraktärer utifrån vårt syfte och begrepp i denna studie. I urvalsprocessen fann vi att utbudet av samkönade par i bilderböcker var begränsat. Tidigare forskning, exempelvis Odenbring (2015, s. 69), visar en tendens att illustrera och beskriva homosexualitet utifrån heteronormen. I denna studie vill vi även undersöka om
13
I vår urvalsprocess sökte vi specifikt efter böcker där bokkaraktärerna var av samma kön och levde i en homosexuell relation med sina barn. De problem vi stötte på i denna process var att det, enligt vår mening, fanns få bilderböcker som lyfte fram denna typ av familjekonstellationer. Då vi båda har lång erfarenhet av arbete inom förskola och kommit i kontakt med ett varierat utbud av bilderböcker i vårt arbete, upplevde vi även att det finns få bilderböcker på förskolor som har ett normkritiskt perspektiv. I vår urvalsprocess kom förlaget OLIKA upp då vi båda hade läst flera av deras böcker. Vi
uppskattade deras initiativ att lyfta normkritiska ämnen och frågor, något vi upplevt saknats i de bilderböcker som funnits på våra arbetsplatser genom åren. Förlaget har delat upp sina böcker utifrån olika familjekonstellationer, vilket gjorde det enklare för oss att välja ut bilderböcker. Då vi hade svårt att ses fysiskt5 så beslutade vi att välja ut tre olika böcker var, totalt sex böcker, och läsa dessa
upprepade gånger för att vara säkrare på vårt val av empiriskt material. Därefter diskuterade vi våra valda böcker via videosamtal och delgav varandra åsikter och läste böckerna för varandra. Därefter tog vi ett gemensamt beslut om vilka böcker vi ansåg vara mest relevanta för oss att undersöka. I
slutändan valde vi tre bilderböcker utgivna av förlaget OLIKA som underlag. Två av de valda bilderböckerna har samma författare. Böckerna skiljer sig dock åt då de har manliga respektive kvinnliga samkönade par i fokus i de olika bilderböckerna. Detta urval är en begräsning av de bilderböcker som finns och vårt resultat kan inte användas för att ge en helhetsbild av hur
homosexualitet och heteronormalitet gestaltas i bilderböcker. Vi hade eventuellt fått ett annat resultat om vi valt bilderböcker enbart efter tema oavsett det utgivande förlaget.
Presentation av bilderböckerna
Det empiriska materialet består av tre bilderböcker från förlaget OLIKA. Bilderböckerna introduceras med boktitel, författare, illustratör och utgivningsår. De är sorterade i kronologisk ordning utifrån titel. Fördjupat innehåll och textanalys kan läsas vidare i bilagorna.
De valda bilderböckerna är:
Pinsamt värre, Krille! av Åsa Karsin (2012) Olika Förlag
Vi odlar smultron av Sarah Vegna & Astrid Tolke (2018) Olika Förlag Vi tvättar bilen av Sarah Vegna & Astrid Tolke (2017) Olika Förlag
Introduktion till databearbetning och
analysmetod
Till en början övervägde vi att analysera vårt material utifrån metoden diskursanalys. Enligt Bolander och Fejes (2015, ss. 90–91) passar en diskursanalys när forskare studerar vilka “sanningar” som skapas, det normala och onormala genom att studera hur olika sanningar beskrivs i text och tal. Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 153) beskriver att en diskursanalys främst handlar om att människors handlingar tolkas för att studera vems verklighet som etableras i samspelet. Detta kan ske
5 Detta var på grund av att vi är bosatta i olika städer, Stockholm och Karlstad, och framför allt de
14
genom yttrande, texter men även genom bilder. Om vi hade valt denna metod hade vi eventuellt fått ett annat resultat som främst visat diskurser som speglas i texten. Fejes och Thornberg (2015, s. 32) menar att man bör välja den metodansats som passar bäst för att förstå och analysera syftet. I vår studie ville vi studera hur sambandet mellan text och bild kommunicerar och skapar en helhet i
berättelsen. Vi kom fram till att en ikonotextanalys som metod skulle vara lämpligt för att besvara vårt syfte, då avsikten med ikonotext är att få en helhet av berättelsen genom samspelet mellan text och bild (Hallberg 1982, s. 165).
Kvalitativ textanalys och Ikonotext
Textanalys handlar om att välja ut och förhålla sig till olika typer av texter och deras innehåll och skapa kunskap om texternas innebörd utifrån ett väl avgränsat undersökningsproblem (Widén 2015, s. 178). För oss blir det framför allt viktigt att även tolka hur bilderna och texten kommunicerar i vår analys och resultat, således har vi valt att även lägga till ikonotext i databearbetning av de valda bilderböckerna. Begreppet myntades för första gången av Hallberg (1982) i artikeln
Litteraturvetenskap och bilderboksforskningen. Hon beskriver att bilderna i bilderböckerna är så rikt
illustrerade att de ger barnet ett väsentligt stöd i upplevelsen och att bilderna ska bedömas utifrån texten. Vidare menar hon att vi även bör fundera kring bilderbokens text, vilket gör ikonotext aktuellt att relatera till (Hallberg 1982, ss. 164–165).
”Bilden är ikonisk men inte alltid mimetisk, imiterande verklighet. Avläsningen sker diskontinuerligt och arbiträrt, förhållandet mellan dessa två disparata teckensystem
komplicerar åtminstone den litteraturvetenskapliga analysen av bilderböcker. En
litteraturvetare föredrar ju i allmänhet att ha en definierbar text att arbeta med och
frågar sig oroligt: Vad är en bilderbokstext? Och se den som frågar skall svaret vara
givet. Bilderbokens ”egentliga text” är interaktionen mellan dess båda semiotiska system” (Hallberg 1982, s. 165).
Hallberg beskriver med andra ord att det är i lässituationen som den medförda interaktionen mellan bild och text förverkligas som bilderbokstext. Ikonotextens innebörd utgörs av bild och text även om bild och text kan vara olikartade. Begreppet har fördelen att inte utgå ifrån vare sig bild eller text utan syftar till att se en helhetssyn som uppstår när vi läser bilderbokens bild och text (Hallberg 1982, s. 165). I vår databearbetning kan vi se detta samspel mellan bild och text i allt vårt empiriska material, hur texten förstärks genom bildens illustrationer. Exempelvis beskrivs det i texten att en kvinnlig karaktär i bilderböckerna slänger runt med en man när de dansar. Detta förstärks genom bilden och illustrationen när kvinnans händer håller i mannens underarmar. Mannens handflator är uppåtvända och det illustreras tydligt att han inte håller i kvinnan utan det är bara kvinnan som håller i mannen.
15
Analysmetod och databearbetning
I vår databearbetning analyserade vi bilderböckerna utifrån ett antal frågeställningar och en tabell som beskriver manliga och kvinnliga egenskaper. Detta för att kunna besvara vårt syfte och
frågeställningar, hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker genom text och bild. I bearbetning av materialet har vi blivit inspirerat av Odenbrings artikel ”Kön, sexualitet och klass i
bilderboken”. Odenbring (2015, ss. 59, 61) undersöker hur författaren konstruerar intersektionella
aspekter av kön, klass och sexualitet i boken ”Lill-Zlatan och morbror raring”. Som vi nämnt ovan så är ikonotext en metod som analyserar interaktionen mellan text och bild, vilket vi ansåg vara väsentligt för att kunna besvara våra frågeställningar i denna studie. För att ytterligare komplettera vår studie så har vi analyserat de valda bilderböckerna var för sig utifrån Mia Österlund analysmodell
queerfeministisk bilderboksanalys.
Queerfeministisk bilderboksanalys
Analysmodellen baseras på ett queerfeministiskt synsätt där bilderbokens narrativa, visuella berättelse granskas utifrån kön, sexualitet, normbrott och det avvikande enligt Österlund (2012, ss. 261–262). Queermodellen vill särskilt synliggöra avvikelser från det heteronormativa synsättet i text och bild, särskilt avseende karaktärernas kön och sexualitet. Österlund (2012, s. 263) menar att en
queerfeministisk bilderboksanalys behövs då hon anser att litteraturvetenskapliga standardmetoder oftast utgår från heteronormalitet. För att belysa både form och innehåll i de valda böckerna samt för att kunna besvara syftet med studien utgår vi därför ifrån Mia Österlunds (2012, ss. 261–263)
Queerfeministiska bilderboksanalys. Vi kommer att analysera vårt material utifrån några av hennes
analysfrågor. Vi kommer även att göra en viss modifikation av frågan Hur gestaltas pojkar och
flickor? då vi undersöker hur homosexualitet och heteronormalitet framställs i det valda materialet och
framför allt utifrån de vuxnas relationer. Således kommer vi benämna bokkaraktärerna som män och kvinnor i vår analys.
De utvalda queerfeministiska bilderboksanalysfrågorna är följande:
Hur gestaltas pojkar (män) och flickor (kvinnor)?
Hur avbildas avvikelser från köns- och sexualnormer i ord och bild? Hur skildras bipersoner? Vilka relationer skildras?
Spelar heteronormalitet in i berättelsens uppbyggnad och upplösning?
I vår undersökning letar vi inte efter sanningshalten i berättelsen då syftet med undersökningen är att förstå hur homosexualitet och heteronormalitet skildras i bilderböcker. Oavsett om bilderbokens narrativa och visuella berättelse baseras på fantasi eller sanning hoppas vi kunna besvara syftet med vår studie med hjälp av Österlunds frågor, Nikolajevas analysmodell och med hjälp av queerteori och dess centrala begrepp. Under hela metod- och analysprocessen har vi haft vår teoretiska ansats i beaktande då syftet med arbetet bygger på en queerteoretisk ansats. Ikonotextanalysen av vårt empiriska material (se bilagor) utgör även ett viktigt redskap då vi genom bilderna och texten har fragmentiserat olika delar som hjälpt oss i bearbetning av ovannämnda frågeställningar. För att kunna fördjupa vår analys har våra teoretiska begrepp varit till hjälp för att få fatt i hur vi kan tänka att
16
homosexualitet och heteronormalitet tar sig uttryck i olika kontexter och stereotypa föreställningar. Vidare har vi även valt att utgå ifrån Nikolajevas analysmodell över vad som anses vara kvinnliga och manliga egenskaper. Detta verktyg som delar in olika egenskaper i könsstereotyper, skapade konkreta förutsättningar för oss att vara transparenta i vår undersökning. Därigenom minskade vi risken för att definiera egna föreställningar över vad som är manliga respektive kvinnliga egenskaper. Våra analysmetoder utgår ifrån samma teoretiska ansats, queerteori, som vi valt för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. På detta sätt ser vi en relevant relation mellan de centrala begreppen; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen, performativitet och analysmetoden queerfeministisk bilderboksanalys. Våra valda teoretiska begrepp möjliggör också, enligt oss, olika sätt att synliggöra homosexualitet och heteronormalitet i bilderböckerna. Kopplar vi detta till Österlunds frågor ovan kan vi tolka att de valda teoretiska begreppen går in i de frågorna, vilket möjliggör för oss att kunna göra denna undersökning så tillförlitlig som möjligt. Exempelvis kan performativitet ställas i relation till frågorna: Hur gestaltas män och kvinnor? Hur avbildas avvikelser från köns- och sexualnormer i ord
och bild? Genom upprepade bilder och gestaltningar skapar vi en förförståelse för kön och genus som
därefter blir normativa för läsaren.
Tabell
Vi kompletterar vår analys med Nikolajevas (2017, s. 193) analysmodell över kvinnliga respektive manliga egenskaper. Nikolajeva (2017, s. 192) anser att den manliga normen är dominerande i samhället och att manliga och kvinnliga egenskaper oftast bygger på varandras motsatser. Detta speglas framför allt i litteratur. Nikolajeva beskriver att kvinnliga karaktärer som gestaltas med maskulina drag i böcker oftast tvingas tillbaka till den kvinnliga beteendenormen med mjukare drag i berättelser. Vi ser Nikolajevas modell som hjälpmedel för att studera hur kvinnliga och manliga karaktärer skapas och hur stereotypa mönster skildras i de valda bilderböckerna. Nikolajevas modell bygger på att manliga och kvinnliga egenskaper är varandras motsatser. Detta passar bra till vår analys då begreppen över vad som är manliga och kvinnliga egenskaper (se tabellen nedan) möjliggör att stärka vår metod, det vill säga metoden queerfeministisk bilderbokanalys. Även det teoretiska begreppet den heterosexuella matrisen kan vi koppla till Nikolajevas modell. Genom att analysera de valda böckerna utifrån denna modell kan vi studera om karaktärerna i de valda böckerna följer ett stereotypt mönster.
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
17
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
Analysmodell (Nikolajeva 2017, s. 193)
Databearbetning
Vi analyserade bilderböcker utifrån begreppet ikonotext och queerfeministisk bilderboksanalys, framför allt utgick vi ifrån de frågor som är kopplade till denna modell som vi lyft fram ovan. Vi analyserade bilderböckerna tillsammans via Zoom (videosamtal) för att kunna vrida och vända på materialet. Vidare tolkade vi bilderböckernas texter, illustrationer och relationen mellan text och bild. Genom diskussion och genom att dela bildskärm via Zoom så kunde vi tillsammans börja analysera bilderböckerna. Vi gjorde först detaljerade ikonotextbearbetningar för varje bilderbok (se bilagor nedan). Därefter analyserades böckerna utifrån Österlunds frågor kopplade till queerfeministisk bilderboksanalys samt de teoretiska begreppen. Slutligen kompletterade vi vår analys genom att utgå från Nikolajevas tabell över kvinnliga respektive manliga egenskaper för att besvara våra
frågeställningar och syftet med denna studie.
I denna databearbetning har Nikolajevas modell/begrepp fungerat som ett verktyg för analys utifrån Österlunds analysfrågor. Österlunds frågor har varit utmanande, och då särskilt; Hur avbildas
avvikelser från köns- och sexualnormer i ord och bild? Denna fråga upplevde vi som svår att svara på
utan att lägga in egna värderingar. För att undvika detta har vi kontinuerligt reflekterat över vår egen roll och påverkan på analysen. Vi har gemensamt diskuterat via telefon- och videosamtal, vilket hjälpt oss med att kunna svara så objektivt och transparent vi bara kan på våra frågeställningar.
Utifrån våra reflektioner, diskussioner och analys så skapade vi förutsättningar för att besvara syftet och frågeställningarna i vår studie. Under denna databearbetning av vårt analysmaterial och
bilderböckerna kopplat till vår valda teori och begrepp valde vi att dela upp arbetet utifrån våra två frågeställningar. Vi analyserade vårt empiriska material utifrån queerteori och de centrala begreppen; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet var för sig till en början. Därefter bytte vi frågeställning och kompletterade den andres analys. Vidare hade vi ytterligare videosamtal via Zoom och diskuterade oss fram till vilka analyserade delar som var mest relevanta för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar.
Nikolajevas (2017, s. 193) modell över manliga och kvinnliga egenskaper har framför allt används som ett verktyg för att synliggöra och bearbeta de valda begreppen och för att synliggöra eventuella dominerande normer. I vår analys är det viktigt att se hur text och bild kommunicerar med varandra, då vi använder begreppet ikonotext som handlar om interaktionen mellan bild och text som väsentligt för att bilda en förståelse, en helhet i berättelsen (Hallberg 1982, s. 165). Vår tanke var att studera hur författarna till bilderböckerna använt sig av berättarperspektiv och hur författarna och illustratörerna valt att skildra karaktärer i text och bild för att är kunna studera hur avvikelser från normen skildras. Utifrån Nikolajevas analysmodell (2017, s. 192) och de begrepp som presenterades i tabellen ovan, har
18
vi framför allt utgått ifrån de begreppen vi ansåg mest relevanta till att besvara vårt syfte och frågeställningar. De valda begreppen för manligt respektive kvinnligt är följande:
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Skyddande Emotionella, milda
Självständiga Omtänksamma, omsorgsfulla
Aktiva Passiva
Starka Vackra
Forskarens roll
Under arbetet med denna undersökning har vi ofta reflekterat över vår egen roll (Pripp 2011, s. 73) och hur våra värderingar påverkat det vi läst och analyserat. Detta gäller framför allt kopplat till valet av bilderböcker, våra tolkningar och vad vi läser in i det vi ser utifrån egna förväntningar samt vilka vi är som personer. Allt detta påverkar hur vi vinklar, lyfter och pratar om frågor om kön, normer och strukturer när vi läser bilderböcker i vårt dagliga arbete som förskollärare samt i vår undersökning. Vi har diskuterat hur det kan ha påverkat vårt analysarbete då det riskerar att inverka på hur vi tagit oss an frågorna. Vi som undersökt bilderböckerna i denna studie är av olika kön, vilket visat sig påverka hur vi relaterat till könsnormer och pratat om dessa frågor. Detta har tydliggjort att vi har olika villkor bara utifrån våra kön och i vår profession som förskollärare. Således blir det viktigt för oss att i denna studie försöka vara så transparenta som möjligt. Vi har därför läst bilderböckerna enskilt och tillsammans, varit noga med att reflektera och diskutera hur våra analyser av bilderböckerna kan ha influerats av våra egna värderingar som personer och som förskollärare. Detta har möjliggjort för oss göra denna undersökning och svara på vårt syfte och våra frågeställningar på ett så transparent och forskningsetiskt sätt som möjligt, utan att generalisera.
Genomgående under arbetet, och framför allt i databearbetningen, upplevde vi det som väldigt utmanade att analysera trots att vi, enligt oss, valt en relevant och välfungerade metod för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Mest utmanade var att våra tolkningar av bild och text utifrån
Österlunds frågor och Nikolajevas modell bygger på våra egna tolkningar av vad vi ser, vilka sannolikt påverkats av vår egen roll och våra egna värderingar.
Forskningsetiska överväganden
Valet att analysera hur homosexualitet och heteronormalitet framställs i vårt empiriska material medför givetvis en begränsning då vi ej analyserat andra genus- och könstillhörigheter. I
urvalsprocessen upplevde vi att illustrationer av samkönade par i bilderböcker var mycket litet. Det väckte vårt intresse för att ytterligare studera hur denna grupp framställs i bilderböcker. Våra intentioner är inte att definiera vad homosexualitet är, utan att analysera vårt material utifrån ett queerperspektiv över manliga och kvinnliga egenskaper och studera hur homosexualitet och heteronormalitet illustreras i bilderböcker.
19
Vetenskapsrådet (2017) belyser att forskaretik innefattar frågor om relationen mellan forskare och etik. Detta ställer höga etiska krav på forskaren och etiska krav på forskningens ändamål och
genomförande. Forskaren ansvarar gentemot forskningen, forskarsamhället och samhället i stort genom att överväga de etiska frågorna som berör dem som medverkar i forskningsstudien. I detta sammanhang är vi studenter men har även samma skyldigheter som övriga i forskarsamhället (2017, s. 12). För oss har det framför allt inneburit att försöka ge en så nyanserad bild av det analyserade materialet för att inte kränka människor som kan tänkas identifiera sig som homosexuell. Löfdahl (2014, s. 32) beskriver att forskningsetiska frågor handlar om hela processen från valet av
forskningsfråga, metod, genomförande och resultat. Även om vår studie inte direkt berör barn eller vuxna då vi inte gör etnologiska fältstudier är vi medvetna om att vi genom en kvalitativ analys av materialet representerar en del människors könsidentitet. Med detta har vi också behövt reflektera över vår egen syn på homosexualitet, såsom; vilka egenskaper ger vi homosexuella människor? Blir det möjligt att göra en oberoende analys utan att lägga egna värderingar i de analysbegrepp vi använder? Att göra dessa etiska ifrågasättande är något som vi tillämpat under hela processens gång.
Vetenskapsrådet (2017, s. 8) sammanställer etiska regler som en forskare skall förhålla sig till. Här beskriver vi några som är särskilt viktiga för vår undersökning. Det handlar om vikten att tala sanning, att vara transparent i metoder och resultat, att rättvist bedöma tidigare forskning och givetvis sträva efter att inte skada människor under processen. Vårt gemensamma etiska ställningstagande i denna text var att följa Vetenskapsrådet etiska riktlinjer och förhållningssätt. Vi har varit ärliga, sakliga och objektiva i vår analys och grundat den i vetenskaplig forskning.
Studiens kvalitet
När vi påbörjade vårt arbete i denna studie så kände vi båda att studiens kvalitet var viktigt, inte bara för att vi ville göra en fullgod undersökning, utan också då vårt syfte med studien var att undersöka hur heteronormalitet och homosexualitet lyfts fram i bilderböcker genom att belysa hur sexualitet, oavsett kön, illustreras i barnlitteratur. Detta medför att människor som identifierar sig med
homosexualitet också indirekt kunde komma att bli berörda genom våra analyser vilket gjorde att vi ville vara noga med att studien skulle hålla en god kvalitet. Thornberg och Fejes (2015, ss. 257–258) beskriver att kvalitet inom forskning benämns som validitet, att den forskning som ska bedrivas verkligen undersöker det som ska undersökas. I vårt fall ledde det oss till att fundera kring om våra frågeställningar var relevanta och lämpade för en kvalitativ undersökning. Detta gällde även vår analysmetod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar på ett trovärdigt och tillförlitligt sätt. Därför var vi noga med att lyfta fram fackgranskade eller kollegialt granskade (peer review) artiklar och vetenskapliga studier för att vara så objektiva som möjligt. Vi var även noga med att hitta
forskning som var publicerad de senaste åren, samtidigt som vi även ville lyfta fram både skandinavisk och internationell forskning. Som ovan nämnt visade sig dock detta område vara relativt litet och svenska vetenskapliga studier var svåra att lokalisera.
Tillförlitligheten är hög i denna studie genom undersökningens systematik och transparens. Dock ska det tilläggas att vi som gjort denna undersökning har olika bakgrund och kön. Således har vi olika förutsättningar i samhället och livet genom olika privilegium, vilket också format oss som människor med olika värderingar. Svensson och Ahrne (2015, s. 19) belyser detta genom att en forskare ska sträva efter distans och neutralitet för att inte medverka så mycket i forskningsprocessen. Detta är dock svårt då det beror på vilket perspektiv som tas och rådande normer som existerar i samhället. Vidare beskriver de att genom olika perspektivval möjliggörs olika nyanserade beskrivningar av hur samhället
20
ser ut och fungerar. Detta har vi försökt ta vara på för att höja vår tillförlitlighet. Vår databearbetning och metodval har vi stärkt genom att utgå ifrån queerfeministisk bilderboksanalys, där Österlund (2012, ss. 261–262) utformat frågor för att granskas visuella berättelser utifrån kön, sexualitet, normbrott och det avvikande. Vilket vi ytterligare motiverar med att ställa detta i relation till
Nikolajevas (2017, s. 193) analysmetod (se tabell) över vad som är kvinnligt respektive manligt, för att vår undersökning ska bli så trovärdig och tillförlitlig som möjligt.
Sammanfattningsvis så lyfter vi i denna studie upp relevant resultat utifrån vårt syfte och frågeställningar, samt heterosexualitet som norm. Detta bygger på våra egna tolkningar av det empiriska materialet utifrån väl vald metod, dock så kommer med största sannolikhet, resultat bli skiftande beroende på vem som gör denna undersökning.
Resultat och analys
Här kommer vi redogöra för resultatet av de valda bilderböckerna var för sig utifrån våra frågeställningar:
Hur skildras homosexualitet i barnböcker utgivna av förlaget OLIKA?
Hur utmanas rådande föreställningar om heteronormalitet i de valda böckerna?
Vi kommer här redogöra för resultatet av bild- och textanalys kopplat till queerfeministisk
bilderboksanalys och Nikolajevas analysmodell som vi lyft fram ovan. Detta kommer göras utifrån vår ikonotextanalys. Varje analyserad bilderbok kommer kort sammanfattas innan vi besvarar våra
frågeställningar. Ytterligare fördjupad bild och textanalys, det vill säga ikonotextanalys, finns under avsnittet bilagor. För att fördjupa vårt resonemang kommer vi ställa vår analys i relation till queerteori och de valda begreppen; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet.
Pinsamt värre, Krille!
Boken handlar om Krille som för första gången flyger på semester med sina två mammor. I berättelsen har Krille i förväg packat sina väskor medan mammorna letar efter saker. Bl.a. letar de efter en gul bikini men hittar bara en leopardmönstrad bikini, något som gör Krille generad. Vidare i berättelsen kan man följa Krille i poolen, på restaurangen och på dansgolvet med sina mammor där de busar och irriterar andra hotellgäster.
Hur skildras homosexualitet i Pinsamt värre, Krille!?
Det homosexuella paret i bilderboken, Gittan och Rita som föreställer två mammor, avbildas på ett sätt som vi tolkar sker utifrån en heterosexuell norm. Detta är enligt Ambjörnsson (2016, ss. 55–56) inget ovanligt då det råder en hierarki i samhället som upprätthåller gränser mellan homosexualitet och heteronormalitet. Genom att Gittan och Rita gestaltas och beskrivs som ett lesbiskt par redan i början
